söndag 28 februari 2021

Vad kan man ha för edge?


Jag försöker, så gott det går, att äga bolag där jag kan ha någon slags edge. Ett sätt är att köpa bolag innan många fonder kan. Där har du en stor fördel som småsparare. Bolag på mindre listor, ovanligare marknader eller med låg omsättning är svårare eller omöjliga för stora fondbolag att röra.

Edgen kan såklart bestå i olika saker:

  • Köpa ett bolag som är svårköpt för fonder (kunna-köpa-edge)
  • Kunna mer om bolaget mer än andra (kunskaps-edge)
  • Analysera bättre än andra (analys-edge)
  • Längre tidsperspektiv än andra (tids-edge)
  • Psykologisk eller mental edge (psykologisk-edge) 

Kunna-köpa-edge

Du kan som småsparare vara mycket tidigare på plats i lovande bolag, innan fonderna kan köpa. Omvänt så har du noll edge i storbolag på den här punkten. Viktigt är dock att bolaget växer så att det senare kommer bli mer attraktivt för fonder, i takt med att det blir större. 

Jfr även med standardtillvägagångssättet (puh) hos fonder: Att först filtrera bort bolag med sämre likviditet, och därefter välja ut de bästa bolagen bland det som är kvar av deras möjliga marknad. Som kontrast finns till exempel Grandeur Peak (se sid 6) som vänt på steken. När 70 % av kapitalet går till de 5 % största bolagen finns det en klar poäng i att inte leta just där. 

Kunskaps-edge

Om du läser du på om ett bolag som bevakas av noll analytiker så är det, i sammanhanget, lättare att få en kunskaps-edge. Att däremot tro att man har en kunskaps-edge i större bolag kan vara magstarkt. Visst, är du en utpräglad gamer så kommer du kunna spelbolag bättre än andra, branschkunskaper köper jag verkligen. 

Men att som vanlig privatperson tro att man kan Apple, Netflix eller Starbucks bättre än horder av analytiker och större lokala investerare framstår nästan som övermodigt och arrogant. Nej, du kan normalt inte ha någon edge alls i välbevakade storbolag. Din egen analys tillför lite i sammanhanget om du är analytiker nr 40 eller privatsparare nr 4 000 000 i bolaget. Men är det mot genomsnittsspararen du ska ha en edge? I bolag med passivt ägande kan du såklart då klättra högt. Men kommer du förbi analytiker och lokala storägare, fonder, etc, nej jag tror inte det!

Analys-edge

Jag försöker själv titta mycket på megatrender och "moat" och höja mina kunskaper där. Att investera globalt gör också att man kan identifiera bolag som "borde" lyckas, eftersom affärsmodellen fungerat i andra länder. Säger inte att jag har en analys-edge men jag försöker bli bättre. Här är öppna diskussioner och ett nätverk av duktiga investerare ovärderligt.

I analys-edgen är det inte lika självklar fördel småbolag. Är du en analysstjärna kommer du kunna bedöma såväl småbolag som storbolag. Men konkurrensen är såklart mindre i småbolag.

Tids-edge

En del menar att ditt, längre, tidsperspektiv kan ge dig en edge jämfört med "kvartalshetsen" i finansbranschen. Men återigen är det en slags övertro, "jag kan bedöma ett bolag på lång sikt, det kan inte analytikerna". Jag köper inte det synsättet när ett bolag är välbevakat. Och visst kan fonder många gånger vara långsiktiga ägare?

En teoretisering skulle kunna vara att tidsperspektivet för just välbevakade bolag förkortas till nästa kvartal, och att du gör något annorlunda om du lyfter blicken. Men det är att övervärdera sig själv. Det är lättare att nå prispallen i ett långdistanslopp med 10 deltagare än med 10 000, hur mycket bättre du än anser dig vara än 10 000-gänget.

Psykologisk-edge

Här kan man fördel läsa böcker som Cristofer Anderssons Börspsykologi. Är ingen stjärna på den mentala biten, långt ifrån, utan det är något att utveckla. Men uppenbart är vissa så starka att de kan gå emot marknaden i precis rätt läge. En dag kanske jag är där, men i nuläget handlar det om att minimera återkommande misstag och enkla mentala felpassningar.

Summering

Det är uppenbart att det är i småbolag du har fördelar som småsparare. Kunna-köpa-edgen finns enbart där, och kunskapsedgen är såklart mycket enklare att uppnå i något som inte är välbevakat. I mindre bolag tror jag mig ha en edge, eller varje fall ha en rimlig chans att skapa en. Mo-Bruk har en analytiker, Kri-Kri en och Ultrajaya ingen, just för att de är så små. Sånt vill jag satsa på och där spelar nedlagd tid mer roll än om jag t.ex. skulle läsa allt som finns att läsa om Apple.

Jag äger även större bolag, men där tror tror jag mig inte ha någon särskild edge. Som alltid är frågan vad man menar med edge. Ett sätt är att backa och se ifall man (oftast) har rätt eller inte. Då är jag tveksam till min egen edge, eftersom alltför mycket gått fel. Men jag försöker, långsamt, bygga upp mina kunskaper och gläds åtminstone av att ha köpt Kri-Kri Milk och Unicharm-Indonesia innan Grandeur Peak gjorde det och Century Pacific innan Tundra. 

Anser du dig ha någon edge? Och vad siktar du mot i så fall? Jag går oftast mot den kanske enklaste, att köpa bolag som fonder (ännu) inte kan köpa, även om jag försöker utveckla andra delar.

söndag 21 februari 2021

Fab-Form, nära köp, men ändå inte

Fab-Form Industries är litet kanadensiskt bolag som har nettokassa och sysslar med gröna produkter inom byggande. Mycket handlar om att spara tid, trä och vara effektiverare. Tyvärr är det delvis cykliskt och inga fonder är inne (men det kan bero på storleken). 

Det här kunde verkligen varit ett bolag för portföljen och ett exempel på sånt du kan köpa som småsparare innan fonderna kan. Ett ESG-bolag med fina nyckeltal till typ 7x EV/EBITDA lockar. Tyvärr finns en stor nackdel, man kan diskutera hur stor, men här kommer plus och minus.

Positivt

  • Smarta produkter mot hållbart byggande, viss diversifiering.
  • Litet, under 5m CAD.
  • Skuldfritt och nettokassa, ovanligt inom branschen.
  • Skanska USA är kund (syns på deras Facebook-sida)
  • ESG-case, till låg värdering.
  • Lång historik med fina nyckeltal.
  • Bokfört värde per aktie har växt fantastiskt över tid.
  • Defensiv ledning.
  • Stort insynsägande.

Negativt och frågetecken

  • Endast 4 av 9 produkter är patenterade. 
  • De patenterade produkterna ägs inte av bolaget om jag tolkar det rätt. Här är min stora tveksamhet. Har svårt att sätta "moat" på bolaget eftersom de inte äger det som skapar de eventuella konkurrensfördelarna.
  • Delvis cykliskt, kopplat till byggande.
  • Svårt att köpa pga låg omsättning och free-float.
  • Inga fonder inne, kan delvis förklaras av storleken.
  • Kan vara "värdefälla" och oupptäckt hur länge som helst, särskilt ifall patentbiten avskräcker fonder?

Summering

Jag var väldigt intresserad av bolaget, men att patenten inte tycks tillhöra bolaget är en "dealbreaker". Det kan visserligen vara något som fortsätter 50 år utan problem. Men för mig väcker det frågor då det normala är att bolaget äger patenten. Även om de inte betalat för själva användandet sedan 2002 (eller längre) så är risken för problem svårbedömd.

Samtidigt förekommer det i andra bolag, som Unilever Indonesia, och Uni-Charm Indonesia att ett dotterbolag är beroende av moderbolaget, och då betalas dessutom licensavgifter. Så jag vet inte hur stor vikt man ska lägga vid det här upplägget. Men i kombination med att bolaget har en visserligen konsekvent men kanske väl defensiv inställning (har t.ex. ingen investerarpresentation av princip) finns risken att bolaget aldrig upptäcks. Så jag avstår. Men det var inte långt ifrån att hamna i portföljen.

Vilka risker kan du ta kring patent?

söndag 14 februari 2021

Går Sverige i riktning Sydafrika?

Tyvärr är jag skeptisk till utvecklingen i Sverige. Man kan kanske säga att vi rör oss i riktningen "Sydafrika under Zuma-perioden", vilket inte är positivt. Och det på egen hand, i en kombination av missriktad godhetsiver och sällan skådad inkompetens. 

Ämnet går utanför det rena investerarperspektivet, men jag har svårt att bortse från min motvilliga övertygelse. Det är ett skäl till att jag investerar mindre i Sverige än vad jag hade önskat. Så vad är då likheterna med Sydafrika under Zuma-perioden? Jo, fler än man kan tro...

Maktparti i förfall

Socialdemokraterna har haft makten länge, och tappat både färdriktning och kraft. Här finns uppenbara likheter med ANC. Toppskiktet av politiker är väldigt svagt sett till arbetslivserfarenhet, utbildning och kompetens. Det som en gång var ett arbetarparti har blivit ett bidragsparti, och de samhällsbärande egenskaperna har till viss del bytts ut mot samhällsförstörande och de har hamnat i dåligt sällskap (tänker främst på miljöpartiet).

I Sydafrikas fall handlar mycket om att korruptionen skapat problem. Här skulle jag säga att det främst är inkompetensen, eller att makten korrumperat till den grad att man gör vad som helst för att behålla den. Man har konsekvent inte sett något komma och har svårt att se (uppenbara) effekter av egna beslut. De har somnat vid ratten och knappt märkt att bilen börjat backa, eftersom de enbart är fokuserade på att själva sitta i förarsätet. Arbetarrörelsen rör sig fortfarande, javisst, men åt fel håll.

Elbrist

Att stänga ner fungerande kärnkraft och bli beroende av fulimport och oljeeldning vid kalla eller vindstilla dagar visar hur dålig Miljöpartiets och Socialdemokraternas politik är i praktiken. Man kan inte fylla elledningar med ideologi. Precis som elbrist hämmat Sydafrika går Sverige frivilligt dit. Och varför lyssnar inte MP, av alla partier, på IPCC:s rekommendationer? Som ett minimum borde man vänta med att fasa ut tills fullgoda stabila alternativ är på plats. Att sossarna gått med på detta är en blackout som drabbar svenska företag och svensk ekonomi. Och hur gröna är elbilar om de i praktiken är kolbilar? 

Hög arbetslöshet

Att ta hand om människor är fint och den goda viljan finns där. Men att ta emot en stor mängd människor som saknar språk, utbildning och bostad och sedan tro att det går väl för dem på arbetsmarknaden är naivt. Sverige är ett av de länder där det krävs allra mest för att få jobb, och digitaliseringen gör de enkla jobben färre. Självförsörjningsgraden är ett viktigt mått för hur det går, rensat för politiska skenmanövrar, och där ser det illa ut tyvärr. Jag vill och önskar att det ska bli bättre, men det är nog naivt att hoppas på, särskilt pga Corona och digitaliseringen. 

Här gömmer sig också en grogrund till mänskliga tragedier och missad potential (folk vill arbeta!). På toppen av detta kommer kompetensutvisningarna som visar hur galet allt är: du går inte säker från ett misslyckande ens om du lyckas. Men sak är säker: bidragstagare kommer i större utsträckning rösta på bidragspartier vilket kan ge en ond cirkel som är svår att bryta. 

Otrygghet

Det här hänger ihop med arbetslöshet, utanförskapsområden, Morgan Johansson, bostadsbrist och brist på värderingar. Straffen är inte särskilt avskräckande och du får mängdrabatt. Och alltför ofta har man gärningsmannens perspektiv snarare än offrens. I Sydafrika finns många gated communities och spridningen mellan områdena är stor. Är vi på väg dit? 

Lägg där till att många politiker inte ens är på banan utan relativiserar det som händer, trots att Sverige sticker ut t.ex. när det gäller antal sprängningar. En del av det som byggt Sverige starkt och hållit samman landet är tilliten, och den håller på att erodera.

Brain Drain

Om man inte får valuta för skattepengarna, eller ser att barnen inte kommer få det bättre, varför ska man vara här om man har möjlighet att röra på sig? Precis som i Sydafrika-fallet kan Sverige drabbas av omfattande brain-drain där kompentens, skatteintäkter, och industrier i större skala lämnar landet. Varför ska arbetstillfällen hamna i Sverige om det finns bättre villkor utomlands (som el och trygghet). Det är ett sluttande plan som är svårt att vända om det börjar. Och idiotiskt nog kommer vissa partier glädja sig åt den ökade jämlikheten bland de som är kvar.  

Valutarisk

Omvärlden kan se på Sverige på ett annat sätt i framtiden, vilket redan börjat. När ett land missköts tillräckligt längre kommer det få problem med ekonomin. Sverige har visserligen ett bättre utgångsläge än Sydafrika hade, men hur länge håller det? Lägger man ihop arbetslöshet, otrygghet, brain-drain, elbrist, och kryddar med att kommunerna till stor del lånar i dollar kan det gå fel snabbare än man kan tro. Och hur utvecklas ekonomin i ett land där allt färre ska försörja allt fler och man redan ligger för högt på Laffer-kurvan?  

Summering

Visst finns mycket bra i Sverige, men vi lever på gamla meriter. Ur det rena investerarperspektivet kanske det är fel att titta för mycket på landets utveckling. Företagen är en annan sak, och många svenska bolag är dessutom globala. Men risken är att vägarna korsas. Kan svenska företag klara sig utan el? Drabbas inte de också av otrygghet, brist på (rätt) arbetskraft och bostäder?

Ledsen om jag är såväl dystopisk som negativ. Jag vill mycket hellre vara positiv i den här frågan. Men jag kan inte. Kan du? Övertyga mig gärna i så fall. Och påverkar Sveriges utveckling hur mycket du investerar i svenska företag? Precis som jag inte vill investera i misskötta företag tar det emot att investera i misskötta länder, i alla fall när de glatt tågar vidare i fel riktning utan att inse allvaret. 

söndag 7 februari 2021

Halvledarbranschen helintressant?

Jag äger ett bolag i halvledarbranschen, nämligen Singaporenoterade Micro-Mechanics. Se gärna presentationen av deras senaste rapport för en överblick av bolaget. Det roliga med bolaget är att de verkligen tillverkar "hackor och spadar", är små men globala, och har en stark ställning i branschen. Läs gärna om konkurrensfördelarna. Jag gillar särskilt att produkterna förbrukas vilket ger återkommande efterfrågan. I mina ögon är de en global (Hidden) Champion, som borde vara intressant för fler fonder.

En viktig fråga för bolaget är hur halvledarbranschen utvecklas. Kan detta vara en slags megatrend som är bra att få exponering emot? Går de mot en supercykel? Detta utdrag ur deras rapport är i mina ögon särskilt intressant (mina fetmarkeringar):

However, against this challenging macroeconomic backdrop, the semiconductor industry has been remarkably resilient. Although the results for all of 2020 have not yet been published, WSTS expects the global chip industry to have grown 5.1% in 2020 to US$433 billion and to grow another 8.4% this year to US$469 billion. Indeed, we believe the semiconductor industry may be entering a Supercycle of multi-year growth powered by skyrocketing demand for computers and the need for enormous data centers to support remote work and learning, video streaming, online conferencing and a host of other internet-based platforms from social media to banking, health and even fitness. At the same time the demand for the chips that go into 5G phones and the cellular networks needed to support faster data-transfer, is also contributing to surging demand for semiconductors. Together with a proliferation of applications for chips in everything from today’s refrigerators and musical instruments to tomorrow’s driverless cars, many chip makers are currently swamped with orders. As a result, we foresee that the yearly growth rate of the semiconductor industry could possibly accelerate to double digits. This would translate into a massive industry of over US$1 trillion in annual chip sales in as little as seven years

Det jag fastnar för är att halvledarna är överallt och i sig är ett spel på flera olika megatrender. Kan man då hitta marknadsledare i den sektorn borde de rimligen ha en ljus framtid. Själv har jag valt Micro-Mechanics. Men det finns fler bolag, t.ex. Taiwan Semiconductor, ASML och Mycronic.

Tror du på halvledarsektorn? Vilka bolag har du valt? Bryr du dig om supercykler och sånt, eller tittar du snarare på historiken? Tror för egen del att det kan vara bra att försöka kika framåt, även om det såklart är svårt.