söndag 24 mars 2019

Portfolio management

Vilka aktier man väljer är superviktigt. Men hur man hanterar portföljen under tiden spelar också stor roll. Har inte skrivit så mycket om "Portfolio management", även om det tangerar mina portföljregler.

Portföljreglerna finns beskrivna i ett tidigare inlägg. Den korta resumén är att jag nu som standard vill ha 10-15 bolag, högst 20 stycken, med 4 till 25 procents andel. 25 procents andel är absolut max, vid mer än 15 procent börjar jag bli nervös och vid 20 tilltar både segerrus och oro. Det krävs alltså mycket för att jag inte ska minska innan ett bolag når 25 procent. Normal andel är 5-6 procent. Om bolaget går under 4 procent triggas ett beslut - öka eller sälja av.

Minska, sälja av eller öka?
Jag minskar i ett bolag om:
  • Det går över 25 procents andel eller påverkar nattsömnen innan dess (=fått för hög vikt).
  • Min conviction har sänkts beroende på något som hänt med bolagets konkurrensfördelar, tillväxt eller värdering. 
  • Jag vill omfördela till ännu bättre case (används med försiktighet).

Jag säljer av ett bolag om:
  • Om det går under 4 procent, och jag inte vill öka. 
  • Caset har oavsett vikt förändrats till det sämre. Tillväxten eller konkurrensfördelarna kan ha försvagats eller förtroendet för ledningen försvunnit. Värderingen kan också blivit orimlig. 
  • När jag gjort fel bedömning av bolaget och väl kommer på det!

Jag ökar i ett bolag om:
  • Det går under 4 procent och jag fortfarande vill äga det
  • När jag fått en ökad conviction i ett befintligt bolag. Starkare tillväxt, konkurrensfördelar eller lägre värdering är t.ex positivt.
  • Jag kan också gå in stegvis när jag köper nya bolag.

Och några ord om "conviction". Det jag vill ha i bolagen är en möjlighet att i allra bästa fall få 15-20 procent per år i totalavkastning över lång tid. Förändringar i bolagen ska ställas mot detta mål/vision. En sämre rapport, som inte bara är ett hack i kurvan, kan leda till lägre convicsion. Då är det logiskt att minska. Risken är såklart att man i efterhand (över)reagerar på nyheter, så det gäller att verkligen utvärdera mot de långsiktiga tillväxtmöjligheterna.

Notera att det är förväntad utdelning + tillväxt som ger totalavkastningen. Ett bolag med 1% direktavkastning kräver 14% tillväxt medan 8% direktavkastning kräver 7% tillväxt. Annat spelar också in, t.ex. möjlighet till uppvärdering. 

Rätt eller fel?
Vad tycker du om mina tankar? Jag vill ha ett absolut tak (max 25%) för att inte påverkas för mycket. Vunnen nattsömn är viktigare än förlorad avkastning. Små innehav får inte heller bli för små: en 5-bagger ska märkas, vilket matematiken säger är 400 procent upp. Med start på 5 procent skulle de gå till 20 procent av portföljen, allt annat lika, vilket ändå är okey. Och jag agerar på förändrad conviction och ökar eller minskar därefter.

Hur sköter du förändringar i portföljen? Och vad har du för max- och miniminivåer? Likaviktning hade varit smidigt. Men jag tror mer på vissa bolag och jag vill kunna behålla vinnare så länge som möjligt.

söndag 17 mars 2019

Köpa Home Depot i tidigare läge?


Spaningen efter spegelinvesteringar fortsätter. Förra veckan var det Avanza som testades som "tidsresa". Den här gången kollar jag på Filippinernas motsvarighet till Home Depot. Filippinerna är som sagt en tillväxtekonomi och BNP-tillväxten är över 6 procent. Medelklassens tillväxt nämns i en bra artikel. Man kan tänka sig att detta bolag fångar just den tillväxten.

Wilcon Depot 
Wilcon Depot är den ledande heminrednings- och byggvaruhandeln i Filippinerna, tänk Home Depot i USA. De kom in på börsen så sent som 2017 men har funnits i landet sedan 1970-talet och i större skala sedan 2003. Här en video som visar hur affärerna ser ut.

Se gärna uppgifter om värdering och prognoser på 4-traders, hemsidan, och senaste presentationen. Presentationen kring IPO:n ger en bra bild av konkurrensen.

Nyckeltal
I dagsläget handlas bolaget kring 16 PHP och P/E är kring 38 på rullande tolv månader. För 2017 ligger nettomarginal på 8 procent, ROE på 14 procent.

På prognoser hos marketscreener är P/E för 2019 ca 32. Det förväntas sjunka till 26 för 2020 och 22 för 2021. Sammantaget är bolaget inte billigt och tillväxt är inprisad.

Positivt och negativt
Positivt är att
  • Liknande affärsmodeller håller globalt, ofta är det några få stora aktörer. 
  • Dessa typer av bolag är ännu inte särskilt drabbade av e-handels framväxt. 
  • Ett favoritfondbolag, Grandeur Peak, är inne i bolaget
  • Just heminredning och byggrelaterade inköp kan fånga medelklassens tillväxt fint. De rör sig från låg till övre medelklass, se gärna tabell 8 i den här rapporten.
Negativt är
  • Att bolaget är ungt på börsen, vilket alltid är en risk. 
  • Värderingarna i Filippinerna är höga och Duterte är också en risk även om det inte är så troligt att han lägger sig i den här typen av bolag. 
  • Allt inom retail kan påverkas av e-handeln. Home Depot är innovativa. Kan ett mindre bolag leverera på den punkten utan att dra på sig för mycket kostnader? De har online, men hur långt fram är de?

Synpunkter
Tror du det är värt att kolla vidare på caset? Jag tror att den ledande kedjan kommer gynnas av medelklassens framfart och att det är en väldigt lång trend. Men värderingen är i högsta laget. Jag tror bolaget är värt ett högt pris, men betalar ogärna över P/E 20 på förväntad vinst två år framåt.

Vad tror du om detta bolag? Jag landar nog i "för dyrt" men är högst påverkbar :) Hade bolaget haft samma historik, marknadsposition och värdering som Italtile hade jag köpt direkt.

PS) Tittar även bland annat på Concepcion (AC/rulltrappor), Century Pacific (burkmat), Philippine Seven (7-eleven) och Macroasia (flygunderhåll). Om någon vill kika på dem och diskutera vore det kul!

söndag 10 mars 2019

Köpa ett "Avanza" i ett tidigare läge?


En fördel med att titta globalt när man investerar är att man kan hitta "spegelinvesteringar". Alltså att utgå från ett ett lyckat västerländskt bolag och köpa en kopia i tidigare läge. Jag har nu hittat en motsvarighet till Avanza i Filippinerna. I bästa fall kan sådana bolag vara tidsresor där köper ett bolag tidigt, dessutom på en marknad som växer snabbare.

Filippinerna är en tillväxtekonomi och BNP-tillväxten är över 6 procent. Bolagens målgrupp medelklassen, växer starkt. Här är en bra artikel om det. Om man ska köpa bolag i Filippinerna är det lågutdelare som gäller eftersom källskatten är 30%. En utdelning beskattas då med 45% eller i värsta fall 60% om man inte kan göra avdrag. Köp i vanlig depå är det som gäller.

Kort om bolaget
COL Financial är ett småbolag som är Filippinernas största oberoende internetmäklare för privatsparare. Aktiehandel är deras kärna, men de har även ett fondtorg vilket de är först med i landet. De tjänar pengar på räntenetto, courtage och avgifter av olika slag. Jag uppfattar ändå att de står på spararnas sida. De försöker utbilda folk via olika kundcenter och event. Och senast jag kollade på deras Facebooksida puffade de för indexfonder. Se gärna hemsidan, IR-sidorsenaste rapport och investerarpresentation. Antalet kunder ökar ganska snabbt och stabilt kring 20% per år.

En överblick av marknaden för nätmäklare finns i denna artikel. I korthet så är COL den största och mest välkända nätmäklaren och har troligtvis den bästa produkten.

Nyckeltal
I dagsläget handlas bolaget kring 18 PHP och P/E är kring 18 på rullande tolv månader. Bolaget är skuldfritt.
  • ROE TTM 31%
  • ROE snitt 5 år 22%
  • EPS-tillväxt snitt 10 år 11%
  • EPS-tillväxt snitt 5 år 4%
  • Cash flow-tillväxt snitt 5 år 4%
  • Revenue-tillväxt snitt 5 år 8%
  • Revenue-tillväxt snitt 3 år 10%
  • Revenue-tillväxt TTM 27%
Jämförelse med Sverige
Trots att COL är störst har de bara 250 000 kunder av 100 miljoner människor. Man kan jämföra med Avanzas 830 000 kunder av 10 miljoner människor. Om COL, galet hypotetiskt, skulle ta halva landet skulle de växa 200 gånger, jämfört med Avanzas 6 gånger. Och sett till antalet människor i landet är potentialen 10 gånger större än hos Avanza. Och man kan väl gissa att folk snabbare blir rika i ett land med 6% BNP-tillväxt än med 1%?

En viktig skillnad är att alla kör samma courtage, 0,25%. COL är alltså inte en lågprisaktör utan konkurrerar med andra faktorer som sajt, utbildningar, kundnöjdhet och utbud. En risk är att priskriget kommer till Filippinerna. Men till skillnad från Sverige är COL den klart ledande aktören. Ungefär som om Avanza inte hade haft Nordnet att tampas med, även om sånt kan sporra utvecklingen. 

Något att ha med sig är att sparkulturen nog är rätt annorlunda. Här är en läsvärd artikel på temat. I artikeln sägs att 8 procent har någon form av sparande eller försäkring. Extrem potential? Eller så tar förändring tid eftersom mentaliteten "här och nu" lever kvar?

Positivt och negativt
Positiva faktorer som gör mig sugen på köp:
  • COL är en av få stora aktörer vilket troligen är något strukturellt. Bankerna kommer alltid premiera sitt eget utbud, vilket skapar utrymme för Avanza, Nordnet, Schwab och COL.  
  • Historien visar att de nätmäklare som var störst ofta fortsätter leda. First mover advantage? Eller så är det survivalship bias, att vi bara ser de som lyckats?
  • Marknaderna är oftast lokala, inte globala, trots att vi talar om digitala verksamheter. Som exempel lanserades den första nätmäklaren i Malaysia under 2017.
  • Betygen av COLs anställda är goda.
  • Marknaden att växa på är enorm, både i antal människor och ökad rikedom.
  • I grunden är bolaget lätt att bevaka. Är de fortfarande den största nätmäklaren? 
  • Få fonder är inne i bolaget, men några finns. Och en seriös japansk firma har köpt in sig.
  • Ganska lång och stabil börshistorik.
Ett antal negativa faktorer och risker finns också:
  • Riktigt svårköpt bolag, dålig omsättning, maxcourtage, telefonorder, källskatteproblematik, you name it. Då måste man vara såväl övertygad som långsiktig. 
  • Lär går sämre i sämre tider. 1/3 av av intäkterna är från räntor och aktielån.
  • Saker kan förändras ganska snabbt i den digitala världen. 
  • Priskriget har inte kommit till Filippinerna. 0,25% Courtage är standard. Här finns risken för marginalsänkning och bolaget är inte bäst på pris. Trenden globalt är lägre priser, jfr med Robin Hood i USA och denna rapport.
  • Den stora ökningen för Financial services är från övre medelklass till hög medelklass. I Filippinerna är rörelsen mer från låg till övre medelklass. Ska de köpas om 5-10 år?
  • Inga av mina favoritfonder är inne i bolaget.
  • Duterte är nog en risk i sig.
Överkursnegativt
Men jag har även några mer detaljerade negativa saker som jag funderar på:
  • Är de tillräckligt noggranna? Årsredovisningen för 2016 och 2017 finns inte på webbplatsen, Presentationer finns för nästan alla kvartal. 2017 skedde ett misstänkt dataintrång. Rapporten i somras var 5 dagar sen även om de sade till innan. 
  • En intäktspost genom åren under other income förstår jag inte, exempelvis:”Meanwhile, other income included P17.2 million worth of trading gains from the sale of clients’ unexercised stock rights”. Hur kan de tjäna pengar på det? Blir det konstiga incitament?. 
  • Vinst- och försäljningsökning senaste 5 åren är inte fantastisk, däremot har de tagit fart på slutet, viket bland annat kan ha att göra med att de lanserade ett fondtorg. 
Synpunkter?
Jag är väldigt intresserad av detta case. I bästa fall är det ett tidigt Avanza i ett tillväxtland. Tesen är simpel, att en framväxande medelklass kommer att spara mer och att den största aktören gynnas. Men jag är rädd att bolaget går (mycket) sämre i lågkonjunktur och att det fortfarande är för tidigt.

Kan inte bestämma mig om det här är ett klockrent, högrisk, simpelt eller svårt case. Potentialen är enorm, men nog finns det risker. Har varit hyfsat nära att köpa in en provpost, men det här är ett bolag och bransch man faktiskt kan åsikter om som hobbyinvesterare! Så vad säger ni? Vad gjorde att Avanza/Nordnet lyckades, vad är viktigast i ett sånt här case?

Ps) Tack till @framtidsaktier @aktieaffärer och @nils_petter87 på Twitter som jag diskuterat caset med och fått värdefull input från. Följ dem gärna!

onsdag 6 mars 2019

Aktiepub hos Erik Penser Bank 3 april


Nästa aktiepub blir onsdag den 3 april kl 18. Denna gång hos ingen mindre än Erik Penser Bank (stort tack för det!). Adressen är Apelbergsvägen 27 i Stockholm och upp till 50 platser är bokade. De bjuder på mat och dryck.

Vi kommer också få en kortare presentation av bolaget Upsales. Här är en kort beskrivning:
"Upsales utvecklar, marknadsför och säljer en molnbaserad mjukvara för CRM, marketing automation och analys. Bolaget har varit kassaflödespositivt sedan starten 2003. Under 2018 omsatte bolaget 57 mkr varav 84 procent bestod av prenumerations-intäkter. Upsales avser att notera sig på Nasdaq First North under våren 2019."
Lokalen gör dessutom att vi lättare kommer kunna presentera case för varandra. En avskild hörna finns med en hederlig whiteboard. Därför är det extra kul om de som vill förbereder att dra något case (såklart helt frivilligt).

Hoppas ni uppskattar konceptet och att platserna fylls! Om det här blir lyckat så hoppas vi på fler gånger. Och kom ihåg att gå till rätt ställe :-)

Skriv något i kommentarsfältet så har du en plats. Välkomna, och tack Erik Penser Bank på förhand!

söndag 3 mars 2019

Hur fånga medelklassen? Var sker tillväxten?


Alla letar efter tillväxt, men var finns den? Ser man till den växande medelklassen finns tillväxten i Asien och Afrika. Och särskilt inom branscher som rekreation, resor, utbildning och hälsosam mat. Jag vill försöka hitta fler case på dessa teman och ska ta bakgrunden till det.

Asien och Afrika ökar starkast
Enligt Fundsmith ökar medelklassen sin konsumtion på det här sättet:
  • 8,1 procent per år i Asien, 
  • 4,4 procent per år i Afrika
  • 4 procent per år i Mellanöstern
  • 1,5 procent per år i Sydamerika
  • 1 procent i Europa
  • 0,6 procent per år i Nordamerika
Det här ser jag som en bottenplatta för mitt investerande. Jag tror man missar något väsentligt om man är Europa eller USA-fokuserad. Det är ju i Asien och Afrika som den starkaste tillväxten sker. Givetvis kan man nå det genom bolag noterade i Europa eller USA, men det är svårt få en hög andel, särskilt om man vill äga mindre bolag. Hursomhelst, medelklassen växer främst i Asien och Afrika. Skiftet i världens medelklass syns också i den här rapporten, sid 11.

Men vad konsumerar man då? Det är nästa fråga.

Vad konsumerar man mer av?
Vad köper man mer av om man får det bättre ställt? En tänkvärd och enkel sammanfattning finns i en Valuewalk-artikel från 2018. Missa för allt i världen bilden i mitten. Den är klart "Rosling-style" och visar konsumtionen i tre vågor. I den sista vågen finns: e-handel, underhållning, resor, hälsovård, nyttig mat, lyxvaror, alkohol och liknande.

Man kan också dra lärdom av en rapport från HSBC daterad 2012, som gäller medelklassen 2050. Extremt intressant är sidan 8. Den visar ökning av konsumtionen inom olika produktkategorier vid ökad inkomst. En förändring från lower-middle till high middle class innebär tex att man spenderar på följande sätt:

  • Resor x10
  • Restauranger x9
  • Finansiell service 8x
  • Hälsovård x7
  • Möbler x7
  • Transport x6
  • Utbildning x4
  • Mjölk, ost, ägg x3
Det här tror jag kan vara värt att kika närmare på och hitta case på i den mån jag inte har. Nu är det säkert stora skillnader mellan olika länder. Och millennials kanske lägger allt på digitala produkter, kategorin finns inte särredovisat i rapporten från 2012. Men jag tror ändå man kan dra vissa slutsatser över intressanta teman.

Är du med på resan?
Jag vill definitivt nå medelklassens tillväxt i mina investeringar. En nyttig övning, särskilt om man levt ett tag, är att fundera igenom sina egna konsumtionsmönster. Nog har det förändrats i takt med att man blivit äldre och rikare? Och nu har vi en ung befolkning i Asien och Afrika som kommer göra samma resa. Den resan vill jag vara med på, i mina investeringar. Vill du?

Hur fångar dina investeringar tillväxten i Asien och Afrika?

söndag 24 februari 2019

Hänt i portföljen: A2, Savaria och Paradox


Tänkte gå igenom vad som händer i portföljen. Vi börjar med det roliga. A2 Milk (nu 13,9 AUD) kom in med en superrapport. Bolaget har allt jag kan önska: ocykliskt, tillväxt, moat, Asien-fokus, konsumentvaror och nyttiga produkter. Man kan även notera att Sequoia har köpt in sig och deras motivering är läsvärd. A2 är mitt klart största innehav, men de levererar.

Bolaget är rätt unikt. Försök hitta ett annat bolag inom Consumer staples som hållbart (?) växer försäljningen med 40% och vinsten med 50% per år. Om man tror att det fortsätter är värderingen inte hög sett till PEG. Notera även kassan de bygger upp, se blå staplarna på 4-traders. Risken är Kina och att bolaget kan straffas hårt om de bromsar in. Och de inte små längre utan ett globalt midcap. Men sett till världens mjölk/mjölkersättningsmarknad finns stora tillväxtmöjligheter över lång tid.

Savaria (nu 13 CAD) levererade däremot inte på samma sätt. De kom med en smärre vinstvarning och som nämnt på Twitter har jag minskat mitt innehav på grund av lägre conviction. Visst kan det bara handla om ett gupp, men min erfarenhet från andra innehav (som Famous Brands) är att minsta problem kring förvärv kan bli större problem. Är inte säker på att jag gjorde rätt men tog ett snabbt beslut. Tror på bolaget, bara lite mindre än innan. En positiv syn finns hos denna analytiker och i denna korta video.

Paradox (nu 150 SEK) kom in med en fin rapport. Sen kan man alltid diskutera värderingen och tycka att den är för hög, som Börspodden. Min tes är att premiumvärdering är befogad pga lojal kundbas och stark position i en nisch. Jag ser dem som en liten, tidig version av EA med skillnaden att de värnar sina spelare lite mer! Bolaget kan, om det går väl, fortsätta med en hög skalbar tillväxt.

Sealinks (nu 4 AUD) rapport var ljummen, liksom framtidsutsikterna. Det går helt enkelt lite trögt. Jag tror på turism till Australien och de bör gynnas av medelklassens ökande resande. Men frågan är om bolaget är något cykliskt och om tillväxten är tillräcklig över tid. Jag hade högre förhoppningar på rapporten och valde faktiskt att minska innehavet något även här.

Vad säger du om A2, Savaria och Paradox? Hur mycket är ok att ha i ett bolag och minskar du på dåliga nyheter? Jag har nog blivit snabbare med att agera när min conviction minskar eller bolagen inte riktigt levererar sett till verksamheten. Rätt eller fel, vad tror du? Risken är att man blir för aktiv och går på marknadens rörelser, men i efterhand. Men om man tror lite mindre på ett bolag än innan är det ändå logiskt att minska, eller hur?

söndag 17 februari 2019

Barngrupper och aktieportföljer?


Nu är det dags för något smågalet, men alla föräldrar kan nog känna igen sig. Att hålla koll på en portfölj av aktier är ungefär som att ha ansvar för barngrupp på en förskola. Hur många barn klarar man av att hålla koll på? 5, 10 eller 50 barn? Det beror på hur god pedagog man är, men också på vad man menar med koll. En miniminivå är att gå runt och bevaka att stängslen är hela så att ingen rymmer, men då missar man eventuella bråk inomhus. Allt beror också hur lättskötta barnen är.

Barnens ålder och antal
Mitt upplägg är att satsa på en förskoleavdelning med 10-15 barn. Fler än så har jag svårt att hålla koll på. De yngre barnen har ju chansen att utvecklas väldigt mycket procentuellt. Men jag vill att de ska hunnit bli hyfsat självgående och inte kräva ständiga blöjbyten. Offensiva nyemissioner (kissblöjor) är en sak, men de "defensiva nyemissionerna" vill man undvika till varje pris.

Barnen ska också vara orka vara vakna hela dagen och inte riskera att somna mitt i maten eller i ett hörn. Genom att främst välja ocykliska bolag slipper jag ordna avbrott för sovstunder vilket gör mitt bevakningsjobb lättare. Och med spridning på olika branscher/länder/valutor kommer de från olika hem, vilket minskar risken att alla får löss eller kräksjuka samtidigt :-)

Ta hjälp av andra pedagoger?
Bevakningen har också att göra med om man är helt själv med barnen. När man investerar i bolag "tillsammans" kan man ta hjälp av andra pedagoger som man litar på. Här finns en stor skillnad med "bitbarnen" LiveChat och Taokaenoi, som jag är mer eller mindre själv med. Småjobbigt. Om Paradox eller Micro-Mechanics skulle falla omkull kan jag snabbt få hjälp i bedömningen om de behöver åka in till sjukhus (lämna portföljen) eller om ett plåster räcker.

Inskolning är ett kapitel för sig. När portföljen utökas borde man kanske ta en inskolningsperiod? Jag vill ju att ett bolag ska ha minst fyra procents andel, men kanske man börja med två procent, för att sedan öka? Även här underlättar kontakt med andra pedagoger om bolaget är redo för portföljen eller inte.

Andra jämförelser
Barnens (bolagens) utveckling är en sak att bedöma. Men ibland måste man ha kontakt med deras föräldrar, bolagsledningarna, och förstår hur de tänker. Att förbereda utvecklingssamtal kan ta tid. Felet i LiveChat var nog att föräldrarna kanske inte försett barnet med rätt kläder alla gånger och var något sena med hämtningarna.

De som bara satsar på largecaps eller megacaps "investerar" ungefär i en gymnasieklass. Visst fortsätter de lära sig, men de har ju nästan växt klart. Den procentuella utvecklingen borde definitivt varit högre när de gick i förskolan. Ett förskolebarn kan ju med lätthet växa 30 % men det rekommenderas inte för en gymnasieelev.

Så vad säger du? Hur ser din portfölj ut i det här lite smågalna perspektivet? Och att vara ansvarig för en barngrupp och förvalta en aktieportfölj, visst finns det vissa likheter? :)

söndag 10 februari 2019

Hur marknadsledande måste ett bolag vara? Och ett köp


Då och då stöter jag på fina och billiga bolag i min globala jakt på bolag. Här blir det en kamp mellan värdering och vilken "kvalitet" kan man nöja sig med? Leder min strategi till att jag ratar för många bolag?

Kinesiska Tianyun är ett exempel som kan leda till fruktsamma diskussioner. Bolaget gör konserverad och färsk frukt, främst i Kina, både som OEM men mer spännande med egna varumärken som tycks växa riktigt bra. SEB tycks äga aktien i en av sina fonder. Och detta handlas till P/E 8 med fina nyckeltal och hanterbar skuldsättning. Se 4-traders, Morningstar och hemsidan.

Tianyun har många rätt: Tillväxtmarknad (Kina), konsumentvaror, frukt (nyttigt), fin tillväxt och låg värdering. Läste att de var de enda utan tillsatser eller så. Däremot kan man inte säga att de "dominerar en nisch", vilket tabellen nedanför visar.

Exempel på marknadsuppdelning
Så här ser marknaden ut enligt Tianyuns IPO. Ok, de kan ha knaprat in på konkurrenterna sedan dess men lär knappas dominera eller ens tillhöra topp 3.

Jag letar efter Hidden Champions
Själv letar jag efter Hidden Champions som ska vara etta i ett land eller minst trea på en kontinent eller globalt. Min tes är att de med högst marknadsandel bör ha starkast konkurrensfördelar. Sånt kan finnas i varumärke, distribution, och R&D. Vilken andel övriga aktörer har är också intressant. Jag gillar monopol,- duopol-, och oligopolmarknader med få och stora aktörer. I exemplet är marknaden fragmenterad, och då kanske inte ens det största duger. Jag vill ha bolag på marknader med hög koncentrationsgrad, och Herfindal-indexet är högst intressant.

Frågan är om jag ratar bolag för hårt? Man kan ju titta mer på att ett bolag är billigt och har mycket kvar av marknaden att ta från de andra. Och måste ett bolag ha allt? Men jag har svårt att kompromissa med att en låg marknadsandel. För att ta sig in i min portfölj måste de ha tagit sig hela vägen upp på Kinas fruktmarknad. En nyttig koll på hur fonder jobbar med värdering/kvalitet är Grandeur Peak, kolla deras presentation sid 24.

Har köpt Italtile
Jag har sålt LiveChat och nu köpt sydafrikanska Italtile kring 14.3 rand. I korta drag är de ledande på kakel/badrum i (syd)Afrika och enligt mig en "Hidden Champion". Få bolag, om några, kan uppvisa marknadsandelar på 50-70 procent. De är vertikalt integrerade och har såväl försäljning som tillverkning. Investeringstemat badrum i Afrika är väldigt mycket "Rosling" vilket jag gillar.

Bolaget beskrivs bäst i Framtidsinvesteringens inlägg. Notera också att de därefter har fått köpa upp en konkurrent, se rapporten från konkurrensmyndigheten som ville säga nej. Risker finns givetvis: Sydafrikas ekonomi, valutan, att delarna utanför sydafrika fortfarande väger rätt lätt, och cykliska inslag. Men bolaget har navigerat rätt även i sämre tider.

Vad tror du om detta köp? Och hur marknadsledande måste ett bolag vara för dig?

torsdag 7 februari 2019

Aktiepub 21 februari


Nästa aktiepub blir torsdagen den 21 februari kl 18 på Sue Ellen, Tulegatan 17. Upp till 40 platser är bokade. Hoppas de fylls!

Tog en något snabbare aktiepub nu eftersom det var stort intresse senast och just detta datum efterfrågats. I sedvanlig ordning brukar många olika investeringsstilar vara representerade och en del bloggare vara på plats. Jag hoppas för övrigt alltid fler tillskott till den lilla men växande skara som fått upp ögonen för globala investeringar.

Skriv något i kommentarsfältet så har du en plats. Välkommen!

onsdag 6 februari 2019

Sålt LiveChat

Nu har jag tillslut sålt LiveChat (kring 27 Zloty) vilket blev en klart misslyckad investering. Surt, men det kommer att bli fel ibland, hur mycket man än försöker. Därför vill jag fortsätta diversifiera. Det jag också tar med mig är vara ännu säkrare på bolagen och välja ännu enklare bolag. Jag borde också reagerat snabbare på varningssignalerna.

Grundproblemet är nog så enkelt att de aldrig dominerade sin nisch i tillräckligt grad. Försäljningen har bromsat in sedan jag mitt köp och ledningen har inte övertygat. Oftast är tråkiga och enkla bolag att föredra. Men man kan dominera även inom teknik, se bara på Paradox och Vitec.

Droppen som fick säljbägaren att rinna över var en jobbrelaterad konferens på temat chatbottar som gav intryck. Enkelt uttryckt är nog konkurrensen för stor och bolaget inte tillräckligt unikt. Bland fristående aktörer är de stora, men även Telia har lanserat smarta chat-bottar. Och när AI och chatbottar smälter samman, hur stark är en liten spelare då? Större bolag som Salesforce, Zendesk etc kan sälja chattbottar som en del av en helhetslösning. Och Facebook/Messenger har många kunddialoger från start. Nej, saker ändras för snabbt här och för mycket kan hända.

Jag tror på en stark framtid för Chat-lösningar men inte tillräckligt på bolaget och att de har en "moat". På plussidan finns givetvis en låg värdering. extrem lönsamhet och bra historik. Men det räcker inte för mig. Så tänker jag nu. Tycker ni det var rätt att sälja? Och ja, de kritiska kommentarerna fanns där från början. Jag ska bli bättre på att lyssna :)

söndag 3 februari 2019

Gästinlägg: En Seg Gasells resa



Nu blir det något så ovanligt som ett gästinlägg, av signaturen Seg Gasell.

Tack vare min vän, kollega och ”aktie-mentor” Gustav började jag 2009 intressera mig för aktier. Fick då ett arv och idag är kapitalet nästan fyrdubblat. Till stor del har vi jobbat på samma jobb i alla år vilket gett många samtal och ”korridorsnack” och jag har främst Gustav att tacka för ett fantastiskt intresse! Ska även nämna att den i aktiebloggvärlden kände Stefan Thelenius (Z2036) sedan ett par år också jobbar med oss vilket är jättekul! 

Är självfallet medveten om den kraftiga medvinden efter finanskrisen till idag och det blev ju helt rätt att ”gå in” 2009, men med det sagt har jag ändå presterat bättre än jämförbara index. Följer, förutom Gustavs och Z2036, även bloggen ”Framtidsinvesteringen”. Lyssnar på poddar i löparspåret och till jobbet, bl.a. Kvalitetsaktiepodden (min favorit), Börspodden och Avanzapodden.

Så till strategi och portföljfördelning.

Strategi
Vår strategi har från början haft fokus på ”värdeinvestering” och långsiktiga innehav. Helst i smallcap då potentialen att växa är större. Till stor del har vi följts åt med bolag även om jag oftast varit den följande parten! :-) Vi har t.ex. kvar våra längsta innehav i sydafrikanska Famous Brands och vi gick samtidigt in i kanadensiska NorthWest Healthcare, men det var Gustav som hittade och gjorde mig intresserad av bolagen. Av alla (säkert 100-tals) bolag som vi tittat på är det nog bara något enstaka där jag var ”först på bollen” men man kan ju vara bra på olika saker…:-)

Genom åren har jag blivit mer Sverige/norden-fokuserad (Läs ”stannat kvar”) än Gustav och har (ännu) inte vågat följa med på de mest exotiska äventyren som t ex Indonesien och Thailand. Har dock gärna köpt i såväl Sydafrika, Australien, Nya Zeeland som Singapore (Micro-Mechanics - mitt första i Asien). Självfallet även i Kanada (mitt största land efter Sverige). Bolagen får gärna handla med t.ex. Kina men jag har svårt för köp i länder med diktatoriskt statsskick eller osäkert regelverk för börsen. Internationellt känns det säkrast att hålla sig inom det gamla ”brittiska imperiet”.

Annars försöker jag oftast följa Gustavs checklista (Små marknadsledande tillväxtbolag i rätt branscher…”), även om det kan vara svårt att bedöma vallgravar och marknader. Lägger fortsatt stor vikt vid utdelningen, vilket Gustav nog har tonat ned. Att bedöma en Moat kan vara knepigt, att bedöma en hållbar utdelning kan vara enklare (även om det kanske inte borde vara det?). Lägger inte alls ner lika mycket tid på att själv hitta, analysera och bevaka bolag som Gustav och andra bloggare gör. Jag är istället ofta en ”följare” och på flera sätt gör jag skäl för mitt alias Seg Gasell! :-)

Portfölj i tre delar
Våra portföljer var rätt lika i början men min har blivit mer blandad och med indelningar på senare år. Likt börsen har det under hösten varit lite kaos i portföljen, nettosålde och kassan ökade till 20 % vid årsskiftet. Min enkla grundprincip är numera ”minst hälften utländskt, resten Sverige och kassa” och från och med i år tänker jag att portföljen har tre delar:
  1. Minst 50 % utländskt, ca 10 bolag och varje viktas 5 - 10 % av hela portföljen
  2. Minst 25 % svenskt, ca 10 bolag och varje viktas 1 - 5 % av hela portföljen
  3. Max 25 % i några svenska investmentbolag, en fond samt kassa. 
Del 1 och 2 är i grunden långsiktig och med fokus på småbolag (svenska midcap). För att hålla viktning över tid ”hyvlar jag av” vinster och ”fyller på” underpresterare, mer sällan i utländska bolag beroende på transaktionskostnader (courtage, valutaväxlingsavgift och spread). ”Köp och behåll” gäller alltså mest i del 1 (utländska) men jag vill vikta så att inget bolag blir mer än dubbelt så stort som det minsta. I praktiken får då varje bolag minst 5 % och som mest 10 % av portföljen som helhet.

De svenska bolagen handlar jag mycket oftare av två skäl: det är billigt och jag får mitt ”inlärda köp- och säljberoende” tillfredsställt, det är ju så kul att handla! :-) För det mesta hyvlas vinster av och fylls på i nedgångar men då och då byts bolag ut. Då svenska portföljandelen bara är 25 % får de 10 innehaven 1 - 5 % av helheten.

Del 3 är min senaste och här skiljer jag mig verkligen från Gustav. Började i höstas köpa några svenska investmentbolag och en fond som riskspridning och alternativ till kassa. ”Del 3” ska vara en ”no-brainer” dvs jag lägger ingen tid på att bedöma investmentbolagen och deras innehav, det gör de så bra själva. Storlek kvittar liksom antal bolag. Satt upp månadssparande till fonden, billigt och automatiserat. Då och då säljer jag andelar och fyller på i investmentbolagen så att de når 15 % under våren. Del 3 är dock mycket flexibel, ser egentligen hela Del 3 som en ”enda stor kassa” kryddad med lite potential och portföljandelen 25 % får inte öka (men gärna minska).

Bolagen i portföljen
Nedan bolagen i respektive portföljdel. Alla i 1 och 2 har jag ägt i minst 1,5 år, förutom senaste nyinköpen Paradox och Western Digital. Inom parentes bolagens av mig bedömda främsta egenskaper av vinsttillväxt och hållbar utdelning. Alla har utdelning (idag) men har samtidigt oftast tillväxt som ”främsta egenskap”. Några har jag mest för utdelningens skull och då gärna en månads- eller kvartalsutdelare. Ett bolag – Decisive Dividend – tror jag faktiskt kan uppvisa både och! Har mitt största individuella innehav i bolaget (8 %) och Gustav har skrivit mycket om dem, gjorde nyligen en mycket bra intervju med en ledningsperson! (LÄNK). Tycker även alla har en okej ”moat” men kan säkert diskuteras.

Del 1 - Utländskt
  • A2 milk (tillväxt) (tack Framtidsinvesteringen för idén)
  • Decisive dividend (utdelning, tillväxt)
  • Famous Brands (tillväxt)
  • Fondia (tillväxt)
  • Kitron (tillväxt)
  • Micro-Mechanics (tillväxt)
  • NorthWest Healthcare (utdelning)
  • Savaria (tillväxt)
  • Sea Link (tillväxt)
  • Somero (tillväxt)
  • Western Digital (tillväxt) (Senaste tillskottet, tack Stefan för idén!)

Del 2 - Svenskt
  • Bahnhof (tillväxt)
  • Bonäsudden (utdelning)
  • BTS (tillväxt)
  • Castellum (hoppsan ett large cap – katten bland hermelinerna?.., utdelning) 
  • Ework (utdelning)
  • Nilörngruppen (tillväxt)
  • SJR (utdelning)
  • Paradox (tillväxt, börjar bli stort men ligger på en liten lista) 
  • Vitec (tillväxt)  

Del 3 - Investmentbolag och kassa
  • Bure
  • Investor
  • Kinnevik
  • Latour
  • Svolder
  • Spiltan Aktiefond Investmentbolag
  • Kassa 

Vad tycker du om min strategi och portföljindelning? Vore jätteintressant att få kommentarer och input om hur din egen strategi (och portföljstrategi) ser ut.

/Seg Gasell

söndag 27 januari 2019

RA International: Afrikabolag med svenskkopplingar


Aktie: RA International
Notering: London, AIM
Marketcap: 85 miljoner USD, microcap
Kurs: ca 38 Pence
Direktavkastning: utdelning kommer nog
Courtage: Hyfsat billigt
Elektronisk handel: Oftast telefonorder
Möjlig att äga i: Alla depåtyper, även kf

RA International är ett ganska ovanligt bolag, börsnoterat så sent som 2018. De jobbar med service i olika former i Afrika i det som kallas "Fragile States". Bolaget kan vara ett vettigt sätt att nå Afrika med listning i UK och stabil verksamhet trots knepiga länder. I bästa fall bidrar investeringen både till en bättre värld och Afrikansk tillväxt. Bolaget är speciellt eftersom det verkar i osäkra delar av Afrika som Sudan, Somalia och Centralafrikanska republiken.

Här är länk till hemsidan, investerarsidor, prospektet, en video och en mycket bra intervju (se från minut 21).

Vad gör de?
Vi kör ett en beskrivning från hemsidan:
RA International is Africa’s leading remote site service provider. We offer fully integrated camp services, from the construction of camp facilities to full life support services —including camp catering and camp maintenance services — for clientele operating in remote and challenging environments.
We focus on providing remote site solutions for those involved in humanitarian operations, and the oil & gas and mining industries. We have successfully executed projects in Afghanistan, Chad, South Sudan, Uganda, Kenya, Somalia and many other countries over the last twelve years. Our customers comprise NGOs, governments, and private enterprises and include the United Nations, World Bank, African Union, 14 European and North American governments, and a number of publicly listed companies.
Ett annat sätt att se på bolaget är att de är experter på att jobba i knepiga länder. De jobbar i "Fragile States" eller "Post war states". Här kan man tänka sig att kompetens och erfarenhet är viktig att ha.

Fantastisk historik? 
Jag brukar investera i bolag med fantastisk historik. Visserligen är bolaget grundat 2004 men man kan bara se tre år bakåt i prospektet. Jag kan inte avgöra om historiken är fantastisk, och skulle behöva göra ett undantag om jag ska investera i bolaget. Noterar också att bolaget har hunnit med en vinstvarning sedan det noterades.

En intressant detalj är att båda grundarna är makar, äger ca 80% tillsammans och en av dem är svensk. De tycks själv ha en bred och djup erfarenhet av området.

Goda framtidsförutsättningar?
Här tittar jag på om de har en "moat" och om de drivs framåt av en eller flera megatrendet. Jag är något tveksam till en moat på sikt, även om det nog finns en megatrend.

Har de en ekonomisk vallgrav?
Bolaget kan ha en kostnadsfördel genom att de lär upp personal på plats. En del andra faktorer ger dem vissa fördelar i upphandlingar. Samtidigt är en upphandling något som görs på pris. Hur starka konkurrensfördelar kan man ha när man själv inte "sätter priset"? Och vad går att kopiera? Jag tycker de är svårbedömda på den här punkten.

Största argumentet för, kostnadsfördel:
  • Lägre löner jämfört med internationella bolag som saknar anställda på plats. Lokalanställda med tillräcklig kvalitet är billigare. Om FN ska göra jobbet själv tar de in utländska arbetare, medan RA har en pool av lokalanställda som de också flytta mellan närliggande länder. I intervjun talas om 1/10 eller 1/5 av priset pga detta. 
  • En intressant aspekt är att de, genom hög andel lokalanställda, bidrar till lokal tillväxt, De har även hög andel kvinnor bland de anställda. Smart i sig (hållbart) men det skapar kanske också extra lojalitet, och möjlighet att trycka på "hållbarhet" i upphandlingar.
Andra fördelar som gör att de kan vinna kontrakt:
  • Lokal kunskap och erfarenhet av att verka i regionen gör nästa uppdrag blir lättare. Detta går lite åt "efficient scale" att hur många det finns kanske inte utrymme för många Afrika-specialister som helst som kan ta FN-uppdrag.
  • Generellt fokus på hållbarhet. Få bolag jobbar så aktivt och konkret med att uppfylla FN:s hållbarhetsmål. Att bolaget (delvis) är grundat av en kvinnlig entreprenör är ett plus.
  • Nolltolerans mot mutor/korruption. De drog sig ur Afganistan av denna anledning. Kan stärka varumärket och löna sig i längden.
  • Pålitlig aktör, om de sköter sig ökar chansen för kommande uppdrag. Allt annat lika väljer man en som levererat tidigare. Varumärket stärks i takt med att de levererar. Hantering av regelverk och rutiner för att vara med på upphandlingar?
  • Listningen kan ge tillgång till kapital jämfört med mindre lokala konkurrenter. Kan de konsolidera marknaden och köpa in mindre lokala konkurrenter?
  • De har historiskt fått uppdrag som underleverantör även om de inte vinner kontrakten, vilket tyder på en särskild regional kompetens.
Argument emot bestående konkurrensfördelar:
  • Uppdragen sker via anbudsförfarande, Då konkurrerar man med pris och bolaget "styr inte sin framtid". De kan inte ta betalt för ett starkt varumärke. Uppdragen är också ganska korta även om de jobbar på att få längre.
  • Större konkurrenter finns vilket nämns i prospektet.
  • Även om de är först med många lokalanställda, hur unikt är det? Går det inte att kopiera den delen ganska lätt? Kan inte de större bolagen ha självständiga afrikanska enheter som jobbar på det sättet? Eller så är de sega jättar och detta är en kvick och nytänkande utmanare.
Drivs framåt av megatrender?
En megatrend att världens befolkning ökar i just Afrika. Det kan bli uppåt 1 miljard fler människor till 2040, se populationpyramid för kontinenten. Afrika är tudelat men nog kan detta innebära fortsatt stora hjälpbehov i vissa länder. Men kommer de "rika" länderna bidra i samma omfattning? Ett mått på bolagets marknad kan vara hur mycket biståndet ökar, här är en tabell från OECD.

Bolaget är ett spel på fortsatta problem i Sudan, Somalia, Kongo etc. Nog är det en no-brainer att det kommer vara fortsatta problem, men är de större eller mindre om 5-10 år? Behovet ökar med större befolkning men det minskar om politiker och styre verkligen ordnar till sig. Jag tror på ett mycket starkare och viktigare Afrika som reser sig. Två viktiga faktorer är Afrikanska unionen och en bättre utbildad befolkning.Men tudelningen gör att problem kommer att kvarstå länge i vissa länder och där fyller bolag som RA en viktig roll.

Går man in på andra mer svårbedömda delar kan klimatförändringar påverka behovet av insatser. En uppenbar faktor är också biståndspolitik, både i pengar men också i inriktning. Såklart hjälper man många fler på plats för samma peng jämfört om personer (dessutom mot en privat kostnad) ska förflytta sig till Europa där kostnadsläget är väsentligt högre. Därmed inte sagt att man kan göra både och, men det är högst rationellt att till stor del hjälpa på plats. Om t.ex. EU styr om mer till hjälp på plats ökar behovet av bolagets tjänster.

Slår man till sist på den stora etiska trumman kan detta vara ett sätt att både tjäna pengar och "göra gott", Jag tror att bolaget kan vinna på att "hållbart" och etiskt sparande växer. Sådana möjligheter växer inte på träd och detta är högst transparent och kvalitetskontrollerat.

Ok värdering?
Bolaget handlas till P/E 10 idag och det känns ju inte dyrt i sig, men frågan är vilket håll vinsten tar. Om de börjar vinna större kontrakt skulle det kunna vara billigt. Vad jag förstår kommer en utdelning kunna komma ganska snart (se rapporten under rubriken dividend). Värderingen är inte det som avskräcker mig.

Risker
Flertalet risker finns:
  • Konkurrensen, gör de något unikt? Det naturliga om marknaden växer är att fler aktörer tar sig dit och priskonkurrensen blir större. Därför är frågan om "moat" viktig.
  • Färre uppdrag om hela kontinenten faktiskt tar sig på fötter
  • Stort personberoende. Två ägare äger 80%. Hur skulle bolaget påverkas om något händer dem, eller mellan dem?
  • Kan lågkonjunktur innebära mindre bidragspengar även om behovet ökar?
  • Kort historik och bolaget finns i Dubai, trots listning i UK.
Summering
Här har vi en afrikainvestering utan korruption och med UK-listning och stabila svenskkopplingar. Jag är intresserad av att äga detta bolag, men det unika gör dem svårbedömda. Inte heller kan jag säga om det är en investering för dig som tror på eller inte tror på Afrika. Kanske är det både och? Bolaget kan vara en hedge mot dålig Afrikautveckling, men har de tillräcklig edge?

Ett sätt att naturligt komma vidare är att ta in input från er läsare. Kom gärna med input! Ett annat sätt vore att försöka få till en intervju. Trots allt är en av grundarna svensk. Jag vill bestämma mig och vara beredd att köpa, t.ex. om UK skakar till pga Brexit. Tänk också på att jag kan ha missat något i min genomgång som är rätt ytlig.

Vad tror ni om detta bolag? Vettigt afrikacase eller för riskfyllt och konkurrensutsatt?

söndag 20 januari 2019

Tejp istället för banker?



Vi börjar med en enkel investeringsgåta: Vad är det som når många sektorer och fångar ett lands BNP-tillväxt? 99 procent av alla pålästa analytiker skulle säga: Jag har det, bank! Om du bara köper bankerna X och Y i land Z så får du del av hela ekonomins tillväxt. Sant. Men jag ser två problem med det. Minst vart tionde år smäller det till i banker och banker är i många fall småsega storbolag.

Tillåt mig introducera tejp som alternativ till banker. Nu finns givetvis problem med det också, men det är ett outforskat alternativ, möjligen av goda skäl. Men tejpbolag är verkligen häftiga på alla sätt och vis!

Fördelar med tejpbolag
Tejpbolagen har ett gäng trevliga egenskaper:
  • Du får en spridning på många olika sektorer: bygg, konsument, industri, mediciner etc
  • De är ett extremt konkret sätt att spela på e-handelsvågen. Paketen ska ju tejpas igen. 
  • Låg teknikrisk, pga low-tech. Skulle platsa i en "gammal teknik"-fond.
  • "Hackor och spadar", förbrukningsvara, business to business
  • Brutalt osexig bransch. Stort tack för att du läst så här långt :)
Några tejpbolag och mitt val
Ledande tejpbolag är 3M, Beijersdorf och Henkel. Medan de första två har en relativt låg tejpandel. har Henkel uppemot 40 procent tejp av försäljningen. Breddar man sig till sår och tejp finns t.ex. brittiska Scapa. Via marketscreener kan man få fram ett härligt (nåja) gäng bolag inom tejpbranschen. Notera att en hel del bolag kategoriseras som chemicals. Intressant nog äger Odin Emerging markets just Henkel och 3M även om de nog har djupare argument och tankar än mina.

Jag har valt lilla Ekadharma i Indonesien, Givetvis finns tejprelaterade bolag överallt, du kan köpa tejp på Clas Ohlson, men här vi pratar ett bolag med tejpexponering utöver det vanliga. Få tejpbolag har ca hälften av en tillväxtmarknad. Då kan man ha konkurrensfördelar i form av långa relationer (stickiness), smidigare distribution och starka varumärken. För den som orkar finns en färsk bolagspresentation på fem minuter. Notera den mäktiga avslutningen där de tejpar igen sina egna paket med (får man förmoda) sin egen tejp.

Inlägget är nördigt japp, och jämförelsen oväntad, även om "tapering" brukar nämnas i banksammanhang. Vad tror du om tejp? Kan den bli obsolet eller är den här för att stanna? Och är teknikrisken större i banker än i tejpbolag? :)

söndag 13 januari 2019

Är med i podden Market Makers


Jag är med i favoritpodden Market Makers vilket var riktigt kul. Stort tack för inbjudan! Är inte jättevan vid poddformatet men det var roligt och jag gjorde mitt bästa. Tycker ändå att strategin kom fram på ett bra sätt och att dialogen fungerade fint!

Här är länken till avsnittet. Och nu lite kompletterande information:
  • Här är min strategi, och se gärna även inlägget om demografi och Hidden Champions.
  • Värderingar ändras snabbt, i aktievärden. A2 Milk har kommit med rapport, det jag sa var en ögonblicksbild och spelades in 17 november.
  • De länder jag nämner som tidigare brittiska kolonier är Kanada, Australien, Nya Zeeland, Sydafrika och Singapore. Vän av historisk ordning har säkert en del att invända :)
  • Den lokale indonesiske bloggaren har, uppenbarligen, en blogg. Den hittar du här, använd högerklick/översätt vid inläggen, och tejpbolaget nämns i detta inlägg. 
  • Andra jag inspireras av förutom givna Framtidsinvesteringen är även z2036, Aktieingenjören, Microcapclub och ja oräkneliga bloggar och personer på Twitter och i verkligheten. Hans Roslings tankar om världen tror jag också är viktiga att ha med sig.
Håll till godo och återigen ett stort tack till Niklas och Fabian på Market Makers! Jag tog bland annat upp A2, Savaria, Discovery, Ekadharma (aka tejpbolaget), Taokaenoi och Decisive Dividend.

Har du några frågor eller funderingar om strategin, casen eller om vadsomhelst, så vore det kul att diskutera här! Hoppas ni gillar avsnittet!

onsdag 9 januari 2019

Aktiepub 31 januari


Nästa aktiepub blir torsdag den 31 januari kl 18 på Sue Ellen här i Stockholm, Tulegatan 17.

Vi får hoppas på gott deltagande trots oklar konjunktur. Kvällarna brukar vara mycket trevliga och det är en "skön mix" av nyare och mer rutinerade investerare. Många olika investeringsstilar är representerade och jag hoppas alltid särskilt på nytillskott till den lilla men växande "globala hörnan" av lokalen.

35 platser är bokade och skriv något i kommentarsfältet så har du en plats. Hoppas vi ses!

Obs! Denna gång är det internationella matveckan och de har ett specialerbjudande via bookatableDe som vill ha det bokar där själva, men skriv också här i kommentarsfältet att du kommer.

söndag 6 januari 2019

Summering av 2018 - ett förlorat år


Äntligen (nja) är det dags att summera året. Under 2018 gick portföljen ner 6,4 procent. Som jämförelse är DJ Index (utan utdelning) ner 11,5 procent, SIX30 Return är ner ca 7 procent och SIX Portfolio Return är ner 4,4 procent. Valutaförändringar är inte inkluderade i indexen och tittar man på t.ex. SPP Aktiefond Global är den ner 1,45 procent och Didner & Gerge Small- and Microcap är ner 19 procent. Sammantaget är jag lätt skakad men inte rörd till tårar.

Förändringar under året
Dessa förändringar har jag gjort när det gäller bolag. Jag har även gjort justeringar av andelar i mina bolag men detta är de stora förändringarna. Tillskotten har tyvärr inte bidragit till totalen även om de visserligen köptes in innan höstens nedgång. Portföljen har gått från 14 till 15 bolag.

Nya bolag: Paradox Interactive, Micro Mechanics, Superlon och Taokaenoi

Dessa har lämnat: Matahari Department store, Northwest Healthcare och Logistec

Hur aktierna gått
Mjölk och tejp är det som gått bäst. Sjögrässnacks, LiveChat-bolag och Trapphissar har åkt åt fel håll. På totalen är det sämre än förväntat. Eller så hade jag helt enkelt för höga förväntningar. Som man enkelt ser hade alltför många bolag alltför dålig utveckling. Savaria sticker ut i kronor men LiveChat och Taokaenoi svider också. På pluskontot är A2 den klara vinnaren.

Här är ungefärliga resultat för varje bolag under 2018, kursrörelse i lokal valuta, men jag har lagt på den utdelning jag fått så det speglar totalavkastningen.

A2 milk + 40%
Ekadharma + 26%
Sealink + 7 %
Somero + 7 %
Ultrajaya + 6 %
Paradox + 6 %*
Decisive Dividend + 3 %
Famous Brands - 5%
Micro Mechanics - 5%*
Vitec - 10 %
Discovery - 13%
Superlon - 20 %*
Savaria - 26 %
LiveChat - 30%
Taokaenoi - 44%*

* = Ej ägt hela året, utveckling sedan jag köpt.

Vad jag lärt mig
Några lärdomar kan jag dra:
  • Global diversifiering skyddade inte så mycket som jag hoppades detta år.
  • Emerging markets och småbolag har inte varit rätt, ur det perspektivet är det ingen katastrof. 
  • Tajming är inte min starka sida. När jag "sizar upp" och äger mer än 4-5 procent bar det blivit tokigt för ofta. Jfr Taokaenoi och Superlon
  • 15 procent andel som max känner jag mig mer trygg med, än t.ex. 25
  • Jag har tittat väl mycket på uppsida och för lite på nedsida. 
  • De okända bolagen är de som kan hålla emot bäst jfr tsunamiteorin. Bolag som Ekadharma, Ultrajaya och Decisive Dividend (om man plussar på utdelningen) har levererat
  • Enskild landsrisk ska inte underskattas och min diversifiering kunde varit bättre. Kanada hamnade i problem på grund av lägre oljepris och Kina-trassel. Det mesta gick under hösten ner 20 procent, även Brookfield Infrastructure, Boston pizza etc. Tanken med demografiskt gynnade Kanada-bolag som som balans till Emerging Markets höll inte under 2018. 
Flerårsresultat
Om vi lyfter blicken så är utvecklingen ändå god. Ingen Kavastu-avkastning eller något att skryta med i Finanstwitters finsalonger men jag är ändå nöjd. Och troligen är avkastningen rätt bra sett ur ett globalt perspektiv :)


Och här är utvecklingen år för år jämfört med SIX Portfolio Return index. Notera att jag korrigerat tidigare års resultat i detta inlägg på grund av att jag skapade portföljrapporten för tidigt vissa år.

2011: -7,4 mot -13,6
2012: 9.3 mot 16.7
2013: 14,3 mot 28
2014: 24,7 mot 15,9
2015: 14,2 mot 10.5
2016: 26,9 mot 9,7
2017: 25,3 mot 9,5
2018: - 6,4 mot - 4,4

Man kan diskutera jämförelseindex, men SIX portfolio Return är ett simpelt sätt att mäta och ett brett Sverige-index. Vi får se om jag underpresterar i sämre tider och om portföljen skärper till sig under 2019.

Hur gick 2018 för dig? Och har min summering väckt några tankar?

söndag 30 december 2018

Tankar inför 2019


Portföljsummeringen dröjer eftersom världens börser inte stängt än. Så nu några lösa tankar inför 2019. Jag tror för det första att det är viktigt att satsa på defensiva bolag. Särskilt om man som jag kör buy and hold och ska reda ut eventuella stormar. Hoppar man in och ut ur marknaden finns såklart större möjligheter i cykliskt.

De flesta av mina bolag har nettokassa, är verksamma i ocykliska sektorer och dominerar en småtråkig nisch. I teorin är de rustade för sämre tider. Två högst subjektiva inspirationstips är min översiktliga tabell över viktiga faktorer och tsunami-teorin. Ett cykliskt undantag jag äger är Somero, men de drivs av e-handel och högre byggkrav. Micro Mechanics är också småcykliskt men verkar direkt mitt i megatrenden IoT. En del bolag har råvaruexponering men oftast är den indirekt.

Sova-gott faktorn är viktig. Kanske borde sömnpiller-tillverkare undersökas, men jag sprider i alla fall riskerna globalt på 10-15 bolag. Om jag ökade till t.ex. 18 bolag eller hade jämnare viktning skulle portföljen svänga mindre. Men nackdelen blir mer bevakning eller mindre conviction. Och jag sover gott trots låg andel. Själv är jag notoriskt dålig på att tajma marknaden (skulle nog behöva gå några kurser) så strategin "buy and hold" fungerar fint, även om vissa bolag byts ut över tid.

Tredje året gillt?
Här är några trender jag fortsatt tror på för 2019:
  • Demografiska förändringarna kan få förnyat fokus. Tillväxt finns framförallt i den framväxande medelklassen i Emerging markets och ökat antal äldre i västvärlden.
  • Åker Sverige in i dimman? Förhoppningsvis inte, men det kan komma bli en omvärdering av riskerna med att investera i Sverige. Globalt spridda investeringar är på sitt sätt säkrare än 100% svenska bolag, även om många svenska bolag är globala.
  • Åker Sydafrika ut ur dimman eller ur askan in i elden? Jag tror det kan bli ett "make-or-break"-år och att det blir rejält bättre eller rejält sämre i Sydafrika - inte oförändrat. I bästa fall försvinner arvet från Zuma och de lyckas med sin nystart. 
  • Kan något av Anoto eller Eniro komma att gå i konkurs? Eller båda. Obs! En ren gissning utan särskilt kunskap, insikt eller substans ska sägas.
  • Utdelningsinvestering och dåliga småbolag kan komma att bli mindre heta.
Möjligen är detta bekant, det är ju tredje året med samma "profetia". Tycker tyvärr, att Sverige har rört sig mer in i dimman.Visst pratas det mer om problemen som rapporten i länken tar upp (bostadsmarknad och flyktinginvandring) men lösningarna är långt borta och låsningarna fler. Sydafrika är i alla fall på rätt väg med den nya politiska ledningen. Emerging markets som helhet har gått trögt, så där hoppas jag på bättre lycka framöver.

Och några case
Savaria och Decisive Dividend har kommit ner i pris i spåren av att Kanada inte alls gått bra. Och Savarias q3 var inget bra även om helårsprognosen upprepades. Tycker att de ser högintressanta ut och jag äger dem med hög vikt. Utesluter inte ökning trots det. Annars kikar jag på lite nya case:
  • ASA International, mikrobolag mot mikrolån 
  • Netbay (nygammalt) Thailändsk special-IT
  • Italtile (nygammalt) kakelbolag
  • En udda amerikansk polisaktie 
  • Ett svenskrelaterat afrikabolag.
Skulle inte förvåna om det kommer analyser på dem på en blogg nära dig! Jag vill också se om jag kan hitta något mer bolag i Indonesien, även om det är tomt på idéer just nu. Att öka i det jag har fungerar också.

Vad tror du på för 2019? Och har du några särskilda case? För egen del kan jag med 100% säkerhet säga att 2019 blir ett ojämnt år. Precis som 2017, 2015, ja ni fattar :-) Gott nytt år!

söndag 23 december 2018

Investeringsstil och musiksmak?


Ingen julkrönika eller juldikt i år, men en annorlunda och mer eller mindre seriös reflektion får det bli: Att musiksmak och investeringsstil kan ha vissa likheter.

Olika investeringsstilar
Vi tar några olika stilar:
  • Många gillar att lyssna på pop, man får mest av det som gäller för tillfället och är stort för stunden. Ungefär som indexfonder. Man tar inte ställning utan lyssnar på det som spelas i radion och sjunger glatt med.
  • Andra lyssnar på mer svårsmält och klassisk musik, som opera. Man måste kunna lite italienska (redovisning?) och lyssna med båda öronen på helspänn. Kanske som värdeinvestering a-la Graham eftersom det är tidlöst men ändå svårsmält.
  • Vissa kan inte motstå att göra uppror. Punk är enkel musik (max 3 ackord) som går rakt emot normer och är ett slags uppror. Påminner om contrarian-investeringar i dess enkelhet?
  • De som gillar techno/instrumental musik utan sång (story) kan liknas vid teknisk analys. Rätt tråkigt men väldigt effektivt om man är med på noterna och har taktkänsla. Det gäller att veta när musiken tystnar och sätta sig i rätt tid som i "hela havet stormar". Själv gillar jag storys för mycket för att uppskatta denna stil till fullo.
  • En cyklisk investerare lyssnar på julmusik på julen och "Sommaren är kort" på sommaren. I teorin. Men alltför ofta slutar det med smärre panik och Last Christmas i lurarna mitt i högsommarvärmen. I alla fall för mig.

Såhär borde det ändå vara. Att man väljer investerings- och musikstil efter fritt tycke. Och så är det nog. Men vi tar en provocerande vinkel också: I praktiken är de flesta hemmablinda. Man går och lyssnar på svensk folkmusik och ABBA dagarna i ända, eftersom den breda massan bara investerar i Sverige. Möjligen utblandat med amerikansk pop från stora artister (dvs storbolag).

Min egen stil?
För egen del gillar jag små obskyra bolag från hela världen som ska vara bäst på det de gör (skickliga musiker?). Det kan liknas vid musik som spelas på Fasching. Tänk dig ett okänt nigerianskt funkband på besök. Avancerat, svårlyssnat och inget för den breda massan. Därmed inte bättre. Men jag vill att de ska ha potential att bli upptäckta och nå en bredare publik. Ok, nigeriansk funk kanske inte funkar som exempel, men ni fattar...

Min egen musikstil om vi stannar vid musik är Nick Drake, Simon & Garfunkel ett antal basister som Jaco Pastorius och Marcus Miller och varför inte Marty and Gus (dagens mest subjektiva tips!). Och möjligen har jag tagit för stort intryck av Toto's Africa när det kommer till investeringar. Som hobbymusiker har tyvärr jag svårt att lyssna på för "enkel" musik, kanske är det samma med investeringarna? Att man missar för många enkla case?

Synpunkter?
Vad har du för musiksmak? Och vad har du för investeringsstil? Har de något gemensamt? Och varför är vi inte lika internationella i vårt investerande som när det gäller vår musiksmak?

söndag 16 december 2018

Rese- och renoveringportföljen


Huvudportföljen är det jag skriver om oftast. Några rader kan ändå ägnas åt en sidoportfölj med förmodat lägre risk. Rese- och renoveringsportföljen har perspektivet 1-5 år och ska förr eller senare konsumeras. Helst byggs portföljen större (och avkastningen konsumeras), men det är en utopi. Eftersom man vill resa längre än till Gnesta och måla om hela väggar har bolagen lägre risk. Portföljen kombineras också med en klassisk buffert för säkerhets skull.

Kriterierna är hög och stabil utdelning och att bolagen ska ha ocykliska inslag och inte för hög skuldsättning. Ofta landar man i just fastigheter men jag har försökt hitta annat också. Syftet är att uppnå en jämn och "säker" avkastning med begränsad nedsida. Om vi pratar fotbollssammanhang är det en uppställning backar och målvakter, medan mittfältare och anfallare tar plats i huvudportföljen!

Portföljen
Dessa bolag finns i portföljen idag:

Northwest Healthcare (50%)
Sjukvårdslokaler har en stabil intjäning. Tidigare en stabil pjäs i huvudportföljen men nu "relegerad" till denna. Inte så mycket att säga, klart risker finns (högre ränta?) men den här ska tugga på oavsett konjunktur.

Bonäsudden (15%)
Svenska hyresrätter lär fortsätta att vara uthyrda. Visst kan skatteregler ändras, fastigheter skadas och vad som helst hända. Men det här är nog mycket stabilare än den annars skakiga bostadsmarknaden.

Pegroco Pref (15%)
En preff jag borde kunna mer om, men tycker att verksamhet och ägarbild tyder på relativt låg risk.

Vitreous Glass (15%)
Kanadensisk Glaskross, tillika högutdelare, som är något av det mest udda man kan hitta på en börs. Ett sömnigt pensionärs-Tomra som tar emot glas och krossar det, Thats it.

Synpunkter?
Sammantaget är det en Sverige/Kanada-portfölj med viss dragning mot fastighetssektorn. Ofta hittar man många alternativ där, men jag vill ha ännu lägre exponering mot den, om det går. Jag har velat fram och tillbaka kring diversifiering men vill hellre ha något färre bolag och känna till och bevaka dem bättre.

Vad tror du om denna portfölj? Vilka fler bolag tror du skulle platsa, och ska något bort?

söndag 9 december 2018

Snabba cashflow


Jag skriver inte ofta om det finansiella utan lockas mer av avgörande affärsmodeller och magnifika megatrender. Men nu till något "tråkigt" och viktigt: Så här gör jag en cash-flow-koll när jag målar med snabba och breda penseldrag. Och i sämre tider är "kassakor" extra trevliga att äga.

Är inte jättebra på kassaflödesanalyser, som ni kanske märker, men jag vill att kassaflödet ska vara positivt. Och att kassaflödet ökar från år till år. Jag vill också helst att behovet av investeringar ska vara lågt. Det jag är ute efter är det fria kassaflödet och att det ökar. Bolaget ska så att säga kunna gå in i en affär, köpa mjölk, toapapper och basvaror utan att behöva låna till det. Och tills nästa besök i affären ska de ha ännu mer pengar över.

En blå växande stapel?
Jag gillar grafik och här är marketscreener (tidigare 4-traders) till god hjälp. Ett exempel på bolag jag gillar ur ett kassaflödesperspektiv är A2 milk. Vi börjar med att kolla på bolagets financials-flik. Scrolla sen ner till den blå stapeln som visar hur "finance" ökar från år till år. Här ser man att bolaget förväntas bygga kassa på ett fint sätt.

Ett annat exempel på bra kassabyggande är brittiska sårbolaget AMS. Jag minns att Johnson & Johnson hade något liknande förut, men de ser inte lika bra ut framåt nu. Ett exempel på bolag som åtminstone ser dåligt ut på ytan är detta indonesiska byggbolag.

CAPEX jämfört med cashflow?
Ok ni har vi kikat på kassaflöde. Men vi ville ju åt det "fria kassaflödet". Ok! Vi går till samma bild för A2 milk. Kolla istället ute i högerkanten under "Balance Sheet Analysis", så ser du värden för CAPEX och Cashflow. Capex innebär underhållsinvesteringar, som krävs för daglig drift. För A2 är CAPEX kring 0,3 procent och cashflow kring 20 procent. Fint överskott med andra ord.

Skanska har som jämförelse också ett lågt CAPEX, kring 0,8 procent, men däremot cashflow kring 3 procent. Av den enkla kollen kan man gissa sig till att A2 är mycket mer av en "kassako" än Skanska, även om de givetvis lär handlas därefter.

Andra mer sofistikerade sätt
Det jag gillar med snabbkollen är att man kan få en överblick över flera år och en grov framtidsblick. Visst får man se upp för felaktiga antaganden och siffror, men det kan fungera som startpunkt. Ska man göra mer är några exempel:
  • För det första kan man ju gå vidare och gräva i flera årsredovisningar. 
  • Börsdata är givetvis något att rekommendera, lättöverskådligt, grafiskt och fler och fler marknader blir tillgängliga! Morningstar och Financial Times kan också ha flerårsöverblick, även om grafer saknas.
  • Ett annat mer detaljerat synsätt är att göra egna DCF-analyser. Se bloggen bolagsvärdering och exempelvis genomgången av tyska dock-bolaget Zapf Creation. Jag använder mig inte av det, man måste måla med liten pensel och många drag, men kanske borde jag?
Synpunkter?
Hur gör du för att bedöma kassaflöde och fritt kassaflöde?
Vad ser du för risker med min snabbkoll? 
Har du hittat någon "genväg", eller bläddrar du hejvilt i årsredovisningarna?

söndag 2 december 2018

Återbesök: Kongolesiskt Konglomerat


På senare tid har jag lyssnat på på Outsiders om geografisk exponering. I korthet kan det vara bra att leta på dåliga ställen och där färre andra letar. Jag har också inspirerats av Marcus Fridells tankar om investmentbolag och intervju i sparpodden. Vi kombinerar denna input och gör ett återbesök hos Texaf - ett kongolesiskt Konglomerat :)

Texaf: fastigheter i Kinshasa
Texaf är ett belgiskt konglomerat* med fokus på fastigheter i Kinshasa, där de äger en bit mark inne i stadens bästa kvarter. De äger även ett slags stenbrott utanför staden men markägandet och hyresrätterna är det stora. Värt att nämna är att det finns två Kongo: Kongo-Brazaville och Kongo-Kinshasa (DRC). Kongo-Kinshasa och staden Kinshasa är det vi pratar om nu.

Här är bolagets hemsida och senaste årsredovisning och senaste rapport. Missa inte deras (gamla) engelska presentation samt morgonrapporterna som är kortkommentarer. Bolaget handlas med 25 procents premie mot bokfört värde enligt Morningstar. Senaste rapporten är på franska, har inte grävt i den, men helår är på engelska.

*Ibland blir jag osäker på om det är ett investmentbolag, konglomerat eller något annat. Bolaget skriver själv "Investment company", men särredovisar de olika delarna = ett konglomerat? Men de påminner om ett investmentbolag. Spiltans Globalfond investmentbolag investerar som jämförelse i "...investmentbolag samt företag med investmentbolagskaraktär inklusive konglomerat"

Urbaniseringscase
Texaf kan beskrivas som ett tydligt spel på urbanisering. Idag har Kinshasa ca 11 miljoner invånare. 2050 förväntas de ha 35 miljoner invånare. Hela landets befolkning växer snabbt, se suveräna grafer på populationpyramid. Rimligen borde hyror och markpriser i huvudstaden gå upp, givet att Kongo som land inte faller samman. Kongos utveckling kan följas på tradingseconomics. Du hittar extremt få bolag som är så exponerade mot mark i växande städer. Och kom ihåg att samtliga svenska fastighetsbolag redan idag verkar på en mindre marknad! Notera att det redan idag ser ut att vara dyrare att bo i Kinshasa än i Stockholm, om uppgifterna stämmer.

Värdeökningen i bolaget kan både komma från nybyggnation, ökade markpriser och ökade hyror, samt givetvis om andra delar av bolaget lyckas. Historiska fastighetspriser hittar man här. Regleringar spelar också roll. Men jag gissar att den Kongolesiska hyresregleringen är mindre rabiat och de hyr bara ut en mindre del direkt till privatpersoner. Typkunderna är internationella företag/institutioner.

Stenbrottet har brottats med svårigheter senaste åren pga avstannad byggnation i stort. På lång sikt har de ett bra läge för att serva material till vägar, cement, bygg etc. Men detta är cykliskt och går trögt, vilket kan förklara senaste årens stillastående börskurs.

Risker 
Bolaget har varit en mycket bra placering om man prickade botten i Kongo-krisen, men inte de senaste åren. Och där når vi pudelns kärna: många ryggar instinktivt tillbaka så fort Kongo nämns. Och de har varit ett av de värsta länderna sett till konflikter och politisk risk, se Wikipedia. Problemen kan t.ex. stavas Kabila som suttit för länge och försenade val. Men jag har en positiv Afrikatro, även om jag tror mer på andra delar av Afrika. Frågan är var landet är om 10 år.

Varför jag tror det kan gå bättre för Kongo på lång sikt:
  • Afrikanska unionens inflytande ökar och de motverkar konflikter, som i Gambia 
  • Bättre utbildad befolkning som ställer högre krav på ledare
  • Korrupta gubbar har tappat momentum, jfr Zuma och Mugabe, 
Detta ska ställas mot risker som:

Hur gör jag?
Jag landar att, med tvekan avstå caset, men så fort jag läser något om urbanisering påminns jag om att det finns ett bolag som verkligen är ett klockrent (nåja) case på det temat.

Sen uppfyller det inte mitt krav på fantastisk historik och jag skulle behöva göra ett undantag. Ska man göra det för investmentbolag (och liknande konglomerat)? Eller så zoomar man ut från 1925 och framåt och kallar bolaget "fantastiskt", eller zoomar in och tittar på fina lägenhetsdelen, det är ju stenbrottet som dragit ner resultatet. Kriterierna behöver inte vara helt ristade i sten.

Bolaget har närmat sig, men är inte framme i portföljen. Tycker du det ska ta plats? På något sätt är de ett case jag vill äga, men ibland vill man inte sitt eget bästa. Kom gärna med input! Kanske du inte sitter med den där lokala kunskapen om Kinshasas fastighetsmarknad, men hur urbanisering påverkar fastighetspriser är ett allmänt tema! Beroende på utfall i kommande Kongo-val i december, vill jag redan ha mitt val gjort om bolaget är tillräckligt intressant eller inte :)

Ps) På temat återbesök av exotiska investmentbolag har jag även kikat på Saratoga Investama som handlas till 46% av NAV (!). Men jag har via lokala kontakter i Indonesien blivit varse om illavarslande rykten om personerna bakom och avstår. Stor kolexponering är också ett minus.

söndag 25 november 2018

Fokusera på det viktiga?


Ibland är det lätt att tappa fokus på det viktiga. Ofta kan avgörande faktorer fångas "på baksidan av en servett". När man investerar handlar det inte om att få rätt i allt utan att få rätt i det viktiga. Även om man läst på väldigt mycket måste man backa ut och försöka se helheten.

Jag tror att få faktorer gör stor skillnad. Är tillväxten stark nog? Är värderingen för hög? Har de en "moat"? Det är så lätt att djupdyka och t.ex. stirra sig blind på enbart värdering eller konkurrensfördelar. Därför har jag en grov skiss av hur jag ser på helheten i mina bolag. Den används för att följa upp innehaven samt utvärdera eventuella nytillskott. De cykliska riskerna finns t.ex. främst i Somero och Micro Mechanics. För portföljen som helhet är det t.ex. trevligt med många ocykliska bolag och bolag med kassa. Nytillskott måste också vara bättre än de jag redan har.

Observera att bilden är ett utkast, verkligen noll "facit" förutom för mig. Precis varenda parameter kan ifrågasättas (vad är medel, stark etc). Man kan givetvis också hacka en kyckling på tusentals sätt Poängen är att titta på alla faktorer man själv anser viktiga och inte missa något. De gånger jag gått snett är det ofta något enkelt jag haft fel i: För dålig "moat", för hög värdering, eller för svag tillväxt.

Här är alltså mitt försök är att tänka i grafik. Kanske kan det inspirera? Jag använder mig av en mycket utförligare checklista men försöker också summera på det här sättet. Vad säger du? Använder du dig av grafik eller summering innan köp och för att hålla koll på casen? Och vilka faktorer tycker du är viktiga.

Apropå procentuella fördelningen: Savaria har rasat sedan sist. Jag har nyligen minskat i Vitec och ökat svagt i Paradox, Savaria och Decisive Dividend.