söndag 29 december 2013

Summering av 2013, portfölj och framåtblick


Resultatet för 2013 är 15 procent plus, inklusive utdelningar. En börsdag återstår väl men jag tror inte på några våldsamma förändringar:-) Resultatet är därmed sämre än Stockholmsbörsen (25 procent för Avanza Zero) och även världsindex (cirka 20 procent).

Man kan ifrågasätta att jag inte kapitulerar till indexfonder eller fonder som historiskt slagit index. Jag ser det dock som att jag är under upplärning och att jag inte skulle ha så mycket driv och fokus på att spara annars. Jag inbillar mig också att de bolag jag väljer också klarar av en börsnedgång bättre än index. Skulle jag inte ha så pass defensiva aktier skulle jag inte heller våga vara i princip fullinvesterad såsom nu. Men det hela får inte bli ett alltför "dyrt nöje" jämfört med index.

Besvikelser
Det mesta som börjar på bokstaven S har underpresterat, Skanska undantaget:
  • Starka svenska kronan har dragit ner alla utländska innehav.
  • Sydafrikas (-12 procent) och Sydneybörsens valuta (-10 procent) har inte gått så bra.
  • Skåne-möllan har svajat betänkligt när det gäller resultatet vilket påverkat kursutvecklingen.
  • Sun & Alliance (RSA) lyckas med konststycket att komma med 3 (!) vinstvarningar.
Även Blackmores har gjort en dålig resa i form av rejäl press på marginalerna. De säljer naturläkemedel, och det är en stor risk att inte ha egna butiksytor, vilket även kan drabba ett så starkt varumärke som dem. Deras nedgång och försämrade marknadsförutsättningar är ett skäl till att jag sålt en gigant som P&G, och där spelade även värderingen in.

Positiva överraskningar
  • J&J har varit precis så stabil som jag hoppats på.
  • Vitec har dragit iväg på slutet, trots moln på mäklarhorisonten.
  • Telia är superstabil, trots alla skriverier.
  • Clarkson är upp 75 procent. Ett av de relativt få lyckträffarna.
  • Ridleys återhämtning. Skulle dock inte förvåna om de rasar 20 procent sista handelsdagen, det vore lite typiskt dem:-)

Fokus 2014
Kommer att behålla allra största delen av portföljen. Säljkandidater är RSA och Blackmores (bristande konkurrensfördelar). Ska dock inte sälja i panik utan försöka invänta bättre pris. Nytillskott under året blev eWork, TC Pipelines och Handelsbanken. Jag har sålt av G&L Beijer, Tesco plc, Gentex och Procter & Gamble. Lite väl hög transaktionstakt har det varit, men jag håller på att lära mig.

Målet är att ha max 20-25 bolag med en jämn portföljandel på 4-5 procent för alla. Över- och undervärdering i förhållande till deras kvalitet kan dock påverka procenten. Vid rejäl övervärdering minskas innehavet till noll. Ska tänka igenom "portfolio mangement" lite närmare då det har stor betydelse. Helt klart värt ett eget inlägg, liksom värderingsbiten.

Sista halvåret har det blivit ett ökat fokus på värdering och det kommer att fortsätta. Överhuvudtaget tittar jag mycket mer på konkurrensfördelar och värdering, till viss del på bekostnad av utdelning och goda finanser. Jag har t.ex släppt detta med att utdelningen alltid måste öka.

Serien om okända utdelare kommer att tugga på men blandas upp med intressanta utländska bolag. Ett sådant exempel är Port of Tauranga (Nya Zeelands största hamn som givetvis har en gedigen vallgrav på alla tänkbara sätt).

IRL-initiativet Ekonomiprat kommer att fortsätta, har ju varit mycket kul och nyttigt inslag att träffas live för de som har möjlighet och intresse.

Stort tack för alla kommentarer och tankar!
Inläggen kan emellanåt vara bleka men det är alltid något intressant som kommer fram i kommentarerna och diskussionen. Mycket roligt med det nätverkande som uppstår och alla givande kommentarer. Väldigt roligt att allt sker i en god ton och positiv anda, även när budskapet i sig är negativt.

Portföljen
Här är portföljen i storleksordning. Börjar med ett tårtdiagram som mest ser ut som ett skämt, vilket kan tyda på att det är för många innehav. Tanken var att det skulle följa den läckra asfaltsfärgen i tidigare bilder, men men.. resultatet är både småtråkigt och splittrat. Kanske året paroll för min portfölj så jag låter diagrammet stå kvar.


Här kommer en mer klassisk och lättläst redovisning. Kom gärna med synpunkter!



Namn Vikt i % Utländskt Verksamhet Kommentar
Famous Brands 7 ZA Snabbmat
Johnson & Johnson  7 USA Läkemedel
Likvider 7  -   -
Discovery Holdings  7 ZA Försäkring
Telia 5  - Telefoni
Skanska 5  - Bygg
eWork 5  - IT
Clarkson 5 GB Sjöfart
Woolworths 5 AU Retail
Vitec 5  - IT
H&M 4  - Kläder
Skåne-Möllan 4  - Mat
Ridley 4 AU Djurfoder
Coca Cola 3 USA Dryck
Österrikiska Posten 3 AUT Post Köp?
Munich Re 3 GE Försäkring
Atrium Ljungberg 3  - Fastighet
Beijer Alma 3  - Industri
Exxon 2 USA Olja Köp?
Essanelle 2 GE Frisörer
RSA 2 GB Försäkring Sälj?
Truworths 2 ZA Kläder
Blackmores 2 AU Hälsokost Sälj?
TC Pipelines 2 USA Utility
Handelsbanken 2  - Bank













söndag 22 december 2013

En aktie som är bättre än Blocket?



Serien om svenska utdelare tar en högst tillfällig paus. Har nämligen hittat en riktigt spännande aktie i Nya Zeeland som ligger ganska nära köpknappen. Aktien är även noterad på Sydneybörsen vilket innebär att courtaget kryper ner till 360 kr i istället för 750 kr i Nya Zeeland. Inte billigt men mer hanterbart.

Nu är det givetvis inget självändamål med aktier från andra sidan jordklotet, men vänta bara tills ni får höra om verksamheten...


Trade me group - 100% Blocket
Trade Me group är Nya Zeelands "Blocket". De har en Wide moat (dvs bred ekonomisk vallgrav) enligt Morningstar och det är inte svårt att förstå varför. 2/3 av befolkningen är medlemmar hos dem. Japp, ni läste rätt! Klart jämförbart med att 7 av 10 har köpt eller sålt något på Blocket.

Om man spekulerar i en nätverkseffekt hos t.ex. eWork så måste den vara betydligt starkare här. Med ett sådant underlag så lär det vara svårt för någon konkurrent att slå sig in. Sådana här annons-sajter är ju lokala till sin natur. Om jag minns rätt är t.ex. Yahoo superstarka i Japan eller Korea även om de är på dekis i resten av världen. Det gäller att vara först och bygga upp nätverket av köpare och säljare och sedan är det kört, eller i alla fall en rejäl uppförsbacke, för de som kommer efter.

Det som Morningstar skriver tycker jag talar för sig själv:
..Trade Me is one of the most popular websites in New Zealand, offering auction and classified services to its members. The company s online marketplace consists of 2.8 million members, or about 67% of New Zealand s population, with nearly one million members logging on to the website per month. Such strong brand equity, coupled with limited competition and the continued migration of trade online, provides Trade Me with a sustainable competitive advantage. Furthermore, the firm has a powerful business model driven by the network effect--more buyers attracts more sellers which attract more buyers and so on. As a result, Trade Me needs only modest investment to sustain exceptional returns, making it a compelling investment proposition at the right price and a wide-moat stock. Sound financial position and solid cash flows provide Trade Me with the ability to pursue organic as well as inorganic growth opportunities...
Här är uppgifter på 4-traders. Här är hur analytikerna ser på bolaget. Och en länk till hemsidan och investerarsidorna samt Wikipedia. I Wikipedialänken kan man läsa lite om deras andra webbsidor.


Tyvärr lite hög värdering...?
Tre stjärnor enligt brittiska Morningstar innebär att de anser den rätt värderad. Går man in på 4-traders ser man att för 2014 är P/E 20,  direktavkastningen 4 procent och priset mot fria kassaflödet 19. Håller du aktien till 2016 förväntas P/E bli ca 15, direktavkastningen 5 procent och du betalar cirka 15 gånger fria kassaflödet. (reservation för att det är prognoser och att jag kan räkna fel). ROE ligger på 12-14 procent, vilket är något lågt faktiskt.

Absolut inte en billig aktie. Snarare halvdyr, men det här är ett av en handfull bolag i Australien/Nya Zeeland som har en Wide moat.  

Jämfört med Ebay då? Där får du ingen utdelning, den går bort för mig. Jämfört med Schibstedt som äger Blocket då? De har inte alls lika renodlad verksamhet och du har ett P/E på 30. Utdelningen ligger på knappa 1 procent. Å andra sidan spridning med innehav som Aftonbladet, SvD, Lendo etc. Men Blocket tycker jag är kronjuvelen.

Åsikter om dem och Blocket?
Vad anser du om detta bolag? Är deras verksamhet något som gör dig exalterad? Har jag snöat in på nätverkseffekter? Är det galet att leta på andra sidan jorden? Finns det risker som jag inte tänker på?

Har Blocket något hot? Samma sak bör väl gälla Trade me i så fall. Kan t.ex. Facebook eller Google ge sig in i kampen. Ebay har t.ex. köpt Tradera men jag upplever att Blocket ligger långt före. Nej, hur jag än vänder på det så ser jag ytterst få risker och då borde det väl vara en bra investering så länge man inte köper för dyrt. Blocket kan ju höja sina priser utan problem och då har de ju "pricing power". Folk baklagar sig lite grann när priset är 50 kr istället för 30 kr men likt förbannat man lägger man ändå ut nästa annons på blocket.

söndag 15 december 2013

Ekonomiprat och Woolworths/ICA


Ekonomipratet under veckan blev en lyckad tillställning. 16 personer är en fin ökning procentuellt, men framförallt var det himla trevligt. Bland annat fanns representanter från Snåljåpen, Trygg Framtid, Christoffers investeringsblogg, Rullstolsinvesteraren, Fundamentalanalys, ett steg längre och Besser med. Också kul att det inte bara var män denna gång:-)

Vilka ämnen som diskuterades beror nog lite på var man satt. Tycker mig förstå att bostadsmarknaden var en het fråga vid bordet bredvid. Banker diskuterades också och Citygroup och Swedbank var två case som kom upp. Annars var amerikanare generellt och Prospect Capital och Realty Income i synnerhet populära ämnen. Att Stockholmsbörsen endast stod för 1 procent av världens samlade börsvärde är tänkvärt och något som åtminstone jag hade missat. 

Dollarn framtida utveckling diskuterades också. Amerikanska bolag som tjänar sina pengar utomlands borde dock vara säkrare eftersom vinsten i alla fall går upp vid dollarnedgång (räknat i dollar). Andra case som kom på tal var Skåne-Möllan, Ambarella, Argex och Swedish Match.

Nästa gång blir preliminärt onsdag 12 februari. Är det någon som har tips på ännu bättre ställe så tas det tacksamt emot. Har till och med för mig att någon som var med (jag och namn...) hade koppling till restaurangbranschen... kanske finns något tips där.

Förresten blev en halskrage kvarglömd och jag har den hemma hos mig.

Kul att att så många kom och hoppas ni hade lika trevligt som jag!


Woolworths
Mitt case och senaste inköp är australiensiska Woolworths. Passar på att skriva lite om dem:-)

De har en extremt säker och lättförstådd verksamhet. Stormarknader i Australien och Nya Zeeland är kärnan, men de har även andra verksamheter som bensinstationer, spritbutiker och hotell. Gillar att det är ett defensivt bolag med tillväxt. Woolworths och Coles är dominanta och Woolworths störst med 40 %. Tillsammans har de har 70 procent av marknaden, vilket innebär ett klockrent oligopol. Som en jämförelse har Walmart och närmsta konkurrenten tillsammans dryga 20 procent i USA.

Konkurrensfördelarna är att de kan få till bra priser på egna varor och pressa priser vid inköp av märkesvaror. De har även ett starkt varumärke. Reklamkampanjer också kosta mindre per såld enhet än för konkurrenterna. Marknaden växer och de kan växa med lönsamhet och bibehålla och stärka sina konkurrensfördelar.

Värderingen är ok. 4 % direktavkastning, P/E 17-18 och måttlig skuldsättning. ROE kring 25 som är stabilt över tid. Behåller du några år 2016 sjunker P/E till 15 och utdelningen stiger till 5 %. Inget kap men du lär inte bli besviken. En aktie att köpa och glömma bort. Vad kan gå fel?

Bolaget påminner om amerikanska utdelningsgiganter som JNJ, Coca Cola och Exxon, men du startar på en högre direktavkastning och får en annan dollarexponering (Australiensiska dollar:-).


Varför inte ICA?
Varför gå efter ån efter vatten? Jo, utdelningen är noll just nu och inte lika stabil. Avkastningen på egna kapitalet är gissningsvis lägre trots en lika hög marknadsandel. Om jag förstått rätt finns 2016 risken för halverad utdelning eftersom alla ICA-handlare då ska ha rätt till utdelning. Utdelningarna fram tills dess är alltså "dopade".

I affärsmodellen finns möjligen också en inbyggd intressekonflikt genom att ICA-handlarna också vill ha en del av kakan. De "skär emellan" vilket borde ske på aktieägarnas bekostnad. Flera ICA-handlare tjänar t.ex. bättre än en börs-VD enligt SvD. Visst räcker kakan åt båda parter, men i Woolworths är problemet inte lika stort om jag förstår rätt. ICA:s verksamhet i Norge och övriga kringverksamheter lockar inte heller.

Passar även på att ingå ett dumdristigt "vad": Woolworths totalavkastning kommer om 5 år ha varit bättre än ICAs! Förväntar mig inte att Woolworths ska bli den nya svenska folkaktien, men jag tycker de på punkt efter punkt vinner vid en jämförelse :-)

Vad anser du? Vilken aktie skulle du ha valt? Är jag för kritisk mot ICA? De kan ju fortfarande vara en fantastisk investering trots mina dubier. Jag tror bara att Woolworths är ännu bättre.

söndag 8 december 2013

Tankar om fastighetsbolag och "vallgravar"


Bland fastighetsbolagen finns många fina bolag och även okända utdelare. Men jag är lite kluven till fastighetsbolagen. Ofta har de hög skuldsättning och ganska låg avkastning på egna kapitalet (ROE). Utdelningarna brukar dock vara fina och verksamheten är stabil, undantaget värdeförändringar på fastigheterna.

Det som verkligen är ett huvudbry är detta med konkurrensfördelar. För att ta en metafor; här känns det ju för en gångs skull som att fastighetsbolaget verkligen ÄR själva borgen (fastigheten), men det är alltid fråga om hur bred vallgraven är…;-)

  • I princip har alla fastighetsbolag konkurrensfördelar i form av byteskostnader, dvs "Switching costs".  En flytt kostar alltid tid och pengar. Man brukar prata om att det är jobbigt att byta bank. På samma sätt är det jobbigt för en bank att byta lokal :-) 
  • Läget är också en naturlig vallgrav, ingen annan får ju bygga på samma plats. Mer konkret så kan ett fastighetsbolag vara ett "geografiskt monopol", t.ex. finns kanske bara underlag för ett köpcentrum i närområdet.
  • Markanvisningar och upparbetade kontakter med politiker/tjänstemän är säkert i praktiken en konkurrensfördel.
Tänkte gå igenom några typer av fastighetsbolag och ta upp konkreta exempel.

Kontor
Byteskostnader lär finnas. Läget i sig kan vara en konkurrensfördel, t.ex. kontor med sjöutsikt eller nära kommunikationer. Här ligger t.ex. Hufvudstaden bra till. Kontor är dock generellt ganska utbytbara, möjligen är det svårt att få tag på riktigt stora kontorslokaler centralt kan jag misstänka.

Ett bolag som Atrium är exempel på ett bolag som jag hoppas har goda upparbetade kontakter med politiker/tjänstemän. Förhoppningsvis har inte turerna kring Slussen raserat för mycket, de har ju ändå kommit överens.

Slutsats: Svagaste konkurrensfördelarna bland fastighetsbolagen? För lätt att byta kontor?


Handel/Köpcentrum
Byteskostnader lär finnas här också. Ett köpcentrum kan också definitivt vara ett geografiskt monopol, dvs att det inte lönar sig att bygga ett annat precis i närheten.

Men stora kedjor kan dock gissningsvis ha en stark förhandlingsposition mot köpcentrumen. Om t.ex. H&M säger att vi inte vill vara kvar i Kista Centrum ifall ni höjer hyran. Vem ger sig vid en sådan förhandling? Om det är en stor eller liten handlare borde ha betydelse. En lokal present- och smyckeskedja kanske är beroende av en upparbetad kundkrets, medan H&M inte har problem att hitta nya kunder om de flyttar till något annat ställe.

Ett lite märkligt exempel är Diös som i sin årsredovisning skriver att de välkomnar konkurrens. Så långt ifrån vallgrav man kan komma? Nja, man kan nog utgå från att de inte säger allt. Diös lär ha en ganska bra förhandlingsposition i och med deras nisch mot Norrland. Vill en kedja vara i norrland är Diös den naturliga partnern.

Att ha hela produktionskedjan kan möjligen göra ett bolag till en lågkostnadsproducent av köpcentrum/kontor. Politiska kontakter kan vara en källa där man får "förtur" till fina bygglägen.

Slutsats: Köpcentrum med starka förhandlingspositioner är intressanta. Diös kan vara ett intressant alternativ. Atrium Ljungberg kan kanske ha något när det gäller "produktionen" av köpcentrum. Generellt kan nog konkurrensfördelarna variera och större bolag har en starkare position. Amerikanska Simon Property Group kan även vara värd en titt.


Logistikfastigheter
Här kan läget vara ännu viktigare än för kontor. Tid är pengar och lokaler nära motorvägar är verkligen bättre än de ute på obygden. Intressant nisch som det finns väldigt få bolag inom, och de lär gynnas av ökad e-handel. Tribona sticker ut som ett svenskt alternativ med fina lägen. En nackdel är att de bra lägena möjligen förtas av att ICA är en jättekund och att Tribona är beroende av dem.

Huruvida det finns en vallgrav för logistikfastigheter måste bero på läget. Men jag är osäker på hur ont om mark det är och hur lätt det är att smälla upp nya logistikfastigheter i bra lägen. Samtidigt har Tribona massor med byggrätter (300 000 m2) så över tid kan deras förhandlingsposition bli starkare.

Varför inte företag själva väljer att bygga logistikfastigheter istället för att hyra in sig är också värt att fundera på. Rimligtvis är det långa processer och svårt att avgöra framtida efterfrågan som gör att man hyr in sig.

Slutsats: Jag ska undersöka Tribona som spontant ser intressant ut. Har även sneglat på Cache Logistics trust (Singapore) men inte kommit till någon analys där.


Bostäder
Rejäl inlåstningseffekt lär uppstå för kunderna i Wallenstams hyresrätter. Vem vill släppa en hyresrätt? Problemet är att hyran inte bestäms av vad hyresgästerna är beredda att betala utan av bruksvärdessystemet. Bra eller dåligt kan man ha olika åsikt om (själv tror jag det hindrar byggandet... ja inte olika åsikter utan bruksvärdessystemet). På sikt går det nog mot friare hyror på samma sätt som för andra fastigheter.

Sen måste man ändå nämna de amerikanska fängelseaktierna i sammanhanget. Inlåsningeffekter var ordet! Men ingen bransch jag vill stödja.

Slutsats: Wallenstam är ett alternativ. Dock låg utdelning i dagsläget, men i takt med att bruksvärdessystemet blir svagare blir Wallenstam starkare. Också fina politiska kontakter och en naturlig partner för nya hyresrätter.


Värdering?
En vanlig värderingsmodell går bet pga att PE-tal och ROE inte blir rättvisande. Båda talen kopplas till vinsten som i stor grad beror på de hypotetiska värdeförändringar som uppstår om alla fastigheter skulle säljas av (vilket de inte gör).

Fastighetsbolag, och även investmentbolag, får nog värderas t.ex. på följande sätt:
  • Vad är substansvärdet per aktie, och finns någon rabatt?
  • Är substansvärdet rättvisande eller för konservativt
  • Växer substansvärdet?
  • Vilken skuldsättning har de? Hög skuldsättning ska ge rabatt
  • Vilka konkurrensfördelar har de? Åtminstone jag är beredd att betala mer om starka konkurrensfördelar finns...
En högre skuldsättningsgrad än normalt kan nog accepteras för fastighetsbolag. Det finns ju verkligen en säkerhet och ofta långa hyresavtal.

Hur ser du på fastighetsbolag? Vilka företag föredrar du inom sektorn?

söndag 1 december 2013

Okända utdelare: Cision - en nyhet för mig


Jakten på okända utdelare går vidare. Ett bolag som möjligen kan vara intressant är Cision. Finns inte med på den första listan men kom på den av egen erfarenhet. Dels har de haft problem på senare tid och dels har jag erfarenhet av deras marknadsposition.

Så här löd en autentiskt konversation på mitt jobb:
Person A: Vi får gå ut med ett pressmeddelande
Person B: Ska du eller jag kontakta Cision?
Visst kan man tycka att rutinerna på mitt jobb är oklara:-) Men poängen är som ni listat ut att det inte var fråga om vart vi skulle vänta oss. Verkar som att Cision kan ha något när det gäller konkurrensfördelar. Men hur är det med resten?

Vad gör de?
Så här beskrivs verksamheten på deras hemsida:
"I över hundra år har Cision hjälpt mer än 20 000 kunder över hela världen att få ut sitt budskap. Från frilansare till Fortune 500, världens kommunikatörer tar hjälp av Cision för att lyckas nå ut med sina budskap. Och vi bidrar med lösningar för PR och medier - inklusive programvaror, tjänster och verktyg - för att hjälpa dem att navigera i det förändrade medielandskapet och täcka alla vinklar - från början till slut, runt om i världen. Cision finns i Europa, Nordamerika och Asien och har partners i många länder."
Fattar jag vad de gör? Japp, rätt enkelt typ att skicka ut pressmeddelanden, få ut budskap... ja det budskapet gick hem.

Växande eller hög utdelning?
Introduce har hyfsat trovärdiga prognoser på dem. Utdelning på 2 kr för 2013 och 2,40 för 2015 förväntas ge 6 och 7 procents direktavkastning för de åren. Högutdelare men inte så pålitlig då utdelningen varit noll vissa år.

Ett hot om stämning från Fingerprint skapar viss osäkerhet kring utdelningsförmågan. Tidigare år har utdelningen faktiskt dragits in pga stämning i USA så det skulle inte förvåna.


Starka konkurrensfördelar?
Utifrån mitt eget microcosmos så definitivt ja. På mitt jobb är Cision "the stuff".

Så här säger de i årsredovisningen:
Globalt erbjudande
Cision har en unik position på marknaden genom sin starka geografiska närvaro i Europa och Nordamerika. Utöver detta har Cision partners i många länder, vilket ger bolaget unika möjligheter att erbjuda en global tjänst. Cision är ett av få företag i branschen som kan erbjuda globala tjänster utifrån en stark närvaro på lokala marknader. Cision har därmed en fördel genom sin förmåga att arbeta över kulturella och geografiska gränser för ledande multinationella och snabbt växande företag av alla storlekar och inriktningar.

Integrerade tjänster
Cision utvecklar kontinuerligt sina tjänster för att behålla sin ledande ställning på marknaden. Med tjänsteplattformen CisionPoint kan kunderna effektivt hantera hela sin kommunikationsprocess genom att planera, följa upp och utvärdera sin kommunikation. Detta erbjudande är ledande på marknaden, som fortfarande domineras av företag som erbjuder enskilda tjänster inom Cisions tjänsteutbud.

Ledande mediedatabas och omfattande digital mediebevakning
Cision erbjuder sina kunder en av världens ledande mediedatabaser. Med över 1,5 miljoner mediekontakter och opinionsbildare inom sociala medier i mer än 200 länder har Cision ett mycket starkt erbjudande. Vidare erbjuder Cision via sina partners marknadens mest omfattande globala digitala mediebevakning i många länder.
Det här tycker jag låter rätt fint. Mynewsdesk är den enda konkurrent jag känner till. Jag ställer mig spontant frågande till Cision som namn. Vad betyder namnet? Mynewsdesk säger väldigt mycket mer, även om det blir ett längre ord och lite svårare (?) att uttala. En sak som talar mot starka konkurrensfördelar är att Cisions "return on equity" är låg, kring 10 procent.

Skandalen med Fingerprint kan också ha gett konkurrenterna luft under vingarna. I korthet så lyckades en bedragare få ut ett falskt pressmeddelande, vilket är pinsamt för Cision gick på en enkel fint. Vet inte hur mycket den påverkat. Kursen har gått ner dryga 30 procent i år, men vet inte om det är befogat (beror väl antagligen på om det blir någon stämning eller inte).

Goda finanser
Ok med debt/equity på 50 procent, men viss framtida oklarhet pga hot om stämning.

Värdering
I dagsläget gör de förlust (pga nedskrivningar). Sett över 5 års tid handlar det inte någon vidare tillväxt vilket man ser på 4-traders. Har dock inte rett ut vad som beror på tillfälligheter och vad som är bestående.

Om prognoserna på 4-traders slår in så betalar man på 2015 års siffror 8 gånger fria kassaflödet (starkt kassaflöde), 7 gånger vinsten och får en utdelning på 7 procent för det året. Ser ganska billigt ut om det skulle slå in.

Är de en kandidat?
Ja spontant, men jag har mina dubier. En viss "Ridley-känsla" infinner sig. Då menar jag att det är ganska sällan ett normalår inträffar, alltid är något som spökar... i Ridleys fall kan det vara fågelinfluensor, torka, översvämningar eller uppsagda kontrakt. I Cisions fall är det fru Justitia som ständigt knackar på dörren.

Rätt märkligt att de så ofta drabbas av hot om stämning från andra? Är det något fel i företaget månntro? En ledning som kör så det ryker? Eller en kultur som skapar (dålig) stämning på alla sätt? Jag har ingen aning och undrar om ni har någon erfarenhet eller synpunkter...

Vad anser du om Cision? Är de något att ha, och en kandidat för en aktieportfölj, t.ex. din eller min:-)

söndag 24 november 2013

Okända utdelare - Novotek och Acando



Novotek

Vad gör dom?
Så här beskrivs deras verksamhet i senaste årsredovisningen:
Novoteks affärsidé är att leverera lösningar till sina kunder för att säkerställa deras behov av produktion, IT och automation. Lösningarna skapas av standardprodukter som samlar in, lagrar, analyserar och styr dataflöden hos kunderna. Tanken är att ge kunden frihet att var som helst se, styra, optimera och följa upp sina produktionsprocesser.

Det handlar vidare om industriell IT och automation och de tillhandahåller lösningar för
all datahantering från insamling och lagring till analys, visualisering och styrning.

Förstår jag vad de gör? Nja, inte riktigt. Jag fattar att det handlar om typer av effektiviseringar av olika slag, har försökt förstå mig på fliken "lösningar" på hemsidan men kommer till korta. För mycket teknik för att jag ska greppa exakt vad de gör. Om jag förstått rätt så erbjuder de både produkter, tjänster och lösningar (vad som nu skiljer dem åt).
 
Säkert en barnlek att förstå sig på för någon som är mer insatt i företaget eller branschen. Eller så har jag helt enkelt blivit lite trögare av sömnbristen som två småbarn ger. Två barn ger inte dubbelt så mycket sömnbrist utan typ fyra gånger så mycket sömnbrist som innan, om jag räknar rätt:-)

Hög eller växande utdelning?
Ja, 1 kr motsvarar 8 procents direktavkastning vilket är högt. Pga att 4-traders av misstag klassar bolaget som ett Schweiziskt bolag (!) så finns inga prognoser där. Inte heller via Financial times, Remium, Mangold eller andra källor har jag lyckats hitta prognoser. Man kan i alla fall hoppas på 1 kronas utdelning eftersom 4 av de 5 senaste åren haft just den summan. 

Starka konkurrensfördelar?

Så här står det i senaste årsredovisningen:
Novotek har en del olika konkurrenter eller konkurrerande lösningar. Det finns dock ingen som konkurrerar med samma affärsidé på marknaden idag. Siemens och ABB förekommer som konkurrenter. Det finns även mindre konkurrenter som specialiserat sig på dellösningar av kundernas problem. De stora konsultföretagen, exempelvis ÅF, Rejlers och Accenture, är mera kunder än konkurrenter eftersom de ofta använder Novoteks produkter och lösningar för sina kunder.

Låter bra men jag greppar inte kärnan i konkurrensfördelarna och det unika. Kanske har det med att göra att jag inte förstår vad de gör:-) På något sätt är de mer heltäckande, men kan inte någon annan snabbt bli lika heltäckande - jag förstår inte!

Starka finanser?
Ja, nettokassa

Är de en kandidat för portföljen?
Nej, inte i dagsläget. Jag fattar ju inte vad de gör! På något sätt så kan jag inte ta till mig det som de skriver. Att säga något överhuvudtaget om detta bolag vågar jag mig inte på. Antar att någon kan bidra med kommentarer... t.ex. att förklara på enkel svenska vad de gör!

Just Novotek nämndes som ett intressant bolag i kommentarerna till seriestarten och det är det möjligen om man bara förstår lite mer än mig. Att vinsterna tycks minska hela tiden är en negativ sak som man måste undersöka närmare.

Acando
För Acando som också finns på listan är det samma sak, jag förstår inte riktigt heller. De är dock något mer konkreta genom att de nämner att det handlar om Verksamhetsutveckling, Affärssystem och IT-lösningar. För mig verkar de i stort syssla med något som skulle kunna vara samma sak (dvs något jag inte förstår mig på!) En viktig skillnad är att Acando inte själva påstår att de har något unikt... och det låter sämre. Men jag är inte alls rätt man att försöka bedöma deras modell eller konkurrensfördelar.

Finns det några läsare där ute som har greppat dessa bolag? För egen del är det här bolag som får mig att längta efter Österrikiska Posten, Exxon Mobile eller något annat konkret som även en 5-åring kan förstå sig på. Verksamheten ska helst kunna beskrivas i en enda mening.

Är medveten om att det gått väldigt trögt i detta inlägg, men bolagen är helt klart utanför min kompetenscirkel. Behöver det vara dåliga investeringar, nej inte alls. Hoppas därför på input och att på kuppen lära mig något nytt...

söndag 17 november 2013

Okända utdelare: eWork


Första bolaget på tur i serien okända utdelare är eWork.

Vad gör de?
Så här säger de själva: "eWork är en komplett konsultleverantör. Med tillgång till över 60.000 konsulter erbjuder vi specialister globalt inom IT, telekom, teknik och verksamhetsutveckling. Det innebär att vi alltid kan garantera leverans av rätt kompetens till rätt pris. Genom att samla dina konsultinköp hos oss sparar du dessutom tid, kan effektivisera administrationen och kapa kostnaderna."

Fattar jag vad de gör? Ja, men kanske inte på djupet eftersom jag inte är insatt i branschen. Det handlar mycket om teknik och jag vet inte exakt hur nödvändig deras roll som mellanhand är. 

Hög eller växande utdelning
Hög och antagligen växande!  Dryga 6 procent för 2013 och 7,5 procent för 2014 och 2015 enligt prognoser på 4-traders. Dock så har utdelningen varit lite ryckig genom åren så utdelningstillväxten är inte "säker" och genom åren får man vara beredd på sänkningar.

Starka konkurrensfördelar?
De är inte vilken konsult som helst utan en konsultmäklare. En mellanhand utan egna konsulter så de är lätta när det gäller kapital och har lågt capex. Det talar för låga inträdesbarriärer, men men... kanske har de något unikt? En ROE på 30-40 procent är i H&M-klass, men hur hållbart är det?

Är det till att börja med en nödvändig mellanhand? Onödiga "mellanhänder" kan ju kapas när det ska sparas pengar. Tror det finns ett utryck "beware of the middleman" men gissningsvis är det inte direkt tillämpligt. Jag antar att eWork fyller en funktion genom att spara tid för sina beställare eftersom de även sköter all administration. Jag kommer att tänka på en annan förmedlare i USA som odiskutabelt har starka konkurrensfördelar, nämligen CH Robinson. Där handlar det om lastbilar, lastbilschaufförer, frakter och liknande. Förmedling kan - när det blir rätt - vara väldigt lukrativt.

Deras konkurrenssituation ser ganska trevlig ut. Utdrag från Årsredovisningen 2012:
"eWorks nätverk med över 60 000 konsulter växer successivt och innebär en unik konkurrensfördel. I praktiken har eWork tillgång till hela marknaden. Samtidigt växer hela tiden eWorks kunskap om konsulterna i nätverket, och databasen förädlas ständigt, inte minst genom erfarenheterna som görs i de uppdrag som utförs av eWorkkonsulter.
Konsultmarknaden blir allt mer snabbrörlig. Snabba teknikskiften och förändringar på kundernas marknader gör att efterfrågan på konsulter kan variera mycket snabbt mellan olika specialistområden. Det breda urvalet i kombination med en genomarbetad systematisering av konsulternas profil och en effektiv, objektiv urvalsprocess gör att kunderna kan förvänta sig att snabbt få tag i den specialist som krävs för det aktuella behovet."
"I Sverige är marknadsandelen cirka 40 procent och eWork är väsentligt större än sina närmaste konkurrenter. I Finland är marknadsandelen omkring 30 procent. I Norge har eWork en marknadsandel kring 20 procent efter en kraftig tillväxt under 2012. Marknaden är här fragmenterad men en tydlig konsolideringstrend syntes under året. I Norge har eWork ett fåtal konkurrenter som är renodlade konsultmäklare. "

Här anar man en potentiell nätverkseffekt vilket är en sällsynt men stark fördel. Ju fler konsulter anslutna desto lättare att hitta uppdrag. Ju fler uppdrag desto mer attraktivt att ansluta sig till eWork. Har de en sådan fördel? Ja, kanske. Jfr med Blocket som vuxit ifrån sina konkurrenter. Men jag vet inte exakt hur väl nätverkseffekten fungerar inom IT-konsulter. Eller om deras tjänster är absolut nödvändiga. Vad säger någon som kan mer om branschen?

Man får nog tänka på att en nätverkseffekt kan göra det svårt att expandera till nya länder och marknader. Finns det redan en större aktör så har eWork ju en konkurrensnackdel jämfört med dem om nätverkseffekten är tillämplig. Det handlar kort och gott om att vara först och störst!

Goda finanser?
Japp, nettokassa

Är de en kandidat?
Ja, helt klart. Enda frågan för mig är detta med konkurrensfördelar. Är det tillräckligt höga inträdesbarriärer? Är deras tjänster helt nödvändiga?

Värderingen känns hyfsat billig. Om man utgår från 2015 så betalar man under 10 gånger fria kassaflödet, P/E 10 och får en direktavkastning på knappt 7,5 procent. Detta förutsatt att prognoserna på 4-traders slår in och att jag räknat rätt.

Det som framförallt lockar är den eventuella nätverkseffekten, höga utdelningen och ett extremt lågt Capex (0,03 procent av försäljningen enligt 4-traders). Med ett så lågt (underhålls)Capex omvandlas i princip allt kassaflöde till fritt kassaflöde. Och även om konkurrenssituationen inte är så bra som jag tror och hoppas på tycker jag inte värderingen är utmanande ändå.

Vad säger ni? Är eWork något att ha? Och är värderingen rimlig? Finns det några egentliga konkurrensfördelar att tala om, eller har jag gått på deras "säljsnack"? Är eWork pärla, svin eller någonstans mittemellan?

onsdag 13 november 2013

Ekonomiprat 11 december


Nästa ekonomiprat är nu öppet för anmälningar. Jag har bokat 20 platser, vi får se om de går åt. Anmäl dig i kommentarsfältet, eller via ett separat mejl. Platsen blir Belgobaren, Bryggargatan 12, onsdagen den 11 december från kl 18.

Alla som vill kan förbereda ett case. Inget måste men det kan ju vara en kul och nyttig grej. Tanken är att man har med sig en investeringsidé, t.ex. ett bolag som man tycker är värt att investera i. Sedan går man laget runt. För att få någon slags struktur på det kan man följa dessa tre punkter om man vill: Vad gör bolaget? Vilken utveckling kan man hoppas på? Finns det något som gör dem bättre än konkurrenterna?

Eller så pratar vi bara på lite fritt, det behöver inte vara så himla uppstyrt, men det här kan ju vara något att samlas kring och en start för många varierande diskussioner.

Sen kan man ju också fundera på några "stadgar":-) Som att kvällen måste innehålla något citat av Warren Buffett, att H&M:s utveckling ska tas upp, samt att minst ett förhoppningsbolag bör sågas vid fotknölarna! Nja, sånt diskuteras nog bäst efter en öl eller två.

Jag kommer också att dela ut en lapp på plats med några ämnen ifall det är så att samtalsämnena tryter - vilket jag dock inte tror.

Hoppas på god uppslutning och att det blir minst lika trevligt som sist!

Till söndag kommer förresten några tankar om eWork. Ha det gott så länge!

Med vänliga hälsningar
Gustav

söndag 10 november 2013

Ny serie - okända svenska utdelningsaktier


Nu startar en ny serie inlägg som främst rör mindre svenska bolag. Finns det några okända utdelare som är lätta att missa? Och som ändå har hög kvalitet?

Jag har hittills fokuserat ganska mycket på utländska aktier, och vill kolla av att jag inte missat något intressant svenskt bolag. Storbolag är välkända och de har jag (förhoppningsvis) hyfsat bra koll på själv. Men hur många har t.ex. hört talas om Ework, Nordkom eller Skånska Energi som intressanta utdelningsaktier?

Anledningen till "omtaget" mot svenska aktier är att portföljen inte ska få en alltför stor vikt mot utländska innehav. Ser helst inte mindre än 40 procent svenska bolag i portföljen. När det här är gjort ska jag återgå till fler intressanta utländska case.

Via diverse screeningar (främst Financial Times) och titt på prognoser (4-traders) finns en del lovande svenska kandidater där vissa var nya åtminstone för mig.  Förutsättningarna är fortfarande att bolaget ska ge utdelning, ha goda finanser och starka konkurrensfördelar.

Syftet
Inläggen ska få ordning på mina egna tankar och få in kloka synpunkter. Framförallt tycker jag konkurrensfördelar är den riktigt svåra biten. Är det en bransch man inte har koll på är det svårt att bedöma bolagets konkurrenssituation. Ofta får man ju väldigt bra kommentarer och en intressant diskussion i kommentarsfältet. Vem vet, någon som läser kanske t.ex. jobbar hos en konkurrent till bolaget i fråga, och då sitter man inne med massor av värdefull kunskap.

Syftet med serien är alltså att:
  • Gå igenom mer okända bolag så att jag verkligen inte missar något bolag i Sverige
  • Bedöma dem mot mina tre huvudkriterier: Hög eller växande utdelning, starka konkurrensfördelar, och goda finanser
  • Få hjälp med synpunkter, främst kring konkurrensfördelar och värdering.

Listan på kandidater
Tanken är att beta av två bolag åt gången i varje inlägg under en tid.

Är det någon som har bra koll på något bolag redan nu? Är något bolag "skräp" som ska ryka från listan direkt? Och är det något bolag jag missat?

  • 2E group
  • Acando
  • Addtech (ny)
  • B&B Tools (ny)
  • Bahnhof
  • Biotage
  • BTS Group
  • Cellavision
  • Cision (ny) 
  • Connecta (ny)
  • DGC One
  • Diös (ny)
  • Electra gruppen
  • Elverket Vallentuna
  • Ework
  • Fortnox (ny)
  • Hifab
  • Homemaid
  • Indutrade
  • Intellecta (ny)
  • ITAB shop concept
  • Knowit (ny)
  • Kopparbergs (ny)
  • Lagercranz (ny) 
  • Lammhults design (ny)
  • Lovisagruvan (ny)
  • Micro Systemation
  • Midsona
  • Meridox
  • NAXS
  • Net Entertainment
  • Nordkom (ny)
  • Novotek (ny)
  • OEM International
  • Oriflame (kanske känt, men ändå...)
  • SJR
  • Skånska Energi
  • Softronic
  • Tribona (ny)
  • Trigon Agri
  • Venue Retail group
  • Wise Group

onsdag 6 november 2013

Tre köpkandidater - tips och synpunker tas gärna emot!


Har under veckan sålt G & L Beijer och Gentex. I Gentex fall blev det en stor vinst. Räknade ganska mycket på båda och tycker att de ser dyra ut sett till deras kvalitet. I G & L Beijers fall handlar det om att jag kanske inte bedömt kvaliteten korrekt från början, medan Gentex rusat och "lyste rött" vid alla beräkningar jag gjorde.

Mer fokus på värdering
Den som följt bloggen ett tag ser ett ökat fokus på värdering. I kommentarerna senast var jag dock ute och cyklade och pratade om "psykologiskt stöd vid 300 kr" (vilket är långt ifrån värdering).  Det ska ses som ett tillfälligt snedsteg.

Framförallt kikar jag på:
  • Pris för fria kassaflödet (P/FCF)
  • Pris för vinsten (klassiska P/E)
  • Utdelning (Yield)

Sen gillar jag att spana två år framåt utifrån de prognoser som finns tillgängliga på 4-traders. Visst är det bara prognoser men jag tycker de ger en intressant bild och något mer än bara historiken. Värderingen sätter jag också i relation till bolagets kvalitet. Ett bolag som ständigt höjer utdelningen, har hög "return on equity", en stark vallgrav, låg skuldsättning etc är jag givetvis beredd att betala mer för.

Tror du det är rätt nyckeltal att kika på?

 
Köpkandidaterna
Försäljningarna i H&M, G&L Beijer och Gentex gör att det nu finns en hyfsat kassa till att göra ett eller flera inköp. Funderar på dessa bolag:

Exxon Mobil
Bolaget behöver knappast någon närmare presentation. Här handlar det om ett kvalitetsbolag med ständigt stigande utdelningar, hög "return on Equity", stark vallgrav och hyfsad nettokassa. De uppfyller definitivt mina krav på växande utdelning, starka konkurrensfördelar och goda finanser.

Sett till 2015 så betalar du 10 gånger fria kassaflödet, 11 gånger vinsten och förväntas få en utdelning på dryga 3 procent. I alla fall om prognoserna på 4-traders stämmer och om jag räknat rätt. Det tycker jag är ett bra pris för dem. Morningstar räknar med 4 stjärnor (= köpvärd) och jag håller med.

Minus är känslighet för råvarupriser. Möjligen lite etik-minus också.

Handelsbanken
Också ett välkänt bolag. Har ägt dem tidigare men är sugen på att köpa tillbaks dem även om de nu är dyrare.Visst har de sänkt utdelningen under finanskrisen, men det avskräcker inte mig numera. De har riktigt hög kvalitet i form av att de är en del av bankoligopolet, har en decentraliserad struktur, lågt risktagande och nöjda kunder. Tillsammans med Avanza är det den bank i Sverige jag är mest sugen på att äga.

Kravet på goda finanser är svårt att räkna på när det gäller banker. Anser dock att de utmärkt sig som en bank som står med fötterna på jorden.

Det som talar emot är att de känns rimligt värderade. Morningstar räknar med 3 stjärnor (=rätt värderad) och jag håller med. Exxon och Posten (nedan) tycker jag ser snäppet billigare ut. Men i dagsläget saknar jag bank i portföljen.

Österrikiska posten
I min portföljgenomgång sticker de ut som ett köpvärt bolag, trots att kursen gått upp en hel del. Visst har de inte allt (vinsttillväxten är dålig) men annars finns väldigt många kvaliteter: Hög direktavkastning, stark vallgrav, nettokassa, och en verksamhet som får betraktas som basal och konjunkturokänslig. Sett till 2015 betalar du 15 gånger fria kassaflödet, 15 gånger vinsten och får en utdelning på 6 procent. Inte någon superrea men sett till kvaliteten tycker jag det är köpvärt.

Se även min gamla genomgång av dem i den här länken. Möjligen kan man tycka att det är galet att köpa något som handlar om fysiska brev... men, näthandel kan också gynna en poströrelse, och folk slutar inte skicka brev "som ett brev på posten". Det handlar om långsammare förändringar som förhoppningsvis kan mötas med en lägre kostnadsmassa (nu börjar jag nog svamla så jag stannar här).

Tips och synpunkter?
Vad anser ni om dessa bolag. Och är de köpvärda på dagens nivåer?

Finns det bättre alternativ som uppfyller mina krav på hög eller växande utdelning, starka konkurrensfördelar och goda finanser? Kom gärna med tips!

Ska nog också nämna att jag inte är så jätterutinerad när det gäller värdering. Jag är också villig att betala extra för bolag som uppfyller mina kriterier, så en brasklapp av detta slag är nog värt att nämna... (Uppdatering 131107) 

söndag 3 november 2013

Varför går det dåligt för Skåne-Möllan?



Skåne-Möllan har inte gått något vidare på börsen. Som aktieägare så undrar man vad som händer. Vinsten går från 24 miljoner 2012 till cirka 12 miljoner per år för 2013. Jag trodde de skulle vara stabilare än så - särskilt med tanke på den fina historiken och den nybyggda kvarnen.

Som alltid så finns det flera möjliga förklaringar till en kräftgång. Men det svårt att veta exakt på grund av knapphändig information. Den stora förklaringen enligt senaste delårsrapporten är: "Det lägre rörelseresultatet beror på ökade kostnader för spannmålsråvaran som endast delvis kunnat föras över till kund". Det står också att "Volymen specialprodukter har ökat under perioden medan volymen kvarnprodukter är lägre jämfört med föregående år".

Skåne-Möllan är alltså beroende av råvarupriser, men vad är så himla speciellt i år jämfört med tidigare år? Tyvärr talar det faktum att man inte kan föra kostnadsökningar vidare i nästa led för att konkurrensfördelarna (ur den synvinkeln) inte är så starka. Svag "pricing power" med andra ord.  Men varför ett vinstras på 50 procent? Är det tillfälliga problem eller något bestående? Vill även betona att det från min sida handlar om gissningar, oftast mindre kvalificerade sådana. 

Högre spannmålskostnader?
Ökade kostnader för spannmålsråvaran sägs ju vara förklaringen. Veteprisets utveckling kan få en stor effekt eftersom prisökningar inte alltid kan föras vidare till kunden. Men vetepriset har gått från 230 ner till 200 under 2013. Antar därför att prisstegringarna under 2012 är de som märks av nu. De köper nog in vetet vid skördetiden och lagrar det. Och priset var högt förra året. Kan det vara största förklaringen till de lägre marginalerna och vinsten? I och med att vetepriset är lägre nu blir det i så fall bättre vinst nästa år? Eller? Länk till en graf för veteprisets utveckling.

Prissäkringar som slår fel?
Veteprisets utveckling i sig är en sak. Tror också att Skåne-möllan prissäkrar sina leveranser. Sådana försäkringar kan slå mer eller mindre fel och i värsta fall bli kostsamma. Kan för lite om det, men med 60 miljoner på banken borde de väl kunna köra med "rörligt" vetepris? Här är en artikel som handlar om prissäkringar.

Kan vara en förklaring men jag vet inte hur stor effekt det eventuellt har haft, infon är knapphändig!

Tappad volym och marginal på kvarndelen?
Skåne-Möllan har verkligen något speciellt i form av sin specialkvarn. Det är något unikt och patenterat. Men hur stor del står den för? Allra mesta delen av vinsten kommer fortfarande klassisk kvarnverksamhet. Här kan marginalerna pressats och i värsta fall har de tappat något kontrakt.

Det står ju att volymen är lägre än förra året, och då undrar man om inte t.ex. ICA valt att mala sitt mjöl någon annanstans. Eller så har de blivit hårdare förhandlare vilket förklarar sämre marginal? Eller så säljer Möllarens (Skåne-Möllans eget varumärke) sämre än innan. Inte vet jag!

Utspädning p.g.a. fler antal aktier?
En simpel förklaring till vinstminskningen är att vinsten ska delas på fler antal aktier. Transaktionen där Norgesmöllena klev in som storägare gjorde att totalt antal aktier steg från 1 000 000 till 1 100 000. Rimligen borde emissionen underlätta tillväxt...men vad gör de med pengarna? Ja, inte särskilt mycket så som jag kan se. De har inte ökat antalet anställda eller börjat planera för en ny kvarn. Nyemissionen framstår hittills som omotiverad.

Rimlig värdering efter raset?
Mangold bevakar aktien och jag tänkte köra några beräkningar på det. Observera att jag inte så erfaren kring detaljerade värderingar och att jag tar rygg på uppgifterna från Mangold.

Aktien handlas nu kring dryga 300 kr. För 2015 förväntas resultatet bli följande:
  • Vinst per aktie 20 kr per aktie
  • Fritt kassaflöde 24,5 miljoner, 22,3 kr per aktie
  • Utdelning på 14 kr per aktie

Omvandlar vi det till vilka multiplar man betalar för 2015 (obs!) på kurs 300 så blir det
  • PE-tal på 15 - halvdyrt
  • P/FCF på 13,5 - ok
  • Dividend yield på 4,6 - ok

Inte så värst billigt trots raset i aktiepris, men inte så värst dyrt heller. Har jag inte glömt något? Hmm... vad sägs om de 38,8 miljoner som finns i kassan. Det motsvarar 35 kr per aktie. Drar man bort kassan från aktiepriset och räknar med 265 kr (300 -35) så ser det plötsligt billigare ut. PE-talet för 2015 - rensat för dagens kassa på 38,8 miljoner - blir då 13,25 på 2015 års vinst. Inte direkt billigt men inte lika dyrt.

Kunde i alla fall själv inte motstå frestelsen att öka (ja, här anar man en känslomässig bindning till Skåne-Möllan). Köpte på mig några småposter på 315, 310 och 300. Största delen av mitt innehav har jag köpt dyrare. Nackdelen är att det är svårt att bli av med aktierna om det var fel. Inlåsningseffekten med den dåliga spreaden är inte trevlig så egentligen borde man vara riktigt säker på sin sak.

En anledning till att äga Skåne-Möllan trots deras värdering. är att det någon gång skulle kunna komma något bud. Ser man till ägarstrukturen finns några äldre huvudägare. Kapitalstarka norrmän har klivit in som ny storägare i samband med överlåtelsen och nyemissionen sist. Inte helt långsökt för mig att de i framtiden går in tyngre eller köper upp hela Skåne-Möllan. Men, men...det är bara spekulation.

Oförändrad eller sänkt utdelning i vår?
Jag hoppas... ska inte säga att jag tror... på oförändrad utdelning, trots att de då skulle dela ut mer än vinsten. Mycket beror väl på vad kassan annars ska användas till. Hade gärna sett någon till kvarn, uppköp av något näraliggande affärsområde eller vad som helst (ojdå, nu gick jag lite långt). Som det är nu sitter väl pengarna mer eller mindre på bankkonto. Hellre på mitt bankkonto än Skåne-Möllans:-)

Testade deras webbshop
För den som missat det så har Skåne-möllan startat en webbshop. Testade själv deras nyttokärnor. Mycket goda, nyttiga och ett bra alternativ till pasta och bulgur. Uppskattades av nästan hela familjen. Tyvärr såpass nyttigt och gott att lilla sonen fick magknip efter en stor portion av alla fibrer... så nu får vi begränsa hans intag och jag kände mig skyldig till plågorna.

Sammanfattning
350 kronor per aktie betalade norrmännen oktober 2012 och de har säkert gjort en grundlig analys. Sen har i och för sig resultatet försämras. Jag har ökat lite lätt, men det är med tvekan. All fin historik och den unika kvarnen till trots - de var inte så stabila som jag trodde. Det stör mig att de investerat så mycket i nya kvarnen till ett hittills så magert resultat. Eller så var 2013 ett år när allt gick fel: prissäkringar, förändringar i vetepris och utspädning i en giftig cocktail. Vi får se om något år eller två.

Idag har jag Skåne-Möllan för att få hög utdelning (om den behålls!), chansen till uppköp, och kommande tillväxt för deras unika specialprodukter. Mot detta talar kräftgång i vanliga kvarnverksamheten (?), höga vetepriser och en kassa som de inte tycks ha några planer för alls. Egentligen borde man ju bli alltmer positiv till ett bolag när kursen går ner, men psykologiskt är det lätt att agera tvärt om... särskilt när resultatet också försämrats.

Hur ser du på detta bolag? 

söndag 27 oktober 2013

Familjen fick "utdelning" i fredags!

I fredags fick familjen den bästa av alla tänkbara utdelningar! En liten tjej föddes hastigt och lustigt, men allt gick bra både för henne och mamma (och pappa givetvis). Som tur var vände jag direkt efter att jag kommit fram till jobbet när första känningarna kom, annars hade jag missat kalaset.

Familjen har nu en väldiversifierad "barnportfölj" bestående av en kille 2,5 år och en tjej på 2,5 dagar. Växande "utdelningar" är alltid trevligt även om de ibland kan göra en sömnlös!

Enda aktierelaterade saken jag tänkte på var att barnets första blöja var en Pampers - kunde inte undgå att tänka på det. Något av en konkurrensfördel för Procter & Gamble (Pampers ägare) att ha samarbeten med sjukhusen och vara först på plats. Är de bara tillräckligt bra så finns ingen anledning att byta. Eller ja, nog kommer man byta blöja hela tiden... jag tänker på blöjmärke.

Just nu har jag inte så mycket att säga angående aktier - har lite svårt att fokusera på det. Det tar på krafterna att föda, framförallt för kvinnan men även för partnern (frustrerande att inte kunna påverka). Har man dessutom ett barn sedan tidigare så tillkommer ett ytterligare mått av planering och utnyttjande av goda vänners gästfrihet eftersom lillkillen inte ska vara med på plats.

Det jag ändå kan nämna är att barnen faktiskt blir ett skäl till att hålla på ännu mer med sparande och investeringar. Nu måste jag ju spara dubbelt så mycket för att kunna ge lillkillen lika mycket som innan. En välkommen uppförsbacke:-) Månadssparar förresten i egen Avanza Zero och Didner & Gerge Sverigefond till dem i egen ISK. Ska komplettera med någon globalfond, t.ex. Skagen eller Didner & Gerge. När beloppet blir tillräckligt stort kommer även enskilda aktier på tal och då ska särskilt Simon Property Group och Tyratech undersökas. Gissa varför? Och ja, jag vet att det är lite galet. Hur sparar du till dina eventuella barn?

Sen funderar jag på en inte alls aktierelaterad fråga men... men har någon tips på vad man bör tänka på när man går från ett till två barn så är det välkommet. T.ex. gäller det väl att involvera det äldre barnet så att denne inte känner sig utanför.

Hade egentligen tänkt att skriva något om Skåne-Möllan, men barnet hann före. Tar en break på en vecka eller två - och återkommer då med förnyad kraft.

Hälsningar
Gustav

söndag 20 oktober 2013

Investera på väg till jobbet - tankar om klädbolag


En gammal serie som nu får en fortsättning är "investera på väg till jobbet". En kort resumé är att jag vaknade i en Svanesäng, möttes av en krabat i Polarn & Pyret-kläder, öppnade kylskåpet och hittade varor från Hemköp som kanske mumsades upp. Så vad brukar hända sen? Ja...spänningen är nog inte olidlig.

Men morgonrocken byts faktiskt ut mot "arbetskläder". Här ligger H&M inte särskilt högt på min lista. De har en mycket större plats i portföljen än i garderoben. Oftast brukar jag slänga på mig något från Brothers, MQ eller i "värsta fall" Kapp Ahl. Någon gång ska garderoben storstädas och genomgå en totalrenovering men under småbarnsåren kanske det inte är läge för 1000-kronorsskjortor.

Brothers är en del av RNB och det är tyvärr ingen aktie för mig. Ingen vinst, ingen utdelning och inget intresse från min sida.
 
MQ är en aktie som i alla fall visar vinst och ger utdelning. Tyvärr inte helt pålitlig utdelningshöjare då utdelningen för 2013 förväntas bli ganska låg enligt 4-traders (halvering från året innan). Sedan sticker den i och för sig iväg uppåt 6 procent för 2015 enligt prognoserna, men något riktigt kvalitetsbolag är det antagligen inte. "Return on Equity" är inte mer än 6-7 procent vilket kan jämföras med H&M:s dryga 40.

Kapp Ahl är opålitlig värre. Se bilden nedan som visar vilka tvära kast det är hela tiden. Och inte vet jag - men är det inte också ett rätt mesig butik? Måste ju vara det eftersom jag handlar där:-) Och några skalfördelar är väl knappast att tala om när det gäller inköpspriser, logistik etc. I alla fall inte jämfört med H&M. Prognoserna på 4-traders är dock inte så tokiga för framtiden, Return on Equity uppemot 15 och så. Men för osäkert för min del med tanke på historiken.

Bild från corporateinformation.com


Varför är inte alla klädbolag mini-H&M?
Man kan undra varför inte RNB, MQ och Kapp Ahl har lika fin och jämn utveckling som t.ex. H&M och Zara. Uppenbarligen så kan ju klädbranschen innehålla riktigt stabila och pålitliga bolag. Min lilla gissning är att de är för små och därigenom känsliga för felsatsningar, modenycker och konjunktursvängningar. Men nog är det märkligt att H&M kan ha marginaler på 40-50 procent när andra bolag i branschen knappast går med vinst. Eller kanske inte? H&M är ett av världens starkaste varumärke och har en jämn och stadig ström av nya kunder och nya butiker. Skulle man bara räkna existerande butiker så blir väl H&M bli något svajigare.

Skor brukar alltsomoftast köpas in på Ecco. Synd att de inte är börsnoterade, hade annars varit något att kika på. Superstarkt varumärke och höga vuxenpoäng första gången jag köpte Ecco.

Och angående varumärken generellt testade jag en lite udda grej. För "testa mig själv" hur mycket jag ser på förpackningen och inte varan köpte jag en Eldorado-deoderant. Sådana finns faktiskt, hör och häpna! Och kostade 1/5 av en vanlig deo. Men det var ett motvilligt köp och det är nästan så att deon luktar lite illa bara man tittar på den. Nej, den skulle i teorin till och med vara bättre än Axe men det funkar inte så i praktiken. Varumärke - och förpackning - får riktigt stor effekt.

Kan det här vara ett fenomen som slår igenom även i klädbutiker? Är sämre kedjor bland annat sämre på att "förpacka" det totala erbjudandet lika fint som H&M? Nja... det är nog långsökt. Antar att det mycket mer handlar om de faktorer jag varit på innan (storlek, modekänslighet, nya butiker etc).

Avslutar med några små frågor:
  • Var handlar du dina kläder?
  • Har du någon klädaktie - förutom H&M - i din portfölj?
  • Vad gör enligt dig H&M så mycket stabilare än resten?

lördag 12 oktober 2013

Rapport från ekonomiprat - och fortsättning följer!


Vi blev 10-talet personer som anslöt. Nog kände man sig lite nervös på väg in, hur ska det här bli? Men det blev himla bra faktiskt. Detta kommer att bli ett återkommande tema.

På plats fanns bland annat representanter från Christoffers investeringsblogg, Snåljåpen och Trygg Framtid samt en bank som börjar på A och som är bra på att bevaka bloggar:-) Åldern varierade mellan 23 till 40+. Överhuvudtaget var det ett glatt gäng och en skön blandning av folk med intresse för ekonomi som en gemensam nämnare. Vissa hade sysslat med sparade en kortare tid medan andra var rutinerade rävar.

Ämnena som togs upp varierade nog ännu mer och här är några axplock - reservation för att man fångar upp det som man hör närmast:

  • Är H&M köpvärd?
  • Vad ska man titta på när man bedömer aktier?
  • Bra och dåliga aktieaffärer man gjort
  • Peak energi?
  • Banker och bolån
  • Risk för dollarras? Vart är USA påväg?
En tanke som dök upp var att man till nästa gång t.ex. kan ta med sig en idé om investering i en viss aktie. Ännu mer fokus på värdeinvestering diskuterades också. Men det ska fortfarande vara ett brett forum där vi kan ta upp alla möjliga frågor.

Den noggranna läsaren hittar ett snabbare referat av kvällen på bloggen Snåljåpen och Trygg Framtid. Jag tyckte det var en riktigt trevlig och intressant kväll. Verkar som att vi hade samma bild!

Nästa gång blir förresten i december, preliminärt onsdag 11 december (uppdaterat) - återkommer om det!

tisdag 8 oktober 2013

Minskat i H&M



Har faktiskt minskat i H&M under slutet av förra veckan, och under denna vecka. Visst är H&M ett fantastiskt bolag, det handlar mer om värderingen.

Jag vet att jag ska ha ett långsiktigt perspektivt, men om något är övervärderat så är det nog inte fel att fundera på att minska. Grunden är "buy and hold" men jag kan tänka mig justeringar när något vuxit sig dyrt.

På grund av höga kvaliteten är jag visserligen beredd att betala mycket för H&M, men inte hur mycket som helst. Skälen till att jag minskat är följande:
  • Du betalar över 20 gånger den förväntade vinsten 2015
  • Du betalar knappt 25 gånger det förväntade fria kassaflödet 2015
  • Medioker förväntad direktavkastning för 2015, 3,5 procent.
Jag anser att det är rätt saftigt trots den höga kvaliteten till trots. Reservationer för att jag räknat rätt och att det hela är prognoser (med 4-traders som källa).

Det hela är också lite av en test då jag håller på att utveckla en värderingsmodell som ska ge hjälp för att avgöra när aktier är köp- och säljvärda. Kommer mer på bloggen om den. Jag vill såklart inte sälja vid minsta övervärdering utan det ska verkligen vara läge att sälja/minska.

Nog är det lite som att svära i kyrkan att sälja i H&M men samtidigt så ser jag att jag är i gott sällskap av andra mer namnkunniga bloggare:-)

H&M har nu gått från plats 1 till plats 4 i portföljen. Den toppas av Famous Brands, Discovery Holdings och Johnson & Johnson. Pengarna gick till småposter i Skanska och Telia men framförallt en "krigskassa".

Vad är din syn på H&M? Tror du jag tänker rätt? Jag behåller ändå merparten av mitt innehav.

söndag 6 oktober 2013

Ett bortglömt skäl till att äga aktier

Varför man äger aktier finns det givetvis många svar på. Men om man ser det hela i ett praktiskt och internationellt perspektiv så finns det tre huvudsakliga skäl:

1. Tillväxt. 
Ganska självklart faktiskt! Du äger ofta ett bolag för att framtida vinster kommer att öka. Sen är det inte alltid synonymt med ökad försäljning, t.ex. så kan ju minskade kostnader öka vinsten precis lika mycket.

2. Utdelning. 
Det här är mitt främsta skäl. Kan med fördel kombineras med tillväxt. För egen del ser jag det hela som en flytande skala där högre utdelning leder till mindre krav på tillväxt. Du får ju en slags tillväxt genom "ränta - på ränta"-effekten vid hög utdelning som du återinvesterar.

3. Sen var det något mer...
Ja, vad tror ni jag menar? Inte så värst vanligt i Sverige men Skistar är ett exempel på ett bolag som tagit ett steg i denna riktning.  Det jag pratar om är "rabatter" eller förmåner som aktieägare. I Skistar får man 15 procents rabatt på bokningar om man äger minst 200 aktier.

Knappast huvudsyftet med ägandet men kan ju vara bra reklam och ett sätt att öka intresset i bolaget. Tyvärr kan väl aktieintresset vara för lågt i Sverige för att det hela ska få stort genomslag.

Men så svårt eller komplicerat behöver det inte vara. Rabattsystem finns ju i många sammanhang. Om du är med i JUSEK får du billigare böcker på Adlibris. Som delägare i COOP får du återbäring.  


Hur skulle rabattsystem kunna utvecklas?
I Sverige är detta väldigt underutvecklat. Vad sägs om de här förslagen:
  • 5 procent billigare kläder i H&M om du är aktieägare?
  • Ingen fraktkostnad på nyttokorn från Skånemöllan om du är aktieägare?
  • Obegränsat antal fria SMS om du äger aktier i Telia?
  • Förtur till rabatterade aktier vid nyemissioner... ja just det, det har man ofta ändå:-)
  • Lojalitetsbonus i form av högre utdelning om du ägt aktierna i t.ex. mer än 3 år? Holländska DSM försökte sig på detta, men stötte på hinder, läs mer i denna länk. Själv blir jag lockad av det bolaget eftersom tanken var god (har en analys på gång!)

Möjligen kan det finnas legala hinder, för att inte tala om administrativa besvär. Tycker ändå att denna del av bolagens verksamhet skulle kunna utnyttjas bättre. En aktieägare är ju ofta en riktigt engagerad kund som bör kunna användas och belönas bättre.

Tyvärr är det kanske så enkelt att aktieintresset är för lågt och att fördelarna inte uppväger kostnaden. Men lek med tanken att Clas Ohlson skulle ge 10 procents återbäring för aktieägare. Nog skulle det bli merförsäljning och en del nya aktieägare. Men skulle det uppväga kostnaden? Tveksamt?

Vad tror ni? Något att utveckla eller ett dött spår i Sverige? Eller ja, nu tänker jag lite snävt. Ska en Tysk eller Sydafrikan som köper 100 aktier i H&M få rabatt på klädköp? Många svenska bolag är ju globala... och alla aktieägare ska ju behandlas lika. Plötsligt så skulle en sådan åtgärd få en viss effekt.

söndag 29 september 2013

Tankar om bestående konkurrensfördelar (vallgravar)


Själv letar jag som sagt efter tre saker hos ett bolag: Växande eller hög utdelning, starka konkurrensfördelar och goda finanser.

Tyckte det var på sin plats att skriva något om konkurrensfördelar då det är en så stor del av placeringsfilosofin.Vissa kan anse att konkurrensfördelar är överskattade eller redan är inprisat i kursen. Ja, nog kan det vara så. Men "vallgravar" som få har upptäckt kan vara väldigt billiga.

Och om man syftar till att köpa och behålla bolag en längre tid, så är vallgraven en mycket viktig faktor. Om en vallgrav tillräckligt bred och djup skulle man i princip luta sig tillbaka när man köpt,  (om man inte köpt för dyrt). Annars måste man bevaka bolagets ställning mycket oftare. Och har man otur finns en större konkurrent som gör att ens eget lilla bolag har en ständig uppförsbacke.

Att köpa vallgravsbolag minskar också risken för total förlust av kapitalet. Det är ju ett bolag som vid ett eventuellt snedsteg kan komma tillbaka. Och för att vända på det: Att köpa bolag utan vallgrav kan vara farligt. De kan tappa sina vinster och kassaflöden snabbt, eftersom dessa inte är skyddade.


Vilka konkurrensfördelar talar vi om?
Några olika bestånde konkurrensfördelar man kan tänka sig. Gemensamt är att de ofta kan omskrivas som inträdesbarriärer för nya företag. Observera att ett och samma bolag kan ha flera av dessa egenskaper.

  • Lågkostnadsproducent. Ett bolags storlek eller geografiska läge kan göra att de producerar varor billigare än andra. T.ex. gör H&M:s storlek att de köper upp kläderna billigare.
  • Immateriella tillgångar. Kan vara ett varumärke som gör att folk betalar mer för samma sak,  patent som hindrar att andra kopierar varan, eller politiska beslut. T.ex. har Fenix starka varumärken (Fjällräven) och läkemedelsbolagen skyddas av patent. 
  • Inlåsningseffekter. Vem orkar byta bank hela tiden? Det kostar både tid och pengar, och kunderna blir svårrörliga. Och ska ett företag sluta använda Office-paketet? Ju mer det kostar och destu länge tid det tar att byta, ju större inlåsning. 
  • Nätverkseffekter. Ju fler som använder tjänsten desto mer attraktiv blir den. T.ex. Facebook och Blocket gynnas av att fler använder tjänsten. Säljare lockar köpare och vice versa. 
  • Geografiskt monopol (begränsad marknad). En mindre stad kanske bara har underlag för en hamn eller flygplats. En monopolsituation uppstår då eftersom ingen är intresserad av att konkurrera ut det existerande bolaget. Med två bolag skulle båda göra förlust, och det gamla bolaget skulle kunna sänka priserna och rasera nya bolagets chanser helt. En slags "herre på täppan-effekt" eller "först till kvarn". Som ni ser svårt att hitta på ett bra svenskt uttryck.

Vallgravar är konkurrensfördelar som är strukturella och förväntas bestå under en lång tid och ska vara svåra att kopiera. Att ha unika produkter är mer tillfälligt, så länge de inte skyddas av patent. Och en suverän ledning är givetvis bra, men hur länge stannar den? Att ett företag har störst marknadsandel gör inte heller automatiskt att de har en vallgrav.


Konkurrensfördelarna bör synas i bolagets siffror
Stabila marknadsandelar, gärna ökande, är ett tecken på att en möjlig vallgrav kan finnas. Om marknadsandelarna förändras snabbt saknar antagligen bolagen i den branschen någon vallgrav.
Hög avkastning på eget kapital är ett slags krav. Morningstar talar om att den bör vara över 15 procent. Höga vinstmarginaler kan också tyda på en vallgrav.

Det måste alltså finnas någonting attraktivt i slottet för att vallgraven ska vara intressant. Jag pratar inte riktigt om tillfångatagna prinsessor, men ja... kanske inte en så dumt även om det luktar unken medeltidsliknelse lång väg.

Ibland kan ett klockrent monopolföretag ha dåliga siffror och då blir det förvirrande. Ta Jersey Electricity som exempel. De är enda elbolaget på Jersey och även om marknaden skulle öppnas skulle inga konkurrenter flockas dit. Bolaget har alltså ett slags lagligt monopol (immateriell tillgång), och ett geografiskt monopol till det. Ändå går de knappt med vinst! Kanske var det inte någon "prinsessa" i slottet, trots murar, vallgravar, krokodiler och allt vad det kan vara?


Vilka vallgravar är bäst?
Självklart är en kombination av flera vallgravar bäst. Coca Cola är lågkostnadsproducent men har också ett superstarkt varumärke. Här är lite lösa och ganska subjektiva tankar...

  • Lågkostnadsproducenter tror jag är säkrast. De är inte tidsbegränsade på något sätt!
  • Inlåsningseffekter är också bra. Men sett över längre tid så har det t.ex. blivit enklare att byta bank. Och att byta försäkringsbolag är numera hyfsat lätt.
  • Starka varumärken är bestående. Men konsumenterna måste vinnas på nytt för att fördelen ska bestå över generationer. Inom detaljhandel är butikernas egna varumärken också ett hot.
  • Geografiska monopol är bra, men ofta så är det bolag med högt underhålls-capex. En flygplats, hamn, järnväg och liknande slukar mycket pengar. I och för sig är det en del av inträdesbarriären, men ändå är det ibland svårt att uppnå hög "return on equity".
  • Nätverkseffekter är också bra men är ofta väldigt svåra att hitta innan de vuxit sig starka. 

Var försiktig med "politiska" vallgravar?
Vallgravar som är beroende av politiska beslut tror jag kan vara farliga. Ta kinesiska bolag som exempel. I princip alla järnvägsbolag har en vallgrav enligt Morningstar utom de kinesiska! Politikerna kan ju ändra sig lite hur som helst och få även det mest fantastiska bolag att "spåra ur" helt.

Ett annat exempel är Manila Water. Monopol på vattenförsörjning i Manila fram till 2037. Vatten är väl också den naturligaste innehållet i en vallgrav, haha. Till råga på allt är faktiskt Svenska kyrkan delägare (andlig konkurrensfördel?:-). Här finns ändå risker för reglering från närmast högre makt i form av politikerna. Hur hållbara är vinsterna om bolaget drabbas av problem eller får folket emot sig? Vilken politiker skulle inte lyssna på en arg folkmassa som kräver lägre priser?

Pipelinebolag och elbolag är andra exempel på bolag som har en regleringsrisk. Försörjningsbolag är bra men vinstmöjligheterna är ofta (och bör nog vara?) reglerade.


Tycker du att vallgravar är viktiga eller överskattade? Vilka vallgravar letar du efter? Finns det fler vallgravar än de jag är på?