söndag 29 augusti 2021

Portföljuppdatering

 


Nu är det dags för en portföljuppdatering. Skriver lite korta kommentarer och funderingar för varje bolag och portföljandelarna gäller för 28 augusti 2021. 

Portföljen består av blandning av olika branscher, men ocykliska konsumentvaror som mat och dryck dominerar. Sett till länder finns majoriteten av bolagen i Indonesien, Singapore och Filippinerna. Gemensamma nämnare för bolagen är att de gynnas av av megatrender, har en låg skuldsättning, stark ägarfamilj och en "moat". Alla är hidden champions med låg likviditet, liten bolagsstorlek och (relativt) låg värdering, vilket är mitt sätt att försöka slå index över tid. Se även min strategi som bakgrund.  


Italtile (14 procent)

Extremt stabilt kakel-bolag, låga skulder, äger fastigheterna, har "hela kedjan" och är en demografisk vinnare. Har levererat starka siffror och är en hemmafixarvinnare i afrikansk tappning. Är trygg i detta innehav, men nog finns risk för avmattning eftersom Corona boostat efterfrågan tillfälligt. Kortsiktigt finns även större politisk risk i Sydafrika än vanligt. Men att Zuma fängslas är ett steg framåt, även om det lett till protester, och Ramaphosa har fått igång flera viktiga reformer.

  • Info: 169 ZAR, P/E 12 (TTM), EV/EBITDA 7,5, 1 500 m USD (smallcap), Free Float 32%,   
  • Mitt inköpsår: 2019. Fonder som äger: Grandeur Peak, Swedbank Robur Small Cap EM  
  • Megatrend: Badrum och inredning i Afrika.


Century Pacific (14 procent) 

Superstarkt konsumentbolag i Filippinerna. Går från sina tre M (marine, meat, milk) till fler delar som kokosvatten och har även lanserat växtbaserat kött. Har en dominerande marknadsposition, smart och välutbildad ägarfamilj, hög innovationstakt och hållbar profil (som att vara plastneutrala). Farligt att säga kanske, men jag ser bolaget som en lågriskinvestering mot emerging markets. Filippinerna är också en i mina ögon underskattad story och deras medelklass förväntas växa starkt framöver. Jag har ökat rejält i Century Pacific och ser dem som ett basinnehav.

  • Info: 25,2 PHP, P/E 20 (TTM), EV/EBITDA 13,6, 1 800 m USD (smallcap). Free Float 31%
  • Mitt inköpsår: 2020. Fonder som äger: Tundra, Fidelity, East Capital. 
  • Megatrend: Ökad filippinsk medelklass, nyttiga produkter 


Micro-Mechanics (13 procent)

Hidden Champion som tillverkar "hackor och spadar" i halvledarbranschen. Ser dem som ett bolag med hög utdelningsförmåga, hög lönsamhet, och en extremt tydlig megatrend i ryggen. Gillar att de är globala, relativt okända, och att produkterna förbrukas (= återkommande efterfrågan). Svårigheten är teknikrisker, men jag uppfattar dem som en global marknadsledare, se Q & A. Trenden är att konkurrensen kan minska i takt med att det som tillverkas blir mindre, och Micro-Mechanics lägger mycket på R & D. En särskild risk är att 20-30% av försäljningen är mot Kina.

  • Info: 3.2 SGD, P/E 25 (TTM), EV/EBITDA 15, 330 m USD (smallcap). Free Float 31%. 
  • Mitt inköpsår 2018, Fonder som äger: -
  • Megatrend: IoT, elbilar, digitalisering


Kri-Kri Milk (13 procent)

Grekisk Yoghurt och glass till inte alltför hög värdering. Vill ha en hög andel i dem då de bör tillföra stabilitet och tidlösa produkter. Noterbart är att Swedbank Robur EM Small Cap har sålt. Momentum i bolagets försäljning inte är jättestark, men det finns förhoppningar om att glass-delen kan komma igång i takt med att turismen återhämtar sig. Jag har tidigare i år minskat, vilket kanske var fel. Plus på nyttiga produkter och att skillnaden mellan Greek-style och äkta grekisk kan över tid blir tydligare från EU:s håll. Kommer följa noteringen av Chobani, vilket gör att de får en listad peer.

  • Info: 8,5 EUR, P/E 18 (TTM), EV/EBITDA 13, 330m USD (smallcap). Free Float 27%
  • Mitt inköpsår: 2019. Fonder som äger: Grandeur Peak, Squad Capital, 3K 
  • Megatrend: Grekisk Yoghurt vinner mark mot Greek-style, nyttiga produkter


Ekadharma (8 procent).

Ett av portföljens billigaste bolag, drygt 4 i EV/EBITDA, för en växande marknadsledare. Ser tejp som en hyfsat intressant förbrukningsvara eftersom den når flera branscher. Går du till Indonesiska småbolag så kan du hitta bolag kring bokfört värde, och nej, jag tror inte att det är något fel med bokföringen (även om man aldrig kan veta). Småtråkigt bolag som inte har den starkaste försäljningstillväxten, men värderingen kompenserar. Det bolag som jag ägt längst tid!

  • Info: 1 390 IDR, P/E 10 (TTM), EV/EBITDA 4,3, 70m USD (microcap). Free Float 21%
  • Mitt inköpsår: 2017. Fonder som äger: -
  • Megatrend: Indonesisk tillväxt, mot många olika sektorer


Karooooo (8 procent)

Bolaget med otroligt många O i namnet är en nykomling. På ytan är de ett knepigt SaaS-bolag, USA-listning, Singaporebolag som äger ett Sydafrikanskt bolag. Men gräver man djupare finns ett världsledande SaaS-bolag med fin historik och rimlig värdering. Jag noterar att branschen förväntas växa med 18 procent per år enligt bolaget. Såklart finns teknikrisker och de är långt ifrån ensamma även om de dominerar vissa marknader. Dyraste bolaget i portföljen, men EV/EBITDA är under 20 i alla fall.

  • Info: 34 USD , P/E 30 (TTM), EV/EBITDA 17, 1 000m USD (smallcap). Free Float 21%
  • Mitt inköpsår: 2021. Fonder som äger: BMO
  • Megatrend: Uppkopplade bilar/telematik 


Arwana Citramulia  (7 procent) NYTT!

Indonesiskt kakelbolag som har starka lokala konkurrensfördelar. Andra kakelbolaget i portföljen och även detta har extremt fin historik. Vinsttillväxt 36% per år senaste 5 åren, 4% direktavkastning, inga skulder, ROE över 30% etc. Kakel är något som den framväxande medelklassen troligen vill ha mer av. Risker finns i form av att marknadsförutsättningarna kan ändras (importtullar för billiga kinesiska konkurrenter). De är också verksamma inom retail så e-handel kan vara ett hot.  

  • Info: 810 IDR, P/E 14, EV/EBITDA 8, 415m USD (smallcap). Free Float 47%
  • Mitt inköpsår: 2021. Fonder som äger: Grandeur Peak
  • Megatrend: Badrum och inredning i Indonesien (ökad medelklass)


Ultrajaya (5 procent)

Indonesiskt Buffett-bolag som bevakas av noll analytiker. Konsumentprodukter och etta i sina nischer: Mjölk, te och ost. Oavsett hur många Oatly som noteras i väst är vanlig mjölk på frammarsch i Indonesien (se sid 9) och nivån är låg jämfört med grannländerna. Och de gynnas av att de satsar på lokal, färsk, mjölk och inte är lika importberoende som konkurrenterna. Viktigt är att de, liksom Century Pacific, är innovativa och satsar på nya och hälsosamma produkter, och te-delen är en favorit.

  • Info: 1 545 IDR, P/E 14 (TTM), EV/EBITDA 9, 1 250m USD (smallcap). Free Float 31%
  • Mitt inköpsår: 2017. Fonder som äger: Grandeur Peak, Fidelity
  • Megatrend: Mjölk och te i Indonesien (ökad medelklass)


RFM (5 procent) NYTT!

Mitt andra filippinska bolag sysslar med vardagslyx i olika former. De dominerar inom pasta, glass och mjöl. Framförallt glass-delen är intressant då den är ett joint venture med Unilever och har hög marknadsandel (tänk GB i Sverige), Konsumtionen borde öka i takt med att medelklassen blir större och får mer pengar över. Pasta är, intressant nog, inte vardagsmat utan något som äts t.ex. vid födelsedagar och nyår. Värderingen är inte utmanande men de växer inte lika starkt som Century Pacific. Jag äger hellre konsumentbolag i länder där medelklassen ökar starkare än här hemma.

  • Info: 4,55 PHP, P/E 11 (TTM), EV/EBITDA 5, 310m USD (smallcap). Free Float 29%
  • Mitt inköpsår: 2021. Fonder som äger: Fidelity
  • Megatrend: Glass och pasta i Filippinerna (ökad medelklass)


K2 LT (5 procent)

Portföljens minsting, sett till marketcap. Det bolag som är mest oprövat, men jag tycker det är lovande. Kremering är också en väldigt säker och ocyklisk verkamhet, som globalt vinner mark, så även i Litauen. Jag kommer bevaka tillväxten, hur deras satsningar slår ut, och hur bolaget påverkas av Corona-läget (vilket gynnat bolaget). Men de har en monopol-liknande och icke-cyklisk kassako som grund i verksamheten. Här finns en tydlig "moat" (se sid 4). 85% kremeras i Sverige och 20% i Litauen, rimligtvis kommer skillnaderna bli något mindre i framtiden.

  • Info: 28 Eur, P/E 9 (TTM), EV/EBITDA 7, 10m USD (nano). Free Float 58%
  • Mitt inköpsår: 2021. Fonder som äger: - 
  • Megatrend: Ökad andel kremering och högre dödstal pga demografin


Uni-charm Indonesia (4 procent)

Indonesiens ledande bolag inom blöjor och bindor. Tänk Papers/Libero i Indonesien så är du hyfsat hemma. Jag kommer följa konkurrenssituationen noga eftersom Kimberly-Clark förvärvat en konkurrent. Noterbart är att Grandeur Peak köpt in sig i bolaget. Min stora tveksamhet är att bolaget inte är familjeägt, såsom övriga bolag i portföljen, utan ett noterat dotterbolag till japanska Uni-Charm.

  • Info: 1 565 IDR, P/E 18 (TTM), EV/EBITDA 6, 450m USD (smallcap). Free Float 20%
  • Mitt inköpsår: 2020. Fonder som äger: Grandeur Peak, Swedbank Robur Small Cap EM 
  • Megatrend: Personlig hygien i Indonesien (ökad medelklass).


Synpunkter?

Vad tror du om denna portfölj? Är det några bolag du tycker verkar extra intressanta? Och några du aldrig skulle kunna tänka dig att äga?

torsdag 22 juli 2021

Mer Börspsykologi (recension)

 

Under sommaren har jag läst boken Mer Börspsykologi. Den är uppföljaren till Börspsykologi av Cristofer Andersson, Jag gillar såväl boken som temat. Ämnet är ständigt aktuellt och något jag för egen del behöver jobba ännu mer med. Om något så visade Corona-kraschen att det finns mycket att lära. Och även om boken har investering som tema, går den bredare och ger nytta i övriga delar av livet. 

En första kommentar är att det märks att Christofer är lärare. På ett positivt sätt såklart, det är inte så att pekpinnarna haglar, utan snarare de pedagogiska poängerna. Överlag är det tydligt att författaren är såväl klok, sympatisk som ödmjuk. Samt besitter en stor personlig erfarenhet av ämnet.

Det här är några saker som jag fastnade för i boken:

  • Hela bakgrunden med savannen, stäppen och reptilhjärnan tål att upprepas. Vi är helt enkelt inte riktigt gjorda för vår tid. Det är en kamp mellan känslor och logik som är lätt att förlora. Boken ger tips för att bli mer medveten om vad som (ofta) händer utan att man tänker på det. 
  • Vår hjärna är inte heller gjord för att bearbeta stora mängder data, utan vill generalisera och hitta mönster. Likaså har vi också en klar en tendens att se just det som vi vill se. 
  • Relativitetsfällan tål att tänkas på. För egen del ser jag alla mina bolag på samma sätt, och tror mig hitta många gemensamma nämnare. Men ska man inte ha olika verktyg för bolag i olika branscher? Såklart kostar det mer energi, men kan vara värt det? Jag är nog även skyldig till en del generaliseringar som "Filipinernas Avanza", "Polens ICA" etc, vilket måhända kan ge fel bild.
  • Den tid man lägger på portföljen, i synnerhet favoritbolagen, kan göra att man kan drabbas av ägandeeffekten. Så fort man får "känslor" för en aktie så kanske man tillskriver den ett högre värde än man borde. Man måste aktivt söka efter motsatt fakta och gärna ha en "djävulens advokat".
  • Vid research får man acceptera att all nedlagd tid som inte leder till köp är förlorad om ett bolag inte visar sig hålla (man får istället se det som en vinst för processen).
  • Svarta svanar kan dyka upp och det krävs både inlevelseförmåga och fantasi för att i någon mån vara beredd på det. Och genom att vara påläst kan man lättare göra skillnad på osäkerhet och risk.
  • Aktivitetsbias och överdriven aktivitet kan motverkas genom samtal, anteckningar och att man sätter upp regler, som t.ex. att inte handla intradag.
  • Avsnittet mot slutet om home bias var helt klart min hemmaplan :) Just att vi upplever en större trygghet när vi äger svenska aktier är något jag funderat mycket på. Men det är en föreställning och en tro och vi är kodade till att tro det som är närmaste är tryggast. Men världen är numera mycket mer global och information finns lättillgänglig på ett helt annat sätt.
Boken finns att köpa, t.ex. via Adlibris. Jag kan varmt rekommendera den!

söndag 11 juli 2021

Intervju med en ny fond


Denna vecka är det dags för en intervju med Therese Nyrén som ligger bakom den nya fonden Lucy Global Fund, Sveriges första livsstilsfond.

Vill du berätta kort om dig själv och din bakgrund?

Jag heter Therese Nyrén, är född och uppvuxen i Uppsala och har arbetat inom finansbranschen sedan 2001. I grunden är jag ekonom från Uppsala Universitet och har bland annat arbetat som aktiemäklare och som rådgivare/kapitalförvaltare. Jag har drivit bolaget Sue Ellen Investments och är nu grundare av Lucy Global Fund.

Hur kom du på idén till att starta fonden? 

Idén har funnits länge! Jag tyckte inte att det fanns någon fond inom livsstil, ett område jag är mycket intresserad av, och bestämde mig för att starta den för ca 3 år sedan. I och med mina år på bank så kom jag ofta med förslag på att vi skulle ta fram en produkt som attraherade en annan typ av målgrupp. Att ha med sig AIFM som partner och få starta upp min egna fond känns helst fantastiskt. 

Vad är inriktningen på fonden? 

Jag har ett antal teman inom livsstil, skönhet och mode med inriktning mot starka varumärken och sådant som tillhör livet. Det är en tematiskt förvaltning och handlar mycket om att hitta trender och se vad som kommer härnäst.

Hur svårt är det att starta en fond idag? Vilka är de största utmaningarna? 

Det är ingen dans på rosor, mycket handlar om att hitta rätt samarbetspartners och mitt fall så är det AIFM som trodde stenhårt på min idé och hjälpte mig att kunna starta upp fonden. Jag har varit otroligt envis och inte gett upp. Den största utmaningen är att det är dyrt och kostsamt och tar tid att få alla bitar på plats. Men det har varit väldigt lärorikt, och jag tycker det skulle vara fantastiskt roligt om jag banar vägen för att fler kvinnor blir förvaltare.

Finns det någon liknande fond i Sverige eller utomlands? 

Inte vad jag har stött på. Jag startar den första livsstilsfonden i Sverige, dock är den global, och min ambition är att man som investerare ska investera i fonden och få exponering mot de bolag som är verksamma inom livsstil globalt sett.

Har ni back-testat strategin, och vad har den gett? 

Jag har all data sedan 2006, och ja den har gått jättebra. Hade vi funnits som fond redan 2019 så hade den varit bland de bästa i Sverige, det är min ambition nu också! Målet är att bli nästa stjärnförvaltare, vi får väl se hur det går, man ska ha höga ambitioner :-)

Vilken del i en portfölj kan fonden ha? 

Det är en högriskfond eftersom det är en nischfond med valutaexponering. På en riskskala från 1-7 ligger vi på en 6:a.

Några särskilda bolag du vill nämna, vad finns i fonden? 

Jag är helt transpararent med innehaven, allt finns att läsa på vår hemsida. Se fliken våra innehav.

Asiens medelklass, är det något du vill nå? Hur når du den?

Jag har ingen uttalad strategi kring detta, men globalt sett så växer medklassen och många av mina bolag har en stor exponering mot denna målgrupp. Jag investerar främst via västbolag, än så länge.

Vad står bakom ett köp- eller säljbeslut? Och vad skulle få dig att sälja ett kärninnehav? 

Jag är långsiktig i min förvaltning, bolag som jag investerar i måste ha en tydlig nisch och ingå i mina teman, och gör det inte så har det inget där att göra. Ett kärninnehav säljer jag om jag inte tror på bolaget längre, om det tappar trovärdighet, och allt går utför.

ESG kan möjligen vara ett närmast uttjatat ämne, men vad betyder det för dig? 

Portföljen får bra screening inom social impact. Vi är tydliga vad vi inte investerar i tex vapen, porr och olja bland annat. Jag funderar mycket kring hur jag ska göra med investeringar i alkohol, har inte gjort det ännu. Många institutioner och förbund går inte in i sådana typer av fonder.

Vad har du för inspirationskällor när det kommer till förvaltning och investering?

Jag tycker om Warren Buffet, och gillar långsiktighet och tydlighet. Man ska förstå vad man investerar i och det ska kännas bra i magen. Spiltan grundare har också en sund inställning samt grundarna till Didner och Gerge. 

Hur är balansen mellan kärninnehav och kryddor? Och hur stark får en krydda vara :) 

Jag investerar det mesta i mina kärninnehav, med även i en liten del kryddor. Jag är ganska försiktig av mig så jag måste känna till bolaget väl innan jag går in i det. En krydda får inte vara jättestark :) 

Var kan fonden/fondbolaget vara om 5 år? 

Vi har då förhoppningsvis flera fonder, och målet är att bli det största och bästa fondhuset i norden och Europa.

söndag 6 juni 2021

Hur navigera i dagens marknad?

 


Jag tycker det är svårt att navigera i dagens marknad. Mycket är hett, dyrt och populärt. Man kan se exempel på riktigt märkliga tillväxtstories och värderingar som är helt uppåt väggarna. Överlag finns en tendens att fokusera mycket på sales/revenue och förvärvsdriven tillväxt. Att titta på lönsamhet och värdering är inte lika populärt. Allt kokar ner till: Hur hittar man tillväxt och kassaflöden till rimligt pris i en relativt het marknad? Jo, jag försöker lösa det på två sätt:

Leta brett. Väldigt många tittar bara i USA och Europa, i alla fall om man ser till det svenska investerarkollektivet. Tittar man på fler länder finns fler möjligheter. Kan du i Sverige, Norden eller USA hitta växande och dominerande livsmedelsbolag till EV/EBITDA 10-12? Och handlas klart marknadsledande industribolag till bokfört värde? Nej, men sånt kan du t.ex. hitta i Indonesien eller Filippinerna. Och om man bara om man går till Grekland finns mycket lägre värderingar för ocykliska bolag. Visst, det ska inte vara samma värdering, men jag inbillar mig att de bolagen inte är lika populära och välbevakade, särskilt om de är små. Lokala marknadsledare kan gå under den globala radarn.

Visst tar man andra risker när det kommer till valuta och information. Men om bolagets egenskaper är desamma eller bättre (mer tillväxt, större familjeägande, annan demografi) så varför avstå? Om man får mer kassaflöde eller tillväxt för pengarna? Och även om man letar brett behöver man inte heller leta överallt. Själv väljer jag till exempel att avstå från diktaturer och auktoritära regimer eftersom det för med sig för svårbedömda risker för mig. 

Undvik heta sektorer och bolag. Så fort någonting pratas mycket om och får egna termer, är det väsentligt svårare att hitta bra möjligheter. Är något SaaS eller "Ny Teknik" är det ofta väldigt högt värderat. Möjligheterna är såklart stora, men tar värderingarna höjd för det? Och alla kan inte bli vinnare. Kalla mig konservativ men i ny teknik kommer också nya risker. Även om man går på de "säkra" bolagen finns ofta värderingsrisken. Det stora problemet är att det av naturliga skäl är mycket svårare att göra klipp när allt är välbevakat och populärt, precis som i en vanlig auktion. 

Mitt val blir att att leta i tråkigare sektorer och vara väldigt selektiv med t.ex. SaaS. Man måste inte hoppa på tåget även om man tror på järnvägen. Och jag älskar marknadsledare, men vill snarare ha okända marknadsledare än de som det pratas vitt och brett om.

Slutsatsen för mig, är att använda GARP (growth at a reasonable price) och att det blir lättare om man tittar bredare och undviker det populära. Vänd på alla stenar, helst de som färre vänder på. Det är därför jag också tittar så mycket på småbolag. Och värderingen är alltid viktig. Av mina 11 bolag värderas 10 stycken under 15 i EV/EBITDA och majoriteten under 10 i EV/EBITDA. Alla är starka nischbolag med konkurrensfördelar och hög marknadsandel. Det ger mig en trygghet att nedsidan förhoppningsvis inte är alltför stor (även om sånt aldrig går att veta). 

Hur navigerar du i dagens marknad?

fredag 28 maj 2021

Hur slå index? Hidden Champions är mitt försök

På senare tid har jag funderat mycket på mitt investerande och kommit fram till att jag verkligen vill äga Hidden Champions. De är till sin natur ofta mindre bolag och inte välkända. Det är såklart inget fel på storbolag, utan det handlar om att göra en sak och försöka göra det bra. 

Långsiktigt så tror jag att man ska hitta, och utveckla, den stil som passar sin personlighet. Kanske är det en psykologisk brist att jag har svårt att äga det populära, men jag tror det är rationellt att försöka maxa sina fördelar. Du kan som småsparare köpa bolag som fonderna ännu inte kan pga sämre likviditet. Detta kan man utnyttja till sin fördel. 

Det jag menar framkommer av 

Förutom att gå efter tycke och smak och vilken stil som passar bäst för personligheten är det viktigt att ha koll på statistik. Om man har ambitionen att slå index är det ett viktigt att ha en idé om varför och hur man ska göra det. Låt oss bli lite vetenskapliga!

Fyra viktiga faktorer
Rapporten Liquidity as an Investment Style är extremt bra och går igenom vad som statistiskt lyckats under de senaste 40 åren. Nyheten är att låg likviditet bör jämställas med andra statistiskt säkerställda strategier för överavkastning som lägre värdering och mindre bolagsstorlek. Se gärna tabellerna på sida 25 och framåt, och detta tar jag med mig:
  • Lägre likviditet är ett plus. Det är då naturligast att leta på de jaktmarkerna. I princip alla mina bolag är familjebolag, vilket i sig ger lägre likviditet. Överavkastningen vid lägre likviditet gäller för alla bolagsstorlekar, men är särskilt framträdande för små bolag. Observera att hög likviditet är livsfarligt för små bolag. Av mina 11 bolag har 10 en free-float under 50 procent och många kring 30 procent.
  • Mindre bolagsstorlek är ett plus. Det är utan tvekan statistiskt säkerställt att mindre bolag går bättre än större bolag. Mitt fokus kommer att vara på nanocaps, microcaps, smallcap, och ibland midcaps. Largecaps och Megacaps är inget för mig. Av mina 11 bolag är 1 nanocap 4 microcap och 6 smallcap.
  • Lägre värdering är ett plus. Bolag med låg värdering går går generellt bättre än de med hög värdering. Jag äger i princip bara rimligt värderade bolag. Av mina 11 bolag värderas 10 värderas under 15 i EV/EBITDA och majoriteten värderas till under 10 i EV/EBITDA.
  • Kursuppgång föder kursuppgång. Jag har själv svårt att tillämpa den eftersom man tittar på kursen, inte bolaget. Men statistiskt finns det en förlorar- och vinnareffekt i form av att förlorare oftare fortsätter gå dåligt. Jag borde ifrågasätta förlorarbolag mer för att se om något förändrats i bolaget. Men jag kommer inte sälja på dålig kursutveckling. Det som händer i bolaget är avgörande.
Med detta i bakhuvudet blir frågan, vad ska man leta efter? Jag kommer (fortsatt) försöka leta efter mindre likvida bolag, lägre marketcap, och låg värdering. Såklart finns många viktiga faktorer förutom detta och det här är bara en av oändligt många möjliga strategier. Ett annat viktigt perspektiv är fritt kassaflöde. Fick via Twitter (tack @TheGruvfyllo) även tips om denna fantastiska tabell.

Vad är en bortglömd (overlooked) aktie? 
Jag vill att aktierna jag äger ska vara overlooked. Men för vem? Och i vilket perspektiv? I och med att kapital är globalt tycker jag man ska se det som hur välkänt och lättköpt det är för en global fond. Vilken tröskel eller hinder finns för att köpa? Noterbart är att free float ofta är lägre i just familjebolag eftersom familjen sitter på en stor andel av aktierna. Dessa frågor tror jag kan vara vägledande: 
  • Vilket marketcap?
  • Vilken free float? 
  • Vilket land? Indonesien är mer okänt än USA.
  • Vilken lista i landet? First North vs OMX
  • Hur många analytiker följer? Noll eller tio?
  • Är globala fonder inne i bolaget eller lokala?
Egentligen är det inte något konstigt, utan bara att vissa egenskaper är avskräckande eller jobbiga för fonderna. Nej, det där kan vi inte köpa, det går inte. Nej, i det där landet tittar vi inte, det är utanför vårt mandat. Nej, den där listan kan vi inte köpa på, etc. 

Summering
Mitt fokus blir att äga/köpa de 10-20 bästa nanocaps, microcaps eller smallcaps jag kan hitta och behålla dem så länge de är midcaps och har inslag av att vara overlooked. Fokuserad diversifiering med andra ord utifrån min strategi. Fokuserad till mindre bolag, men diversifierad på upp till 20 bolag. 

Mycket handlar om att ett stort insynsägande/familjeägande är negativt för fondbolag, som inte kan köpa in sig, medan det egentligen är något positivt. Fonder letar efter lättköpta och välbevakade bolag snarare än bortglömda och svårköpta Hidden Champions.

Vad tror ni om denna strategi? Jag fattar att det kan finnas andra skäl till att man inte vill äga bolag med lägre likviditet, men statistiskt borde man gå just åt det hållet. I det bortglömda, underanalyserade, svårköpta och billiga finns större möjligheter! Eller hur? Och sätter man krav på att bolagen ska vara champions (marknadsledare) så går man inte ner i kvalitet.

söndag 23 maj 2021

Sålt Embracer och Kahoot - och svar från Mo-Bruk

 

Dags för en kort uppdatering om vad som hänt i portföljen.

Försäljningar

Jag har sålt Embracer och Kahoot, För båda bolagen handlar det om att jag, efter funderande, inte vill äga relativt stora och välkända bolag. Jag har faktiskt blivit lite rädd för det populära och är nog i grunden något av en contrarian. Framförallt vill jag fokusera på det jag tror mest på, okända marknadsledare (Hidden Champions) och då passar de inte riktigt in. Portföljen är nu nere på 11 bolag, och går från globalt nanocap till globalt smallcap. Embracer räknas som globalt Large-cap och Kahoot som globalt Mid-cap.

För Embracer tillkom diskussionen om redovisning vilket lyftes av financeamir på Twitter. Och i Kahoot är värderingen inte direkt låg i förhållande till tillväxten, trots nedgången. Blev alltså osäker på bolagen, men framförallt ville jag fokusera på Hidden Champions (skriver mer om det sen). Jag tror på båda bolagen, det är absolut inget fel på dem och många duktiga personer äger, men jag vill fokusera ännu mer sett till strategi.

Köp

För pengarna har jag ökat en hel del i Century Pacific, nu 12% av portföljen och även i Karoooo, nu 8% av portföljen. Just Century Pacific har seglat upp som ett stort innehav och jag är imponerad av bolaget. Filippinerna har varit stängt hos Avanza men sedan en tid går det köpa igen. Ett nytt Indonesiskt bolag är också inköpt (uppdaterat).

Jag har även ökat i Netbay, då jag vill ha en viss andel teknik. Karoooo, Netbay och Micro-Mechanics är nu teknikdelen av portföljen.

Mo-Bruk

Fick ett mejl från Mo-Bruk vilket jag passar på att lägga in här. I och med att jag var ifrågasättande i mitt tidigare blogginlägg så vill jag såklart att bolagets bild kommer fram. Se tidigare inlägg om Mo-Bruk här.



måndag 10 maj 2021

Inköp: Litauisk kremering

Jag har köpt in helt okänd marknadsledare som heter K2 LT. De har Litauens enda kremeringsanläggning och satsar också på begravningsbyråer. Kremeringsinvestering hör inte till vanligheterna men om man (såklart motvilligt) tänker på det är det en intressant bransch. 

Jag ser en ocyklisk liten marknadsledare i en bransch med höga inträdesbarriärer. I alla fall om man verkar i ett land som Litauen. Med 3 miljoner invånare finns inte underlag för många aktörer. Och i begravningsbyrå och kremering finns uppenbara synergier. Värderingen är inte utmanande, P/E 10 TTM, särskilt inte för ett ocykliskt och dominerande bolag i en framtidsbransch.

Utvalda nyckeltal från screener.co är: 

  • ROE 31% senaste 12 månaderna 
  • ROE 24% senaste 5 åren
  • EPS growth 11% per år senaste 5 åren
  • Cash flow growth 13% per år senaste 5 åren
  • Revenue growth, 8% (5 år), 11% (3 år) och 43% (TTM)
  • EV/EBITDA 7,5 (current)

Dubbelvarning! Det sedvanliga gör din egen analys tål att betonas. Aktien är dåligt omsatt och svårköpt. Det är också väldigt litet också inte genomlyst, noll analytiker följer bolaget, jag kan ha missat något väsentligt.  

Kort om bolaget

K2 LT driver sedan 2011 landets enda krematorium. Kremering vinner mark i Litauen, liksom i många andra länder och alternativet är att skicka avlidna till Polen eller Lettland, vilket är omständligare. Här tror jag det finns en stark "moat" och tydliga inträdesbarriärer (kostnad, kunnande, tillstånd, läge etc), Processer tar tid och ingen vill ha krematorium som granne. Detta är kärnverksamheten och den smått makabra kassakon. Kremeringen har kapacitet på ca 10 000 per år, men den håller på att höjas. I dagsläget dör cirka 40 000 per år i landet. Från 2011-2016 var de en utdelningsaktie.

Sedan 2017 har de satsat på ett ytterligare ben, begravningsbyråer via Rekviem. Här handlar det om lite ljusare och modernare begravningar och de har uppfört egna byggnader. För begravningsbyråer finns ingen större spelare i landet, förutom möjligen Litauiska kyrkan, så marknaden är fragmenterad. Bolaget verkar aktivt för att förändra begravningstraditionerna. Här är en presentation av Rekviem. Idag är kanske 75 procent katoliker, men troligen förändras samansättningen över tid (mer ateister etc).

Se bolagets hemsida, en artikel om dem och en äldre presentation och senaste rapporten. I artikeln kan man notera prognoser samt utbyggnad av kapaciteten. Vill man gräva djupt kan prospektet vara läsvärt även om man måste översätta dokumentet. Faktablad finns via Nasdaq-sidan och där hittar man nyheter och rapporter och ägarbild.

Plus och Minus

Det finns ett antal saker jag gillar med bolaget

  • Hidden Champion (väldigt Hidden!)
  • Litet bolag, cirka 200 aktieägare och marknadsvärde ca 10m Euro. 
  • Kremeringsdelen har en stark moat, bygger upp en moat i begravningsbyrådelen.
  • First-mover-bolag som verkar tänka nytt. 
  • Bra bransch, jfr med Fonus i Sverige. Hög Peter Lynch-faktor! 
  • Helt ocyklisk verksamhet.
  • Fungerande IR-verksamhet, jag har testat.
  • Landet är demokrati i gott skick.
  • Familjeägt, stort insynsägande
  • Ung och välutbildad VD.
  • Megatrend i ändrade begravningstraditioner och bolaget har flera typer av begravningar.  
  • Demografin i Litauen ger "säker" tillväxt, se befolkningspyramiden.

Minus och oklarheter

  • Kan gå under radarn länge. Nasdaq First North Baltic är (och förblir) bortglömt?
  • Inga fonder inne i bolaget, men det bör bero på storleken.
  • En enfastighetsrisk, anläggningen var tvungen att repareras tidigare och var då still. 
  • Svårköpt bolag och högt courtage via Avanza (men billigare via Swedbank)
  • Något knapphändig information, t.ex. inga nya investerarpresentationer. 
  • Som utländsk investerare har du ett informationsunderläge.
  • Revenue har inte växt historiskt över 10% men jag tror att Corona kan ha accelererat acceptansen för moderare begravningsmetoder.
  • Finns det en risk att pengarna från kremeringen försvinner i satsningar i begravningsbyrådelen? Rekviem-satsningen är relativt oprövad.
  • Den Litauiska kyrkans agerande kan påverka bolaget, men de har ingen egen kremeringsanläggning och är inte emot

Summering

Mitt inköp i det här bolaget är lite av Hidden Champions-investering dragen till sin spets. Det går såväl under radarn som under marken. Hela bolaget är en ytterst liten men växande fisk i en väldigt liten sjö, men sjön växer. Normalt sätt vill du inte investera i ett land som minskar sin befolkning över lång tid (jfr Japan), men i detta fall är just det caset. Jag gillar att de kan växa både på grund av högre andel kremering och på grund av fler dödsfall.

Vad tror du om detta bolag och den här typen av investering? I bästa fall är man före fonderna, i sämsta fall har man missat något. Men jag har undersökt så noga jag kan och gillar vad jag ser. Bolaget har ändå en relativt låg andel av portföljen, 4-5 procent, åtminstone tills jag kan bolaget bättre.

Även om det är telefonorder som gäller hos Avanza kan den ägas i ISK och den finns på en Nasdaq-börs (Nasdaq Baltic). Så konstig är alltså inte investeringen så som den kanske verkade i början. Även om det såklart alltid är lite udda att köpa Litauiska kremeringsbolag, jag vet!

söndag 9 maj 2021

Sålt Mo-Bruk, minskat i A2 m.m.

Det tar emot, men jag har sålt i tidigare favoritbolag. Ibland är man långsam med att se förändringar och ibland agerar man snabbt. Låt oss börja med Mo-Bruk där jag tog ett snabbt beslut.

Sålt Mobruk
I fallet Mo-Bruk har en för mig okänd risk seglat upp och det är om man kan lita på bolaget till 100% då de anklagats för felaktigt beteende. Här är en artikel där de anklagas för att illegalt dumpa avfall som de sedan fått uppdrag på att ta bort. Se även en artikel där bolaget nekar till att gjort något fel. Ytterligare en artikel talar om en politiker som vill utreda frågan närmare. Svepande anklagelser har framkommit i denna tweet.

Utifrån detta kan man dela upp det hela i tre scenarion. 

  • Inget har hänt (mest troligt)
  • Mo-Bruk har lurat lokal myndighet
  • Mo-Bruk har tillsammans med lokal myndighet lurat staten

Nedsidan och sannolikheten för att något är fel är för mig svår att avgöra. Men att politiker gräver i frågan gör mig rädd. Och det påstås i artikeln att lokalbefolkning och chaufförer ger en annan bild än vad företaget säger officiellt. Worst case kan t.ex. vara böter, indragna tillstånd och inga kommande uppdrag. Och om kursen faller försvinner lite av M&A eftersom de lär använda aktien som betalning (delvis) och banker kanske inte vill låna ut i samma grad. 

Eftersom jag hastigt och olustigt blev osäker så sålde jag allt. Om det här reds ut kan jag tänka mig att köpa tillbaka, men jag skulle kanske fortfarande fundera om något är lurt. Såklart är det en svår fråga, känns inte alls givet att de gjort något fel, men vad är risken? 1%, 10%, eller mer? Och vad är nedsidan om det är så? Kanske överdrivet att sälja istället för avvakta, särskilt när Q1 kommer snart och jag nyligen ökat, men jag gillar inte känslan och den här typen av risker. 

OBS! Bolaget har kommit med ett svar, se detta inlägg (uppdaterat).

Minskat i A2 Milk 
A2 Milk är ytterligare en jobbig försäljning, och det handlar om att momentum i försäljningen är väldigt dålig. Jag undrar när och framförallt om de kommer tillbaka i god form. Jag har missbedömt hur viktig Daigou (privatimport) var för bolaget. Och ledningens försäljningar innan återkommande vinstvarningar gnager, liksom hårdnande kinesisk konkurrens. Nej, jag är rädd för att besvikelserna fortsätter (även om det och mer därtill kan vara inprisat). 

Grym produkt, fantastisk historik, men jag är för osäker på framtiden. Det är mycket möjligt att jag var för positiv förut och för negativ nu. Behåller 4 procent som troligen fasas ut. En annan anledning till försäljningen är vilken typ av bolag jag vill äga. Låt vara att det inte alltid går som man vill (se Mobruk ovan) och att det kan vara svårare, men jag är övertygad om Hidden Champions är det jag ska satsa på. Alltså mer av okända marknadsledare än större och välkända namn. Som en konsekvens är Altium också sålt.

Sålt Taokaenoi
För Taokaenoi har blivit tveksam till ledningen. De diversifierar för mycket och saknar fokus. Grundprodukterna är fantastiska, nyttiga sjögrässnacks, men de satsar inte fullt ut på dem. De borde enbart köra detta globalt och t.ex. inte öppna Japanska curryrestauranger eller korvkiosker i Thailand. Det blir för brett när de inte håller sig till snacksprodukter och de saknar konkurrensfördelar utanför den nischen. För mig känns det som diworsification.

Det som kännetecknar Hidden Champions är ett tydligt fokus. I senaste årsredovisningen har de uppdaterat visionen med "go broad". Jag håller inte med och har sålt. Också detta är en småjobbig försäljning då jag verkligen tror på grundprodukten.

Synpunkter  
Vad tror du om dessa försäljningar? Givetvis kunde jag avvakta med Mo-Bruk till nästa rapport eller när man vet mer, men sånt här är svårbedömt. A2 kunde också fått mer tid, men jag blev långsamt för osäker på dem. Där önskar jag såklart att jag agerat snabbare och tagit in mer av det kritiska perspektivet. I fallet Taokaenoi, ja om man inte håller med om riktningen bör man sälja.

Har ökat i Karooooo, ökat i Century Pacific, lite i Kahoot, köpt in en helt okänd marknadsledare i Europa, och ett nytt Indonesiskt bolag. Skriver mer om detta sen, men idag var det fokus på försäljningarna, särskilt Mo-Bruk.

söndag 2 maj 2021

Grekisk tvål till portföljen?


Trodde aldrig jag skulle fundera på att köpa ett grekiskt tvålbolag, men det är ämnet för dagen:) Papoutsanis är världsledande när det kommer till olivtvålar. De är verksamma inom: 

  • Egna tvålvarumärken
  • Tvål m.m. till hotell
  • OEM-tillverkning (dvs åt andra)
  • Tvålnudlar (en råvara, ska såklart inte ätas...)

Det som lockar är: tillväxt, lång historik, 150 år som bolag, på börsen sedan 1970-talet, hyfsat starka varumärken, förbrukningsvaror och ocykliska produkter som knappast kan digitaliseras bort. I stort är det ett exportbolag med 50% av försäljningen i Grekland. De handlas på EV/EBITDA kring 9. Men håller bolaget? Kanske inte, men låt oss fundera. En bra överblick av bolaget finns i denna artikel i denna intervju och en till. Se framförallt bolagets presentation.

Finns det en moat?

Den grundläggande frågan för mig är: Dominerar de en nisch? Har de en "moat"? Att vara störst eller ha bra produkter behöver inte inte i sig vara en konkurrensfördel. Det ska finnas något strukturellt som gör att de sticker ut mot konkurrenterna.

De är visserligen den största tvåltillverkaren i Grekland och Balkan, men det räcker inte hela vägen. Bolaget kan möjligen vara hyfsat unikt eftersom de är nischade på olivtvål och framstår som stora om man kollar Amazon. Viktigt är att olivtvålskonkurrenten (Kiss My Face) görs i samma fabrik och bör vara en kund (se kommentar här). Troligen är de stora i nischen på en global skala, men oklart hur stora. Bolaget verkar innovativt och har fått EU-stöd.

Problemet är väl att tvål kan komma varifrån som helst och är en commodity, ifall inte varumärket är starkt. Här kan man jämföra med Kri-Kri, där Yoghurten ska komma från Grekland. Enda motsvarigheten jag kommer på för tvål är Aleppo-tvålar. Inget säger egentligen att olivtvål måste komma från just Grekland även om de är kända för sin olivolja och producerar mycket. Det här var generellt. Låt oss gå vi vidare till bolagets produktområden och kolla på eventuell "moat" var för sig.

Egna varumärken

Här tror jag mycket väl det finns en moat, kanske stark. Varumärkena tror jag är såväl lyxiga som starka, och det bevisas i höga marknadsandelar, 1:a på fast tvål och 3:a på flytande i Grekland. Tyvärr är det bara 18% av omsättningen. Fördelar i distribution kan också finnas lokalt. Noterbart är att de varit snabba med att ta fram Covid-produkter som Alcogel och liknande. Har själv testat beställa produkterna via Olivkällan, och Papoutsanis märke heter Olivia.

Hotell

De är stora i Grekland och kunder som Hilton imponerar. Men hur svårt är det för de grekiska hotellen att byta? Visst kan lokal tillverkning och distribution ge kostnadsfördelar, men troligen finns ingen moat då varken kunder eller hotell bryr sig så noga. Om det däremot finns få andra som gör olivtvål, och det är viktigt för Grekiska hotell, finns möjligen (ytterst svag) moat i kombination med kostnadsfördelar.  

OEM

Här finns långa kundrelationer och kunder som Unilever och Sarantis. Jag tittade på en gammal presentation och aktörerna var i stort samma. Men åter igen, hur svårt är det att byta? Allt beror på hur många andra alternativ som finns och det är oklart. Man kan se dem som en olivolje-tvål-specialist med stor kapacitet, erfarenhet och satsning på R&D. Men de är nog, liksom tvålarna, kanske mer i händerna på kunderna, än tvärt om. 

Nudlarna

Industriråvaror är oftast inte så speciella. Kanske är det specialkunskap bakom, men jag vet inte. En analys jag hittat talar om liten konkurrens på detta område, så kanske att det finns något där. 

Summering

Nej, det här är som Kri-Kri fast lite sämre. Visserligen billigare men jag är för tveksam. Nyckeln ligger i det självklara att grekisk yoghurt ger ett högre pris än greek-style, medan grekisk tvål inte gör det. Bolaget är visserligen bra men mindre speciellt.

Något jag inte gått in på är att marknaden och produkterna är trevliga och kan träffas av megatrender som mer hälsa, organiska produkter etc. Tvål är globalt ofta gjord av palmolja, vilket är sämre. En annan mer simpel trend är mer handtvättande och möjlig revansch för grekisk turism. 

Håller mig nog ändå till Kri-Kri. I en bredare portfölj, där jag inte var så fokuserad på moat och konkurrensfördelar skulle de mycket väl kunnat ta plats. Möjligen kan man säga att alla stolpe ut bör vara gemensam stolpe in pga nischen och långa erfarenheten, och att det ska landa i narrow moat men jag är inte säker. Vad tror du om detta bolag? Får själv inte riktigt grepp om det!

söndag 25 april 2021

Inköp Karooooo

Jag har köpt in Karooooo som nyligen listats på Nasdaq. Bolaget består av det gamla Cartrack som funnits på Johannesburg-börsen sedan 2014 och köpts upp av Karooooo. De sysslar med "fleet management", telematik, att mäta hur fordon körs så att företag får koll på sin fordonsflotta i realtid. I praktiken installerar man en dosa/enhet i fordonen, eller använder OEM-data, och kör en SaaS-lösning . Se bolagets senaste presentation och Cartracks hemsida för bakgrund och bättre beskrivning. Se även prospektet inför Nasdaq-listningen (uppdaterat)

Genom köpet läggs Karooooo till den växande software/SaaS-delen av portföljen som nu består av AltiumEmbracerKahootKarooooo, och Netbay. Jag har följt Cartrack en längre tid men det har varit svårköpt, men nya listningen gjorde det lättare att köpa och jag ville se att den processen var avklarad först. Bolaget passar min strategi väl.

Plus och minus

Det jag personligen gillar med bolaget är:  

  • Något under radarn för USA-investerare, ingen het IPO. 
  • Ocyklisk marknad som växer med 10-20 procent per år. 
  • Världsledare, med starka marknadspositioner.
  • IT-utveckling i Singapore, smart drag.
  • Viss moat via data, lågkostnadsaktör, inträdesbarriärer och R&D. 
  • Viss stickyness, kanske även en feedback-loop som ger en allt bättre produkt.
  • Stark huvudägare, god historik, goda finanser.
  • SaaS, skalbart, till hyfsad värdering (dryga P/E 30 TTM).
  • Leder till effektivitetsvinster, alltså ESG-kompatibelt.
Nackdelar ska såklart nämnas. Sydafrikanskt bolag, uppköpt av Singapore-bolag och listning på Nasdaq är inte självklart. Men inget konstigt. Singapore är en bra hub för internationell expansion och IT-utveckling, Nasdaq ger mer visibilitet, konkurrenter är listade där och eventuell kapitalanskaffning är lättare. Globala techbolag passar bättre där än i Johannesburg. En nackdel är att hela 70 procent av försäljningen finns i Sydafrika vilket ger en klar valutarisk. Internationell expansion kommer kompensera, men det tar tid. 

Ökad konkurrens och framtida teknikutveckling är givetvis också en risk. En särskild fråga är hur OEM utvecklas, och här finns en intressant artikel där Cartrack säger att "OEM business was the smallest part of Cartrack’s business, but they were engaging with OEMs and envisaged that, within the next 10 years, it would account for about 70 percent of the group’s business." Detta är något att bevaka. Sydafrika är för övrigt långt framme på området och både Cartrack och Mix Telematics kommer därifrån. Att det växt fram där där kan bero på att behovet är stort på grund av hög kriminalitet och bilstölder. (uppdaterat).

Mer om bolaget

Se en gedigen och läsvärd analys av bolaget här. Själv fastnar jag för detta stycke:
Cartrack is an organically grown telematics and data analytics company. They are vertically integrated, competitively advantaged, with an owner-operator who has sizeable skin-in-the-game and draws a humble salary. The bulk of their revenue is software-as-a-service, they have industry-leading margins and unit economics, and have offline offerings which differentiate them from their peers. Their vertical integration buffers them against cost-pressure, allows them to be the lowest-cost provider, and improves business agility, innovation, and execution
Se även en kort artikel om bakgrund till Nasdaq-listningen. Detta tycker jag låter lovande:
The company operates in the $50+ billion global telematics market, along with local competitors Mix Telematics - which has a primary listing on the New York Stock Exchange - and Netstar (now part of Altron). Outside of South Africa, where it is the dominant player in vehicle recovery and fleet management space, Karooooo does not really compete with Mix or Netstar. Mix has focused largely on the US market although it has a global presence, while Netstar has kept its operations local. Cartrack has followed a careful global strategy, achieving dominance in niche markets, notably Poland, Portugal and Singapore. Germany is the next focus, a far bigger market. 
Man kan också lyssna på en del poddar som tar upp Cartrack, ägaren ger ett i mitt tycke sympatiskt intryck vilket är viktigt. I denna podd får man en bakgrund och här finns en intervju med storägaren och man får bland annat reda på varför de heter Karooooo.

Vad tror du om detta bolag? 

Ps) Till sist ska jag säga att jag gjort några mindre förändringar i portföljen. Jag har minskat i Kri-Kri Milk på en något svag rapport. Har också köpt in en totalt okänd marknadsledare med extremt hög Peter-Lynch-faktor, men mer om det sen.

söndag 18 april 2021

ESG på landsnivå och Kina-tankar

 


ESG är ett populärt och närmast uttjatat ämne. Men inte ur alla perspektiv. Via Twitter dök en intressant frågeställning upp (se nedan). Ja, om ESG är viktigt på bolagsnivå, varför inte också på landsnivå? Hur mycket ESG är diktaturer och auktoritära regimer egentligen? Det här går i linje med vad jag själv brukar anse, att alltid undvika diktaturer och auktoritära regimer. 

Se min strategi och vilka länder som för mig är okey att investera i och vad jag anser vara hållbara bolag. Mycket handlar för mig om rankingen i demokratiindex. Redan på dikatur/auktoritär regim tycker jag själv allt blir för oförutsägbart, så det är inte alls enbart Kina detta handlar om, men det är ett tydligt och färskt exempel.


Kina-risk som exempel

Bakgrunden till att ämnet är de senaste turerna för H&M och Nike. Kritiserar man tvångsarbete det minsta blir man blockad som bolag i Kina. Det är nog bara att acceptera att kinesiska staten har sista ordet för kinesiska bolag. Och det finns också tecken på att kinesiska företag samlar data som går till staten. Och då är det inte bara för oförutsägbart utan för dåligt och man kan ifrågasätta "moat" om de har en statlig tvångströja på sig i sitt agerande. 

Hong-Kong då, det är ju inte Kina? Visst, men nog blir det allt snabbare blir en del av Kina (innan 2047). Och för mig är det för stor, eller i alla fall för svårbedömd politisk risk kopplad till både börs och bolag. Den här artikeln visar på flera risker. Och bara att det ens diskuteras att utesluta börsen från dollarsystemet gör mig rädd. Nej, Hong-Kong är, och framförallt blir, för mycket Kina för mig. 

Bolag som säljer till Kina då? Har de inte samma risker men större? Är inte utländska bolag ännu större mål? Nja, det är skillnad på att bli styrd av Kina och att påverkas av Kina. Kina kan aldrig bestämma över ett utländskt bolag. Men ja, Kina-risken får skruvas upp och jag ser Kina-exponering som en riskfaktor och föredrar försäljning i länder som Indonesien, Singapore och Filippinerna. Därmed inte sagt att Filippinerna är oproblematiskt, men det är demokratiskt.

Sen finns det en nivå till och det är redovisningen. Nog finns det tveksamheter i många länder, men Luckin Coffee avskräcker. Och AliBaba är ett exempel där åtminstone jag skräms av redovisningen och alla turerna kring Jack Ma (därtill kan man lägga ett latent avlistningshot). 

ESG-på landsnivå finns, via en spännande ETF

Hållbarhet på landsnivå finns i form av en ytterst spännande Emerging Markets ETF med fokus på Life and Liberty. Tror inte den går att köpa i Sverige men de har ett riktigt intressant upplägg: att undvika diktaturer och att vikta efter frihet. Här tycker jag man har lyckats med hållbarhet i praktiken på ett annorlunda och inspirerande sätt. Läs mer om ETF:en, se deras index och deras faktablad.

Om fonder med stora hållbarhetsambitioner höll sig till sådana länder skulle det vara mer konsekvent. Detta filter saknas i ESG-diskussionen. Precis som hållbart sparande nog inte ska gå in i kol eller casinon kanske det inte heller ska gå in i diktaturer? ETF:ens viktning är härligt uppfriskande istället för alla "hållbarhetsmärkta" fonder som friskt smattrar på med Alibaba och Tencent. En rolig detalj med fördelningen är att Swedbank Robur Small Cap EM (en favoritfond) är tunga just i Taiwan och Sydkorea. Sen har visserligen Taiwan en Kina-risk i form av att invasion finns på kartan, men det är en annan sak och förhoppningsvis worst case.

Vidare läsning på om ESG på landsnivå finns i denna artikel hos FT som efterlyser ett D i ESG: 

What percentage of their portfolios is allocated to countries that are Partially Free and Not Free? Did their portfolio allocation increase for countries whose democracy score has fallen significantly in the previous year? Fund managers could display such measures to their clients, as they do with ESG. What is at stake is not trivial, and timing is of the essence. We must add a D to ESG right now. 

En helt motsatt Kina-syn 

Man kan såklart vända på det och fråga sig vad det tjänar det till att utesluta Asien största finanshub (HK). En helt annan och positiv ingångsvinkel finns representerad av Alibaba-köpande Charlie Munger, duktiga Alexander Eliasson och GlobalStockPicking (som alltid gräver fram nya fina Kina-case) och Wasatch, som liknar landet vid USA på 1960-talet. Coeli säger också "betta aldrig emot kineserna" och att de ska kika på HK-bolag. Och den satsning som Nordic Asia group gör är i sig klart spännande. 

Man kan ju neutralt se Kina som världens snart största ekonomi och att utesluta Kina/Hong Kong är är då lätt drastiskt. Ungefär som att skippa USA-aktier. En enkel tanke är att det finns bra bolag precis överallt och att det jag tar upp kan ses som en risk bland andra, vilken för det första kan vara överdriven. Den risk som finns kan också kompenseras via mer kunskap, mer tid i analysen och lägre andelar än annars. 

Synpunkter?

Hur ser du på ESG på en landsnivå? Undviker du vissa länder helt? Jag kan inte komma ifrån att det, för mig innebär en för stor risk att investera i diktaturer och auktoritära regimer. Även om risken måhända är låg är den svår att bedöma och det tar emot att investera i diktaturer där ju allt kan hända. Att tex Pareto nyligen säger att "alla våra brokers just nu har stoppat köp i Hong Kong för våra kunder, till följd av US/Kina sanktioner" tycker jag visar att det finns en risk kopplad till börsen.

Jag gör ungefär som ETF:en och tittar på länder med stor frihet (demokrati) och är mycket tryggare med bolag i sådana länder. Ska man investera i diktatur-bolag måste man både vilja det och verkligen veta vad man gör. Tycker det är rationellt att avstå, men det är såklart ett tyckande. Vad tycker du? För egen del önskar jag också att DESG börjar diskuteras istället för enbart ESG, det vore faktiskt mer konsekvent.

OBS! Kina får mycket kritik, men i mitt fall handlar det om alla länder med auktoritärt styre. Japp, jag är Kina-regim-kritiker och men det gäller också länder som Sudan, Förenade Arabemiraten och Ryssland, även om de tre senare faktiskt faller bättre ut i ett demokratiindex. 

måndag 22 mars 2021

Intervju med Fram^

Idag blir det en intervju med Fram^, ett svenskt bolag med vietnamesisk inriktning. vilket inte hör till vanligheterna. Jag har ställt några frågor som bevaras av VD Max Bergman och styrelseordförande Christopher Beselin. Som disclaimer ska nämnas att jag inte äger aktier i bolaget i dagsläget men tycker bolaget är klart intressant. Nu till frågorna, eller ja, framförallt svaren! 

För den som vill, kolla gärna in Fram^s hemsidaIR-sidasenaste rapport och årsredovisning.  


1. Vilka bolag har ni som förebilder? Kan man beskriva er som ett litet Rocket Internet, Lazada eller Kinnevik?

- I vårt bolagsbyggande inom affärsområdet Venture Building har vi många förebilder i den bemärkelsen att bygger våra bolag från scratch med en eller ett flertal internationella peer-bolag med liknande affärsmodeller som förebilder. Vi söker då digital affärsmodeller som har bevisat sig själva brett över världen och som vi ser att vi kan anpassa för implementering lokalt i Vietnam. Med hjälp av denna metodik söker vi att eliminera innovationsrisken i att starta nya verksamheter från scratch - vi tar således inte ett bet på något helt nytt som aldrig lyckats någonstans tidigare, utan vi tar ett bet på att vi ska lyckas med implementeringen av en bevisad affärsmodell i en ny marknad - Vietnam.

- På aggregerad nivå liknar vår modell Rocket Internets, men med tre viktiga skillnader: 

i) vi har en betydligt mycket mer fokuserad bolagsportfölj (ca 10 bolag istället för 100-tals bolag), 

ii) vi fokuserar enkom på Vietnam (istället för hela världen), och 

iii) vi fokuserar på medelstora marknadssegment/vertikaler som har potential att nå lönsamhet relativt fort (jmf med Rocket Internet som siktar in sig på de allra största marknadssegmenten som per definition blir mycket volymberoende för att nå slutgiltig lönsamhet, samt ofta mycket konkurrensutsatta). 

- Det finns även likheter med Kinnevik i hur vi agerar som listat investmentbolag med en portfölj av snabbväxande digitala bolag. En av skillnaderna mot Kinnevik är däremot att vi främst startar våra bolag från scratch själva, istället för att investera i existerande externa bolag.

- Ett bolag vi hämtat mycket lärdomar från, främst när det gäller exekvering, operationella frågor och framgångsfaktorer är Lazada. Chris Beselin, styrelseordförande i Fram^, grundade Lazada Vietnam finansierat bl.a. av Rocket Internet och Kinnevik - på tre år växte bolaget från Chris som första anställd till att vara den ledande e-handelsplattformen i Vietnam (och regionen), vartefter den såldes till Ali Baba för ca 30 miljarder SEK. Lärdomar och erfarenheter från hur Chris lyckades skala Lazada ligger till grund för hur vi arbetar i våra bolag idag.


2. Hur kompletterar era olika verksamhetsgrenar varandra (Standing teams och Venture Building)? 

- Fram^ inledde med att enbart ha Standing Teams som affärsområde, för att senare expandera med Venture Building under 2017. Vår långa bakgrund inom IT-utveckling, djupa tekniska kompetens samt breda erfarenhet av att rekrytering av digital topptalang ligger till grund för båda affärsområdena idag. Rent konkret kan detta tex. yttra sig i att en utvecklare inom Standing Teams som just avslutat ett externt klient-projekt därefter kan gå vidare till att arbeta med ett utvecklingsprojekt inom affärsområdet Venture Building - på så vis kan vi både åstadkomma en högre flexibilitet i resursallokering samtidigt som bolaget kan erbjuda den individuella utvecklaren en mer mångfacetterad karriärbana. I slutändan leder detta till att bolagen inom Venture Building får access till starkare digital talang samtidigt som det blir lättare för Standing Teams att rekrytera och behålla dem eftersom vi kan erbjuda en mer attraktiv professionell utmaning. 

- Därutöver finns det naturligtvis även skalfördelar i att kunna utnyttja centrala funktion så som finans, admin, HR, etc över ett större antal operationella enheter/bolag.


3. Hur ser ni på korruptionsrisker och politiska risker? Hur stor skillnad är det att vara verksam i Vietnam jämfört med t.ex. Kina?

- Det påtagliga likheter mellan Vietnam och Kina, både tex i termer av kultur och företagsklimat, och jag tror båda länderna vid en första anblick kan te sig svåra att driva bolag i. Inom ledningsgruppen har vi lång erfarenhet av tillväxtmarknader i Afrika, Latinamerika och Asien - och mot den bakgrunden är vår syn emellertid att Vietnam är ett av de enklare utvecklingsländerna att driva bolag i när man väl är etablerad lokalt.

- Vietnams politiska styre är det mest stabila i Sydostasien, vilket kommer med den stora fördelen att spelreglerna är förutsägbara. Vidare är det positivt att se hur Vietnams styre under de senaste årtiondena har drivit en fokuserad agenda av marknadsvänliga avregleringar samt investeringar i utveckling, infrastruktur och frihandel, vilket har levererat imponerande makroekonomiska resultat (t.e.x ca 30 år av genomsnittlig BNP-tillväxt om 7%).

- Korruption är alltid en riskfaktor i utvecklingsländer. För oss har det varit viktigt att tidigt sätta en tydlig intern kultur kring att inte acceptera korruption i någon form och hittills är det uppmuntrande att konstatera att det inte hämmat oss i vårt företagsbyggande i Vietnam.


4. Hur skiljer ni er från en Vietnamfond i exponering?

- Den största skillnaden mellan en vanlig Vietnamfond och Fram^ är vilka tillgångsslag vi investerar i. En vanlig Vietnamfond investerar främst i aktier noterade i Vietnam, medan en investering i Fram^ ger en exponering mot en koncentrerad portfölj av onoterade snabbväxande digitala bolag. Dessvärre skulle det inte gå att komma i närheten av den exponering som Fram^ erbjuder idag via de vietnamesiska börserna, eftersom det tyvärr enbart finns en handfull digitala bolag noterade i Vietnam idag (enbart ca 3-4 bolag har i huvudsak digital eller digitalt-relaterad verksamhet av totalt ca 1600 noterade bolag i landet).


5. Köper ni för att sälja eller för att behålla? Vad avgör om ni köper/säljer/behåller?

Att bygga bolag tar tid och Fram^ har en lång tidshorisont när det kommer till våra dotterbolag och investeringar. Generellt investerar vi för att bygga vidare och skapa ytterligare betydande aktieägarvärde - först på sikt, när vi bedömer att bolaget utvecklas bättre på annat sätt, så ser vi över möjligheten att sälja/avyttra. 

- Vi utvärderar alla våra bolag fortlöpande och givet att vi har fördelen att investera "permanent kapital" via vår egen balansräkning (att jämföra med tex. en VC-fond som har "temporärt kapital" pga fondens livstid - dvs de MÅSTE avyttra efter en viss tid) kan vi vid varje given tidpunkt bedöma om våra aktieägare gynnas mest av att a) behålla och vidareutveckla bolaget, b) ta in externt kapital för att accelerera utvecklingen i bolaget, c) sälja delar/hela bolaget, eller d) särnotera bolaget (endera via utdelning av dotterbolagsaktier till moderbolagets aktieägare eller via en mer traditionell IPO-process).  

  

6. Vilka konkurrensfördelar har ni? Och hur skiljer de sig åt i era verksamhetsgrenar? Finns det många andra bolag som gör samma sak?

- Vi har inga konkurrenter lokalt som startar, utvecklar och digitaliserar bolag med en metod som liknar vår. Framförallt skapar detta konkurrensfördelar mot andra investerare i tidiga faser av digitala bolag genom att vår metodik skapar oss en egen unik "deal pipeline" som ingen annan VC-fond eller investerar får access till (således skapar vi både unika investeringsmöjligheter och undviker att vi investerar till dyra inträdesvärderingar, givet att vi inte har konkurrens kring våra "målbolag" som vi skapat själva).

- Jämfört med andra lokala (och för den delen även internationella) tidiga bolag har vi även en konkurrensfördel i att vi på ett snabbt och effektivt sätt kan tillföra erforderliga resurser. Vi har exempelvis tillgång till ett stort tekniskt humankapital från Standing Teams, ledningsgruppens bolagsbyggarerfarenheter, kapital från starka ägare samt att ett brett lokalt nätverk. Vidare lär sig våra bolag mycket i utbytet med varandra, vilket minskar risken att flera bolag gör samma tidiga klassiska misstag som ett enskilt bolag tvingas göra. 


7. Vad är de största riskerna?

- Rent generellt bör man nog alltid framhålla att en av de största riskerna är att vi inte rör oss tillräckligt fort och att vi inte på ett tillräckligt bra sätt hörsammar våra kunder och vad de efterfrågar i de individuella dotterbolagens verksamheter. Vidare måste vi alltid se till att vidareutveckla våra plattformar och digitala kundresor tillräckligt snabbt och proaktivt för att fortsatt tillväxt skall vara möjlig. För att minska denna risk fortsätter vi att kontinuerligt investera i våra tekniska plattformar, samtidigt som vi fortlöpande analyserar hur våra kunder uppfattar våra erbjudanden och hur vi kan anpassa och förbättra dem.


8. Vad ska ni göra för att gå med vinst på sista raden? Är verksamheten lite "ryckig" till sin natur i och med att det delvis handlar om att sälja bolag, och att det stora värdeskapandet blir synligt först då?

- Fram^ fokuserar helt på "sustainable profitable growth”, vilket för oss betyder att vi endast vill investera i bolag och initiativ som hjälper oss att växa, både på kort och lång sikt, samtidigt som de har en positiv långsiktig inverkan på gruppens lönsamhet. Det är också därför vi har riktat in vår Venture Builder på medelstora marknadssegment/nischer där affärsmodellerna kan uppnå lönsamhet snabbare än inom de allra största och mest konkurrensutsatta marknadssegmenten. 

- Gruppens bolag och bolagskultur genomsyras av en kostnadsmedvetenhet och vi minimerar ständigt fasta ”overhead”-kostnader för att istället investera vårt kapital i att bygga skalbara bolag som kan växa lönsamt.


9. Var kan ni, i bästa fall, vara som bolag om 5-10 år?

- Målbilden vi arbetar efter är att bli "The leading digital consumer brands group in Vietnam". Vietnam är ett av världens snabbast växande länder och våra digitala dotterbolag är exponerade mot några av landets snabbast växande digitala marknader samtidigt som våra digitala plattformar och affärsmodeller bör kunna växa snabbare än dessa marknaders genomsnitt - i bästa fall leder detta till exponentiell tillväxt, varför vi inom 5 år genererar ett starkt kassaflöde som kan återinvesteras i fler digitala bolag och nå en mycket attraktiv avkastning för våra aktieägare.


söndag 21 mars 2021

Förvärvsbolag - vad är viktigt?

Har funderat en del på förvärvsbolag, dvs bolag som åtminstone delvis har som affärsidé att köpa upp andra bolag. De två nordiska bett jag äger är tydliga förvärvsbolag: Kahoot och Embracer. Det ska sägas att jag inte har något vidare track record i den här typen av bolag och har gått bort mig tidigare. Så vad har jag lärt mig. Eller om vi ställer frågan bredare: Vad borde vara viktigt i just förvärvsbolag? 

Stark marknadsposition som förstärks av förvärven

Jag letar efter marknadsledande bolag där nyckelbegreppet är hög relativ marknadsandel. Bolaget ska att dominera en eller flera nischer. Kahoot, Embracer och Vitec gör det, men Swedencare gör det inte på samma sätt. Där kan jag i alla fall inte få fram särskilt mycket om marknadsandelar och marknadsposition. Man kan också jämföra med gamla klassikern Dragons Den. Helst vill man att bolaget själv blir uppvaktade, i en omvänd headhunting. Bolaget får gärna vara Acquiror of choice vilket ger bra pris på förvärven och man vill att de som säljer tittar på mer än priset. 

I den bästa av världar konsoliderar förvärvsbolaget en fragmenterad bransch. Ett "Stockwik" skapar däremot inte synergier. De kan förvärva 1 000 bolag men om de är orelaterade kommer bolaget inte bli starkare eftersom däckverkstäder aldrig har något med hälsovård att göra. För min del vill jag helst ha en "moat" som växer genom förvärven. Typiskt sett letar jag efter en förbättrad tjänst eller produkt och nätverkseffekter eller andra skalfördelar och synergier. 

Låga skulder och helst ingen utdelning

Lyckade förvärvsmaskiner tar oftast inga stora risker. Skuldfinansiering är en sådan risk. Här har jag gått bort mig tidigare då jag varit för tillåtande med högre skuldsättning (i Decisive Dividend och Famous Brands). Jag är numera riskavert, konservativ, vill aldrig ha skuldsättning över 1x EBITDA och ser hellre nyemission vid förvärv framför lån om inte egna kassaflöden räcker. Som ett tydligt exempel på alldeles för stor finansiell risk för mig kan vi ta Stockwik (6,8x 2020 års EBITDA). 

En effekt av detta är att jag inte tycker att förvärvsbolag borde dela ut, eftersom det gör utspädningen eller lånen större. Kahoot och Embracer delar inte ut, medan Swedencare gör det. Visst kan det vara ett sätt att berika aktieägare/ledning och en aktie-populariserande "hygienfaktor". Men varför inte använda pengarna till förvärv istället? Jag förstår faktiskt inte varför t.ex. Swedencare, Vitec, Nordic Waterproofing och Instalco delar ut, när det förmodat finns goda förvärvsmöjligheter kvar.

Rutinerad ledning med god historik

Ledningen är alltid viktig, särskilt för förvärvsbolag eftersom framtiden är mer okänd. Man kan jämföra med ett fotbollslag där ledningen ska agera både tränare och scout. Hur har de lyckats tidigare? Det är mer utmanande att kunna båda delarna och här krävs andra egenskaper än för vanligt förvärvsarbete! Fokus, gediget kunnande och riktigt stort insynsägande tror jag är avgörande.  

Jag söker efter personer och företagskulturer med både bevisad fingertoppskänsla för förvärv och förmåga att hålla ihop verksamheten, helst "Intelligent Fanatics". Även om jag sett många deckare i mina dar är det svårt att direkt veta vilka som är framstående seriemördare eller serieförvärvare! Man får följa spåren så gott det går och inlägget tar upp mina subjektiva spaningar. 

Äger du några förvärvsbolag? Vad tror du är viktigt för den typen av bolag?

söndag 14 mars 2021

Embracer - blev köp till sist


Är flera år sen med att köpa Embracer men nu är det gjort. De har från och till varit i gränslandet (Borderlands) för köp, men jag har inte fattat konkurrensfördelarna. Förrän nu, eventuellt. Det har alltid varit stötestenen.

Vilka är då konkurrensfördelarna?

  • De är en "Federation of gaming entrepreneurs" vilket inte är standard i branschen. Uppfattar det som att företagare lite hellre säljer till Lars än någon annan. Acquiror of choice är möjligen starka ord men det finns något där. Med en decentraliserad modell får man frihet och det blir lite av en unik företagskultur som är svår för de andra förvärvarna att skapa i efterhand. Chansen till konstnärlig frihet och att stå på egna ben i en större helhet ska inte underskattas.
  • Starka varumärken. Vissa spel, men långtifrån alla, har starka varumärken som skapar lojalitet och kan nog gå att sätta en ny siffra bakom, jfr Borderlands 3, 4 etc... En del spel anspelar på nostalgi och att köra "dataspelsrekond" och piffa upp gamla beprövade varumärken är smart.  
  • Storleken och hög marknadsandel kan ge förhandlingsstyrka mot Steam och andra plattformar. Sen är väl visserligen prismodellen fast, så vet inte vad det innebär i praktiken, Men makten förskjuts från plattformar till IP-ägare och det kan bli lite som H&M:s situation jämfört med köpcentrumen.
  • Vissa synergier kan finnas i delade erfarenheter och resurser. Särskilt på sikt kan det finnas fördelar i hantering av varumärken, kapital, ekosystem, administration etc
  • Intelligent fanatiker vid rodret och Lars Wingefors kan nog översättas till "Large Winner Force" :)  Ska man någon gång sätta värde på ledningen är det när det finns djupt kunnande, erfarenhet och engagemang, kombinerat med jordnära egenskaper. Eftersom lånefinansieringen är låg är han inte heller någon risktagare av stort mått. 

Tveksamheter

  • Förvärv innebär alltid, alltid, alltid en risk och kan på sikt innebära ett skakigt bygge. Ju större ett bolag blir, desto svårare att hålla ihop det och få alla att gå åt samma håll. Håller modellen om de är mångdubbelt så stora som idag? 
  • Stort personberoende. Utan Lars Wingefors skulle Embracer vara väsentligt svagare.
  • Hård konkurrens i sektorn, särskilt om man ser den som underhållning i stort, många aktörer kämpar om privatpersoners tid och pengar.
  • Hur mycket kan de förvärva innan det går trögare? Tvingas man gå ner i kvalitet eller förvärva större och större? Risken är att de lägst hängande och godaste förvärvsäpplena redan är plockade? 
  • Trots mindre lista börjar de bli ett storbolag och generellt är det svårare att växa lika starkt från en högre nivå. De är en champion snarare än en hidden champion och jag är sen på bollen i detta bolag. Men sånt är irrelevant, det är framtiden som räknas.
  • Mina amerikanska favoritfonder är inte inne i bolaget, ser de något de inte gillar?
  • Svårt att förstå redovisning och alla rörliga delar i bolaget och allt kokar ner till en förtroendefråga. Tror såklart inte något är fel, men skulle ha väldigt svårt att upptäcka det själv.
  • Har ingen edge i detta hyfsat välbevakade bolag, men det kan ju gå bra ändå :)

Summering
Allt sammantaget tror jag, numera, att bolaget har en narrow-moat. De har tagit plats i portföljen med en hyfsat låg andel, men finns i alla fall där nu. De är ett tillväxtbolag som drivs framåt av en megatrend (digitalisering/mer spelande) och har en ganska unik position på marknaden och en vettig förvärvsstrategi med låg skuldsättning. Lite som en dataspelsfond med aktiv förvaltning till lågt pris. 

Äger du Embracer? 

söndag 7 mars 2021

Strategin och kompromisser


Min strategi har varit lite väl rigid. Jag har nog begränsat mig lite väl hårt i vilka bolag jag kan äga. Enkelt uttryckt borde jag kunna kompromissa med vissa delar, särskilt om bolaget är väldigt billigt. Man kan dela upp strategin/checklistan i vissa grundkrav och därutöver önskvärda egenskaper. Värdering kan då kompensera i förhållande till hur mycket man får av det önskvärda.

Grundkrav

Här är mina grundkrav som jag inte kan kompromissa med. Jag köper inte ett bolag som inte uppfyller detta. Skulle något av det jag äger försämras, eller bryta mot någon punkt kommer jag sälja det. Detta är "must have".

  • Låg skuldsättning, max 1 gr EBITDA
  • Tillväxtbolag, minst 8-10 procents försäljningstillväxt över tid.
  • Marknadsandelen är minst 3:a lokalt eller globalt.
  • Minst "narrow-moat", dvs konkurrensfördelar finns.
  • Ocykliska inslag.
  • Ledning utan prickar, visst insynsägande.
  • Inga bolag från diktaturer eller auktoritära regimer (uppdaterat)
  • Åtminstone samhällsneutralt, ska inte strida mot ESG. 
  • Om inte lönsamt idag ska vinsten finnas inom räckhåll: EBITDA-positivt inom ett år och vinst på sista raden inom två år, enligt genomsnittsprognoserna. (uppdaterat)
  • Inte stort och välkänt vid köp, max 20 miljarder USD i Marketcap. 

Moat måste identifieras, det ska finnas bestående konkurrensfördelar. Exempel på sånt som bygger moat är: Varumärke, patent, tillstånd, lågkostnadsfördelar, byteskostnader etc. Att en bra person är VD, att produkterna gillas, eller lönsamheten är hög räcker inte i sig. Marknadsandelen ska vara minst 3:a eftersom jag i stort letar efter Champions, helst "Hidden Champions".

Bolag från länder med diktaturer och auktoritära regimer går alltid bort, Jfr demokratindex ranking och tidigare inlägg. Vad som helst kan hända i de länderna, framförallt internt men också externt. Även om risken är låg så är den för mig svårbedömd. Och finns "moat" om allt hänger på en regims godtycke? Kommer därför inte investera i kinesiska, ryska eller turkiska bolag. Hong-Kong har fallit i demokratiindex 2020 och är numera en Hybrid-regim. Bolag i sådana länder undviker jag i de flesta fall, särskilt om riktningen inte är god, och de tycks mer och mer bli Kina. (uppdaterat)

Sett till marketcap så vill jag utnyttja de fördelar jag har som småsparare. Det är mycket svårare att ha ha en egde i stora välbevakade bolag. Och framförallt har stora bolag svårare att bli tex 5-10 gånger större. Däremot måste jag inte sälja, eller stryka bolaget om det är över 10 miljarder dollar (Large-cap-gränsen). Sådana bolag kan också vara intressanta, särskilt om de är digitala och skalbara, men mitt största fokus är småbolag.

Önskvärt
Utöver grundkraven ser jag gärna följande egenskaper i bolaget. Detta räknar jag som "Nice to have":
  • Lång historik med fina siffror.
  • Nettokassa.
  • Stark tillväxt, långt över 10% i revenue och/eller vinst. 
  • Dominera sin nisch, hög relativ marknadsandel.
  • Wide-moat, starka konkurrensfördelar.
  • Gynnas av megatrender som digitalisering, IoT, ökad medelklass, och ESG
  • Särskilt demografi är en säker megatrend, så hög andel Asien/Afrika är ett plus.
  • Fullvärdiga demokratier är bäst, och jag är svag för bolag i tidigare brittiska kolonier, sådana länder har ofta en stark samhällsstruktur och tradition. 
  • Helt ocykliskt bolag, återkommande efterfrågan, förbrukningsvaror etc.
  • Samhällsnyttigt bolag, klar win-win för kunder och samhälle.
  • Familjebolag, stark huvudägare. 
  • Ägs av favoritfonder (ger trygghet och signalvärde om de säljer)
  • Helst globalt Microcap, Smallcap eller Nano-cap.

Så länge grundkraven är uppfyllda kan jag köpa. Men ofta vill jag ha "mer". De önskvärda kraven hänger mycket ihop med värdering. Får jag inget av detta krävs verkligen att bolaget är billigt för att jag ska köpa. Har bolaget däremot allt, är jag beredd att betala mer. Detta är vad jag kan kompromissa med, och ska läsas ihop med grundkraven.

Summering

Drömbolaget är en Hidden Champion, dvs en liten okänd marknadsledare, som dominerar en nisch, med nettokassa och som gynnas av megatrender. Men alla bolag behöver inte ha allt och prislappen kan kompensera för det. Däremot måste såklart grundkraven alltid vara uppfyllda. 

Vad tror du om den här investeringsstrategin? Jag kommer bli lite mer flexibel, även om jag också håller på mina principer.