Väljer Avanza och Pareto för (exotisk) utlandshandel

Pareto har seglat upp som en spännande och vass aktör för utlandshandel. För min del kollar jag extra mycket på det exotiska. De ordrarna är något billigare, 500 kr istället för 749 kr, men det är en mindre sak. Att de tillåter köp i ISK är den stora fördelen jämfört med Avanza.

För min del är jag intresserad av det exotiska, för vanliga marknader och elektronisk handel i Nordamerika och Europa se här. Notera att det är en månadskostnad för att kunna handla elektroniskt som bas-kund, och jag har valt att börja att ringa in ordrar och bygga upp en exotisk del.

Marknader och depåtyper hos Pareto/Avanza/Degiro
Pareto klarar, via telefonorder, handel i ISK på följande exotiska marknader:

• Singapore
• Australien
• Nya Zeeland
• Sydafrika
• Japan
• Hong Kong

Pareto har också möjlighet till valutakonto för ISK, vilket är en bra grej, även om jag själv handlar rätt lite. Men nog är valutaväxlingen ett område som förtjänar mer uppmärksamhet, och skillnader där blir extra viktiga om erbjudandena i övrigt blir mer lika. 

Avanza klarar de uppräknade marknaderna via telefonorder och dessutom Thailand, Filippinerna och Indonesien. Men kostnaden är 749 kr och de säger nej till ISK. Mer om det sen.

Degiro klarar Pareto-marknaderna, minus Sydafrika och Nya Zeeland, i ISK, billigt och elektroniskt. Problemet för mig är att jag inte har samma förtroende och att det är krångligare med en utländsk aktör om något går fel. Min tveksamhet gäller särskilt kommentarerna från ett gammalt inlägg. Sen tror jag risken är låg, och jag är dåligt påläst, men känner mig tryggare med en aktör som har alla tillstånd, all verksamhet och övervakning här lokalt. Degiro har såklart tillstånd men det är via gränsöverskridande handel. Trots bra villkor blir det ett (högst) subjektivt nej från min sida.

Jag är väl också lite "gammaldags" eftersom jag inte tycker att telefonorder är ett så stort minus. Jag handlar sällan, och blir faktiskt mer långsiktig och eftertänksam när tröskeln för varje beslut höjs.

Några ord om källskatt
Oavsett om du äger i vanlig depå eller ISK kan det bli problem att få tillbaka utländsk källskatt, normalt 15% av utdelningen. Även med ISK så är det max 500 kr tillbaka som gäller om du har underskott av kapital. Äger du i Kapitalförsäkring är problemen mindre eftersom det hanteras av banken och beloppsbegränsningen, max 500 kr tillbaka, inte gäller där.

Det man kan göra åt källskatteproblemet i vanlig depå och ISK är att:

• försöka fixa överskott av kapital
• välja länder med låg eller ingen källskatt, typ Singapore.
• välja bolag med låg eller ingen utdelning, vilket minskar problemet.

ISK är att föredra framför depå även om det är fortfarande är trixigt med källskatten och Kapitalförsäkring (Kf) vore allra bäst. Med Kf tillkommer dock en riskdimension, att du inte äger det du har där, men det tar vi vid ett annat tillfälle. Ett sätt att komma runt källskatteproblemet kan vara att hitta sekundärnoteringar på vanliga marknader och köpa i Kf. Se även tidigare inlägg om exotisk utlandshandel i praktiken,

Går från en till två banker
Jag har blivit kund hos Pareto, gjort några affärer, och är hittills mycket nöjd. Kommer nog ha kvar en del hos Avanza också. Jag är mycket nöjd kund där med när det gäller vanliga marknader. Men jag tycker Avanza borde öppna fler marknader för åtminstone ISK. Jag har såklart tagit upp det flera gånger men inte fått någon egentlig förklaring till deras nej. Förstår att allmänintresset är begränsat, men jag måste se över mitt exotiska hus. Nyköp kommer att ske hos Pareto och depå-aktier kommer att flyttas dit. ISK är på totalen en mycket bättre depåform än vanlig depå.

Tyvärr har Avanza de senaste åren gått åt fel håll för handel utanför västvärlden. De har tagit bort möjligheten att äga exotiskt i Kf och stängt marknader som Malaysia där jag äger aktier. Varför Avanza inte tillåter ISK för fler marknader förstår jag inte och ett ja skulle underlätta enormt. Kravet för ISK är att det ska röra sig om aktier som är "upptagna till handel på en reglerad marknad". Skatteverket säger där att "Med begreppet upptagen till handel på en reglerad marknad avses reglerade marknadsplatser i hela världen" och fördjupad info finns här.

Jag har mycket svårt att tro att aktier som handlas t,ex, i Singapore, Australien/Nya Zeeland och Sydafrika inte skulle träffas av det begreppet. Och när Pareto och Degiro säger ja är det helt givet att man kan göra en bredare tolkning, om man bara vill. För att summera förstår jag inte varför Avanza inte gör en (möjligen?) liten ändring för att underlätta för global handel. Kanske är målgruppen liten idag men de som önskar "global aktiehandel till rimliga villkor" blir allt fler.

Fördelning av nyköp
Så här kommer det se ut för mig för nyköp

• Sverige: Avanza eller Pareto i ISK
• UK: Avanza eller Pareto i ISK
• Kanada: Avanza Kf
• USA: Avanza Kf
• Singapore: Pareto ISK
• Sydafrika: Pareto ISK
• Australien: Pareto ISK
• Nya Zeeland: Pareto ISK
• Hong Kong: Pareto ISK (men tveksam till köp där!)
• Japan: Pareto  ISK
• Thailand: Avanza Depå
• Indonesien: Avanza Depå
• Filippinerna: Avanza Depå
• Malaysia: Avanza har stängt

Synpunkter?
Är intresserad att höra om det finns kommentarer från de som testat Pareto eller Degiro. Och om Avanza vill svara så är det ett bra tillfälle :) Det här är såklart inte ett sponsrat inlägg för Pareto på något sätt. Jag vill bara köra det alternativ som jag upplever som bäst för utlandshandel och starta en diskussion! Det är global handel jag brinner för, och jag vill att fler upptäcker de möjligheter som finns. Och 500 kr och ISK är så mycket bättre än 749 kr och depå, även om jag gillar Avanza i övrigt.

Nej, nu finns det färre ursäkter till att avstå från global handel. Visst är det dyra telefonsamtal men jag tror att de ökade möjligheterna att köpa bra och billiga bolag uppväger kostnaden! Degiro är också ett smidigt alternativ pga elektronisk handel och ISK även om jag själv avstår. Till sist så blir det såklart något bökigare att hålla koll med två banker. Men jag har sedan flera år tillbaka kört Financial Times portföljfunktion, och Stefan Thelenius verktyg, och båda funkar fint.

Vägen till Asien och Afrika kan gå via Tyskland

Jag är svag för Asiatiska och Afrikanska bolag. Ofta är det svåra att handla lokalt, men det finns fler alternativ än man tror. Att bolag från hela världen listas i USA är nog hyfsat bekant och adr.com är en bra källa till information. Men färre tänker nog på Tyskland som en genväg till Asien och Afrika.

Två stora fördelar finns med handel i Tyskland istället för lokalt:

• Du bör kunna äga aktierna i kapitalförsäkring
• Courtaget är lägre

Hur man kan handla i Tyskland varierar hos olika svenska aktörer, men vi ändå talar om handel inom EU. Vilka noteringar som sedan fungerar i praktiken beror ofta på hur dålig omsättning det är. Storbolag funkar såklart bättre än småbolag. Men det är värt att undersöka tyska noteringar, som dessutom blir fler och fler. Via Frankfurt finns t.ex. 750 Australiensiska, 500 Kinesiska och 100 Indonesiska aktier. Alla går inte att handla, men det är ett spår att undersöka!

Exempel på börser
Här är en lista till sökfunktioner på olika börser:

• Frankfurtbörsen
• Berlinbörsen

Stuttgart hade ingen vidare sökfunktion och Hamburg/Hannover och Munchen fanns bara på tyska. Xetra verkar vara en del av Frankfurtbörsen. Generellt är Frankfurtbörsen det naturliga valet.

Ett varningens finger ska höjas för de som funderar på att handla. Kolla exakt vad du köper (aha, säger du det!). Det jag menar, förutom bolaget, är om man de facto äger en andel i det lokala bolaget eller bara sitter med någon typ av finansiell produkt.

Exempel på bolag
Exempel på bolag som går att handla är Tencent, Naspers, Geely, Singapore Airlines och Scales.

Den enkla varianten på att få fram de marknader ett bolag handlas på är Financial Times. Vi tar Alibaba som exempel. Skriv in "Alibaba Group Holdings" och välj "View all results" så ser du denna bild. Eftersom den handlas elektroniskt i USA finns knappast något skäl att köpa i Tyskland. Tencent har däremot ett gäng tyska noteringar och ingen i USA. Och den i Frankfurt verkar gå att handla.

Själv har jag inte tänkt så mycket på de tyska noteringarna eftersom jag oftast handlar småbolag vilket brukar bli lokalt. Men av portföljbolagen handlas A2 milk, Discovery och Famous Brands i Tyskland. Problemet är som nämnt dålig omsättning (handlas är att ta i), och då är ändå de två första globala midcaps. Och sen det här med vad man köper  Den tyska noteringen nämns inte på A2 milks IR-sidor, även om det inte behöver vara något skumt för det.

Synpunkter?
Har du testat handla i Tyskland? Jag har numera som rutin att kolla vad för exotiskt men kan hitta på såväl adr.com som Frankfurtbörsen. Det är faktiskt något något lättare att handla "exotiskt" än många tror, åtminstone för större bolag.

Vågar man köpa små Kina-bolag i USA?

I mina screeningar stöter jag på bolag som verkar bra på siffrorna men där man inte vågar köpa. Problemet är inte siffrorna och produkterna utan den allmänna trovärdigheten. Och med krav på minst 4% andel i portföljen vill jag inte ta ett "bet" där risken är för stor.

Vi kan ta ReTo ECO-solutions som exempel (ticker RETO:NAQ). Ett mycket litet (ca 60 m USD) Kina-bolag som är listat i USA och som gör miljövänliga byggnadsmaterial i Kina. Hyfsad tillväxt och ett bolag under radarn, endast en artikel på Seeking Alpha.

Man kan läsa mer på hemsidan, i prospektet och årsredovisningen (se sid 112 för historisk tillväxt). Nyligen kom dock en dålig rapport. Notera särskilt vinstminskning och att att det tar längre tid att få betalt från sina kunder. Är bolaget är en kanariefågel i gruvan för Kinas tillväxt? Nåja.

Vad gillar jag?
Här är en del positiva egenskaper:

• Över tid har bolaget vuxit bra
• Miljövänligt fokus, svårt att investera i sånt i Kina.
• Stark Kina-exponering. 
• Litet och relativt upptäckt, 
• Lätt att köpa, elektronisk handel för Kina-bolag.

Vad gör mig rädd?
Och till eventuella negativa egenskaper:

• Att de inte också är listade där de har sin verksamhet. Grundtesen är att ett bolag bör lista sig där man mest hör hemma. Genom att rikta sig till amerikanska investerare finns risken att man vill sälja in en svårkontrollerad story. Samtidigt kan IPO:n (2017) och en listning på NASDAQ i sig ses som en kvalitetsmärkning som man inte fått på kinesiska börser.
• De är ett Virgin-Island-bolag. Säkert skatteffektivt på något sätt, men ändå. Kan för lite om det.
• Kort historik. Ett sätt att få ner risken är att investera i bolag som varit listade längre. Ta mina okända Indonesiska småbolag, jag tror de varit på börsen sen 90-talet. Om man fifflar blir det ju svårare och svårare att skjuta en lögn framför sig utan att avslöjas.
• Inga välkända investerare är inne i bolaget vad jag kan se. Både ett hot och en möjlighet :-)
• Byggnadsmaterial är starkt beroende av konjunkturen, bolaget kan vara för cykliskt och ett köp riskera att vara högst feltajmat.

Stora Kina-bolag kan också vara osäkra?
Observera att jag har noll indikation på att något är snett med ReTo ECO. Jag är bara (överdrivet?) rädd för små obskyra Kina-bolag i USA efter att ha sett filmen The China Hustle. Men egentligen är det samma problematik som med Alibaba. Där ska man kanske se upp, är man ägare borde man i alla fall kolla in denna artikel (hittad via Value and Opportunity) som djupdyker i redovisningen. Tencent är som kontrast noterat i Kina, även om de också kan köpas via telefonorder i Tyskland.

Vågar du köpa USA-listade Kina-bolag? Jag är lite tveksam, i alla fall när bolaget är okänt och historiken kort. Vad tror du?

Intervju om att investera utomlands!

Tar en kortare paus från mitt blogguppehåll. Jag är nämligen med i en tidigare inspelad intervju med EFN. Inte mitt vanliga forum och jag är mer van bakom ett tangentbord. Men man måste utmana sig själv. Och framför allt vill jag få ut budskapet att man som svensk sparare verkligen kan tjäna på att lyfta blicken. Jag må vara vinklad mot utlandet, men se mig gärna som en motpol med det kompakta "home bias" som oftast råder.

Tidigare tankar om att investera i utlandet finns här. Intervjun är rätt självinstruerande men jag vill passa på att förklara mer vad jag menar och länka till mer info.

Det är inte svårt! De screeners som jag brukar använda mig av är 4-traders och Financial Times. Fonder jag gillar och brukar bevaka vad de äger hittar du här. Allra främsta inspirationskällor är amerikanska fondbolagen Wasatch och Grandeur Peak.

Större urval ger fler möjligheter! Handen på hjärtat, hur sannolikt att Sverige har de 11 bästa fotbollsspelarna i världen? Varför bara ta ut svenska spelare till sin VM-elva? Att välja de 11 bästa av
500 spelare borde statistiskt vara sämre än välja de bästa av 20 000 spelare. Och ingen ska vara given bara för att den är svensk. Input på ämnet är också Phantas tänkvärda inlägg om Home Bias. Många känner sig tryggare med att satsa i sitt eget land, trots mindre urval och lägre riskspridning.

Riskspridning får du naturligt genom att sprida risken på länder, marknader, och valutor. Här är Framtidsinvesteringens inlägg om Asien och Afrika högst tänkvärt. Demografin talar inte till Europas fördel. Och Sverige har sina särskilda risker. Sen har jag för egen del under de senaste åren pekat på rapporten Sverige in i dimman. Dysterkvist javisst, och jag hoppas verkligen inte det inträffar. Men bara för att Sverige historiskt varit en bra marknad behöver det inte vara så i framtiden. Och bäst har Sydafrika, Norge, Danmark, Nya Zeeland och Australien varit de senaste 17 åren!

Se upp för valutarisken eftersom du både köper en utländsk aktie och en utländsk valuta. Du måste gilla båda. Här brukar jag kolla på xe.com och helst 5- och 10 år bakåt för att se hur valutan rört sig historiskt. Så här ser det t.ex. ut för Sydafrika och Indonesien. Det många ofta glömmer är att det både är valutarisk och valutachans, särskilt beroende på hur man ser på Sveriges långsiktiga risker och utmaningar.

Håll koll på totala risken när du går längre bort i geografin. Det kan bli komplext om du dessutom tar svåra bolag. Du måste kunna förstå och kunna bevaka bolaget. Men bolagsstorleken och verksamheten är mycket viktigare än i vilket land bolaget finns. Ett litet mjölkbolag i Nya Zeeland är lättare att förstå än t.ex. Ericsson med alla dess olika affärsområden. Jag väljer generellt low-tech och mindre bolag, vilket sänker tröskeln, särskilt om man kopplar på god historik i bolagen.

Vågar man investera i Turkiet?

Har under åren sprungit på en del turkiska bolag. Här finns intressanta bolag som t.ex

• Pinar Sut: En arla-variant med mejeriprodukter
• Tat Gida: Pasta och mjölk. 
• Alarka Carrier: Luftkonditionering
• TAV Havalimandari: Ett flygplatsbolag, med starka konkurrensfördelar.
• Logo Yasilim: IT till småföretagare.

Men för att det ska värt att kika närmare på bolagen måste det vara aktuellt att investera i Turkiet. Du köper ju bolagen i Turiska Lira och deras intäkter kommer därifrån. Och framförallt så verkar de i Turkiet (!). Ok, man investerar ju i bolag, men landet får inte vara ett för stort hinder.

Varför Turkiet?
Turkiet är en i alla fall historiskt växande ekonomi som ligger nära både Europa och Asien. En ung befolkning och hyfsat låg statsskuld är positiva faktorer, hämtat från tankarna i denna SvD-artikel och detta inlägg. BNP-tillväxten ligger väl någonstans kring 5-8 procent per år och statsskulden är låga 30 procent. På riktigt lång sikt kan man kanske väl tänka sig att Turkiet blir en del av EU även om det känns avlägset idag. Geografiskt är de i alla fall nära.

Jag gillar megatrender och Turkiet, Polen, Mexico, Nigeria, Sydafrika, Indonesien, Thailand, Vietnam och Filippinerna nämns som framtidsländer (se sid 27). Möjligen har det ändrats något sedan 2014? Men respekterade fonder som Arisaig Partners är inne i Turkiet i bolag som Ulker och Tat Gida. Som privatsparare kan man också äga turkiska aktier i en kapitalförsäkring (via Avanza) så högutdelare är också ett alternativ.

Varför inte Turkiet?
Här blir det en något längre lista. Nog finns en hel del att invända:

• Stor politisk risk kopplad till Erdogan. Jag kunde vara bättre påläst men man anar vissa diktatoriska tendenser. Här är en artikel på ämnet och en till. Han är visserligen folkvald men tycks vilja öka sin makt, blockera Twitter och kan lägga sig i på ett oförutsägbart sätt. Vissa bolag kan fara illa om ägarfamiljen inte är poppis, googla t.ex. på Koza Altin.
• Politisk risk på grund av läget. Granne med Ryssland och Syrien bland annat. I och för sig är Turkiet med i NATO så att de skulle bli angripna skulle vara en stor händelse. Terrorattacker är ett faktiskt hot och de uppeldade konflikterna med PKK är ingen höjdare.
• En investering innebär att du köper Lira som riskerar att urholkas räknat i SEK. Går man till tradingeconomics.com ser man ser att inflationen i dagsläget ligger på höga 10 procent. Från 2005 och framåt har inflationen inte minskat nämnvärt. Valutan har också tappat mot SEK en en längre tid.
• Dålig historisk avkastning, jfr sammanställningen i tidigare inlägg där Turkiet inte är med i toppen. Vet inte om de saknas i undersökningen eller om de fick för dåligt resultat.
• Courtaget är högt. maxcourtage hos Avanza och man måste göra telefonorder. Då hade man önskat att bolag, land och valuta var i toppskick, men köp i kapitalförsäkring ett plus.

Vågar inte?
Nja, tror inte jag vågar som det är nu. Ser för många negativa scenarion men jag tar väldigt gärna emot synpunkter. En stabiliserande faktor är i och för sig Nato-medlemskapet som borde förhindra det värsta. Men om Mugabe var kvar i Zimbabwe till 93 års ålder så är Erdogan "bara barnet".

Turkiska bolag är en contrarian-investering men med viss risk för störd nattsömn. Du kan på ytan hitta stort värde t.ex. i konsumentbolaget Pinar Sut, med direktavkastning på dryga 7 procent och P/E 14. Men hur stabil är valutan? Jag kommer nog inte investera inte i Turkiet (eller Ryssland) eftersom det innebär risker som är svåra att förutse. För att köra en Lotta Engberg-referens så vill jag leva och dansa (nåja) och jag vågar skratta, men jag vågar inte chansa :-)

Samtidigt är alltid gränsdragningen svår, Kina är en slags diktatur och då borde man även utesluta alla Kinesiska bolag. Hur ser du på en investering i Turkiska bolag? En detalj i sammanhanget är att många vågar investera i Betsson som har hyfsat stor andel av vinsten från Turkiet. Men både Betsson och Turkiet kan gå bort av samma skäl för mig - för mycket gambling :-)

Exotisk utlandshandel i praktiken

Ibland förutsätter man att alla andra är som en själv. Bara för jag är i en exotisk aktiebubbla är det, som tur är, inte alla andras verklighet. Så hur gör man i praktiken om man skulle vilja köpa en mer exotisk aktie? För mig är det ganska naturligt, men... så har det inte alltid varit. Och det är också föränderlig materia.

Vad är exotiska marknader?
Med exotiska marknader menar jag marknader utanför Norden, Europa, och USA/Kanada. Alltså främst Asien och Afrika men även Latinamerika.

Norden och USA/Kanada handlas elektroniskt hos de allra flesta banker och är inget problem. I Europa är det större skillnader i courtage och handelsmöjligheter och då är det ofta telefonorder som gäller. Men idag ska vi blicka längre bort :-)

Sekundärnotering ett första alternativ
Det första man bör göra är se om den exotiska aktien går att köpa på en mindre exotisk börs. Med tanke på alla klurigheter kan sekundärnoteringar vara ett alternativ. Finns en aktie på New York-börsen är det smidigare än att köpa lokalt i Johannesburg eller Jakarta. En bra källa för info är www.adr.com där du bland annat kan söka på olika länders aktier.

Detta innebär t.ex. att

• MercadoLibre, ett argentinskt bolag, kan köpas på Nasdaq till USA-courtage
• Många exotiska bolag är noterade i USA. Men telefonorder och vanlig depå om OTC.
• Vissa exotiska bolag kan handlas i London eller tyska börser, till hyfsat courtage.

Egentligen är det inte konstigare än att Schweiziska ABB kan handlas på Stockholmsbörsen. Ofta är det storbolag man kan handla på detta sätt. De bolag jag själv köper är mindre och har ofta en dålig omsättning i sin sekundärnotering om sådan finns. Praktiska exempel är Famous Brands, Discovery och Bank Rakyat som alla visserligen finns noterade i Tyskland. Men när det går månader utan handel så tar man hellre lokalmarknaden alla dar i veckan!

Olika utbud hos olika aktörer
Vill man handla exotiskt och lokalt så fungerar inte det hos alla aktörer. Priserna varierar förstås också. Den aktör som verkar ha bäst utbud för exotisk handel är Avanza och fortsättningen kommer mest att handla om erfarenheten av min egen handel där.

Avanza klarar t.ex. dessa exotiska marknader, förutsatt att de inte ändrat:
Australien, Brasilien, Filippinerna, Hong Kong, Indonesien, Japan, Malaysia, Nya Zeeland, Singapore, Sydafrika, Thailand, Turkiet

Degiro uppger till dags dato att följande exotiska marknader fungerar:
Autralien, Hong Kong, Japan, Singapore, Turkiet

Man kan tyvärr inte handla alla jordens hörn via Degiro, även om man kan få den bilden av vissa personer i vissa poddar :-) Som det är nu har Avanza ett större utbud, dock till högre pris. För egen del har jag inte heller vågat satsa på Degiro, läs om mina tankar i detta äldre inlägg.

Vissa marknader är hursomhelst stängda oavsett aktör, t.ex: Indien, Kina (utom Hong-Kong), Vietnam, Latinamerika och Afrika (utom Brasilien/Sydafrika). Och övriga aktörer då? Jag är inte helt påläst men Nordnet fixar t.ex. inte Sydafrika vilket däremot SEB gör. Nordea, Handelsbanken och Swedbank mfl tar jag gärna emot input på!

Depåtyp
För exotiska innehav gäller hos Avanza vanlig depå, dvs inte kapitalförsäkring eller ISK. En konsekvens är att högutdelare inte är så lämpliga eftersom det är 30% skatt på utdelning i depå.

Här är min tidigare genomgång om depåtyp för handel i olika länder. I korta drag väljer jag Svenskt i ISK, utländskt i kapitalförsäkring när det går (Norden/Europa/USA/Kanada) och just exotiskt i vanlig depå. Tidigare kunde man köpa exotiskt i kapitalförsäkring men inte länge.

Kapitalförsäkring och källskatt har förresten varit ett hett ämne i veckan. Avanza behandlar kunderna som ett kollektiv betalar tillbaka 91% av källskatten till alla. Att det inte är 100% beror gissningsvis på hög källskatt i populära Danmark. Mina små exotiska äventyr i kapitalförsäkringen lär inte påverka och jag hade fått mer tillbaka med en kundanpassad beräkning (om jag räknar rätt). Men för egen del är jag inte alltför upprörd. Med 91% av källskatten tillbaka är kanske 98,5% av utdelningen kvar. Synd, och lite orättvist men inte hela värden. Och det kan kanske förbättras. Jag trodde t.ex. att Avanza begärde och fick tillbaka pengar från Danmark redan idag.

Kostnader
Hos Avanza kostar det 749 kr per telefonorder. Det innebär att man då måste investera för lite större summor, beroende på vilket procentuellt courtage man tycker är acceptabelt. Man kan ju alltid jämföra med vad en exotisk fond kostar i årlig avgift, och ett courtage är en engångsavgift.

Avgifter i landet kan också tillkomma. Och växlingsavgiften ska inte förglömmas. Eftersom den inte är jättetydlig på köpnotorna gäller det att man själv är med på noterna. Du bör undvika att köpa och sälja eftersom det genererar växlingsavgifter. 

Källskatt
Nu när vi pratar vanlig depå vill Sverige ha 30% av utdelningen. Men man kan få avräkna den källskatt som det andra landet har dragit på utdelningen. Det här ska ofta gå med automatik i deklarationen om källskatten är 15%, men bara upp till 500 kr om du har underskott av kapital.

Problem 1: Länder som drar mer än 15%

Att länder drar mer än normala 15% kan innebära problem. Tanken är nog att andra landet drar 15% och Sverige drar 15% vilket blir 30% tillsammans.

Men Indonesien drar t.ex. 20% och då blir det totalt 35% skatt på utdelningen om man inte kontaktar Indonesien eller lyckas dra av 5% extra i sin deklaration. För thailändska aktier har 10% dragits och för Filippinska 30%. Filippinska aktier är inte så bra att handla i depå om man inte vill ha 45% skatt på utdelningen. Det är möjligt att man själv kan göra ytterligare avräkning i deklarationen, eller åtminstone avdrag (se nedan) men allt över 15% riskerar bli lite bökigt att få tillbaka eller gå förlorat. 

Min lösning på problemet är att undvika länder som drar en alltför hög källskatt. Och också prioritera lågutdelande aktier i exotiska länder, vilket minskar problemets storlek.

Problem 2: Max 500 kr i avräkning om underskott av kapital
Säg att du haft utdelningar på 5 000 kr från utlandet, vilket vid 15% källskatt leder till att andra landet dragit 750 kr. Det hade varit logiskt att alltid få tillgodoräkna sig de 15% som dragits. Men icke. En spärregel säger att du max får göra avräkna 500 kr om du har underskott av kapital. I praktiken kan det bli högre skatt på utländska utdelningar över 3 333 kr per år (= över 500 kr i avräkning).

Man kan förutom avräkning tydligen istället göra avdrag även om det inte är lika förmånligt. Se skatteverkets utförliga info om avräkning och avdrag här men notera att de inte säger något konkret om 500 kr-begränsningen, vilket istället görs i detta dokument. 500 kr-begränsningen, som också gäller ISK, saknas också på en direkt fråga och svar, vilket jag fört vidare.

Min lösning är fördela om räntekostnaden för lånen för att jag själv inte ska ha underskott av kapital. Det alternativet finns om man är två som delar på lånen och jag uppfattar det inte som otillåtet på något sätt.

Själva telefonordern
Nu blir det hur funkar hos Avanza där jag, så som utbudet ser ut, köper mina exotiska aktier.

Man ringer in en order, och kan då få hjälp att kontrollräkna valutor etc så att ordern blir på rätt summa. Köpkursen kan sedan uppdateras under dagen genom att man ringa tillbaka. Men det blir ett courtage per dag om avslut sker. Man kan inte lägga en flerdagarsorder och vänta tills den efter en vecka är fylld och betala ett courtage.

Problem 1: Tidsskillnaden
Vissa marknader är på grund av tidsskillnaden inte möjlig att ringa tillbaka och ändra en order på. För t.ex. Australien och Japan måste man lägga ordern dagen innan och "hoppas" att den går igenom men man brukar kunna vara med i en auktion i början av dagen i och för sig. I Indonesien fungerar det att handla mellan 8.30 och 10.00 svensk (vinter)tid. Och Brasilien är precis som USA öppen på kvällen. Jag är lite försiktig med t.ex. Australien och Japan, eftersom jag inte kan handla i "realtid".

Problem 2: Delavslut om låg omsättning
Risken för delavslut är en faktor att se upp med om man köper mindre omsatta bolag. Säg att du vill köpa 10 000 aktier men bara får 100 köpta på den kurs man uppgav. Ja, då blir det maxcourtage för de ynka aktierna, Därför kan det vara bra att fråga hur stort orderdjupet är (även om det är med fördröjning). Framförallt är det extra viktigt att den lokala börsen är öppen medan man handlar så att köpkursen kan justeras genom ett nytt samtal.

Det är inte ofta jag lägger order. Men jag brukar ringa tillbaka efter 15-30 minuter för att höra om allt blev köpt och i värsta fall justera köpkursen uppåt för att fylla orden. Köper man mer omsatta aktier är risken för delavslut givetvis mycket mindre.

Summering
Nog finns en del att tänka på när man köper utländska aktier, och en checklista blir:

• Finns det en sekundärnotering med tillräcklig omsättning?
• Går lokalmarknaden att handla på via ens bank?
• Tänker jag på att köpa i rätt depåtyp, troligen vanlig depå.
• Hur är källskatten i landet? Hög källskatt = risk för extra skatt på utdelningen
• Kommer du komma över 500 kr i källskatt per år (utanför kapitalförsäkringen)?
• Finns risken för delavslut, hur är omsättningen?
• Kan jag handla i realtid på marknaden pga tidsskillnad?

Nog är det lite krångligare, men jag tror peppar peppar att det är värt mödan. Utgångspunkten för mig är att hitta fantastiska bolag världen över. Vad tycker du är största hindren? Telefonorder, skatteregler eller helt andra saker?

Avanza försämrar exotisk utlandshandel

Tyvärr har Avanza försämrat möjligheterna till exotisk utlandshandel. Tidigare har du kunna köpa aktier från många olika marknader in i en kapitalförsäkring. Exempelvis har jag själv köpt aktier i Sydafrika, Indonesien, Filippinerna och Thailand till min kapitalförsäkring.

Poängen är att du själv slipper begära tillbaka källskatten i en kapitalförsäkring. Och det finns inte heller något tak för hur mycket källskatt du kan få tillbaka. För ISK, och vanlig depå, gäller max 500 kr tillbaka om du har underskott av kapital (t.ex. pga bolån). Vid utländska utdelningar överstigande 3 333 kr per år (15% källskatt) får du alltså inte tillbaka hela källskatten eftersom det blir mer än 500 kr. Se tidigare inlägg där jag redogör för kapitalförsäkringens finesser.

Sammanfattningsvis får man på exotiska marknader nu räkna med 85 % utdelning istället för närmare 100% vid återbetalning av källskatten. Till Avanzas försvar finns flera rationella skäl till förändringen, se rubrik nedan. I en kapitalförsäkring är ju Avanza ägare till aktierna och då kan ju olika problem uppstå.

Färre möjliga marknader 

Innan förändringen
De här marknaderna var möjliga för kapitalförsäkringar:

• Sverige, Norge, Danmark, Finland
• EU och USA/Kanada
• Australien, 
• Japan, 
• Malaysia, 
• Singapore, 
• Indonesien, 
• Filippinerna, 
• Hong Kong, 
• Thailand, 
• Nya Zeeland, 
• Sydafrika 
• Turkiet
• etc (kan ha missat något)

Efter förändringen
Nu är utbudet mer begränsat för kapitalförsäkringar:

• Sverige, Norge, Danmark, Finland
• EU och USA/Kanada (ej OTC)

Du kan inte lägre fylla på innehav i de första länderna utan får hitta andra sätt om du vill öka innehavet eller köpa nytt. Förändringen syns inte på informationen om handel på övriga marknader utan i regler och villkor för kapitalförsäkringen. Som tur är så är jag i alla fall inte tvungen att sälja.

ISK och vanlig depå då?
Vilka marknader går att handla på via ISK eller vanlig depå då? Jag har fått svaret att de exotiska marknader jag räknar upp här ovanför ska gå bra eftersom de är reglerade marknader. För ISK finns ett placeringsreglemente men andra marknader går alltså också bra. Man får ringa och fråga vad som gäller. Här hade det varit fint med en aktuell sammanställning så att man på förhand vet vad som gäller (jfr med hur Degiro gör). Allmänintresset är kanske inte så stort men för exotiska kunder som mig vore det en bra service. För vanlig depå nämns förresten ingen särskild begränsning och "ring och fråga" gäller där med.

Här har jag fått ett hoppfullt svar från Avanza om att det kan bli tydligare i framtiden:
"Vad gäller placeringsreglementet för ISK så håller vi med dig om att det är något vi behöver bli bättre på att hålla uppdaterat så att det är tydligt för våra användare vad som gäller. Tack för att du ständigt ser till att vi blir bättre Gustav, det uppskattas!"

Till Avanzas försvar
Jag har frågat Avanza om förändringarna och fått ett svar att publicera.

Vi tycker givetvis också att det är tråkigt att göra någonting som upplevs som en försämring, det är aldrig något vi strävar efter. Tidigare hade vi mer tillåtande placeringsmöjligheter än övriga svenska aktörer i kapitalförsäkringar, vilket vi naturligtvis var stolta över. Men tyvärr har vi blivit tvungna att begränsa det här till viss del, av flera olika anledningar.

Det främsta skälet är vi inte har möjlighet att löpande bevaka de legala aspekterna som följer av att handla på vissa utländska marknadsplatser. 

Vid handel via en kapitalförsäkring blir försäkringsbolaget (i vårt fall Avanza Pension) registrerad ägare av samtliga försäkringstagares samlade innehav, vilket innebär att Avanza Pension kan uppnå ett så stort ägande i ett bolag att flaggningsplikt och/eller budplikt uppstår. Missar man detta riskerar man exempelvis böter eller avstängning, så det finns en reell risk som vi behöver hantera för varje marknad. Förutom att ständigt hålla koll på flaggnings-/budplikt så finns det på vissa marknader även restriktioner kring handeln i vissa typer av värdepapper (inom vissa branscher), exempelvis krav på tillstånd eller särskild registrering. 

Det här innebär väldigt mycket manuella kontroller i dagsläget, vilket tyvärr gör det orimligt för oss att fortsätta erbjuda handel i kapitalförsäkring på dessa marknader. Däremot går det, som du är inne på, fortfarande att handla på ett ISK eller Aktie- och fondkonto. I dessa kontotyper uppstår inte samma problem eftersom man själv står som ägare till sina innehav.

Hur gör jag nu då?
Får nog fokusera lite mer på Sverige, EU och Kanada/USA. Fortsatta exotiska inköp får göras i ISK. Det blir bökigare pga att Avanza ändrar reglerna och att Skatteverket kör med sin 500-lapp. Rena högutdelare utanför Norden/EU/USA/Kanada blir mindre intressanta eftersom du snabbare kommer upp i taket för "500 kr tillbaka" i ISK. Och länder med hög källskatt går nästan bort.

Att fylla på i portföljbolagen 8990 Holdings, Famous Brands, MTN, Matahari och Premier Marketing blir mindre intressant eftersom jag får räkna med att 15 % av utdelningen försvinner. För 8990 går det knappt att köpa mer eftersom källskatten där är 30 %.

Tesen för framtida placeringar blir:

• Sverige: ISK
• EU och USA/Kanada: Kapitalförsäkring
• Marknader utanför EU och USA/Kanada: ISK (nytt) men se upp för högutdelare

På så sätt minimerar jag i alla fall problemen med den utländska källskatten eftersom jag bara lägger dem i ISK när kapitalförsäkring inte är möjlig. Jag utnyttjar kapitalförsäkringens smidighet så mycket det går.

Ska också undersöka andra alternativ för utlandshandel, men spontant är Avanza ändå rätt bra trots att de är "så mycket sämre" än innan. Degiro har också ISK men de saknar ju investerarskydd och nya kommentarer om dem i ett gammalt inlägg visar på eventuella tveksamheter.

Det sura är att jag varit inställd på att utlandshandel är något som ska bli enklare och enklare, t.ex. genom mer elektronisk handel och fler marknader. Bakom kulisserna brukar det ju snickras på stora förbättringar. Därför är det tråkigt när det går åt andra hållet. även om jag förstår varför.

För att visa det smått absurda i situationen... jag funderar på att köpa ett nytt brittiskt bolag till portföljen. Vågar jag köpa den i kapitalförsäkringen? Eller riskerar jag att inte kunna fylla på den positionen på samma konto? Jag tänker på Brexit, för om Storbritannien lämnar uppfyller väl London-börsen väl inte längre kapitalförsäkringskravet på "inom EU". Nej, utlandsinvestering har nu blivit ett snäpp osmidigare. Tyvärr. Och jag trodde källskatteproblematiken hörde till historien.

Investera i korrupta länder? Och lite Saltängen

Affärer under veckan
Under veckan minskade jag i Saltängen kring 103 kronor. I takt med att de har behållit sitt värde och annat gått ner har portföljandelen blivit lite för hög. Det finns ändå en risk i form av att ICA bygger nytt, vilket skulle slå mot dem. Även om jag själv inte bedömer risken som så stor så finns den där. 

Däremot tycker jag fortfarande konkurrensfördelar finns och jag har som sagt kvar bolaget. ICA kan ju inte direkt flytta till ett annat centrallager utan måste i princip bygga nytt (om jag förstått rätt) och kontraktet är långt. Det är bara ett bolag där 6 procents portföljandel passar bättre än nästan 10 procent som tidigare. Positivt nog så har de gjort sitt jobb och stått emot nedgången ganska bra.

Sitter nu med en större kassa än vanligt och funderar på mer exotiska bolag än vanligt. Återkommer om det. Nu till dagens egentliga ämne, korruption.

Hur hantera korrupta länder?
När man investerar globalt är korruption något att beakta, fråga bara Telia. Transparensy.org har en mycket bra genomgång av korruptionen i världens länder. En simpel idé kan vara att välja bort bolag med säte och/eller största verksamhet i alltför korrupta länder. Se länken här för en interaktiv karta, samt listor lite längre ner. Korruption är farligt på så sätt att risken höjs, och man vill kanske inte heller "stödja" en diktatur.

Man kan förhålla sig till det här på olika sätt:

• Att undvika länder under t.ex. värde 40 gör att t.ex. Nordkorea (8), Indonesien (34) och Kina (36) går bort. Däremot är Singapore (84) och Malaysia (52) goda alternativ. Som en jämförelse har Sverige 87.
• Man kan även tänka sig att ta hänsyn till trenden. Om ett land ändå blir bättre, som Filippinerna, kanske det är okey att investera. Men Kina blir inte bättre, i alla fall de senaste 3 åren!
• Eller så kan man enbart titta på bolagen i fråga. Ett snacksbolag i Thailand har väl ganska lite med det politiska styret att göra? Snarare bör kopplingen vara att bolaget inte på något sätt riskerar att vara insyltat med en diktatur eller en korrupt regim.
• Branschen kan i högsta grad påverka. Korruptionen borde vara större för bolag där politiska beslut har stor påverkan som elbolag, infrastrukturbolag, telekombolag, oljebolag (går nog bort) och vapenbolag (går definitivt bort). 

Det här blir närmast filosofiska frågor, och lite som att i bästa Åsa Romson-stil snurra in sig i om enpartistater är diktaturer eller inte. Jag tycker ändå det mest rättvisa är att titta på bolagen i fråga, men om landet som helhet är helkorrupt så går det bort. Som en tumregel: De länder jag kan tänka mig att åka på semester till, de borde gå bra att investera i :-)

Beslut: Helkorrupta länder som Nordkorea går bort (som om det gick att investera där). Bolag i halvkorrupta länder är okey så länge bolaget i fråga inte är känsligt för politiska beslut. Ett konsumentbolag i t.ex. Indonesien eller Kina kan alltså köpas. Bolag där korruptionsrisken är lite högre, som telekom, kan tillåtas om de är riktigt diversifierade och de flesta länderna är ok (som MTN).

Kina som exempel
Världens största land sett till folkmängd kan vara ett bra exempel att fundera närmare på. För det tar ju ändå emot att investera i något som är en diktatur. Några konkreta argument finns för att avstå:

• Hög Korruption som vi var inne på innan. Jämför med att Skanska undviker Kina och Ryssland. Numera undviker de väl även Latinamerika. 
• Osäkra börsförhållanden. Det är lite suspekt att en regering går in och försöker hindra börsras. Ok, aktieägarvänligt på något sätt men ändå en misstro mot den fria marknaden. Och köper man något riskerar det väl att handelstoppas.
• Politisk regleringsrisk även i "säkra" bolag. Morningstar ger en vallgrav åt de allra flesta järnvägsbolagen i världen, men inte i Kina pga politisk styrning och riktat stöd till nya (snabba) järnvägsnät.

Samtidigt är Kina en jättemakt som bara blir starkare och starkare. Tänker vi 5-10 år framåt så kanske Svenska pensionsfonder sitter med Alibaba-aktier som största innehav istället för Apple som nu i Ap7. Vem vet? Men man får tänka på att Kina och Hong-Kong är olika saker. Många aktier är noterade i Hong Kong, som inte är korrupt, men däremot finns verksamheten i Kina. Lyssnar man på fondpoddens intervju målas dock en ljus bild upp på sikt.

Beslut: Jag kan tänka mig att investera i Kina, men undviker branscher där korruptionsrisken är hög.

Synpunkter?
Vilka länder kan du tänka dig att investera i? Hur ser du på korruption? Undviker du vissa branscher? Och kan du tänka dig att köpa bolag i Kina? Att kika på transparencys världskarta är förresten väldigt intressant i sig och kan väcka mängder av funderingar. I alla fall hos mig :-)

Billigare courtage i Europa - välkommet!

Avanza har sänkt sina priser för europeiska aktier. Plötsligt blir många fler marknader tillgängliga pga rimligt courtage. Såg inte detta själv utan det kom upp via ett Twitter-inlägg från Irvings investeringar.

Nyheten är väl främst lågt courtage för Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Belgien, Holland, och Portugal, se prislistan. I korta drag kostar det från 11 Euro i Belgien, Frankrike, Holland, Portugal, och 19 Euro i Tyskland samt 19 GBP i Storbritannien. Andra avgifter kan tillkomma, som växling på 0,25 procent, och avgifter i landet. Framförallt har Storbritannien en transaktionsskatt på 0,5 procent.

Jag tycker två frågor uppstår: Vilka aktier är intressanta på dessa marknader? Och hur svarar de andra aktörerna på det här draget?

Intressanta aktier på de "nya" marknaderna?
Måste kolla mycket mer men detta är vad jag hittar vid en snabb titt och avstämning mot min bevakningslista. Med lägre courtage finns dock incitament att specialstudera marknaderna närmare.

Alla bolagen är utdelningsaktier som har potential till starka konkurrensfördelar, även om jag verkligen inte är inläst på dem.

Belgien

• Belgacom är väl enda som ser halvaptitligt ut.

Frankrike

• Edenred är en aktie jag kikar på. Äger man ett rikskort (rikskuponger) borde bolaget vara bekant. Klockren verksamhet, fin utdelning och en bred vallgrav. Ska skriva en analys om dem. Främsta minus är Swedish-match-upplägget med negativt eget kapital (sånt kan avskräcka).

• Musee Grevin anknyter till Hans Roslings föreläsning på Avanza Forum. Tesen är att Europa kommer att få många besökare i framtiden, t.ex. till Museer.

• Boiron är ledande på homeopatiska läkemedel. Också en nisch även om jag själv är något skeptisk till verksamheten. Men det klientel som köper produkterna lär inte vara superintresserade av ekonomi (och nu är jag fördomsfull) vilket i så fall gör det lättare att sälja till överpris.

• Constructions Industrielles de la Mediterranee bygger anläggningar inom biomassa, "waste" och liknande. Småspännande.

Tyskland

• Fielmann är ledande på glasögon och kan nog säga vara både slipade och visionära :-) Och jag gillar deras progressiva utdelningspolicy. Skämt åsido, tråkigt så det förslår och jag valde mellan dem och frisörkedjan Essanelle för länge sedan. Spontant är jag rädd för att e-handeln kan förstöra en del av konkurrensfördelarna för glasögonbutikerna.

• Eurokai sysslar med containerterminaler och annan tråkig logistik. Har man inte hört om bolaget förut? Jo, bolagsnamnet för tankarna till Uruk-Hai (för de som sett sagan om ringen).

Storbritannien

• Clarksons är ett stort innehav i portföljen. Världsledande inom sjöfart, även om de så att säga både seglar förutan vind och ror utan åror (tänker på att de inte äger några skepp).

• Admiral är en nätmäklare för försäkringar.

• Aggreko sysslar med tråkigheter som mobila kraftstationer, 

• Caretech sysslar med välfärdstjänster av olika slag. Väl låg ROE för att vara superintressant.

• Rightmove är deras motsvarighet till Hemnet. 

• SAB Miller är en ledande ölproducent. (uppdaterat)

• Intercontinental Hotels Group är ägare av hotellkedjor, t.ex. Holiday Inn.

Holland

• Mota Engil Africa är något så ovanligt som ett Afrika-fokuserat byggbolag. Gillar dock direktinvesteringarna i Sydafrika bättre, så tror att Engil får motas i grind. Ingen utdelning ännu pga ny notering men prospektet talar om 50 procent av vinsten.

• Ahold är en storspelare inom livsmedel. Av namnet lär ju analytikernas första tanke vara att säga "hold" på aktien och det stämmer faktiskt.

• Unilever är inte så tokig men kan redan köpas som ADR-aktie. 

Följer andra banker efter med lägre courtage?
Spännande att se vad det här ger för genomslag. Gissningsvis blir det svårare för Degiro när t.ex. Holländska aktier handlas till rimligt pris. Och vad kan Nordnet tänkas kontra med? Ska väl nämnas att de har 11 Euro på flera marknader sedan tidigare, men går de lägre? Ja, spännande att följa och tröskeln för att köpa europeiska aktier har i alla fall sjunkit.(uppdaterat)

Ser du några intressanta bolag på de nya marknaderna?

Utländska utdelningsaktier sämre i nollräntemiljön?

På grund av den låga räntenivån kan Investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring (Kf) i princip bli gratis. Givetvis är detta något bra. Men säg det goda som inte har någon nackdel med sig. Och som vanligt är det källskatt och company som spökar.

Nackdelen i det här fallet är att det kan bli svårare att få tillbaka utländsk källskatt när en ISK eller Kf går mot att bli "avgiftsfri". Som vi tidigare varit inne på gäller max 500 kr avdrag i ISK för källskatt om man har underskott av kapital (t.ex. bolån) medan Kf inte har en sådan begränsning. Men för båda gäller att det ska finnas en "avgift" att kvitta mot. Visserligen betraktas hela kundstocken som ett kollektiv i Kf, men det hjälper inte om alla skulle betala noll. Alltså:

Vid en nollränta kan du inte förvänta dig att få tillbaka all utländsk källskatt. 100 kr i utländsk utdelning blir i värsta fall bara värd 85 kr, p.g.a. 15 % källskatt som man inte får tillbaka. Men man måste skilja på reporänta och statslåneränta! Ännu har vi ingen nollränta på statslåneräntan.

Ja, vilken ränta pratar vi om? Reporäntan ligger på - 0.1 procent men statslåneräntan ligger på 0,58 procent. Vad avgiften för Kf och ISK blir beror på vad statslåneräntan är den 30 november året innan - och den är inte på minus ännu.

Gratis avgift och återbetalningsgrad återstår att se 
30 november 2014 var statslåneräntan 0,9 %. Avgiften för ISK och Kf är blev då för 0,27 procent för 2015, dvs 30 % av statslåneräntan. Statslåneräntan är i mars 2015 nu nere på 0,58 %. Om det står sig till 30 november blir avgiften för 2016 ca 0,17 %. Med de låga talen kan det möjligen bli svårt att få full täckning för all utländsk källskatt. Men det beror också på hur stora källskatter Avanza-kollektivet har totalt vilket givetvis är svårt att veta. Men risken för lägre återbetalningsgrad än vanligt är uppenbar i en lågräntemiljö om jag nu tänker rätt.

Återbetalningen sker ca 3 år i efterskott men det är ju ändå bra att vara förberedd, det är ju nu man i så fall måste agera. För 2012 års källskatt blev det full återbetalning nu nyligen så eventuella farhågor kan vara lite överdrivna.

Kan förresten även hänvisa till ett bra inlägg från Långsiktig investering.

Vad ska man göra för att ändå minska risken?
Ja, jag tänker inte sälja mina utländska utdelningsaktier i en diffus källskattepanik. Alternativen är väl att:

1. Vänta ut och eventuellt riskera lägre återbetalning av källskatt för de år räntan är superlåg. Vi vet inte vad återbetalningen blir.
2. Satsa ännu mer på svenska utdelare? Nja, något sen på bollen är man kanske då...
3. Välja länder som har en förmånlig källskatt jämfört med normala 15 procent. Australien framstår t.ex. som ett väldigt bra alternativ. Utdelningar som räknas som "franked" har nämligen 0 procent källskatt och betalas ut i sin helhet, se länk. Mycket aktieägarvänligt! 
4. Undvik i alla fall länder som har högre källskatt än normala 15 % då det ökar problemet. I och för sig ingen stor påverkan du bara är en av kund-kollektivet.
5. Fokusera trots allt på kvalitet, värde och totalavkastning. Valutarisker och källskatteproblematik i all ära, men det bör inte hindra utländska investeringar. Hittar man "rätt bolag" tänker jag inte avstå från investering pga detta. 

Och sedan ett kort skattepolitiskt brandtal, och jag vet att jag nog talar för döva öron i det här sammanhanget: Varför kan inte fler länder vara så aktieägarvänliga som Australien? Så alla regeringschefer och stadsöverhuvuden som läser bloggen: stoppa otyget som heter källskatt! (haha).  

Vilka andra länder har förresten lägre källskatt än normala 15 procent? Här är en lista. och här en annan lista. Observera att de inte riktigt stämmer överens, men två bra länder tycks vara Australien och Malaysia. Av egen erfarenhet vet jag att 0 % dragits på Australiensiska aktier och 10 % på brittiska.

Australien - I like!
Ska faktiskt specialstudera Australiensiska bolag vilket kan ske i en kommande Australienspecial. Mest intressant tycker jag Woolworths är. Men på bevakningslistan återfinns t.ex. Bellamys (för sent!), BHP Billiton, Cash Converters, Capilano, Cover-More, Japara Healtcare, Monadelphous och Tox-Free, Har du fler tips? Rubriken på den sista är i alla fall klar: En både tox-free och tax-free investering :-)

Investeringar "Down under" passar alltså utmärkt även om statslåneräntan går "down under". Du slipper ju problemet om det inte dras någon källskatt (uppdaterat).

Hur gör du med utländska utdelningsaktier? Tror du det finns någon risk att inte få tillbaka källskatten? Jag sitter still i båten men spanar extra noga på lågskatteländer för framtida investeringar.

Varning för utländska utdelningsaktier i ISK - problem med källskatten

Principen är att man har rätt att få tillbaka utländsk källskatt på utdelningar i sin egen deklaration. Utländska källskatten är oftast 15 procent. Om du t.ex. skulle få 100 kr i utdelning från McDonaldsaktier så tog USA 15 kr. Dessa 15 kr kan du sedan ta upp i din deklaration och få avdrag för, eller ja, det görs automatiskt.

Har nu blivit varse om att det finns en något märklig begränsning för hur mycket utländsk källskatt man kan få tillbaka. Gränsen är tydligen 500 kr om man har inte har "överskott av kapital". Och har du bolån så gör ränteutgifterna ju att du i 9 fall av 10 att du får underskott av kapital, om jag tänker rätt.

Vi tar ett exempel som illustrerar problemet:

Rike Richard har bolån men lyckas ändå köpa aktier för 300 000 kr och väljer 50 procent H&M och 50 procent Coca-Cola. På Coca-Cola utdelningen dras 15 procents källskatt av USA och den borde han väl kunna få tillbaka fult ut i den svenska deklarationen? Nej, inte alls säkert...!

Schablonskatten är 0,627 procent för ISK i år, se länk här. Alltså blir avgiften för hela ISK:n ungefär 1881 kr utifrån värdet på 300 000 kr. Mer än så kan man inte få avdrag för när det gäller källskatten, och det är ju rimligt (se frågor och svar nedan). Men det är tydligen inte enda begränsningen, utan det finns en annan regel:

Har du inte överskott av kapital får du inte större avdrag än än 500 kr för den utländska källskatten

I Coca-Cola fallet blir utdelningen för Coca-Cola cirka 4 500 kr med 3 procents direktavkastning. Utländska källskatten är 15 procent vilket då blir 675 kr. Här får alltså Richard inte avdrag för hela källskatten om han inte har "överskott av kapital". Ju mer han köper i Coca-Cola, eller ju högre utdelningen blir, desto högre blir den effektiva skatten på utdelningen. Visst får man behålla 85 procent men frågan är hur mycket mer uppemot 100 procent man får tillbaka.

Rikemansproblem ja? Men det kan snabbt bli aktuellt om du övervägande satsar på utländska högutdelare, satsar större summor, eller om källskatten är högre än de 15 procent som är normalt.

Dålig info hos Skatteverket?
Jag tycker inte Skatteverkets information är särskilt tydlig. Se t.ex. denna fråga och svar där begränsningen enbart gäller schablonskatten för ISK. Något vilseledande att inte tala om att det i praktiken ofta finns ett tak på 500 kr tycker jag!

Begränsningen på 500 kr nämns väldigt kortfattat här (mitten av sidan) men inte i ett mer utförligt dokument. Och inte heller i dags att deklarera.

Ok, tänker jag efter kanske det på något sätt är logiskt så att det ska finnas något att göra avdrag emot (d.v.s. ett överskott). Men tusan, förra årets deklaration hamnade jag under 500 kr i avdrag så jag trodde allt var frid och fröjd, men jag borde grävt djupare!

En till sak är märklig. Årets automatiska avdrag på 500 kr framgår inte någonstans i beräkningarna i deklarationen. När jag ringer säger de att den kan gömmas någonstans bland alla siffror, men att den finns med. Förra året gömdes den i posten för kommunalskatt vars beräkning därför inte gick ihop (för att avdraget fanns där)!

Tänker dock inte halka in på "rättshaverist-spåret" mer än jag gjort. Dags för lite konstruktiva lösningar! Och smidigt att avdraget på 500 kr i alla fall sköttes automatiskt.

Vad kan man göra åt det? 
Uppdatering 140419: Ett sätt att eventuellt få avdrag är att omfördela ränteutgifterna om man har gemensamma lån, se kommentarerna. Genom att lägga över ränteutgifter till ens sambo/make/maka så får man själv ev. överskott av kapital och kan göra avdrag.

Ja, man kan lägga de utländska aktierna i en kapitalförsäkring istället. Åtminstone hos Avanza finns inte begränsningen på 500 kr, och här sköter Avanza återbetalningen av källskatten eftersom de är ägare till aktierna i kapitalförsäkringen. Alla kunder hanteras som ett kollektiv och chansen att få tillbaka mer pengar än 500 kr ökar väsentligt. Se tidigare inlägg om saken.

Ett annat alternativ är att öka på inkomsten av kapital, t.ex. sälja aktier med vinst från vanlig aktiedepå, eller ha en större summa på vanligt sparkonto. Inte aktuellt för mig.

Det fanns alltså ytterligare fällor när man satsar utländskt. För mig var detta okänt och jag grämer mig något över det gått mig förbi, men nog var det lätt att missa. Huvudregeln att man får avdrag för utländsk källskatt förtogs av ett obskyrt undantag som faktiskt kunde lyfts fram mycket bättre. Hoppas jag inte missat någon ytterligare utlandsfälla.

Att det automatiska avdraget gjorts syns förresten i deklarationens sammanfattning (sid 4) under rubriken "Här finns information till din skatteuträkning".

Vad säger ni andra som äger utländska utdelningsaktier? Är det bara jag som drabbats av detta? Kände ni till begränsningen? Ok, verkligen ett lyxproblem egentligen men ändå :-)

Väljer du utländska aktier i ISK så får du lägre kommunalskatt

Tittade en extra vända på deklarationen för att se att allt stämde. För min ISK (investeringssparkonto) har en utländsk källskatt betalats förra året, och det var i brittiska Clarksons. Närmare bestämt drogs 10 procent från utdelningen. Detta ska jag få tillbaka i deklarationen nu.

Som tur är finns avdraget med, och den korrekta siffran återges, vilket jag kollat via mitt Avanza-konto. Dock fanns siffran inte dragen någonstans, dvs jag kan inte se att den faktiskt minskat min skatt. Lika bra att ringa skatteverket och fråga, informationen kunde jag inte hitta på webben!

Första samtalet gick sådär. Personen förstod nog inte vad utländsk källskatt var, trots att han var inne i min deklaration och tittade. Svaret blev, efter flera dubbelkollar och riktigt lång betänketid... att jag inte hade rätt att få avdraget, på grund av att jag hade underskott av kapital (?). Jag ifrågasatte detta då det faktiskt stod att avdrag gjorts, men jag ville ju bara förstå var, och blev kopplad vidare.

Nästa person kunde svara mycket bättre. Tydligen finns ingen egen post där man ser att utländska källskatten minskar totala skatten, utan den finns inbakat i kommunalskatten. Säg att jag har 32 procents kommunalskatt så blev resultatet av den beräkningen 31.99 typ på grund av att källskatten tydligen drogs där. Inte klockrent, men nu förstod jag i alla fall var avdraget hamnade i beräkningarna.

Så alla ni som undrar var den utländska källskatten dras (kanske är det inte så många, men ändå): Dubbelkolla beräkningen av kommunalskatten, där gömmer sig nämligen avdraget!

Utlandshandel - vilken bank är bäst, del 2

I tidigare inlägget tittade jag på Norden, och USA. Går nu vidare med några andra intressanta länder, nämligen Storbritannien, Tyskland och Australien.

Sedan del 1 har Nordea kommit med svar på sina växlingsavgifter. Skandiabanken har också bekräftat att de inte tar ut någon växlingsavgift/valutapåslag.


Brittiska aktier

Väljer köp av bolag för 20 000 kr på Londonbörsen, t.ex. RSA Insurance. Observera att oavsett bank tillkommer även landets avgifter, d.v.s. stämpelskatt på 0,5%, och minimicourtage på 8 pund.

Här är Avanza i en klass för sig, tyvärr. Men som vi ska se nedan så har de klart bäst utbud av aktier i ISK, troligen tillsammans med Skandiabanken. Nordea sticker ut med riktigt lågt courtage, men för mig åker de bort på grund av deras oerhörda "spread" i svarskvalitet och arroganta attityd. Nordnet är avsevärt billigare än Avanza.

*Aktieinvests kostnad beror på hur många aktier man köper, se del 1.

Möjliga aktier i ISK i Storbritannien

Här är Avanza klart bäst, och klarar dessutom av Irländska aktier. Att handla "fladdermöss" (Bats?) går tydligen bra:-) Men courtaget avskräcker tyvärr. Skandiabanken aspirerar på en topplats, men varför kan de inte lägga ut information på sin hemsida om utbudet? Det skulle kännas snäppet säkrare, och alla andra har gjort det. Nordea och Nordnet är inget alternativ för ISK, konstigt nog fungerar inte några brittiska aktier.

Man tänka sig att öppna en kapitalförsäkring hos Nordnet för brittiska aktier. Nackdelen är att det blir fler konton att hålla reda på, och att allt inte är samlat i en ISK.


Tyska aktier

Väljer köp av bolag för 20 000 kr på Xetrabörsen, t.ex. Munich Re. 

Nordnet vinner courtagekampen. Annars är det ganska "jämt skägg", förutom Skandia, som kommer på efterkälken. 

Ett alternativ skulle också här kunna vara att ha en kapitalförsäkring i Nordnet för tyska aktier. Möjligen skulle man kunna öppna en till ISK hos Nordnet, och shoppa sina tyska aktier där om de finns inom DAX 30. När man "handlat klart" flyttar man sedan över hela ISK:n till Avanza. Tror det är möjligt, men vinsten i courtage är nog för liten för att det ska vara värt besväret.

*Aktieinvests kostnad beror på hur många aktier man köper, se del 1.  

Möjliga aktier i ISK i Tyskland

Avanza är åter igen överlägset när det gäller utbud. Väldigt stor skillnad mellan Avanza och Nordnet som bara har 30 aktier. Observera felstavningen "Dags" hos Nordea. Texten är klippt rätt av men jag tror det är Dags (eller ska jag säga Dax) för Nordea att fixa stavningen. Strax dax i alla fall får man hoppas:-)


Australiensiska aktier

Väljer köp av bolag för 20 000 kr på Sydneybörsen, t.ex. Woolworths.

Avanza och Nordnet är enda som säkert erbjuder handel. Nordea har jag inte frågat, men jag tolkar inte deras Aktiehandel trader som att det skulle vara möjligt. Orkar inte heller fråga då jag kanske skulle behöva gå till kundombudsmannen för att få ett vettigt svar.

Möjliga aktier i ISK i Australien
Ingen erbjuder ägande inom en ISK. Undra vad problemet är? För låg efterfrågan, för höga kostnader, eller i värsta fall juridiska hinder? Tråkigt hursomhelst.

Övrigt värt att nämna
Skandia och Nordea har vissa nackdelar som bör nämnas. Skandia kräver telefonorder i väldigt
många fall. Nordeas Aktiehandel trader kostar 2 000 kr per år. 


Summering

Avanza är oftast riktigt bra, men ibland väldigt dyra, t.ex. för Storbritannien. Nordnet och Nordea har bra courtage generellt. Skandiabanken är dyr och Aktieinvest "beror på". Om man gör väldigt stora ordrar kan Skandiabanken vara något att överväga, då ingen växlingsavgift tillkommer.

Sett till utbud av aktier i ISK är Avanza överlägset. Skandiabanken skuggar, men som tidigare nämnt så har de inget dokument som verkligen säger vad man kan köpa eller inte.

För mig är Avanza vinnaren, mycket beroende på att jag väljer ISK och gillar att ha ett stort utbud av möjliga aktier. Jag har valt Avanza från början och känner mig komfortabel med det valet, även om skon klämmer lite grann vid brittiska inköp.

En viktig resa är också kundservicen. Avanza svarar alltid snabbt, professionellt, och trevligt, trots en uppsjö av frågor om obskyra växlingsavgifter och dylikt. De bevakar också bloggar på ett föredömligt sätt. Nordnet har haft bra svarstid och fina svar, och jag har fått ett mer positivt intryck av dem än innan. Nordea har verkligen gjort bort sig kapitalt, och då hade jag låga förväntningar från början. Hanteringen från deras sida är med något undantag parodisk. Men med detta inlägg avslutar jag också mitt "korståg" mot banken, så tillvida inte Kundombudsmannens kommande svar ger mig anledning att återkomma till saken.

Vad är er syn på utlandshandel? Vilka bank har du valt och är du nöjd? Och kommer ni på något annat ämne att ta upp framöver? Även om denna serie var tidsödande och mastig så gav den viss överblick, åtminstone för egen del. Hoppas den varit givande för er med!

Ser man på: Nordea svarar om växlingsavgifter

Nordea stoppade till slut upp huvudet ur sanden...

Efter 7-8 mail kom äntligen ett svar värt namnet från Nordea. Märkligt nog är det inte kundombudsmannen, utan vanliga kundservicen som svarar. Det kan vara så att någon från kundombudsmannen sett till att jag ska få ett nytt svar, för att senare lättare kunna avsluta ärendet.

Det tidigare svaret från klagomålsavdelningen var: 
"Det stämmer att det finns en växlingsavgift/valutaspread vid handel med utländska värdepapper men detta är inte något vi lämnar ut till kund."

Nu svarade kundtjänsten följande: 
"Här kommer ett kompletterande svar till din tidigare fråga rörande spread och kurssättning vid handel med utländska aktier i Nordeas handelssystem.

Nordea erbjuder handel med utländska aktier via Aktiehandel Classic/Trader. Vid handel av utländska aktier så görs en automatisk valutaväxling för kunder som saknar valutakonton.

Valutaväxlingen görs till en kurs som speglar den aktuella marknadskursen. Kursen är att se som ett helhetspris för automatväxlingstjänsten. Spreaden mellan köp- och säljkurs är inte konstant utan beror på marknadsförutsättningar, växlingsvaluta samt vilken aktiehandelstjänst som används.

För en depåkund som handlade en europeisk aktie (EUR) elektroniskt via Aktiehandel Classic/Trader kl. 12:00 fredagen 28 september var spreaden 0,70%. Inga växlingsavgifter tas ut.

Vid handel med utländska aktier presenteras alltid en indikativ valutakurs till kunden innan transaktionsuppdraget bekräftas.

Vi erbjuder även möjlighet att öppna valutakonton som möjliggör en aktiv hantering av växlingsuppdraget, exempelvis via tjänsten e-Markets."

Vad innebär svaret?
Nordeas valutaspread är oförutsägbar, men inte så uppseendeväckande. 0,35 procent i valutaavgift vid köp jämfört med Avanza och Nordnets 0,25 procent är inget att hetsa upp sig över. Det nya svaret stämmer kanske också med de fixingkurser som redovisas på deras sida. Absurt nog redovisar i så fall Nordea hur de gör, trots tidigare svar!  Men luddigt är det fortfarande, vad menas t.ex. med marknadsförutsättningar? Jag gillar inte att de kan ändra sin avgift från dag till dag och från valuta till valuta, detta känns godtyckligt. Avanzas och Nordnets raka rör är bättre.

Nordeas stora spread gör ändå att de går bort för mig. Och då menar jag inte spreaden på valutan utan i svarskvalitet! Klagomålsavdelningen och kundtjänsten är usel, med undantag av sista svaret. Jag skulle aldrig välja en bank där man måste gå till kundombudsmannen för att få svar på en hyfsat enkel fråga. Uppenbarligen finns kompetent folk, men oftast inte i första eller andra ledet. Antalet "russin i kompetenskakan" är för lågt, för att mynta ett nytt begrepp. Eller så pressas de för hårt från ledningen så att de bara hinner köra "copy and paste" utan att tänka efter. Något är det som inte stämmer i alla fall.