söndag 16 juni 2019

Varför jag inte investerar (så mycket) i Sverige


Jag investerar cirka 10% av portföljen i Svenska bolag. Ena är nordiskt och andra globalt. Jag vill inte ha mer direkt exponering mot Sveriges ekonomi än jag redan har på annat håll. Varför då?

Såklart handlar det om vilka bolag jag hittar. Men jag har också i flera års nyårstankar refererat till en rapport som heter Sverige in i dimman. Den är ungefär så dyster som den låter och tar i korta drag upp effekten av en bostadskrasch, skenande kostnader för migration och spekulation från omvärlden på toppen (SEK är ju en skvalpvaluta).

Förhoppningsvis blir det inte så illa, men risker finns. Vi kan ta denna artikel i Aftonbladet om krisen i Filipstad som ett färskt exempel. Framförallt blir jag orolig för Sveriges del och för personerna som inte kommer i jobb. Så här illa ser det ut nu - och då har eldsjälar jobbat hårt för att det inte ska vara värre. Vad händer när lågkonjunkturen kommer? När fler kommuner går på knäna och blir som Filipstad eller Malmö? Lägg även till sådana galenskaper som kompetensutvisningar av de som kommit in i samhället och bidrar (vilket de allra flesta ju vill).

Sett ur strikt investeringsperspektiv är det nog klokt att fundera på värdet av globala investeringar och inte lägga alla ägg i den svenska korgen, Låt oss ta en tankelek:
Blunda och se Stefan Ingves framför dig. Fundera på om han kommer göra kronan svagare eller starkare. Blunda igen och se valfri men troligen rödgrön politiker säga "vi har varit naiva". Googla SEK/Schweizerfranc 20 år bakåt. Lätt modfälld ska du sen tänka 10 år framåt. Säg "Jag tror på Sverige, jag är inte rädd" några gånger. Men gör du det? Vad har hänt med SEK:en? Och framförallt: Har dagens politiker den probleminsikt och handlingskraft som krävs för att vända utvecklingen? Är antalet utanförskapsområden fler eller färre? Var Filipstad en engångshändelse eller en "föregångskommun"? Och hur gick det med hushållens skuldsättning?
Nej, jag har svårt att tro på Sverige så länge det styrs av en rätt naiv samling politiker som knappt ser problemen de själva skapat. Då är man långt ifrån att lösa dem. Problemet är inte bara att många politiker varit naiva, det är att de fortfarande är det. En del politiker jobbar faktiskt, i missriktad godhetsiver, mot att vi ska få liknande problem som t.ex. Sydafrika har: Ojämlikhet, arbetslöshet och elbrist. Och många politiker tycks tro att problemen löser sig om man bara säger de rätta orden. Men för egen del tror jag inte på magi.

Även om M (och KD) vinner nästa val krävs en hel del bara för hejda den negativa accelerationen. Jag är rädd att Sverige och SEK kommer gå dåligt. I någon mening ser jag faktiskt mina investeringar som en hedge mot det här. Worst case är brain-drain och fler bidragstagare, som fullt förståeligt och rationellt röstar på bidragspartier. Då blir det extra svårt att vända utvecklingen. Lägg dessutom till demografin som gör att fler (äldre) ska försörjas redan från början. Hushållens höga skuldsättning är en annan given risk. Det allvarliga är de kombinerade effekter som Sverige in i Dimman talar om.

Jag gillar verkligen att Sverige försöker hjälpa och är generösa. Men man måste hjälpa på rätt sätt. Sen kan jag vara för pessimistisk. Och man kan se det som att Ingves bara gör sitt jobb med kronan vs inflationen. Jag önskar inget hellre än att ha fel i min negativism och det finns också rejäla ljusglimtar. Sverige har en enorm företagaranda, IT-mognad och ligger bakom många storföretag. Börsen är en av världens bästa historiskt och småföretagen skapar nya jobb. Men frågan är om det negativa växer snabbare än det positiva. Och hur många utmaningar klarar man av samtidigt? Hur ser du på Sveriges (investerings)framtid på lång sikt? Och på SEK-en? Och hänger de ihop?

52 kommentarer:

  1. Tack, du säger det jag tänkt i 10 års tid.

    Precis som du säger så är läget så pass illa att politikerna än i dag förnekar vad de ställt till med, och nu gäller det att tysta de som påpekar något. Akta dig så du inte blir av med jobbet för att du skrivet detta etc? Media hakar på, social media tvingas in på "rätt spår", näthatsgranskaren tillåts godtyckligt framgångsrikt stämma tanter för åsiktsbrott i svensk domstol.
    Ja, likheten med Afrika är slående.

    Jag börjar faktiskt tvivla på ifall utvecklingen går att vända, är Sverige ens ett land man kan leva vettigt i om 10 år? Jag vet inte. Men jag vet att jag inte tar den risken, jag förbereder en Swexit och att min båt seglar efter eget segel. Samhällskontraktet är redan rivet i bitar.

    Mvh investera-pengar.blogspot.se

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Ja, jag tror på öppenhet och att man ska diskutera problem för att hitta lösningar. Jag önskar inget hellre än att ha fel och bli övertygad om det. Det är därför jag bollar tankarna och jag hoppas på såväl visst medhåll som konstruktiv kritik.

      Tycker det har blivit en större öppenhet på senare tid i debatten, så det är ett litet steg framåt där i alla fall.

      Radera
    2. Jag vet inte om jag håller med beträffande öppenheten.
      Senast igår avskedade KD en politiker från Danderyd med bla motiveringen: "han hade kritiserat feminism, och uttalat sig kritiskt emot islam". När ett av Riksdagspartierna agerar öppet på det viset, då har vi inte fungerande demokrati.

      Jag vill också se på läget optimistiskt, men hellre med realism. Jag ser ingen krismedvetenhet alls hos politikerna, media eller stora delar av folket. KD medverkade tex till kraftigt ökad anhöriginvandring from i sommar. Det tyder på noll insikt i hur det ser ut i Sverige idag.

      Jag tror tyvärr det blir som på 90-talet. Landet måste ned djupt i avgrunden innan eventuell vändning, och isåfall återstår mycket problem. En av de stora riskerna för en investerare idag är således om man har för mycket tillgångar i Sverige.

      Radera
  2. Hej Gustav

    Delar din framtidsanalys framförallt pga import av bidragstagare, som i sin tur blir valboskap. En ond cirkel som blir den riktiga dimman
    Det leder ofrånkomligt till brain-drain och det blir svårt för företag att hitta kompetens. Investerar själv 2/3-delar i utlandet av den orsaken.

    mvh

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hoppas verkligen inte att det blir så illa. Och det tar emot att vara negativ, men jag ser som sagt en risk här och vill se om fler kopplar ihop det här med investerandet (eller om jag ute och cyklar).

      Skulle vara guld om det kom positiva kommentarer så att man kan bli övertygad om motsatsen. I grunden vill jag vara optimist.

      Radera
  3. Precis som bloggaren ser jag mina investeringar i USA, Kanada och Danmark som en hedge mot utvecklingen i Sverige. Situationen är alarmerande. En valuta som devalverats 30% mot dollarn de sista sju åren. Runt 20% mot euron. Stora delar av befolkningen har blivit allt fattigare. Hushåll som är belånade upp över skorstenen. Inom välfärden hotar en systemkollaps. Fyller man bara på med folk som skall bruka systemet faller det ihop av sin egen tyngd. I Filipstad lever många på bidrag och subventionerade anställningar. Vad händer den dagen då anhörig invandringen tar verklig fart?

    Lägg därtill ett eftersatt underhåll av elnätet som kan skapa en bristsituation nu när kärnkraften skall fasas ut. En framväxande politikeradel som inte visar någon vilja att ta tag i problemen. Allting flyter. Som investerare måste man agera här. Har kommenterat detta tidigare på Framtidsinvesteringens blogg. Ett inlägg från maj 2019.

    Med vänlig hälsning

    Lars







    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror på hedge-tanken och riskspridningen, särskilt när man ser risker här. I allmänhet finns en slags home-bias-syn där Sverige är säkert och allt annat osäkert och riskfyllt. Jag delar inte den synen, och investerar globalt precis som du.

      Sen skulle jag extremt gärna bli motbevisad och få en positiv framtidstro. Får se om sådana kommentarer kommer, hittills lyser de med sin frånvaro.

      Din kloka kommentar finns förresten under detta inlägg:
      http://framtidsinvesteringen.blogspot.com/2019/05/portfoljuppdatering-defensiva-byten-och.html

      Radera
  4. På fem år har den svenska kronan tappat drygt 40% mot US$ och ca 20% mot Euron. Detta under en högkonjunktur. Det kommer sannolikt gå snabbt utför för kronan i samband med nästa lågkonjunktur. Sverige har allvarliga problem på många områden och det känns lite tungt när man inser att våra politiker saknar sunt förnuft och verklighetsförankring. Man får se de utländska innehaven i utdelningsportföljen som en hedge till vanstyret och mitt eget mål är att ta mig ned mot runt 25% svenska innehav. Just nu ligger jag på 38%...

    Planerar också att flytta utomlands framöver alternativt tillbringa majoriteten av året utomlands. Då är det ju ingen hit att ligga för tungt i svenska innehav :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. I valutan ligger en väldigt stor risk. Jag delar din syn om hedge.

      Ofta hör man att allt utanför Sverige är en valutarisk, men jag tror det är både en risk och en chans (med betoning på chans, tyvärr).

      Sen kan man nog se globala svenska bolag som en hedge också, var bolagen tjänar in sina pengar är alltid viktigt.

      Radera
    2. Jag har lite buffertpengar (för en ev börsnedgång) placerade på Sevenday (SEK) samt hos Avanza (SEB Korträntefond C USD - Lux samt SEB Korträntefond C EUR - LUX). På så vis "valutasäkrar" jag min buffert så jag inte ligger All In i SEK. Är det nån som möjligtvis har förslag på bättre/billigare alternativ till mina befintliga korträntefonder?

      Radera
  5. De flesta som har en kritiskt tänkande förmåga och kan analysera vad som händer i landet har anledning att vara mycket tveksamma till Sverige. Sommaren 2019 har redan börjat med våldsamma oroligheter från norr till söder. Men vem fan bryr sig om det?

    Sverige är kan liknas vid ett tidigare stort large cap bolag med världens bästa balansräkning som är på väg ner kraftigt. Det saknas ledarskap och innovation och ingen anställd har viljan att göra jobbet. All infrastruktur måste uppgraderas men pengarna är slut, det är lån som driver de mest kritiska funktionerna. Nästa generations anställda kan knappt ens läsa eller skriva.

    Alla jag känner som varit i omvärlden speciellt Asien vittnar om den kraftiga förbättring och optimism som genomsyrar länderna. Just optimism & trygghet ska man inte underskatta för det är en av människans mest grundläggande behov. Flera länder i Asien är redan förbi Europeiska länder i standard men de bromsar inte in för det utan fortsätter framåt.

    Min portfölj började viktas om för cirka 1 år sen till att nästan uteslutande investera utanför Sverige. Jag fångar inte den fallande kniven i detta fallet utan behöver mer fundamenta ifall de ska förtjäna mina kronor.

    Det som är det speciella i det här fallet är att Sverige är mer än ett case. Det är ens land och här ens familj och vänner lever. Det är här man är född och andats och levt hela livet. Ett land är mer än några siffror vilket gör problemet större. Skulle "Titanic" inträffa och Sverige sjunker så vetta fan om man ändå inte hade suttit i hytten, svurit och sjunkit med...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, precis, man kan nog likna Sverige vid ett misskött företag. Vi lever på historiken, men det kan man inte göra för länge (tänk på GE t.ex.).

      Håller med om att kontrasten till Asiens optimism känns väldigt stark. Generellt tror jag på Asien som region och Sverige är ju en del av Europa som riskerar hamna på efterkälken, globalt.

      Sen är det ett delvis känsligt ämne. Jag vill för allt i världen inte vara negativ, men har svårt att inte vara det, i dagsläget. Kanske är det fegt, kanske borde man göra mer, är det just investeringar Sverige behöver etc... men ett steg är i alla fall att lyfta risker/problem och börja diskutera.

      Radera
  6. Intressanta tankar du delar med dig av! Förutom svenska och nordiska bolag invsterar jag även i amerikanska bolag och globalfonder. Det blir ju mycket USA så man kanske även skulle titta på andra världsdelar.
    Men jag blir även orolig att beskattningen av kapitalinkomster kommer att öka om Sveiges ekonomi försämras. Vad tror du om den risken?

    Mvh
    Investeringsundersköterskan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Och låter klokt att även köra nordiskt, amerikanskt och globalt. För egen del tror jag extra mycket på Asien men också Afrika. Och en globalfond är mycket USA (men USA har ju globala bolag också...). Sådär spontant kanske Asien/Emerging-markets fonder kan vara något att fundera på, men det beror på pris, hur bra fonderna är etc.

      Delar din oro över beskattningen. Jättesvårt att svara men ISK och Kapitalförsäkring är nog att föredra ändå. De riktigt exotiska, direktköpen av aktier i Asien/Afrika, kan man bara äga i vanlig depå så viss spridning blir det där. Men när det går väljer jag ISK för svenskt och Kf för utländskt. Om de skatterna ökar för man överväga vanlig depå för allt.

      Förresten missat din blogg, ska börja kolla in den.

      Radera
    2. Tack för snabbt svar! Får börja kika lite på Asienfonder. Ja, man hoppas ju att det går att fortsätta med ISK och KF även i framtiden.

      Välkommen att besöka min blogg
      Investeringsundersköterskan

      Radera
  7. I mitt investerande ser jag riskhanteringen som central. Jag försöker alltid hitta en hedge. För någon vecka sedan köpte jag Philip Morris. Kursen är ordentligt nedtryckt och PM plågas av den starka dollarn. PM rapporterar i dollar och när dollarn stärks så blir vinsterna från utlandet mindre värda mätt i USD.

    Kollar man på PMs nyckeltal och tar i beaktande att dollarkursen börjar gå ner så är detta minst sagt intressant. Fast det är inget för Gustav finns en moralisk komponent som man måste kunna leva med.

    Med vänlig hälsning

    Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. Låter klokt i sig. Där pratar vi defensivt bolag. Om du vill få uppslag på fler idéer kan Hanjaya Mandala Sampoerna i Indonesien vara något. Då har vi tobak med tillväxtboost, som ägs till ca 90% av just Philip Morris. Typ deras Indonesiska lokalavdelning om jag fattat rätt.

      Den moraliska komponenten är kanske överdriven från min sida, men det är också riskhantering/regleringsrisk. Och är risken i tobak tom mindre i Indonesien än i väst? Spontant kan den vara det när så många röker (men är inte påläst på något sätt).

      Radera
  8. Hej Gustav,

    Håller med dig om din omvärldsanalys.

    Jag har under 1/4 svenskt (10% Swedbank) tror det är klokt i att investera i ekonomier som har framtiden för sig. De bolag i Sverige jag fortfarande kan tänkas investera i, är bolag med stor exponering till utlandet (typ Hexpol 95% av deras business e icke svensk), detta medför att hela branscher går bort bygg etc.

    Tror inte politiker eller ens en stor del av befolkningen är mentalt inställda för det som kommer, lite stockholms syndromet över det hela, när andra frågor hanteras med kirurgiskt rationelliet så beslutas ekonomiska frågor med en magkänsla av makthavare. Finans marknaden kommer var skoningslös den dagen det går upp för omvärlden att Sveriges kommuner kan gå i kocken.


    //Stefan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Globala bolag tror jag kan klara sig riktigt fint oavsett. Om inte problemen slår så djupt att man har svårt att anställa, hitta bostäder, kompetent folk etc. Var bolaget har sina intäkter är centralt.

      En del i ett (väldigt) negativt scenario är att omvärldens syn på Sverige blir helt annorlunda, och att de bland annat påverkar SEK. Kommunernas ekonomi känns som en klar risk, ja.

      Radera
  9. Sveriges demografi tror jag ändå är mer gynnsam än många andra europeiska länder avseende födelsetal bl a. Dock krävs det att integration och sysselsättning förbättras en hel del men lyckas vi med det så kan det bli ganska bra tro jag.

    Oavsett så har jag ca 85-90% av i utländska bolag då anställning och bostad räcker som exponering mot SEK.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det vore fantastiskt om det förbättrades. Men vi ser inte riktigt så mycket tecken på det, och om det blir en lågkonjunktur så blir det svårare. Rätt riktning och kloka åtgärder vore extremt viktigt här, men jag saknar den politiska handlingskraften (att t.ex. bara säga att nyanlända ska komma i jobb inom två år räknas inte).

      Radera
    2. Instämmer helt och hållet med Stefan!

      Radera
    3. Jag vill till 100% instämma med er... men jag kan inte. Och hoppas till 100% att jag har fel i min smått negativa uppfattning.

      Radera
    4. @Stefan

      Jag är helt övertygad om att du har rätt här. Jag menar "om vi lyckas med integration och sysselsättning". Finns det något som tyder på det? Som jag ser det befinner vi oss i en situation som inte så lite påminner om Titanic. Kapten beordrar tredje syrmannen att ställa däcksstolarna i prydliga rader och servera ett gratis glas champagne i baren. Politiken har blivit ett kammarspel som inte så lite påminner om en sängkammarfars på Oscarsteatern med älskaren gömd i gardroben när den äkta mannen kommer hem. Fast precis som Gustav hoppas jag att jag har fel. Jag hoppas att du har rätt.

      Med vänlig hälsning

      Lars

      Radera
    5. Det är ingen lätt fråga men då jag är optimist i grunden så tror jag att det går att förbättra integrationen bland annat. Incitament för att jobb lönar sig mångt bättre än bidrag tror jag är avgörande.

      Radera
  10. Jag håller med men agerar på lite högre detaljnivå där jag helst undviker bolag med stor exponering mot offentlig sektor och konsumtion.

    Det var främst värderingen som gick mig att sälja Atea men stör exponering mot offentlig sektor eller "fina stabila marknadsledare" som ICA tror jag kan få det svårt när trycket ökar.

    Samtidigt blir jag väldigt sugen på bolag som Nilörn och Enea som får en kombination av lägre pris och valutamedvind utan att själva påverkas kraftigt negativt i affärerna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, det låter genomtänkt. Äger också ett svenskt/nordiskt och ett globalt, så svenska bolag i sig ratar jag inte.

      Nilörngruppen är väl typexempel på ett bolag som inte alls borde påverkas, eller ja, snarare positivt om SEK faller. Etiketten på bolaget är nog globalt, istället för svenskt :-)

      Radera
  11. Hej Gustav!

    Det här med att investera i bolag listade i Sverige, men med global verksamhet (försumbar andel av intäkter från Sverige).

    Likställer du detta ur riskperspektiv med att köpa bolag som är listade utomlands? Eller finns någon ”Sverige-risk” ändå som kommer av listningen här och notering i SEK?

    Tack för intressanta tankar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sett till intäkter är de då globala bolag. Men om det går riktigt dåligt för Sverige påverkas även de eftersom de finns är. Så dåligt borde det väl (peppar peppar) inte gå och då är globala svenska bolag ett bra sätt att hedga sig.

      Riskerna skulle väl vara om Sveriges rykte är blir sämre, svårt att få bostäder, personal etc, men det är nog också lokalt (var i Sverige finns bolaget) mer än bara kopplat till landet. Men ökade skatter för att täcka underskott på andra håll är en reell risk. Företagsskatter slår direkt mot bolagen, och ökade löneskatter kan indirekt ge färre människor att anställa...

      Velar lite, men spontant borde välskötta globala (och nordiska) svenska bolag vara en väg framåt. Vitec och Paradox äger jag ju ändå utan att vara alltför rädd för deras utveckling. Däremot kryper riskerna närmare. Minskade t.ex. i Bonäsudden, i rese- och renoveringsportföljen, eftersom bostäder i Linköping faktiskt blev mer riskfyllt.

      Radera
    2. Just Sveriges rykte kan ställa till det för svensk exportindustri. Nyligen fick vi se hur Ungern drog öronen åt sig gällande JAS. Sverige är ganska ensamma att bedriva en sådan självdestruktiv inrikes-/utrikespolitik. Fler företag kan drabbas. Man kan tänka sig att exportprodukter utsatta för konkurrens kan drabbas hårdare.

      mvh

      Radera
    3. Ah, synd med JAS. Sen kanske vissa branscher är mycket mer politiska i sig och därmed mer känsliga. Svårt att se hur t.ex. Nilörngruppen skulle påverkas, men det är klart om Borås skulle få genomuselt rykte (mer än att det är dåligt väder) skulle det möjligen bli svårare att rekrytera. Men de är ändå ett väldigt globalt bolag: http://www.nilorn.se/sv/vara-kontor

      Radera
  12. Även jag håller (tyvärr) med om din analys av Sveriges nuvarande & framtida läge. Att sv politiker har så långt till de diskussioner som alla vanliga svenskar och deras samtal över köksborden kring den huvudlösa mig.politiken är tragiskt...
    Min familj har redan köpt vårt framtida utländska boende och våra kostnader för det är i euro så nog har vi fått smaka på valuta-smisk och låg tilltro till svensk ekonomi redan.
    Däremot har jag (ännu) inte lagt aktieinvesteringar utomlands. Skälet är dels att de största innehaven är investmentbolag (som drar nytta av en svag sv krona) och dels att vi ff har kostnader i sv kronor till största del.
    Hälsar
    Lars D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett utländskt boende är så konkret som en hedge kan bli. För egen del är jag nog ändå så rotad i Sverige som man kan bli, men på lång sikt ska alternativ inte uteslutas.

      Investmentbolag är en smart och enkel strategi. Antar att du kikat på det som Fridell skrivit och föreläst om, annars har du ett tips här: https://www.aktiespararna.se/nyheter/daytraderns-tips-tre-kopvarda-investmentbolag-perfekt-att-spara-i-langsiktigt

      Radera
    2. Aha! Nytt tips på något att sätta sig in i som jag inte hört/läst om kring investmentbolag! Juste! Stort tack!!! :-)

      Radera
  13. En bra investering är en bra investering även om företaget är lokalt. Sverige har sina utmaningar men det har alla utvecklade industriländer. Det finns inget i Sveriges situation som oroar mer än hos andra. Massmedia i Sverige utmålar gärna en överdrivet mörk bild men det är i regel en förvanskning av verkligheten. Vi människor är av naturen oroliga och är lätta att påverka när vi är rädda, något som många gärna försöker utnyttja. Läser man korrekt sammansatt statistik så ser man att vi har det bra. Långt mycket bättre än vad alla dessa olyckskorpar ger sken av.

    Kortsiktigt kan flyktingmottagande vara en kostnad men långsiktigt är det alltid en vinst med alla former av invandring. Särskilt när det är så begränsade antal som Sverige tar emot varje år.

    Företags och privatpersoners höga belåning kan bli ett problem om vi inte hanterar det rätt. Vid en lågkonjunktur kan vi vara dåligt rustade men det är alla andra länder i norra Europa med. Att lägga all skuld hos nuvarande regering och samtidigt tro att det magiskt skulle bli bättre med en annan regering är tröstlöst önsketänkande. Då handlar det nog mer missriktade aggressioner än om en korrekt analys. Vi har historiskt haft regeringar med en mängd olika sammansättningar som har ställt till det lika mycket allihop. Lyckligtvis är vi hyggligt bra på att kompromissa i Sverige vilket gör att vi ändå har haft det bra under många år nu. Mest troligt kommer det fortsätta så.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att flyktingmottagande långsiktigt är en vinstaffär är i sig ingen grundlag eller självklarhet, Andy, (om du inte kan hänvisa till fakta, rapport eller dyl.?).
      Joakim Ruist visar i sin rapport framtagen åt regeringskansliet (https://eso.expertgrupp.se/wp-content/uploads/2018/05/ESO-2018_3-Tid-for-integration.pdf) och bygger på migrationsforskning under en längre period (1990-2015) att "... nettoomfördelningen via de offentliga finanserna till en genomsnittlig flykting
      under hela dennas LIVSTID i Sverige uppgår till i genomsnitt 74 000
      kronor per år. Som jämförelse var omfördelningen till en genomsnittlig flykting i Sveriges befolkning 2015 cirka 60 000 kronor."
      En flykting kostar således (i snitt) sv skattebetalare 74 tkr/år. Och det är ju fakta som inte kan sopas under mattan. Återkom gärna, Andy, om på vilket sätt denna rapport framtagen år regeringskansliet har fel och på vilka grunder.

      Radera
    2. Man kan alltid se det som att bolaget är viktigast, och oavsett hur det går för Sverige lär det finnas väldigt framgångsrika svenska bolag.

      Sen har vi nog lite olika bild här. Jag menar att utvecklingen som den är nu, i en högkonjunktur, gör att det kan vara riskfyllt när sämre tider kommer. Och att flyktingmottagande är en kostnad uppfattar jag det som: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ny-eso-rapport-flyktinginvandring-en-kostnad-for-sverige Sen kan man säkert mäta på olika sätt (räknar man 1, 2 eller 3 generationer t.ex.), och oavsett kostnad kan det vara rätt av andra skäl, såsom humanistiska.

      Och ja, jag menar att politiker av olika färg varit och är naiva. Även om M nu är mer av de gamla moderaterna skulle jag klassa Reinfeldt som extremt naiv jämfört med t.ex. Göran Persson.

      Jag hoppas du har rätt i din positivism. Vill verkligen gå tillbaka till detta inlägg om 5 år och säga: Oj, vad fel jag hade. Dunderfel. Men just nu tror jag inte det, tyvärr.

      Radera
    3. Skrev lite långsamt, mitt svar är till Andy.

      Radera
    4. Mitt med och verkar som argumenten vi för fram är hyfsat lika :-) :-) :-)

      Radera
    5. Andy, du har fel. Flyktinginvandring (till skillnad från arbetskraftsinvandring) är i princip aldrig lönsamt. Oavsett om man mäter på kort eller lång sikt. Forskningen är i allt väsentligt ense på den punkten. Att det skulle vara lönsamt är en ren skröna som vissa politiker och media älskar att föra fram.

      Radera
  14. Tack för svar! Håller med om att skatter etc är en risk.

    Min egna högst ovetenskapliga gissning är dock att vi inte kommer se så mycket högre skatter på medellång sikt i Sverige. Svensk politik rör sig högerut och det mest vänsterorienterade regeringsunderlaget inkluderar numer en stor del av mittenpartierna. Skatten på arbete sänks när värnskatten tas bort och bolagsskattens trend är nedåt till exempel.

    Dessutom är även svensk socialdemokrati trots allt ganska näringslivsinriktade och inser nog även dom att de inte kan avvika alltför mycket från den allt globalare omvärlden skattemässigt.

    Ovanpå det tror jag allmänheten i Sverige (”Svensson”) i allt mindre utsträckning kommer vara intresserade av att finansiera en allt större underklass som är långt ifrån dem sett till kultur, bakgrund etc.

    Resultatet blir att Sverige blir mer som USA. En välmående överklass som åtnjuter lägre skatter och avfjärmar sig från problemområden. Och samtidigt en allt större underklass som inte längre har en välfärd att luta sig på. Mindre bidrag, förslummade bostadsområden, misär etc.

    Detta leder förstås till ökad otrygghet i samhället, ökad kriminalitet och enorma klyftor (jmf med vad vi varit vana med). Men det betyder för den sakens skull inte att man inte kan leva ett bra liv i Sverige. Det blir bara ett något anstöt mot vad vi är vana vid.

    Vad innebär detta investeringsmässigt: Jag fortsätter nog även fortsatt att investera en majoritet av mitt kapital på Stockholmsbörsen, men i globala bolag med liten del av verksamheten här. Jag kompletterar med ca 1/3-del utländska bolag (USA, Danmark, Asien).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så kan det mycket väl bli, bra gissningar och logiskt resonemang. Högst sannolikt blir det mer tudelat. En fråga är om överklassen verkligen tillåts ha låga skatter om röstmajoriteten skiftar med tanke på antalet "bidragsröster". Men att det blir mer som USA, ja det är mycket möjligt.

      Globala bolag är ingen dum strategi. Vad har du förresten hittat i Asien (nyfiken).

      Radera
  15. Håller med om Davva´s resonemang...

    Först måste man hålla isär utvecklingen i Sverige och utvecklingen för "svenska" (globala..) bolag.

    För Sverige blir utvecklingen antagligen en tudelning där några har ett "hyfsat bra liv" och de andra får bo i ett svårare samhälle.
    Hur många kommer att leva "hyfsat bra"? Ingen aning,(50 %, 25 % eller 10 %..??) men det blir antagligen allt färre framöver.

    Det fantastiska är att man delvis själv kan välja hur man vill ha det i framtiden. En "hyfsat bra aktieportfölj" kommer att göra stor skillnad i framtida livsstil.

    Det finns massor av välskötta "svenska" (globala..) bolag som har både produktion och försäljning utanför Sverige och som också kan anpassa sig till den framtida utvecklingen. Ingen fara för de bolagen!

    Besser

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan nog också hålla med, det krävs mycket för att svenska globala bolag ska gå dåligt. Det jag är orolig för är främst bolag med verksamhet i Sverige. Ta bolag som Vitec, Paradox och Nilörngruppen,.. de bör väl kunna gå bra oavsett får man hoppas.

      Sen är frågan som ni är inne på givetvis mycket större än det rena investeringsperspektivet. Men med en hyfsad portfölj har man i alla fall viss trygghet och fler valmöjligheter genom den.

      Radera
    2. Fast är det verkligen så enkelt att det räcker med en "hyfsat bra aktieportfölj"?
      Går Sverige dåligt kommer man försöka hitta nya intäktskällor för staten för att finansiera eländet våra politiker ställt till med (neddragningar i t.ex. äldrevård med samtidig huvudlös import av valboskap förmåga att generera skatteintäkter). Då kan svenska bolag gå bra men nya kapitalskatter ("...för att jämna ut de enorma förmögenhetsklyftor som finns i dagens Sverige...") kommer då att göra att aktieägarens netto efter skatt kommer krympa. För egen del funderar jag över att tex investera i fysiskt guld som inte kan beskattas för att ha utan att staten kan brandskatta det när statens skattekistor sinar.

      Radera
    3. Ja, det är svårt att veta. Skattehöjningar kan vara en risk. Guld eller utlandsboende är väl olika typer av hedgemöjligheter. En stor fråga är om samhällsförändringen ändrar röstmajoriteten till vänsterns fördel. Tittar man på dagens utanförskapsområden så röstar man vänster. Ökar de, kan det bli allt svårare att få en högermajoritet.

      Radera
  16. Har inte varit här förut, halkade in på ett bananskal. Ni har helt rätt i allt ni säger. Kul att man inte är ensam om att tänka som ni. Men det som jag anser är absolut det dummaste inför framtiden i detta landet är vuxna som bor hemma utan jobb. Fyller man bara på med invandring som får förtur före våra "barn" (18-35år) är det en katastråf som undersökningar borde ta tag i. De har inget jobb, ingen egen försörjning, ingen egen bostad och är i dagsläget ingen börda för stat och kommun. Men vad händer om 10-20år? Vem fan skall hjälpa dem att få mat på bordet?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ytterligare en utmaning. Både jobb och bostad måste finnas på plats för att integrationen ska fungera och det är ett skäl till att, tyvärr, vara skeptisk.

      Generellt tror jag förtur är ett sätt att skapa misstro, politikerförakt och faktiskt spä på de problem som redan finns. Grunden i samhället måste vara att behandla alla lika.

      Men sen vart allt landar investeringsmässigt... svårt att säga med någon säkerhet, men högst intressant att fundera på!

      Radera
  17. Såg följande idag. Vänsterpartiet backar från misstroendevotum. Vänsterpartiet backar från tidigare hot om att fälla regeringen om frågan gällande arbetsrätten. Ett av partiets hjärtefrågor. Vad betyder detta? Betyder det någoting att man säger någonting innan en valrörelse? Donald Trump arbetar för en dollar om året ger bort resten till välgörenhet. Det gjorde John.F Kennedy oxå avstod sin lön. Varför? Dem kanske ville något och tror på sitt land. Vilket är något helt annat än att skriva sig hos gamla mamma och kräva ersättning för dubbelt boende. Hur som helst snart kanske frågan om borttagande av värnskatten upp på bordet. Skall bli intressant. Hoppas att bloggare som Framtidsinvesteringe eller Stefan Thelenius kan lämna en kommentar kring detta.

    Med vänlig hälsning

    Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. Värnskatten är en no-brainer att ta bort IMO då jag är övertygad om att Lafferkurvan slår till vid nivåer över 50 % skatt. Jag ropar inte hej innan förslaget har passerat riksdagen men då det ingår i JÖK så finns det viss chans att det blir verklighet även om Sjöstedt knappast kommer att ge sig utan en liten fajt åtminstone.

      Radera
  18. Jag uttryckte mig inte exakt. Just i Asien är det inte direktinvesteringar i aktier, utan jag placerar dels i en Singapore-ETF (bodde där 1 år och var väldigt imponerad av samhället, trots, tyvärr, bristande demokrati) samt dels en Indonesien-ETF (spännande marknad).

    Ja, frågan huruvida senaste årens invandring leder till fler vänsterröster är relevant då vissa utsatta områden har 60-80% på (v) och (s).
    Samtidigt tror jag vi kommer fortsätta se (redan påbörjat) en högersväng hos övriga allmänheten som åtminstone kortsiktigt parerar det där. Kommande sänkning av värnskatten är ett exempel (och det av den ”vänstraste” regering vi kommer kunna ha framöver).

    På medellång sikt avgör migrationspolitiken. Idag öppnar regeringen upp för många hundratusen anhöriginvandrare kommande år. En grupp som enligt statistiken kommer med låg utbildningsnivå och som kommer få mycket svårt att etablera sig. Det kommer cementera segregationen än mer. Totalt hål i huvudet kan jag tycka när vi redan börjat se vad de senaste decenniernas migrationspolitik medfört.

    Vill poängtera att det inte finns någon vits att skylla all negativ utveckling på invandring. Sverige har problem även borträknat den med en utmanande demografi. Tyvärr underlättar det då inte att ta emot en enormt stor del som i genomsnitt är mindre utbildade, mindre produktiva etc. det försvårar vår demografiutmaning, inte tvärtom. Det sänker vår välfärd per capita. Tyvärr håller inte längre det humanitära resonemanget anser jag då vi varken kan erbjuda en bra framtid till de som kommer nu eller till deras barn. Dessutom ekonomiskt oförsvarbart jämfört med vad man kunnat åstadkomma för de 60 miljoner flyktingar som fortfarande finns i läget runt om vår jord.

    Viktigt också att notera att det globalt pågår ett ”race to the bottom” avseende många skatter. Länder konkurrerar om företag som ska komma till dem och bidra med ekonomisk aktivitet. Privatpersoner är också rörliga idag. För höga skatter leder till att de tar jobb utomlands istället. Kapital har alltid varit rörligt och svårbeskattat.

    Om något tror jag på en höjning av fastighetsskatten. Den går inte att fly ifrån.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med om det du skriver helt. Nog kan det bli en högersväng, åtminstone i det korta perspektivet (värnskatten talar ju för det). Och migration är egentligen något bra, bara den sköts på rätt sätt, och är hanterbar, det är där det brister.

      Singapore och Indonesien, två länder jag gillar. ETF:er är inte fel, även om jag själv vågat mig på att direktköpa aktier. Kommer du åt ETF:er på ett smidigt sätt numera, var köper du dem?

      Radera