Grekisk Yoghurt till portföljen

Kri Kri Milk är ytterligare en härmapeinvestering där jag köper det som Framtidsinvesteringen köpt. Men det tog ett tag att bli övertygad. Att även Swedbank Robur EM small cap köpt en liten post enligt Morningstar samt att den senaste rapporten var riktigt bra är det som avgjorde. Med A2 Milk, Kri Kri Milk och Ultrajaya Milk är andelen mjölkprodukter uppe på 25-30 procent av portföljen. Tack till @framtidsaktier och @andrewwixner som hittade caset.

Bolaget Kri Kri
De finns på Atenbörsen sedan lång tid tillbaka. Bolaget är litet (190m Euro) men tvåa i volym och värde på den grekiska yoghurtmarknaden. Största spelarna är är FAGE och Kri Kri. Kri Kris styrkor ligger i barnyoghurt och glass. De är också stora på Private Label-tillverkning med 70-80% och kör en hel del på export till Europa.

Kolla gärna investerarpresentationen och senaste rapportkommentar där vinsten steg med 46%. Hela rapporten finns här.

Positiva delar
Det finns få stora aktörer och är en slags oligopolmarknad. Kri Kri kör enbart tillverkning i Grekland av äkta Grekisk Yoghurt och ingen fuskvariant med annat ursprung. EU-kommissionen har satt ner foten och sagt att bara Yoghurt från Grekland får kallas Grekisk Yoghurt. Förbudet verkar också utvidgas och efterlevas. Där kan bolaget ha en färsk konkurrensfördel.

Bolaget har, förutom en stark balansräkning, lång historik av tillväxt och goda marginaler. Märk väl att det är trots utmanande förhållanden i Grekland. Här är det nog konsumentvaror och viss "moat" som samverkar. Och grekisk yoghurt är en produkt som ligger i tiden eftersom den med rätta uppfattas som nyttig.

Värderingen ser inte avskräckande ut med P/E 16 (TTM) och hyfsat jämn vinstutveckling även i sämre tider. De är etta på barnyogurt och OEM-produkter och tvåa på glass. Sammantaget ser jag moat, historik och tillväxt till ok värdering. Jag ser ett starkt konsumentbolag med i huvudsak nyttiga produkter som gynnas av ändrade regler, där framförallt exporten är det som sticker ut i tillväxtväg. Samarbetena med Tesco, Lidl etc är förhoppningsvis en bra sätt att tjäna pengar, finns ju inte så många för dem att välja på istället.

Tveksamheter 
Det mesta ser bra ut men jag har några tveksamheter:

• De är tvåa på totalmarknaden och FAGE trycker på sin förstaplats på sin webbplats. Ser man nischen som Grekisk Yoghurt dominerar inte Kri Kri. Inte heller glassmarkanden är de etta på, och där bör Unilever (ettan?) ha större fördelar. Men likväl kan de ha en "moat" och de är marknadsledande i vidare bemärkelse.
• Kan sämre födelsetal göra att barnyoghurt, där de är etta, inte går lika bra?
• Kan OEM-produkter, där de är etta, ha en inbyggd prispress? De tillverkar bland annat för Lidl och Tesco som säkert är hårda förhandlare. Men antalet grekiska tillverkare med hög kapacitet och gott rykte är kanske inte är så många?
• Är skillnaden i smak tillräckligt stor mellan Greek och Greek-style Yoghurt? Troligen, eftersom man kan ta ett högre pris. Se även betyg på den här brittiska sidan där både FAGE och Kri Kri får bra betyg.
• Dåliga kundfordningar är alltid en risk
• Om Grekland skulle lämna EU borde valutan rasa. Redan att man misstänker något sådant kan sänka allt grekiskt. Hör delvis ihop med hur Brexit går.

Slutsats

Till slut tog bolaget plats i portföljen. Min tveksamhet gällde främst om FAGE är en för stark konkurrent och hur mycket bättre grekisk yoghurt är jämfört med kopiorna. Men jag tror samtliga grekiska aktörer har en klar fördel, och de är inte många. Och äkta yoghurt säljs till ett högre pris än kopiorna, vilket talar för att produkten inte är en "commodity".

Vad anser du om bolaget och om grekisk yoghurt?

Control4 - smarta hemmets bästa vän?

Aktie: Control4
Notering: Nasdaq, ticker ctrl
Marketcap: 630 miljoner USD, smallcap
Kurs: ca 23 USD
Direktavkastning: nej
Courtage: Billigt
Elektronisk handel: Ja
Möjlig att äga i: Alla depåtyper, även kf

Jag brukar inte leta efter bolag i USA, särskilt inte välbevakade bolag. Men nu blir det ett undantag. Control4 är ett smallcap-bolag som installerar och tillhandahåller system för att sköta allt i ditt hem. Som larmkund så vet jag att affärsmodellen är fantastisk. Är något väl installerat, och funkar bra, så byter man inte i första taget.

En utförlig beskrivning finns hos aloud.se. Simpelt kan man beskriva bolaget som en enda fjärrkontroll/app för: belysning, musik, video, säkerhet och energi. De kan få en "moat" genom att kunna hantera väldigt många enheter samt att befintliga kunder är trögrörliga. Och de riktar in sig mot premiumnischen. Megatrenden är att fler och fler saker ska installeras och vara sammankopplade i och med IoT. Att göra allt själv kan bli svårare och svårare.

Kort om bolaget
Här är deras hemsida, IR-sidor, senaste presentationen senaste rapport och årsredovisning. Bolaget säljer 70% i USA och 30% utomlands, främst Kanada och Europa. Artiklar på Seeking alpha är också läsvärda. De har nyligen släppt en nyhet om "Smart home OS 3" som lanseras 13 juni.

Presentationen är riktigt bra, börja gärna med den.

Nyckeltal och värdering
Vi börjar med lite historik:

• ROE TTM 23%
• ROE snitt 5 år 11%
• EPS-tillväxt snitt 5 år 59%
• Cash flow-tillväxt snitt 5 år 55%
• Revenue-tillväxt snitt 5 år 11%
• Revenue-tillväxt snitt 3 år 13%
• Revenue-tillväxt TTM 11%

På 2019 års vinst handlas bolaget till P/E 50 enligt marketscreener men 32 för 2020. Notera att EV/EBITDA för 2019 är 13 och 10 för 2020, eftersom bolaget har en stor kassa. Snittprognoserna (9 analytiker) säger att bolaget kommer fortsätta växa och bygga kassa.

Plus och minus
Det här positiva talar för köp:

• Kunder bör vara trögrörliga 
• Inträdesbarriärer genom att de klarar massor med prylar?
• Premiumnisch är alltid trevlig
• Gynnas av megatrenden IoT
• Återkommande intäkter
• God historik
• Internationell expansion har påbörjats. 
• Inte dyr sett till EV/EBITDA

Och ett antal argument emot:

• Kan disruptas av Apple och Google? Teknikrisk och äger de sin framtid? 
• Premiumnisch med teknikinslag har jag gått bort mig på i LiveChat.
• USA är en välbevakad marknad och bolaget har 9 analytiker. Inte oupptäckt.
• IoT är en het bransch. Hett bolag i het bransch?
• Ingen utdelning, vilket i och för sig är rätt, men ingen sån kudde.
• Försäljningstillväxt på 11-13% är inte fantastiskt. Fångar de verkligen upp megatrenden, är konkurrensen för stor och aktörerna för många?
• Svårt att bevaka pga teknikinslagen?

Synpunkter
Till att börja med är det här en ytlig titt på bolaget. Det jag undrar är om iden håller och om det är värt att undersöka vidare. Vad säger ni? Det kan finnas ett case här men jag har blivit skeptisk till bolag med stora teknikinslag om det verkligen inte dominerar.

För övrigt har Plejd 4600 ägare hos Avanza, men detta bolag bara 27. Control4 kan eventuellt vara intressantare eftersom det är premium-nisch och har ett bredare helhetserbjudande. Men vad vet jag, är inte särskilt påläst!

Payton Planar - okänt elbilscase

Ett case jag funderat på en tid är Payton Planar, som gör smarta transformatorer som bland annat sitter i elbilar. De är ett israeliskt bolag, noterat i Belgien, och deras produkter ska ryktesvägen finnas i Renault/Nissan och Volvos elbilar.

Bakgrund
Jag hittade dem via screening efter kvalitetsbolag till rimligt pris. Och googlar man sedan namnet kommer två Seeking Alpha-artiklar fram, Trots det är bolaget relativt oupptäckt eftersom de bara handlas i Belgien. Inga välkända fonder är inne i bolaget, bara två israeliska.

Kort och gott gör de transformatorer som dessa och Planar-tekniken sägs göra dem effektivare. Se bolagets hemsida, investerarsidor, senaste årsredovisning, och framförallt artikel 1 och 2 på Seeking Alpha som ger en bakgrund och tydligt bull-case. Framförallt är caset elbilar men också datahallar.

Värdering och nyckeltal
Bolaget handlas till P/E 11 på rullande 12 månader och till 2 % direktavkastning. Och lite historik:

• ROE TTM 26 %
• ROE snitt 5 år 15 %
• EPS-tillväxt snitt 10 år 22 %
• EPS-tillväxt snitt 5 år 150 %
• Cash flow-tillväxt snitt 5 år 66 %
• Revenue-tillväxt snitt 5 år 18 %
• Revenue-tillväxt snitt 3 år 18 %
• Revenue-tillväxt TTM 38 %

Värt att nämna är att bolaget som framgår av artikel 2 på Seeking Alpha bromsat in något. Sammantaget tycker jag vi har att göra med ett kvalitetsbolag, på siffrorna.

Finns en moat?
Här kör jag fast. Frågan är hur unikt det är med dessa transformatorer och om elbilstillverkarna har svårt att byta. Generellt gäller väl prispress för underleverantörer. Och Payton är så att säga en underleverantör till underleverantörerna, kan de inte då vara minst lika pressade?

Vad hindrar andra att göra motsvarande produkter, nu och i framtiden? Enligt artikeln har de 25% av den växande världsmarknaden för sådana transformatorer. Man kan väl gissa att övriga 75% inte ligger på latsidan. Men visst kan de som stor aktör satsa på R&D och ligga steget före?

För bedömning av moat måste man fundera kring "Pricing Power". Går vi till årsredovisningen för 2018 nämns uttryckligen prispress som en av riskerna för första gången. Sammantaget är jag tveksam till en moat. Å andra sidan talar artikel 1 på Seeking Alpha om byteskostnader för Renault, Nissan och Volvo. Men jag är inte säker, jag förstår inte riktigt varför de inte byter och övervinster tillåts. Jag vågar inte lita på att övervinsterna är ihålliga. Inte i en bransch som förändras fort.

Summering

Postitivt

• Israel är en tekniknation
• Okänt spel på elbilar och datahallar
• Diversifiering på olika branscher
• Tycks ha ett teknikförsprång, eller i alla fall ligga långt framme.
• "Hackor och spadar”, du når hela branschen indirekt.
• Värderingen ser inte utmanande ut

Negativt:

• Finns intressekonflikter i upplägget: Moderbolag i Israel, dotterbolag på Belgiska börsen?
• Kompensationsnivån hos ledningen är hög. Nivån är på 25% av vinsten på 2017 års vinst i lön och bonus. Inte anmärkningsvärd Israel-nivå. Men är det dubbel ersättning, dvs löner och ersättningar både från Israeliska moderbolaget och belgiska dottern?
• Israeliskt bolag en risk, eventuella sanktioner, oroligheter etc?
• Momentum i verksamheten är inte stark i år.
• Finns en moat? Svårbedömt på sikt när branschen förändras?

Mitt beslut: För svårt, jag avstår
Jag förstår inte branschen från början, och den är i stor förändring pga elbilarnas intåg. Jag kan inte avgöra "moat" och landar i för svårt och avstå. Jag skulle velat haft ännu högre global marknadsandel, som t.ex. för LEM holding och Interroll för att vara övertygad, eller en tråkigare bransch. Eller mer kunskaper såklart.

Går vi framåt, om dessa effektiva transformatorer blir en branschstandard, vad har Payton då? Tankarna går till Fingerprint. Att bygga verksamheten på ”bättre produkt” är vanskligt. Antingen så är det här Fingerprint (men när i cykeln är oklart) eller så säljer de "muttrar" till flygbolag, dvs något lukrativt, och med vissa byteskostnader (jfr Nilörngruppens etiketter).

Till saken hör att Paytons Planars vinst träffande nog planar ut. Tillfälligt? Eller marknadsekonomi 1.0 där konkurrenterna är på hugget och marginalerna på sikt kommer ner. Nej, jag vågar inte köpa transformatorer i en bransch som transformeras. Om det inte kommer smart input som säger motsatsen. Jag är extra intresserad av input alltså. Så vad säger ni?

Ps) Jag har jag diskuterat bolaget med några personer som gett värdefull input. En del tankar är inte mina egna, t.ex. den träffande Fingerprint-liknelsen. Tack till er som känner sig träffade. Jag finns förresten ofta tillgänglig på Twitter (@aktieblogg) för de som vill diskutera.

Fem steg till att bli en bättre investerare

Hur man blir en bättre investerare är något som ständigt finns i mitt huvud. Tänkte dela med mig av några tips hur jag själv tänker om det här. Sorry för eventuella floskler, men det här är ett subjektivt ihop-plock från många källor och frågan är viktig.

1. Utveckla din strategi/strategier
Ett sätt att utvecklas är att fundera igenom vilken eller vilka strategier man satsar på. Formulera gärna ner det i en mening, och varför inte satsa på flera för att utvärdera? En viktig del i varje strategi är vad man säger nej till, vad man inte investerar i. Själv undviker jag i princip storbolag, högt skuldsatta bolag, och de som växer för dåligt. Min egen strategi finns beskriven här.

Det här steget påminner om vilken sport man ska satsa på? Fotboll, dart eller sjukamp? Eller om man ska sätta sig själv på läktaren och satsa på fonder.

2. Utveckla din edge 
Säg att du satsar på fotboll, vad har du för talang? Är du bra på siffror eller affärsmodeller? En nyckel tror jag är att bygga vidare på sina styrkor, inte att man ska bli bra på allt. Man ska nog ändå höja sin lägstanivå inom fler områden så att man i alla fall kan slå enkla passningar med vänsterfoten (inte gå bort sig på något uppenbart inom siffror eller affärsmodeller).

För egen del tänker jag att småbolag är enklaste sättet att få en edge. 70% av allt kapital går in i de 4% största bolagen. Då behöver du inte vara där och investera. Köper du Apple, JNJ eller HM är det extremt svårt att ha en edge mot andra investerare/analytiker. Småbolag däremot som följs av inga eller få analytiker, där kan din analys tillföra mer. Du kan vara extremt selektiv och bara välja det bästa medan fonder ofta blir mer av generalister.

Man kan givetvis också argumentera att man kan ha en tidsmässig edge (och jag äger ju två globala midcaps). Fonder med tre månaders perspektiv är som ishockeyspelare som byter hela tiden, eller tom byter sport titt som tätt. Jag försöker utveckla min edge (nåja) inom affärsmodeller/konkurrensfördelar/megatrender, samt vara modig och dumdristig nog att äga bolag lite överallt, även med höga andelar, vilket fonder inte kan. Någon slag tidsmässig edge kan också finnas i att kika på demografi och megatrender.

3. Lär av fonder
Vilka fonder finns som satsar ungefär på din strategi? Här tror jag du kan lära dig mycket. Man kan lära och se av professionella personer (även om de måste jobba på ett lite annat sätt). Stor inspiration kommer från Grandeur Peak, Wasatch Funds, men jag försöker noga bevaka allt som kommer från Swedbank Robor EM Small Cap.

En lärdom är den här presentationen från Grandeur Peak med extremt bra stöd för köp- och säljbeslut. Alla fonder jag inspireras av finns en lista på här.

4. Lär av andra investerare
För egen del har jag lärt mig hur mycket som helst från t.ex. Framtidsinvesteringen, Stefan Thelenius, Phantas och många andra duktiga (nämner dessa som konkreta exempel, finns många fler såklart). Och Microcapclub är ett exempel där en enda bild förändrade min investeringssyn.

Från Framtidsinvesteringen kommer ett fokus på kassaflöde och finanser och att man ska tänka defensivt och globalt. Stefan Thelenius har gjort att jag fått koll på min portfölj på helt andra sätt. Den grafiska överblicken liksom teman och megatrender har jag lärt mig mycket om i djupa diskussioner. Och Phantas är ett klockrent exempel på vilken edge man kan få som privatsparare om man gräver tillräckligt djupt. Och där finns en utmaning. Kan man få det i bolag långt bort?

Poängen är att man kan lära sig så mycket mer i diskussion med andra och att konstruktiv kritik och andra infallsvinklar är extremt viktigt att få. Att få input på case via bloggen och twitter är suveränt.

5. Var ödmjuk
Man blir aldrig fullärd. Undvik under alla omständigheter att tala om dig själv i tredje person och se dig absolut inte som fullärd. Fokusera på process, inte utfall, och stanna inte upp. Hur ska man kunna ta in ny kunskap och lära sig av andra och omvärlden utan ödmjukhet?

Se det istället som ett ständigt pågående monopolspel där du får nya kunskapspengar när "du passerar gå". Kör fler och fler varv och ha kul med de andra som spelar (alla kan ju vinna). Målet är att gå från att varje investering blir dålig till varannan, var var tredje etc. Men tro aldrig någonsin att du kommer få en hit-ratio på 100%. Tärningar och slump är alltid inblandande. Även om du är extremt påläst kommer du investera fel. Den som inte gör misstag har antingen inte försökt eller inte varit ärlig. Dunning Kruger-effekten, se Aktieingenjören och Phantas är också något att reflektera över.

Japp, det var hela resan. Eller snarare en omgång. Man färdas ständigt mellan steg 1 och 5 men blir förhoppningsvis lite bättre för varje varv. Tillsammans.

Är med i Placerapodden

I veckan var jag med i Placerapodden och pratade exotiska investeringar tillsammans med Karl Lans. Kul och tack Placera och Karl Lans! Här är en länk till poddavsnittet.

Jag går igenom varför jag vill investera i Asien och Afrika och nämner case som A2, Savaria. Decisive Divididend, Discovery, Italtile och Ekadharma. Dels är det en intervjudel som handlar om strategi och case, Sen följer en dialog om hur man kan bygga upp en portfölj. Där kan förresten nämnas att det går att överavkasta även med många aktier. Då tänker jag främst på Stefan Thelenius alla portföljvarianter samt fondbolag som Grandeur Peak och Wasatch.

I podden nämner jag även här med tidigare brittiska kolonier. Här kan man göra en liten utvikning. Under veckan kom nämligen en (tyvärr låst) artikel i SvD med utgångspunkt i Credit Suisse Yearbook. Ett visst home bias kan man ana av rubriken "Därför är Sverige bästa investeringslandet" eftersom ordningen ser ut så här 1900-2018 för aktier i real årsavkastning:

• Sydafrika 7,1
• Australien 6,7
• USA 6,4
• Nya Zeeland 6,3
• Sverige 5,8
• Världen 5,0

Ok, lägger man till obligationer och statsskuldväxlar där Sverige är 1:a och 2:a är Sverige bra på totalen. Men för aktieplaceringar, vilket är det mest intressanta, är tidigare brittiska kolonier klart historiskt bättre. Listan utgår från real avkastning men är, som jag tolkar det, i lokal valuta vilket också är en faktor i sammanhanget.

Hoppas podd avsnittet uppskattas! Säg till om ni vill ha mer (eller mindre) av mig i andra medier än bloggen. Sen handlar det inte om mig som person utan att få fram det här med fördelarna att investera globalt. Bloggen står alltid öppen för gästinlägg, bara att skicka mejl eller höra av sig på Twitter.

Om ni har frågor eller vill diskutera något av innehållet kan vi gärna starta en diskussion här i kommentarsfältet. Och tack som sagt till @KarlLans och Placera. Trevlig lyssning!

Aktuell portfölj och hänt i bolagen

Dags att köra en kortare portföljuppdatering. A2 milks rusning är den mest uppenbara och trevliga förändringen. De står nu för över 20 procent av portföljen, vilket är högt. Men bolaget har en fantastisk tillväxt. Trots att det kan tyckas vara risky, så minskar jag inte i dem. Hög vikt behöver inte vara galet, t.ex. har Spiltan 70% av portföljen i Paradox och Kinnevik 30% i Millicom. Men jag kommer att noga bevaka "business momentum", att de inte bromsar in. Så länge verksamheten taktar på, de inte är tokdyra och de inte står för är mer än 25% av portföljen tänker jag (nog) behålla. Se deras senaste investerarpresentation här.

Jag har också sålt Sealink som stod för ca 4% av portföljen. Orsaken är besvikelse på senaste rapport, de tappar fart, och jag tycker att bolaget är något svårt och segt. Visst har de en moat i form av monopolliknande linjer. Och kryssningar kan ha framtiden för sig. Men de är mer av ett transport- än turistbolag. Och tillväxt kräver alltid pengar, verksamheten är kapitalintensiv. De är också beroende av myndigheternas tillstånd vilket alltid är en källa till oro, även om det skapar inträdesbarriärer. Micro Mechanics och Italtile är "lättare" som bolag, och mer lönsamma. De är utan tvekan fantastiska bolag och jag gillar dem bättre. Jag la Sealink-pengarna och lite av kassan i Italtile och Micro Mechanics.

Rapporten från Decisive Dividend var inte så positiv som jag hoppats på. Tyvärr är det motvind i flera verksamheter. Jag uppfattar ändå problemen som tillfälliga och utanför deras kontroll (inte egna misstag). Tullar försvårade för Unicast och Hawk som nu har färre anställda, drabbades av oljeindustrins minskning i Alberta. Till sist gjorde varmare väder att Blaze King sålde färre braskaminer. I kombination med ett naturligt säsongsmönster i jordbruksmaskinsbolaget Slimline (fjärde bolaget) finns då förklaringar till resultatet. De nämner att de vid tidpunkten då rapporten skrivs har 2,9 miljoner CAD i kassan. Tycker inte caset har förändrats, hoppas på bättre utveckling under året och fler förvärv är en möjlig joker.

Några nyheter har kommit om Savaria. De har gjort en nyemission, för att minska skuldsättning och eventuellt satsa på förvärv. Problemet är att försäljningen ökar men inte vinsten per aktie. Fondbolaget Mawer, som också äger Vitec, och fokuserar på "tråkiga bolag" har i alla fall nyligen köpt in sig i Savaria. Sånt är trevligt. Jag kommer ha Savaria på bevakning och vill se att de kommer tillbaka i samma form som tidigare. Upp till bevis för ledningen att förvärven var kloka och ger utslag på sista raden. Prognoser för Q1 och helåret har lämnats här.

Så, det var rapporteringen av portföljen för denna gång. Vad tror du om min portfölj? Notera gärna att ca 60 procent finns i bolag från Nya Zeeland, Sydafrika och Kanada. Det går att få en global spridning till hyfsad risk (förhoppningsvis) genom att köpa bolag i tidigare brittiska kolonier.

Aktiepub 15 maj på Sue Ellen

Nästa aktiepub blir onsdagen den 15 maj kl 18 på Sue Ellen. Alltså dags för en hederlig "klassisk aktiepub", men vi hoppas även på fler gånger hos Erik Penser bank framöver.

För er som inte känner konceptet så är det enkelt. Vi har en del av lokalen och dricker öl och snackar om aktier och investeringar i små grupper. Olika investeringsstilar finns representerade - jag hoppas alltid extra mycket på ännu fler globala investerare. Kanske skulle man märka upp vissa bord? Utdelningsbordet, tradingdesken, nybörjarhörnan etc? Eller kanske inte, blandat brukar vara bäst.

30 platser är bokade och jag hoppas de går åt! Skriv något i kommentarsfältet så har du en plats.

Vägen till Asien och Afrika kan gå via Tyskland

Jag är svag för Asiatiska och Afrikanska bolag. Ofta är det svåra att handla lokalt, men det finns fler alternativ än man tror. Att bolag från hela världen listas i USA är nog hyfsat bekant och adr.com är en bra källa till information. Men färre tänker nog på Tyskland som en genväg till Asien och Afrika.

Två stora fördelar finns med handel i Tyskland istället för lokalt:

• Du bör kunna äga aktierna i kapitalförsäkring
• Courtaget är lägre

Hur man kan handla i Tyskland varierar hos olika svenska aktörer, men vi ändå talar om handel inom EU. Vilka noteringar som sedan fungerar i praktiken beror ofta på hur dålig omsättning det är. Storbolag funkar såklart bättre än småbolag. Men det är värt att undersöka tyska noteringar, som dessutom blir fler och fler. Via Frankfurt finns t.ex. 750 Australiensiska, 500 Kinesiska och 100 Indonesiska aktier. Alla går inte att handla, men det är ett spår att undersöka!

Exempel på börser
Här är en lista till sökfunktioner på olika börser:

• Frankfurtbörsen
• Berlinbörsen

Stuttgart hade ingen vidare sökfunktion och Hamburg/Hannover och Munchen fanns bara på tyska. Xetra verkar vara en del av Frankfurtbörsen. Generellt är Frankfurtbörsen det naturliga valet.

Ett varningens finger ska höjas för de som funderar på att handla. Kolla exakt vad du köper (aha, säger du det!). Det jag menar, förutom bolaget, är om man de facto äger en andel i det lokala bolaget eller bara sitter med någon typ av finansiell produkt.

Exempel på bolag
Exempel på bolag som går att handla är Tencent, Naspers, Geely, Singapore Airlines och Scales.

Den enkla varianten på att få fram de marknader ett bolag handlas på är Financial Times. Vi tar Alibaba som exempel. Skriv in "Alibaba Group Holdings" och välj "View all results" så ser du denna bild. Eftersom den handlas elektroniskt i USA finns knappast något skäl att köpa i Tyskland. Tencent har däremot ett gäng tyska noteringar och ingen i USA. Och den i Frankfurt verkar gå att handla.

Själv har jag inte tänkt så mycket på de tyska noteringarna eftersom jag oftast handlar småbolag vilket brukar bli lokalt. Men av portföljbolagen handlas A2 milk, Discovery och Famous Brands i Tyskland. Problemet är som nämnt dålig omsättning (handlas är att ta i), och då är ändå de två första globala midcaps. Och sen det här med vad man köper  Den tyska noteringen nämns inte på A2 milks IR-sidor, även om det inte behöver vara något skumt för det.

Synpunkter?
Har du testat handla i Tyskland? Jag har numera som rutin att kolla vad för exotiskt men kan hitta på såväl adr.com som Frankfurtbörsen. Det är faktiskt något något lättare att handla "exotiskt" än många tror, åtminstone för större bolag.

Benefit Systems: polskt bolag med nätverkseffekter

Aktie: Benefit Systems
Notering: Warzawa
Marketcap: 720 miljoner USD, smallcap
Kurs: ca 930 Zloty
Direktavkastning: 0,9 % på 2018 års vinst
Courtage: Högt via Avanza
Elektronisk handel: Möjligen Nordea, Degiro?
Möjlig att äga i: Alla depåtyper, även kf

Bolag med nätverkseffekter kan vara trevliga. Benefit Systems är en okänd gigant inom anställningsförmåner, framförallt träningskort men även andra typer av kort. Här kan dra vissa paralleller till Edenred (Rikskortet), AwardIT och Visa/Mastercard. Sådana här bolag kan ha en tydlig moat. Ju fler ställen som accepterar ett träningskort, desto intressantare blir kortet. De kan också ha en stor first-mover-fördel. Allt handlar om löneförmåner som inte är i pengar.

Få kollar på Polen, men de räknas som ett av det tio bästa Emerging-Markets enligt Oxford Economics. Jag har visserligen misslyckats i Polen innan men till skillnad från LiveChat, som var USA/globalt är det här en ren investering i polsk och östeuropeisk tillväxt utan globala ambitioner.  En rolig detalj är att East Capital och Handelsbanken är inne i bolaget. Och då finns inga allvarliga invändningar...? Eller kanske finns just det som vi ska se!

Kort om bolaget
Här är deras hemsida, IR-sidor, senaste rapport. Polen är det stora men de finns i Tjeckien, Slovakien, Bulgarien och Kroatien och ska expandera mer. En färsk analys på polska finns här, klipp ut texten och gör google-translate så blir du klokare!

Bolaget beskriver sig själva såhär: "Benefit Systems specialises in providing employers with innovative solutions in the area of sports and recreation, culture and entertainment, as well as custom-made cafeteria programmes." Genom att läsa vad de erbjuder företag och partners (träningsanläggningar etc) kan man nog se bolaget som en viktig länk att sammanföra dessa. Här finns nätverkseffekten: avtal med många företag leder till bättre avtal med partners och vice versa. Betygen företag och partners ger till Benefit Systems är riktigt höga.

I affärsmodellen ingår också att investera i gym och fylla dem med kortanvändare. Enkelt men genialiskt? Se denna artikel. Konkurrensen bland gym är dock hård, se denna genomgång. Hursomhelst har bolaget, liksom portföljbolaget Discovery, en positiv samhällseffekt.

Nyckeltal och värdering
Vi börjar med lite historik:

• ROE TTM 25 %
• ROE snitt 5 år 38 %
• EPS-tillväxt snitt 10 år 63 %
• EPS-tillväxt snitt 5 år 23 %
• Cash flow-tillväxt snitt 5 år 30 %
• Revenue-tillväxt snitt 5 år 23 %
• Revenue-tillväxt snitt 3 år 27 %
• Revenue-tillväxt TTM 28 %

Imponerande siffror på alla sätt. På siffrorna är det ett riktigt kvalitetsbolag. På 2019 års vinst handlas bolaget till P/E 21 enligt marketscreener. För 2020 års vinst förväntas P/E vara 18 och det följs av 4 analytiker.

Plus och minus
Det här positiva talar för köp:

• Inlåsningseffekt, svårt att byta
• Klar moat, flest ställen är en fördel.
• Mycket bra historik
• Ocykliskt? Förutom spinningpassen :)
• Polsk ekonomi växer
• Bolaget gör något positivt. 
• Bra google-recensioner och de anställda är positiva på Glassdoor.

Och ett antal argument emot:

• Praktiskt svårköpt pga dålig omsättning
• Politiska risker? Kan ändringar ske kring företagsförmåner? 
• Kan stora jättar kliva in? Hur skyddade är regionala monopol-aktörer?
• Svårbevakat. Vad är på gång i polsk skattelagstiftning och deras gym-marknad?
• Expansionen utanför Polen kan slå fel.
• Man är nöjd, men klagar på anställningsförmåner, Benefit Systems, på Glassdoor, om jag tolkar rätt. Pinsamt med tanke på deras namn! :) 
• Kommer man träna på gym i framtiden? Med ny teknik kanske alla har en digital multisportanläggning hemma? (eller kanske inte).

Ett superminus?

Hyfsat länge i researchen såg det riktigt bra ut. Men så såg jag att de anklagats för kartellbildning, genom att dela upp gym-marknaden! På sid 47 i senaste rapporten kan man läsa att såväl konkurrensmyndigheten som tullmyndigheten har dem under lupp och utredning. Sånt gör mig orolig. Även om eventuella böter inte är mer än 10% av omsättningen undrar jag om ledningen är ärlig, noggrann, tillförlitlig och hur relationen till myndigheterna ser ut. Såna här saker trodde jag var "rött flagg" för East Capital och Handelsbanken, men jag är inte påläst. Kanske är det, trots min starka magkänsla, inte något som borde hindra en investering?

Synpunkter
Vad tror du om caset? Värt att kika vidare på? Kan man äga ett bolag som anklagas för kartellbildning, när det möjligen ser ut att ligga något i det?

Vad tror ni generellt om bolag som jobbar med arbetsgivarförmåner?

Tre fonder mot Emerging Markets - en läskig

Idag blir det en genomgång av några fonder mot Emerging Markets. För en normal sparare, som inte vill direkthandla Indonesiska bolag är det ju ofta ett bra alternativ. Och det finns till och med fonder som nästan blir som att köpa ett enskilt bolag. Mer om det sen!

Här är tre fonder och hur jag ställer mig till dem. Viss inspiration till inlägget kommer förresten från ett fantastiskt avsnitt av podden Invest Like The Best.

Avanza Emerging Markets
Det här är ett billigt och smidigt sätt att nå Emerging Markets. Varför köper jag inte den? Jo, man får väldigt mycket av stora bolag, vilket ju är upplägget med en indexfond. Storbolag kan vara dyra och välbevakade och jag tror mer på småbolag, som ofta är ännu mer inriktade mot den lokala ekonomin. Ska man nå den växande medelklassen vill man ju helst inte ha stora globala exportbolag. Jag har inget emot fonden alls, den är säkert jättebra för majoriteten, men den inte är något för mig. Jag tycker det är mycket roligare att köpa själv och vill ha mindre bolag.

Swedbank Robur EM Small Cap
Den här fonden rimmar ganska väl med min egen filosofi: Att hitta värde i mindre bolag i tillväxtmarknader. Deras tio största innehav finns nu ute. Anledningen till att jag inte köper är att jag vill köpa aktier själv, och avgiftsnivån. Men skulle jag ”ge upp” min kamp mot index skulle nog pengar åka in i den här fonden och några till. Och en del av barnsparandet går redan hit. Se även information om fonden här och jag kommer noga bevaka alla kommande rapporter.

De bolag som fonden äger är såklart högintressanta som inköp till min egen portfölj och jag noterar särskilt att två av de tio största innehaven finns i Filippinerna. Sarantis finns också med, som t.ex. också ägs av favoritfondbolagen Grandeur Peak och Wasatch.

FMG Iraq fund
Vi avslutar med en läskig fond på alla sätt. Det udda är fokus på Irak, bara åtta bolag och hela 46% i det största! Se info och presentation som går in på Irak som land. Bolaget i fråga heter Baghdad Soft Drinks, som är typ Pepsis lokalavdelning. Poddavsnittet i Invest Like The Best gäller en annan fond, men nämner just detta bolag (vilket såklart orsaken till att jag hittade fonden).

FMG-fonden är speciell eftersom du till 46% köper det enskilda bolaget. Men det känns riskfyllt även för mig och kontrasten mot de andra fonderna jag nämner är total. Kikade in på bolaget, via denna länk, och Irak-börsen (översätt!) men rapporter på arabiska avskräcker. FMG-fonderna har inte gått fantastiskt och kostar en hel del. Jag tänker att detta ändå kan vara intressant, för den som vill ha något udda i fondväg. Och det lär ju dröja tills du kan direkthandla på Irak-börsen via svenska aktörer (vilket jag förstår). Men jag ändå är en aktienörd och avstår.

Uppdatering 190416: Vill förtydliga att jag inte gjort någon närmare research av fonden eller fondbolaget. Risken är hög, tom ovanligt hög. Man bör också lita på FMG om man ska köpa. 

Synpunkter?
Vilka fonder kikar du på mot Emerging Markets? Vad tror du om det jag tog upp? Och föredrar du indexfonder, småbolagsfonder fokuserade fonder eller att direkthandla aktier som jag?

Kan förresten tipsa om att jag har har lista på fonder jag följer som jag uppdaterar i ett äldre inlägg.

Politiska risker: vilka länder och branscher är ok?

En del länder är riskfyllda. Vissa branscher är också mycket mer utsatta för politisk risk. Hur ska man se på det här, och vilka politiska risker är man beredd att ta i sina investeringar? Så här resonerar jag:

Länder 
Jag köper inte bolag i Ryssland eller Turkiet. Och bolag med hög andel av försäljningen i Nigeria går också bort. Som läget är nu tycker jag risken är för hög eller åtminstone för svår för mig att bedöma. Politisk risk kan också ge valutarisk som i fallet Turkiet.

Via Transparancy international ser man nivån av korruption. För hög korruption gör att landet går bort, men riktningen är intressant. Notera att Sydafrika har bättre resultat än t.ex. Kina och Indien. Och i tveksamma länder försöker jag välja inhemska bolag med lång historik. Ju längre bort och ju mer korrupt, desto enklare bolag vill jag äga (om jag nu vill äga något alls).

Att satsa på stabila tidigare brittiska kolonier tror jag sänker risken generellt. Australien, Nya Zeeland och Kanada är supersäkra. Sydafrika är ungefär som väst. Däremot är riskerna högre i Indonesien, Thailand och Malaysia, men ändå acceptabla för mig (om enkla bolag). Tveksamma länder, där jag är kluven, är t.ex. Kina och Filippinerna. Jag gillar den underskattade tillväxtstoryn i Filippinerna men de politiska tentaklerna sträcker sig rätt långt där som vi ska se.

Branscher
Jag undviker oftast bolag inom telekom, viss infrastruktur, gambling, vapen och bank på grund av risken för skandaler och reglering av olika slag. När det smäller brukar det vara i dessa branscher och alla är högst beroende av politiska beslut. För gambling och vapen finns även fler och mer subjektiva skäl. Men allt är subjektivt här (såklart) och det handlar både om min förmånga att bedöma risk och vara bekväm med den.

Tveksamma branscher för mig är utbildning och verksamheter som bygger på upphandling eller subventioner. Risken är att myndighetsbeslut kan få genomgripande konsekvenser, men det får avgöras från fall till fall. Tänk på att rejäla risker finns här och kan vara lika svårbedömda. Jag tänker på det som nyligen hänt i Attendo och debatten om vinster i välfärden. Ölbolag är också något som jag lägger i tveksamt-korgen, där folkhälsoskäl eller religiösa skäl kan göra att man vill in och reglera.

Går vi till mjölk, tejp, betongmaskiner eller konsumentvaror i allmänhet minskar risken för politisk inblandning. Mjölk- och tejpskandalerna duggar inte särskilt tätt. Men helt gott kan man inte sova. T.ex. kan politiska beslut ur miljöperspektiv påverka vilken bransch som helst, särskilt de där vattenåtgång och rapande kossor ingår. Mjölkens hållbarhet, utöver datumet på paketet, är en fråga i sig att fundera på. Och verkar man som A2 i Kina finns alltid en latent regleringsrisk.

Två exempel
Hur komplext och svårt det kan vara syns tex i två bolag jag tittar på för tillfället.

MacroAsia är ett filippinskt bolag som ger stöd till flygbolag (flygplansmat, bagagehantering, underhåll etc). Bolaget ser högst spännande ut och kan nå megatrenden ökat resande genom att sälja ”hackor och spadar” till flygbolag. Branschen har höga inträdesbarriärer och flygplansmat är en underskattad konsumentvara.

Men noteringen i Filippinerna är en risk, liksom Duterte. En konkurrent har blivit av med bagagehanteringskontrakt pga att anställda stal, vilket ju är helt horribelt. Duterte pekade då själv med hela handen och ministerstyre är inte förbjudet. Vad händer då om MacroAsia irriterar Duterte? Kan ett missat flygplansunderhåll eller stöld av Dutertes väska stjälpa hela bolaget? Jag vill äga bolag med minst 4 procents andel och det här är kanske på för nära avstånd till Duterte.

Mindchamps är ett Singapore-bolag som har premiumförskolor i bland annat i Singapore, Kina och Vietnam. Bolaget kan gynnas av rikare föräldrar och Singapores rykte som utbildningsnation. Men det finns koppling till subventioner för avgifterna, åtminstone i Singapore, och det kan säkert sättas tak på hur mycket betalt man får ta i vissa länder (antar jag).

Utbildning är en nationell angelägenhet vilket gör att det regleras. Risken finns också att länder vill gynna sina egna företag och försvåra för utländska aktörer. Som exempel på hur svårbedömda riskerna är kan vi ta Maple Leaf Education som jag skrivit om tidigare. De föll rejält när Shanghai ändrade reglerna för skolverksamhet. Notera att det var en regional regeländring, vilket gör det smått omöjligt att bevaka härifrån. Jag vet inte om jag vågar äga Mindchamps eftersom de kan påverkas av ändrade regelverk.

Synpunkter
Hur ser du på politiska risker? Vilka länder och branscher är acceptabla för dig?

Vad tror du om service till flygbolag, och utbildning. Är det något du skulle våga äga?

Varför jag inte köper Swedbank

Swedbank är i ropet. Beryktade bloggare trycker på köpknappen och visst kan det vara en bra affär. Men jag tycker det är svårbedömt och det passar framförallt inte min strategi. Jag tror Swedbank kan tjäna som ett bra underlag för en diskussion. Låt oss se varför jag (oftast) inte hoppar på i lägen som dessa.

Skälen för köp
Nog finns ett antal skäl som talar för att köpa:

• Verkar på en oligopolmarknad
• Out of favor
• Förmodat låg värdering
• Kriser brukar gå över
• Hög utdelning 

Skäl för att avstå

Sen finns ett antal skäl för att avstå. Dels rationella men också subjektiva ur mitt perspektiv:

• Jag kan inte alls bedöma risken. Och en risk brukar inte komma ensam. Hur stor är risken att de inte får handla i dollar? Vad händer då? Hur stora böter är aktuella? Detta är avgörande för mig, men vi går vidare.
• Långsiktigt ser jag inte strukturell tillväxt. Risken är att uppstickare tar de mest attraktiva delarna av verksamheten på sikt. För att tala Hemingway-språk så kan storbankernas situation påminna om "Den gamle och havet" där vissa köttstycken redan börjat slitas loss.
• Oligopolmarknaden kan påverkas av att bankman/bankkontor/knarrande ekgolv inte klingar lika väl hos den unga generationen. När allt finns i appen, blir inte allt en "commodity"?
• Swedbank är ett storbolag. Jag tror man lättare hittar värde bland sånt som inte är välbevakat. Skulle jag aldrig köpa då? Om 20 procents direktavkastning t.ex.? Nja, det borde avspegla  ökad risk, i alla fall för ett välbevakat bolag. 
• Min investeringsstil är inte contrarian utan att köpa underskattade och oupptäckta tillväxtbolag. Swedbanks försäljningstillväxt de senaste 5 åren är 3,5 procent per år = för dåligt för mig.
• Generellt tror jag man ska äga "best in class" och att nöjda kunder är viktigt. Swedbank hamnar dåligt i SKI-mätningar.
• Jag undviker oftast bank, infrastruktur, telekom och försvar på grund av risken för smällar. Hur många skandaler de senaste åren har inte skett i just de branscherna?

Vad vill jag äga då?
Skulle jag ändå köpa banker tycker jag HDFC och Bank Rakyat smäller mycket högre. De bolagen har en helt annan tillväxt framför sig eftersom de verkar på marknader (Indien/Indonesien) som inte är mogna. Att många nya konsumenter och företag blir kunder i framtiden är bättre än att på en mogen marknad låna ut mer till befintliga kunder. Tillväxten de senaste åren är över 20 procent för HDFC och 16 procent för Rakyat.

Och till sist kanske ska nämnas: Jag äger en bank! Försäkringsbolaget Discovery Ltd håller på att lansera världens första bank som bygger på "behavioral finance". Det är något annat än en trött storbank på en mätt marknad. Bolag som Discovery Ltd vill jag hellre äga, utan tvekan.

Portfolio management

Vilka aktier man väljer är superviktigt. Men hur man hanterar portföljen under tiden spelar också stor roll. Har inte skrivit så mycket om "Portfolio management", även om det tangerar mina portföljregler.

Portföljreglerna finns beskrivna i ett tidigare inlägg. Den korta resumén är att jag nu som standard vill ha 10-15 bolag, högst 20 stycken, med 4 till 25 procents andel. 25 procents andel är absolut max, vid mer än 15 procent börjar jag bli nervös och vid 20 tilltar både segerrus och oro. Det krävs alltså mycket för att jag inte ska minska innan ett bolag når 25 procent. Normal andel är 5-6 procent. Om bolaget går under 4 procent triggas ett beslut - öka eller sälja av.

Minska, sälja av eller öka?
Jag minskar i ett bolag om:

• Det går över 25 procents andel eller påverkar nattsömnen innan dess (=fått för hög vikt).
• Min conviction har sänkts beroende på något som hänt med bolagets konkurrensfördelar, tillväxt eller värdering. 
• Jag vill omfördela till ännu bättre case (används med försiktighet).

Jag säljer av ett bolag om:

• Om det går under 4 procent, och jag inte vill öka. 
• Caset har oavsett vikt förändrats till det sämre. Tillväxten eller konkurrensfördelarna kan ha försvagats eller förtroendet för ledningen försvunnit. Värderingen kan också blivit orimlig. 
• När jag gjort fel bedömning av bolaget och väl kommer på det!

Jag ökar i ett bolag om:

• Det går under 4 procent och jag fortfarande vill äga det
• När jag fått en ökad conviction i ett befintligt bolag. Starkare tillväxt, konkurrensfördelar eller lägre värdering är t.ex positivt.
• Jag kan också gå in stegvis när jag köper nya bolag.

Och några ord om "conviction". Det jag vill ha i bolagen är en möjlighet att i allra bästa fall få 15-20 procent per år i totalavkastning över lång tid. Förändringar i bolagen ska ställas mot detta mål/vision. En sämre rapport, som inte bara är ett hack i kurvan, kan leda till lägre convicsion. Då är det logiskt att minska. Risken är såklart att man i efterhand (över)reagerar på nyheter, så det gäller att verkligen utvärdera mot de långsiktiga tillväxtmöjligheterna.

Notera att det är förväntad utdelning + tillväxt som ger totalavkastningen. Ett bolag med 1% direktavkastning kräver 14% tillväxt medan 8% direktavkastning kräver 7% tillväxt. Annat spelar också in, t.ex. möjlighet till uppvärdering. 

Rätt eller fel?
Vad tycker du om mina tankar? Jag vill ha ett absolut tak (max 25%) för att inte påverkas för mycket. Vunnen nattsömn är viktigare än förlorad avkastning. Små innehav får inte heller bli för små: en 5-bagger ska märkas, vilket matematiken säger är 400 procent upp. Med start på 5 procent skulle de gå till 20 procent av portföljen, allt annat lika, vilket ändå är okey. Och jag agerar på förändrad conviction och ökar eller minskar därefter.

Hur sköter du förändringar i portföljen? Och vad har du för max- och miniminivåer? Likaviktning hade varit smidigt. Men jag tror mer på vissa bolag och jag vill kunna behålla vinnare så länge som möjligt.

Köpa Home Depot i tidigare läge?

Spaningen efter spegelinvesteringar fortsätter. Förra veckan var det Avanza som testades som "tidsresa". Den här gången kollar jag på Filippinernas motsvarighet till Home Depot. Filippinerna är som sagt en tillväxtekonomi och BNP-tillväxten är över 6 procent. Medelklassens tillväxt nämns i en bra artikel. Man kan tänka sig att detta bolag fångar just den tillväxten.

Wilcon Depot 

Wilcon Depot är den ledande heminrednings- och byggvaruhandeln i Filippinerna, tänk Home Depot i USA. De kom in på börsen så sent som 2017 men har funnits i landet sedan 1970-talet och i större skala sedan 2003. Här en video som visar hur affärerna ser ut.

Se gärna uppgifter om värdering och prognoser på 4-traders, hemsidan, och senaste presentationen. Presentationen kring IPO:n ger en bra bild av konkurrensen.

Nyckeltal
I dagsläget handlas bolaget kring 16 PHP och P/E är kring 38 på rullande tolv månader. För 2017 ligger nettomarginal på 8 procent, ROE på 14 procent.

På prognoser hos marketscreener är P/E för 2019 ca 32. Det förväntas sjunka till 26 för 2020 och 22 för 2021. Sammantaget är bolaget inte billigt och tillväxt är inprisad.

Positivt och negativt
Positivt är att

• Liknande affärsmodeller håller globalt, ofta är det några få stora aktörer. 
• Dessa typer av bolag är ännu inte särskilt drabbade av e-handels framväxt. 
• Ett favoritfondbolag, Grandeur Peak, är inne i bolaget
• Just heminredning och byggrelaterade inköp kan fånga medelklassens tillväxt fint. De rör sig från låg till övre medelklass, se gärna tabell 8 i den här rapporten.

Negativt är

• Att bolaget är ungt på börsen, vilket alltid är en risk. 
• Värderingarna i Filippinerna är höga och Duterte är också en risk även om det inte är så troligt att han lägger sig i den här typen av bolag. 
• Allt inom retail kan påverkas av e-handeln. Home Depot är innovativa. Kan ett mindre bolag leverera på den punkten utan att dra på sig för mycket kostnader? De har online, men hur långt fram är de?

Synpunkter
Tror du det är värt att kolla vidare på caset? Jag tror att den ledande kedjan kommer gynnas av medelklassens framfart och att det är en väldigt lång trend. Men värderingen är i högsta laget. Jag tror bolaget är värt ett högt pris, men betalar ogärna över P/E 20 på förväntad vinst två år framåt.

Vad tror du om detta bolag? Jag landar nog i "för dyrt" men är högst påverkbar :) Hade bolaget haft samma historik, marknadsposition och värdering som Italtile hade jag köpt direkt.

PS) Tittar även bland annat på Concepcion (AC/rulltrappor), Century Pacific (burkmat), Philippine Seven (7-eleven) och Macroasia (flygunderhåll). Om någon vill kika på dem och diskutera vore det kul!

Köpa ett "Avanza" i ett tidigare läge?

En fördel med att titta globalt när man investerar är att man kan hitta "spegelinvesteringar". Alltså att utgå från ett ett lyckat västerländskt bolag och köpa en kopia i tidigare läge. Jag har nu hittat en motsvarighet till Avanza i Filippinerna. I bästa fall kan sådana bolag vara tidsresor där köper ett bolag tidigt, dessutom på en marknad som växer snabbare.

Filippinerna är en tillväxtekonomi och BNP-tillväxten är över 6 procent. Bolagens målgrupp medelklassen, växer starkt. Här är en bra artikel om det. Om man ska köpa bolag i Filippinerna är det lågutdelare som gäller eftersom källskatten är 30%. En utdelning beskattas då med 45% eller i värsta fall 60% om man inte kan göra avdrag. Köp i vanlig depå är det som gäller.

Kort om bolaget
COL Financial är ett småbolag som är Filippinernas största oberoende internetmäklare för privatsparare. Aktiehandel är deras kärna, men de har även ett fondtorg vilket de är först med i landet. De tjänar pengar på räntenetto, courtage och avgifter av olika slag. Jag uppfattar ändå att de står på spararnas sida. De försöker utbilda folk via olika kundcenter och event. Och senast jag kollade på deras Facebooksida puffade de för indexfonder. Se gärna hemsidan, IR-sidor, senaste rapport och investerarpresentation. Antalet kunder ökar ganska snabbt och stabilt kring 20% per år.

En överblick av marknaden för nätmäklare finns i denna artikel. I korthet så är COL den största och mest välkända nätmäklaren och har troligtvis den bästa produkten.

Nyckeltal
I dagsläget handlas bolaget kring 18 PHP och P/E är kring 18 på rullande tolv månader. Bolaget är skuldfritt.

• ROE TTM 31%
• ROE snitt 5 år 22%
• EPS-tillväxt snitt 10 år 11%
• EPS-tillväxt snitt 5 år 4%
• Cash flow-tillväxt snitt 5 år 4%
• Revenue-tillväxt snitt 5 år 8%
• Revenue-tillväxt snitt 3 år 10%
• Revenue-tillväxt TTM 27%

Jämförelse med Sverige

Trots att COL är störst har de bara 250 000 kunder av 100 miljoner människor. Man kan jämföra med Avanzas 830 000 kunder av 10 miljoner människor. Om COL, galet hypotetiskt, skulle ta halva landet skulle de växa 200 gånger, jämfört med Avanzas 6 gånger. Och sett till antalet människor i landet är potentialen 10 gånger större än hos Avanza. Och man kan väl gissa att folk snabbare blir rika i ett land med 6% BNP-tillväxt än med 1%?

En viktig skillnad är att alla kör samma courtage, 0,25%. COL är alltså inte en lågprisaktör utan konkurrerar med andra faktorer som sajt, utbildningar, kundnöjdhet och utbud. En risk är att priskriget kommer till Filippinerna. Men till skillnad från Sverige är COL den klart ledande aktören. Ungefär som om Avanza inte hade haft Nordnet att tampas med, även om sånt kan sporra utvecklingen. 

Något att ha med sig är att sparkulturen nog är rätt annorlunda. Här är en läsvärd artikel på temat. I artikeln sägs att 8 procent har någon form av sparande eller försäkring. Extrem potential? Eller så tar förändring tid eftersom mentaliteten "här och nu" lever kvar?

Positivt och negativt
Positiva faktorer som gör mig sugen på köp:

• COL är en av få stora aktörer vilket troligen är något strukturellt. Bankerna kommer alltid premiera sitt eget utbud, vilket skapar utrymme för Avanza, Nordnet, Schwab och COL.  
• Historien visar att de nätmäklare som var störst ofta fortsätter leda. First mover advantage? Eller så är det survivalship bias, att vi bara ser de som lyckats?
• Marknaderna är oftast lokala, inte globala, trots att vi talar om digitala verksamheter. Som exempel lanserades den första nätmäklaren i Malaysia under 2017.
• Betygen av COLs anställda är goda.
• Marknaden att växa på är enorm, både i antal människor och ökad rikedom.
• I grunden är bolaget lätt att bevaka. Är de fortfarande den största nätmäklaren? 
• Få fonder är inne i bolaget, men några finns. Och en seriös japansk firma har köpt in sig.
• Ganska lång och stabil börshistorik.

Ett antal negativa faktorer och risker finns också:

• Riktigt svårköpt bolag, dålig omsättning, maxcourtage, telefonorder, källskatteproblematik, you name it. Då måste man vara såväl övertygad som långsiktig. 
• Lär går sämre i sämre tider. 1/3 av av intäkterna är från räntor och aktielån.
• Saker kan förändras ganska snabbt i den digitala världen. 
• Priskriget har inte kommit till Filippinerna. 0,25% Courtage är standard. Här finns risken för marginalsänkning och bolaget är inte bäst på pris. Trenden globalt är lägre priser, jfr med Robin Hood i USA och denna rapport.
• Den stora ökningen för Financial services är från övre medelklass till hög medelklass. I Filippinerna är rörelsen mer från låg till övre medelklass. Ska de köpas om 5-10 år?
• Inga av mina favoritfonder är inne i bolaget.
• Duterte är nog en risk i sig.

Överkursnegativt
Men jag har även några mer detaljerade negativa saker som jag funderar på:

• Är de tillräckligt noggranna? Årsredovisningen för 2016 och 2017 finns inte på webbplatsen, Presentationer finns för nästan alla kvartal. 2017 skedde ett misstänkt dataintrång. Rapporten i somras var 5 dagar sen även om de sade till innan. 
• En intäktspost genom åren under other income förstår jag inte, exempelvis:”Meanwhile, other income included P17.2 million worth of trading gains from the sale of clients’ unexercised stock rights”. Hur kan de tjäna pengar på det? Blir det konstiga incitament?. 
• Vinst- och försäljningsökning senaste 5 åren är inte fantastisk, däremot har de tagit fart på slutet, viket bland annat kan ha att göra med att de lanserade ett fondtorg. 

Synpunkter?
Jag är väldigt intresserad av detta case. I bästa fall är det ett tidigt Avanza i ett tillväxtland. Tesen är simpel, att en framväxande medelklass kommer att spara mer och att den största aktören gynnas. Men jag är rädd att bolaget går (mycket) sämre i lågkonjunktur och att det fortfarande är för tidigt.

Kan inte bestämma mig om det här är ett klockrent, högrisk, simpelt eller svårt case. Potentialen är enorm, men nog finns det risker. Har varit hyfsat nära att köpa in en provpost, men det här är ett bolag och bransch man faktiskt kan åsikter om som hobbyinvesterare! Så vad säger ni? Vad gjorde att Avanza/Nordnet lyckades, vad är viktigast i ett sånt här case?

Ps) Tack till @framtidsaktier @aktieaffärer och @nils_petter87 på Twitter som jag diskuterat caset med och fått värdefull input från. Följ dem gärna!

Aktiepub hos Erik Penser Bank 3 april

Nästa aktiepub blir onsdag den 3 april kl 18. Denna gång hos ingen mindre än Erik Penser Bank (stort tack för det!). Adressen är Apelbergsvägen 27 i Stockholm och upp till 50 platser är bokade. De bjuder på mat och dryck.

Vi kommer också få en kortare presentation av bolaget Upsales. Här är en kort beskrivning:

"Upsales utvecklar, marknadsför och säljer en molnbaserad mjukvara för CRM, marketing automation och analys. Bolaget har varit kassaflödespositivt sedan starten 2003. Under 2018 omsatte bolaget 57 mkr varav 84 procent bestod av prenumerations-intäkter. Upsales avser att notera sig på Nasdaq First North under våren 2019."

Lokalen gör dessutom att vi lättare kommer kunna presentera case för varandra. En avskild hörna finns med en hederlig whiteboard. Därför är det extra kul om de som vill förbereder att dra något case (såklart helt frivilligt).

Hoppas ni uppskattar konceptet och att platserna fylls! Om det här blir lyckat så hoppas vi på fler gånger. Och kom ihåg att gå till rätt ställe :-)

Skriv något i kommentarsfältet så har du en plats. Välkomna, och tack Erik Penser Bank på förhand!

Hur fånga medelklassen? Var sker tillväxten?

Alla letar efter tillväxt, men var finns den? Ser man till den växande medelklassen finns tillväxten i Asien och Afrika. Och särskilt inom branscher som rekreation, resor, utbildning och hälsosam mat. Jag vill försöka hitta fler case på dessa teman och ska ta bakgrunden till det.

Asien och Afrika ökar starkast
Enligt Fundsmith ökar medelklassen sin konsumtion på det här sättet:

• 8,1 procent per år i Asien, 
• 4,4 procent per år i Afrika
• 4 procent per år i Mellanöstern
• 1,5 procent per år i Sydamerika
• 1 procent i Europa
• 0,6 procent per år i Nordamerika

Det här ser jag som en bottenplatta för mitt investerande. Jag tror man missar något väsentligt om man är Europa eller USA-fokuserad. Det är ju i Asien och Afrika som den starkaste tillväxten sker. Givetvis kan man nå det genom bolag noterade i Europa eller USA, men det är svårt få en hög andel, särskilt om man vill äga mindre bolag. Hursomhelst, medelklassen växer främst i Asien och Afrika. Skiftet i världens medelklass syns också i den här rapporten, sid 11.

Men vad konsumerar man då? Det är nästa fråga.

Vad konsumerar man mer av?
Vad köper man mer av om man får det bättre ställt? En tänkvärd och enkel sammanfattning finns i en Valuewalk-artikel från 2018. Missa för allt i världen bilden i mitten. Den är klart "Rosling-style" och visar konsumtionen i tre vågor. I den sista vågen finns: e-handel, underhållning, resor, hälsovård, nyttig mat, lyxvaror, alkohol och liknande.

Man kan också dra lärdom av en rapport från HSBC daterad 2012, som gäller medelklassen 2050. Extremt intressant är sidan 8. Den visar ökning av konsumtionen inom olika produktkategorier vid ökad inkomst. En förändring från lower-middle till high middle class innebär tex att man spenderar på följande sätt:

• Resor x10
• Restauranger x9
• Finansiell service 8x
• Hälsovård x7
• Möbler x7
• Transport x6
• Utbildning x4
• Mjölk, ost, ägg x3

Det här tror jag kan vara värt att kika närmare på och hitta case på i den mån jag inte har. Nu är det säkert stora skillnader mellan olika länder. Och millennials kanske lägger allt på digitala produkter, kategorin finns inte särredovisat i rapporten från 2012. Men jag tror ändå man kan dra vissa slutsatser över intressanta teman.

Är du med på resan?
Jag vill definitivt nå medelklassens tillväxt i mina investeringar. En nyttig övning, särskilt om man levt ett tag, är att fundera igenom sina egna konsumtionsmönster. Nog har det förändrats i takt med att man blivit äldre och rikare? Och nu har vi en ung befolkning i Asien och Afrika som kommer göra samma resa. Den resan vill jag vara med på, i mina investeringar. Vill du?

Hur fångar dina investeringar tillväxten i Asien och Afrika?

Hänt i portföljen: A2, Savaria och Paradox

Tänkte gå igenom vad som händer i portföljen. Vi börjar med det roliga. A2 Milk (nu 13,9 AUD) kom in med en superrapport. Bolaget har allt jag kan önska: ocykliskt, tillväxt, moat, Asien-fokus, konsumentvaror och nyttiga produkter. Man kan även notera att Sequoia har köpt in sig och deras motivering är läsvärd. A2 är mitt klart största innehav, men de levererar.

Bolaget är rätt unikt. Försök hitta ett annat bolag inom Consumer staples som hållbart (?) växer försäljningen med 40% och vinsten med 50% per år. Om man tror att det fortsätter är värderingen inte hög sett till PEG. Notera även kassan de bygger upp, se blå staplarna på 4-traders. Risken är Kina och att bolaget kan straffas hårt om de bromsar in. Och de inte små längre utan ett globalt midcap. Men sett till världens mjölk/mjölkersättningsmarknad finns stora tillväxtmöjligheter över lång tid.

Savaria (nu 13 CAD) levererade däremot inte på samma sätt. De kom med en smärre vinstvarning och som nämnt på Twitter har jag minskat mitt innehav på grund av lägre conviction. Visst kan det bara handla om ett gupp, men min erfarenhet från andra innehav (som Famous Brands) är att minsta problem kring förvärv kan bli större problem. Är inte säker på att jag gjorde rätt men tog ett snabbt beslut. Tror på bolaget, bara lite mindre än innan. En positiv syn finns hos denna analytiker och i denna korta video.

Paradox (nu 150 SEK) kom in med en fin rapport. Sen kan man alltid diskutera värderingen och tycka att den är för hög, som Börspodden. Min tes är att premiumvärdering är befogad pga lojal kundbas och stark position i en nisch. Jag ser dem som en liten, tidig version av EA med skillnaden att de värnar sina spelare lite mer! Bolaget kan, om det går väl, fortsätta med en hög skalbar tillväxt.

Sealinks (nu 4 AUD) rapport var ljummen, liksom framtidsutsikterna. Det går helt enkelt lite trögt. Jag tror på turism till Australien och de bör gynnas av medelklassens ökande resande. Men frågan är om bolaget är något cykliskt och om tillväxten är tillräcklig över tid. Jag hade högre förhoppningar på rapporten och valde faktiskt att minska innehavet något även här.

Vad säger du om A2, Savaria och Paradox? Hur mycket är ok att ha i ett bolag och minskar du på dåliga nyheter? Jag har nog blivit snabbare med att agera när min conviction minskar eller bolagen inte riktigt levererar sett till verksamheten. Rätt eller fel, vad tror du? Risken är att man blir för aktiv och går på marknadens rörelser, men i efterhand. Men om man tror lite mindre på ett bolag än innan är det ändå logiskt att minska, eller hur?

Barngrupper och aktieportföljer?

Nu är det dags för något smågalet, men alla föräldrar kan nog känna igen sig. Att hålla koll på en portfölj av aktier är ungefär som att ha ansvar för barngrupp på en förskola. Hur många barn klarar man av att hålla koll på? 5, 10 eller 50 barn? Det beror på hur god pedagog man är, men också på vad man menar med koll. En miniminivå är att gå runt och bevaka att stängslen är hela så att ingen rymmer, men då missar man eventuella bråk inomhus. Allt beror också hur lättskötta barnen är.

Barnens ålder och antal
Mitt upplägg är att satsa på en förskoleavdelning med 10-15 barn. Fler än så har jag svårt att hålla koll på. De yngre barnen har ju chansen att utvecklas väldigt mycket procentuellt. Men jag vill att de ska hunnit bli hyfsat självgående och inte kräva ständiga blöjbyten. Offensiva nyemissioner (kissblöjor) är en sak, men de "defensiva nyemissionerna" vill man undvika till varje pris.

Barnen ska också vara orka vara vakna hela dagen och inte riskera att somna mitt i maten eller i ett hörn. Genom att främst välja ocykliska bolag slipper jag ordna avbrott för sovstunder vilket gör mitt bevakningsjobb lättare. Och med spridning på olika branscher/länder/valutor kommer de från olika hem, vilket minskar risken att alla får löss eller kräksjuka samtidigt :-)

Ta hjälp av andra pedagoger?
Bevakningen har också att göra med om man är helt själv med barnen. När man investerar i bolag "tillsammans" kan man ta hjälp av andra pedagoger som man litar på. Här finns en stor skillnad med "bitbarnen" LiveChat och Taokaenoi, som jag är mer eller mindre själv med. Småjobbigt. Om Paradox eller Micro-Mechanics skulle falla omkull kan jag snabbt få hjälp i bedömningen om de behöver åka in till sjukhus (lämna portföljen) eller om ett plåster räcker.

Inskolning är ett kapitel för sig. När portföljen utökas borde man kanske ta en inskolningsperiod? Jag vill ju att ett bolag ska ha minst fyra procents andel, men kanske man börja med två procent, för att sedan öka? Även här underlättar kontakt med andra pedagoger om bolaget är redo för portföljen eller inte.

Andra jämförelser
Barnens (bolagens) utveckling är en sak att bedöma. Men ibland måste man ha kontakt med deras föräldrar, bolagsledningarna, och förstår hur de tänker. Att förbereda utvecklingssamtal kan ta tid. Felet i LiveChat var nog att föräldrarna kanske inte försett barnet med rätt kläder alla gånger och var något sena med hämtningarna.

De som bara satsar på largecaps eller megacaps "investerar" ungefär i en gymnasieklass. Visst fortsätter de lära sig, men de har ju nästan växt klart. Den procentuella utvecklingen borde definitivt varit högre när de gick i förskolan. Ett förskolebarn kan ju med lätthet växa 30 % men det rekommenderas inte för en gymnasieelev.

Så vad säger du? Hur ser din portfölj ut i det här lite smågalna perspektivet? Och att vara ansvarig för en barngrupp och förvalta en aktieportfölj, visst finns det vissa likheter? :)

Hur marknadsledande måste ett bolag vara? Och ett köp

Då och då stöter jag på fina och billiga bolag i min globala jakt på bolag. Här blir det en kamp mellan värdering och vilken "kvalitet" kan man nöja sig med? Leder min strategi till att jag ratar för många bolag?

Kinesiska Tianyun är ett exempel som kan leda till fruktsamma diskussioner. Bolaget gör konserverad och färsk frukt, främst i Kina, både som OEM men mer spännande med egna varumärken som tycks växa riktigt bra. SEB tycks äga aktien i en av sina fonder. Och detta handlas till P/E 8 med fina nyckeltal och hanterbar skuldsättning. Se 4-traders, Morningstar och hemsidan.

Tianyun har många rätt: Tillväxtmarknad (Kina), konsumentvaror, frukt (nyttigt), fin tillväxt och låg värdering. Läste att de var de enda utan tillsatser eller så. Däremot kan man inte säga att de "dominerar en nisch", vilket tabellen nedanför visar.

Exempel på marknadsuppdelning
Så här ser marknaden ut enligt Tianyuns IPO. Ok, de kan ha knaprat in på konkurrenterna sedan dess men lär knappas dominera eller ens tillhöra topp 3.

Jag letar efter Hidden Champions
Själv letar jag efter Hidden Champions som ska vara etta i ett land eller minst trea på en kontinent eller globalt. Min tes är att de med högst marknadsandel bör ha starkast konkurrensfördelar. Sånt kan finnas i varumärke, distribution, och R&D. Vilken andel övriga aktörer har är också intressant. Jag gillar monopol,- duopol-, och oligopolmarknader med få och stora aktörer. I exemplet är marknaden fragmenterad, och då kanske inte ens det största duger. Jag vill ha bolag på marknader med hög koncentrationsgrad, och Herfindal-indexet är högst intressant.

Frågan är om jag ratar bolag för hårt? Man kan ju titta mer på att ett bolag är billigt och har mycket kvar av marknaden att ta från de andra. Och måste ett bolag ha allt? Men jag har svårt att kompromissa med att en låg marknadsandel. För att ta sig in i min portfölj måste de ha tagit sig hela vägen upp på Kinas fruktmarknad. En nyttig koll på hur fonder jobbar med värdering/kvalitet är Grandeur Peak, kolla deras presentation sid 24.

Har köpt Italtile
Jag har sålt LiveChat och nu köpt sydafrikanska Italtile kring 14.3 rand. I korta drag är de ledande på kakel/badrum i (syd)Afrika och enligt mig en "Hidden Champion". Få bolag, om några, kan uppvisa marknadsandelar på 50-70 procent. De är vertikalt integrerade och har såväl försäljning som tillverkning. Investeringstemat badrum i Afrika är väldigt mycket "Rosling" vilket jag gillar.

Bolaget beskrivs bäst i Framtidsinvesteringens inlägg. Notera också att de därefter har fått köpa upp en konkurrent, se rapporten från konkurrensmyndigheten som ville säga nej. Risker finns givetvis: Sydafrikas ekonomi, valutan, att delarna utanför sydafrika fortfarande väger rätt lätt, och cykliska inslag. Men bolaget har navigerat rätt även i sämre tider.

Vad tror du om detta köp? Och hur marknadsledande måste ett bolag vara för dig?