söndag 17 september 2017

Köpa franska katamaraner? Och klarar lyx krisen?


Aktie: Fountaine Pajot
Notering: Frankrike, ticker ALFPC
Marketcap: 160 m$, smallcap
Kurs: 82 Euro
Direktavkastning: ca  procent
Courtage: Maxcourtage
Elektronisk handel: Nej, telefonorder
Möjlig att äga i: Alla depåtyper, Europa

För seglingsintresserade är det här kanske vardagsmat, men för mig är det ett nytt bolag. Fountaine Pajot gör lyxkatamaraner sedan 40 år tillbaka och är börsnoterat i Frankrike. Med tanke på marketcap och dålig analytikertäckning kan det vara så att bolaget både bokstavligt och bildligt seglar under radarn. Har försökt ta reda på närmare marknadsandelar och varumärkesstyrka utan att lyckas. Tolkar det ändå definitivt som att de är en mycket framstående aktör, och tar gärna emot input här!

Aktien har mycket historik när man tittar på vinstökning, avkastning på kapitalet, utdelningtilväxt etc. Men man får tänka på att det varit goda år. Knäckfrågan är om det här åker ner i källaren den dag lågkonjunkturen knackar på dörren.

Vad gör dom? Jo, lyxkatamaraner och någon slags motorbåtskatamaraner (finns nog bättre ord här). Se bolagets hemsida. Såg förresten på blocket att en katamaran var ute för 6,5 miljoner kronor på blocket (!) så vi pratar om Lyx med stort L.

Fantastisk historik? Ja, utan tvekan
Vi slänger fram några nyckeltal och vi hittar fantastiska siffror:
  • ROE senaste 12 månader: 33
  • ROE snitt, senaste 5 åren: 17
  • EPS-tillväxt, snitt senaste 10 åren: 22%
  • EPS-tillväxt, snitt senaste 5 åren: -
  • Kassaflöde-tillväxt, snitt senaste 5 åren: 72%
  • Försäljningstillväxt, snitt senaste 5 åren: 15%
  • Försäljningstillväxt, snitt senaste 3 åren: 20%
  • Försäljningstillväxt, snitt året: 19%
  • Direktavkastning: 1,1%
Goda framtidsförutsättningar? Ja, men cykliskt
Jag funderar verkligen på hur cykliskt det här är. Nog finns också en begränsad marknad eftersom katamaraner är allmänt åbäkiga och inte kan finnas på var mans tomt eller brygga. Men de riktar ju inte sig inte till vem som helst.

Konkurrensfördelar lär finnas:
  • "Etiketten" på båten lär spela stor roll vid ett köp. Du åker ju runt och visar upp ett slags flytande lyxfritidshus. Du kan säkert ta mer betalt för ett starkt varumärke.
  • Att en tillverkare funnits länge och inte råkat ut för kvalitetsproblem eller olyckor spelar säkert in. Eventuellt är det en del av varumärket.
  • Försäljningskanaler och etablerade branschkontakter är också viktigt. Kan nog leda till inträdesbarriärer för nya båttillverkare då båtarna inte bara ska tillverkas utan också säljas.
Katamaraner är generellt energisnålare än motorbåtar vilket är positivt för bolaget. Elektrifieringen av sjöfarten kan också påverka, men vet inte hur.

Ok värdering, nja
Katamaran-kalaset kostar P/E 20 och har en direktavkastning på ca 1 procent. Med tanke på kvaliteterna i bolaget, historiken, tillväxten, hög avkastning på egna kapitalet etc, är det på ytan överkomligt. Men... vilket E (Earnings) kan man räkna med några år framåt? Skulle lågkonjunkturen sticka fram sitt fula tryne och vinsten halveras, ja då är det istället P/E 40. Jag skulle vilja ha mer marginal här.

Hur klarar lyx kriser?
Den stora frågan i det här bolaget är hur de klarar sämre tider. Som tidigare VD för Louis Vuitton sa "The world of luxury doesn’t obey the same rule". Men stämmer det? Troligen inte. I alla fall om man får tro den här intressanta rapporten.
The correlation between each firm and the overall economy indicated that as GDP decreased so did a luxury firm’s performance. In other words, as the economy entered the recession luxury firms were unable to perform at pre-recession levels. From this, it can be concluded that the luxury industry typically performs in general unison with the overall economy. Like the majority of firms, luxury firms are unable to maintain revenues and profitability during a recession. Lessened sales and profitability support the conclusion that the luxury industry was not immune to the most recent recession.
Samtidigt måste man skilja på båtar, klockor, lyxiga mellanmål eller vad det gäller. Knäckfrågan är om man drar ner ett katamaranköp om börsen rasat (vilket jag tror). Men jag kan inte påstå att jag har någon insyn i hur köpprocesserna ser ut. Och är man uppsagd kanske man har mer tid att segla, haha. Och kan katamaranen vara det perfekta pensionsköpet för rikingar som kommit upp i åren? Då talar demografin för bolaget. En långsökt teori är att målgruppen är så rika att de köper ändå. 

Ett närliggande exempel är hur husbilar och sånt påverkas i sämre tider. Här har tesen framförts att det är en framåtblickande konjunkturindikator vilket nog inte är en dum teori alls. Sammanfattningsvis gillar jag ocykliska konsumentvaror mycket bättre, hellre mjölk än båtar. 

Summering
Här finns ett fantastiskt fint bolag som seglar under radarn. Men jag har, trots vissa halvhjärtade försök, inte riktigt förstått mig på marknaden. Kanske för att jag själv blir lätt illamående vid minsta sjögång (så försök att övertyga personer i min närhet att jag varit en exotisk upptäcktsresande i ett tidigare liv skulle knappast ha framgång :-)

Känner någon till detta bolag eller branschen? Är båtar en form av konsumtion som är högcyklisk? Ska man dra alla båtar över en kam? Kan lyxiga Katamaraner ha en stabilare sjögång - även på börsen? Är väldigt öppen för input, så tyck till!

Ps) till vissa ekonomiska politiska talespersoner: En skatt på lyxkatamaraner vore träffsäker :-)

onsdag 13 september 2017

Nästa aktiepub 12 oktober


Nästa aktiepub blir torsdag den 12 oktober kl 18 på Sue Ellen, Tulegatan 17.

Jag går på offensiven och bokade 30 platser som jag hoppas fylls. Detta blir ett särskilt fint tillfälle att dränka sina sorger över höjd ISK-skatt men också diskutera nya case och strategier.

På sedvanligt maner är det öl/vin/alkoholfritt i trevligt sällskap, i en avslappnad atmosfär, med många olika investeringsstilar representerade. Kvällarna brukar vara bra tillfällen att knyta nya kontakter oavsett om du är en rutinerad investerare eller mer grön. Nog pratas det (givetvis) om annat än investeringar men du kommer nog att märka var vi är om du dyker upp för första gången.

Nog talat, välkommen med din anmälan här på bloggen. Hoppas vi fyller platserna och får en trevlig kväll!

söndag 10 september 2017

Min riktiga portföljfördelning - och ISK-ilska


Ni som varit med ett tag ser att jag investerar mycket i utländska bolag. Men om vi tar ett bolag, vilket som helst, säg polska LiveChat. Jag har 6% av portföljen i den. Kan man då säga att "Polen" står för den andelen? Nej, man måste titta på var intäkterna kommer ifrån. Säljer de 100% i USA är det ju i praktiken ett amerikanskt bolag, i alla fall sett till försäljning.

Detta är inget unikt och jag tror Stefan Thelenius och Framtidsinvesteringen har haft exempel på en sån här omräkning. Nåja, vi gör en övning och ser vart vi landar.

Ursprunglig portföljfördelning
Här går jag enbart på nationaliteten på bolagen. Eftersom Northwest Healthcare är ett kanadensiskt bolag med 9% vikt landar 9% i Kanada. Noteringen är inte avgörande, och Somero räknas som ett amerikanskt bolag (vilket det är) trots att det är noterat i UK. Detta ger följande bild:


Man kan ju säga att Kanada väger väldigt tungt. USA:s låga vikt beror på att Somero är enda amerikanska bolaget.

Justerad portföljfördelning
Nu tar jag hänsyn till var bolagen har sin försäljning. Northwest Healthcares 9% fördelas ut på 30% Sydamerika, 25% AU/NZ, 25% Kanada och 20% Tyskland. Savarias försäljning är till 60% i USA och då åker 60% av vikten på 15% dit. Att A2 Milk säljer mycket i Kina får också effekt. Ja, ni förstår. Allt kastas om och den totala bilden blir då:



Här blir Kanada mycket mindre viktigt. USA kliver däremot upp som den största exponeringen. Notera att skalan på staplarna är annorlunda jämfört med bilden ovanför.

ISK-ilska
Igår kom den tråkiga nyheten att skatten på ISK och kapitalförsäkringar föreslås höjas från och med årsskiftet 2018.


Något man istället borde höja är kompetensen hos de få personer som påverkar förutsättningarna för sparande i Sverige. ISK och Kapitalförsäkring är sparformer som vanligt folk är hänvisade till för sitt pensionssparande och de drabbas också. Hur man kan beskriva en skatt som slår mot alla som "träffsäker" övergår mitt förstånd. Och det viktiga är såklart långsiktiga spelregler och incitament till sparande vilket även skulle ge högre skatteintäkter på sikt. Signalvärdet i att man inte rör lån utan sparande ska inte underskattas och man straffar de personer som tar ett ansvar för sin framtid.

Om någon skulle crowdfunda en ekonomiutbildning (eller annan utbildning) till vissa ekonomisk-politiska talespersoner skulle jag bidra direkt. Men egentligen handlar det inte om utbildning eller inte, utan kompetens, inställning till saker och att veta vad man pratar om, vilket är något helt annat. En absurd detalj är också att oppositionen - om den bara vill - skulle kunna stoppa den här höjningen när som helst. (uppdaterad text 170912)).

Mycket finns att säga i sammanhanget, men debatten mellan Anna Svahn och Ulla Andersson säger väldigt mycket. Kolla t.ex. in denna tweet och detta blogginlägg.

Kommentarer och summering
Min superexotiska portfölj närmar sig en tråkig globalfond om man tittar på fördelning efter försäljning. Med den här bilden är det inte så farligt att öka "tilten" mot övriga Asien något ytterligere och exponeringen mot USA framstår som ganska hög. Kanske för hög? Vem vet, kanske finns det någon där ute med en ännu mer exotisk portfölj än min småtråkiga? :-)

Är inte säker på att försäljning är den "rätta bilden" för intäkter/kostnaderna påverkar också. Men det är i alla fall mer rätt än var bolaget är noterat. Eller vad säger du? Hur är din portföljfördelning, på ytan och på riktigt? Kom också ihåg att svenska innehav inte behöver vara svenskt i förhållande till försäljning, H&M är ju ett klassiskt exempel.

Och jag gissar att fler är upprörda efter de föreslagna skattehöjningarna på ISK/kapitalförsäkringar? Inlägget blev lite splittrat men jag var tvungen att lägga till några rader om det!

söndag 3 september 2017

Inköp: Sealink Travel Group


Aktie: Sealink Travel Group
Notering:  SLK
Market Cap: ca 340 miljoner USD 
Kurs: 4.05 AUD
Direktavkastning: ca 3,5 procent
Courtage: Halvdyrt ca 350 kr
Elektronisk handel: Nej, telefonorder
Möjlig att äga i: Endast vanlig aktiedepå 

Sealink Travel Group är ett australiensiskt bolag jag köpt in under sommaren. Härligt turistrelaterat verksamhet eftersom de sysslar med färjeturer och kryssningar. En del av deras business kretsar kring Kangaroo Island där de har ett slags (kvasi)monopol på att köra färjeturer. Det goda samarbetet med myndigheterna, staten tjänar ju på ökad turism, gör att de kan sitta i en bra sits för nya rutter. Myndigheterna och bolaget sitter så att säga i samma båt.

Och alla Asiater vill väl någon gång, eller helst flera gånger, till Australien? Australien är på behagligt flygavstånd om man lever i Asien. Den simpla tesen är att bolaget kommer att fånga en megatrend (ökat resande) och att de som en stark lokal aktör kommer få sin del av kakan.

Ska slutligen säga att jag inte hittat detta bolag helt själv. Däremot hittade jag en fantastisk fond som äger bolaget. Fonden är smått unik och fokuserar på "Hidden Champions", alltså bolag som dominerar en marknad, men som inte är så välkända (vilket rimmar väl med min strategi). Se sid 23 i fondens senaste presentation för en bra beskrivning och exempel på bolag. Se också Sealinks egna presentation här. Missa inte heller Sealinks årsredovisning, där sid 12 visar på bolagets historik.

Fantastisk historik? Ja
Mycket fin utveckling på Financial times staplar. Dessa nyckeltal kan lyftas fram:
  • ROE senaste 12 månaderna ca 16%
  • ROE femårssnitt ca 19%
  • Tillväxt kassaflöde ca 40% per år, femårssnitt
  • Tillväxt vinst ca 27% per år. femårssnitt
  • Tillväxt utdelning ca 24% per år, treårssnitt
Vissa nyckeltal kunde såklart vara bättre men, det är ändå ett klart ja.

Goda framtidsförutsättningar? Ja

Har bolaget en ekonomisk vallgrav?
De har en stabil grund att växa ifrån tycker jag. Flera fördelar följer av att vara Australiens största turist- och logistikföretag. Här kan jag låta Hidden Champions-fonden beskriva dem, se även sid 27 för mer info.
"The resiliency of Sealink is supported by long government contracts and delivery of critical services to provide essential, stable, and long recurring cash flows - even in bad times. It has a monopoly in most of the routes it services.
Not to be seen as an asset-heavy operator, this company is a technology champion utilizing dynamic pricing, growing e-commerce sales, and machine learning pricing preditions."
Ja, det låter ju fint med rutter med vissa monopol-inslag, långa kontrakt och samarbeten med myndigheter. Här finns en tydlig moat och inträdesbarriärerna bör vara höga. Jag gillar också att de är med i det digitala racet. Svenska jämförelseobjekt är t.ex. Gotlandsbolaget (inofficiella) och Strömma Kanalbolaget, men där finns nog inte lika stark strukturell tillväxt och möjlighet till nya rutter.

Är inte flyg en konkurrent för vissa öar? Ja, men färjorna kan du ta med bilen och de är också billigare. Notera att Kangaroo Island kommer att få flygturer i höst/vinter, vilket troligen pressat kursen.

Ökar marknaden på sikt?
Tittar man på Turismen till Australien talar den sitt tydliga språk i den här tabellen (välj 10 år eller max). Intressant nog minskade inte turismen till Australien nämnvärt under finanskrisen.

Bakom ökningen ligger väl delvis ett bra jobb från Australiens sida, men framförallt får medelklassen i Asien mer pengar att resa för. Och när fler blir pensionärer kommer de att få mer tid också, där finns möjligen en guldgruva på sikt. Givetvis finns gränser för hur täta turer man kan köra och hur många man kan pressa in på ett kryssningsfartyg. Bolaget är inte hur skalbart som helst, men samarbetet med myndigheterna och bolagets storlek (störst i Australien) gör att förutsättningarna för ytterligare tillväxt borde vara goda.

Ok värdering? Ja
P/E 17 och direktavkastning på 3,5 procent* är vad kalaset kostar enligt 4-traders för 2017. Det följs av fem analytiker och snittrekommendation är ett pris på 4.80 AUD. Bolaget är ändå inte så hett, om vi talar om institutionellt ägande, troligen pga mindre marketcap och halvdålig omsättning. Jag tycker inte att det är någon superrea men ändå ok på sikt för ett förhoppningsvis stabilt tillväxtbolag med en dominerande ställning i en framtidsbransch.

*Financial Times uppgift om direktavkastning på 5 procent stämmer inte. Uppdaterat till 3,5 procent efter kommentar!

Sammanfattning
Med detta bolag har jag gjort comeback i Australiensiska aktier, jag har tidigare under åren ägt Woolworths, Ridley och Blackmores. Får hoppas på bättre lycka denna gång. Äger förresten A2 men de är ett Nyzeeländskt bolag trots noteringen i Australien. Lockas du av Sealink? Tror du det passar mig?

Blir också en comebacksummering, det här med att i en mening säga varför man äger ett bolag: Jag äger Sealink eftersom jag tror på ökad turism i Asien, och att Australien blir en vinnare, vilket också kommer att göra bolaget till en vinnare.

Ska till sist också nämna några portföljförändringar i närtid. Gjorde en större minskning i Somero och en mindre i Northwest och sitter nu på en viss kassa. Se hela portföljen till höger där Sealink nu klivit in på 4%.