tisdag 1 februari 2022

Januari: +0,3 procent

Jag har tänkt bli mer tydlig och transparent när det kommer till portföljen. Risken är att man blir för kortsiktig men jag testar ändå, som ett typ av månads- eller kvartalsbrev. Att börsen på många håll har rasat har inte undgått många. Att egna portföljen gått hyfsat bra tror jag beror på att det är billiga, defensiva bolag på mindre heta marknader. Ungefär motsatsen till dyr, olönsam USA-large-cap-tech. 

I januari har portföljen gått upp med 0,3 procent.

Varför har det gått bra i år?

Billiga bolag 

Alla bolag handlas under EV/EBITDA 15. Detta tror jag är en stor förklaring till att portföljen gått bra. Så här ser det ut i dagsläget, om man går på screener.co:s värde för current EV/EBITDA.

    • Ekadharma (4,7) 
    • Unicharm-Indonesia (4,7)
    • RFM (5)
    • Italtile (7)
    • Arwana (8,6)
    • K2 LT (9)
    • Ultrajaya (9,3)
    • Kri-Kri (11,5)
    • Karooooo (13,6)
    • Micro-Mechanics (14,7)
    • Century Pacific (14,8)

Defensiva bolag

Samtliga bolag har en nettoskuld under 1x EBITDA och flera har nettokassa. Många bolag är verksamma inom mat och dryck (consumer staples): RFM, Ultrajaya, Kri-Kri och Century Pacific. Det blir ungefär 35% av portföljen. Och alla bolag i portföljen har ocykliska inslag. 

Mindre heta marknader

USA har drabbats hårt och har legat högt upp sett till Schiller P/E. Jag tror generellt på värde, tillväxtländer och global diversifiering och finner stor inspiration i tabeller som dessa (tack Tundra!). Jämför gärna även med mitt tidigare inlägg i höstas där jag var mycket skeptisk till dyr growth i USA jämfört med value i Emerging Markets. 

Bolag i fokus

Century Pacific har lanserat fler vegetariska/veganska alternativ och köpt upp ett sardinbolag. Det är ett av de dyraste bolagen jag äger, för tillfället det dyraste. Varför inte bara äga RFM? Jo, den filippinska marknaden är mycket intressant demografiskt och bolaget är väldigt innovativt och starkt, även inom hållbarhet. Ja, hållbarhet kan vara en bubbla, men jämför gärna detta bolag med bolag som Beyond Meat. För att vara "Asiens Beyond Meat" har Century Pacific ändå vettiga multiplar (även om vegan-delen är liten idag, jag vet). 

Karooooo har kommit med en rapport som visar på fortsatt stark tillväxt. Jag är väldigt selektiv med tech/SaaS men tycker här att värderingen sett till tillväxt och lönsamhet är fullt rimlig.

Förändringar

Jag har gjort två mindre minskningar. Dels har jag sålt ca 10% i Kri-Kri Milk och dels 5% i Karooooo. De är fortsatt riktigt stora innehav och försäljningarna har inte med bolagen i sig att göra utan handlar om en mindre icke-börsrelaterad investering som gjorde att jag var tvungen att minska i något.

Vi får se hur portföljen går under året men hittills har det varit en bra utveckling jämfört med olika index. Det är mycket möjligt att portföljen sackar efter om allt går upp igen, men jag tar utvecklingen hittills som ett kvitto att jag lyckats få till just det defensiva fokus jag varit ute efter.

Aktuell portfölj

Så här ser portföljen ut 1 februari 2022



måndag 3 januari 2022

Resultat 2021 och nuvarande portfölj

 


Under 2021 gick portföljen upp 16 procent. Det är inte fantastiskt men utvecklingen sedan min strategiförändring (som blev klar i maj 2021) är riktigt stark. Jag har t.ex. inte hängt med Stockholmsbörsen sett till helår, men denna gång vågar jag till skillnad från tidigare år påstå att jag är på rätt väg. Fokus är uteslutande på finansiellt starka marknadsledare med Hidden Champions-egenskaper. 

Bilden ovanför visar hur portföljen ser ut den 1 januari 2022. Senaste genomgången från augusti är fortfarande aktuell. Intressant nog har alla bolag gemensamma egenskaper i form av

  • låg eller rimlig värdering, 
  • låg free float, 
  • ocykliska egenskaper eller inslag,
  • hög marknadsandel i de nischer bolagen verkar i, 
  • någon typ av megatrend,
  • riktigt starka ägare, nästan alltid en familj, 
  • viss tillväxt, inte stillastående bolag.
Bolagen är speciella och många gånger svårköpta för fonder eftersom en familj eller grundare sitter på en stor andel av aktierna i bolaget (= låg free float). Free float, dvs hur mycket aktier som är ute på marknaden är mellan 21 och 58% i portföljbolagen. I stort är det alltså en "familjebolagsportfölj". Strategin beskrivs ganska tydligt här.

Bolag och förändringar

Resultatet för varje bolag på helårsbasis är (exklusive utdelning och valutaförändringar)

  • Century Pacific 69%
  • Kri-Kri Milk 30%
  • Micro-Mechanics 26%
  • Arwana 18%
  • Italtile 17% (exklusive extrautdelning)
  • Ekadharma 15%
  • Ultrajaya - 2%
  • Uni-Charm Indonesia -1%
Under året har jag köpt in Arwana Citramulia, K2 LT, Karoooo och RFM. För de två senare, se Framtidsinvesteringens blogg som skrivit bra om dem.

Försäljningar är 
  • Mo-bruk - jag såg corporate governance-risker
  • Netbay - eftersom Thailändska marknaden stängde. 
  • Taokaenoi - sålde innan marknaden stängde, blev för osäker på ledning, strategi & värdering. 
  • Altium, Kahoot, Embracer och A2 Milk på grund av min strategiförändring i våras. Jag vill äga mindre bolag som är mer av Hidden Champions och där värderingen alltid "makes sense".
Målet är färre transaktioner än detta år och att portföljen har satt sig.

Framtidsutsikter
Jag har ingen aning om hur börserna går 2022. Men jag har bolag som är ocykliska, finansiellt starka och med tydliga ägare. Ska man säga något är jag lite orolig för geopolitik i olika former, kanske inte bara vad Ryssland kan hitta på utan framförallt Kina. Jag tror att skillnaden i att investera i diktaturer och demokratiska länder kommer framstå än tydligare. Och fortsatt tror jag att aktievärderingar spelar stor roll. Tillväxt utan vinst är svår materia och det tråkiga passar mig bättre.

Viktigt är att ingen risk i portföljbolagen ska vara för stor (värdering, verksamhet, skuldsättning eller vilket land de verkar i). Planen är att behålla varje bolag i många år förutsett att inget allvarligt negativt händer, att jag tänkt fel, eller att bolaget blir alldeles för dyrt. Även om jag investerar exotiskt är det faktiskt rätt defensivt som helhet, och jag har under senaste året blivit en försiktigare investerare som tittar mycket på nedsidan. Liten nedsida är alltid ett plus!

måndag 6 december 2021

Varför jag undviker Igaming helt?

 


Nog finns värde i det ratade och hatade. Cigarettaktier har gått hur bra som helst historiskt och det är billiga multiplar i Igaming. Här finns en ocyklisk bransch med flera, på pappret, fina köplägen. Egentligen är det rätt mycket "Peter Lynch" och värdeinvesterarens dröm. Men varför inte min?

Ska man säga det i en mening så har jag en alltför stark motvilja mot branschen (särskilt kasino) eftersom de, åtminstone i viss utsträckning, förstör människors liv. I kombination med detta finns risker sett till bland annat hållbarhet och reglering. Jag har varit på frågan om samhällsnytta i ett tidigare inlägg men låt mig utveckla resonemanget i denna aktuella fråga.  

Bakgrund: Problemspelandet är antagligen stort?

Kolla denna artikel i SvD och tänk till. Är detta något som stämmer så är det närmast upprörande. Citat: "Bland dem som spelade på onlinekasino varje månad var dock siffran problemspelare 60 procent. Och de stod totalt för 70 procent av de satsade pengarna på onlinekasino." Då håller inte det slarviga tankesättet att det är "nöje" och vilken underhållning som helst. Nej, man lever i hög grad på problemkunder. Antagligen är bakgrunden Swelogs 2018 (se särskilt sid 24). Det blir intressant att se kommande undersökning. Såklart kan Folkhälsomyndigheten ha ett visst intresse av att skruva upp siffrorna (70%), medan bolagen har ett intresse att hålla dem nere (i vissa fall säg 5%). Och såklart är bolagen olika bra i denna fråga och det skiljer sig åt mellan underbranscher och bolag.

Men nu är det inte bara en enda undersökning som går i denna riktning, se t.ex även denna artikel i Guardian. "The commission collected data on VIP schemes from nine companies that have been granted anonymity but are understood to be among the UK’s largest and best known. In one case, an operator told the commission that while only 2% of its customers are VIPs, they account for 83% of deposits made on the site. One of its rivals took 58% of its betting account deposits from a VIP cohort that made up 5% of its customer base, while a third accepted 48% of deposits from 3% of customers. The data suggests that if the regulator bans VIP schemes, the decision could deal a huge blow to the industry’s revenues."

Jag har inget facit. Men säg att problemspelarna står för gissningsvis 25-50 procent av omsättningen i ett normaldåligt casinobolag. Då kan man definitivt inte säga "nöje" och strunta i det problematiska. Om detta stämmer (obs, om!) är det också närmast vilseledande från bolag och casinoinvesterar-frälsta att fastna vid andelen problemkunder, snarare än vilken andel av omsättning och vinst de står för. Observera att det jag säger framöver i inlägget bygger på antagandet att problemspelandet är relativt stort.

Trend mot hållbarhet i kapitalförvaltning?

Jag tror att kapitalinvestering, fonder, ETF:er etc kommer att gå mer mot hållbarhet. Flummigt, javisst, särskilt när det gäller gränserna. Men ESG-kompatibel investering är en megatrend. Vissa tydligt problematiska branscher kommer med stor sannolikhet hamna på fel sida: t.ex. vapen, casino och cigaretter. Jfr gärna med det som händer i EU angående taxonomi, svanenmärkningar, utvecklingen av hållbara ETF:er, Blackrocks tankar och den möjliga framtidssynen att all investering kommer att vara hållbar investering.  

Missförstå mig rätt, jag är inte någon ESG-fanatiker som hoppar på sådana tåg. Snarare ser jag dyra ESG-bolag (NIBE, Tomra etc) som en stor risk då de borde gå mot normala multiplar. Värderingar spelar alltid roll och jag tror på att leta värde snarare än "goda värderingar" i sig. Däremot är det i min mening farligt att till 100% gå emot en investerings-megatrend då institutioner, banker, kapitalförvaltare etc kan gå mot exkludering. Vissa bolag kan hamna vid plattformen. Men är det inte bara kortsiktiga trender där Igaming-bolag upplever ett tillfälligt säljtryck? Nja, det kan vara mer än så, jag tror det är en större och långsiktig förändring. 

Låt oss ta ett exempel. Ryska bolag har på grund av den upplevda landsrisken en permanent låg rysslandsvärdering. Kan bolag som upplevs som ohållbara gå samma väg? Därmed inte sagt att kasinobolag, olja och Gazprom är dåliga investeringar, men jag tror att det kommer bli större värderingsskillnad mellan branscher och bolag i framtiden. Finrummet blir större och det blir mer ont om plats i fulrummet.

Regleringsrisk pga branschens natur?  

Upplevt Icke-hållbara bolag har en latent mycket större regleringsrisk, då man bland annat vill skydda konsumenter. Det är klart att kasino och alkohol i sig är en magnet för reglering. Bolagen har ögonen på sig och är legitima mål för en stat som vill ha in mer pengar. Branscher som livsmedel och industri har inte alls samma hotbild. Regleringsrisken gäller verksamheten (penningtvätt etc), konsumentskydd och placering av kapital (se ovan). Normalt är tillväxt såklart bra. Men om ett bolag skapar problem för sina slutkunder, kommer 5x större försäljning innebära 5x fler problem, vilket kan trigga hårdare reglering.

Man kan välja att se reglerade kasinobolag som duktiga och fina jämfört med de helt oreglerade konkurrenterna. Men är det ett bra argument? Det är som att säga att investering i olja är okey för att oljesand är ännu värre. Mitt synsätt är att välja samhällsnyttiga bolag som bara i liten utsträckning riskerar att få reglering emot sig. Reglering är oförutsägbar till sin natur och kan i värsta fall slå hårt.

Verksamhetsrisk i "shady" branscher?

Möjligen kan det finnas en risk i verksamheten genom att den ofta är lite "shady". Är affärsidéen att "lura kunder" att spela för mer än de borde kommer en viss människotyp att trivas där. Och lurar man kunder är steget till att lura andra (som aktieägare) inte lika långt som för ett hederligt småländskt industribolag med 100% nöjda kunder. I en ljusskygg bransch och oreglerade marknader kan det också finnas mer av ljusskyggt beteende och vilda västern. Jfr sopbranschen (som jag numera undviker), vissa delar av bygg/telekombranschen och vapenbranschen där korruption förekommer oftare än i andra branscher. Oreglerade marknader, gambling och penningtvätt kan t.ex. vara förknippade med varandra. 

Det är klart att man också kan skapa aktieägarvärde utan att skapa tydligt värde för sina slutkonsumenter, men jag tror (såklart subjektivt) att det är en svagare kedja som lättare kan gå sönder. 

Subjektivt: Vill inte, omoraliskt, ointresse?

Jag kan inte komma ifrån att ett ägande av en aktie, i någon mening, är att stödja ett bolag. Såklart är detta subjektivt men jag ser det, som Buffett, att du köper ett helt bolag och inte en bit papper. Problemet med branschen är att den profiterar på folks beroende och problemspelande. Det är inte win-win på samma sätt som hos många andra branscher. Visst sker överkonsumtion där med, bolag kommer alltid "profitera", men säg någon mer växande bransch som i lika hög grad profiterar på beroende? Och ja, jag undviker läsk- och cigarettbolag också.  

För egen del vill jag känna en stolthet, eller i alla fall inte en icke-stolthet när en utdelning kommer in på kontot. Vad kom pengarna från? Nöjda kunder? Spelberoende kunder? Folk som förstört sina liv? Nej, kasino är för mycket av blodsdiamanter för min smak. Men detta är en psykologisk spärr, en "magkänsla". Där ser det olika ut och jag säger inte att jag är rationell utan snarare emotionell.

Känslor och börsen kan vara väsensskilt. Men en bransch man får motvilja för är svår att läsa på om. Jag tycker inte det är spännande att fundera, "undra vilka nya kreativa sätt de hittat på för att få folk att spela för mycket", utan mår närmast illa i en Las-Vegas miljö och vill därifrån. En del kan såklart tycka att detta inlägg är smörja och infantila tankar. Och de kan ha en poäng. Allt är inte svart eller rött. Men jag tror på att lufta tankar, diskutera, inspirera och lära mig. Kanske kan min uppfattning ändras? Eller din? Och alla är vi olika. Man kan såklart se investering som enbart siffror. Men jag kan inte det. Kan du?

söndag 28 november 2021

Så här investerar jag idag - och tioårsjubileum


Bloggen har gått ner i aktivitet senaste tiden. Jag har inte lika mycket att säga utan är är nöjd och har hittat hem med dagens portfölj. Vissa skulle säga säga hittat bort. För jag är numera en global, småbolags-, Hidden-Champions investerare med fokus på värde snarare än (dyr) tillväxt. GARP gäller liksom låg nedsida. Jag vill inte dras in i det populära och högvärderade, utan är rädd för höga P/E- och P/S- multiplar. Irrationellt rädd, ja kanske. Men jag kan bara inte investera i det populära. 

Vad jag har landat i

För min del söker jag värde i det obevakade, underanalyserade och svårköpta. Att färre letar sig till vissa marknader och svårköpta bolag ger större möjligheter att köpa billiga växande kassaflöden. Låg free float kan verka avskräckande, men statistiskt är det dit man ska gå. Jag rör mig bort från USA och Sverige (välbevakat/populärt) liksom Kina (diktatur + oförutsägbart) till mindre populära länder och mindre marknader. Tesen är starka familjebolag i demokratiska länder, helst tillväxtländer. Därför landar filippinska livsmedelsbolag och indonesiskt kakel i portföljen snarare än FAANG-bolag och Alibaba.

Frågan om antal bolag har jag också landat i. Jag tror det är farligt att koncentrera hårt och det populära 3-4 bolag är inget för mig. Det är för lätt att drabbas av confirmation bias och jag skulle inte kunna sova gott pga risken för för enskilda bolagshändelser. Det är också lätt att överdriva vilken edge man har. ”Kunna köpa-edge” är den jag använder mest, dvs att jag kan köpa bolag som fonderna inte kan, men jag försöker över tid bygga upp edge på fler sätt. Det är inte det att jag inte är påläst, utan att det finns risker man inte kan förutse, som kan drabba alla bolag.

I mina ögon är det inte heller rationellt att söka edge i de bolag som är stora och populära. Ser man börserna som gigantiska auktioner är det inte i den största du lättast gör klipp. Läs på och sätt pengar på en division 3-match snarare än en VM-final. Då kan din analys oftast göra mer skillnad. 

Blogg-jubileum!

Bloggen har faktiskt passerat 10 år, så det kan vara värt att göra en viss tillbakablick. Genom åren är långtifrån allt läsvärt, men vissa inlägg tål att repeteras. Andra inlägg är närmast smärtsam läsning, där jag haft hur fel som helst (t.ex. Fortnox och Swedencare). Samtidigt är det så att vissa bolag passar vissa investerare, andra inte. Överlag så tror jag ändå att det skett en utveckling där jag steg för steg kommit fram till dagens investeringsfilosofi, vilket jag trivs med.

Läsvärt?

Här är några av de inlägg som format mig mest. Man kan säga att inläggen, eller snarare tankarna som inläggen plockat upp, i olika delar gjort att portföljen ser ut som den gör idag. De senaste åren har jag för övrigt inspirerats mycket av bloggen Framtidsinvesteringen, fonden Swedbank Robur Small Cap EM samt fondbolaget Grandeur Peak.

Kul eller nostalgiskt?

Sen finns det inlägg som möjligen kan vara lite kul, eller åtminstone nostalgiska för trogna läsare (om sådana finns).  

Det var allt för denna gång. Om 10 år får det bli ett nytt meta-inlägg, dvs inlägg om tidigare inlägg. Kanske är det lika kul som att höra journalister diskutera journalistik, vad vet jag :) Bloggar är nu också långtifrån lika "heta" som tidigare, nu sker diskussionen oftare på Twitter. Men jag tycker att bloggen fortfarande fyller en funktion för mig genom att få ner tankar, reflektera, skapa diskussion samt få värdefull input.

Ha det gott och hoppas att bloggen uppskattas! 

söndag 17 oktober 2021

Value vs Growth? Och farligt att titta för mycket på sales?

Då och då hör man att man inte ska krångla till det på aktiemarknaden. Vad är det man ska satsa på över lång tid? Jo, sales growth. Growth är nyckelordet, inte value. Keep it simple och köp tillväxtaktier för hela slanten om du bara är långsiktig? 

Den enkla bilden: Sales!

Låt oss titta på en hyfsat välkänd bild som stödjer resonemanget att främst sales (revenue) och till viss del profit- growth är det som spelar roll på sikt. På 10 års horisont är det i princip uteslutande sales growth du ska gå på? Det spelar så stor roll att du nästan kan släppa värderingen? I en snabbtolkning kan P/S vara i princip hur högt som helst om försäljningen bara växer snabbt under lång tid (lex Amazon). Hur stort E:et i P/E är, eller om det finns ett E, blir också sekundärt jämfört med sales.

Men är det så enkelt som bilden visar? Låt oss först fundera på urvalet. S&P 500 gör att det gäller 500 bolag och 1990-2009 är en lång men ändå begränsad tid. Jag har inte grävt så mycket som jag borde men tror att underlaget till bilden kan hittas här (sid 15). Bland annat gör man skillnad på värdeskapande och icke-värdeskapande tillväxt. Notera att bilden gäller "top-quartile performers", vilket också bör vara en begränsning att ta hänsyn till. 

Andra källor ger en annan bild 

Vad blir resultaten om man istället undersöker 3 500 aktier över en dubbelt så lång tidsperiod, 1972 till 2017. Och inte bara tittar på "top-quartile performers"? Ja, något helt annat enligt rapporten Liquidity as an investment style. Value överpresterar då growth. De faktorer som lönat sig är låg bolagsstorlek, låg värdering, starkt momentum och låg likviditet (omsättning). Särskilt tabellen på sid 25 är högintressant: 


Den här rapporten borde dessutom vara mer relevant för den som gillar att investera i småbolag, eftersom den inte begränsas till S&P 500. Min egen modell är för övrigt att aktivt leta efter hidden-championsbolag som just har liten bolagsstorlek, låg free float (= stark huvudägare) och låg värdering. Visst kommer jag missa vissa stora tillväxtresor i hög-P/S-bolagen, men jag tror nedsidan är mer begränsad i det jag äger. Noterbart är att hög likviditet och småbolag är en dålig kombo (sid 27).

En annan källa som går i samma riktning som Liquidity-rapporten är den utmärkta sidan portfoliovisualizer. Många års data är samlade och man kan testa hur olika typer av bolag har gått. Där kan ställa Large Cap Value mot Large Cap Growth mellan 1972 och 2020. Och ja, det stämmer att US Large Cap Growth överpresterade Value mellan 1990 och 2009. Men inte mycket. Och om man ändrar till 1991-2009 eller 1990-2008 så vinner istället Value! För de flesta perioderna överpresterar Value. Och Small Cap Value framstår som en klart intressant sektor av marknaden.


Summering

Såklart finns mät- och definitionsproblem och frågan är vad rapporterna säger och i vilken mån de överlappar varandra. Och hur enskilda bolag utvecklas är en annan fråga. Men jag tycker inte man bara ska leta revenue growth och i den jakten blunda för höga värderingar eller obefintliga vinster. Det är farligt. Bilden i början är lätt att övertolka och ska inte ses som facit. Historiskt har det snarare, under de längsta och flesta mätperioderna, varit ett misstag att äga högvärderade bolag. Jfr Nifty Fifty.

Här är ett exempel på en varnande genomgång och historisk överblick, där slutsatsen är spännande, i alla fall om man som jag letar relativt lågvärderade bolag över hela världen:

Not surprisingly, we believe it is in the overlap of these two ideas, Value and Emerging, that your relative bets should go, along with the greatest avoidance of U.S. Growth stocks that your career and business risk will allow.

Jag tror att pendeln kan svänga tillbaka mot value och att värderingar och riktiga vinster förr eller senare spelar stor roll. Historiskt och statistiskt är värde att föredra framför (dyr) growth. Tillväxt är såklart både trevlig och viktig. Men inte till vilket pris som helst.

söndag 19 september 2021

Vågar man äga Taiwanesiska bolag?

 


Den som följt bloggen vet att jag inte investerar i bolag i diktaturer eller auktoritära regimer. Såklart är det högst individuellt hur man gör, men det passar mig. För mig innebär det alltför svårbedömda och stora risker. Hur behandlar Kinas ledare de inhemska företagen och de utländska investerarna? Kan Turkiet sluta sig mot omvärlden om Erdogan förlorar och inte avgår frivilligt? Kan jag bedöma hur regimen i Kazakstan kommer agera och om ett bolag riskerar att falla i onåd? Nej. 

Egentligen är det inget konstigt: En auktoritär regim kan ge sig på vem som helst och göra hur den vill, och då är worst case för oförutsägbart för mig, även om status quo såklart oftast är det normala. Men spola fram tiden 5 år och något i dagsläget oförutsägbart har troligen hänt i någon av dessa länder. Till sådana här risker kan man addera en ytterst viktig aspekt. Vågar man investera i länder som riskerar att invaderas eller attackeras av diktaturer?

Taiwanesiska bolag hög risk?

En grundläggande fråga är: Vad är risken att Kina på något sätt ger sig på Taiwan? Och vad händer då med Taiwanesiska bolag? Worst case borde vara att börsen stängs, och att bolagen tas över, om jag tänker rätt. Om ett bolag då, visserligen i ett extremfall, går till P/E 0 spelar det ingen roll om det var P/E 50 eller 5 från början. Bakgrunden till funderingen är ett poddavsnitt med Michael Fritzell där minut 20 och framåt är extra intressanta. Där nämns risken att något händer (behöver inte vara regelrätt invasion) i nivå med 10 procent per år. Är det då verkligen ens ett extremfall vi talar om? 

En egen reflektion är att man ofta kan ta lärdom av historien. Kina har byggt en kopia av Taiwans parlament för att öva militära operationer på (se källa 1 och källa 2). Kanske långsökt liknelse, men tyskarna byggde 1939 en kopia av det belgiska fort som de senare invaderade. Var alltid skeptisk mot regimer som bygger kopior av andra länders viktiga byggnader, tänker jag.

Jag vågar inte äga Taiwanesiska bolag eller fonder som har en väldigt hög exponering mot Taiwan. Det gäller oavsett hur bra fonden eller bolagen är eller hur lågt aktierna är värderade. Konkret tänker jag på bolag som TSMC, den extremt bra fonden Swedbank Robur Small Cap EM samt Fidelity Asia Pacific. En "frihetsviktad" EFT, som jag skrivit om tidigare, har också en väldigt hög andel Taiwan. 

Var går gränsen?

Man kan utvidga frågan t.ex. till Rysslands grannländer, och jag skulle inte vara beredd att investera i Ukraina (av flera skäl) men jag tycker de baltiska staterna som ju är med i NATO är okey. Och det är såklart svårt att se att någon börs globalt skulle vara opåverkade av vapenskrammel mellan Kina och Taiwan. Många väst-investerare skulle nog överge Kina/Hong-Kong. Men Taiwan skulle riskera att påverkas ännu mer som direkt berört.

Nej, jag undviker såväl diktaturer som bolag i länder som riskerar att invaderas av diktaturer. På så sätt eliminerar jag ett worst-case-scenario, som visserligen är osannolikt i korta loppet men som förr eller senare riskerar hända. Egentligen är landsrisk något som man brukar se på internt inom landet, men invasionshot måste väl vara en naturlig del av den. 

Hur gör du? Var går gränsen för dig i en investering? Och hur rädd ska man vara för diktaturer som inte respekterar gränser? Kanske är jag överdrivet rädd, men jag gillar inte risker med ödesdigra konsekvenser, oavsett om de är små. Och jag gillar inte utvecklingen i Kina.

söndag 29 augusti 2021

Portföljuppdatering

 


Nu är det dags för en portföljuppdatering. Skriver lite korta kommentarer och funderingar för varje bolag och portföljandelarna gäller för 28 augusti 2021. 

Portföljen består av blandning av olika branscher, men ocykliska konsumentvaror som mat och dryck dominerar. Sett till länder finns majoriteten av bolagen i Indonesien, Singapore och Filippinerna. Gemensamma nämnare för bolagen är att de gynnas av av megatrender, har en låg skuldsättning, stark ägarfamilj och en "moat". Alla är hidden champions med låg likviditet, liten bolagsstorlek och (relativt) låg värdering, vilket är mitt sätt att försöka slå index över tid. Se även min strategi som bakgrund.  


Italtile (14 procent)

Extremt stabilt kakel-bolag, låga skulder, äger fastigheterna, har "hela kedjan" och är en demografisk vinnare. Har levererat starka siffror och är en hemmafixarvinnare i afrikansk tappning. Är trygg i detta innehav, men nog finns risk för avmattning eftersom Corona boostat efterfrågan tillfälligt. Kortsiktigt finns även större politisk risk i Sydafrika än vanligt. Men att Zuma fängslas är ett steg framåt, även om det lett till protester, och Ramaphosa har fått igång flera viktiga reformer.

  • Info: 169 ZAR, P/E 12 (TTM), EV/EBITDA 7,5, 1 500 m USD (smallcap), Free Float 32%,   
  • Mitt inköpsår: 2019. Fonder som äger: Grandeur Peak, Swedbank Robur Small Cap EM  
  • Megatrend: Badrum och inredning i Afrika.


Century Pacific (14 procent) 

Superstarkt konsumentbolag i Filippinerna. Går från sina tre M (marine, meat, milk) till fler delar som kokosvatten och har även lanserat växtbaserat kött. Har en dominerande marknadsposition, smart och välutbildad ägarfamilj, hög innovationstakt och hållbar profil (som att vara plastneutrala). Farligt att säga kanske, men jag ser bolaget som en lågriskinvestering mot emerging markets. Filippinerna är också en i mina ögon underskattad story och deras medelklass förväntas växa starkt framöver. Jag har ökat rejält i Century Pacific och ser dem som ett basinnehav.

  • Info: 25,2 PHP, P/E 20 (TTM), EV/EBITDA 13,6, 1 800 m USD (smallcap). Free Float 31%
  • Mitt inköpsår: 2020. Fonder som äger: Tundra, Fidelity, East Capital. 
  • Megatrend: Ökad filippinsk medelklass, nyttiga produkter 


Micro-Mechanics (13 procent)

Hidden Champion som tillverkar "hackor och spadar" i halvledarbranschen. Ser dem som ett bolag med hög utdelningsförmåga, hög lönsamhet, och en extremt tydlig megatrend i ryggen. Gillar att de är globala, relativt okända, och att produkterna förbrukas (= återkommande efterfrågan). Svårigheten är teknikrisker, men jag uppfattar dem som en global marknadsledare, se Q & A. Trenden är att konkurrensen kan minska i takt med att det som tillverkas blir mindre, och Micro-Mechanics lägger mycket på R & D. En särskild risk är att 20-30% av försäljningen är mot Kina.

  • Info: 3.2 SGD, P/E 25 (TTM), EV/EBITDA 15, 330 m USD (smallcap). Free Float 31%. 
  • Mitt inköpsår 2018, Fonder som äger: -
  • Megatrend: IoT, elbilar, digitalisering


Kri-Kri Milk (13 procent)

Grekisk Yoghurt och glass till inte alltför hög värdering. Vill ha en hög andel i dem då de bör tillföra stabilitet och tidlösa produkter. Noterbart är att Swedbank Robur EM Small Cap har sålt. Momentum i bolagets försäljning inte är jättestark, men det finns förhoppningar om att glass-delen kan komma igång i takt med att turismen återhämtar sig. Jag har tidigare i år minskat, vilket kanske var fel. Plus på nyttiga produkter och att skillnaden mellan Greek-style och äkta grekisk kan över tid blir tydligare från EU:s håll. Kommer följa noteringen av Chobani, vilket gör att de får en listad peer.

  • Info: 8,5 EUR, P/E 18 (TTM), EV/EBITDA 13, 330m USD (smallcap). Free Float 27%
  • Mitt inköpsår: 2019. Fonder som äger: Grandeur Peak, Squad Capital, 3K 
  • Megatrend: Grekisk Yoghurt vinner mark mot Greek-style, nyttiga produkter


Ekadharma (8 procent).

Ett av portföljens billigaste bolag, drygt 4 i EV/EBITDA, för en växande marknadsledare. Ser tejp som en hyfsat intressant förbrukningsvara eftersom den når flera branscher. Går du till Indonesiska småbolag så kan du hitta bolag kring bokfört värde, och nej, jag tror inte att det är något fel med bokföringen (även om man aldrig kan veta). Småtråkigt bolag som inte har den starkaste försäljningstillväxten, men värderingen kompenserar. Det bolag som jag ägt längst tid!

  • Info: 1 390 IDR, P/E 10 (TTM), EV/EBITDA 4,3, 70m USD (microcap). Free Float 21%
  • Mitt inköpsår: 2017. Fonder som äger: -
  • Megatrend: Indonesisk tillväxt, mot många olika sektorer


Karooooo (8 procent)

Bolaget med otroligt många O i namnet är en nykomling. På ytan är de ett knepigt SaaS-bolag, USA-listning, Singaporebolag som äger ett Sydafrikanskt bolag. Men gräver man djupare finns ett världsledande SaaS-bolag med fin historik och rimlig värdering. Jag noterar att branschen förväntas växa med 18 procent per år enligt bolaget. Såklart finns teknikrisker och de är långt ifrån ensamma även om de dominerar vissa marknader. Dyraste bolaget i portföljen, men EV/EBITDA är under 20 i alla fall.

  • Info: 34 USD , P/E 30 (TTM), EV/EBITDA 17, 1 000m USD (smallcap). Free Float 21%
  • Mitt inköpsår: 2021. Fonder som äger: BMO
  • Megatrend: Uppkopplade bilar/telematik 


Arwana Citramulia  (7 procent) NYTT!

Indonesiskt kakelbolag som har starka lokala konkurrensfördelar. Andra kakelbolaget i portföljen och även detta har extremt fin historik. Vinsttillväxt 36% per år senaste 5 åren, 4% direktavkastning, inga skulder, ROE över 30% etc. Kakel är något som den framväxande medelklassen troligen vill ha mer av. Risker finns i form av att marknadsförutsättningarna kan ändras (importtullar för billiga kinesiska konkurrenter). De är också verksamma inom retail så e-handel kan vara ett hot.  

  • Info: 810 IDR, P/E 14, EV/EBITDA 8, 415m USD (smallcap). Free Float 47%
  • Mitt inköpsår: 2021. Fonder som äger: Grandeur Peak
  • Megatrend: Badrum och inredning i Indonesien (ökad medelklass)


Ultrajaya (5 procent)

Indonesiskt Buffett-bolag som bevakas av noll analytiker. Konsumentprodukter och etta i sina nischer: Mjölk, te och ost. Oavsett hur många Oatly som noteras i väst är vanlig mjölk på frammarsch i Indonesien (se sid 9) och nivån är låg jämfört med grannländerna. Och de gynnas av att de satsar på lokal, färsk, mjölk och inte är lika importberoende som konkurrenterna. Viktigt är att de, liksom Century Pacific, är innovativa och satsar på nya och hälsosamma produkter, och te-delen är en favorit.

  • Info: 1 545 IDR, P/E 14 (TTM), EV/EBITDA 9, 1 250m USD (smallcap). Free Float 31%
  • Mitt inköpsår: 2017. Fonder som äger: Grandeur Peak, Fidelity
  • Megatrend: Mjölk och te i Indonesien (ökad medelklass)


RFM (5 procent) NYTT!

Mitt andra filippinska bolag sysslar med vardagslyx i olika former. De dominerar inom pasta, glass och mjöl. Framförallt glass-delen är intressant då den är ett joint venture med Unilever och har hög marknadsandel (tänk GB i Sverige), Konsumtionen borde öka i takt med att medelklassen blir större och får mer pengar över. Pasta är, intressant nog, inte vardagsmat utan något som äts t.ex. vid födelsedagar och nyår. Värderingen är inte utmanande men de växer inte lika starkt som Century Pacific. Jag äger hellre konsumentbolag i länder där medelklassen ökar starkare än här hemma.

  • Info: 4,55 PHP, P/E 11 (TTM), EV/EBITDA 5, 310m USD (smallcap). Free Float 29%
  • Mitt inköpsår: 2021. Fonder som äger: Fidelity
  • Megatrend: Glass och pasta i Filippinerna (ökad medelklass)


K2 LT (5 procent)

Portföljens minsting, sett till marketcap. Det bolag som är mest oprövat, men jag tycker det är lovande. Kremering är också en väldigt säker och ocyklisk verkamhet, som globalt vinner mark, så även i Litauen. Jag kommer bevaka tillväxten, hur deras satsningar slår ut, och hur bolaget påverkas av Corona-läget (vilket gynnat bolaget). Men de har en monopol-liknande och icke-cyklisk kassako som grund i verksamheten. Här finns en tydlig "moat" (se sid 4). 85% kremeras i Sverige och 20% i Litauen, rimligtvis kommer skillnaderna bli något mindre i framtiden.

  • Info: 28 Eur, P/E 9 (TTM), EV/EBITDA 7, 10m USD (nano). Free Float 58%
  • Mitt inköpsår: 2021. Fonder som äger: - 
  • Megatrend: Ökad andel kremering och högre dödstal pga demografin


Uni-charm Indonesia (4 procent)

Indonesiens ledande bolag inom blöjor och bindor. Tänk Papers/Libero i Indonesien så är du hyfsat hemma. Jag kommer följa konkurrenssituationen noga eftersom Kimberly-Clark förvärvat en konkurrent. Noterbart är att Grandeur Peak köpt in sig i bolaget. Min stora tveksamhet är att bolaget inte är familjeägt, såsom övriga bolag i portföljen, utan ett noterat dotterbolag till japanska Uni-Charm.

  • Info: 1 565 IDR, P/E 18 (TTM), EV/EBITDA 6, 450m USD (smallcap). Free Float 20%
  • Mitt inköpsår: 2020. Fonder som äger: Grandeur Peak, Swedbank Robur Small Cap EM 
  • Megatrend: Personlig hygien i Indonesien (ökad medelklass).


Synpunkter?

Vad tror du om denna portfölj? Är det några bolag du tycker verkar extra intressanta? Och några du aldrig skulle kunna tänka dig att äga?

torsdag 22 juli 2021

Mer Börspsykologi (recension)

 

Under sommaren har jag läst boken Mer Börspsykologi. Den är uppföljaren till Börspsykologi av Cristofer Andersson, Jag gillar såväl boken som temat. Ämnet är ständigt aktuellt och något jag för egen del behöver jobba ännu mer med. Om något så visade Corona-kraschen att det finns mycket att lära. Och även om boken har investering som tema, går den bredare och ger nytta i övriga delar av livet. 

En första kommentar är att det märks att Christofer är lärare. På ett positivt sätt såklart, det är inte så att pekpinnarna haglar, utan snarare de pedagogiska poängerna. Överlag är det tydligt att författaren är såväl klok, sympatisk som ödmjuk. Samt besitter en stor personlig erfarenhet av ämnet.

Det här är några saker som jag fastnade för i boken:

  • Hela bakgrunden med savannen, stäppen och reptilhjärnan tål att upprepas. Vi är helt enkelt inte riktigt gjorda för vår tid. Det är en kamp mellan känslor och logik som är lätt att förlora. Boken ger tips för att bli mer medveten om vad som (ofta) händer utan att man tänker på det. 
  • Vår hjärna är inte heller gjord för att bearbeta stora mängder data, utan vill generalisera och hitta mönster. Likaså har vi också en klar en tendens att se just det som vi vill se. 
  • Relativitetsfällan tål att tänkas på. För egen del ser jag alla mina bolag på samma sätt, och tror mig hitta många gemensamma nämnare. Men ska man inte ha olika verktyg för bolag i olika branscher? Såklart kostar det mer energi, men kan vara värt det? Jag är nog även skyldig till en del generaliseringar som "Filipinernas Avanza", "Polens ICA" etc, vilket måhända kan ge fel bild.
  • Den tid man lägger på portföljen, i synnerhet favoritbolagen, kan göra att man kan drabbas av ägandeeffekten. Så fort man får "känslor" för en aktie så kanske man tillskriver den ett högre värde än man borde. Man måste aktivt söka efter motsatt fakta och gärna ha en "djävulens advokat".
  • Vid research får man acceptera att all nedlagd tid som inte leder till köp är förlorad om ett bolag inte visar sig hålla (man får istället se det som en vinst för processen).
  • Svarta svanar kan dyka upp och det krävs både inlevelseförmåga och fantasi för att i någon mån vara beredd på det. Och genom att vara påläst kan man lättare göra skillnad på osäkerhet och risk.
  • Aktivitetsbias och överdriven aktivitet kan motverkas genom samtal, anteckningar och att man sätter upp regler, som t.ex. att inte handla intradag.
  • Avsnittet mot slutet om home bias var helt klart min hemmaplan :) Just att vi upplever en större trygghet när vi äger svenska aktier är något jag funderat mycket på. Men det är en föreställning och en tro och vi är kodade till att tro det som är närmaste är tryggast. Men världen är numera mycket mer global och information finns lättillgänglig på ett helt annat sätt.
Boken finns att köpa, t.ex. via Adlibris. Jag kan varmt rekommendera den!

söndag 11 juli 2021

Intervju med en ny fond


Denna vecka är det dags för en intervju med Therese Nyrén som ligger bakom den nya fonden Lucy Global Fund, Sveriges första livsstilsfond.

Vill du berätta kort om dig själv och din bakgrund?

Jag heter Therese Nyrén, är född och uppvuxen i Uppsala och har arbetat inom finansbranschen sedan 2001. I grunden är jag ekonom från Uppsala Universitet och har bland annat arbetat som aktiemäklare och som rådgivare/kapitalförvaltare. Jag har drivit bolaget Sue Ellen Investments och är nu grundare av Lucy Global Fund.

Hur kom du på idén till att starta fonden? 

Idén har funnits länge! Jag tyckte inte att det fanns någon fond inom livsstil, ett område jag är mycket intresserad av, och bestämde mig för att starta den för ca 3 år sedan. I och med mina år på bank så kom jag ofta med förslag på att vi skulle ta fram en produkt som attraherade en annan typ av målgrupp. Att ha med sig AIFM som partner och få starta upp min egna fond känns helst fantastiskt. 

Vad är inriktningen på fonden? 

Jag har ett antal teman inom livsstil, skönhet och mode med inriktning mot starka varumärken och sådant som tillhör livet. Det är en tematiskt förvaltning och handlar mycket om att hitta trender och se vad som kommer härnäst.

Hur svårt är det att starta en fond idag? Vilka är de största utmaningarna? 

Det är ingen dans på rosor, mycket handlar om att hitta rätt samarbetspartners och mitt fall så är det AIFM som trodde stenhårt på min idé och hjälpte mig att kunna starta upp fonden. Jag har varit otroligt envis och inte gett upp. Den största utmaningen är att det är dyrt och kostsamt och tar tid att få alla bitar på plats. Men det har varit väldigt lärorikt, och jag tycker det skulle vara fantastiskt roligt om jag banar vägen för att fler kvinnor blir förvaltare.

Finns det någon liknande fond i Sverige eller utomlands? 

Inte vad jag har stött på. Jag startar den första livsstilsfonden i Sverige, dock är den global, och min ambition är att man som investerare ska investera i fonden och få exponering mot de bolag som är verksamma inom livsstil globalt sett.

Har ni back-testat strategin, och vad har den gett? 

Jag har all data sedan 2006, och ja den har gått jättebra. Hade vi funnits som fond redan 2019 så hade den varit bland de bästa i Sverige, det är min ambition nu också! Målet är att bli nästa stjärnförvaltare, vi får väl se hur det går, man ska ha höga ambitioner :-)

Vilken del i en portfölj kan fonden ha? 

Det är en högriskfond eftersom det är en nischfond med valutaexponering. På en riskskala från 1-7 ligger vi på en 6:a.

Några särskilda bolag du vill nämna, vad finns i fonden? 

Jag är helt transpararent med innehaven, allt finns att läsa på vår hemsida. Se fliken våra innehav.

Asiens medelklass, är det något du vill nå? Hur når du den?

Jag har ingen uttalad strategi kring detta, men globalt sett så växer medklassen och många av mina bolag har en stor exponering mot denna målgrupp. Jag investerar främst via västbolag, än så länge.

Vad står bakom ett köp- eller säljbeslut? Och vad skulle få dig att sälja ett kärninnehav? 

Jag är långsiktig i min förvaltning, bolag som jag investerar i måste ha en tydlig nisch och ingå i mina teman, och gör det inte så har det inget där att göra. Ett kärninnehav säljer jag om jag inte tror på bolaget längre, om det tappar trovärdighet, och allt går utför.

ESG kan möjligen vara ett närmast uttjatat ämne, men vad betyder det för dig? 

Portföljen får bra screening inom social impact. Vi är tydliga vad vi inte investerar i tex vapen, porr och olja bland annat. Jag funderar mycket kring hur jag ska göra med investeringar i alkohol, har inte gjort det ännu. Många institutioner och förbund går inte in i sådana typer av fonder.

Vad har du för inspirationskällor när det kommer till förvaltning och investering?

Jag tycker om Warren Buffet, och gillar långsiktighet och tydlighet. Man ska förstå vad man investerar i och det ska kännas bra i magen. Spiltan grundare har också en sund inställning samt grundarna till Didner och Gerge. 

Hur är balansen mellan kärninnehav och kryddor? Och hur stark får en krydda vara :) 

Jag investerar det mesta i mina kärninnehav, med även i en liten del kryddor. Jag är ganska försiktig av mig så jag måste känna till bolaget väl innan jag går in i det. En krydda får inte vara jättestark :) 

Var kan fonden/fondbolaget vara om 5 år? 

Vi har då förhoppningsvis flera fonder, och målet är att bli det största och bästa fondhuset i norden och Europa.

söndag 6 juni 2021

Hur navigera i dagens marknad?

 


Jag tycker det är svårt att navigera i dagens marknad. Mycket är hett, dyrt och populärt. Man kan se exempel på riktigt märkliga tillväxtstories och värderingar som är helt uppåt väggarna. Överlag finns en tendens att fokusera mycket på sales/revenue och förvärvsdriven tillväxt. Att titta på lönsamhet och värdering är inte lika populärt. Allt kokar ner till: Hur hittar man tillväxt och kassaflöden till rimligt pris i en relativt het marknad? Jo, jag försöker lösa det på två sätt:

Leta brett. Väldigt många tittar bara i USA och Europa, i alla fall om man ser till det svenska investerarkollektivet. Tittar man på fler länder finns fler möjligheter. Kan du i Sverige, Norden eller USA hitta växande och dominerande livsmedelsbolag till EV/EBITDA 10-12? Och handlas klart marknadsledande industribolag till bokfört värde? Nej, men sånt kan du t.ex. hitta i Indonesien eller Filippinerna. Och om man bara om man går till Grekland finns mycket lägre värderingar för ocykliska bolag. Visst, det ska inte vara samma värdering, men jag inbillar mig att de bolagen inte är lika populära och välbevakade, särskilt om de är små. Lokala marknadsledare kan gå under den globala radarn.

Visst tar man andra risker när det kommer till valuta och information. Men om bolagets egenskaper är desamma eller bättre (mer tillväxt, större familjeägande, annan demografi) så varför avstå? Om man får mer kassaflöde eller tillväxt för pengarna? Och även om man letar brett behöver man inte heller leta överallt. Själv väljer jag till exempel att avstå från diktaturer och auktoritära regimer eftersom det för med sig för svårbedömda risker för mig. 

Undvik heta sektorer och bolag. Så fort någonting pratas mycket om och får egna termer, är det väsentligt svårare att hitta bra möjligheter. Är något SaaS eller "Ny Teknik" är det ofta väldigt högt värderat. Möjligheterna är såklart stora, men tar värderingarna höjd för det? Och alla kan inte bli vinnare. Kalla mig konservativ men i ny teknik kommer också nya risker. Även om man går på de "säkra" bolagen finns ofta värderingsrisken. Det stora problemet är att det av naturliga skäl är mycket svårare att göra klipp när allt är välbevakat och populärt, precis som i en vanlig auktion. 

Mitt val blir att att leta i tråkigare sektorer och vara väldigt selektiv med t.ex. SaaS. Man måste inte hoppa på tåget även om man tror på järnvägen. Och jag älskar marknadsledare, men vill snarare ha okända marknadsledare än de som det pratas vitt och brett om.

Slutsatsen för mig, är att använda GARP (growth at a reasonable price) och att det blir lättare om man tittar bredare och undviker det populära. Vänd på alla stenar, helst de som färre vänder på. Det är därför jag också tittar så mycket på småbolag. Och värderingen är alltid viktig. Av mina 11 bolag värderas 10 stycken under 15 i EV/EBITDA och majoriteten under 10 i EV/EBITDA. Alla är starka nischbolag med konkurrensfördelar och hög marknadsandel. Det ger mig en trygghet att nedsidan förhoppningsvis inte är alltför stor (även om sånt aldrig går att veta). 

Hur navigerar du i dagens marknad?

fredag 28 maj 2021

Hur slå index? Hidden Champions är mitt försök

På senare tid har jag funderat mycket på mitt investerande och kommit fram till att jag verkligen vill äga Hidden Champions. De är till sin natur ofta mindre bolag och inte välkända. Det är såklart inget fel på storbolag, utan det handlar om att göra en sak och försöka göra det bra. 

Långsiktigt så tror jag att man ska hitta, och utveckla, den stil som passar sin personlighet. Kanske är det en psykologisk brist att jag har svårt att äga det populära, men jag tror det är rationellt att försöka maxa sina fördelar. Du kan som småsparare köpa bolag som fonderna ännu inte kan pga sämre likviditet. Detta kan man utnyttja till sin fördel. 

Det jag menar framkommer av 

Förutom att gå efter tycke och smak och vilken stil som passar bäst för personligheten är det viktigt att ha koll på statistik. Om man har ambitionen att slå index är det ett viktigt att ha en idé om varför och hur man ska göra det. Låt oss bli lite vetenskapliga!

Fyra viktiga faktorer
Rapporten Liquidity as an Investment Style är extremt bra och går igenom vad som statistiskt lyckats under de senaste 40 åren. Nyheten är att låg likviditet bör jämställas med andra statistiskt säkerställda strategier för överavkastning som lägre värdering och mindre bolagsstorlek. Se gärna tabellerna på sida 25 och framåt, och detta tar jag med mig:
  • Lägre likviditet är ett plus. Det är då naturligast att leta på de jaktmarkerna. I princip alla mina bolag är familjebolag, vilket i sig ger lägre likviditet. Överavkastningen vid lägre likviditet gäller för alla bolagsstorlekar, men är särskilt framträdande för små bolag. Observera att hög likviditet är livsfarligt för små bolag. Av mina 11 bolag har 10 en free-float under 50 procent och många kring 30 procent.
  • Mindre bolagsstorlek är ett plus. Det är utan tvekan statistiskt säkerställt att mindre bolag går bättre än större bolag. Mitt fokus kommer att vara på nanocaps, microcaps, smallcap, och ibland midcaps. Largecaps och Megacaps är inget för mig. Av mina 11 bolag är 1 nanocap 4 microcap och 6 smallcap.
  • Lägre värdering är ett plus. Bolag med låg värdering går går generellt bättre än de med hög värdering. Jag äger i princip bara rimligt värderade bolag. Av mina 11 bolag värderas 10 värderas under 15 i EV/EBITDA och majoriteten värderas till under 10 i EV/EBITDA.
  • Kursuppgång föder kursuppgång. Jag har själv svårt att tillämpa den eftersom man tittar på kursen, inte bolaget. Men statistiskt finns det en förlorar- och vinnareffekt i form av att förlorare oftare fortsätter gå dåligt. Jag borde ifrågasätta förlorarbolag mer för att se om något förändrats i bolaget. Men jag kommer inte sälja på dålig kursutveckling. Det som händer i bolaget är avgörande.
Med detta i bakhuvudet blir frågan, vad ska man leta efter? Jag kommer (fortsatt) försöka leta efter mindre likvida bolag, lägre marketcap, och låg värdering. Såklart finns många viktiga faktorer förutom detta och det här är bara en av oändligt många möjliga strategier. Ett annat viktigt perspektiv är fritt kassaflöde. Fick via Twitter (tack @TheGruvfyllo) även tips om denna fantastiska tabell.

Vad är en bortglömd (overlooked) aktie? 
Jag vill att aktierna jag äger ska vara overlooked. Men för vem? Och i vilket perspektiv? I och med att kapital är globalt tycker jag man ska se det som hur välkänt och lättköpt det är för en global fond. Vilken tröskel eller hinder finns för att köpa? Noterbart är att free float ofta är lägre i just familjebolag eftersom familjen sitter på en stor andel av aktierna. Dessa frågor tror jag kan vara vägledande: 
  • Vilket marketcap?
  • Vilken free float? 
  • Vilket land? Indonesien är mer okänt än USA.
  • Vilken lista i landet? First North vs OMX
  • Hur många analytiker följer? Noll eller tio?
  • Är globala fonder inne i bolaget eller lokala?
Egentligen är det inte något konstigt, utan bara att vissa egenskaper är avskräckande eller jobbiga för fonderna. Nej, det där kan vi inte köpa, det går inte. Nej, i det där landet tittar vi inte, det är utanför vårt mandat. Nej, den där listan kan vi inte köpa på, etc. 

Summering
Mitt fokus blir att äga/köpa de 10-20 bästa nanocaps, microcaps eller smallcaps jag kan hitta och behålla dem så länge de är midcaps och har inslag av att vara overlooked. Fokuserad diversifiering med andra ord utifrån min strategi. Fokuserad till mindre bolag, men diversifierad på upp till 20 bolag. 

Mycket handlar om att ett stort insynsägande/familjeägande är negativt för fondbolag, som inte kan köpa in sig, medan det egentligen är något positivt. Fonder letar efter lättköpta och välbevakade bolag snarare än bortglömda och svårköpta Hidden Champions.

Vad tror ni om denna strategi? Jag fattar att det kan finnas andra skäl till att man inte vill äga bolag med lägre likviditet, men statistiskt borde man gå just åt det hållet. I det bortglömda, underanalyserade, svårköpta och billiga finns större möjligheter! Eller hur? Och sätter man krav på att bolagen ska vara champions (marknadsledare) så går man inte ner i kvalitet.

söndag 23 maj 2021

Sålt Embracer och Kahoot - och svar från Mo-Bruk

 

Dags för en kort uppdatering om vad som hänt i portföljen.

Försäljningar

Jag har sålt Embracer och Kahoot, För båda bolagen handlar det om att jag, efter funderande, inte vill äga relativt stora och välkända bolag. Jag har faktiskt blivit lite rädd för det populära och är nog i grunden något av en contrarian. Framförallt vill jag fokusera på det jag tror mest på, okända marknadsledare (Hidden Champions) och då passar de inte riktigt in. Portföljen är nu nere på 11 bolag, och går från globalt nanocap till globalt smallcap. Embracer räknas som globalt Large-cap och Kahoot som globalt Mid-cap.

För Embracer tillkom diskussionen om redovisning vilket lyftes av financeamir på Twitter. Och i Kahoot är värderingen inte direkt låg i förhållande till tillväxten, trots nedgången. Blev alltså osäker på bolagen, men framförallt ville jag fokusera på Hidden Champions (skriver mer om det sen). Jag tror på båda bolagen, det är absolut inget fel på dem och många duktiga personer äger, men jag vill fokusera ännu mer sett till strategi.

Köp

För pengarna har jag ökat en hel del i Century Pacific, nu 12% av portföljen och även i Karoooo, nu 8% av portföljen. Just Century Pacific har seglat upp som ett stort innehav och jag är imponerad av bolaget. Filippinerna har varit stängt hos Avanza men sedan en tid går det köpa igen. Ett nytt Indonesiskt bolag är också inköpt (uppdaterat).

Jag har även ökat i Netbay, då jag vill ha en viss andel teknik. Karoooo, Netbay och Micro-Mechanics är nu teknikdelen av portföljen.

Mo-Bruk

Fick ett mejl från Mo-Bruk vilket jag passar på att lägga in här. I och med att jag var ifrågasättande i mitt tidigare blogginlägg så vill jag såklart att bolagets bild kommer fram. Se tidigare inlägg om Mo-Bruk här.



måndag 10 maj 2021

Inköp: Litauisk kremering

Jag har köpt in helt okänd marknadsledare som heter K2 LT. De har Litauens enda kremeringsanläggning och satsar också på begravningsbyråer. Kremeringsinvestering hör inte till vanligheterna men om man (såklart motvilligt) tänker på det är det en intressant bransch. 

Jag ser en ocyklisk liten marknadsledare i en bransch med höga inträdesbarriärer. I alla fall om man verkar i ett land som Litauen. Med 3 miljoner invånare finns inte underlag för många aktörer. Och i begravningsbyrå och kremering finns uppenbara synergier. Värderingen är inte utmanande, P/E 10 TTM, särskilt inte för ett ocykliskt och dominerande bolag i en framtidsbransch.

Utvalda nyckeltal från screener.co är: 

  • ROE 31% senaste 12 månaderna 
  • ROE 24% senaste 5 åren
  • EPS growth 11% per år senaste 5 åren
  • Cash flow growth 13% per år senaste 5 åren
  • Revenue growth, 8% (5 år), 11% (3 år) och 43% (TTM)
  • EV/EBITDA 7,5 (current)

Dubbelvarning! Det sedvanliga gör din egen analys tål att betonas. Aktien är dåligt omsatt och svårköpt. Det är också väldigt litet också inte genomlyst, noll analytiker följer bolaget, jag kan ha missat något väsentligt.  

Kort om bolaget

K2 LT driver sedan 2011 landets enda krematorium. Kremering vinner mark i Litauen, liksom i många andra länder och alternativet är att skicka avlidna till Polen eller Lettland, vilket är omständligare. Här tror jag det finns en stark "moat" och tydliga inträdesbarriärer (kostnad, kunnande, tillstånd, läge etc), Processer tar tid och ingen vill ha krematorium som granne. Detta är kärnverksamheten och den smått makabra kassakon. Kremeringen har kapacitet på ca 10 000 per år, men den håller på att höjas. I dagsläget dör cirka 40 000 per år i landet. Från 2011-2016 var de en utdelningsaktie.

Sedan 2017 har de satsat på ett ytterligare ben, begravningsbyråer via Rekviem. Här handlar det om lite ljusare och modernare begravningar och de har uppfört egna byggnader. För begravningsbyråer finns ingen större spelare i landet, förutom möjligen Litauiska kyrkan, så marknaden är fragmenterad. Bolaget verkar aktivt för att förändra begravningstraditionerna. Här är en presentation av Rekviem. Idag är kanske 75 procent katoliker, men troligen förändras samansättningen över tid (mer ateister etc).

Se bolagets hemsida, en artikel om dem och en äldre presentation och senaste rapporten. I artikeln kan man notera prognoser samt utbyggnad av kapaciteten. Vill man gräva djupt kan prospektet vara läsvärt även om man måste översätta dokumentet. Faktablad finns via Nasdaq-sidan och där hittar man nyheter och rapporter och ägarbild.

Plus och Minus

Det finns ett antal saker jag gillar med bolaget

  • Hidden Champion (väldigt Hidden!)
  • Litet bolag, cirka 200 aktieägare och marknadsvärde ca 10m Euro. 
  • Kremeringsdelen har en stark moat, bygger upp en moat i begravningsbyrådelen.
  • First-mover-bolag som verkar tänka nytt. 
  • Bra bransch, jfr med Fonus i Sverige. Hög Peter Lynch-faktor! 
  • Helt ocyklisk verksamhet.
  • Fungerande IR-verksamhet, jag har testat.
  • Landet är demokrati i gott skick.
  • Familjeägt, stort insynsägande
  • Ung och välutbildad VD.
  • Megatrend i ändrade begravningstraditioner och bolaget har flera typer av begravningar.  
  • Demografin i Litauen ger "säker" tillväxt, se befolkningspyramiden.

Minus och oklarheter

  • Kan gå under radarn länge. Nasdaq First North Baltic är (och förblir) bortglömt?
  • Inga fonder inne i bolaget, men det bör bero på storleken.
  • En enfastighetsrisk, anläggningen var tvungen att repareras tidigare och var då still. 
  • Svårköpt bolag och högt courtage via Avanza (men billigare via Swedbank)
  • Något knapphändig information, t.ex. inga nya investerarpresentationer. 
  • Som utländsk investerare har du ett informationsunderläge.
  • Revenue har inte växt historiskt över 10% men jag tror att Corona kan ha accelererat acceptansen för moderare begravningsmetoder.
  • Finns det en risk att pengarna från kremeringen försvinner i satsningar i begravningsbyrådelen? Rekviem-satsningen är relativt oprövad.
  • Den Litauiska kyrkans agerande kan påverka bolaget, men de har ingen egen kremeringsanläggning och är inte emot

Summering

Mitt inköp i det här bolaget är lite av Hidden Champions-investering dragen till sin spets. Det går såväl under radarn som under marken. Hela bolaget är en ytterst liten men växande fisk i en väldigt liten sjö, men sjön växer. Normalt sätt vill du inte investera i ett land som minskar sin befolkning över lång tid (jfr Japan), men i detta fall är just det caset. Jag gillar att de kan växa både på grund av högre andel kremering och på grund av fler dödsfall.

Vad tror du om detta bolag och den här typen av investering? I bästa fall är man före fonderna, i sämsta fall har man missat något. Men jag har undersökt så noga jag kan och gillar vad jag ser. Bolaget har ändå en relativt låg andel av portföljen, 4-5 procent, åtminstone tills jag kan bolaget bättre.

Även om det är telefonorder som gäller hos Avanza kan den ägas i ISK och den finns på en Nasdaq-börs (Nasdaq Baltic). Så konstig är alltså inte investeringen så som den kanske verkade i början. Även om det såklart alltid är lite udda att köpa Litauiska kremeringsbolag, jag vet!

söndag 9 maj 2021

Sålt Mo-Bruk, minskat i A2 m.m.

Det tar emot, men jag har sålt i tidigare favoritbolag. Ibland är man långsam med att se förändringar och ibland agerar man snabbt. Låt oss börja med Mo-Bruk där jag tog ett snabbt beslut.

Sålt Mobruk
I fallet Mo-Bruk har en för mig okänd risk seglat upp och det är om man kan lita på bolaget till 100% då de anklagats för felaktigt beteende. Här är en artikel där de anklagas för att illegalt dumpa avfall som de sedan fått uppdrag på att ta bort. Se även en artikel där bolaget nekar till att gjort något fel. Ytterligare en artikel talar om en politiker som vill utreda frågan närmare. Svepande anklagelser har framkommit i denna tweet.

Utifrån detta kan man dela upp det hela i tre scenarion. 

  • Inget har hänt (mest troligt)
  • Mo-Bruk har lurat lokal myndighet
  • Mo-Bruk har tillsammans med lokal myndighet lurat staten

Nedsidan och sannolikheten för att något är fel är för mig svår att avgöra. Men att politiker gräver i frågan gör mig rädd. Och det påstås i artikeln att lokalbefolkning och chaufförer ger en annan bild än vad företaget säger officiellt. Worst case kan t.ex. vara böter, indragna tillstånd och inga kommande uppdrag. Och om kursen faller försvinner lite av M&A eftersom de lär använda aktien som betalning (delvis) och banker kanske inte vill låna ut i samma grad. 

Eftersom jag hastigt och olustigt blev osäker så sålde jag allt. Om det här reds ut kan jag tänka mig att köpa tillbaka, men jag skulle kanske fortfarande fundera om något är lurt. Såklart är det en svår fråga, känns inte alls givet att de gjort något fel, men vad är risken? 1%, 10%, eller mer? Och vad är nedsidan om det är så? Kanske överdrivet att sälja istället för avvakta, särskilt när Q1 kommer snart och jag nyligen ökat, men jag gillar inte känslan och den här typen av risker. 

OBS! Bolaget har kommit med ett svar, se detta inlägg (uppdaterat).

Minskat i A2 Milk 
A2 Milk är ytterligare en jobbig försäljning, och det handlar om att momentum i försäljningen är väldigt dålig. Jag undrar när och framförallt om de kommer tillbaka i god form. Jag har missbedömt hur viktig Daigou (privatimport) var för bolaget. Och ledningens försäljningar innan återkommande vinstvarningar gnager, liksom hårdnande kinesisk konkurrens. Nej, jag är rädd för att besvikelserna fortsätter (även om det och mer därtill kan vara inprisat). 

Grym produkt, fantastisk historik, men jag är för osäker på framtiden. Det är mycket möjligt att jag var för positiv förut och för negativ nu. Behåller 4 procent som troligen fasas ut. En annan anledning till försäljningen är vilken typ av bolag jag vill äga. Låt vara att det inte alltid går som man vill (se Mobruk ovan) och att det kan vara svårare, men jag är övertygad om Hidden Champions är det jag ska satsa på. Alltså mer av okända marknadsledare än större och välkända namn. Som en konsekvens är Altium också sålt.

Sålt Taokaenoi
För Taokaenoi har blivit tveksam till ledningen. De diversifierar för mycket och saknar fokus. Grundprodukterna är fantastiska, nyttiga sjögrässnacks, men de satsar inte fullt ut på dem. De borde enbart köra detta globalt och t.ex. inte öppna Japanska curryrestauranger eller korvkiosker i Thailand. Det blir för brett när de inte håller sig till snacksprodukter och de saknar konkurrensfördelar utanför den nischen. För mig känns det som diworsification.

Det som kännetecknar Hidden Champions är ett tydligt fokus. I senaste årsredovisningen har de uppdaterat visionen med "go broad". Jag håller inte med och har sålt. Också detta är en småjobbig försäljning då jag verkligen tror på grundprodukten.

Synpunkter  
Vad tror du om dessa försäljningar? Givetvis kunde jag avvakta med Mo-Bruk till nästa rapport eller när man vet mer, men sånt här är svårbedömt. A2 kunde också fått mer tid, men jag blev långsamt för osäker på dem. Där önskar jag såklart att jag agerat snabbare och tagit in mer av det kritiska perspektivet. I fallet Taokaenoi, ja om man inte håller med om riktningen bör man sälja.

Har ökat i Karooooo, ökat i Century Pacific, lite i Kahoot, köpt in en helt okänd marknadsledare i Europa, och ett nytt Indonesiskt bolag. Skriver mer om detta sen, men idag var det fokus på försäljningarna, särskilt Mo-Bruk.

söndag 2 maj 2021

Grekisk tvål till portföljen?


Trodde aldrig jag skulle fundera på att köpa ett grekiskt tvålbolag, men det är ämnet för dagen:) Papoutsanis är världsledande när det kommer till olivtvålar. De är verksamma inom: 

  • Egna tvålvarumärken
  • Tvål m.m. till hotell
  • OEM-tillverkning (dvs åt andra)
  • Tvålnudlar (en råvara, ska såklart inte ätas...)

Det som lockar är: tillväxt, lång historik, 150 år som bolag, på börsen sedan 1970-talet, hyfsat starka varumärken, förbrukningsvaror och ocykliska produkter som knappast kan digitaliseras bort. I stort är det ett exportbolag med 50% av försäljningen i Grekland. De handlas på EV/EBITDA kring 9. Men håller bolaget? Kanske inte, men låt oss fundera. En bra överblick av bolaget finns i denna artikel i denna intervju och en till. Se framförallt bolagets presentation.

Finns det en moat?

Den grundläggande frågan för mig är: Dominerar de en nisch? Har de en "moat"? Att vara störst eller ha bra produkter behöver inte inte i sig vara en konkurrensfördel. Det ska finnas något strukturellt som gör att de sticker ut mot konkurrenterna.

De är visserligen den största tvåltillverkaren i Grekland och Balkan, men det räcker inte hela vägen. Bolaget kan möjligen vara hyfsat unikt eftersom de är nischade på olivtvål och framstår som stora om man kollar Amazon. Viktigt är att olivtvålskonkurrenten (Kiss My Face) görs i samma fabrik och bör vara en kund (se kommentar här). Troligen är de stora i nischen på en global skala, men oklart hur stora. Bolaget verkar innovativt och har fått EU-stöd.

Problemet är väl att tvål kan komma varifrån som helst och är en commodity, ifall inte varumärket är starkt. Här kan man jämföra med Kri-Kri, där Yoghurten ska komma från Grekland. Enda motsvarigheten jag kommer på för tvål är Aleppo-tvålar. Inget säger egentligen att olivtvål måste komma från just Grekland även om de är kända för sin olivolja och producerar mycket. Det här var generellt. Låt oss gå vi vidare till bolagets produktområden och kolla på eventuell "moat" var för sig.

Egna varumärken

Här tror jag mycket väl det finns en moat, kanske stark. Varumärkena tror jag är såväl lyxiga som starka, och det bevisas i höga marknadsandelar, 1:a på fast tvål och 3:a på flytande i Grekland. Tyvärr är det bara 18% av omsättningen. Fördelar i distribution kan också finnas lokalt. Noterbart är att de varit snabba med att ta fram Covid-produkter som Alcogel och liknande. Har själv testat beställa produkterna via Olivkällan, och Papoutsanis märke heter Olivia.

Hotell

De är stora i Grekland och kunder som Hilton imponerar. Men hur svårt är det för de grekiska hotellen att byta? Visst kan lokal tillverkning och distribution ge kostnadsfördelar, men troligen finns ingen moat då varken kunder eller hotell bryr sig så noga. Om det däremot finns få andra som gör olivtvål, och det är viktigt för Grekiska hotell, finns möjligen (ytterst svag) moat i kombination med kostnadsfördelar.  

OEM

Här finns långa kundrelationer och kunder som Unilever och Sarantis. Jag tittade på en gammal presentation och aktörerna var i stort samma. Men åter igen, hur svårt är det att byta? Allt beror på hur många andra alternativ som finns och det är oklart. Man kan se dem som en olivolje-tvål-specialist med stor kapacitet, erfarenhet och satsning på R&D. Men de är nog, liksom tvålarna, kanske mer i händerna på kunderna, än tvärt om. 

Nudlarna

Industriråvaror är oftast inte så speciella. Kanske är det specialkunskap bakom, men jag vet inte. En analys jag hittat talar om liten konkurrens på detta område, så kanske att det finns något där. 

Summering

Nej, det här är som Kri-Kri fast lite sämre. Visserligen billigare men jag är för tveksam. Nyckeln ligger i det självklara att grekisk yoghurt ger ett högre pris än greek-style, medan grekisk tvål inte gör det. Bolaget är visserligen bra men mindre speciellt.

Något jag inte gått in på är att marknaden och produkterna är trevliga och kan träffas av megatrender som mer hälsa, organiska produkter etc. Tvål är globalt ofta gjord av palmolja, vilket är sämre. En annan mer simpel trend är mer handtvättande och möjlig revansch för grekisk turism. 

Håller mig nog ändå till Kri-Kri. I en bredare portfölj, där jag inte var så fokuserad på moat och konkurrensfördelar skulle de mycket väl kunnat ta plats. Möjligen kan man säga att alla stolpe ut bör vara gemensam stolpe in pga nischen och långa erfarenheten, och att det ska landa i narrow moat men jag är inte säker. Vad tror du om detta bolag? Får själv inte riktigt grepp om det!

söndag 25 april 2021

Inköp Karooooo

Jag har köpt in Karooooo som nyligen listats på Nasdaq. Bolaget består av det gamla Cartrack som funnits på Johannesburg-börsen sedan 2014 och köpts upp av Karooooo. De sysslar med "fleet management", telematik, att mäta hur fordon körs så att företag får koll på sin fordonsflotta i realtid. I praktiken installerar man en dosa/enhet i fordonen, eller använder OEM-data, och kör en SaaS-lösning . Se bolagets senaste presentation och Cartracks hemsida för bakgrund och bättre beskrivning. Se även prospektet inför Nasdaq-listningen (uppdaterat)

Genom köpet läggs Karooooo till den växande software/SaaS-delen av portföljen som nu består av AltiumEmbracerKahootKarooooo, och Netbay. Jag har följt Cartrack en längre tid men det har varit svårköpt, men nya listningen gjorde det lättare att köpa och jag ville se att den processen var avklarad först. Bolaget passar min strategi väl.

Plus och minus

Det jag personligen gillar med bolaget är:  

  • Något under radarn för USA-investerare, ingen het IPO. 
  • Ocyklisk marknad som växer med 10-20 procent per år. 
  • Världsledare, med starka marknadspositioner.
  • IT-utveckling i Singapore, smart drag.
  • Viss moat via data, lågkostnadsaktör, inträdesbarriärer och R&D. 
  • Viss stickyness, kanske även en feedback-loop som ger en allt bättre produkt.
  • Stark huvudägare, god historik, goda finanser.
  • SaaS, skalbart, till hyfsad värdering (dryga P/E 30 TTM).
  • Leder till effektivitetsvinster, alltså ESG-kompatibelt.
Nackdelar ska såklart nämnas. Sydafrikanskt bolag, uppköpt av Singapore-bolag och listning på Nasdaq är inte självklart. Men inget konstigt. Singapore är en bra hub för internationell expansion och IT-utveckling, Nasdaq ger mer visibilitet, konkurrenter är listade där och eventuell kapitalanskaffning är lättare. Globala techbolag passar bättre där än i Johannesburg. En nackdel är att hela 70 procent av försäljningen finns i Sydafrika vilket ger en klar valutarisk. Internationell expansion kommer kompensera, men det tar tid. 

Ökad konkurrens och framtida teknikutveckling är givetvis också en risk. En särskild fråga är hur OEM utvecklas, och här finns en intressant artikel där Cartrack säger att "OEM business was the smallest part of Cartrack’s business, but they were engaging with OEMs and envisaged that, within the next 10 years, it would account for about 70 percent of the group’s business." Detta är något att bevaka. Sydafrika är för övrigt långt framme på området och både Cartrack och Mix Telematics kommer därifrån. Att det växt fram där där kan bero på att behovet är stort på grund av hög kriminalitet och bilstölder. (uppdaterat).

Mer om bolaget

Se en gedigen och läsvärd analys av bolaget här. Själv fastnar jag för detta stycke:
Cartrack is an organically grown telematics and data analytics company. They are vertically integrated, competitively advantaged, with an owner-operator who has sizeable skin-in-the-game and draws a humble salary. The bulk of their revenue is software-as-a-service, they have industry-leading margins and unit economics, and have offline offerings which differentiate them from their peers. Their vertical integration buffers them against cost-pressure, allows them to be the lowest-cost provider, and improves business agility, innovation, and execution
Se även en kort artikel om bakgrund till Nasdaq-listningen. Detta tycker jag låter lovande:
The company operates in the $50+ billion global telematics market, along with local competitors Mix Telematics - which has a primary listing on the New York Stock Exchange - and Netstar (now part of Altron). Outside of South Africa, where it is the dominant player in vehicle recovery and fleet management space, Karooooo does not really compete with Mix or Netstar. Mix has focused largely on the US market although it has a global presence, while Netstar has kept its operations local. Cartrack has followed a careful global strategy, achieving dominance in niche markets, notably Poland, Portugal and Singapore. Germany is the next focus, a far bigger market. 
Man kan också lyssna på en del poddar som tar upp Cartrack, ägaren ger ett i mitt tycke sympatiskt intryck vilket är viktigt. I denna podd får man en bakgrund och här finns en intervju med storägaren och man får bland annat reda på varför de heter Karooooo.

Vad tror du om detta bolag? 

Ps) Till sist ska jag säga att jag gjort några mindre förändringar i portföljen. Jag har minskat i Kri-Kri Milk på en något svag rapport. Har också köpt in en totalt okänd marknadsledare med extremt hög Peter-Lynch-faktor, men mer om det sen.