Försäljningar och lärdomar under åren

Genom åren har det blivit en del försäljningar, och man kan ifrågasätta om de tillfört något värde. Tänkte därför gå igenom ett antal för att se efter, och dessutom plocka med mig lärdomar. Inspiration till inlägget kommer från Gannon on Investing som konstaterade att hans försäljningar inte gav något mervärde. Istället för att sälja ett innehav helt så kommer han skala ner i samtliga istället.

Låt oss också se på mina försäljningar och eventuella lärdomar! Favoritorsaken till en försäljning är att sälja på grund av för dålig tillväxt eller ändrad strategi även om riktiga felköp också finns där. I vissa fall har jag sålt för att konkurrensfördelarna minskat över tid

8990 Holdings
Orsak: Blev rädd för problem med finanserna och redovisningen. Rätt att sälja? Ja, och borde inte köpt från början utan fokuserat mer på kassaflödet. Aktien har kollapsat efter försäljningen, vilket i någon mening känns bra.

Lärdom: Håll dig inte så långt ute på riskskalan. Man bör undvika skuldsatta exotiska bolag som ännu inte fått snurr på kassaflödena, oavsett vilka superfonder som är där. Och vid minsta indikation på att något kan vara sisådär med bokföringen: Sälj direkt!

Blackmores
Orsak: Ifrågasatte att konkurrensfördelarna var tillräckligt starka. Rätt att sälja? Nej, eller i alla fall usel timing. Kursen är 2-3 gånger högre idag och var 7-8 gånger högre ett tag då den höjdes till skyarna av det australiensiska investerarkollektivet.

Lärdom: Små bolag inom konsumentvaror som tillfälligt går trögt men har ett nyttighetsfokus kan rusa om de blir populära. Jag sålde innan de blev populära. Däremot kan tesen att de inte har en stark "moat" varit riktig. A2 Milk är bättre bolag som jag hellre vill äga.

Johnson & Johnson
Orsak: Skifte mot mindre bolag (om jag minns rätt). Rätt att sälja? Nja, det är ett ruskigt fint bolag och de har varit precis så pålitliga som jag önskade. Sen tror jag generellt man tjänar mer på mindre kända bolag och det här är "top of mind" bland gemene man till och med. Men inte dåligt för det!

Lärdom: Även stora välkända bolag kan gå bra :-)

MTN Group

Orsak: Dålig tillväxt pga tidigare jättebot och rädsla för nya jätteböter. Var det rätt att sälja? Ja, och inget roligt att läsa mina positiva tongångar i efterhand. För att citera valfri politiker "Jag har varit naiv". Men politikern skulle sagt "Vi har varit naiva" för att det ska låta bättre. Bolaget var i alla fall naivt genom att inte ta Nigerianska risker på större allvar. Kursen är i trakterna av där jag sålde.

Lärdom: Telekom är inte låg risk trots stabila intäkter och naturlig tillväxt från lägre nivåer än i väst. Large-cap och stort innehav i respekterade fonder kan ändå sluta med smärre katastrof. Kombinationen av riskfylld bransch och riskfyllda länder blev för hög. Jag kommer undvika Nigeria, eller i alla fall vara extremt noga om jag investerar i bolag som gör affärer där. Famous Brands har verksamhet i Nigeria, men enbart en liten del.

Premier Marketing
Orsak: För svag försäljningstillväxt, att jag hittat bättre case, samt ett skifte från högutdelare till tillväxtbolag. Rätt att sälja? Det vete tusan. Visst gick jag ganska mycket plus om man tar hänsyn till utdelningarna men detta bolag är och förblir en högkvalitativ högutdelare. Ocykliska konsumentvaror med hög marknadsandel: I like, Men tillväxten är verkligen i svagaste laget.

Lärsom: Bolag med dålig sales-tillväxt kan fortsätta uppvärderas, inte givet att sälja bara pga det.

Ridley
Orsak: Sålde eftersom jag inte gillade förändringen där de sålde salt-delen, att nyckeltalen inte var tillräckligt bra samt att utdelningen sjönk. Rätt att sälja? Nja, djurfoder och djuråtervinningsbolaget (!) är faktiskt en australiensisk pärla. Kursen har också gått väldigt bra efter försäljningen. Bortsett från hållbarhetsaspekten (stödindustri till industriell djuruppfödning) är de inte alls dumma, En megatrend finns i att uppfödning av djur kommer att ske på mindre yta med högkvalitativt djurfoder. Att djur återvinns är högst otrevligt att tänka på men hållbart i sig. Till sist är bolaget finare än nyckeltalen indikerar eftersom marktillgångarna håller ner avkastningen på egna kapitalet.

Lärdom: Små och tråkiga bolag är en rolig kombo. Ångrar att jag inte behöll det här bolaget istället för Woolworths. Och kanske är de en kandidat nu igen. Inget hindrar att jag köper in det igen!

Saltängen
Orsak: Jag blev till slut alltför rädd för ICA-risken och kunde inte motivera en så pass hög andel som huvudportföljen kräver. Droppen var inläsningen av jämna-golv-bolaget Somero och att helautomatiserade nya lager byggs av ICA på annat håll. Någon gång, extremt oklart när och om. kanske ICA bygger nytt och det störde nattsömnen. Vem vill förresten drömma mardrömmar om ICA:s centrallager :-)

Rätt beslut? Inte kursmässigt, bolaget är ju extremt ocykliskt och Brexit märktes knappt av. Men att ens påstå att de är ett av världens 15 bästa eller mest lovande bolag, det kan jag inte! Den är ju i praktiken en börsnoterad lada ute på landet (som någon antytt). Men oj vilken stabil lada, hittills. Northwest får vara det stabila högräntekontot i portföljen.

Lärdom: Lågt omsatta ocykliska bolag kan passera Brexit-stormar oberörda.

Skånemöllan
Orsak: Besvikelse på utebliven tillväxt. Rätt beslut? Ja, bolaget har också stått och stampat. En del saker var jag rätt ute i. Här fanns ett embryo till att hitta bolag som går under radarn. Men bolagen måste ha högre kvalitet (en riktig moat) och framförallt bättre tillväxt. De saknar tillväxtstrategi men värderas som om de var ett tillväxtbolag. Ett ledningsbyte är det enda som skulle få mig att titta på denna rätt högteknologiska lada på landet.

Woolworths
Orsak: Sålde eftersom jag trodde de skulle fortsätta tappa mot Aldi/Lidl. Rätt beslut? Ja, och det är störande att jag inte såg att det som precis hänt i UK upprepades i Australien. Jag var också, mycket dumt nog, mer förtjust i denna aktie än i ICA. Visserligen var ICA inne i sin märkliga Hakon-invest-tid men ändå. Uselt och underkänt alla dagar i veckan.

Lärdom: Retail är, liksom det mesta annat, svårt. Man ska alltid se upp för tyskarna (Aldi och Lidl). Även starka retailbolag kan drabbas och vem vet om ICA och Axfood står på tur? Jag borde sålt tidigare när trenden i tappade marknadsandelar fanns där i flera kvartal. Och såklart borde jag inte köpt från början, vilket gäller de flesta bolagen på listan.

Österrikiska Posten

Orsak: Sålde Österrikiska posten pga hög värdering. Rätt beslut? Ja, med facit i hand riktigt, men jag måste säga att jag fortfarande gillar en del med bolaget. Extremt tråkigt och till skillnad från Postnord ett välskött bolag. Logistik och paket har en ljus framtid. Jag tror dock man tjänar mer på bolag som har en naturlig tillväxt i sig och de här är enbart en högutdelare.

Summering
Helt otajmade har försäljningarna inte varit och det är bara 1-2 bolag som jag önskar att jag fortfarande äger. Lista visar att jag har fel många gånger, vilket i och för sig är fullt naturligt.

Premier Marketing och Ridley är bra bolag och de skulle kunna platsa även idag, särskilt med fler bolag i portföljen. Ridley saknar jag till viss del, kanske för att de är det ultimata tråkbolaget alla kategorier. Foder och djuråtervinning är brutalt ohett och det ska mycket till för att imponera på tillresta analytiker som snarare håller för näsan (och ögonen). Peter Lynch hade älskat bolaget :-)

Vad har du lärt dig av dina försäljningar? Är det någon försäljning du ångrar särskilt, eller något köp?

Ökat i Elekta och australiensiska affärer

Under veckan har det blivit lite väl mycket aktivitet, men jag hoppas förändringarna var till det bättre. Är i alla fall nu nere på 14 bolag.

Ökat i Elekta
Nu har jag kommit upp i en portföljandel som jag är hyfsat nöjd med. Kunde nog fått bättre kurs om jag hade varit på hugget (den var nere på 64) men nu blev det köp kring 75.

Har skrivit om dem innan. Framförallt gillar jag att de är ett wide-moat bolag, troligen det enda i Sverige enligt Morningstar. H&M och Handelsbanken har båda narrow som jämförelse. Wide-moat bolag i tillfälliga problem är precis sådant man ska köpa, så jag ökade.

Sålt av Ridley 
Australiensiska Ridley har inte varit någon bra placering och har nu avyttrats. Den starkare australiensiska dollarn och alla utdelningarna har i alla fall kompenserat för nedgången i kursen. Ridley stod nu på 2-års högsta och på 0,96 sålde jag av. Har räknat och räknat och tycker att de helt enkelt är för dyra, i alla fall i förhållande till deras kvalitet.

Felen jag gjorde var att jag...

1. Köpte in mig för dyrt. Hade inte räknat tillräckligt på dem innan.
2. Kanske överskattade konkurrensfördelarna
3. Underskattade svårigheterna i förändringen från ett salt- och djurfoderbolag till rent djurfoderbolag. De tappade på vägen och hade utdelningen bara behålls så hade vi pratat om en riktig högutdelare.

Visst är Ridley ett intressant "spel" mot ökat köttätande och att djuruppfödning ska ske på mindre yta. Och djuråtervinningen är lokala monopol. Problemet med Ridley är att de har för låg avkastning i förhållande till sitt egna kapital (ROE) och för dåligt kassaflöde. Nog finns intressantare bolag där ute. faktiskt i samma land!

Några andra bolag jag minskat smått i är Handelsbanken och Telia, för att få loss mer pengar till Elekta.

På väg att öka i Woolworths
Har lagt en telefonorder för Woolworths som jag hoppas går igenom. Här kan vi verkligen tala om australiensiska affärer i dubbel bemärkelse :-) Woolworths är ett annat wide-moat bolag i tillfälliga problem. Liksom Elekta är det nästan ett duopol eftersom Woolworths och Coles är de helt dominerande aktörerna inom Australiensisk retail.

Det är som gått dem emot på sista tiden är framförallt att de haft långsammare försäljningstillväxt än Coles och att etableringen av Masters kostar pengar, Läs närmare om detaljerna här i Motley Fool Australia.

Men varför inte ICA då? Jo, Woolworths har lägre värdering, högre avkastning på egna kapitalet, högre direktavkastning och bättre utdelningshistorik. Oroas också lite av att ICA-handlarna ska vara med och dela på utdelningen från 2016. Australiens retailmarknad ska också fram till 2020 växa från 2,2 till 2,8 miljoner kvadratmeter enligt Morningstar. Kanske inte samma tillväxt i Sverige? ICA är på bevakning men för tillfället är jag i alla fall tveksam.

Framtida försäljningar och inköp?
Portföljutvecklingen senaste året leder tankarna till Dr Albans klassiska låt 10 små moppepojkar för den som minns den. Hursomhelst är jag nere på 14 och det känns ganska bra.

Andra bolag jag tittar lite extra på är Österrikiska posten och Clarksons. Båda har jag för lite i och skulle antingen behöva gå ner till 0 eller upp till 5 för att följa min portföljstrategi. Men de är riktigt fina bolag båda två.

Vad tycker du om förändringarna? Till det bättre? Gissar att antalet svenska Ridley-följare inte är så stort men jag frågar ändå :-) Woolworths, eller åtminstone Elekta har man kanske mer koll på. Och är Wide-moat bolag med tillfälliga problem rätt melodi? Jag tror det.

Uppdatering om Ridley

 

Senast jag skrev om australiensiska Ridley var ett tag sedan och det har minst sagt hänt en del. Kör därför en liten uppdatering. Nog är det allmänna intresset inte så stort för det här bolaget, men jag uppdaterar i alla fall inte så ofta:-)

Saftig utdelning från salt-försäljningen
Mest anmärkningsvärt är att en utdelning faktiskt beslutades och har kommit in på kontot. Hela 7,5 cent blev det och jag ligger nu på plus jämfört med senaste köpet på 0,90. På det stora hela är det dock ingen lyckad affär, åtminstone hittills... Jag var lite rädd för att extrautdelningen skulle utebli men så blev det inte.

Förhandlingar slutförda med Penrice
Penrice-förhandlingarna slutfördes och Ridley fick kompensation för att saltleveranserna upphörde. Problemet - som jag blivit varse - är att Penrice inte har så mycket pengar och att det till och med fanns risk för konkurs. Penrice styrs av ett gäng banker med stora intressen i bolaget. Vad vinner då Ridley på att pressa på... de får ju inte ut så mycket om Penrice går omkull antar jag?

Hursomhelst blev lösningen att Ridley får något som Penrice har gott om: Jord och aktier. Genom att få massor med landmassor kan de få fart på bostadsprojektet vid de tidigare saltfälten, och sen fick Ridley också en option på en andel i Penrice. Bra eller dåligt? Nja, vi får väl se.

Riskkapitalister med cowboyhatten på

En riktigt intressant sak är att ett gäng "jordbruksriskkapitalister" vid namn AGR partners klivit in och köpt 20 procent av Ridley. För samma kurs som jag köpte till senast faktiskt! Får känslan av att det är riktigt kunniga och rutinerade amerikanska gubbar. Hoppas att de kan tillföra erfarenhet och nytänkande i Ridleys styrelse och att de går bra ihop med nya VD:n.

Riskkapitalisternas intåg ger en slags trygghet att jag inte är ute och cyklar helt faktiskt. De säger också att de är mer långsiktiga än andra riskkapitalister (men vilken riskkapitalist säger inte så?). Bra i alla fall att de är specialiserade, jag hade inte gillat om t.ex. Ratos hade klivit in :-)

En osäker men spännande framtid väntar...
Hur ser jag då på Ridley nu? Jo, en potentiell högutdelare som är mer ocykliskt än man kan tro. Verksamheten fördelas ungefär så här:

• 40 procent djurfodertillverkning. De är en pålitlig leverantör och störst i Australien. Tydligaste konkurrensfördelen borde vara starkt varumärke. Andra fördelar är att de levererar nationellt (många är mer lokala), eventuella inköpsfördelar och att produktutveckling i den mån den förekommer borde vara billigare utslaget per enhet.
• 40 procent "djuråtervinning". Hanterar slaktavfall av olika slag och kokar ihop nyttigheter. En stor del går på export men en del används till djurfoder av olika slag. Möjliga konkurrensfördelar är att dessa anläggningar har ett slags "geografiskt monopol". Inte läge att smälla upp en annan brevid.
• 20 procent fastighetsutveckling. Nedlagda saltgruvor som kan säljas eller omvandlas till bostäder bland annat.

Visst frågetecken finns för vad en normal intjäning är när saltdelen är borta samt hur nya ledningen i ser på utdelningen. Jag skulle gärna se en ökning i kassaflöde och return on equity för att riktigt vara lugn. Det var ju därför de sålde saltdelen, för att satsa på den mer lukrativa delen. Senaste rapporten visar en förlust, men det beror till stor del på nedskrivningar (dvs inget negativt kassaflöde). De har dock inte lika fina siffror som många av mina andra innehav.


Trots frågetecknen så vore en normal direktavkastning jämfört med "tidigare Ridley" nästan 10 procent, men jag vågar inte hoppas på en sådan hållbar nivå. Lite har gått förlorat i transaktionerna och tiderna är tuffa för en del av de branscher Ridley verkar i. Över 5 procent på dagens kurs är dock något jag räknar med, men... man vet aldrig med Ridley. De har en tendens att överraska åt båda hållen.

Helt klart är att kursen rör sig ganska irrationellt jämfört med hur bolaget utvecklas. Sista dagen för rätt till specialutdelningen steg kursen närmare 10 procent... men dagen innan gick kursen ner några procent. Irrationellt var ordet.

Långsiktiga "caset" är att mer och mer kött behöver produceras och att djurfoder - och återvinning - då är en central del. Waste-management för djur... en rätt udda verksamhet som sagt.

Uppköp?
Till sist finns chansen att det förr eller senare kommer ett bud på Ridley. Skulle själv inte bli förvånad om de blir uppköpta inom några år. De är som en nyklippt person som gjort sig av med hästsvansen (saltet) och är redo att gå på fest... men på väg dit hamnar de i slagsmål (nedskrivningar) och dyker upp med plåster i ansiktet. Till nästa gång har kanske såren hunnit läka?

Vad tror du om detta bolag? Är det en jordbruksrelaterade aktier något som överhuvudtaget är värt att investera i? Om man tar bolag som Skåne-Möllan och Ridley så har de tyvärr inte precis rosat marknaden. Har förresten riskkapitalister något att göra i den här sektorn?

Ökat i Ridley - som påminner om Djurgården

Ridley har inte varit någon vidare investering, i alla fall på kort sikt. Vinstvarning, oklarheter kring utdelning och diverse nedskrivningar har slagit hårt mot kursen. Har valt att öka i dem för att jag ändå tror på det de gör, på deras konkurrensfördelar - och bedömer att problemen är tillfälliga.

Visst blir det kanske ingen utdelning under våren, men jag ska inte stirra mig blind på det. Tycker att det finns mycket värde i bolaget, i dess basala verksamhet och med fastighetsutvecklingen som en bonus.

Har nu köpt på 1.20, 1.15 och senast 0.91. Trenden är ned och kursen är 0.82 (!) för tillfället. Men jag tror att det vänder förr eller senare. Den gamla analysen av Ridley hittar du här.

Några ord om senaste beskedet
En uppdatering från 22 mars gjorde att kursen gick ner nästan 18 procent. Releasen var en slags kompott av dåliga nyheter i form av, försämrade marknadsförutsättningar, ökad konkurrens, överutbud och en fågelinfluensa som ger exportproblem. Därtill kommer att Penriceaffären inte är klar (kompensation för att de bryter avtalet).

En stor osäkerhet finns också kring utdelningen, de kanske behåller en låg skuldsättning eller gör lite tilläggsaffärer istället. Mycket beror nog på hur mycket pengar de får loss från Penriceaffären, dvs om de kompenseras fullt ut för det minskade kassaflödet. Jag skulle hoppas och önska att ett "take or pay-agreement" är tydligt, men antagligen pågår tuffa förhandlingar i och med att Ridley tjänar på affären.

Läst från andra sidan så säger Penrices VD följande:
“Penrice is confident of reaching a mutually agreeable outcome, recognising that whilst it wishes to exit the supply agreement, Ridley has already announced its reactivated plan to develop the Dry Creek salt fields for residential purposes.” 

En kul grej är att man når analyser om Ridley på följande sida. Byt till en annan ticker i webbläsaren och du kan se analyser för Blackmores, Woolworths och andra australiensiska aktier.

Framtiden?
Senaste presentationen finns här, vilket kan vara kul läsning. Bild 4 tycker jag på ett intressant sätt visar Ridleys tillväxtmöjligheter. Medelklassen växer, och markytan för djuruppfödning blir mindre. Detta ger ett större behov av djurfoder som ju ger en mer effektiv uppfödning. Man ser kan också se hur "rendering"-produkterna, alltså utvinning av slaktavfall m.m. mest går på export. 

Just angående utdelningen sägs att "One-off significant items impacting ability to pay dividends to desired level" och "The capital return quantum still to be determined".

Jag ska sluta vara så himla positiv och räknar med att ingen utdelning betalas för våren. Men ett omstrukturerat Ridley kommer i framtiden förhoppningsvis ge goda utdelningar. Gillar att de i alla fall vill betala när de talar om "dividends to desired level".

Ett tankeexperiment är att Ridley ändå senaste åren haft en hållbar utdelning på 9 procents jämfört med dagens kurs. Ok, nu är saltdelen såld, andra delar (djuråtervinning) har ersatt men kanske inte fullt ut. Transaktionskostnader, nedskrivningar och sämre marknad påverkar tillfälligt. Kanske ändå 5 procent vara en rimlig långsiktig lägstanivå, bortsett från ev extrautdelning. De kvalificerar då som en högutdelare enligt nya checklistan. I värsta fall kan den nya VD:n slopa utdelningen helt, men jag hoppas och tror att så inte blir fallet med tanke på den goda historiken.

Och kopplingen till Djurgården?
Rent faktiskt så sysslar Ridley med "Djurgårdar" i ordets mest konkreta form, men det är inte vad jag avser. Snarare tänker jag på Djurgården i allsvenskan som fått en katastrofinledning. Allt som kan gå emot har gjort det. Dåligt försvarsspel, flera skador, avbrutna matcher, och såväl domare som egna publiken tycks vara emot. Sist i allsvenskan så är förväntningarna ganska låga. Precis så är det förhoppningsvis med Ridley (given vändning, eller hur?). Flera negativa nyheter har kommit på raken, och kursen har störtdykt... men hur mycket mer kan det gå emot? Visst kan en aktie kan alltid gå i tusen bitar, men jag tycker det finns kvalitet och substans bakom de rejäla motvindarna. Och någon gång måste det vända. Ingen djupanalys detta, men ibland är det väl så enkelt?

En annan koppling är att man kanske gått in för mycket och "gift sig" med en aktie, och blundar för eventuella svagheter. Supportrar brukar ju vara ganska subjektiva. Och det är lätt att skylla på domaren (externa faktorer) när egentligen det egna laget spelar dåligt.


Till sist lite kuriosa...
Nästa gång ni är i en livsmedelsaffär, varför inte ta en snabb titt på hyllan för hund eller kattmat. I innehållsförteckningen till valfritt paket lär det stå "animaliska biprodukter" eller något liknande. "Rendering" är mycket större än man faktiskt kan tro. Min sambo undrade nog vad jag gjorde när hon hittade mig i djurfoderavdelningen, vi har faktiskt inget husdjur:-)

Den bästa investeringen inom området skulle nog vara Mars inc, som tyvärr är privatägt. Ta en produkt som Whiskas, vilken dröm! Lidl säljer en produkt som innehåller mer och bättre kött, men Whiskas tar dubbla priset för sin, antagligen utan problem. Detta hörde jag förresten av en kompis och tillika kattägare, jag brukar inte specialstudera djurfoderavdelningen särskilt ofta.

Svenska AP-fonderna har gett sig in och investerat i den australiensiska jordbrukssektorn. Får se om de köper upp Ridley snart:-)

Hoppas inlägget gav "food for thought" eller ska jag säga "foder for tought"? 

Ridley bryter ny mark

På fastighetssidan har det kommit oväntat positiva besked från Ridley. Ett existerande saltfält vid namn Dry Creek nära Adelaide verkar bli tillgänglig för bostadsprojekt eller försäljning. Saltfältet var bundet genom ett kontrakt till 2019 där salt skulle levereras till en närliggande industri. Nu kommer industrin bryta avtalet. Mycket positivt eftersom Ridley borde kompenseras ekonomiskt för avtalsbrott (blir nog en slags förhandling), men framförallt  blir marken tillgänglig i förtid.

Saltfältet ingår inte i försäljningen av Ridleys saltdel, tillsammans med några andra saltfält, framförallt icke-producerande.

Området omfattar 5 000 hektar, och ligger ganska nära Adelaides stadskärna. Och vid vattnet! En studie från 2008-2009 kom fram till att man kunde göra om det hela till 10 000 bostäder (man valde dock att inte gå vidare pga att de var bundna av kontraktet). Ridley har också goda kontakter inom fastighetsbranschen. Frågan är om de kommer att sälja marken eller utveckla bostadsområdet själv? En försäljning kan leda till en saftigt "köttben" i form av extrautdelning, men utvecklandet skulle göra att "fastighetsbenet" av Ridley växer. Undra vilken ben de väljer...

Om ni tycker jag låter ohämmat positiv så är det inget mot den bild som ges på ett Australiensiskt chattforum. Lite "DI börssnack-varning" över det hela, men jag tyckte denna kommentar var bra. Som parantes är Olympic Dam en stor råvarusatsning i närheten av Adelaide som skjutits upp. Delfin Land Lease var de som gjorde förstudien 2008-09.

"I agree about the value proposition on the land. I live in Adelaide and let me tell you this is a significant plot of land 12 Km from CBD and also short distance to port adelaide australian submarine corp and where air warfare destroyers to be built. There are few opportunities like this in Adelaide anymore. Too bad the Olympic Dam development is not underway- the value would be unbelievable.

Delfin Lend Lease will be on the phone to RIC management upon seeing this announcment Im sure.

I recall speaking to a land surveyer a few years back and was told that the undeveloped plot with rezoning and approvals would be worth about 2/3 of RIC's entire market capitalisation today.

I like this company."

Vet inte hur intressant ett Ridley-inlägg är för läsare i allmänhet, antalet svenska aktieägare lär ju vara minst sagt begränsat. Så jag stannar där. Men åtminstone jag gillar kombinationen av stabil verksamhet, hög utdelning och fastighetsutveckling/försäljningar som bonus.

En titt på Ridley: Djurfoder, återvinning och fastigheter

 

Ridley Corporation är en australiensisk "kassako" som jag ägt ett tag och nyligen dubblat i, lagom till julskinkan.

Bolaget är noterat på Sydneybörsen. Courtaget blir via Avanza cirka 400 kr + växling på 0,25 procent. Går inte att köpa i Investeringssparkonto men telefonorder är ett krav. Tidsskillnaden gör att det inte blir i realtid, men omsättningen är så god att det inte blir några problem.
Hittade förresten bolaget genom diverse screeningar via Financial Times, corporateinformation, och en fantastisk fondrapport som gav mig kött på benen.

Vad gör dom?
Ridley har fyra stycken ben, varav saltbenet kommer att "slaktas".

• Produktion av många sorters djurfoder. 
• Djuråtervinning/slakteriavfall
• Fastighetsutveckling
• Utvinning av Salt (försvinner, se nedan)

Ridley har gjort en del affärer på sista tiden. Störst är att saltdelen kommer att säljas för 150 miljoner AUD. De har också köpt en återvinningscentral för djur för 75 miljoner AUD. Resten kommer att användas till förvärv, sänka skulderna, eller ge extrautdelning.

Syftet med att de "skickar saltet" är att renodla och fokusera verksamheten på djurfoderdelen. Djuråtervinningen gör att man får material till sin fodertillverkning. I stort så satsar de på en verksamhet där de har högre marginaler och där hela bolaget har större chans att bli uppköpt.

Deras verksamhet är trist och tråkig och...alldeles underbar
Djurfodret skapas genom att spannmål blandas med andra ingredienser. Foder må ha ett visst lyster över sig, men när det gäller djuråtervinningen är associationerna endast otrevligheter: Usch och fy, skvättande blod, köttkvarnar, aggressiva djurrättsaktivister, och ett illaluktande hopkok. Men, Ridley dödar inga djur, utan de tar hand om den tredjedel eller hälft som slakterierna inte vill ha.

Avskräckande bransch är ett plus. Kan inte tänka mig att slipsnissarna flockas för att besöka en återvinningscentral för djur. Klandrar dem inte för det! En varmkorv är avskräckande när man tänker på innehållet, och återvinningen avser saker som inte ens gick att göra korv av:-)

Men branschen är nödvändig och basal. Kommer människor äta kött/fisk etc? Ja, då behövs djurfoder. Kommer människor äta allt på en ko, gris eller fisk? Nej, knappast. Är det bra att ta hand om det som blir över? Ja, ska man slänga det annars? Var ska de köttbitarna ligga och ruttna? Otrevligt att ta hand, men ännu otrevligare att inte ta hand om dem.

Fastighetsutvecklingen består i att utveckla och sälja gamla saltgruvor och liknande som plötsligt fått ett högt markvärde. Ingen större spänning här heller.

Etiskt är verksamheten kanske inte snövit i alla delar (jfr rubriken ovan), men mer om det nedan.

Konkurrensfördelar?
Skrapar man på ytan har detta småtråkiga bolag riktigt spännande egenskaper. Foderdelen har sina kvarnar strategiskt utplacerade över Australiens vetebälte. Då vete är tungt gör det att transportkostnaderna hålls nere. Större uppfödare kan också välja en och samma leverantör. De har också ett starkt varumärke, lång historik och ett rykte som pålitlig leverantör. Troligen får de bra priser på spannmål eftersom de är en stor köpare.

För återvinningsdelen är fördelarna uppebara. Djurdelar är tunga och transportkostnaden gör att man inte kan frakta dem långt. En jättedjuråtervinningscentral (sorry för det långa ordet) i bra läge får då ett mini-monopol. Det är inte värt att frakta delarna till ett billigare ställe, och ingen lär bygga en större återvinningscentral när minimonopolet redan finns. Allt sammantaget känner jag mig säker på att de inte kommer att "malas ner" av sina konkurrenter. 

Värdering?
Utdelningen är nästan 7 procent. Jag räknar med att den behålls, då de har en jättestor kassa.
P/E-talet är upp mot 18, vilket är hög jämfört med 5-åriga tillväxten på 8 procent.
Skuldsättningsgraden är normalt under 30 procent, men högre innan Saltdelen är slutgiltigt såld.
Return on equity är cirka 10 procent, vilket är något lågt, men saltdelen har lägre marginaler och jag räknar med att det stiger.

Bokfört värde per aktie är strax under 1 AUD, och priset på 1.11 för tillfället. Du får alltså mycket substans för pengarna. Fastighetsdelen kan också ha övervärden jämfört med det bokförda.

Tveksamheter?

• Kan man i framtiden odla kött på biologisk väg, så hela djuruppfödningen hotas? Nja, man har bara lyckats göra någon slags köttfärs hittills, och jag tror inte det förändrar branschen under överskådlig framtid.
• Om vetepriset stiger, går det att föra vidare kostnaderna till kund? Här finns en risk för marginalpress men jag hoppas att starkt varumärke gör att de har en fördel mot konkurrenterna.
• Galna ko sjukan då? Wikipedia skriver om australiensiska marknaden: "The industry gained an advantage after the discovery of BSE (also known as mad cow disease) in Canada, Japan and the United States, as Australia is free of the disease."
• Etiska aspekter, stödjer man inte köttindustrin? Jo, men att tillhandahålla djurfoder kan jag leva med. Att sedan djuren ska ha det bra är en annan fråga. Gärna mer utrymme och humanare behandling, men de måste fortfarande äta något gott och nyttigt. Även om jag skulle vara kritisk mot skolsystemet så är skolmaten en annan fråga, för att köra en långsökt liknelse.
• Etiken för återvinningscentralen är något knepigare, men som tidigare nämnt så måste det som inte slakterierna vill ha tas hand om. Tveksamheten gäller om djurfoder för t.ex. grisar innehåller substanser från grisar (blir ju någon slags kannibalism i så fall). Gissar inte det, men har ställt några kontrollfrågor till Ridley, hittills utan svar. För övrigt kommer antagligen EU att tillåta benmjöl i djurfoder i framtiden.
• Risk för torka, översvämningar och diverse andra katastrofer (NY PUNKT).

En "grym" sammanfattning
Ridley är ett grymt bolag helt enkelt! Grymt för att det bland annat handlar om grisar (grymt sa grisen), en grym bransch om vi inkluderar slakterier, grymt tråkig verksamhet, men förhoppningsvis en grymt säker investering.

Jämför gärna med Telia. Ridley ger lika hög direktavkastning men har färre konkurrenter och starkare konkurrensfördelar. Branschen växer också, utan större risk för ny teknologi som kan ställer allt på ända. Djuruppfödning och djuråtervinning har människan hållit på med i tusentals år, mobiltelefoner något kortare. Likheten gäller väl samarbetet med "diktaturer" ifall man ser djuren som ofria varelser.

Sålde Betsson, köpte ett slakteri för pengarna

Jag sålde Betsson under veckan. Orsaken är de bristande konkurrensfördelar jag varit inne i på i ett tidigare inlägg. Betsson saknar en ekonomisk vallgrav vilket gör framtida vinster osäkra, och konkurrensen är mördande. Visst har Betsson lyckats historiskt men jag frågar mig, närmast poetiskt: var finns den krok som man ska hänga upp framtida vinster på?

På krokar kan man förresten hänga upp döda djur. Ingen vidare lyckad övergång... men Betsson-pengarna har faktiskt delvis gått till att öka i australiensiska Ridley. Och Ridley har nyligen köpt ett "jätteslakteri" för en halv miljard kronor, som tar till vara på de delar som inte kan ätas. En slags återvinningscentral för döda djur med andra ord. På engelska kallas det "rendering". Absurt nog ingår det som utvinns från de döda djuren som en ingrediens i djurfoder, som är Ridleys huvudsakliga verksamhet efter att Salt-delen försvinner från bolaget. Något slags kretslopp blir det alltså, även om min aptit för kött minskade när jag läste in mig på affären.

Ridley ska jag beskriva närmare i ett inlägg framöver, men låt mig säga så här. De har rejäla konkurrensfördelar, och återvinningscentralen blir i praktiken ett mini-monopol. Djur väger mycket i förhållande till sitt värde, så man tjänar inte på att frakta dem långt.

Hur sjukt är det förresten inte att investera i en sådan verksamhet? Waste management är en sak, men för djur, ja då talar vi udda verksamhet. Men branschen är faktiskt lika gammal som slakteribranschen, vilket ju är logiskt. Och att ta vara på allt är ju smart på sitt sätt. Inser dock att eventuella djurälskare kan avskräckas av temat, och vanliga läsare för den delen. Men vissa risker får man ta.

Frågan är om Ridley eller Betsson är mest oetiskt? Indirekt stödjer jag ju köttbranschen, men det gör jag ju ännu mer när jag mumsar på en köttbit. Så länge det inte är kursen som slaktas ska man kanske vara nöjd :-)

Övriga delar av Betsson-pengarna gick till en sista minuten IPS-insättning i Avanza Zero och en ytterst liten "krigskassa", dvs kontanter att slänga in vid tillfälle. Krigskassans storlek leder närmast tankarna till det Ango-Zanzibariska kriget, som är världshistoriens kortaste!

Salt och djurfoder in i portföljen?

Tänkte utöka "Australienfonden"
Tänkte testa att försöka få lite input för ett eventuellt köp. Har vaskat fram en i mitt tycke intressant aktie från Australien som jag är sugen på att köpa. Har redan två aktier där, Blackmores och Woolworths och vill komplettera med ett tredje ben. Courtagen är trevligare i Australien och ligger på 450 spänn (inga extra avgifter som i Sydafrika). Gillar Australien eftersom det är ett politiskt stabilt land som har närhet till Asien och erbjuder många spännande investeringsmöjligheter.

Vad tror ni om val av bolag? Även om få lär känna till några detaljer om bolaget så är det alltid kul med mer eller mindre spontana reaktioner:-)

Ridley Corporation ett bra val?

De gör något basalt som att framställa salt och djurfoder. Verksamheterna är kanske något spretiga men båda är intressanta tycker jag. Ridley är marknadsledande och höga inträdesbarriärer finns i form av att antalet möjliga platser för "saltgruvor" är små. Gillar att de äger mark, och är starka i två konjunkturokänsliga nischer. Blev riktigt sugen på köp på grund av denna analys.

Saltet används av industrier, konsumenter, mattillverkning och pooler (!). Djurfodret framställer de genom att göra om grödor till djurfoder eller fodersupplement.

Det som gör företaget intressant är följande:

• Basala varor som alltid kommer att behövas
• Verksamheterna har funnits länge (över 100 år för saltdelen)
• Få konkurrenter
• Höga inträdesbarriärer, få platser lämpliga för "saltgruvor".
• Stordriftsfördelar
• Markinnehaven en dold tillgång

Bild från corporate information

När det gäller siffror så har de P/E 14, utdelning på drygt 7 %, ingen sänkning senaste 10 åren och en helt ok skuldsättning.

Ska man säga något negativt är det att vinstuvecklingen och avkastningen på eget kapital kunde vara bättre.

Länk till finansiell info
Länk till hemsidan


Andra bubblare
Retail food group (RFG) verkar vara Australiens svar på Sydafrikas Famous Brands, som jag har i portföljen. Består av över 1000 Cafér- och restauranger i främst Australien och Nya Zeeland, med starka varumärken om jag förstått det hela rätt. Det som lockar är den stabila verksamheten den utdelningsökning som förväntas, i alla fall om man ska gå på 4-traders prognoser (vilket är tveksamt). Dagens 5 % per år förväntas växa till 7,5-8% per år inom några år.

En annan möjligen intressant och till namnet snarlik aktie är Super Retail group (SRG). Denna analys lockar i alla fall mig till vidare undersökning.

Slutligen finns Beyond International (BYI), som sysslar med TV-produktion och bland annat ligger bakom Mythbusters. Länk till finansiell info.