söndag 20 januari 2019

Tejp istället för banker?



Vi börjar med en enkel investeringsgåta: Vad är det som når många sektorer och fångar ett lands BNP-tillväxt? 99 procent av alla pålästa analytiker skulle säga: Jag har det, bank! Om du bara köper bankerna X och Y i land Z så får du del av hela ekonomins tillväxt. Sant. Men jag ser två problem med det. Minst vart tionde år smäller det till i banker och banker är i många fall småsega storbolag.

Tillåt mig introducera tejp som alternativ till banker. Nu finns givetvis problem med det också, men det är ett outforskat alternativ, möjligen av goda skäl. Men tejpbolag är verkligen häftiga på alla sätt och vis!

Fördelar med tejpbolag
Tejpbolagen har ett gäng trevliga egenskaper:
  • Du får en spridning på många olika sektorer: bygg, konsument, industri, mediciner etc
  • De är ett extremt konkret sätt att spela på e-handelsvågen. Paketen ska ju tejpas igen. 
  • Låg teknikrisk, pga low-tech. Skulle platsa i en "gammal teknik"-fond.
  • "Hackor och spadar", förbrukningsvara, business to business
  • Brutalt osexig bransch. Stort tack för att du läst så här långt :)
Några tejpbolag och mitt val
Ledande tejpbolag är 3M, Beijersdorf och Henkel. Medan de första två har en relativt låg tejpandel. har Henkel uppemot 40 procent tejp av försäljningen. Breddar man sig till sår och tejp finns t.ex. brittiska Scapa. Via marketscreener kan man få fram ett härligt (nåja) gäng bolag inom tejpbranschen. Notera att en hel del bolag kategoriseras som chemicals. Intressant nog äger Odin Emerging markets just Henkel och 3M även om de nog har djupare argument och tankar än mina.

Jag har valt lilla Ekadharma i Indonesien, Givetvis finns tejprelaterade bolag överallt, du kan köpa tejp på Clas Ohlson, men här vi pratar ett bolag med tejpexponering utöver det vanliga. Få tejpbolag har ca hälften av en tillväxtmarknad. Då kan man ha konkurrensfördelar i form av långa relationer (stickiness), smidigare distribution och starka varumärken. För den som orkar finns en färsk bolagspresentation på fem minuter. Notera den mäktiga avslutningen där de tejpar igen sina egna paket med (får man förmoda) sin egen tejp.

Inlägget är nördigt japp, och jämförelsen oväntad, även om "tapering" brukar nämnas i banksammanhang. Vad tror du om tejp? Kan den bli obsolet eller är den här för att stanna? Och är teknikrisken större i banker än i tejpbolag? :)

söndag 13 januari 2019

Är med i podden Market Makers


Jag är med i favoritpodden Market Makers vilket var riktigt kul. Stort tack för inbjudan! Är inte jättevan vid poddformatet men det var roligt och jag gjorde mitt bästa. Tycker ändå att strategin kom fram på ett bra sätt och att dialogen fungerade fint!

Här är länken till avsnittet. Och nu lite kompletterande information:
  • Här är min strategi, och se gärna även inlägget om demografi och Hidden Champions.
  • Värderingar ändras snabbt, i aktievärden. A2 Milk har kommit med rapport, det jag sa var en ögonblicksbild och spelades in 17 november.
  • De länder jag nämner som tidigare brittiska kolonier är Kanada, Australien, Nya Zeeland, Sydafrika och Singapore. Vän av historisk ordning har säkert en del att invända :)
  • Den lokale indonesiske bloggaren har, uppenbarligen, en blogg. Den hittar du här, använd högerklick/översätt vid inläggen, och tejpbolaget nämns i detta inlägg. 
  • Andra jag inspireras av förutom givna Framtidsinvesteringen är även z2036, Aktieingenjören, Microcapclub och ja oräkneliga bloggar och personer på Twitter och i verkligheten. Hans Roslings tankar om världen tror jag också är viktiga att ha med sig.
Håll till godo och återigen ett stort tack till Niklas och Fabian på Market Makers! Jag tog bland annat upp A2, Savaria, Discovery, Ekadharma (aka tejpbolaget), Taokaenoi och Decisive Dividend.

Har du några frågor eller funderingar om strategin, casen eller om vadsomhelst, så vore det kul att diskutera här! Hoppas ni gillar avsnittet!

onsdag 9 januari 2019

Aktiepub 31 januari


Nästa aktiepub blir torsdag den 31 januari kl 18 på Sue Ellen här i Stockholm, Tulegatan 17.

Vi får hoppas på gott deltagande trots oklar konjunktur. Kvällarna brukar vara mycket trevliga och det är en "skön mix" av nyare och mer rutinerade investerare. Många olika investeringsstilar är representerade och jag hoppas alltid särskilt på nytillskott till den lilla men växande "globala hörnan" av lokalen.

35 platser är bokade och skriv något i kommentarsfältet så har du en plats. Hoppas vi ses!

Obs! Denna gång är det internationella matveckan och de har ett specialerbjudande via bookatableDe som vill ha det bokar där själva, men skriv också här i kommentarsfältet att du kommer.

söndag 6 januari 2019

Summering av 2018 - ett förlorat år


Äntligen (nja) är det dags att summera året. Under 2018 gick portföljen ner 6,4 procent. Som jämförelse är DJ Index (utan utdelning) ner 11,5 procent, SIX30 Return är ner ca 7 procent och SIX Portfolio Return är ner 4,4 procent. Valutaförändringar är inte inkluderade i indexen och tittar man på t.ex. SPP Aktiefond Global är den ner 1,45 procent och Didner & Gerge Small- and Microcap är ner 19 procent. Sammantaget är jag lätt skakad men inte rörd till tårar.

Förändringar under året
Dessa förändringar har jag gjort när det gäller bolag. Jag har även gjort justeringar av andelar i mina bolag men detta är de stora förändringarna. Tillskotten har tyvärr inte bidragit till totalen även om de visserligen köptes in innan höstens nedgång. Portföljen har gått från 14 till 15 bolag.

Nya bolag: Paradox Interactive, Micro Mechanics, Superlon och Taokaenoi

Dessa har lämnat: Matahari Department store, Northwest Healthcare och Logistec

Hur aktierna gått
Mjölk och tejp är det som gått bäst. Sjögrässnacks, LiveChat-bolag och Trapphissar har åkt åt fel håll. På totalen är det sämre än förväntat. Eller så hade jag helt enkelt för höga förväntningar. Som man enkelt ser hade alltför många bolag alltför dålig utveckling. Savaria sticker ut i kronor men LiveChat och Taokaenoi svider också. På pluskontot är A2 den klara vinnaren.

Här är ungefärliga resultat för varje bolag under 2018, kursrörelse i lokal valuta, men jag har lagt på den utdelning jag fått så det speglar totalavkastningen.

A2 milk + 40%
Ekadharma + 26%
Sealink + 7 %
Somero + 7 %
Ultrajaya + 6 %
Paradox + 6 %*
Decisive Dividend + 3 %
Famous Brands - 5%
Micro Mechanics - 5%*
Vitec - 10 %
Discovery - 13%
Superlon - 20 %*
Savaria - 26 %
LiveChat - 30%
Taokaenoi - 44%*

* = Ej ägt hela året, utveckling sedan jag köpt.

Vad jag lärt mig
Några lärdomar kan jag dra:
  • Global diversifiering skyddade inte så mycket som jag hoppades detta år.
  • Emerging markets och småbolag har inte varit rätt, ur det perspektivet är det ingen katastrof. 
  • Tajming är inte min starka sida. När jag "sizar upp" och äger mer än 4-5 procent bar det blivit tokigt för ofta. Jfr Taokaenoi och Superlon
  • 15 procent andel som max känner jag mig mer trygg med, än t.ex. 25
  • Jag har tittat väl mycket på uppsida och för lite på nedsida. 
  • De okända bolagen är de som kan hålla emot bäst jfr tsunamiteorin. Bolag som Ekadharma, Ultrajaya och Decisive Dividend (om man plussar på utdelningen) har levererat
  • Enskild landsrisk ska inte underskattas och min diversifiering kunde varit bättre. Kanada hamnade i problem på grund av lägre oljepris och Kina-trassel. Det mesta gick under hösten ner 20 procent, även Brookfield Infrastructure, Boston pizza etc. Tanken med demografiskt gynnade Kanada-bolag som som balans till Emerging Markets höll inte under 2018. 
Flerårsresultat
Om vi lyfter blicken så är utvecklingen ändå god. Ingen Kavastu-avkastning eller något att skryta med i Finanstwitters finsalonger men jag är ändå nöjd. Och troligen är avkastningen rätt bra sett ur ett globalt perspektiv :)


Och här är utvecklingen år för år jämfört med SIX Portfolio Return index. Notera att jag korrigerat tidigare års resultat i detta inlägg på grund av att jag skapade portföljrapporten för tidigt vissa år.

2011: -7,4 mot -13,6
2012: 9.3 mot 16.7
2013: 14,3 mot 28
2014: 24,7 mot 15,9
2015: 14,2 mot 10.5
2016: 26,9 mot 9,7
2017: 25,3 mot 9,5
2018: - 6,4 mot - 4,4

Man kan diskutera jämförelseindex, men SIX portfolio Return är ett simpelt sätt att mäta och ett brett Sverige-index. Vi får se om jag underpresterar i sämre tider och om portföljen skärper till sig under 2019.

Hur gick 2018 för dig? Och har min summering väckt några tankar?

söndag 30 december 2018

Tankar inför 2019


Portföljsummeringen dröjer eftersom världens börser inte stängt än. Så nu några lösa tankar inför 2019. Jag tror för det första att det är viktigt att satsa på defensiva bolag. Särskilt om man som jag kör buy and hold och ska reda ut eventuella stormar. Hoppar man in och ut ur marknaden finns såklart större möjligheter i cykliskt.

De flesta av mina bolag har nettokassa, är verksamma i ocykliska sektorer och dominerar en småtråkig nisch. I teorin är de rustade för sämre tider. Två högst subjektiva inspirationstips är min översiktliga tabell över viktiga faktorer och tsunami-teorin. Ett cykliskt undantag jag äger är Somero, men de drivs av e-handel och högre byggkrav. Micro Mechanics är också småcykliskt men verkar direkt mitt i megatrenden IoT. En del bolag har råvaruexponering men oftast är den indirekt.

Sova-gott faktorn är viktig. Kanske borde sömnpiller-tillverkare undersökas, men jag sprider i alla fall riskerna globalt på 10-15 bolag. Om jag ökade till t.ex. 18 bolag eller hade jämnare viktning skulle portföljen svänga mindre. Men nackdelen blir mer bevakning eller mindre conviction. Och jag sover gott trots låg andel. Själv är jag notoriskt dålig på att tajma marknaden (skulle nog behöva gå några kurser) så strategin "buy and hold" fungerar fint, även om vissa bolag byts ut över tid.

Tredje året gillt?
Här är några trender jag fortsatt tror på för 2019:
  • Demografiska förändringarna kan få förnyat fokus. Tillväxt finns framförallt i den framväxande medelklassen i Emerging markets och ökat antal äldre i västvärlden.
  • Åker Sverige in i dimman? Förhoppningsvis inte, men det kan komma bli en omvärdering av riskerna med att investera i Sverige. Globalt spridda investeringar är på sitt sätt säkrare än 100% svenska bolag, även om många svenska bolag är globala.
  • Åker Sydafrika ut ur dimman eller ur askan in i elden? Jag tror det kan bli ett "make-or-break"-år och att det blir rejält bättre eller rejält sämre i Sydafrika - inte oförändrat. I bästa fall försvinner arvet från Zuma och de lyckas med sin nystart. 
  • Kan något av Anoto eller Eniro komma att gå i konkurs? Eller båda. Obs! En ren gissning utan särskilt kunskap, insikt eller substans ska sägas.
  • Utdelningsinvestering och dåliga småbolag kan komma att bli mindre heta.
Möjligen är detta bekant, det är ju tredje året med samma "profetia". Tycker tyvärr, att Sverige har rört sig mer in i dimman.Visst pratas det mer om problemen som rapporten i länken tar upp (bostadsmarknad och flyktinginvandring) men lösningarna är långt borta och låsningarna fler. Sydafrika är i alla fall på rätt väg med den nya politiska ledningen. Emerging markets som helhet har gått trögt, så där hoppas jag på bättre lycka framöver.

Och några case
Savaria och Decisive Dividend har kommit ner i pris i spåren av att Kanada inte alls gått bra. Och Savarias q3 var inget bra även om helårsprognosen upprepades. Tycker att de ser högintressanta ut och jag äger dem med hög vikt. Utesluter inte ökning trots det. Annars kikar jag på lite nya case:
  • ASA International, mikrobolag mot mikrolån 
  • Netbay (nygammalt) Thailändsk special-IT
  • Italtile (nygammalt) kakelbolag
  • En udda amerikansk polisaktie 
  • Ett svenskrelaterat afrikabolag.
Skulle inte förvåna om det kommer analyser på dem på en blogg nära dig! Jag vill också se om jag kan hitta något mer bolag i Indonesien, även om det är tomt på idéer just nu. Att öka i det jag har fungerar också.

Vad tror du på för 2019? Och har du några särskilda case? För egen del kan jag med 100% säkerhet säga att 2019 blir ett ojämnt år. Precis som 2017, 2015, ja ni fattar :-) Gott nytt år!

söndag 23 december 2018

Investeringsstil och musiksmak?


Ingen julkrönika eller juldikt i år, men en annorlunda och mer eller mindre seriös reflektion får det bli: Att musiksmak och investeringsstil kan ha vissa likheter.

Olika investeringsstilar
Vi tar några olika stilar:
  • Många gillar att lyssna på pop, man får mest av det som gäller för tillfället och är stort för stunden. Ungefär som indexfonder. Man tar inte ställning utan lyssnar på det som spelas i radion och sjunger glatt med.
  • Andra lyssnar på mer svårsmält och klassisk musik, som opera. Man måste kunna lite italienska (redovisning?) och lyssna med båda öronen på helspänn. Kanske som värdeinvestering a-la Graham eftersom det är tidlöst men ändå svårsmält.
  • Vissa kan inte motstå att göra uppror. Punk är enkel musik (max 3 ackord) som går rakt emot normer och är ett slags uppror. Påminner om contrarian-investeringar i dess enkelhet?
  • De som gillar techno/instrumental musik utan sång (story) kan liknas vid teknisk analys. Rätt tråkigt men väldigt effektivt om man är med på noterna och har taktkänsla. Det gäller att veta när musiken tystnar och sätta sig i rätt tid som i "hela havet stormar". Själv gillar jag storys för mycket för att uppskatta denna stil till fullo.
  • En cyklisk investerare lyssnar på julmusik på julen och "Sommaren är kort" på sommaren. I teorin. Men alltför ofta slutar det med smärre panik och Last Christmas i lurarna mitt i högsommarvärmen. I alla fall för mig.

Såhär borde det ändå vara. Att man väljer investerings- och musikstil efter fritt tycke. Och så är det nog. Men vi tar en provocerande vinkel också: I praktiken är de flesta hemmablinda. Man går och lyssnar på svensk folkmusik och ABBA dagarna i ända, eftersom den breda massan bara investerar i Sverige. Möjligen utblandat med amerikansk pop från stora artister (dvs storbolag).

Min egen stil?
För egen del gillar jag små obskyra bolag från hela världen som ska vara bäst på det de gör (skickliga musiker?). Det kan liknas vid musik som spelas på Fasching. Tänk dig ett okänt nigerianskt funkband på besök. Avancerat, svårlyssnat och inget för den breda massan. Därmed inte bättre. Men jag vill att de ska ha potential att bli upptäckta och nå en bredare publik. Ok, nigeriansk funk kanske inte funkar som exempel, men ni fattar...

Min egen musikstil om vi stannar vid musik är Nick Drake, Simon & Garfunkel ett antal basister som Jaco Pastorius och Marcus Miller och varför inte Marty and Gus (dagens mest subjektiva tips!). Och möjligen har jag tagit för stort intryck av Toto's Africa när det kommer till investeringar. Som hobbymusiker har tyvärr jag svårt att lyssna på för "enkel" musik, kanske är det samma med investeringarna? Att man missar för många enkla case?

Synpunkter?
Vad har du för musiksmak? Och vad har du för investeringsstil? Har de något gemensamt? Och varför är vi inte lika internationella i vårt investerande som när det gäller vår musiksmak?

söndag 16 december 2018

Rese- och renoveringportföljen


Huvudportföljen är det jag skriver om oftast. Några rader kan ändå ägnas åt en sidoportfölj med förmodat lägre risk. Rese- och renoveringsportföljen har perspektivet 1-5 år och ska förr eller senare konsumeras. Helst byggs portföljen större (och avkastningen konsumeras), men det är en utopi. Eftersom man vill resa längre än till Gnesta och måla om hela väggar har bolagen lägre risk. Portföljen kombineras också med en klassisk buffert för säkerhets skull.

Kriterierna är hög och stabil utdelning och att bolagen ska ha ocykliska inslag och inte för hög skuldsättning. Ofta landar man i just fastigheter men jag har försökt hitta annat också. Syftet är att uppnå en jämn och "säker" avkastning med begränsad nedsida. Om vi pratar fotbollssammanhang är det en uppställning backar och målvakter, medan mittfältare och anfallare tar plats i huvudportföljen!

Portföljen
Dessa bolag finns i portföljen idag:

Northwest Healthcare (50%)
Sjukvårdslokaler har en stabil intjäning. Tidigare en stabil pjäs i huvudportföljen men nu "relegerad" till denna. Inte så mycket att säga, klart risker finns (högre ränta?) men den här ska tugga på oavsett konjunktur.

Bonäsudden (15%)
Svenska hyresrätter lär fortsätta att vara uthyrda. Visst kan skatteregler ändras, fastigheter skadas och vad som helst hända. Men det här är nog mycket stabilare än den annars skakiga bostadsmarknaden.

Pegroco Pref (15%)
En preff jag borde kunna mer om, men tycker att verksamhet och ägarbild tyder på relativt låg risk.

Vitreous Glass (15%)
Kanadensisk Glaskross, tillika högutdelare, som är något av det mest udda man kan hitta på en börs. Ett sömnigt pensionärs-Tomra som tar emot glas och krossar det, Thats it.

Synpunkter?
Sammantaget är det en Sverige/Kanada-portfölj med viss dragning mot fastighetssektorn. Ofta hittar man många alternativ där, men jag vill ha ännu lägre exponering mot den, om det går. Jag har velat fram och tillbaka kring diversifiering men vill hellre ha något färre bolag och känna till och bevaka dem bättre.

Vad tror du om denna portfölj? Vilka fler bolag tror du skulle platsa, och ska något bort?

söndag 9 december 2018

Snabba cashflow


Jag skriver inte ofta om det finansiella utan lockas mer av avgörande affärsmodeller och magnifika megatrender. Men nu till något "tråkigt" och viktigt: Så här gör jag en cash-flow-koll när jag målar med snabba och breda penseldrag. Och i sämre tider är "kassakor" extra trevliga att äga.

Är inte jättebra på kassaflödesanalyser, som ni kanske märker, men jag vill att kassaflödet ska vara positivt. Och att kassaflödet ökar från år till år. Jag vill också helst att behovet av investeringar ska vara lågt. Det jag är ute efter är det fria kassaflödet och att det ökar. Bolaget ska så att säga kunna gå in i en affär, köpa mjölk, toapapper och basvaror utan att behöva låna till det. Och tills nästa besök i affären ska de ha ännu mer pengar över.

En blå växande stapel?
Jag gillar grafik och här är marketscreener (tidigare 4-traders) till god hjälp. Ett exempel på bolag jag gillar ur ett kassaflödesperspektiv är A2 milk. Vi börjar med att kolla på bolagets financials-flik. Scrolla sen ner till den blå stapeln som visar hur "finance" ökar från år till år. Här ser man att bolaget förväntas bygga kassa på ett fint sätt.

Ett annat exempel på bra kassabyggande är brittiska sårbolaget AMS. Jag minns att Johnson & Johnson hade något liknande förut, men de ser inte lika bra ut framåt nu. Ett exempel på bolag som åtminstone ser dåligt ut på ytan är detta indonesiska byggbolag.

CAPEX jämfört med cashflow?
Ok ni har vi kikat på kassaflöde. Men vi ville ju åt det "fria kassaflödet". Ok! Vi går till samma bild för A2 milk. Kolla istället ute i högerkanten under "Balance Sheet Analysis", så ser du värden för CAPEX och Cashflow. Capex innebär underhållsinvesteringar, som krävs för daglig drift. För A2 är CAPEX kring 0,3 procent och cashflow kring 20 procent. Fint överskott med andra ord.

Skanska har som jämförelse också ett lågt CAPEX, kring 0,8 procent, men däremot cashflow kring 3 procent. Av den enkla kollen kan man gissa sig till att A2 är mycket mer av en "kassako" än Skanska, även om de givetvis lär handlas därefter.

Andra mer sofistikerade sätt
Det jag gillar med snabbkollen är att man kan få en överblick över flera år och en grov framtidsblick. Visst får man se upp för felaktiga antaganden och siffror, men det kan fungera som startpunkt. Ska man göra mer är några exempel:
  • För det första kan man ju gå vidare och gräva i flera årsredovisningar. 
  • Börsdata är givetvis något att rekommendera, lättöverskådligt, grafiskt och fler och fler marknader blir tillgängliga! Morningstar och Financial Times kan också ha flerårsöverblick, även om grafer saknas.
  • Ett annat mer detaljerat synsätt är att göra egna DCF-analyser. Se bloggen bolagsvärdering och exempelvis genomgången av tyska dock-bolaget Zapf Creation. Jag använder mig inte av det, man måste måla med liten pensel och många drag, men kanske borde jag?
Synpunkter?
Hur gör du för att bedöma kassaflöde och fritt kassaflöde?
Vad ser du för risker med min snabbkoll? 
Har du hittat någon "genväg", eller bläddrar du hejvilt i årsredovisningarna?

söndag 2 december 2018

Återbesök: Kongolesiskt Konglomerat


På senare tid har jag lyssnat på på Outsiders om geografisk exponering. I korthet kan det vara bra att leta på dåliga ställen och där färre andra letar. Jag har också inspirerats av Marcus Fridells tankar om investmentbolag och intervju i sparpodden. Vi kombinerar denna input och gör ett återbesök hos Texaf - ett kongolesiskt Konglomerat :)

Texaf: fastigheter i Kinshasa
Texaf är ett belgiskt konglomerat* med fokus på fastigheter i Kinshasa, där de äger en bit mark inne i stadens bästa kvarter. De äger även ett slags stenbrott utanför staden men markägandet och hyresrätterna är det stora. Värt att nämna är att det finns två Kongo: Kongo-Brazaville och Kongo-Kinshasa (DRC). Kongo-Kinshasa och staden Kinshasa är det vi pratar om nu.

Här är bolagets hemsida och senaste årsredovisning och senaste rapport. Missa inte deras (gamla) engelska presentation samt morgonrapporterna som är kortkommentarer. Bolaget handlas med 25 procents premie mot bokfört värde enligt Morningstar. Senaste rapporten är på franska, har inte grävt i den, men helår är på engelska.

*Ibland blir jag osäker på om det är ett investmentbolag, konglomerat eller något annat. Bolaget skriver själv "Investment company", men särredovisar de olika delarna = ett konglomerat? Men de påminner om ett investmentbolag. Spiltans Globalfond investmentbolag investerar som jämförelse i "...investmentbolag samt företag med investmentbolagskaraktär inklusive konglomerat"

Urbaniseringscase
Texaf kan beskrivas som ett tydligt spel på urbanisering. Idag har Kinshasa ca 11 miljoner invånare. 2050 förväntas de ha 35 miljoner invånare. Hela landets befolkning växer snabbt, se suveräna grafer på populationpyramid. Rimligen borde hyror och markpriser i huvudstaden gå upp, givet att Kongo som land inte faller samman. Kongos utveckling kan följas på tradingseconomics. Du hittar extremt få bolag som är så exponerade mot mark i växande städer. Och kom ihåg att samtliga svenska fastighetsbolag redan idag verkar på en mindre marknad! Notera att det redan idag ser ut att vara dyrare att bo i Kinshasa än i Stockholm, om uppgifterna stämmer.

Värdeökningen i bolaget kan både komma från nybyggnation, ökade markpriser och ökade hyror, samt givetvis om andra delar av bolaget lyckas. Historiska fastighetspriser hittar man här. Regleringar spelar också roll. Men jag gissar att den Kongolesiska hyresregleringen är mindre rabiat och de hyr bara ut en mindre del direkt till privatpersoner. Typkunderna är internationella företag/institutioner.

Stenbrottet har brottats med svårigheter senaste åren pga avstannad byggnation i stort. På lång sikt har de ett bra läge för att serva material till vägar, cement, bygg etc. Men detta är cykliskt och går trögt, vilket kan förklara senaste årens stillastående börskurs.

Risker 
Bolaget har varit en mycket bra placering om man prickade botten i Kongo-krisen, men inte de senaste åren. Och där når vi pudelns kärna: många ryggar instinktivt tillbaka så fort Kongo nämns. Och de har varit ett av de värsta länderna sett till konflikter och politisk risk, se Wikipedia. Problemen kan t.ex. stavas Kabila som suttit för länge och försenade val. Men jag har en positiv Afrikatro, även om jag tror mer på andra delar av Afrika. Frågan är var landet är om 10 år.

Varför jag tror det kan gå bättre för Kongo på lång sikt:
  • Afrikanska unionens inflytande ökar och de motverkar konflikter, som i Gambia 
  • Bättre utbildad befolkning som ställer högre krav på ledare
  • Korrupta gubbar har tappat momentum, jfr Zuma och Mugabe, 
Detta ska ställas mot risker som:

Hur gör jag?
Jag landar att, med tvekan avstå caset, men så fort jag läser något om urbanisering påminns jag om att det finns ett bolag som verkligen är ett klockrent (nåja) case på det temat.

Sen uppfyller det inte mitt krav på fantastisk historik och jag skulle behöva göra ett undantag. Ska man göra det för investmentbolag (och liknande konglomerat)? Eller så zoomar man ut från 1925 och framåt och kallar bolaget "fantastiskt", eller zoomar in och tittar på fina lägenhetsdelen, det är ju stenbrottet som dragit ner resultatet. Kriterierna behöver inte vara helt ristade i sten.

Bolaget har närmat sig, men är inte framme i portföljen. Tycker du det ska ta plats? På något sätt är de ett case jag vill äga, men ibland vill man inte sitt eget bästa. Kom gärna med input! Kanske du inte sitter med den där lokala kunskapen om Kinshasas fastighetsmarknad, men hur urbanisering påverkar fastighetspriser är ett allmänt tema! Beroende på utfall i kommande Kongo-val i december, vill jag redan ha mitt val gjort om bolaget är tillräckligt intressant eller inte :)

Ps) På temat återbesök av exotiska investmentbolag har jag även kikat på Saratoga Investama som handlas till 46% av NAV (!). Men jag har via lokala kontakter i Indonesien blivit varse om illavarslande rykten om personerna bakom och avstår. Stor kolexponering är också ett minus.

söndag 25 november 2018

Fokusera på det viktiga?


Ibland är det lätt att tappa fokus på det viktiga. Ofta kan avgörande faktorer fångas "på baksidan av en servett". När man investerar handlar det inte om att få rätt i allt utan att få rätt i det viktiga. Även om man läst på väldigt mycket måste man backa ut och försöka se helheten.

Jag tror att få faktorer gör stor skillnad. Är tillväxten stark nog? Är värderingen för hög? Har de en "moat"? Det är så lätt att djupdyka och t.ex. stirra sig blind på enbart värdering eller konkurrensfördelar. Därför har jag en grov skiss av hur jag ser på helheten i mina bolag. Den används för att följa upp innehaven samt utvärdera eventuella nytillskott. De cykliska riskerna finns t.ex. främst i Somero och Micro Mechanics. För portföljen som helhet är det t.ex. trevligt med många ocykliska bolag och bolag med kassa. Nytillskott måste också vara bättre än de jag redan har.

Observera att bilden är ett utkast, verkligen noll "facit" förutom för mig. Precis varenda parameter kan ifrågasättas (vad är medel, stark etc). Man kan givetvis också hacka en kyckling på tusentals sätt Poängen är att titta på alla faktorer man själv anser viktiga och inte missa något. De gånger jag gått snett är det ofta något enkelt jag haft fel i: För dålig "moat", för hög värdering, eller för svag tillväxt.

Här är alltså mitt försök är att tänka i grafik. Kanske kan det inspirera? Jag använder mig av en mycket utförligare checklista men försöker också summera på det här sättet. Vad säger du? Använder du dig av grafik eller summering innan köp och för att hålla koll på casen? Och vilka faktorer tycker du är viktiga.

Apropå procentuella fördelningen: Savaria har rasat sedan sist. Jag har nyligen minskat i Vitec och ökat svagt i Paradox, Savaria och Decisive Dividend.

söndag 18 november 2018

Vågar man köpa små Kina-bolag i USA?


I mina screeningar stöter jag på bolag som verkar bra på siffrorna men där man inte vågar köpa. Problemet är inte siffrorna och produkterna utan den allmänna trovärdigheten. Och med krav på minst 4% andel i portföljen vill jag inte ta ett "bet" där risken är för stor.

Vi kan ta ReTo ECO-solutions som exempel (ticker RETO:NAQ). Ett mycket litet (ca 60 m USD) Kina-bolag som är listat i USA och som gör miljövänliga byggnadsmaterial i Kina. Hyfsad tillväxt och ett bolag under radarn, endast en artikel på Seeking Alpha.

Man kan läsa mer på hemsidan, i prospektet och årsredovisningen (se sid 112 för historisk tillväxt). Nyligen kom dock en dålig rapport. Notera särskilt vinstminskning och att att det tar längre tid att få betalt från sina kunder. Är bolaget är en kanariefågel i gruvan för Kinas tillväxt? Nåja.

Vad gillar jag?
Här är en del positiva egenskaper:
  • Över tid har bolaget vuxit bra
  • Miljövänligt fokus, svårt att investera i sånt i Kina.
  • Stark Kina-exponering. 
  • Litet och relativt upptäckt, 
  • Lätt att köpa, elektronisk handel för Kina-bolag.

Vad gör mig rädd?
Och till eventuella negativa egenskaper:
  • Att de inte också är listade där de har sin verksamhet. Grundtesen är att ett bolag bör lista sig där man mest hör hemma. Genom att rikta sig till amerikanska investerare finns risken att man vill sälja in en svårkontrollerad story. Samtidigt kan IPO:n (2017) och en listning på NASDAQ i sig ses som en kvalitetsmärkning som man inte fått på kinesiska börser.
  • De är ett Virgin-Island-bolag. Säkert skatteffektivt på något sätt, men ändå. Kan för lite om det.
  • Kort historik. Ett sätt att få ner risken är att investera i bolag som varit listade längre. Ta mina okända Indonesiska småbolag, jag tror de varit på börsen sen 90-talet. Om man fifflar blir det ju svårare och svårare att skjuta en lögn framför sig utan att avslöjas.
  • Inga välkända investerare är inne i bolaget vad jag kan se. Både ett hot och en möjlighet :-)
  • Byggnadsmaterial är starkt beroende av konjunkturen, bolaget kan vara för cykliskt och ett köp riskera att vara högst feltajmat.

Stora Kina-bolag kan också vara osäkra?
Observera att jag har noll indikation på att något är snett med ReTo ECO. Jag är bara (överdrivet?) rädd för små obskyra Kina-bolag i USA efter att ha sett filmen The China Hustle. Men egentligen är det samma problematik som med Alibaba. Där ska man kanske se upp, är man ägare borde man i alla fall kolla in denna artikel (hittad via Value and Opportunity) som djupdyker i redovisningen. Tencent är som kontrast noterat i Kina, även om de också kan köpas via telefonorder i Tyskland.

Vågar du köpa USA-listade Kina-bolag? Jag är lite tveksam, i alla fall när bolaget är okänt och historiken kort. Vad tror du?

söndag 11 november 2018

Intervju med Decisive Dividend


Denna vecka blir det ett ovanligt inlägg, nämligen en intervju med Decisive Dividend. Detta Kanadensiska bolag är ett av mina favoritinnehav och mina frågor har besvarats av deras Chief Corporate Development Officer, David Redekop. Om ni förresten har ytterligare frågor, ställ dem i kommentarsfältet på svenska eller engelska så kan jag förmedla dem och ordna en uppföljningsintervju om önskemål finns. Bolaget finns också på Twitter: @DecisiveDivCorp

Nog pratat, nu till intervjun. Och jag hoppas ni tycker mina frågor var vettiga!

1. Is the possibility to buy more companies linked to demography? I guess that baby-boomers are selling their companies to you, and that more of them will retire. I even think some statistics were mentioned in your first presentation. And since the sellers are old, are you always looking to change management after a few years?

You are correct, most companies we look at are owned by people of baby-boomer age (early 70’s), though this isn’t always the case. Our most recent acquisition (Hawk Machine) was actually from a person who was only 40 years old, so there is hope that younger people are looking at selling their businesses too, and not just baby-boomers.

In answer to your question on age, while the vendors probably don’t like to think of themselves as “old”, you do bring up a good point. In the case of Blaze King, the owners had already found a president that they were grooming to take over, and so no management change was required. With Unicast, we did make a management change, as the president was in his 70’s and wanted to retire.  The same thing happened with Slimline, and we were lucky enough to find a president (John McMillan) who was able to step in and start running Slimline from the day we took over (June 1, 2018).

So to sum up, yes, if the current ownership is “old”, we would be looking at a management change within a few years of acquisition.  This is a fact of the current demographics of our society.


2. Could you say a few words about the competition when you are buying companies. Is there less competition for smaller companies compared to bigger? What are the other "options" for those selling their company to you?

We compete against several other kinds of buyers, but the most common are companies known as “private equity”, which are private companies that buy companies with a mandate to grow and sell them in a specified period of time, usually five to seven years. For example, they would buy a company like Blaze King, bring in experienced management and capital, and then grow it and sell it for much more money than they paid, while paying no dividends. This differs from our model, as we buy companies to grow, with no set time period for when we would sell, if ever. We focus on maintaining sustainable cash-flow, and paying out a percentage of the cash-flow in dividends to our investors.

Another option for companies  to look at for their exit strategy are “Strategics”, a word used to describe another company that operates in the same competitive space.  In Blaze King’s case, this would mean another wood stove company, potentially much bigger, that would be buying them due to synergies in production and marketing. Strategics usually pay a higher multiple than Private Equity, due to recognized synergies.

When it comes to companies that are in the price range of $25 million Cdn or under that are the size of company we look at, there can be less competition from other buyers than say in the $30 -$50 million category, though we find that the competition also can be geographic as well as monetary.  There seems to be less interest from Private Equity in companies that operate outside of major urban centers in Canada. As Canada is quite large and the population spread quite thinly, this opens up a unique opportunity for companies like Decisive, who are willing to literally “go that extra mile” to find a company to purchase. All four of our acquisitions have been in smaller urban centers rather than near large cities like Vancouver or Toronto.


3. The name Decisive Dividend, will you give a background to that? Is the name intended for shareholders or do you also have the ones selling their company to you in mind? Maybe the dividend is even more decisive for them :-)?

There are a few ways to look at how we came up with our name, but the funniest story I tell is that the name is a play on the fact that when we were trying to name the company we had 10 directors, all of whom could not agree on what our name should be. This also was complicated by the fact that so many names are now trademarked in Canada and so it’s difficult to find a name that wasn’t already taken or spoken for legally. In a bout of frustration on how we couldn’t agree on a name, I started calling our company “Indecisive Dividend”, and the name stuck, though without the “In”. Everyone finally agreed on the name!! :)


4. About synergies, is that an important factor when you are buying new companies? Cross-selling is obviously a good thing, but could synergies come in other forms, for instance: IT, administration and R & D?

We do not factor synergies into our calculations when buying companies, however we do encourage cross-selling where applicable, and also volume purchases on items like insurance and benefit plans whereby all of our subsidiaries can benefit. IT is also something that can be centralized, and we are working on that.

We are seeing some opportunities for Slimline and Blaze King to work together to help each other out during periods of high activity to ease bottle-necks, given the two companies are situated almost side-by-side in Penticton, B.C.


5. Is there a common denominator for all companies? Personally I could see "energy efficience" as a strong theme: Blaze King have the most effecient stoves, Unicasts wear parts lasts longer, and Slimline products leads to more efficient spraying. 

The common denominator for all companies is manufacturing, first and foremost. Another common denominator for all of our companies is quality. Blaze King builds one the best wood stoves on the market. Slimline makes excellent quality sprayers and evaporators. Unicast makes wear parts that are uniquely designed and last longer than other wear part products on the market. Finally, Hawk’s quality assurance focus and high quality product is what makes them so unique from their competitors.


6. Sustainability may be increasingly important for investors. Do you see your exposure to oil and gas as a risk? Or are you de facto sustainable by offering energy saving products for necessary industries? 

Oil and gas is definitely cyclical, and so Hawk does have exposure to this cycle given the high percentage of their product they produce for the oil and gas industry. They are a CNC shop, which means that they can produce many other products as well as products for the oil and gas industry. We are attempting to find other products for them to produce in other industries to find ways to reduce this risk and exposure. Their first product that Hawk ever produced when they were founded twenty years ago were ground rods for Canadian electrical utility companies, and they still do this today.  This is just as one example of other products they are capable of producing.

Sustainability is definitely one of the key aspects we look for when considering potential acquisitions and will continue to be high priority as we go forward with the companies we have already acquired as well as future acquisitions.


7. All companies are in to speciality manufacturing. Do you see a disruption risk regarding to technology? Could 3d-printers and new ways of manufacturing pose a threat? Or are you shielded by being in small nisches?

At this moment we do not see 3D printers or other technologies as a risk to any of our companies.  The companies we have have been in operation for many years and have continually innovated as the market has demanded, coming out with new products. We devote a portion of our annual operating expenditure budget for Slimline, Blaze King and Unicast to continual innovation and investment towards updating their technological capabilities to stay in step with our competition in each field.

We also attempt to monitor our competition to see what their latest innovations might be that give them a competitive advantage. As we are small, we can move very quickly in our decision-making process.


8. Diversification to different geographies is a good thing. The world economy is slowly moving to the east. Do you see Africa and Asia contributing more to your sales in the long term? How is Canadian companies regarded and competing on a global scale? In Asia and Africa, are you growing by selling to North american companies making business there, or to local companies? 

Right now here are the breakdowns of the opportunities we see on a per company basis in geographic areas outside of North America:

Blaze King - New Zealand. We haven't sold many stoves outside of North America, but are now starting to build a market in New Zealand, as we are able to get our stoves environmentally certified over there by New Zealand's version of the EPA (Environmental Protection Agency). We are selling our stoves there via local New Zealand distributors.

Unicast - Africa – mine sites and cement factories.  Asia – cement plants (Philippines), Australia – Mining, Latin America – mining and cement plants. For our cement wear parts we sell through the giant multi-national cement companies, no matter where their factory is located.  We have been starting to sell some cement products into Africa, but via the large cement companies, not to any specific African companies. We also sell mining and cement wear parts into Latin America, both to Canadian companies operating mines in Latin America, and to actual Latin American companies. We see large growth opportunities in Latin America and are focusing a lot of attention to this area of the world right now.

Slimline - Africa (mine sites for evaporators). Right now we only sell their sprayers in North America, though we have sold some evaporators outside North America, including a recent sale of evaporators to a company operating in the Caribbean. We are definitely looking at opportunities outside of North America, be it with Canadian companies operating in foreign jurisdictions or actual foreign entities requiring environmental remediation at mine sites. If you know of any Swedish mine sites that need their tailing ponds cleaned up and are looking for a solution, please let us know!

Hawk - we only sell in North America, primarily in the Canadian market.  We are working with current vendors to see if we can acquire more of their US business as well going forward.

Canadian companies are well regarded world-wide, almost as highly as Sweden! :)

We do see Asia as a big source of growth, however for Unicast especially, Latin America continues to be one of our biggest growth markets.


9. About Hawk, your criteria is that companies should operate in non-cyclical markets. How is Hawk matching that criteria? Could you say that commodity business is cyclical but the service-business part is much less cyclical? Also, is it possible to say something about Hawks "competitive advantage"? 

One of the reasons we purchased Hawk was that it demonstrated economic viability and profitability even in years where oil and gas markets were weak. Hawk has the ability to pivot to other products in oil and gas downturns and we are working to diversify their product offering to avoid cyclicality and to keep their manufacturing facility humming, no matter what stage of the oil and gas cycle the world is in.

Hawk’s competitive advantage is their attention to detail and their focus on quality assurance. Their failure rate is much lower than other shops that produce similar products. They have a dedicated team on staff that watch quality closely. This has earned them a “turnkey” designation, in that they can ship straight to the end-user without requiring separate client inspection. This is a very large competitive advantage.


10. About Blaze King. Do you see stoves taking the same role in peoples homes if we get a warmer world? Anyway, it could of course also be regarded as an important interior decor. The question is more if you look 1, 10 or 15 years "forward" when you buy a company. Are you considering "megatrends" when buying companies?

In places like Alaska and most of Canada, a few degrees of warming, should this occur, is not going to be enough to cause people to reduce their requirement for energy to stay warm in our very cold winters. There may be reduced buying in traditional US markets if they are continually receiving much warmer weather than has been experienced in the past.

The larger threat to wood stoves is natural gas lines being installed in markets that have not had these lines in place in the past due to their remote locations. This has driven us to look out several years in the future and begin to innovate gas stoves as well as wood stoves.

We do look at future trends when we buy a company. This for example led us to be very interested in Slimline, as we see in the future the demand for food to continue to expand exponentially over the coming decades as world population continues to grow. This will lead to the continued increasing demand for Slimline’s agricultural sprayers.

We also see governments continuing to demand more environmental regulations in the future, which will require companies to be more diligent in cleaning up their tailings ponds from production of oil and gas and mining. This will drive demand for Slimline’s evaporator product.


11. How could your company and stock be less undiscovered? I guess its always a problem for small companies

We are always willing to speak with investors who approach us, but we have been very careful regarding spending money on investor relations (IR). There are many companies who seek us out and want us to sign up for their programs, but these programs can run up to $15,000 to $20,000 per month, with no real accountability or success metrics. We are currently evaluating several firms that have approached us, and are looking at developing an IR strategy for 2019 that should include some investor awareness campaigns.

We always look at our stock as a long-term investment that pays you while you wait. While we are willing to entertain ideas on how to promote our company and make our name more well known, we are unwilling to pay a lot of money for this at this early stage of growth curve. As we grow and potentially have more of a budget to spend on IR, we will look at also increasing the amount of money we will spend in this area.

We have launched Facebook and Twitter accounts and I encourage all of your readers to start following us!


12 You focus on non-discretionary products. Why? Is it because you want products with constant demand?

We focus on companies that make quality products. I believe that the fact that the products made are non-discretionary was not by plan, but just how our acquisitions happened.  We saw an opportunity to buy good companies making extremely good quality products, that needed some investment in capex and marketing, to take their products to the next level. But the foundation was there, and had been there for a long time, as the quality product and the team in place to build it had been created and assembled.


13. When you build your company, do you have any investors or other companies as inspiration? Peter Lynch, Warren Buffett or even Swedish companies, like Investor?

Our inspiration is a company called Exchange Income Corporation (TSX-EIF). They are in Winnipeg, Manitoba, Canada.  They started in 2004 and were the first ones to come up with the model that we are now emulating.  They are very disciplined in their investment strategy and always try to maximize their efficiencies to pay a good dividend to their shareholders. They are now a billion dollar company with fourteen subsidiaries.  We are only 10 years and 10 companies behind them!

Personally, I have always been a fan of Warren Buffett. He buys quality companies, and he always ensures that he doesn’t over-pay for these companies. That’s a tried and true model that I would recommend all investors study.


söndag 4 november 2018

LiveChat - katastrofinvestering och insikter

LiveChat (26,5 Zloty) är mitt sämsta köp i modern tid och jag är ner 50% före utdelningar. I enkelhet handlar det om att jag köpte ett tillväxtbolag som både tappade tillväxt och värdering. Lite H&M över det hela. Köp inte för dyrt är en simpel läxa, men det finns fler lärdomar.

Psykologiskt känner man sig givetvis som en smärre idiot som gör usla investeringar, men man får fokusera på att minska framtida risker och acceptera att allt inte går bra. Även mina förebilder och erkända superinvesterare gör misstag. Och det kan även ha varit rätt beslut men fel utfall.

Försäljningskanaler viktiga?
Låt oss gräva i vad som har hänt. Har grubblat en del, och när en kundbas på 25 000 kunder går från ökning på 400-500 st per månad till 150-200 per månad (augusti-september) vill man veta varför.

Jag har lagt till nya kunder i linjen längst ner

Det har inte varit riktigt tydligt varför det går så trögt, men ledtrådar finns i augusti-rapporten och då föll vissa bitar på plats. De har en bra produkt, men när det gäller försäljningskanaler har de åkt på en smäll. Så här står det i management discussion and analysis (sid 2)
In terms of marketing activities, LiveChat Software continues to develop its present customer acquisition channels and is working hard to develop new ones. Although the Group’s main strategy is based on organic acquisition of new users (without paying advertising expenses), in view of market changes, the Company decided to also test paid efforts and a pilot development of a sales team. 
Och längre i på sidan 6 i rapporten finns en mer utförlig förklaring:
In recent months the Company reported lower than before increases in the number of clients using the LiveChat product. This was due to, among other factors, the introduction of new business models by software comparison sites, mainly by Capterra, GetApp, SoftwareAdvise, which are one of LiveChat Software’s most important customer acquisition channels. After the takeover of these portals by Gartner, they changed their operating method which now focuses on paid auction model, contrary to the cost-free customer acquisition strategy. At the time of publication of this report, the Company is using the paid collaboration model proposed by these portals only to a limited extent. 
Detta är en förklaring som också väcker frågor. Är bolaget för svagt om det är beroende av försäljningskanaler? De har nog den bästa produkten, och då skulle man önska att den "säljer sig själv" ännu mer. Tror jag att bolaget får upp försäljningen igen? Varför betalar de inte för att synas och rekrytera kunder när deras churn (kundomsättning) är låg? Hur stor är sannolikheten att ett polskt säljteam kommer lyckas i införsäljning till USA? Jag vet inte, men i kursen är är nog en långsam tillväxttakt numera inprisad. Och bolaget är ändå bäst i en färsk utmärkelse. En sista fundering är om fler faktorer finns bakom tappet, kanske att gratisprodukter och konkurrenter blir bättre och bättre?

Man kan också fundera en vända på försäljningskanaler generellt. Att bolagen äger sina egna säljkanaler, eller inte är för beroende av andra, kan vara en viktig säkerhetsfaktor. Vilka andra bolag i portföljen kan drabbas av liknande problem?

Sälja förlorare?
De bolag jag funderar på att sälja brukar ofta fortsätta ner. Men inte alltid. Det är ändå en farlig tanke att "snart vänder det", och det tar emot att realisera en usel investering.

LiveChat balanserar på mina kriterier. Jag vill ha tvåsiffror revenue-tillväxt. Då krävs dryga 200 nya kunder per månad. Samtidigt kanske man ska ge dem tid att få igång andra säljkanaler? Eller så har de redan fått all tid som de förtjänar. Jag är bara rädd att kursen sticker 25 procent upp så fort man sålt. Det finns ju mycket värde i knappa 7% direktavkastning, på P/E 13 och ROE på 90. Även med modest tillväxt i försäljningen kan vinstutvecklingen bli god. Men kanske är riktningen i bolaget viktigare, och att vända något tar ofta längre tid än man tror. Prognoserna på 4-traders tyder på svag försäljningstillväxt framöver.

Vad säger du? Är det dags att plåstret från det blödande LiveChat-såret? Eller ska man avvakta om bolaget börjar sälja mera och då tom öka?  Vi har en kamp mellan "billigt" och "utvecklas sämre än jag trott". Jag vet vad Kavastu skulle gjort för längesen men själv är jag kluven. Sett ur kundbasperspektiv är det ingen katastrof, men jag har lätt att titta för mycket bakåt. Kanske ska jag kika hur Favoritfonden Grandeur Peak gör. Att sälja om de säljer kan vara en simpel ta-rygg-strategi. Att försäljningen växte till 230 nya kunder i oktober är positivt, är de på rätt väg nu?

Hur skulle du gjort?

söndag 28 oktober 2018

Svårt att avgöra bolags framtidsutsikter, eller hur?


Det här med aktier är svårt. Riktigt svårt. Vi kan ta ett av mina bolag som simpelt exempel, Somero Enterprises som gör betonglasermaskiner. De maskinerna fixar jämna betongplattor på ett snabbt och effektivt sätt. Här skulle vi kunna gräva ner oss i betong, laser och byggteknik, men inte idag.

Bolaget är ett bra exempel vilka svåra avvägningar man ska göra i ett case. När ska man minska? Hur påverkar en lågkonjunktur? Och hur kan nya produkter förändra bolagets framtid?

Konstant avvägning - ska man minska?
Jag köpte bolaget i början av 2016 kring 120 pence. Nu står den i ca 320 pence. Har jag varit med på hela resan? Nej. Jag har minskat i två omgångar eftersom jag varit rädd för cykliska risker och jag hade efter uppgången en rätt hög andel. Man får minnas att bolaget drabbades hårt under 2008 och nästan gick omkull, men då var de skuldsatta, nu har de nettokassa.

Med facit i hand var jag för feg och sålde för fort. Men vid portföljandelar på 10% med något lätt cykliskt blir i alla fall jag lite rädd, om jag känner mig själv.

Cykliska inslag vs megatrender
Jag gillar att äga ocykliska bolag eftersom det blir mycket mindre att fundera på. Mjölk och trapphissar är inte så värst cykliska. Somero har däremot en uppenbar koppling till nybyggnationer. I sämre tider bygger man mindre.

Men sedan finns det sådant som går åt andra hållet. Blickar vi framåt tror jag starkt på nya byggnader för e-handelslogistik och automation. Båda dessa megatrender gynnar Somero. Oavsett konjunktur kommer fler handla på nätet och det konsumentbeteendet skapar behov av nya lokaler. Och automatisering antar jag kan behöva nya lokaler. Jämna golv bör vara en simpel basförutsättning. Bolaget är ett "hackor och spadar"-bolag mot dessa två starka trender.

Går man till siffror är citatet från denna rapport spännande:
Noting that e-commerce requires three times as much space as other warehouse uses, the report points out that every $1 billion in new e-commerce sales requires one billion sq. ft. of additional distribution space. Given the forecast for growth in e-commerce sales, this translates to demand for 40 million sq. ft. of new warehouse space by 2020.
Men ändå? Hur mycket stannar av om konjunkturen stannar. Jag vet inte.

Effekten av nya maskiner för High Rise?
Bolaget har i presentationer och i webbcasts pratat om att de utvecklar produkter för "High Rise". En stor marknadspotential nämns utan att den definierats. Detta blir en positiv svårighet.

Första utmaningen är att förstå vilka produkter och vilken marknad vi pratar om och bara en sån sak är svårt utan branscherfarenhet. Är det industri eller skyskrapor? Åker maskiner runt på flera våningar eller är det större/bättre/starkare plattor om byggnaden ska vara i flera plan? Och man vet inte ens om produkten lyckas. Jag gissar att vi pratar alla typer av byggnader och flera plan och att utmaningen är att utrymmet är begränsat när man inte är på markplan. Blir inte helt klok trots två lyssningar på deras investor presentation. Någon som är mer inne i branschen kan säkert gissa bättre?

Convicion - viktigast av allt?
Backar man ett steg handlar allt om conviction. Har jag övertygelse nog att äga bolaget med 1, 5, eller 10 procent av portföljen? Ett exempel på convicion-höjande åtgärder är att googla på laserläggare och se att Somero-maskinerna även finns i Sverige. Att marknaden kan vidgas till high rise ökar min conviction något. Men man kan alltid sänka conviction genom att titta på utvecklingen 2008-2012. Visst är det svårt att ta höjd för det okända, Eller hur?

torsdag 25 oktober 2018

Aktiepub 22 november


Nästa aktiepub blir torsdag 22 november kl 18 på Sue Ellen, Tulegatan 17.

30 platser är bokade, kan nog boka upp fler om stort intresse.

Nu är det för tidigt att ropa anti-hej, men kanske får vi tillfälle att begrava våra sorger efter fortsatt börsnedgång. Eller så är det en klang- och jubel-föreställning, vi får se. Oavsett så lär vi ha ämnen att prata om. Som vanligt kommer det finnas många olika investeringsstilar representerade och det brukar vara en skön blandning av folk.

Hoppas vi ses där! Skriv något i kommentarsfältet så vet jag hur många som kommer!

söndag 21 oktober 2018

Inköp av Paradox


Jag har för ovanlighetens skull köpt in ett svenskt bolag. Paradox Interactive står nu för 4% av portföljen. De köptes kring 127 kronor under veckan, men jag har funderat på dem länge. Har ångrat att jag inte köpt, inte ångrat att jag inte köpt, ångrat att jag inte ångrat att jag köpt, ja ni förstår. Kärnan i tveksamheten är: Är spelbranschen för konkurrensutsatt? Är bolaget för dyrt? Är de tillräckligt unika?

Bolaget tror jag är hyfsat välbekant. De gör strategispel som Europa Universalis, Hearts of Iron och är förläggare till Cities: Skylines. Främst är det spel till PC men allt mer till till spelkonsoler. Pengarna till köpet kom från kassan samt en minskning i Savaria. Har velat, men blir för rädd när ett bolag står för mer än 15 av portföljen.

Det jag gillar med Paradox
Paradox har flera intressanta egenskaper.
  • Lojal spelarbas
  • Starka digitala varumärken*
  • Dominerar inom Grand strategy
  • Skalbar tillväxt, hög lönsamhet
  • Relativt ocykliskt
Små men dominerande digitala bolag är svåra att hitta men Paradox är ett sånt. Nyckeln för mig är lojala användare som "prenumererar" på spelen, jfr med FIFA-serien. Paradox har starka digitala varumärken (för att citera Carl Armfelt*). Varje titel börjar inte på noll och ett engagerat community skapar inträdesbarriärer och de kan dessutom skapa innehåll själva. Tesen bakom köpet är att spelnördarna kommer att bli fler och att befintliga spelnördar köper mer. Paradox kan också bredda sig något från "Grand Strategy" till strategispel i stort.

Köpbeslutet har påverkats av att lyssna på poddar och diskutera med andra. Paradox är, i bästa fall, något unikt i hela spelbranschen. Och bra ägare som Swedbank Robur Ny Teknik och Didner & Gerge small & Microcap är alltid ett plus. En möjligen långsökt del i köpet är att vi får mer och mer tid. Framtida pensionärer kommer behöva fördriva tiden, och strategispel kan vara ett sätt. En demografisk krydda finns alltså i bolaget, även om det inte ska överskattas!

Och några tveksamheter
Några saker har gjort mig tveksam:
  • För het och rolig bransch?
  • Växer de utanför sin vallgrav?
  • Är konkurrensen för stor?
  • Är PC framtiden?
  • Värdering, värdering, värdering!
Egentligen gillar jag oväntat tråkig industri, tänk betongmaskiner. Men Paradox är ett rutinerat bolag med titlar från 1999. Men växer de utanför sin "vallgrav" när de gör mindre tunga strategispel och sneglar på mobilen? Nja, tunga strategispel är kärnan och breddningen ser större ut än vad den är på grund av att Cities-serien gått ovanligt bra.

Är konkurrensen för stor? Det är lätt att skapa spel och föra ut dem till en världsomfattande marknad Just därför vill jag att man dominerar en nisch och gör mer än "spel till mobilen". Visst konkurrerar alla andra spel om spelarna - men vem är den typiska Paradoxspelaren? En strategispelsnörd. De får inte samma utmaning i andra typer av spel och konkurrensen är mindre på PC-marknaden. Visst finns frågetecken för tillväxten inom PC men antalet spelnördar bör växa pga tillflöde av unga och mycket litet bortfall. Fler kan hitta till produkterna med bättre bredband och fler plattformar som Steam etc.

Några bolag jag inte fastnade för...
Några bolag fastnade jag inte för av olika orsaker. Alla kan såklart vara fantastiska bolag, jag bara ställer dem emot min strategi, framförallt att dominera en nisch. Och en hel del bolag tycker jag är för svåra:
  • CD Projekt är möjligen underskattat på grund av polsk notering. Men säg LiveChat så försvinner köpsuget. Och CD Projekt är trots storleken (globalt midcap) ganska enbent med få produkter och då ökar osäkerheten för mig. Vill gärna ha bredare bolag. 
  • THQ och G5 kan säkert vara hur bra som helst men jag ser för egen del inte att någon av dem dominerar en nisch på samma sätt (som Paradox gör inom strategispel).
  • IGG - Hongkong, gillar Asien-fokus men ett rätt svårt bolag.
  • Gravity - ser fantastiskt billigt ut men har få produkter och är för svåra för mig. 
  • Gamewith. En japansk portal som är näst störst eller möjligen störst i landet. Men tröskeln för att förstå och tidskostnaden för att bevaka är för hög. 
Slutligen har jag med ljus och lykta letat efter något litet bolag som levererar "hackor och spadar". Finns något "Evolution Gaming" inom gaming? Inte vad jag kan se tyvärr. Kan förresten tipsa om sidan gamingaktier som ger en suverän överblick. Mitt krux är att många dominerande bolag är för stora för att jag ska vilja äga dem och att många små spelbolagen är osäkra investeringar.

Sammanfattning
Jag fastnade till slut för Paradox som trots allt har mycket av det jag letar efter. Mitt mantra är ju: Små marknadsledande tillväxtbolag i rätt branscher som har fantastisk historik, goda framtidsförutsättningar och en ok värdering. 

Frågan har varit hur stark vallgraven är, vilket för mig är en viktig framtidsförutsättning. Och framförallt har priset varit högt. Har landat i att de har tillräckliga konkurrensfördelar, vilket siffrorna tyder på (hög ROE bland annat). Att köpa för dyrt är givetvis en risk. Men förhoppningsvis är priset inte helt orimligt med en viss framåtblick. EV/EBITDA förväntas vara kring 14 för 2019 års vinst enligt 4-traders. Jag ägde också rätt få digitala skalbara bolag. Paradox är en bra motvikt till all tråkindustri och fysiska konsumentvaror.

Vi får se om det här var rätt beslut. Hur ser du på Paradox?

Disclaimer: Detta är ingen rekommendation utan bara information. Jag kan ha missförstått å det grövsta eller helt enkelt tänkt fel Se detta enbart som en redovisning av hur jag har gjort och gör alltid din egen analys. 

söndag 14 oktober 2018

Tsunamiteorin - håll dig borta från hamnen?


Under veckan har vi fått vår beskärda del av finansiella svallvågor. Nu var det bara en snabb och stor våg, men man tror man kan likna det som hände vid en finansiell tsunami. Hur ska man då förbereda sig för att klara sig bäst? Likt en tsunami är det omöjligt att i förväg veta när något händer.

Farligast tror jag är att vara vid händelsernas centrum, vid den "trygga hamnen" där alla stora, stabila och likvida bolag samlas. När likviditeten är hög kan aktiviteten bli hög. Saker händer snabbt och vågorna kan bli självförstärkande när alla båtarna börjar gunga. Även om du satsar på "säkra båtar/bolag/branscher" riskerar du att drabbas. Bolag med stort andel passivt kapital går ner när människor, fonder och institutioner "trycker på knappen". Här är ägarna många gånger mer av ettor och nollor än av kött och blod. Passiva fonder kan vara jobbigt aktiva i nedgångstider.

Riktigt små bolag kan istället liknas vid små fiskebåtar längst ut från det finansiella systemet. De kan i bästa fall bara guppa till när vågen kommer. De bolagen skrivs det inte om. De drabbas inte av passiva flöden. De är kort och gott inte i händelsernas centrum. Visst kan de gå under när som helst, men då är det oftare av egna läckande skutor än av stora yttre vågor. Jag tror det är en poäng att inte vara där andra är utan så långt bort från händelsernas centrum som möjligt.

Här har vi Lex Saltängen som ett intressant exempel. Jag äger inte bolaget men konstaterade att det stod helt still under Brexit-raset. Och för egen del klarade sig de allra minsta bolagen sig bäst nu under veckan. För Decisive Dividend och Ekadharma International var det vilken vecka som helst. Mina två större bolag gungade däremot till rejält - kanske för att de var närmare hamnen? En ytterligare sak är att det möjligen är lättare att hitta lägre värderingar när något går under radarn.

Ok, det här var en liten tsunami-teori - att små fiskebåtar längst ut kan vara opåverkade och att det okända paradoxalt nog kan vara säkrast. Men är jag säker på det? Nej, vi pratar bara om en högst anekdotisk teori så långt från nobelprisets centrum som möjligt. Bolagen jag nämnt kan givetvis gå ner 50% eller 100% i morgon. Det finns aldrig någon säker hamn, men att vara så långt borta från hamnen tror jag kan vara säkrast: I alla fall när människorna själva är de som skapar vågorna.

Vad tror du är säkrast när hela det finansiella havet stormar? Riktigt små bolag, småbolag, eller stora bolag? Tar du hänsyn till ägarbilden? Tror du att defensiva storbolag som JNJ håller emot? Hur rädd är du för vågor som skapas av passiva flöden?

söndag 7 oktober 2018

Indelning viktigare än utdelning?


Många beskriver sig rätt och slätt som "utdelningsinvesterare". Men ibland undrar jag om inte indelning är ännu viktigare att titta på än utdelning. Alltså hur man delar in sin portfölj i olika typer av bolag och vilka typer av case man har. Peter Lynch var en föregångare och nu på senast finns bra exempel från Global Stock Picking och Mispriced markets.

Poängen är att om man enbart är en hardcore utdelningsinvesterare så kanske man sitter med bolag i en enda kategori, t.ex. högutdelare. Men utdelningsinvesterare är också "indelningsinvesterare" så fort man lägger till bolag med utdelningstillväxt, vilket blir två kategorier. Det här är inte kritik mot utdelning, bara en påminnelse om att indelning också är viktig!

En poäng med att ha olika typer av case är att portföljen blir mindre känslig för om t.ex. tillväxtbolag är heta eller inte och hur mycket utdelning är i ropet. Och småbolag och storbolag har olika cykler. I princip är det farligt just ha en kategori av bolag, även om det är vad jag har själv!

Min egen indelning
För egen del så har jag i princip bolag i en kategori: Små marknadsledande tillväxtbolag. Jag använder samma checklista för alla bolag, i princip. Men skrapar man på ytan ser det ut såhär:
  • Små tillväxtbolag = 10 bolag (=kärnan i portföljen)
  • Medelstora tillväxtbolag = A2 Milk och Discovery
  • "Deep value" = Ekadharma international
  • Högutdelare/tillväxt = Decisive Dividend
12 av 14 bolag ger utdelning så jag är ingen renodlad utdelningsinvesterare. Med god vilja kan man ändå klumpa ihop alla bolag i en kategori: små och medelstora tillväxtbolag. Decisive Dividend är också ett tillväxtbolag trots hög utdelning. Kanske skulle man tjäna på att mer genomtänkt dela in portföljen i olika kategorier, och här är två goda exempel.

Global Stock Pickings indelning
Global Stock Picking har ett blogginlägg om indelning utifrån tidshorisont och kvalitetsaspekter.


För egen del tror jag att jag landar i enbart den första kategorin. Men klarar man fokusera på flera portföljer eller delar av portföljen är det nog både roligare och ännu mer lönsamt. Men för mig (återigen högst subjektivt) har jag alltför lätt att tappa fokus på huvudportföljen om jag lägger till mer kortsiktiga bolag.

Mispriced Markets indelning
Mispriced Markets pedagogiska portföljgenomgång är helt i Peter-Lynch anda. Här är casen indelade i "high flyer", "Asset play", "Yield hog" etc. Till portföljen finns symboler för vilket typ av case det handlar om och ett case kan vara t.ex. både "Hot & Spicy" och "Turnaround". Missa inte förklaringen av symbolerna.


För egen del har jag nog i princip allra mest av "High Flyer", det som är långsiktiga tillväxtbolag. En  "Emerging markets"-symbol finns också på en hel del av mina bolag.

Synpunkter
Delar du upp portföljen i olika typ av case? När det gäller tidshorisont och kvalitet? Eller när det gäller värdecase, utdelningscase, turnarounds etc? Inser att jag själv är rätt stel som kör en och samma typ av case för nästan alla bolag. Samtidigt tror jag buy and hold av tillväxtbolag är det som passar mig allra bäst.

Fokuserar du på utdelning eller indelning? Eller båda? Och vilket tror du är viktigast? :-)

söndag 30 september 2018

Kan råvarubolag passa min strategi?


Råvaror är intressanta. Men passar de min strategi? Kruxet är ju att jag vill ha hyfsat stabila tillväxtbolag som har bestående konkurrensfördelar och som helst inte är cykliska. Men kanske att man kan hitta sådana i råvarubranschen också, beroende på var man letar. Råvaror är en trevlig "hedge" i en portfölj. Letar förresten efter bolag inom råvarubranschen, ett annat alternativ är ju att handla tillgångarna direkt på olika sätt.

Inrikta sig mot vissa råvaror?
Man kan leta bolag i de delar av råvarubranschen där efterfrågan kan öka starkast. Känslan är att man knappast är etta på bollen, men digitalisering, elbilar, och batterier kan t.ex. öka efterfrågan på Koppar och Litium. Skulle jag hitta något bolag som verkar mot dessa metaller kan det prioriteras framför de som sysslar med Järn, Aluminium eller annat som kanske också finns mer lättillgängligt.

Ett annat case skulle vara det simpla att jordbruksmark/odlingsmark ger naturlig avkastning, till skillnad från "döda" metallklumpar. Så bolag som äger mark och odlar något har en naturlig "yield".

Bolag med unika tillgångar alltid intressanta?
Vissa bolag kan ha fördelar mot andra även om de tillverkar en "commodity". Sånt kan vara lägre kostnader beroende på fullskalig infrastruktur, närhet till hamnar, eller transport etc. Frågan är hur stor fördelar det här ger. Bolaget äger fortfarande inte sin egen framtid utan styrs mycket av råvarupriserna.

Större fördelar har de som sitter på unika tillgångar, t.ex. en hög andel av de tillgångar som finns globalt. Det är såklart en konkurrensfördel. T.ex. är väl Potash-branschens så, några bolag står väl för om det var 10, 20 eller 50% av världstillgången.

Lokala monopol tycker jag också är högintressanta. Alltså bolag där råvarorna inte kommer ut på en världsmarknad utan används lokalt kan ge upphov till lokala monopol. Grus och sten färdas t.ex. inte så långt och det är kanske inte superpopulärt att anlägga nya anläggningar. Exempel på bolag är Afrimat (Sydafrika) och Texaf (Belgien), men man kan även gå in på Sopbolag t.ex.

Hackor och spadar, min favorit!
Jag äger ett bolag inom råvarusektorn, vilket är Decisive Dividend. De gör bland annat "hackor och spadar" till guldletarna, i form av extra hållbara "slitdelar". Om man träffar rätt med sådana bolag får man man en branschexponering till förmodat lägre risk. Sådana bolag, med återkommande efterfrågan, kan också vara mer ocykliska. Även om priserna går ner kanske man arbetar klart med de tillgångar man håller på med. Sånt som har direkt koppling till nystartsprojekt svänger mer.

Den udda fågeln: Återvinningsbolag
Istället för att leta råvaror under jord kanske man kan utvinna bättre från sånt som redan finns? Exempel på sådana bolag är Tomra, Campine Suez och Better World Green. Det sista är ett Thailändskt som initialt såg lovande ut, enda tills man kom till sidan på webbplatsen som (sic!) heter "Invester Reletions". Kändes inte förtroendeingivande nog.

Har inte hittat något bolag som är tillräckligt litet, med tillräckligt bra siffror. Men jag letar. Får kanske återvinna några bolag jag tittat på innan.

Synpunkter?
Vad kan du tänka dig att investera i när det gäller råvarusektorn?

söndag 23 september 2018

Krones: En okänd tysk dryckesgigant


Aktie: Krones AG
Notering: Tyskland, KRN:Xetra
Marketcap: 3000 miljoner USD, midcap
Kurs: ca 100 Euro 
Direktavkastning: ca 1,5 procent
Courtage: Hyfsat billigt
Elektronisk handel: Kan gå
Möjlig att äga i: Alla depåtyper, även kf

Krones är ett Hidden Champions bolag inom dryckesbranschen. De gör utrustning för att tillverka glasflaskor, PET-flaskor, förpackningar och liknande. Vi kör ett citat här:
Every day, millions of glass bottles, cans and PET containers run through a Krones line. As a supplier for complete systems, Krones provides breweries, beverage bottlers and food producers all over the world with individual machines and with complete production lines.
Rätt intressant väl? Genom detta bolag får man exponering mot branschen på ett "säkert" sätt och vi pratar om "hackor och spadar". Här är en länk till hemsidaninvestor relations, en presentation och prognoser på 4-traders. Nu till en kort genomgång utifrån min lilla strategi. För övrigt kan ni också kika på genomgången hos z2036.

Fantastisk historik? Nja...
Enligt FT ligger EPS-tillväxt på ca 20% per år senaste fem åren, och utdelningstillväxt på 18%. Revenue senaste 5 åren är något svagare, 7% per år enligt Morningstar. Här vill jag helst ha 10%

Lönsamheten är inte fantastisk utan mer ok, både ROE och ROA kring 12-15 %. Bolaget har nettokassa och en mycket stabil utveckling men försäljningen är t.ex. bara 6% upp senaste året. Sammantaget mitt emellan ok och bra, men inte fantastiskt.

Goda framtidsförutsättningar? Ja!
Här tittar jag på vallgrav, megatrender och geografisk exponering. 

Har de en ekonomisk vallgrav?
De är marknadsledande med 25% av bryggerimarknaden, se bild 14. Jag skulle tro att en så stor aktör kan lägga mer på forskning och utveckling. Och de nämner vissa fördelar i årsredovisningen:
Besides our big European competitors, a number of smaller providers are also vying for orders. However, most of our competitors only offer products relating to a certain part of beverage production or operate only in certain regions. Krones’ global turnkey approach and global service network put the company in an excellent position and we intend to defend our strong position in our core segment and to considerably improve our standing in our two smaller segments.
Jag är inte säker på att det räcker till en stark vallgrav, men en "narrow moat" skulle jag gissa på.

Finns en megatrend?
Dryckesbranschen är för det första relativt ocyklisk vilket är ett stort plus. Visst kan man ha åsikter om vad som finns i flaskorna (alkohol, socker etc) men det spelar troligen mindre roll. Vattenkonsumtionen går upp och men läskkonsumtionen ner. Megatrenden kan vara att de fångar den växande medelklassens tillväxt, särskilt i öst. Här är det extra intressant att kolla geografisk exponering. Jag gillar den globala spridningen och att de är hyfsat stora i Asien.


Ok värdering? Ja
Kalaset kostar P/E 19 på 2017 års vinst och till en yield på 1,5 procent. Går man till 2020 års vinst är genomsnittsprognosen P/E 13 enligt 4-traders. På värderingsmått som EV/EBITDA där man tar hänsyn till kassan ser bolaget rätt billigt ut, t.ex. 8 för 2018 års vinst. Om man tror på prognoserna ser priset åtminstone okey ut.

Summering?
Rätt bransch och bra bolag. Men jag ser tre tveksamheter för egen del:
  • Revenue växer väl svagt. Över tid är det svårt att få riktig vinsttillväxt om försäljningen ökar med mindre än 10% per år. Vad gör att det ska ta fart? Ok, megatrenden "mer drickande" i alla dess former möjligen och bolaget är inne i Asien. Men räcker det?
  • Lönsamheten är inte jättehög. Även om de har en stark "moat" undrar jag i vilken mån de kan kapitalisera på den och ta ut överpriser. Däremot stabilt så det räcker och blir över.
  • Bolaget är välbevakat, 14 analytiker och globalt midcap. Däremot kan det långsiktigt vara ett fantastiskt case ändå, men oupptäckt är det inte. Och frågan är hur mycket "Hidden" champion de är, även om jag verkligen tror det inte är känt bland de breda folk- och analytikermassorna.
Just bolagsstorleken och försäljningstillväxten gör att jag avstår. Men vad säger ni? Kan det vara ett intressant case? Kanske "megatrenderna" gör att de tar fart på lång sikt? Nog är det ett bra bolag men jag tycker inte de har allt. På fotbollsspråk har de för dåligt löpsteg (tillväxt), och är möjligen för gamla (midcap), men plus är att de både är hyfsat kompletta och stabila.

Ps) Kronan till Miljonen är en svensk Twittrare. Nog undrar man om det finns någon Krones zu miljones i Tyskland. Man skulle i alla fall göra en kvalificerad gissning att Krones väger tungt i den portföljen :-)