söndag 15 maj 2022

Uppdaterad strategi


Nu är det dags att uppdatera min strategi. Senaste ändring var mars 2021. Det som hänt sedan dess är att jag numera är beredd att äga bolag som inte växer lika snabbt. Jag har också blivit mer öppen för att äga bolag utan "moat", även om det lär vara i undantagsfall. Men när det gäller låg free float och liten bolagsstorlek har jag istället skruvat upp kraven. 

I stora drag har jag de senaste åren gått mer åt värde-hållet och jag har funderat mycket på rapporten som nämns i inlägget om hur jag ska slå index. Det jag söker i mina investeringar är det som statistiskt fungerat bäst: lägre bolagsstorlek, lägre likviditet och lägre värdering. Och jag vill ha låg risk. 

Grundförutsättningar? Vad går bort?  

Vi börjar med ett slags nålsöga. Jag vill inte äga dessa typer av bolag:  
  • Frågetecken i redovisningen, t.ex. om närståendetransaktioner.
  • Förhoppningsbolag, utan vinst.
  • Stillastående eller minskande omsättning, "turnarounds".
  • Rent cykliskt, t.ex. råvaror.
  • Skuldsättning över 1x EBITDA, mer än tillfälligt.
  • Låg marknadsandel, en liten spelare.
  • Ägarlöst, större free float än 75 procent. 
  • Ledning med dåligt track record.
  • Notering eller huvudverksamhet i diktatur/auktoritär regim.
  • Samhällsonyttigt, "shady" business, t.ex. casino
  • Largecaps och Megacaps. 
Har ett bolag klarat sig förbi dessa nej kan det vara intressant för mig! Anledningen till alla nej är att undvika vissa risker och fokusera på en viss typ av bolag. Defensivt och förutsägbart är det jag gillar. Såklart faller många goda investeringsmöjligheter bort men det finns skäl för varje punkt. Jag är t.ex. inte bra på turnarounds och cykliskt och har svårt att bedöma vad som kan hända i diktaturer. Skuldsättning är alltid en risk, särskilt för småbolag, och jag vill ha konservativa ledningar. Och jag söker mig mot ineffektiva delar av marknaden, dvs mindre bolag med hyfsat låg free float. 

Man får också komma ihåg att om mitt investeringsuniversum kanske var 30 000 bolag från början så har det nu sjunkit till säg 10 000 bolag. Eftersom jag tittar på väldigt många marknader och bolag är det naturligt att ställa höga krav och säga nej oftare. 

Vad gillar jag? Önskvärda egenskaper

Detta är egenskaper jag verkligen gillar i ett bolag: 

  • "Hidden Champions"-egenskaper, okänt nischbolag 
  • Starka konkurrensfördelar, "wide moat"
  • Nettokassa och historik av goda finanser.
  • Bevisad och stabil tillväxt, gärna tvåsiffrig.
  • Ocykliskt, defensivt, tidlösa produkter (låg teknikrisk). 
  • Förbrukningsvaror, små regelbundna köp.
  • Hög lönsamhet, ROE och ROA. 
  • Starkt fritt kassaflöde, lågt Capex, hög utdelningsförmåga.
  • Familjeägt, stort insynsägande, gärna free float på 20-40 procent. 
  • Grundare är kvar, låg personalomsättning i ledningen. 
  • Långsiktig megatrend, t.ex. demografi, digitalisering.
  • Stor samhällnytta, win-win (låg regleringsrisk) 
  • Några favoritfonder äger bolaget.
  • Tråkigt, unikt, och förutsägbart.
  • Nanocap, microcap eller smallcap, dvs relativt oupptäckt.

Detta finns i varierande grad i alla mina investeringar. Skillnaden mot innan är att jag kan kompromissa mer än tidigare. Här är det "ge och ta" mot värderingen.    

Kvalitet, värdering och momentum

Nu har vi gått igenom bolagsegenskaper, vilket blir ett slags subjektivt mått på kvalitet. Men om något bolag landar i ett köp eller inte är en ännu svårare fråga. Här använder jag mig av Köp/behåll/sälj-matrisen. Så fort grundkraven är avklarade, och bolaget är intressant handlar det om att ställa bolagets kvalitet mot framförallt värderingen, men även business momentum.   

Alltså beror ett köp/behåll/sälj-beslut på en sammanvägning av:

  • Kvalitet 
  • Värdering 
  • Business momentum 

Kvalitet består bland annat av faktorerna ovanför. Det är en glidande skala men bolag kan grovt delas in i: bra, hög och fantastisk kvalitet. Kvalitet är oftast bestående medan värdering och momentum i verksamheten varierar mer över tid. Helst vill jag gå mot fantastisk kvalitet eftersom de bolagen är lättare att behålla och genererar färre beslut. 

Värdering handlar t.ex. om P/E, EV/EBITDA, P/B och P/CF. Ju bättre bolaget är, desto högre värdering kan jag tänka mig att betala. Ett bolag som handlas till 5x EBITDA behöver inte vara lika bra som ett handlas till 10x EBITDA. Men det ska mycket till om jag köper, eller äger, bolag över 20x EBITDA, oavsett kvaliteten. 

Momentum i verksamheten är inte helt lätt att avgöra. Men i vilken riktning går det? Här tittar jag både på tillväxt och vinst i absoluta tal och framförallt hur de förändras (dvs delta). Tanken är att minska eller sälja i bolag med dåligt business momentum (om inte värderingen kompenserar).

Synpunkter

Vad tror du om denna strategi? Även om det kan verka styrt av regler är det oftast mer av en konst än en vetenskap. Det finns sällan exakta svar och mycket handlar om bedömningar. Det viktiga är de stora dragen: Hur hög kvalitet har bolaget? Hur billigt är det? Och går det åt rätt håll? 

lördag 30 april 2022

April +2,7 procent

 


Portföljen tuggar på i lugn takt och står emot den globala oron. De bolag jag har är billiga och dominerar ofta någon form av nisch. I bästa fall är de mindre påverkade än andra. Åtminstone bör värderingsrisken vara mindre än för många andra bolag. Endast tre bolag handlas över EV/EBITDA 10: Kri-Kri, Micro-Mechanics och Century Pacific.

Under april gick portföljen + 2,7 procent mätt i SEK. Framförallt gick Arwana och Italtile bra och det var en positiv valutaeffekt eftersom SEK tappade i styrka. Sedan årsskiftet är resultatet -0,7 procent

Minskat i Micro-Mechanics och ökat i Arwana

Jag har minskat i Micro-Mechanics från ca 14 till ca 11 procent av portföljen. Skälet är främst att jag inte riktigt gillar deras Kina-exponering. Andelen Kina har ökat de senaste under åren och i senaste rapporten är den 36 procent. Går man tillbaka till 2017 var andelen cirka 25 procent. Jag är kanske för konservativ, och något gör de ju rätt där, men jag ser ändå Kina alltid som en risk. Till detta kommer att värderingen i förhållande till tillväxten inte är direkt låg och att det kan finnas en teknikrisk i produkterna. Men bolaget har enorma kvaliteter och hög lönsamhet. Jag vill äga, men med lägre andel.

Arwana Citramulia har jag istället ökat i från ca 9 till 12 procent. Jag tycker att det är ett bolag som har "allt" om man nu vågar säga det. Tillväxt, låg värdering, hög utdelning, låg skuldsättning, familjeägt, exponering mot en megatrend (ökad medelklass). Till detta kommer tidlösa produkter, som dessutom är tunga vilket ökar chansen till lokala konkurrensfördelar. Kakel har tillverkats länge och jag tror teknikrisken är låg och att produkterna inte blir obsoleta. Risker finns givetvis som ökad konkurrens från framförallt kinesisk import. Men de är ett starkt bolag med lokal närvaro och distribution. Och jag tycker också att Indonesien är en väldigt intressant marknad, särskilt då för små och dominerande bolag, lokala "champions". 

Funderar på Filippinerna

Just Indonesien och Filippinerna väger tungt i portföljen. Där hittar jag ofta relativt billiga och bra bolag. Men jag vill lära mig ännu mer om länderna. En sak är hur kommande presidentval i Filippinerna påverkar samhället och investeringsmiljön. Jag är för egen del inte helt imponerad av huvudkandidaten Bongbong Marcus. Visst, att vara son till en diktator är inget man kan göra något åt, men det är inte snyggt att fuska med genomförd utbildning. Men han är i alla fall inte Duterte (som är våldsam), och det är inte säkert att han vinner, för landet är ändå en demokrati, med starka amerikanska influenser. 

Jag måste bara fundera klart på politisk risk innan jag ökar i det jag har eller köper något nytt i Filippinerna. En bra överblick över hur populära marknaderna är finns i denna Twitter-tråd.

söndag 3 april 2022

Är valutor långsiktigt ett nollsummespel?

 

Månadens fundering är valuta. I början av mars uppstod en diskussion på Twitter där ett synsätt var att valutor, långsiktigt är ett nollsummespel. Och att tänka på valutor och valutarisk vid långsiktiga investeringsbeslut är i princip att se som bortkastad tid. Jag håller inte med och ska förklara varför. Min inställning är att både valutarisk och valutachans finns och att detta åtminstone är värt en liten tanke.

Visst är valuta inte den stora delen i en investering, men jag tror det är farligt att utgå från att det alltid jämnar ut sig och att det inte kan spela roll. Till har SEK historiskt tappat mot många valutor, och risken är ju att det fortsätter. För det finns väl ingen ekonomisk naturlag som säger att alla valutor ska gå tillbaks till där de var förut? 

Vad tror jag?

Så här ser jag på valutor, även om åsikterna inte är starka:  

  • både valutarisk och valutachans
  • diversifiera gärna, man vet ju inte hur valutor utvecklas  
  • långsiktiga försvagnings- eller förstärkningstrender kan fortsätta (tex SEK/CHF)
Men man ska inte fokusera på valutan utan på bolagen, vilket oftast gör mycket större skillnad! Framförallt tror jag väldigt lite om valuta och jag tycker det är svårt. Jag tror att man bör vara öppen för att det kan gå hursomhelst (precis som med aktier) och inte låsa sig vid att det är på ett visst sätt, om det nu inte finns belägg för det såklart. Men jag kan inte mycket om ämnet och vill gärna bli motbevisad!

SEK har tappat historiskt

På ett sätt kan jag tycka att det räcker det med att kolla på Turkiets eller Schweiz valuta över en länge period för att se att "långsiktigt nollsummespel" inte alls stämmer, eller åtminstone har undantag. Men de kan ju vara extremfall? Låt oss ta något som ligger nära till hands, som SEK mot EUR och USD för olika tidsperioder. 

Då är resultatet ungefär såhär:   

På 5 år. 

  • EUR > 9,5 till 10,36 =  9%
  • USD > 9 till 9,38 = 4%

På 10 år

  • EUR > 8,9 till 10,36 = 16%
  • USD > 6,8 till 9,38 = 38%

Och max tid jag kan hitta, från 2007

  • EUR > 9,2 till 10,36 = 13% 
  • USD > 7 till 9,38 = 34%

Utifrån detta är jag inte övertygad om att det är ett "långsiktigt nollsummespel". SEK har på 10 år tappat ca 40 procent mot USD. Vad säger att SEK ska gå tillbaka till tidigare nivåer? Något jag vill, men inte kan bortse från, är min tveksamhet till Sveriges långsiktiga utveckling. Idag har jag inga svenska bolag, men det beror framförallt på att jag hittat, i mitt tycke, bättre eller billigare bolag utomlands.

Värt att nämna är att bolagens intäkter, och kostnader, är det centrala. Svenska bolag kan vara globala, och ett svenskt bolag som till 99% säljer i Tyskland är att se som ett tyskt bolag i valutasammanhang. Men här finns en vanlig missuppfattning: Svenska bolag är oftast inte alls särskilt globala utan tyngdpunkten finns i Sverige, Norden, och Europa. Du får t.ex. en mycket liten asiatisk valutadiversifiering. Särskilt för lokala bolag (t.ex. ett småbolag med 100% verksamhet i ett land) blir valutaeffekterna mest viktiga och konkreta.

Hur gör jag konkret?

Om en stor andel av ett bolags försäljning är i ett visst land gör jag så här: Jag tittar 5 - 10 år bakåt för att se hur valutan utvecklats historiskt och ställer mig frågan: Finns en trend? Och tror jag att den kommer att fortsätta? (även om det verkligen bara är en ren gissning). Det kan då ha viss, men inte stor, betydelse för hur jag ser på caset. Bara i undantagsfall, som när det gäller länder som Turkiet har det stor betydelse. 

Hur ser du på valuta? Tror du att det är ett nollsummespel, långsiktigt? Och hur stor vikt lägger du vid valutan vid en långsiktig investering? 

Ps) Känner du till något som är skrivet om långsiktiga valutaeffekter? Har försökt få fram bra info utan att lyckas. Vill lära mig mer om ämnet och tar gärna emot tips! 

lördag 2 april 2022

Q1 2022

För mars månad blev resultatet -2,9 procent. Ingen toppenmånad alltså. YTD är resultatet -3,3 procent, räknat fram till 31 mars. Mitt resultat redovisas i SEK.

Orsaken till den sämre utvecklingen är framförallt Karooooo och Century Pacific, stora innehav som utvecklades ganska dåligt. Men sett till hela året är jag ändå nöjd med hur allt gått.

Bolagens utveckling

Så här har bolagen gått i år. Observera att det endast är kursutveckling i lokal valuta och att jag inte har justerat för utdelning (flera har delat ut):

  • Arwana Citramulia, 13%
  • Italtile, 2%
  • Ekadharma, 0%
  • Uni-Charm Ind, -3%
  • RFM, 4 %
  • Micro-Mechanics, - 4%
  • Ultrajaya, - 5%
  • K2 LT, - 7%
  • Kri-Kri Milk, - 11%
  • Karoooo, - 16%
  • Century Pacific, - 16%

Portföljens värdering

EV/EBITDA från lågt till högt, hämtat från screener.co

  • Uni-Charm Ind, 4,4
  • RFM, 4,7 
  • Ekadharma, 4,8
  • K2 LT, 5,3
  • Italtile, 7,5
  • Arwana, 8,5
  • Ultrajaya, 8,7
  • Kri-Kri, 10
  • Karoooo, 10,7
  • Century Pacific 12,5
  • Micro-Mechanics, 14
Alla bolag är värderade under 15. Micro-Mechanics sticker ut, troligen är det hög lönsamhet, hög kvalitet, och tydlig inriktning mot en megatrend (halvledare) som gör detta. 

Bolagskommentarer

Vissa nedgångar förstår jag inte riktigt. Century Pacific är ett sådant exempel. Såklart kommer dyrare råvaror och transporter ge minskade marginaler. Men de har ändå fallit mer än andra, trots att jag tror och hoppas de har pricing power. Kan det vara någon eller några fonder som säljer? Karooooo har troligen åkt med i tech-frossa, och kan även påverkas av nya coronautbrott i Asien? Men det ser väldigt billigt ut, särskilt sett till EV/EBITDA. 

Noterbart är att K2 LT förmodligen kommer börja med utdelning igen. Jag tolkar det som fullt rimlig kapitalallokering, snarare än att de inte kommer kunna växa över tid. Nu är förresten 10 av 11 bolag utdelande bolag. Och enligt prognoser på marketscreener förväntas Karooooo i framtiden också dela ut (vi får se om det stämmer).

Politisk risk och geopolitik är ett hett ämne i år, se för övrigt årskrönikan där det tas upp. De bolag troligen påverkats mest, min indirekt, är K2 LT, men jag ser det som väldigt osannolikt att ett Nato-land skulle angripas. Micro-Mechanics är det enda bolag där det finns en Kina-exponering att tala om och där ska jag ta en funderare på om jag borde minska (trots att jag verkligen gillar bolaget).

lördag 5 mars 2022

Investera enbart i demokratier

 

Nog är det ett märkligt år. Det är svårt att känna glädje i en så pass orolig värld. 2022 har verkligen blivit geopolitikens år och året är fortfarande ungt. Även om börsen på alla sätt är sekundär fortsätter jag min ambition att vara mer transparent. 

Utvecklingen är -0,8 procent i februari och -0,5 procent YTD, per sista februari. Noterbart är att en viss valutaförstärkning ligger bakom resultatet (som redovisas i SEK). Men portföljen har verkligen, hittills i år, stått emot turbulensen bra. Inga förändringar har gjorts i portföljen.

Det som upptagit tankarna, om vi tänker på börsen, är detta med demokratier och diktaturer vilket får bli månadens fundering. Tidigare inlägg i ämnet är bland annat ok länder att investera i och ESG på landsnivå.

Investera bara i demokratier

Min grundsyn

Min grundsyn är att enbart investera i demokratier (gröna länder i bilden ovan). Diktaturer är alltid, alltid, alltid en risk. Precis som man inte kan räkna med att läget förändras när man köper en bostad brukar en auktoritär regim sällan förändras till det bättre. Hur har t.ex. demokratiindex förändrats i Ryssland, Kina och Kazakstan de senaste 10 åren?  

Idag är det Rysslands regim som visar sina galenskaper, imorgon kan det vara Kina som bara måste attackera Taiwan. Jag tror starkt på ett synsätt där man enbart investerar i demokratier, vilket jag förespråkat under många år. Precis allt kan hända i diktaturer, både internt och externt, det är väldigt svårt att förutse. Visst, får man kompensation för riskerna är ju alla bolag köpvärda, säger en del. Men hur bedömer man risken? Och jag gillar inte risken att ett bolag kan gå till noll på grund av externa faktorer. Och kan ett bolag verkligen ha en "moat" om makten finns hos regimen? Bolaget, eller dess vinster, kan vara borta imorgon om regimen skulle vilja det. 

Riskerna finns på flera plan, vilket tillsammans gör situationen högst komplex: 

  • äganderätt och nationalisering,
  • utrikespolitik och sanktioner, 
  • utvecklingen internt i landet, 
  • valutan och inflationen
  • handeln på börsen och avnoteringsrisk
  • Exkluderingsrisk, det borde inte vara ESG med diktaturer.

Nu talas det om att ryska bolag, eller västerlänningars intressen i ryska bolag, kan nationaliseras, inte gå att sälja och/eller avnoteras. Detta kan ske i samtliga auktoritära regimer! Problemet är att regimen knappast bryr sig. De bryr sig inte om utvecklingen i landet (primärt) och i synnerhet inte om utländska investerare. De bryr sig om sin egen makt. Till detta kommer såklart en moralisk fråga. Vill man stödja diktaturer? Stödjandet kanske är diffust och indirekt, men jag är under alla omständigheter inte bekväm med att lägga mina investeringar helt i händerna på Rysslands, Kinas eller Kazakstans regimer. Kort och gott: Det som hänt i Ryssland kan hända i alla auktoritära regimer.

Men allt är inte svartvitt

Detta ovanför är min grundsyn. Sen är det inte alltid så enkelt. Man får till att börja med komma ihåg att länder förändras. Ta Indonesien som exempel. Men först när diktatorn är borta och demokratin är på plats brukar jag tycka jag det är tillräckligt säkert att gå in. En tvättäkta diktatur är inte investeringsbar. Precis som ett bolag måste ha rätt ledning gäller samma sak för ett land!  

Man kan komplicera frågan genom att lägga in perspektivet försäljning i ett land, men notering i ett annat. Är det fel att sälja till Kina eller ha viss produktion där? Var går gränsen? Och en särskild fråga är gråzonsländer. Jag tittar faktiskt på ett Ukrainskt bolag, och landet är på gränsen till demokrati (formellt en hybridregim). Och Turkiet skulle, möjligen, vara intressant om Erdogan ersattes med en vettig person. Nog finns en eftersläpning i siffrorna, och fler faktorer påverkar än en demokratisiffra (t.ex. korruption). En investerarvänlig ny regim, som håller sina löften till IMF, folket, och utländska investerare, trots att landet historiskt har sämre siffror? Är det uteslutet? Nej, kanske inte, men jag tycker det ofta är alltför svårbedömt ändå. Men investering i rena diktaturer går alltid bort, det är jag säker på. Hur ser du på dessa frågor? 

Ps) Själv tycker jag för övrigt att det är rätt att många västerländska bolag lämnar sin ryska verksamhet. Men att det var fel att de gick dit från början.

tisdag 1 februari 2022

Januari: +0,3 procent

Jag har tänkt bli mer tydlig och transparent när det kommer till portföljen. Risken är att man blir för kortsiktig men jag testar ändå, som ett typ av månads- eller kvartalsbrev. Att börsen på många håll har rasat har inte undgått många. Att egna portföljen gått hyfsat bra tror jag beror på att det är billiga, defensiva bolag på mindre heta marknader. Ungefär motsatsen till dyr, olönsam USA-large-cap-tech. 

I januari har portföljen gått upp med 0,3 procent.

Varför har det gått bra i år?

Billiga bolag 

Alla bolag handlas under EV/EBITDA 15. Detta tror jag är en stor förklaring till att portföljen gått bra. Så här ser det ut i dagsläget, om man går på screener.co:s värde för current EV/EBITDA.

    • Ekadharma (4,7) 
    • Unicharm-Indonesia (4,7)
    • RFM (5)
    • Italtile (7)
    • Arwana (8,6)
    • K2 LT (9)
    • Ultrajaya (9,3)
    • Kri-Kri (11,5)
    • Karooooo (13,6)
    • Micro-Mechanics (14,7)
    • Century Pacific (14,8)

Defensiva bolag

Samtliga bolag har en nettoskuld under 1x EBITDA och flera har nettokassa. Många bolag är verksamma inom mat och dryck (consumer staples): RFM, Ultrajaya, Kri-Kri och Century Pacific. Det blir ungefär 35% av portföljen. Och alla bolag i portföljen har ocykliska inslag. 

Mindre heta marknader

USA har drabbats hårt och har legat högt upp sett till Schiller P/E. Jag tror generellt på värde, tillväxtländer och global diversifiering och finner stor inspiration i tabeller som dessa (tack Tundra!). Jämför gärna även med mitt tidigare inlägg i höstas där jag var mycket skeptisk till dyr growth i USA jämfört med value i Emerging Markets. 

Bolag i fokus

Century Pacific har lanserat fler vegetariska/veganska alternativ och köpt upp ett sardinbolag. Det är ett av de dyraste bolagen jag äger, för tillfället det dyraste. Varför inte bara äga RFM? Jo, den filippinska marknaden är mycket intressant demografiskt och bolaget är väldigt innovativt och starkt, även inom hållbarhet. Ja, hållbarhet kan vara en bubbla, men jämför gärna detta bolag med bolag som Beyond Meat. För att vara "Asiens Beyond Meat" har Century Pacific ändå vettiga multiplar (även om vegan-delen är liten idag, jag vet). 

Karooooo har kommit med en rapport som visar på fortsatt stark tillväxt. Jag är väldigt selektiv med tech/SaaS men tycker här att värderingen sett till tillväxt och lönsamhet är fullt rimlig.

Förändringar

Jag har gjort två mindre minskningar. Dels har jag sålt ca 10% i Kri-Kri Milk och dels 5% i Karooooo. De är fortsatt riktigt stora innehav och försäljningarna har inte med bolagen i sig att göra utan handlar om en mindre icke-börsrelaterad investering som gjorde att jag var tvungen att minska i något.

Vi får se hur portföljen går under året men hittills har det varit en bra utveckling jämfört med olika index. Det är mycket möjligt att portföljen sackar efter om allt går upp igen, men jag tar utvecklingen hittills som ett kvitto att jag lyckats få till just det defensiva fokus jag varit ute efter.

Aktuell portfölj

Så här ser portföljen ut 1 februari 2022



måndag 3 januari 2022

Resultat 2021 och nuvarande portfölj

 


Under 2021 gick portföljen upp 16 procent. Det är inte fantastiskt men utvecklingen sedan min strategiförändring (som blev klar i maj 2021) är riktigt stark. Jag har t.ex. inte hängt med Stockholmsbörsen sett till helår, men denna gång vågar jag till skillnad från tidigare år påstå att jag är på rätt väg. Fokus är uteslutande på finansiellt starka marknadsledare med Hidden Champions-egenskaper. 

Bilden ovanför visar hur portföljen ser ut den 1 januari 2022. Senaste genomgången från augusti är fortfarande aktuell. Intressant nog har alla bolag gemensamma egenskaper i form av

  • låg eller rimlig värdering, 
  • låg free float, 
  • ocykliska egenskaper eller inslag,
  • hög marknadsandel i de nischer bolagen verkar i, 
  • någon typ av megatrend,
  • riktigt starka ägare, nästan alltid en familj, 
  • viss tillväxt, inte stillastående bolag.
Bolagen är speciella och många gånger svårköpta för fonder eftersom en familj eller grundare sitter på en stor andel av aktierna i bolaget (= låg free float). Free float, dvs hur mycket aktier som är ute på marknaden är mellan 21 och 58% i portföljbolagen. I stort är det alltså en "familjebolagsportfölj". Strategin beskrivs ganska tydligt här.

Bolag och förändringar

Resultatet för varje bolag på helårsbasis är (exklusive utdelning och valutaförändringar)

  • Century Pacific 69%
  • Kri-Kri Milk 30%
  • Micro-Mechanics 26%
  • Arwana 18%
  • Italtile 17% (exklusive extrautdelning)
  • Ekadharma 15%
  • Ultrajaya - 2%
  • Uni-Charm Indonesia -1%
Under året har jag köpt in Arwana Citramulia, K2 LT, Karoooo och RFM. För de två senare, se Framtidsinvesteringens blogg som skrivit bra om dem.

Försäljningar är 
  • Mo-bruk - jag såg corporate governance-risker
  • Netbay - eftersom Thailändska marknaden stängde. 
  • Taokaenoi - sålde innan marknaden stängde, blev för osäker på ledning, strategi & värdering. 
  • Altium, Kahoot, Embracer och A2 Milk på grund av min strategiförändring i våras. Jag vill äga mindre bolag som är mer av Hidden Champions och där värderingen alltid "makes sense".
Målet är färre transaktioner än detta år och att portföljen har satt sig.

Framtidsutsikter
Jag har ingen aning om hur börserna går 2022. Men jag har bolag som är ocykliska, finansiellt starka och med tydliga ägare. Ska man säga något är jag lite orolig för geopolitik i olika former, kanske inte bara vad Ryssland kan hitta på utan framförallt Kina. Jag tror att skillnaden i att investera i diktaturer och demokratiska länder kommer framstå än tydligare. Och fortsatt tror jag att aktievärderingar spelar stor roll. Tillväxt utan vinst är svår materia och det tråkiga passar mig bättre.

Viktigt är att ingen risk i portföljbolagen ska vara för stor (värdering, verksamhet, skuldsättning eller vilket land de verkar i). Planen är att behålla varje bolag i många år förutsett att inget allvarligt negativt händer, att jag tänkt fel, eller att bolaget blir alldeles för dyrt. Även om jag investerar exotiskt är det faktiskt rätt defensivt som helhet, och jag har under senaste året blivit en försiktigare investerare som tittar mycket på nedsidan. Liten nedsida är alltid ett plus!

måndag 6 december 2021

Varför jag undviker Igaming helt?

 


Nog finns värde i det ratade och hatade. Cigarettaktier har gått hur bra som helst historiskt och det är billiga multiplar i Igaming. Här finns en ocyklisk bransch med flera, på pappret, fina köplägen. Egentligen är det rätt mycket "Peter Lynch" och värdeinvesterarens dröm. Men varför inte min?

Ska man säga det i en mening så har jag en alltför stark motvilja mot branschen (särskilt kasino) eftersom de, åtminstone i viss utsträckning, förstör människors liv. I kombination med detta finns risker sett till bland annat hållbarhet och reglering. Jag har varit på frågan om samhällsnytta i ett tidigare inlägg men låt mig utveckla resonemanget i denna aktuella fråga.  

Bakgrund: Problemspelandet är antagligen stort?

Kolla denna artikel i SvD och tänk till. Är detta något som stämmer så är det närmast upprörande. Citat: "Bland dem som spelade på onlinekasino varje månad var dock siffran problemspelare 60 procent. Och de stod totalt för 70 procent av de satsade pengarna på onlinekasino." Då håller inte det slarviga tankesättet att det är "nöje" och vilken underhållning som helst. Nej, man lever i hög grad på problemkunder. Antagligen är bakgrunden Swelogs 2018 (se särskilt sid 24). Det blir intressant att se kommande undersökning. Såklart kan Folkhälsomyndigheten ha ett visst intresse av att skruva upp siffrorna (70%), medan bolagen har ett intresse att hålla dem nere (i vissa fall säg 5%). Och såklart är bolagen olika bra i denna fråga och det skiljer sig åt mellan underbranscher och bolag.

Men nu är det inte bara en enda undersökning som går i denna riktning, se t.ex även denna artikel i Guardian. "The commission collected data on VIP schemes from nine companies that have been granted anonymity but are understood to be among the UK’s largest and best known. In one case, an operator told the commission that while only 2% of its customers are VIPs, they account for 83% of deposits made on the site. One of its rivals took 58% of its betting account deposits from a VIP cohort that made up 5% of its customer base, while a third accepted 48% of deposits from 3% of customers. The data suggests that if the regulator bans VIP schemes, the decision could deal a huge blow to the industry’s revenues."

Jag har inget facit. Men säg att problemspelarna står för gissningsvis 25-50 procent av omsättningen i ett normaldåligt casinobolag. Då kan man definitivt inte säga "nöje" och strunta i det problematiska. Om detta stämmer (obs, om!) är det också närmast vilseledande från bolag och casinoinvesterar-frälsta att fastna vid andelen problemkunder, snarare än vilken andel av omsättning och vinst de står för. Observera att det jag säger framöver i inlägget bygger på antagandet att problemspelandet är relativt stort.

Trend mot hållbarhet i kapitalförvaltning?

Jag tror att kapitalinvestering, fonder, ETF:er etc kommer att gå mer mot hållbarhet. Flummigt, javisst, särskilt när det gäller gränserna. Men ESG-kompatibel investering är en megatrend. Vissa tydligt problematiska branscher kommer med stor sannolikhet hamna på fel sida: t.ex. vapen, casino och cigaretter. Jfr gärna med det som händer i EU angående taxonomi, svanenmärkningar, utvecklingen av hållbara ETF:er, Blackrocks tankar och den möjliga framtidssynen att all investering kommer att vara hållbar investering.  

Missförstå mig rätt, jag är inte någon ESG-fanatiker som hoppar på sådana tåg. Snarare ser jag dyra ESG-bolag (NIBE, Tomra etc) som en stor risk då de borde gå mot normala multiplar. Värderingar spelar alltid roll och jag tror på att leta värde snarare än "goda värderingar" i sig. Däremot är det i min mening farligt att till 100% gå emot en investerings-megatrend då institutioner, banker, kapitalförvaltare etc kan gå mot exkludering. Vissa bolag kan hamna vid plattformen. Men är det inte bara kortsiktiga trender där Igaming-bolag upplever ett tillfälligt säljtryck? Nja, det kan vara mer än så, jag tror det är en större och långsiktig förändring. 

Låt oss ta ett exempel. Ryska bolag har på grund av den upplevda landsrisken en permanent låg rysslandsvärdering. Kan bolag som upplevs som ohållbara gå samma väg? Därmed inte sagt att kasinobolag, olja och Gazprom är dåliga investeringar, men jag tror att det kommer bli större värderingsskillnad mellan branscher och bolag i framtiden. Finrummet blir större och det blir mer ont om plats i fulrummet.

Regleringsrisk pga branschens natur?  

Upplevt Icke-hållbara bolag har en latent mycket större regleringsrisk, då man bland annat vill skydda konsumenter. Det är klart att kasino och alkohol i sig är en magnet för reglering. Bolagen har ögonen på sig och är legitima mål för en stat som vill ha in mer pengar. Branscher som livsmedel och industri har inte alls samma hotbild. Regleringsrisken gäller verksamheten (penningtvätt etc), konsumentskydd och placering av kapital (se ovan). Normalt är tillväxt såklart bra. Men om ett bolag skapar problem för sina slutkunder, kommer 5x större försäljning innebära 5x fler problem, vilket kan trigga hårdare reglering.

Man kan välja att se reglerade kasinobolag som duktiga och fina jämfört med de helt oreglerade konkurrenterna. Men är det ett bra argument? Det är som att säga att investering i olja är okey för att oljesand är ännu värre. Mitt synsätt är att välja samhällsnyttiga bolag som bara i liten utsträckning riskerar att få reglering emot sig. Reglering är oförutsägbar till sin natur och kan i värsta fall slå hårt.

Verksamhetsrisk i "shady" branscher?

Möjligen kan det finnas en risk i verksamheten genom att den ofta är lite "shady". Är affärsidéen att "lura kunder" att spela för mer än de borde kommer en viss människotyp att trivas där. Och lurar man kunder är steget till att lura andra (som aktieägare) inte lika långt som för ett hederligt småländskt industribolag med 100% nöjda kunder. I en ljusskygg bransch och oreglerade marknader kan det också finnas mer av ljusskyggt beteende och vilda västern. Jfr sopbranschen (som jag numera undviker), vissa delar av bygg/telekombranschen och vapenbranschen där korruption förekommer oftare än i andra branscher. Oreglerade marknader, gambling och penningtvätt kan t.ex. vara förknippade med varandra. 

Det är klart att man också kan skapa aktieägarvärde utan att skapa tydligt värde för sina slutkonsumenter, men jag tror (såklart subjektivt) att det är en svagare kedja som lättare kan gå sönder. 

Subjektivt: Vill inte, omoraliskt, ointresse?

Jag kan inte komma ifrån att ett ägande av en aktie, i någon mening, är att stödja ett bolag. Såklart är detta subjektivt men jag ser det, som Buffett, att du köper ett helt bolag och inte en bit papper. Problemet med branschen är att den profiterar på folks beroende och problemspelande. Det är inte win-win på samma sätt som hos många andra branscher. Visst sker överkonsumtion där med, bolag kommer alltid "profitera", men säg någon mer växande bransch som i lika hög grad profiterar på beroende? Och ja, jag undviker läsk- och cigarettbolag också.  

För egen del vill jag känna en stolthet, eller i alla fall inte en icke-stolthet när en utdelning kommer in på kontot. Vad kom pengarna från? Nöjda kunder? Spelberoende kunder? Folk som förstört sina liv? Nej, kasino är för mycket av blodsdiamanter för min smak. Men detta är en psykologisk spärr, en "magkänsla". Där ser det olika ut och jag säger inte att jag är rationell utan snarare emotionell.

Känslor och börsen kan vara väsensskilt. Men en bransch man får motvilja för är svår att läsa på om. Jag tycker inte det är spännande att fundera, "undra vilka nya kreativa sätt de hittat på för att få folk att spela för mycket", utan mår närmast illa i en Las-Vegas miljö och vill därifrån. En del kan såklart tycka att detta inlägg är smörja och infantila tankar. Och de kan ha en poäng. Allt är inte svart eller rött. Men jag tror på att lufta tankar, diskutera, inspirera och lära mig. Kanske kan min uppfattning ändras? Eller din? Och alla är vi olika. Man kan såklart se investering som enbart siffror. Men jag kan inte det. Kan du?

söndag 28 november 2021

Så här investerar jag idag - och tioårsjubileum


Bloggen har gått ner i aktivitet senaste tiden. Jag har inte lika mycket att säga utan är är nöjd och har hittat hem med dagens portfölj. Vissa skulle säga säga hittat bort. För jag är numera en global, småbolags-, Hidden-Champions investerare med fokus på värde snarare än (dyr) tillväxt. GARP gäller liksom låg nedsida. Jag vill inte dras in i det populära och högvärderade, utan är rädd för höga P/E- och P/S- multiplar. Irrationellt rädd, ja kanske. Men jag kan bara inte investera i det populära. 

Vad jag har landat i

För min del söker jag värde i det obevakade, underanalyserade och svårköpta. Att färre letar sig till vissa marknader och svårköpta bolag ger större möjligheter att köpa billiga växande kassaflöden. Låg free float kan verka avskräckande, men statistiskt är det dit man ska gå. Jag rör mig bort från USA och Sverige (välbevakat/populärt) liksom Kina (diktatur + oförutsägbart) till mindre populära länder och mindre marknader. Tesen är starka familjebolag i demokratiska länder, helst tillväxtländer. Därför landar filippinska livsmedelsbolag och indonesiskt kakel i portföljen snarare än FAANG-bolag och Alibaba.

Frågan om antal bolag har jag också landat i. Jag tror det är farligt att koncentrera hårt och det populära 3-4 bolag är inget för mig. Det är för lätt att drabbas av confirmation bias och jag skulle inte kunna sova gott pga risken för för enskilda bolagshändelser. Det är också lätt att överdriva vilken edge man har. ”Kunna köpa-edge” är den jag använder mest, dvs att jag kan köpa bolag som fonderna inte kan, men jag försöker över tid bygga upp edge på fler sätt. Det är inte det att jag inte är påläst, utan att det finns risker man inte kan förutse, som kan drabba alla bolag.

I mina ögon är det inte heller rationellt att söka edge i de bolag som är stora och populära. Ser man börserna som gigantiska auktioner är det inte i den största du lättast gör klipp. Läs på och sätt pengar på en division 3-match snarare än en VM-final. Då kan din analys oftast göra mer skillnad. 

Blogg-jubileum!

Bloggen har faktiskt passerat 10 år, så det kan vara värt att göra en viss tillbakablick. Genom åren är långtifrån allt läsvärt, men vissa inlägg tål att repeteras. Andra inlägg är närmast smärtsam läsning, där jag haft hur fel som helst (t.ex. Fortnox och Swedencare). Samtidigt är det så att vissa bolag passar vissa investerare, andra inte. Överlag så tror jag ändå att det skett en utveckling där jag steg för steg kommit fram till dagens investeringsfilosofi, vilket jag trivs med.

Läsvärt?

Här är några av de inlägg som format mig mest. Man kan säga att inläggen, eller snarare tankarna som inläggen plockat upp, i olika delar gjort att portföljen ser ut som den gör idag. De senaste åren har jag för övrigt inspirerats mycket av bloggen Framtidsinvesteringen, fonden Swedbank Robur Small Cap EM samt fondbolaget Grandeur Peak.

Kul eller nostalgiskt?

Sen finns det inlägg som möjligen kan vara lite kul, eller åtminstone nostalgiska för trogna läsare (om sådana finns).  

Det var allt för denna gång. Om 10 år får det bli ett nytt meta-inlägg, dvs inlägg om tidigare inlägg. Kanske är det lika kul som att höra journalister diskutera journalistik, vad vet jag :) Bloggar är nu också långtifrån lika "heta" som tidigare, nu sker diskussionen oftare på Twitter. Men jag tycker att bloggen fortfarande fyller en funktion för mig genom att få ner tankar, reflektera, skapa diskussion samt få värdefull input.

Ha det gott och hoppas att bloggen uppskattas! 

söndag 17 oktober 2021

Value vs Growth? Och farligt att titta för mycket på sales?

Då och då hör man att man inte ska krångla till det på aktiemarknaden. Vad är det man ska satsa på över lång tid? Jo, sales growth. Growth är nyckelordet, inte value. Keep it simple och köp tillväxtaktier för hela slanten om du bara är långsiktig? 

Den enkla bilden: Sales!

Låt oss titta på en hyfsat välkänd bild som stödjer resonemanget att främst sales (revenue) och till viss del profit- growth är det som spelar roll på sikt. På 10 års horisont är det i princip uteslutande sales growth du ska gå på? Det spelar så stor roll att du nästan kan släppa värderingen? I en snabbtolkning kan P/S vara i princip hur högt som helst om försäljningen bara växer snabbt under lång tid (lex Amazon). Hur stort E:et i P/E är, eller om det finns ett E, blir också sekundärt jämfört med sales.

Men är det så enkelt som bilden visar? Låt oss först fundera på urvalet. S&P 500 gör att det gäller 500 bolag och 1990-2009 är en lång men ändå begränsad tid. Jag har inte grävt så mycket som jag borde men tror att underlaget till bilden kan hittas här (sid 15). Bland annat gör man skillnad på värdeskapande och icke-värdeskapande tillväxt. Notera att bilden gäller "top-quartile performers", vilket också bör vara en begränsning att ta hänsyn till. 

Andra källor ger en annan bild 

Vad blir resultaten om man istället undersöker 3 500 aktier över en dubbelt så lång tidsperiod, 1972 till 2017. Och inte bara tittar på "top-quartile performers"? Ja, något helt annat enligt rapporten Liquidity as an investment style. Value överpresterar då growth. De faktorer som lönat sig är låg bolagsstorlek, låg värdering, starkt momentum och låg likviditet (omsättning). Särskilt tabellen på sid 25 är högintressant: 


Den här rapporten borde dessutom vara mer relevant för den som gillar att investera i småbolag, eftersom den inte begränsas till S&P 500. Min egen modell är för övrigt att aktivt leta efter hidden-championsbolag som just har liten bolagsstorlek, låg free float (= stark huvudägare) och låg värdering. Visst kommer jag missa vissa stora tillväxtresor i hög-P/S-bolagen, men jag tror nedsidan är mer begränsad i det jag äger. Noterbart är att hög likviditet och småbolag är en dålig kombo (sid 27).

En annan källa som går i samma riktning som Liquidity-rapporten är den utmärkta sidan portfoliovisualizer. Många års data är samlade och man kan testa hur olika typer av bolag har gått. Där kan ställa Large Cap Value mot Large Cap Growth mellan 1972 och 2020. Och ja, det stämmer att US Large Cap Growth överpresterade Value mellan 1990 och 2009. Men inte mycket. Och om man ändrar till 1991-2009 eller 1990-2008 så vinner istället Value! För de flesta perioderna överpresterar Value. Och Small Cap Value framstår som en klart intressant sektor av marknaden.


Summering

Såklart finns mät- och definitionsproblem och frågan är vad rapporterna säger och i vilken mån de överlappar varandra. Och hur enskilda bolag utvecklas är en annan fråga. Men jag tycker inte man bara ska leta revenue growth och i den jakten blunda för höga värderingar eller obefintliga vinster. Det är farligt. Bilden i början är lätt att övertolka och ska inte ses som facit. Historiskt har det snarare, under de längsta och flesta mätperioderna, varit ett misstag att äga högvärderade bolag. Jfr Nifty Fifty.

Här är ett exempel på en varnande genomgång och historisk överblick, där slutsatsen är spännande, i alla fall om man som jag letar relativt lågvärderade bolag över hela världen:

Not surprisingly, we believe it is in the overlap of these two ideas, Value and Emerging, that your relative bets should go, along with the greatest avoidance of U.S. Growth stocks that your career and business risk will allow.

Jag tror att pendeln kan svänga tillbaka mot value och att värderingar och riktiga vinster förr eller senare spelar stor roll. Historiskt och statistiskt är värde att föredra framför (dyr) growth. Tillväxt är såklart både trevlig och viktig. Men inte till vilket pris som helst.

söndag 19 september 2021

Vågar man äga Taiwanesiska bolag?

 


Den som följt bloggen vet att jag inte investerar i bolag i diktaturer eller auktoritära regimer. Såklart är det högst individuellt hur man gör, men det passar mig. För mig innebär det alltför svårbedömda och stora risker. Hur behandlar Kinas ledare de inhemska företagen och de utländska investerarna? Kan Turkiet sluta sig mot omvärlden om Erdogan förlorar och inte avgår frivilligt? Kan jag bedöma hur regimen i Kazakstan kommer agera och om ett bolag riskerar att falla i onåd? Nej. 

Egentligen är det inget konstigt: En auktoritär regim kan ge sig på vem som helst och göra hur den vill, och då är worst case för oförutsägbart för mig, även om status quo såklart oftast är det normala. Men spola fram tiden 5 år och något i dagsläget oförutsägbart har troligen hänt i någon av dessa länder. Till sådana här risker kan man addera en ytterst viktig aspekt. Vågar man investera i länder som riskerar att invaderas eller attackeras av diktaturer?

Taiwanesiska bolag hög risk?

En grundläggande fråga är: Vad är risken att Kina på något sätt ger sig på Taiwan? Och vad händer då med Taiwanesiska bolag? Worst case borde vara att börsen stängs, och att bolagen tas över, om jag tänker rätt. Om ett bolag då, visserligen i ett extremfall, går till P/E 0 spelar det ingen roll om det var P/E 50 eller 5 från början. Bakgrunden till funderingen är ett poddavsnitt med Michael Fritzell där minut 20 och framåt är extra intressanta. Där nämns risken att något händer (behöver inte vara regelrätt invasion) i nivå med 10 procent per år. Är det då verkligen ens ett extremfall vi talar om? 

En egen reflektion är att man ofta kan ta lärdom av historien. Kina har byggt en kopia av Taiwans parlament för att öva militära operationer på (se källa 1 och källa 2). Kanske långsökt liknelse, men tyskarna byggde 1939 en kopia av det belgiska fort som de senare invaderade. Var alltid skeptisk mot regimer som bygger kopior av andra länders viktiga byggnader, tänker jag.

Jag vågar inte äga Taiwanesiska bolag eller fonder som har en väldigt hög exponering mot Taiwan. Det gäller oavsett hur bra fonden eller bolagen är eller hur lågt aktierna är värderade. Konkret tänker jag på bolag som TSMC, den extremt bra fonden Swedbank Robur Small Cap EM samt Fidelity Asia Pacific. En "frihetsviktad" EFT, som jag skrivit om tidigare, har också en väldigt hög andel Taiwan. 

Var går gränsen?

Man kan utvidga frågan t.ex. till Rysslands grannländer, och jag skulle inte vara beredd att investera i Ukraina (av flera skäl) men jag tycker de baltiska staterna som ju är med i NATO är okey. Och det är såklart svårt att se att någon börs globalt skulle vara opåverkade av vapenskrammel mellan Kina och Taiwan. Många väst-investerare skulle nog överge Kina/Hong-Kong. Men Taiwan skulle riskera att påverkas ännu mer som direkt berört.

Nej, jag undviker såväl diktaturer som bolag i länder som riskerar att invaderas av diktaturer. På så sätt eliminerar jag ett worst-case-scenario, som visserligen är osannolikt i korta loppet men som förr eller senare riskerar hända. Egentligen är landsrisk något som man brukar se på internt inom landet, men invasionshot måste väl vara en naturlig del av den. 

Hur gör du? Var går gränsen för dig i en investering? Och hur rädd ska man vara för diktaturer som inte respekterar gränser? Kanske är jag överdrivet rädd, men jag gillar inte risker med ödesdigra konsekvenser, oavsett om de är små. Och jag gillar inte utvecklingen i Kina.

söndag 29 augusti 2021

Portföljuppdatering

 


Nu är det dags för en portföljuppdatering. Skriver lite korta kommentarer och funderingar för varje bolag och portföljandelarna gäller för 28 augusti 2021. 

Portföljen består av blandning av olika branscher, men ocykliska konsumentvaror som mat och dryck dominerar. Sett till länder finns majoriteten av bolagen i Indonesien, Singapore och Filippinerna. Gemensamma nämnare för bolagen är att de gynnas av av megatrender, har en låg skuldsättning, stark ägarfamilj och en "moat". Alla är hidden champions med låg likviditet, liten bolagsstorlek och (relativt) låg värdering, vilket är mitt sätt att försöka slå index över tid. Se även min strategi som bakgrund.  


Italtile (14 procent)

Extremt stabilt kakel-bolag, låga skulder, äger fastigheterna, har "hela kedjan" och är en demografisk vinnare. Har levererat starka siffror och är en hemmafixarvinnare i afrikansk tappning. Är trygg i detta innehav, men nog finns risk för avmattning eftersom Corona boostat efterfrågan tillfälligt. Kortsiktigt finns även större politisk risk i Sydafrika än vanligt. Men att Zuma fängslas är ett steg framåt, även om det lett till protester, och Ramaphosa har fått igång flera viktiga reformer.

  • Info: 169 ZAR, P/E 12 (TTM), EV/EBITDA 7,5, 1 500 m USD (smallcap), Free Float 32%,   
  • Mitt inköpsår: 2019. Fonder som äger: Grandeur Peak, Swedbank Robur Small Cap EM  
  • Megatrend: Badrum och inredning i Afrika.


Century Pacific (14 procent) 

Superstarkt konsumentbolag i Filippinerna. Går från sina tre M (marine, meat, milk) till fler delar som kokosvatten och har även lanserat växtbaserat kött. Har en dominerande marknadsposition, smart och välutbildad ägarfamilj, hög innovationstakt och hållbar profil (som att vara plastneutrala). Farligt att säga kanske, men jag ser bolaget som en lågriskinvestering mot emerging markets. Filippinerna är också en i mina ögon underskattad story och deras medelklass förväntas växa starkt framöver. Jag har ökat rejält i Century Pacific och ser dem som ett basinnehav.

  • Info: 25,2 PHP, P/E 20 (TTM), EV/EBITDA 13,6, 1 800 m USD (smallcap). Free Float 31%
  • Mitt inköpsår: 2020. Fonder som äger: Tundra, Fidelity, East Capital. 
  • Megatrend: Ökad filippinsk medelklass, nyttiga produkter 


Micro-Mechanics (13 procent)

Hidden Champion som tillverkar "hackor och spadar" i halvledarbranschen. Ser dem som ett bolag med hög utdelningsförmåga, hög lönsamhet, och en extremt tydlig megatrend i ryggen. Gillar att de är globala, relativt okända, och att produkterna förbrukas (= återkommande efterfrågan). Svårigheten är teknikrisker, men jag uppfattar dem som en global marknadsledare, se Q & A. Trenden är att konkurrensen kan minska i takt med att det som tillverkas blir mindre, och Micro-Mechanics lägger mycket på R & D. En särskild risk är att 20-30% av försäljningen är mot Kina.

  • Info: 3.2 SGD, P/E 25 (TTM), EV/EBITDA 15, 330 m USD (smallcap). Free Float 31%. 
  • Mitt inköpsår 2018, Fonder som äger: -
  • Megatrend: IoT, elbilar, digitalisering


Kri-Kri Milk (13 procent)

Grekisk Yoghurt och glass till inte alltför hög värdering. Vill ha en hög andel i dem då de bör tillföra stabilitet och tidlösa produkter. Noterbart är att Swedbank Robur EM Small Cap har sålt. Momentum i bolagets försäljning inte är jättestark, men det finns förhoppningar om att glass-delen kan komma igång i takt med att turismen återhämtar sig. Jag har tidigare i år minskat, vilket kanske var fel. Plus på nyttiga produkter och att skillnaden mellan Greek-style och äkta grekisk kan över tid blir tydligare från EU:s håll. Kommer följa noteringen av Chobani, vilket gör att de får en listad peer.

  • Info: 8,5 EUR, P/E 18 (TTM), EV/EBITDA 13, 330m USD (smallcap). Free Float 27%
  • Mitt inköpsår: 2019. Fonder som äger: Grandeur Peak, Squad Capital, 3K 
  • Megatrend: Grekisk Yoghurt vinner mark mot Greek-style, nyttiga produkter


Ekadharma (8 procent).

Ett av portföljens billigaste bolag, drygt 4 i EV/EBITDA, för en växande marknadsledare. Ser tejp som en hyfsat intressant förbrukningsvara eftersom den når flera branscher. Går du till Indonesiska småbolag så kan du hitta bolag kring bokfört värde, och nej, jag tror inte att det är något fel med bokföringen (även om man aldrig kan veta). Småtråkigt bolag som inte har den starkaste försäljningstillväxten, men värderingen kompenserar. Det bolag som jag ägt längst tid!

  • Info: 1 390 IDR, P/E 10 (TTM), EV/EBITDA 4,3, 70m USD (microcap). Free Float 21%
  • Mitt inköpsår: 2017. Fonder som äger: -
  • Megatrend: Indonesisk tillväxt, mot många olika sektorer


Karooooo (8 procent)

Bolaget med otroligt många O i namnet är en nykomling. På ytan är de ett knepigt SaaS-bolag, USA-listning, Singaporebolag som äger ett Sydafrikanskt bolag. Men gräver man djupare finns ett världsledande SaaS-bolag med fin historik och rimlig värdering. Jag noterar att branschen förväntas växa med 18 procent per år enligt bolaget. Såklart finns teknikrisker och de är långt ifrån ensamma även om de dominerar vissa marknader. Dyraste bolaget i portföljen, men EV/EBITDA är under 20 i alla fall.

  • Info: 34 USD , P/E 30 (TTM), EV/EBITDA 17, 1 000m USD (smallcap). Free Float 21%
  • Mitt inköpsår: 2021. Fonder som äger: BMO
  • Megatrend: Uppkopplade bilar/telematik 


Arwana Citramulia  (7 procent) NYTT!

Indonesiskt kakelbolag som har starka lokala konkurrensfördelar. Andra kakelbolaget i portföljen och även detta har extremt fin historik. Vinsttillväxt 36% per år senaste 5 åren, 4% direktavkastning, inga skulder, ROE över 30% etc. Kakel är något som den framväxande medelklassen troligen vill ha mer av. Risker finns i form av att marknadsförutsättningarna kan ändras (importtullar för billiga kinesiska konkurrenter). De är också verksamma inom retail så e-handel kan vara ett hot.  

  • Info: 810 IDR, P/E 14, EV/EBITDA 8, 415m USD (smallcap). Free Float 47%
  • Mitt inköpsår: 2021. Fonder som äger: Grandeur Peak
  • Megatrend: Badrum och inredning i Indonesien (ökad medelklass)


Ultrajaya (5 procent)

Indonesiskt Buffett-bolag som bevakas av noll analytiker. Konsumentprodukter och etta i sina nischer: Mjölk, te och ost. Oavsett hur många Oatly som noteras i väst är vanlig mjölk på frammarsch i Indonesien (se sid 9) och nivån är låg jämfört med grannländerna. Och de gynnas av att de satsar på lokal, färsk, mjölk och inte är lika importberoende som konkurrenterna. Viktigt är att de, liksom Century Pacific, är innovativa och satsar på nya och hälsosamma produkter, och te-delen är en favorit.

  • Info: 1 545 IDR, P/E 14 (TTM), EV/EBITDA 9, 1 250m USD (smallcap). Free Float 31%
  • Mitt inköpsår: 2017. Fonder som äger: Grandeur Peak, Fidelity
  • Megatrend: Mjölk och te i Indonesien (ökad medelklass)


RFM (5 procent) NYTT!

Mitt andra filippinska bolag sysslar med vardagslyx i olika former. De dominerar inom pasta, glass och mjöl. Framförallt glass-delen är intressant då den är ett joint venture med Unilever och har hög marknadsandel (tänk GB i Sverige), Konsumtionen borde öka i takt med att medelklassen blir större och får mer pengar över. Pasta är, intressant nog, inte vardagsmat utan något som äts t.ex. vid födelsedagar och nyår. Värderingen är inte utmanande men de växer inte lika starkt som Century Pacific. Jag äger hellre konsumentbolag i länder där medelklassen ökar starkare än här hemma.

  • Info: 4,55 PHP, P/E 11 (TTM), EV/EBITDA 5, 310m USD (smallcap). Free Float 29%
  • Mitt inköpsår: 2021. Fonder som äger: Fidelity
  • Megatrend: Glass och pasta i Filippinerna (ökad medelklass)


K2 LT (5 procent)

Portföljens minsting, sett till marketcap. Det bolag som är mest oprövat, men jag tycker det är lovande. Kremering är också en väldigt säker och ocyklisk verkamhet, som globalt vinner mark, så även i Litauen. Jag kommer bevaka tillväxten, hur deras satsningar slår ut, och hur bolaget påverkas av Corona-läget (vilket gynnat bolaget). Men de har en monopol-liknande och icke-cyklisk kassako som grund i verksamheten. Här finns en tydlig "moat" (se sid 4). 85% kremeras i Sverige och 20% i Litauen, rimligtvis kommer skillnaderna bli något mindre i framtiden.

  • Info: 28 Eur, P/E 9 (TTM), EV/EBITDA 7, 10m USD (nano). Free Float 58%
  • Mitt inköpsår: 2021. Fonder som äger: - 
  • Megatrend: Ökad andel kremering och högre dödstal pga demografin


Uni-charm Indonesia (4 procent)

Indonesiens ledande bolag inom blöjor och bindor. Tänk Papers/Libero i Indonesien så är du hyfsat hemma. Jag kommer följa konkurrenssituationen noga eftersom Kimberly-Clark förvärvat en konkurrent. Noterbart är att Grandeur Peak köpt in sig i bolaget. Min stora tveksamhet är att bolaget inte är familjeägt, såsom övriga bolag i portföljen, utan ett noterat dotterbolag till japanska Uni-Charm.

  • Info: 1 565 IDR, P/E 18 (TTM), EV/EBITDA 6, 450m USD (smallcap). Free Float 20%
  • Mitt inköpsår: 2020. Fonder som äger: Grandeur Peak, Swedbank Robur Small Cap EM 
  • Megatrend: Personlig hygien i Indonesien (ökad medelklass).


Synpunkter?

Vad tror du om denna portfölj? Är det några bolag du tycker verkar extra intressanta? Och några du aldrig skulle kunna tänka dig att äga?

torsdag 22 juli 2021

Mer Börspsykologi (recension)

 

Under sommaren har jag läst boken Mer Börspsykologi. Den är uppföljaren till Börspsykologi av Cristofer Andersson, Jag gillar såväl boken som temat. Ämnet är ständigt aktuellt och något jag för egen del behöver jobba ännu mer med. Om något så visade Corona-kraschen att det finns mycket att lära. Och även om boken har investering som tema, går den bredare och ger nytta i övriga delar av livet. 

En första kommentar är att det märks att Christofer är lärare. På ett positivt sätt såklart, det är inte så att pekpinnarna haglar, utan snarare de pedagogiska poängerna. Överlag är det tydligt att författaren är såväl klok, sympatisk som ödmjuk. Samt besitter en stor personlig erfarenhet av ämnet.

Det här är några saker som jag fastnade för i boken:

  • Hela bakgrunden med savannen, stäppen och reptilhjärnan tål att upprepas. Vi är helt enkelt inte riktigt gjorda för vår tid. Det är en kamp mellan känslor och logik som är lätt att förlora. Boken ger tips för att bli mer medveten om vad som (ofta) händer utan att man tänker på det. 
  • Vår hjärna är inte heller gjord för att bearbeta stora mängder data, utan vill generalisera och hitta mönster. Likaså har vi också en klar en tendens att se just det som vi vill se. 
  • Relativitetsfällan tål att tänkas på. För egen del ser jag alla mina bolag på samma sätt, och tror mig hitta många gemensamma nämnare. Men ska man inte ha olika verktyg för bolag i olika branscher? Såklart kostar det mer energi, men kan vara värt det? Jag är nog även skyldig till en del generaliseringar som "Filipinernas Avanza", "Polens ICA" etc, vilket måhända kan ge fel bild.
  • Den tid man lägger på portföljen, i synnerhet favoritbolagen, kan göra att man kan drabbas av ägandeeffekten. Så fort man får "känslor" för en aktie så kanske man tillskriver den ett högre värde än man borde. Man måste aktivt söka efter motsatt fakta och gärna ha en "djävulens advokat".
  • Vid research får man acceptera att all nedlagd tid som inte leder till köp är förlorad om ett bolag inte visar sig hålla (man får istället se det som en vinst för processen).
  • Svarta svanar kan dyka upp och det krävs både inlevelseförmåga och fantasi för att i någon mån vara beredd på det. Och genom att vara påläst kan man lättare göra skillnad på osäkerhet och risk.
  • Aktivitetsbias och överdriven aktivitet kan motverkas genom samtal, anteckningar och att man sätter upp regler, som t.ex. att inte handla intradag.
  • Avsnittet mot slutet om home bias var helt klart min hemmaplan :) Just att vi upplever en större trygghet när vi äger svenska aktier är något jag funderat mycket på. Men det är en föreställning och en tro och vi är kodade till att tro det som är närmaste är tryggast. Men världen är numera mycket mer global och information finns lättillgänglig på ett helt annat sätt.
Boken finns att köpa, t.ex. via Adlibris. Jag kan varmt rekommendera den!

söndag 11 juli 2021

Intervju med en ny fond


Denna vecka är det dags för en intervju med Therese Nyrén som ligger bakom den nya fonden Lucy Global Fund, Sveriges första livsstilsfond.

Vill du berätta kort om dig själv och din bakgrund?

Jag heter Therese Nyrén, är född och uppvuxen i Uppsala och har arbetat inom finansbranschen sedan 2001. I grunden är jag ekonom från Uppsala Universitet och har bland annat arbetat som aktiemäklare och som rådgivare/kapitalförvaltare. Jag har drivit bolaget Sue Ellen Investments och är nu grundare av Lucy Global Fund.

Hur kom du på idén till att starta fonden? 

Idén har funnits länge! Jag tyckte inte att det fanns någon fond inom livsstil, ett område jag är mycket intresserad av, och bestämde mig för att starta den för ca 3 år sedan. I och med mina år på bank så kom jag ofta med förslag på att vi skulle ta fram en produkt som attraherade en annan typ av målgrupp. Att ha med sig AIFM som partner och få starta upp min egna fond känns helst fantastiskt. 

Vad är inriktningen på fonden? 

Jag har ett antal teman inom livsstil, skönhet och mode med inriktning mot starka varumärken och sådant som tillhör livet. Det är en tematiskt förvaltning och handlar mycket om att hitta trender och se vad som kommer härnäst.

Hur svårt är det att starta en fond idag? Vilka är de största utmaningarna? 

Det är ingen dans på rosor, mycket handlar om att hitta rätt samarbetspartners och mitt fall så är det AIFM som trodde stenhårt på min idé och hjälpte mig att kunna starta upp fonden. Jag har varit otroligt envis och inte gett upp. Den största utmaningen är att det är dyrt och kostsamt och tar tid att få alla bitar på plats. Men det har varit väldigt lärorikt, och jag tycker det skulle vara fantastiskt roligt om jag banar vägen för att fler kvinnor blir förvaltare.

Finns det någon liknande fond i Sverige eller utomlands? 

Inte vad jag har stött på. Jag startar den första livsstilsfonden i Sverige, dock är den global, och min ambition är att man som investerare ska investera i fonden och få exponering mot de bolag som är verksamma inom livsstil globalt sett.

Har ni back-testat strategin, och vad har den gett? 

Jag har all data sedan 2006, och ja den har gått jättebra. Hade vi funnits som fond redan 2019 så hade den varit bland de bästa i Sverige, det är min ambition nu också! Målet är att bli nästa stjärnförvaltare, vi får väl se hur det går, man ska ha höga ambitioner :-)

Vilken del i en portfölj kan fonden ha? 

Det är en högriskfond eftersom det är en nischfond med valutaexponering. På en riskskala från 1-7 ligger vi på en 6:a.

Några särskilda bolag du vill nämna, vad finns i fonden? 

Jag är helt transpararent med innehaven, allt finns att läsa på vår hemsida. Se fliken våra innehav.

Asiens medelklass, är det något du vill nå? Hur når du den?

Jag har ingen uttalad strategi kring detta, men globalt sett så växer medklassen och många av mina bolag har en stor exponering mot denna målgrupp. Jag investerar främst via västbolag, än så länge.

Vad står bakom ett köp- eller säljbeslut? Och vad skulle få dig att sälja ett kärninnehav? 

Jag är långsiktig i min förvaltning, bolag som jag investerar i måste ha en tydlig nisch och ingå i mina teman, och gör det inte så har det inget där att göra. Ett kärninnehav säljer jag om jag inte tror på bolaget längre, om det tappar trovärdighet, och allt går utför.

ESG kan möjligen vara ett närmast uttjatat ämne, men vad betyder det för dig? 

Portföljen får bra screening inom social impact. Vi är tydliga vad vi inte investerar i tex vapen, porr och olja bland annat. Jag funderar mycket kring hur jag ska göra med investeringar i alkohol, har inte gjort det ännu. Många institutioner och förbund går inte in i sådana typer av fonder.

Vad har du för inspirationskällor när det kommer till förvaltning och investering?

Jag tycker om Warren Buffet, och gillar långsiktighet och tydlighet. Man ska förstå vad man investerar i och det ska kännas bra i magen. Spiltan grundare har också en sund inställning samt grundarna till Didner och Gerge. 

Hur är balansen mellan kärninnehav och kryddor? Och hur stark får en krydda vara :) 

Jag investerar det mesta i mina kärninnehav, med även i en liten del kryddor. Jag är ganska försiktig av mig så jag måste känna till bolaget väl innan jag går in i det. En krydda får inte vara jättestark :) 

Var kan fonden/fondbolaget vara om 5 år? 

Vi har då förhoppningsvis flera fonder, och målet är att bli det största och bästa fondhuset i norden och Europa.

söndag 6 juni 2021

Hur navigera i dagens marknad?

 


Jag tycker det är svårt att navigera i dagens marknad. Mycket är hett, dyrt och populärt. Man kan se exempel på riktigt märkliga tillväxtstories och värderingar som är helt uppåt väggarna. Överlag finns en tendens att fokusera mycket på sales/revenue och förvärvsdriven tillväxt. Att titta på lönsamhet och värdering är inte lika populärt. Allt kokar ner till: Hur hittar man tillväxt och kassaflöden till rimligt pris i en relativt het marknad? Jo, jag försöker lösa det på två sätt:

Leta brett. Väldigt många tittar bara i USA och Europa, i alla fall om man ser till det svenska investerarkollektivet. Tittar man på fler länder finns fler möjligheter. Kan du i Sverige, Norden eller USA hitta växande och dominerande livsmedelsbolag till EV/EBITDA 10-12? Och handlas klart marknadsledande industribolag till bokfört värde? Nej, men sånt kan du t.ex. hitta i Indonesien eller Filippinerna. Och om man bara om man går till Grekland finns mycket lägre värderingar för ocykliska bolag. Visst, det ska inte vara samma värdering, men jag inbillar mig att de bolagen inte är lika populära och välbevakade, särskilt om de är små. Lokala marknadsledare kan gå under den globala radarn.

Visst tar man andra risker när det kommer till valuta och information. Men om bolagets egenskaper är desamma eller bättre (mer tillväxt, större familjeägande, annan demografi) så varför avstå? Om man får mer kassaflöde eller tillväxt för pengarna? Och även om man letar brett behöver man inte heller leta överallt. Själv väljer jag till exempel att avstå från diktaturer och auktoritära regimer eftersom det för med sig för svårbedömda risker för mig. 

Undvik heta sektorer och bolag. Så fort någonting pratas mycket om och får egna termer, är det väsentligt svårare att hitta bra möjligheter. Är något SaaS eller "Ny Teknik" är det ofta väldigt högt värderat. Möjligheterna är såklart stora, men tar värderingarna höjd för det? Och alla kan inte bli vinnare. Kalla mig konservativ men i ny teknik kommer också nya risker. Även om man går på de "säkra" bolagen finns ofta värderingsrisken. Det stora problemet är att det av naturliga skäl är mycket svårare att göra klipp när allt är välbevakat och populärt, precis som i en vanlig auktion. 

Mitt val blir att att leta i tråkigare sektorer och vara väldigt selektiv med t.ex. SaaS. Man måste inte hoppa på tåget även om man tror på järnvägen. Och jag älskar marknadsledare, men vill snarare ha okända marknadsledare än de som det pratas vitt och brett om.

Slutsatsen för mig, är att använda GARP (growth at a reasonable price) och att det blir lättare om man tittar bredare och undviker det populära. Vänd på alla stenar, helst de som färre vänder på. Det är därför jag också tittar så mycket på småbolag. Och värderingen är alltid viktig. Av mina 11 bolag värderas 10 stycken under 15 i EV/EBITDA och majoriteten under 10 i EV/EBITDA. Alla är starka nischbolag med konkurrensfördelar och hög marknadsandel. Det ger mig en trygghet att nedsidan förhoppningsvis inte är alltför stor (även om sånt aldrig går att veta). 

Hur navigerar du i dagens marknad?

fredag 28 maj 2021

Hur slå index? Hidden Champions är mitt försök

På senare tid har jag funderat mycket på mitt investerande och kommit fram till att jag verkligen vill äga Hidden Champions. De är till sin natur ofta mindre bolag och inte välkända. Det är såklart inget fel på storbolag, utan det handlar om att göra en sak och försöka göra det bra. 

Långsiktigt så tror jag att man ska hitta, och utveckla, den stil som passar sin personlighet. Kanske är det en psykologisk brist att jag har svårt att äga det populära, men jag tror det är rationellt att försöka maxa sina fördelar. Du kan som småsparare köpa bolag som fonderna ännu inte kan pga sämre likviditet. Detta kan man utnyttja till sin fördel. 

Det jag menar framkommer av 

Förutom att gå efter tycke och smak och vilken stil som passar bäst för personligheten är det viktigt att ha koll på statistik. Om man har ambitionen att slå index är det ett viktigt att ha en idé om varför och hur man ska göra det. Låt oss bli lite vetenskapliga!

Fyra viktiga faktorer
Rapporten Liquidity as an Investment Style är extremt bra och går igenom vad som statistiskt lyckats under de senaste 40 åren. Nyheten är att låg likviditet bör jämställas med andra statistiskt säkerställda strategier för överavkastning som lägre värdering och mindre bolagsstorlek. Se gärna tabellerna på sida 25 och framåt, och detta tar jag med mig:
  • Lägre likviditet är ett plus. Det är då naturligast att leta på de jaktmarkerna. I princip alla mina bolag är familjebolag, vilket i sig ger lägre likviditet. Överavkastningen vid lägre likviditet gäller för alla bolagsstorlekar, men är särskilt framträdande för små bolag. Observera att hög likviditet är livsfarligt för små bolag. Av mina 11 bolag har 10 en free-float under 50 procent och många kring 30 procent.
  • Mindre bolagsstorlek är ett plus. Det är utan tvekan statistiskt säkerställt att mindre bolag går bättre än större bolag. Mitt fokus kommer att vara på nanocaps, microcaps, smallcap, och ibland midcaps. Largecaps och Megacaps är inget för mig. Av mina 11 bolag är 1 nanocap 4 microcap och 6 smallcap.
  • Lägre värdering är ett plus. Bolag med låg värdering går går generellt bättre än de med hög värdering. Jag äger i princip bara rimligt värderade bolag. Av mina 11 bolag värderas 10 värderas under 15 i EV/EBITDA och majoriteten värderas till under 10 i EV/EBITDA.
  • Kursuppgång föder kursuppgång. Jag har själv svårt att tillämpa den eftersom man tittar på kursen, inte bolaget. Men statistiskt finns det en förlorar- och vinnareffekt i form av att förlorare oftare fortsätter gå dåligt. Jag borde ifrågasätta förlorarbolag mer för att se om något förändrats i bolaget. Men jag kommer inte sälja på dålig kursutveckling. Det som händer i bolaget är avgörande.
Med detta i bakhuvudet blir frågan, vad ska man leta efter? Jag kommer (fortsatt) försöka leta efter mindre likvida bolag, lägre marketcap, och låg värdering. Såklart finns många viktiga faktorer förutom detta och det här är bara en av oändligt många möjliga strategier. Ett annat viktigt perspektiv är fritt kassaflöde. Fick via Twitter (tack @TheGruvfyllo) även tips om denna fantastiska tabell.

Vad är en bortglömd (overlooked) aktie? 
Jag vill att aktierna jag äger ska vara overlooked. Men för vem? Och i vilket perspektiv? I och med att kapital är globalt tycker jag man ska se det som hur välkänt och lättköpt det är för en global fond. Vilken tröskel eller hinder finns för att köpa? Noterbart är att free float ofta är lägre i just familjebolag eftersom familjen sitter på en stor andel av aktierna. Dessa frågor tror jag kan vara vägledande: 
  • Vilket marketcap?
  • Vilken free float? 
  • Vilket land? Indonesien är mer okänt än USA.
  • Vilken lista i landet? First North vs OMX
  • Hur många analytiker följer? Noll eller tio?
  • Är globala fonder inne i bolaget eller lokala?
Egentligen är det inte något konstigt, utan bara att vissa egenskaper är avskräckande eller jobbiga för fonderna. Nej, det där kan vi inte köpa, det går inte. Nej, i det där landet tittar vi inte, det är utanför vårt mandat. Nej, den där listan kan vi inte köpa på, etc. 

Summering
Mitt fokus blir att äga/köpa de 10-20 bästa nanocaps, microcaps eller smallcaps jag kan hitta och behålla dem så länge de är midcaps och har inslag av att vara overlooked. Fokuserad diversifiering med andra ord utifrån min strategi. Fokuserad till mindre bolag, men diversifierad på upp till 20 bolag. 

Mycket handlar om att ett stort insynsägande/familjeägande är negativt för fondbolag, som inte kan köpa in sig, medan det egentligen är något positivt. Fonder letar efter lättköpta och välbevakade bolag snarare än bortglömda och svårköpta Hidden Champions.

Vad tror ni om denna strategi? Jag fattar att det kan finnas andra skäl till att man inte vill äga bolag med lägre likviditet, men statistiskt borde man gå just åt det hållet. I det bortglömda, underanalyserade, svårköpta och billiga finns större möjligheter! Eller hur? Och sätter man krav på att bolagen ska vara champions (marknadsledare) så går man inte ner i kvalitet.