söndag 23 februari 2020

Ökat i Kri-Kri och Somero


Kassan var efter försäljningen av Vitec uppe på för mig höga nivåer, ca 8 procent. Min filosofi är att vara relativt fullinvesterad och helst inte ha mer än 5 procents kassa. Alltså skulle pengarna sättas i arbete. Det blev ökningar i Kri Kri kring 5.60 Euro och Somero kring 270 GBX.

Kri Kri
I grekiska Kri Kri ser jag ett starkt konsumentbolag, med viss moat, tillväxt, och rimlig värdering. Hur många bolag av denna typ handlas till P/E 12,5 på 2020 års vinst, om prognoserna stämmer? Eftersom äkta grekisk yoghurt ger högre pris finns en simpel geografisk konkurrensfördel. EU är också hårdare med vad som får kallas grekisk yogurt. Det tillsammans med ett skifte mot nyttigare produkter kan driva tillväxten. Glassdelen är knappast nyttig men det ser jag som ett trevligt lågrisk-turistcase som komplement. De har växt från ca 11 till 15 procent av marknaden sista 8 åren. En stor del av tillväxten kommer från Private Label-Yogurt (Lidl, Tesco etc) och de är klart störst på sådana typer av samarbeten.

Man kan invända mot långa transporter och att när-gurt är bättre. Men det mesta säljs i Grekland, därefter Europa och Sverige är bara en liten del. De lokala transporterna inom Grekland är mycket små, mjölken kommer från ett område inom 4 mil från fabriken och den tillverkas inom 24 timmar. Och transporten är bara en del. Att föda upp kossor i kalla och mörka Sverige är kanske inte det bästa? Nej, allt sammantaget har jag inga problem att äga mer i Kri Kri. Fantastiskt bolag, starkt momentum i verksamheten och billigt pris.

Somero
Här är det hackor och spadar i konkret form. Detta bolag fixar extremt jämna betonggolv, med få anställda, och är en hidden champion. Jag lockas av satsningen på Sky Screed-maskiner som används när man bygger flera våningar. The Sky is the limit är att ta i, men bolaget har i en presentation hintat om att marknaden för det här kan vara lika stor som deras existerande marknad som är stora plattor på mark.

Bolaget fångar många megatrender: automatisering, e-handel och genom Sky Screed nu även urbanisering. Ser mycket värde men också uppenbart cykliska risker. Detta är mitt enda spel på den amerikanska marknaden där säg 75% av försäljningen kommer ifrån. Men de är ledande globalt, finns i 92 länder och man an får en hel del "väntepengar". Bolaget är en kassako som handlas till P/E 10 och en direktavkastning på nästan 6 procent. Enda som gör mig rädd är om USA bromsar in och bolaget gör en 2008 i repris. Men nu har de nettokassa och erfarenhet, vilket är en stor skillnad. Fantastiskt bolag, ok momentum i verksamheten och billigt pris.

Aktuell portfölj
Så här ser portföljen ut, med hyfsat tung vikt i det jag tror mest på, eller anser säkrast, och "bara" 13 bolag nu när Vitec är sålt. I dagsläget inget svenskt bolag, men jag har några på bevakning.


Vad tror du om portföljen, och ökningarna? Vad köper du? Kanske borde man dipp-köpa i Asien i dessa Corona-tider, men jag kunde inte hejda mig från att öka i Kri-Kri och Somero. Vill även öka i Micro Mechanics men är osäker på tajmingen, misstänker Corona-effekt. Ultrajaya och Discovery förtjänar kanske också en högre andel. Savaria och Famous Brands ska utvärderas noga. Kollar såklart också på ett gäng nya kandidater.

söndag 16 februari 2020

Sålt Vitec



Under veckan har jag sålt allt i Vitec kring 205 kr, ett bolag jag ägt sedan 2012. Senaste rapporten var inte särskilt bra, även om trovärdiga förklaringar lyfts fram. Jag tycker inte att värderingen matchar förväntad tillväxt. P/E (TTM) är nu ca 60. Du kan hitta andra starka SaaS-bolag till lägre multiplar, med starkare tillväxt och nettokassa. En riktigt hög värdering kräver alltid en riktigt hög tillväxt och den ser jag inte, även förvärv såklart kan ändra på den bilden.

Vitec har en superstark moat (switching costs etc) men det räcker inte. Enligt den matris jag använder mig av är Vitec "Good" eller "Great", dvs ett bolag jag vill äga. Men till skyhög värdering krävs bättre momentum i verksamheten. En förklaring till den bitvis brutala uppvärderingen är att de gått från okänt till något av en fondbolagsfavorit. Jag vill undvika det populära eftersom riskerna ökar (men det kan också bli ännu mer populärt).

Jag tycker om Vitec, men kärlekssagan är över och det är dags för en okomplicerad skilsmässa, pga olika värderingar (haha). En annan faktor i mitt beslut är att ledningen, som är fantastisk, är rutinerade. Finns det naturliga efterträdare? Visst kan de t.ex. köpas upp av Constellation Software men det är ren spekulation och jag tror det finns bättre skäl att äga än att hoppas på uppköp.

Utmaningen är såklart att det alltid är lätt att sälja vinnare för tidigt.Bara sedan jag sålt har de tickat upp till 216 kr. Det räcker med att viska "Fortnox" så kommer kalla kårar av osäkerhet. Men jag kan bara inte behålla Vitec. Hur skulle du gjort? När säljer du på hög värdering? Och håller du med om att Vitec har en otäck värdering?

söndag 9 februari 2020

Köpkandidat #3: MBB, en tysk industripärla?


Nog är det sällan jag letar bolag i Europa men ibland händer det! Idag ska vi kika på ett ett spännande tyskt bolag, MBB SE (ca 70 Euro) som påminner om något om Latour och Decisive Dividend. De köper tyska kvalitetsbolag i framtidssektorer med hyfsat hög teknikhöjd. Sektorerna är t.ex. elbilar, IT-säkerhet, naturmaterial, grävarbeten till energisektorn. Se senaste presentation och webbplatsen.

Som historisk kuriosa kommer M:et i bolaget från Messerschmitt (!). Alla etiska invändningar är såklart preskriberade, men det är något med bolaget och namn. Jag har även uppmärksammats på att huvudägaren heter Gert-Maria, vilket aldrig är ett plus, förutom om bolaget skulle få extrapoäng när ESG-algoritmer går bort sig i tysk namnkultur. Men nu till väsentligheterna!

Mycket är rätt i detta bolag, men ett klart minus i mina ögon är hög Europaexponering och att största innehavet är en underleverantör mot bilindustrin, även om mer och mer går mot elbilar.

Positivt
Bolaget uppfyller många av mina kriterier.
  • Småbolag, ca 450 m dollar.
  • Rimlig värdering med P/E 18, P/S 0.8 och P/CF på ca 8 och Price/Book på 1.25
  • Exponering mot onoterade tyska industribolag, med hög teknikhöjd eller kunnande. Jfr begreppen Mittelstand och Hidden Champions, som båda kommer från regionen.
  • Likt Latour fångar bolagen upp flera megatrender, vilket beskrivs i en äldre presentation
  • Demografisk trend att företagsägare går i pension = förvärvsmöjligheter för de som saknar naturliga möjligheter till generationsskifte.
  • Fin historik, har gett 15-20 procent i försäljningstillväxt senaste 10-15 åren länge. Tillväxt sker både organiskt och via förvärv.
  • Långsiktig, försiktig och konsekvent ledning som gör logiska förvärv och skapar synergier, defensivt med nettokassa och förvärv brukar komma via egna tillgångar.
  • Stabil utdelare likt Decisive Dividend, MBB är till och med en Dividend Champion, men de kör låg utdelning pga förvärv. 
  • Koncernen ser allmänt hungrig ut, letar t.ex. efter talanger och det finns nog karriärvägar internt och tysk industri är starka globalt.

Negativt
Några delar är negativa, främst att bildelen inte går bra, samt att jag tycker informationsgivningen är lite svag. Eller så är min läsförmåga det!. Nåväl, här är det negativa:
  • Bildelen Aumann väger tungt. Vill man äga något där en stor del är underleverantör till bilindustri. Finns det inte alltid en risk för stadig prispress, även om historiken varit bra?
  • Tror jag på tillväxt i Europa generellt? Nja, även om tysk industri är fin och nischerna intressanta. Tror en del säljs globalt, men hade hellre sett globala nischbolag istället för lokala.
  • Försäljningen har ökat stabilt men EPS har varit slagig (möjligen för att de är ett investmentbolag?).
  • Dåligt momentum i verksamheten, främst pga den tunga bildelen (se Aumanns Q3-presentation). Ska man avvakta, jfr matris och prognoser på marketscreener. Bättre att vänta tills de kommit i god form igen, även om de är dyrare då? Är inte så säker på tysk industri. Lannebo har ägt men sålde 2019 pga dålig orderingång i Aumann.  
  • Är varje bolag etta på sin marknad? Visst är det nischbolag men hur ledande är de? Jag kan inte läsa ut om varje bolag är 1:a eller t.ex. 10:a på sina marknader. Skulle vilja veta mer om marknadspositionen och konkurrenter för varje innehav. 
  • Jag hittar inte till vilka värderingar de köper bolag till. Kombinationen av att jag varken vet marknadsandel eller multiplar gör mig osäker. För att en förvärvsmodell ska funka måste man köpa riktigt starka bolag eller köpa riktigt billigt tänker jag. Jfr Decisive och Vitec som dokumenterat köper billigt. Nej, svaghet i informationen (eller så läser jag som en kråka) även om de såklart kan vilja hålla sådant hemligt.

Summering
Landar i avvakta trots en rätt intressant mix. Jag tror inte tillräckligt mycket på Aumann och de väger tungt. Bolaget kan vara i ett alltför osäker läge, eller så är hacket i tillväxtkurvan ett klart köpläge? Jag vet inte. Avstår men kommer följa med intresse. Tycker ändå MBB är intressantare än "haussade" bolag som SBB. Och tysk fin-industri kan vara värd en plats i portföljen. Men jag är ännu inte tillräckligt övertygad.

Är mycket intresserad av input! Vad säger ni?

söndag 2 februari 2020

Köpkandidat #2: Delfi - choklad i Asien?



Delfi (0.96 SGD) är Indonesiens ledande chokladbolag och handlas i Singapore. De har många rätt: Hidden Champion, konsumentvaror, starka varumärken och fina platser på butikshyllorna. Att smaken är lokal blir en simpel men stark konkurrensfördel. Megatrenden är att konsumtionen kan öka i takt med en ökad medelklass. De går mot premium-produkter och har t.ex. köpt in anrika Van Houten och har starka samarbeten. Se även Framtidsinvesteringenen kortanalys och en längre.

Om Ultrajaya är det lokala Arla är detta det lokala Cloetta. Få bolag kan tampas med jättar och dominera. Multinationella jättar har idag bara 20% av marknaden trots långvariga försök att ta mer. Nestle talar själva om en "David mot Goliat-kamp" och tankarna går till Julmust och Coca-Cola.

Swedbank Robur EM small cap äger och duktiga bloggare/twittrare som Framtidsinvesteringen och Alexander Eliasson, men inte andra favoritfonder som Grandeur Peak eller Wasatch. Singapore-aktier går att köpa i ISK via Pareto eller Degiro (men frågetecken för Degiro i allmänhet, t.ex. kom en nyhet att de drar källskatt på svenska aktier trots ISK).


Nyckeltal
Nyckeltalen är inte så bra om vi kollar de senaste fem åren trots marknadsdominansen. ROE de senaste 5 åren ligger kring 10 procent i snitt. Försäljningstillväxten är negativ samma period. Men länge bak i tiden ser det bättre ut och en viktig förklaring till siffrorna är att bolaget redovisar i USD. Om ett svenskt bolag redovisat i USD hade det också sett sämre ut än annars.

Och det finns en klar vändning i siffrorna. Försäljningstillväxten är t.ex. upp 12% year on year och EPS:en är upp 27% på 9 månader. Pris mot kassaflöde är ca 11 och pris mot sales ca 0.93. P/E kring 17. Bolaget ser ut att göra en turnaround, även om en liten del är (omvända) valutaeffekter.

Varför inte köpa?
Detta ser jag som negativt:
  • Historiken är inte fantastisk och bolaget har "harvat" i flera år. Samtidigt förklaras det av att de själva minskat sortimentet (färre produkter, mer effektivitet) och stark valutamotvind.  
  • Choklad finns inte riktigt i kulturen? Kommer den dit? Jfr med Taokaenois sjögrässnacks som är asiatiska. Eller så är det bara lättare att växa från en lägre nivå? Men frågan är om detta för alltid är en marginalprodukt. En möjlig förklaring till att asiater äter mindre sött kan faktiskt vara tedrickandet. Kan kulturen ändras av större tillgänglighet i moderna affärer, urbanisering och att man tar efter västvärldens vanor? Kanske, men jag tror mjölk har en något lättare väg att vandra, Thailand har kommit längre och där är mjölk stort men choklad fortfarande litet. Jag tror på Indonesiens växande medelklass men är inte helt övertygad att de väljer choklad (uppdaterat).
  • Känslighet mot ökade råvarupriser eftersom de köper in kakao. Vad jag förstått importerar de från Västafrika och här finns en risk i en nyligen bildad kakaokartell (COPEC). Äger hellre bolag som har hela kedjan, eller där råvarorna inte riskerar prishöjningar på samma sätt, men det är långtifrån säkert att kartellen får så stor effekt.
  • Kan bolaget kortsiktigt drabbas av effekter som Corona-viruset ställer till med? Förhoppningsvis inte så troligt men en tillfällig asiatisk risk.
  • Ledningen? Jag är inte helt med på varför de skippar vertikal integration (de har sålt Kakaodelen) och varför de smalnar av sitt sortiment. Är inte det att ge mer utrymme för konkurrenter samt att bli mer slagiga? Vissa frågetecken finns även för Corporate Governance. En smärre förskingring i Filippinerna, där bolaget också finns, samt skatteoklarheter kring den stora försäljningen av Kakaodelen sticker ut. Behöver inte vara något konstigt alls, skatten är en tolkningsfråga, men det är ändå mer än en sak.
  • Onyttiga produkter, i alla fall delvis. Sen tror jag inte choklad är dåligt i sig, men här finns en risk i sockerskatt och att konsumenter väljer nyttigare produkter. Men risken ska inte överdrivas. En "hälsotrend" är att man i Asien väljer Oreo Thins framför vanliga Oreo, och då är ju choklad hälsokost. Men medan jag ser bolag som Famous Brands, Taokaenoi, Ultrajaya och Kri Kri adressera hälsoaspekter i sin marknadsföring och produktutveckling (less sugar etc) är det helt tyst från Delfis sida, vad jag ser, och årsredovisningen har inget resonemang om ämnet. Åter ett litet subjektivt frågetecken för ledningen.

Summering
Jag var nära en provpost men hejdade mig. Ett nyinköp står också och konkurrerar med en ökning i befintliga innehav, särskilt Ultrajaya. Och där finns inga tveksamheter av dessa slag. Visst är Ultrajaya dyrare och de saknar samma snabba uppvärderingspotential. Men de är stabilare och har en i mitt tycke mer konservativ och konsekvent ledning. Samtidigt utesluter det ena bolaget inte det andra. Mjölkchoklad är ju gott.

Virrar runt i gränslandet mellan köp och avvakta och är nära att ta in en provpost. Är ovanligt sugen på input (och choklad). Vad säger du? Tror du på choklad i Indonesien och Filippinerna? Och detta bolag? Det enkla och starkaste köpargumentet är att de står emot globala jättar. Då brukar bolaget ha något unikt. Skulle du släppa de eventuella negativa delarna och köpa?

söndag 26 januari 2020

Köpkandidat #1: MacroAsia


Denna vecka kollar vi på Macroasia (ca 12 PHP) som är en av de köpkandidater som jag funderat på över ledigheten. De är Filippinernas ledande bolag mot flygplansservice, flygplansmat och bagagehantering. De är en del av ett bolagsimperium där bland annat Philippine Air ingår. Bolaget har även gjort ett intåg i Japan höstas. Mer flygande är en klar megatrend och här når man den via "hackor och spadar". Asien förväntas ha stark tillväxt och Filippinerna är bland 10 i topp-länder.

Bolaget bör ha en klar moat och nog finns det starka inträdesbarriärer för framförallt underhåll, flygplansmat, och i viss mån bagagehantering. Att ha samarbetat med Lufthansa i 20 år är ett styrketecken. När det gäller mat blir det något av en "efficient scale" i och med att de levererar till många olika flygbolag och får skalfördelar.

Nyckeltal
Nyckeltalen är fina. ROE de senaste 5 åren ligger kring 17 procent i snitt. Försäljningstillväxt ungefär samma per år. Pris mot kassaflöde ca 13 och pris mot sales ca 3,5. P/E kring 17. Nej, helt okey "på siffrorna". De är något av en Hidden Champion och de har blivit rätt mycket billigare på senare tid då kursen backat över 30% senaste året.

Negativt
I min research har jag stött på en del negativa saker:
  • Köp i vanlig depå pga Filippinsk listning.
  • Inga favoritfonder äger, och typ noll analyser finns. 
  • En viss politisk risk och känslighet finns inbyggt i verksamheten. En konkurrent har blivit av med bagagehantering, när anställda stal, och Duterte utövade då ministerstyre
  • 85-åringen bakom gruppen som MacroAsia ingår i var aktiv under Marcos-tiden och har haft ett skattekrav hängande efter sig (även om Duterte krävt betalning och det är betalt). 
  • En ny flygplats ska byggas och den offerten lämnades in med ett kinesisk statsägt bolag som partner som tills relativt nyligen svartlistat. Ska man samarbeta med ett sånt bolag? Särskilt när Kina och Filippinerna haft gränskonflikter? Filippinska medier är, med rätta, kritiska.
  • Den naturlige arvtagaren till imperiet dog nyligen alldeles för ung. Dennes 27-åriga son plockas in som påläggskalv, men man kan tänka sig att bolagsgruppen såklart är ur form. Och man brukar ju säga att första generationen bygger upp, andra förvaltar och tredje förstör.
Summering
Lutar ändå åt nej här. Högintressant bolag och bransch men jag ogillar skarpt när tveksamheter finns kring huvudpersonerna. När branschen har kopplingar till politiska tillstånd och korruptionen inte är låg blir det snabbt svårt och riskfyllt. Bolaget kan så att säga flyga för nära solen och riskera en smäll. Vad händer om Dutertes väska skulle råka försvinna? Vore ett ännu enklare bolag bättre? Eller överdriver jag? Underhåll/flygmat är det stora och Lufthansa-samarbetet och att några fonder är inne kan borga för tillräcklig kvalitet och säkerhet.

Hur ser du på det här bolaget och branschen? Såklart kan man tänka sig investeringar i flygplatser, flygbolag, eller andra varianter för att nå denna tillväxt. Eller så vill man inte äga flygrelaterat pga hållbarhetsskäl (så långt går inte jag). Äger du något flygrelaterat?

söndag 19 januari 2020

Resultat för 2019 och portföljkommentarer


Reslutatet blev +22 procent* vilket jag tycker är okey även om det inte är någon monsteravkastning. Som jämförelse gick Didner Gerge Small and Microcap 18,2 procent, Avanza Global 33,3 procent. Kommer även främst jämföra mig med Avanza Emerging Markets och Swedbank Robor EM Small Cap när de har helårsresultat. Men SIX Return Index gick ca 35 procent. Jag är inte helt nöjd men tycker det är acceptabelt nog för att fortsätta.

Under året har jag sålt LiveChat, Sealink och Paradox. Min conviction har inte varit tillräckligt hög där. Här finns möjligen en lärdom att jag ändå borde härda ut, för jag har tappat avkastning på det. Nya köp under året var Italtile och Kri-Kri Milk. Men sett till vad jag vill äga på sikt håller jag ändå dessa bolag, särskilt Italtile högre. Generellt finns inte någon särskild koppling att de jag har mest i går ännu bättre. Däremot hoppas jag risken för nedgång, över tid, är mindre i mina stora positioner.

* Bilden och 22% kommer från Financial Times portföljfunktion som jag utgår från nu när har flera aktörer. FT säger någon dryg procent bättre resultat än Avanzas portföljfunktion. Har inte grävt i skillnaden men tror den kan förklaras av valutauppdatering samt att det som var utanför Avanza gick upp. Kommer använda mig av FT framöver av smidighetsskäl.

Flerårsreslutat
Och här är utvecklingen år för år jämfört med SIX Portfolio Return index. Notera att jag korrigerat tidigare års resultat i detta inlägg på grund av att jag skapade portföljrapporten för tidigt vissa år. För att numera få fram indexet går jag till fondbolagens förenings sida.

2011: -7,4 mot -13,6
2012: 9.3 mot 16.7
2013: 14,3 mot 28
2014: 24,7 mot 15,9
2015: 14,2 mot 10.5
2016: 26,9 mot 9,7
2017: 25,3 mot 9,5
2018: - 6,4 mot - 4,4
2019: 22 mot 35

Portföljkommentarer
Nu till kommentarer bolag för bolag, vilket också blir några ord om aktuell portfölj.

A2 Milk (specialmjölk från Nya Zeeland), Hade ett turbulent år, med vd-byte nu under vintern. Men verksamheten är stabil och mitt förtroende för styrelsen är inte förbrukat. Det kan bli fel med rekryteringar ibland. Jag tror man kan förvänta sig fortsatt stark tillväxt och ny permanent VD klar nu på våren och troligen en rutinerad eftersom senaste var ett oprövat kort, i alla fall inom branschen. 2019 gick bolaget 38,5 procent (silverplats i portföljen).

Decisive Dividend (kanadensiskt konglomerat). Nu vill jag se bättre siffror och ett till bolagsköp under året. Utdelningen bör förhoppningsvis också kunna höjas under 2020, i kombination med viss minskning av skulderna. Noterbart är att ledningen och insiders sitter på 17,5 procent av aktierna. Blir spännande att följa. 2019 gick bolaget - 4,5 + 9 i utdelning = ca 5 procent.

Obs! Tyvärr kommer Dave på Decisive att sluta, vilket såklart är tråkigt (se nyhet). Han är en mycket bra person och har i sin roll sedan hösten 2018 fokuserat på förvärv och organisk tillväxt. Jag har kört två intervjuer med honom och han har även kört en annan videointervju. Av nyheten och tonen utläser jag att det inte handlar om konflikter, att Decisive som företag ser ut att ha en god företagskultur, och att det just handlar om personliga skäl. Jag har (som Dave!) valt att behålla mina aktier, trots osäkerheten hur de fyller rollen framöver. Dave är en av de fem i ledningen.

Italtile (Sydafrikanskt kakel). Ett bolag som ska vara riktigt stabilt, och tuffa på oavsett klimat. Det här är som en hårt kämpande mittfältare som sällan eller aldrig slår bort en passning. Inget spektakulärt men pålitlighet ända in i kaklet. Noterar att Grandeur Peak och Swedbank Robur EM äger dem. Gick under 2019 -1,25 + 5 = ca 4 procent

Micro-Mechanics (Singapore, verktyg för halvledare). Även om bolaget är starkt och har en hel del återkommande efterfrågan är branschen utsatt för svängiga cykler. Förhoppningen är att bolaget vänder till tillväxt igen under 2020. Gick under 2019 10 + 5 = 15 procent

Savaria (Kanada, mobilitet). Måste i år visa att de är på fortsatt rätt spår och får ordning på förvärven. Tycker det såg bra ut i senaste rapporten. Intressant också om det kan hända något med Savaria och Handicare. Har såklart noll insyn men hela Handicare är ute till försäljning och Savaria konsoliderar branschen. Gick under 2019 7 + 3 = 10 procent.

Ekadharma (Indonesien, tejp). 2020 kan bli tejpens år i Asien har jag hört, möjligen bara i mitt eget huvud. Bröt i alla fall 1000-rupier-vallen under 2019 och aktien har en extremt fin långsiktig kurstrend. Portföljens "Kavastu-bolag". Viktigare är dock vad som händer i bolaget. Detta är ingen raket, men fortfarande mycket billig och ett sätt att nå Indonesiens tillväxt. Gick under 2019 25 + 3 = 28 procent.

Discovery (Sydafrika, innovativ försäkring). Tuggar på, jag kommer följa hur bank-delen levererar. Anledningen till dålig utveckling är att det finns risk för försämrad reglering för sjukförsäkringar i Sydafrika. Bank-benet inte kommit igång så stort. En favorit hos Wasatch funds och jag noterar med glädje att Michael Porter så sent som oktober 2019 nämner bolaget som ett typexempel på "shared value". Gick under 2019 -25 + 1 = -24 procent.

Somero (USA, laserbetongmaskiner). Man vet aldrig hur detta går, ett ryckigt men mycket lovande bolag. Ska följa deras satsning på maskiner för flera våningar. Blir också till att bevaka hur eventuell konjunkturförsvagning påverkar, och om förklaringen ”mycket regn” som orsakade en vinstvarning var hela sanningen. En lynnig högutdelare med potential. Gick under 2019 -10 + 7 = - 3 procent.

Vitec Software (Sverige, IT). Nu är det dyrt igen och nu är det dyrt igen och kursrusningen varar ända till påska... nja, det vet man inte? Och vilken års påsk? Har minskat i omgångar och överväger ytterligare minskning pga hög värdering. Visst är det ett extremt fint bolag, men hur många gånger kassaflödet är ett bolag värt bara för att det är återkommande intäkter och SaaS? Risken är dock uppenbart att man i Fortnox-anda säljer bort sig för tidigt, vilket jag gjort tidigare. Gick under 2019 138 + 1 ca 140 procent. Guldplats i portföljen!

Taokaenoi (Thailand, nyttiga snacks). Måste få igång momentum i verksamheten igen. Men många rätt med bolaget: Asien, snacks, nyttiga produkter etc, samarbeten med andra aktörer som Orion och Pringles. Men siffrorna måste bli bättre och besvikelserna färre under 2020. Nyckeln är att komma igång med nya distributionspartnern Orion, särskilt i Kina. Specialbevakning: Ledningen. Gick under 2019 30 plus 2,5 = 32 procent. Ändå bronsplats!

Kri Kri. (Grekisk Yoghurt). Fint momentum i verksamheten, framförallt export och nyttiga produkter. Brexit kan påverka negativt eftersom en del säljs i UK. Man får också fundera på om den omedelbara yoghurt-hypen minskar, men man kan i alla fall falla tillbaka på att det inte är någon fluga utan en produkt som har funnits i hundratals år. Det som är lite kul är att produkterna finns i Sverige. Via en egen liten spaning så är det Larsas man ska leta efter i kyldiskarna! 1 + 3 = 4 procent sedan köp.

Ultrajaya (Indonesisk mjölk). Ett bolag som är extremt stabilt och rider på en ökad mjölkkonsumtion i Indonesien. Sen får man inte glömma att de är ledande på te och ost också. Är starka lokalt och bygger ut produktionen med en  jättefarm som möjligen kan börja boosta resultatet under 2020. Konkurrenssituationen ska bevakas, liksom nya farmen. Vill också se att de inte tvingas lägga mer och mer på marknadsföring för att behålla tillväxttakten. Gick under 2019 24 + 1 = 25 procent.

Famous brands (Sydafrika, restauranger). Nu är det verkligen upp till bevis. UK måste ha vändning inom sikte och Sydafrikadelen gå bättre. Vill även se fokus på expansion i övriga Afrika. Har gett dem flera år men börjar tröttna om de inte visar bättre resultat. Men i grunden är (eller var!) de ett fantastiskt bolag. Noterar ändå att bolaget gick HELT opåverkat igenom finanskrisen. Men det var då. Med dåliga resultat under längre tid ska jag kanske nedgradera min syn på dem. Make or break 2020 och jag är i värsta fall aktie-nostalgisk! För 2019 blev resultatet -20 + 2 = -18 procent.

Superlon (Malaysia, luftkonditionering). Nästan sälj, händer för lite, bolaget är kanske inte tillräckligt starkt eller för påverkat av yttre faktorer. Överväger en försäljning här i kombination med minskning i A2 (skatteskäl) och lägga pengarna på andra innehav eller något nytt. Men jag avvaktar eventuellt och ser hur den nya fabriken i Vietnam kan bidra till resultatet. En surdeg under 2019 med - 29 procent.

Synpunkter?
Vad tror du om portfölljen under 2020? Och vilka förändringar hade du gjort? Och när "ger du upp" och investerar i index? Och vad jämför du dig själv mot?

torsdag 16 januari 2020

Nästa aktiepub 29 januari


Nu är det dags för aktiepub igen, och det blir onsdag 29 januari kl 18 på Sue Ellen. 35 platser är bokade och jag hoppas de fylls. Bara att skriva något i kommentarsfältet så har du en plats!

För de som inte vet är konceptet enkelt. På Sue Ellen träffas vi, har en abonnerad del av lokalen och dricker öl/vin/alkoholfritt och kanske äter en bit, och snackar mest om aktier och ekonomi under kvällen. Varning för viss nördighet, men jag lovar att allt inte handlar om konstiga exotiska aktier, även om global investering är på tydlig men långsam frammarsch.

Framförallt är det ett schysst och glatt gäng och ett tillfälle att diskutera! Hoppas vi ses!

Ps) Konceptet kan säkert utvecklas, finns en del idéer, men denna gång är det en vanlig aktiepub. Kom gärna med input om ni har något tips på annat ställe eller evenemang så att man kan variera de vanliga aktiepubarna.

onsdag 1 januari 2020

Tips! Aktiespararna har en kampanj



Bloggen gör ett kortare inspel på grund av ett tips. Aktiespararna kör nämligen en bloggkampanj där man kan bli premium-medlem i 6 månader för 349 kr. Jag är själv medlem sedan lång tid tillbaka och har en krönika med i första numret 2020.

Här är en länk till erbjudandet. Om man svarar senast 13 januari kommer man få det första numret i tryckt form.

Ps) Jobbar på en årssammanställning för 2019, året slutade på plus cirka 22 procent, men det finns mer att säga än så. Lite svårare att sammanställa i år pga olika depåer, men Financial Times resultat brukar stämma.

söndag 15 december 2019

Kortare uppehåll - och tips på ämnen?


Såhär i juletider kommer jag nu ta en kortare paus. Skriver här så att trogna läsare inte bara möts av en oförklarlig tystnad. Och den som, mot förmodan, lider av särskilt svårartad söndagsbloggsinläggsabstinens (puh!) och vill ha "årets" jultankar se denna länk. Har ju kört med samma punkter i 4 år nu!

Mitt aktieår har varit hyfsat gott, trots att index springer mycket snabbare. Utvecklingen för året är i skrivande stund cirka 18-19 procent upp.

Tiden räcker inte riktigt till, men kom gärna med förslag på ämnen att skriva om framöver. Har idéer men alltid kul att få mer input att bearbeta! Bloggen återkommer i januari med förnyad styrka. Till dess önskar jag er en god jul, gott nytt år och gott slut på aktieåret.

Det som funderas på som framtida inlägg är exempelvis:
  • Årets utveckling
  • En amerikansk polisaktie
  • Kan bussbolag ha en "moat"?
  • Överlönsamhet - det perfekta finansiella mordet?
  • Om jag bara fick äga tre bolag - vilka?
På återseende! Och kom som sagt gärna med på tips på ämnen.

söndag 8 december 2019

Hur jag gör research på bolag


Research är en stor del av en investerares jobb, oavsett om man är hobbyinvesterare eller professionell. Tänkte dela med mig min checklista. Och så kan det förhoppningsvis bli en bra diskussion av det hela.

Att kolla på bolagets hemsida, rapporter och investerarpresentationer är en naturlig start. Men utöver det då? Jag tror man få försöka jobba som en detektiv och kan tjäna på lite ovanliga sökningar. Vi går igenom vad jag brukar titta på, uppdelat i olika kategorier. Ofta går det ut på att hitta "röda flaggor", som att produkterna får dåliga betyg eller tveksamhet kring ledningen. Men man kan också få en bild av att bolaget faktiskt har kvalitet i precis allt de gör.

Grafisk överblick 
Innan jag köper ett bolag vill jag alltid se grafiskt hur de utvecklats de senaste åren. Annars är det lätt att missa en uppenbar trend bland alla siffror.
  • Marketscreener visar historik och prognoser för massor med bolag.
  • Börsdata täcker fler och fler bolag.
  • Financial Times visar staplar som ger en fantastisk översikt (tyvärr betalversion).
Tillsammans kan det här förhoppningsvis ge en bild av att bolaget är på rätt väg.

En gammal årsredovisning
På samma tema om överblick kollar jag såväl på den senaste årsredovisningen som en säg 5-10 år gammal. Här kan man enkelt se de stora dragen. Vilka marknader och produkter gällde då? Vilka geografier? Är det samma idag? Riktningen i bolaget blir enklare att se med en tillbakablick i verksamheten! Det här tipset tog "Focused compounding" upp, och det är genialiskt i sin enkelhet. Det är bara genom att se bakåt som man kan se framåt, typ.

Koll på ägarna
Såklart vill man kolla vilka andra som äger bolaget. Förutom huvudägarna tycker jag fonder kan vara viktiga kvalitetstecken. Om fonder inte är inne måste man förstå varför.
  • Via Morningstar.com kan man se vilka fonder som är inne i bolaget. Jag vill helst ha några duktiga och att de inte håller på att minska. Observera att man inte kan söka på på Morningstar-sidan för alla bolag. Att google-söka "Morningstar + bolagsnamn" är bäst.
  • Googla gärna huvudägare, personerna + fraud, muddy waters eller liknande. Och se om du hittar kopplingar till andra bolag.
Som bonustips kan man gärna kika vilka fonder som är inne i ett bolag man verkligen gillar, för att se vilka andra bolag som de äger. Så har jag hittat flera bolag.

Övrig research
Sedan söker jag ofta lite mer brett. Kanske hittar man någon färsk analys, eller ännu hellre recensioner på bolagets produkter. Och glimtar av företagskulturen är också viktigt. 
  • Googla equity research + bolagsnamn för att hitta analyser
  • Googla competitive advantage + market share + bolaget för att hitta analyser och artiklar med fokus på marknadspositionen
  • Euromonitor har uppgifter om flera branscher. Man kan t.ex. få fram att grekisk yogurt ökar i Indonesien och hur läget är i Grekland.
  • Finns Seeking-Alpha artiklar?
  • Smartkarma har artiklar för asiatiska bolag
  • Youtube-videor ska inte underskattas
  • Glassdoor, anställdas recensioner kan säga något om företagskulturen.
  • Recensioner på bolagets Facebooksida. Man får t.ex. en bild av hur A2 milk tas emot i USA, genom att kolla konsumenternas inlägg.
  • Har bolaget konsumentprodukter är det givet att googla på dem på alla möjliga sätt. Man kan också via enkel grävning se genom vilka produkter Kri-Kri växer i Sverige.
  • Testa produkterna själv, om det går! Äter själv Taokaenoi-snacks och Kri-Kri-tillverkad Yoghurt!
Vad har du för tips på research?

söndag 1 december 2019

Väljer Pareto för (exotisk) utlandshandel


Pareto har seglat upp som en spännande och vass aktör för utlandshandel. För min del kollar jag extra mycket på det exotiska. De ordrarna är något billigare, 500 kr istället för 749 kr, men det är en mindre sak. Att de tillåter köp i ISK är den stora fördelen jämfört med Avanza.

För min del är jag intresserad av det exotiska, för vanliga marknader och elektronisk handel i Nordamerika och Europa se här. Notera att det är en månadskostnad för att kunna handla elektroniskt som bas-kund, och jag har valt att börja att ringa in ordrar och bygga upp en exotisk del.

Marknader och depåtyper hos Pareto/Avanza/Degiro
Pareto klarar, via telefonorder, handel i ISK på följande exotiska marknader:
  • Singapore
  • Australien
  • Nya Zeeland
  • Sydafrika
  • Japan
  • Hong Kong
Pareto har också möjlighet till valutakonto för ISK, vilket är en bra grej, även om jag själv handlar rätt lite. Men nog är valutaväxlingen ett område som förtjänar mer uppmärksamhet, och skillnader där blir extra viktiga om erbjudandena i övrigt blir mer lika. 

Avanza klarar de uppräknade marknaderna via telefonorder och dessutom Thailand, Filippinerna och Indonesien. Men kostnaden är 749 kr och de säger nej till ISK. Mer om det sen.

Degiro klarar Pareto-marknaderna, minus Sydafrika och Nya Zeeland, i ISK, billigt och elektroniskt. Problemet för mig är att jag inte har samma förtroende och att det är krångligare med en utländsk aktör om något går fel. Min tveksamhet gäller särskilt kommentarerna från ett gammalt inlägg. Sen tror jag risken är låg, och jag är dåligt påläst, men känner mig tryggare med en aktör som har alla tillstånd, all verksamhet och övervakning här lokalt. Degiro har såklart tillstånd men det är via gränsöverskridande handel. Trots bra villkor blir det ett (högst) subjektivt nej från min sida.

Jag är väl också lite "gammaldags" eftersom jag inte tycker att telefonorder är ett så stort minus. Jag handlar sällan, och blir faktiskt mer långsiktig och eftertänksam när tröskeln för varje beslut höjs.

Några ord om källskatt
Oavsett om du äger i vanlig depå eller ISK kan det bli problem att få tillbaka utländsk källskatt, normalt 15% av utdelningen. Även med ISK så är det max 500 kr tillbaka som gäller om du har underskott av kapital. Äger du i Kapitalförsäkring är problemen mindre eftersom det hanteras av banken och beloppsbegränsningen, max 500 kr tillbaka, inte gäller där.

Det man kan göra åt källskatteproblemet i vanlig depå och ISK är att:
  • försöka fixa överskott av kapital
  • välja länder med låg eller ingen källskatt, typ Singapore.
  • välja bolag med låg eller ingen utdelning, vilket minskar problemet.
ISK är att föredra framför depå även om det är fortfarande är trixigt med källskatten och Kapitalförsäkring (Kf) vore allra bäst. Med Kf tillkommer dock en riskdimension, att du inte äger det du har där, men det tar vi vid ett annat tillfälle. Ett sätt att komma runt källskatteproblemet kan vara att hitta sekundärnoteringar på vanliga marknader och köpa i Kf.

Går från en till två banker
Jag har blivit kund hos Pareto, gjort några affärer, och är hittills mycket nöjd. Kommer nog ha kvar en del hos Avanza också. Jag är mycket nöjd kund där med när det gäller vanliga marknader. Men jag tycker Avanza borde öppna fler marknader för åtminstone ISK. Jag har såklart tagit upp det flera gånger men inte fått någon egentlig förklaring till deras nej. Förstår att allmänintresset är begränsat, men jag måste se över mitt exotiska hus. Nyköp kommer att ske hos Pareto och depå-aktier kommer att flyttas dit. ISK är på totalen en mycket bättre depåform än vanlig depå.

Tyvärr har Avanza de senaste åren gått åt fel håll för handel utanför västvärlden. De har tagit bort möjligheten att äga exotiskt i Kf och stängt marknader som Malaysia där jag äger aktier. Varför Avanza inte tillåter ISK för fler marknader förstår jag inte och ett ja skulle underlätta enormt. Kravet för ISK är att det ska röra sig om aktier som är "upptagna till handel på en reglerad marknad". Skatteverket säger där att "Med begreppet upptagen till handel på en reglerad marknad avses reglerade marknadsplatser i hela världen" och fördjupad info finns här.

Jag har mycket svårt att tro att aktier som handlas t,ex, i Singapore, Australien/Nya Zeeland och Sydafrika inte skulle träffas av det begreppet. Och när Pareto och Degiro säger ja är det helt givet att man kan göra en bredare tolkning, om man bara vill. För att summera förstår jag inte varför Avanza inte gör en (möjligen?) liten ändring för att underlätta för global handel. Kanske är målgruppen liten idag men de som önskar "global aktiehandel till rimliga villkor" blir allt fler.

Fördelning av nyköp
Så här kommer det se ut för mig för nyköp
  • Sverige: Avanza eller Pareto i ISK
  • UK: Avanza eller Pareto i ISK
  • Kanada: Avanza Kf
  • USA: Avanza Kf
  • Singapore: Pareto ISK
  • Sydafrika: Pareto ISK
  • Australien: Pareto ISK
  • Nya Zeeland: Pareto ISK
  • Hong Kong: Pareto ISK (men tveksam till köp där!)
  • Japan: Pareto  ISK
  • Thailand: Avanza Depå
  • Indonesien: Avanza Depå
  • Filippinerna: Avanza Depå
  • Malaysia: Avanza har stängt
Synpunkter?
Är intresserad att höra om det finns kommentarer från de som testat Pareto eller Degiro. Och om Avanza vill svara så är det ett bra tillfälle :) Det här är såklart inte ett sponsrat inlägg för Pareto på något sätt. Jag vill bara köra det alternativ som jag upplever som bäst för utlandshandel och starta en diskussion! Det är global handel jag brinner för, och jag vill att fler upptäcker de möjligheter som finns. Och 500 kr och ISK är så mycket bättre än 749 kr och depå, även om jag gillar Avanza i övrigt.

Nej, nu finns det färre ursäkter till att avstå från global handel. Visst är det dyra telefonsamtal men jag tror att de ökade möjligheterna att köpa bra och billiga bolag uppväger kostnaden! Degiro är också ett smidigt alternativ pga elektronisk handel och ISK även om jag själv avstår. Till sist så blir det såklart något bökigare att hålla koll med två banker. Men jag har sedan flera år tillbaka kört Financial Times portföljfunktion, och Stefan Thelenius verktyg, och båda funkar fint.

söndag 24 november 2019

Snabbmatsrisker och Kartonger-ånger?


Jag har stött på två intressanta bolag i Indonesien. Allmänintresset för de upptäckterna är möjligen något begränsat, men de kan tjäna som perfekta exempel på varför jag ratar vissa bolag och om jag är för petig. Så vi tar en diskussion.

Överdrivna snabbmatsrisker?
Första bolaget är Fast Food Indonesia. Som namnet antyder handlar det om snabbmat i ett land med 264 miljoner människor, vars medelklass ökar, liksom aptiten för västerländsk mat. Bolaget är jätteenkelt, de kör KFC i Indonesien. Värderingen är helt okey (ca P/E 20) och framförallt är KFC det överlägset starkaste snabbmatsvarumärket i landet. Dessutom är bolaget litet och svårt för fonder att köpa in. Du har som småsparare en unik möjlighet att komma åt ett starkt varumärke i ett tillväxtland. Och konsumentvaror är stabilt.

Varför köper jag då inte? Det uppenbara är att aktien är svårköpt på grund av låg free float och att köp i vanlig depå är ett minus. Bolaget äger de inte varumärket men är den enda franchisetagaren i Indonesien. De har kört på sedan starten 1979 men man kan tänka sig tappad marginal om moderbolaget vill ha mer. Framförallt är jag rädd att bolaget förr eller senare kan tappa när konsumenter tänker mer på hälsan. Kan skatter införas när medelklassen växer på bredden och får igenproppade blodkärl, låt vara av fri(terad) vilja? Jag äger däremot Famous Brands i Sydafrika. De har i alla fall ett mer varierat utbud av koncept och bolagets själ dryper inte på samma sätt av frityrolja, nedsköljd med läsk.

Vad säger du? Är jag överdrivet rädd? Sett till siffror, finanser, konkurrensfördelar och möjlig tillväxt finns en under-radarn-investering som lockar. Man kan se det som att bolaget har möjlighet att ändra utbudet efter konsumenternas preferenser. T.ex. tror jag ris är mer standard på menyn. Eller är det här extra svårt för just KFC? Något som också gör restaurangbranschen svårbedömd är dessa nya delivery-appar som kan "skära emellan" och äta upp marginal.

Kartonger-ånger?
Nästa bolag är det något mer okända Kedawung Setia Industrial. Tråkigare kan det knappt bli eller vad sägs om kartonger? Jag har ju gjort en "superkul" investering i Indonesiens ledande tejpbolag och detta skulle vara den naturliga matchen :) Initiala spaningen tydde på att de hade cirka 50% av kartongmarknaden. Men webbsidan såg misstänkt gammal ut, och var från 2004. Numera, eller snarare 2013 har de 6 procent av kartongmarknaden på nationell nivå. Det är långt ifrån tejpbolagets ungefärliga 50 procent, även om den uppgiften också har några år på nacken.

Man kan argumentera för ökad tillväxt för kartonger. Såklart behövs mer sånt för konsumentvaror och e-handel. Och kartonger kanske du inte skickar över hela jorden, eftersom värdet i förhållande till vikten är låg. Geografiska konkurrensfördelar alltså. Men någonstans måste bolaget vara unikt. Och med så låg marknadsandel räcker det inte, väl? Bolaget växer dock och handlas till P/E 5 och under bokfört värde. Nej, fin bransch, vissa konkurrensfördelar, men för låg marknadsandel? God möjlighet att växa och superbilligt säger kanske någon. Riskerar jag att ångra mig om jag inte köper?

Synpunkter?
Hur ser du på kartongbolag? Blir du också tveksam till bolag med låg marknadsandel, när de tidigare haft högre? Och när blir ett bolag för tråkigt och enkelt. Jag menar... kartonger? Men är det så mycket roligare att köpa BillerudKorsnäs till P/E 22 än Kedawung Setia till P/E 5?

Och vad säger du om snabbmat och restauranger? Notera också att jag inte är "nitisk" utifrån vad jag själv vill äga/äta/dricka. Snarare ser jag risker i konsumentpreferenser, reglering och tappad marginal. Men idag dominerar de på en på alla sätt växande marknad. Tror du på KFC i Indonesien, och har du minsta problem att äga ett bolag där du inte vill äta?

söndag 17 november 2019

När köpa och sälja? Och viktigt med business momentum?


Via fondbolaget Grandeur Peak har jag hittat ett fantastiskt beslutsstöd för när man bör köpa, sälja eller behålla aktier. Hela inlägget grundas på deras matris och den är förvånansvärt djup i sin enkelhet. OBS! börja med att kika på matrisen på sid 20 i deras investerarpresentation.

Modellen i korthet
De tittar på tre delar som ligger till grund för besluten.
  • Bolagets kvalitet (good, great, outstanding)
  • Värdering
  • Momentum i verksamheten
Det här tycker jag är fantastiskt enkelt och pedagogiskt. Och en stor poäng är att om man äger bolag med högre kvalitet blir det mycket färre säljbeslut. Good-bolag säljs när värdering går upp eller momentum inte är topp. Great-bolag säljs inte lika ofta. Och enda skälet att sälja ett outstanding bolag är om momentum är dåligt och priset är högt. Det jag tagit med mig är att gå mot högre kvalitet och titta mer på business momentum. Se som sagt bilden på sid 20 i presentationen.

Mer om modellen
Vad är då kvalitet? För mig handlar det om marknadsandel, moat, ledning, historik, finanser, etc. Ledtrådar till hur Grandeur Peak tänker finns på andra sidor i presentationen. Med business momentum tänker jag främst på hur försäljningen och vinsten utvecklas. Men också vilken nivå den är på, inte bara förändringen. Ett bolag som tappar från 40 till 30 procent i försäljningstillväxt växer fortfarande snabbt. Och kom ihåg! Vi talar alltid om momentum i verksamheten och inte i kursen (jag är ingen Kavastu).

Business momentum går för mig också ihop med megatrender och små bolag. Ett litet bolag kan växa längre tid innan det tappar momentum pga de stora talens lag. Och megatrender kan göra att bolaget inte tappar momentum på lång tid. Man får dock se upp för dåligt momentum i verksamheten och det finns många gånger jag borde sålt tidigare. En besvikelse brukar ofta följas av fler besvikelser.

Min anpassning
Det enda jag invänder mot i modellen är att ett bolag med outstanding kvalitet och bra momentum ändå borde kunna bli för dyrt. Jag vill ha en säkerhetsventil där värderingen oavsett bolag kan vara för hög. Man skulle också kunna tänka sig att äga bolag som bara är okey (sämre än good) vid ett riktigt lågt pris. Men jag kör inte heller den strategin.

Filar på en egen matris, och tänker såhär, även om deras är enklare. Hur tänker du? Har du någon mindmap eller modell för sälja/köpa/behålla?





söndag 10 november 2019

Pushpay: Church as a Service?


Nya Zeeländska Pushpay är nog det enda börsnoterade ChaaS-bolaget. Med det menar jag Church as a Service :) Jag hörde talas om bolaget via ett avsnitt av Investing City Podcast. Att investera i digitalisering av amerikanska kyrkor är lite udda. Då krävs stor tro på bolaget, vilket jag ännu inte har. Vill bolla iden och se vad ni säger. Mina tankar går LiveChat, Visa/Mastercard, Fortnox, Xero och tankeexperimentet att något gamblingbolag gick över till "den ljusa sidan" (godhets-gambling?).

Hur kan man ens köpa det här lilla märkliga bolaget, som bland annat är listat i Australien? Jo, Pareto fixar faktiskt handel för en 500-lapp och i ISK för Australien och Nya Zeeland. Degiro tillåter ISK för Australien. Avanza fixar handel på flest marknader men säger tyvärr nej till ISK för AU/NZ så det är vanlig depå som gäller där.

Kort om Pushpay
Enkelt uttryckt fixar Pushpay (kurs 3.28 AUD) appar och programvaror för givande (kollekt/insamling) och kontakt mellan medlemmar och ledning för kyrkorna i USA. Se framförallt bolagets hemsida, uppgifter på marketscreenersenaste rapport och senaste presentation. De ser onekligen ut att ha bra momentum och vara på rätt väg. Du hittar diskussion om bolaget på hotcopper och han som var med i podden har en egen blogg där han går igenom bolaget. Se även en intervju med grundaren. Värderingen enligt genomsnittsprognoserna på marketscreener just nu P/E 34 och EV/EBITDA 23 för 2020. För 2021 är prognoserna P/E 25 och EV/EBITDA på 17.

Kyrkorna betalar en månatlig avgift (SaaS) och framförallt tar Pushpay ca 1-3 procent av det som ges. Men i och med att Pushpay fixar så att de digitala plånböckerna går varmare än då fysiska så blir alla gladare. Och man har som användare alternativet att stå för den extra kostnaden.

Konkurrens?
Att fixa "kyrkappar" är Pushpay inte ensamma om. Men i den här rankingen får de högst betyg på funktionalitet. I en annan genomgång nämns åtta stora aktörer. Pushpay har cirka 8 000 kyrkor anslutna, De siktar in sig på medelstora och stora kyrkor så egentligen ska man nog gräva i totalt antal användare och betalningar. Konkurrenten The Church App har förutom ett slagkraftigt namn cirka 5 000 kyrkor anslutna. Church Base stoltserar med 2 000 kyrkor.

Pushpay ligger högt när det gäller betyg och professionalism. Men har de en moat...? Ja, de som väl valt Pushpay är väl inlåsta eftersom det möjligen är bökigt att byta. Det intressanta är att de tycks ha flest kyrkor anslutna, riktigt fina funktioner och är störst sett till antal anställda. Att skapa bästa användarupplevelsen och sprida utvecklingskostnaden på många användare bör ge skalbarhet. Uppfattar dem som ledande i premium-nischen i den här sektorn. De beskriver sina konkurrensfördelar t.ex. på sid 7 i denna rapport.
The cornerstone of our key competitive advantages is our leading engagement, payment and administration solutions for donor management. Pushpay offers enterprise-grade software with an emphasis on superior user experience, functionality and a view to constantly innovate. With over 90 people in our product design and development team. Pushpay has the ability to drive constant innovation to its mobile-centric solutions.
Pushpay’s passion is to drive better outcomes for our Customers, enabling them to support local communities not only in New Zealand, Australia, Canada and the US, but all around the world. Enabling social good is in our DNA and something we are very proud to be a part of. Pushpay’s team authentically connects with potential and current Customers, an alignment that cannot be easily replicated.
Pushpay partners with church management systems as the majority of its Customers utilise a church management system in addition to Pushpay’s solutions. Today, Pushpay integrates with 20 of the leading church management systems in the US faith sector. Pushpay is confident that its clear competitive advantages will continue to distance its solutions from alternatives in the market

Plus och minus
Vad jag gillar
  • Starkt kassaflöde, lågt capex, stor skalbarhet
  • Flera starka utmärkelser som Fintech-bolag. T.ex. denna från 2018
  • Höga användarbetyg, bäst funktioner enligt en del rankingar.
  • Viss Peter-Lynch-faktor på bolaget. Kan delvis gå under radarn?
  • Hyfsat "billigt" för att vara SaaS även ChaaS-peers saknas :)
  • Kan står inför någon slags "inflection point" där de precis börjat gå med vinst.
  • Stabil försäljning
  • Satsar på en sak och att göra det bäst, är starka i en nisch.
  • Skulle kunna växa globalt, om de vill, finns även i AU/NZ
Vad jag inte gillar
  • Amerikansk kyrklig verksamhet. Den är både speciell och svårbevakad. Man kanske märker en viktig förändring för sent. Här är t.ex. en person som argumenterar emot kyrko-appar.
  • Farligt att göra vinst på ett non-profit område? Vore en gratisprodukt naturlig? Men vem ska bygga den? Lojaliteten är ju främst mot sin egen kyrka, och självklart ska en bra tjänst kosta.
  • Ledningen har sålt aktier under året. En tillsättning till styrelsen har fått kritik
  • Antalet besökare minskar i USA över tid, en döende bransch? Eller så får just det pastorerna att agera och tänka att vi behöver den bästa av modern teknik för att bromsa fallet?
  • Är bolaget unikt nog? Påminner en del om LiveChat. Den till synes bästa IT-aktören som har konkurrens från flera håll. Men en viktig skillnad är att jag inte hittat något större eller bättre bolag än Pushpay, de kan dominera mer.
  • Unik moralisk risk, en ledningsrelaterad skandal skulle skulle skada bolaget hårt då kanske kyrkor är mer känsliga än allmänheten för sånt? 
  • Köper konservativa skikt av samhället det här med att gå ifrån kontanter så lätt? Eller så har den långsammare rörelsen gjort att timingen för bolaget är perfekt?
  • Lite konstigt att tjäna pengar på att andra ger? 

Sammanfattning
Kan inte undgå att jag ger mig ut på ett område som tillhör TIN-fonder och amerikanska pastorer, vilket inte är min hemmaplan. Men det finns något där i bolaget. De är starka, men dominerar de tillräckligt? Är det värt att gräva vidare? Som det är nu saknar jag den nödvändiga tron, och är i vissa delar något skeptisk. Men med mer kunskap och kloka kommentarer kan möjligen tvivel skingras även om bolaget fortfarande är "speciellt".

Ett bolag som Xero (globalt Fortnox) är kanske lättare att förstå. Men då är det en mycket högre värdering och mycket större bolag. Vad säger du om Pushpay? Kan det stiga till skyarna, upp till molnet, och förbi? Och är blandningen av religion och investering en himmelsk mix eller helvetisk sörja? Och hur fria är egentligen frikyrkor som frivilligt blir "inlåsta" i kyrkoappar?

onsdag 6 november 2019

Aktiepub 26 november


Årets sista aktiepub blir tisdagen den 26 november kl 18 på Sue Ellen, Tulegatan 17.

Flera olika investeringsstilar brukar finnas representerade och det är en skön blandning av människor med intressanta diskussioner. Själv hoppas jag på ytterligare tillskott till den globala hörnan. Men ni kan vara lugna, de allra flesta är "normala" investerare, dock med en statistiskt säkerställd överrepresentation av aktienördar :)

35 platser är bokade, hoppas de fylls, Skriv något här så har du en plats. Välkommen!

söndag 3 november 2019

Globala svenska småbolag del 3


Till sist kommer vi till de bolag där jag nog bestämt mig för att inte köpa. Men jag har inte lagt mycket tid, kan ha missförstått helt och aktier är en smaksak. Allt utgår också från mina högst subjektiva preferenser och begränsningar. Men oavsett orsak så föll CJKMMNS-bolagen mig inte i smaken för tillfället, med ett undantag.

C-rad. Medicinteknik av det avancerade kravet är säkert superbra, men för svårt för mig. Jag kan inte bedöma dem. Ser att försäljningstillväxten är god och stabil, men att förstå bransch och konkurrens övergår mitt (nuvarande) förstånd.

JLT Mobile Computers ser stabil ut utifrån flerårsöversikten på Introduce. De säljer tåliga datorer, framförallt till USA. Visst agerar de i en nisch, men jag förstår varken vilka konkurrensfördelar eller marknadsandel de har. Säkert ett bra bolag, men ser inte det unika (kan vara fel på min syn, men ändå, led mig gärna framåt via kommentarer då). Skulle kunna vara en okänd vinnare på hållbarhetstemat, jag menar, produkterna går väl aldrig sönder?

Kopparbergs är för mig svårbedömt, trots imponerande historik. De är snåla med att ge information och mitt Indonesiska mjölkbolag och Sydafrikanska badrumsbolag är mycket lättare att följa. Jag kan inte bedöma marknadsposition, varumärkets styrka, eller en normal tillväxttakt. Brexit är en risk. Tror inte heller på produkterna utifrån hälsoaspekter, utan tänker "Coca-Cola". Och är de verkligen "premium"? Däremot är de på 5 och 10-årshistorik ett superbolag. För en positiv syn, se Curreen Capital som summerar: "excellent business with exceptional management, selling at a reasonable price". Kanske är det så man ska se på saken?

Medicover. Jag har läst på lite grann, men förstår inte konkurrensfördelarna. Intressanta marknader och branscher, men gör de något unikt? Kan såklart missa något här. Men som en klar motpol har jag kikat på ett polskt bolag, Benefit Systems, där jag snabbt fattade det unika (även om det föll på annat). Nej, Medic over and out för mig. Med risk för att missa något.

Mycronic. Hög andel Asien, god historisk tillväxt. Hade som vanligt svårt att förstå, trots djupdykning i årsredovisning och presentationer. De verkar inte heller förväntas öka vinsten på två år. Men här finns något, om man skrapar på ytan. På senaste puben nämnde jag "Mycronic" och fick en genomgång av Rullstolsinvesteraren. De har det där speciella som är höga marknadsandelar på en intressant marknad. Jag kan inte beskriva så det hela så bra, men liksom Rullstolsinvesteraren kan Börsplus det. Bolaget ska flyttas upp till intressanta kandidater!

New Nordic Healthbrands säljer globalt och kan gynnas av en ökad hälsotrend. Men... ni kan gissa vad som följer... jo, jag förstår inte vilka konkurrensfördelar de har. Visst, varumärken finns ju alltid, men räcker det? Ser inte att de dominerar någon typ av nisch utan är en i mängden och en liten spelare på varje marknad. Med det sagt så ser historiken bra ut, liksom tillväxt och lönsamheten. Kan de vara ett i positiv mening "THQ för hälsokost" där hittat en metod för att radda upp hälsokostsuccéer? Hursomhelst ett positivt omdöme från Börsplus

Systemair. Jag kan förutsägbart nog inte heller här se några direkta konkurrensfördelar. Men läs själv och avgör på sid 7. Styrkor ja. Egentliga konkurrensfördelar, nja? De talar även på sid 18 i senaste årsredovisningen att konkurrensen förstärks.

Synpunkter?
Är det något av dessa bolag som ändå borde vara högintressant för mig? Är medveten om att jag snabb-ratar bolag med svepande kommentarer som "kan inte förstå konkurrensfördelarna". Med en annan strategi eller mer kunskap kan bolagen istället vara favoriter.

Vore nyttigt med input och diskussion. En enda klok kommentar kan göra att jag får kläm på något unikt som jag missat. Och just det som är svårt att hitta vid en ytlig genomgång kan vara extra värdefullt att uppmärksamma.

söndag 27 oktober 2019

Globala svenska småbolag, del 2


Nu blir det en fortsättning i min jakt på globala svenska småbolag. Här några kandidater som kan vara intressanta men som jag inte räknade som lika starka kandidater som i del 1.

För att upprepa så letar jag efter
  • Mindre bolag 
  • Tillväxtbolag, som går med vinst
  • 2/3 av försäljningen utomlands
  • Med konkurrensfördelar

Med mindre bolag menar jag allt utanför Large-cap-listan. Och jag vill att bolaget ska ha stark tillväxt, gå med vinst och helst ha tydliga konkurrensfördelar. Som bonus ser jag gärna att bolaget har fått fäste i Asien eller möjligen Afrika. Jag är av flera skäl tveksam till Europa.


Fler kandidater
Här är ytterligare kandidater som jag inte fastnade lika mycket för, av olika skäl. Okunskap är ett. Tar mycket gärna input på dem, men troligen krävs det mer för att jag ska bli övertygad om något av BCCFF-NSVV-bolagen och vända till köp. Någon gång vill jag skriva om alkoholbolag och få till akronymen IOGT-NTO, men det är ett irrelevant sidospår! Nu till bolagen:

Biogaia. Härligt global försäljning nyttiga produkter och gedigen historik i bolaget. Men jag har svårt att förstå vad de har för egentlig "moat". Och värdering i förhållande till tillväxt är möjligen hög. Men jag är inte särskilt påläst utan öppen för input, framförallt vad eventuella konkurrensfördelar består i.

Cellavision är ett globalt bolag som i princip enbart verkar utanför Sverige. Hyfsad Asienandel på 20 procent. Problemet är att bolaget är för dyrt för mig, P/E över 40 om två år, och kanske också för svårt. Men konkurrensfördelar kan de nog ha utifrån Aktieingenjörens gamla inlägg. De rider på en megatrend och lyckas så att säga "sell a vision" men jag avstår pga värdering/tillväxt.

CTT är en typ av hidden champion (okänd marknadsledare) i flygplansbranschen. De är starka på luft högt uppe i luften. Historiken är imponerande de senaste 3-10 åren, se faktablad sid 2. Riktigt globalt bolag som gynnas av megatrenden flyg (sorry igen, Greta). För en bra bild av bolaget se vad Börsplus skrivit. Mycket intressant bolag, men värderingen kan vara hyfsat hög utifrån att tillväxten i närtid gått ner för landning. Å andra kan den snabbt bli högre när tillväxten lyfter igen.

Ferronordic är rysligt ryskt, billigt, och med viss tillväxt. Men kollar man på ryska börsen så är det mesta billigt. Jag kan inte avgöra riskerna och gillar inte att investera i bolag som verkar i Ryssland, i alla fall inte på nuvarande kunskapsnivå och politisk situation. Bolaget ser riktigt fint ut på siffror och prognoser, och kan säkert uppfylla kraven, men jag kan och vill för lite. Värt att notera är att bolaget nyligen breddat sig till fler geografier, som Tyskland. (uppdaterat i kursivt)

Fram sticker verkligen ut med uteslutande verksamhet i Vietnam. Däremot kan jag inte avgöra när de går med vinst eller hur stor den kan tänkas vara. En subjektiv "kan för lite"-tveksamhet. men nog finns stor potential och med mer historik kan de bli lättare att bedöma. Ett enda lyckat förädlingsarbete kan t.ex. motsvara hela värdet i bolaget, men jag har inte den övertygelsen, ännu. Kan möjligen få den med mer kunskap och kommentarer om detta bolag.

Nilörngruppen har bara 10 procent försäljning i norden och ca 60% i Asien. Värderingen ser låg ut och direktavkastningen är hög. Problemet för mig är att de verkar i en pressad bransch, vilket gör att de själva kan pressas. Men framförallt har jag svårt att se starka konkurrensfördelar och hög tillväxt. Tittar man på prognoserna förväntas försäljningstillväxten inte något av åren 2018-2021 vara tvåsiffrig. Jag tycker det är något svagt, däremot finns klart defensiva egenskaper. Och totalavkastningen sett till direktavkastning + tillväxt framstår ändå som god. Ska fundera!

Storytel växer globalt men har fortfarande 60% av försäljningen i Sverige. De visar inte heller vinst vilket gör dem svårbedömda för mig. Men jag vet, konkurrensfördelarna är starka, och kikar man fem år framåt är det mer och mer ett globalt bolag och de lär ju gå med vinst hyfsat snart. Klart närsynt att stryka dem, men jag gör det. Inte av principskäl utan av osäkerhet. Och en möjligen (alltför) långsökt tanke är att böcker kommer kunna maskininläsas i framtiden och att större spelare som har den tekniken får stora fördelar, liksom de som säljer sin röst.

Vostok-bolagen, New Ventures och Emerging Finance borde jag kika på. Har ingen närmare koll, mer än att det ena inte längre är "ryskt och blandat" utan mer "österopeiskt och blandat". Och Emerging Finance ska ha något mot Brasilien. Händer en del i båda och jag är inte uppdaterad. När jag tidigare tittat har jag drabbats av ryss-skräck (numera mer av fantomsmärtor, jag vet) och svårigheter att bedöma om konkurrensfördelar finns i de olika verksamhetsbenen.


Synpunkter?
Vilka kandidater är mest intressanta för dig? Och har jag missat något bolag?

I del 3 kommer de kandidater som är längst ifrån köp för mig. Där krävs det mycket för att jag ska köpa då mina invändningar är av det större slaget. Då tar jag upp C-rad, JLTKopparbergs, Medicover, Mycronic, New Nordic Healthbrands och Systemair.

söndag 20 oktober 2019

Globala svenska småbolag, del 1


Jag köper aktier över hela världen. Men det finns ju starka svenska småbolag som verkar på en global marknad. Kan det vara ett billigt och smidigt sätt sätt att uppnå samma diversifiering? Visst kan de drabbas av de problem jag diskuterar i ett tidigare inlägg. Men det är ändå stor skillnad på lokala svenska bolag och de som har världen som spelplan, både sett till verksamhet och valutarisk.

Så vad finns här i Sverige om man letar efter:
  • Mindre bolag 
  • Tillväxtbolag, som går med vinst
  • 2/3 av försäljningen utomlands
  • Med konkurrensfördelar

Med mindre bolag menar jag allt utanför Large-cap-listan. Och jag vill att bolaget ska ha stark tillväxt, gå med vinst och helst ha tydliga konkurrensfördelar. Som bonus ser jag gärna att bolaget har fått fäste i Asien eller möjligen Afrika. Jag är av flera skäl tveksam till Europa som tillväxtregion.

I förbifarten måste jag även nämna Vitec Software som för 2018 hade 32 procent av försäljningen i Sverige och bör ses som ett i huvudsak nordiskt bolag även om de uttalat kommer öka den svenska delen. Mitt enda bett på svenska börsen idag. Ett udda inspel till min genomgång är att två av kandidaterna i del 2 finns som innehav hos Curren Capital.


Kandidater
Dessa bolag vill jag undersöka närmare och är väldigt intresserad av få input på. För att retas lite med FAANG-begreppet kallar jag dem AMPSS-bolagen.

Absolent säljer bara cirka 5 procent i Sverige och är globala. Produkter inom luftfiltrering av oljedimma och oljerök är klart intressant. Men jag går så att säga in i dimman när det gäller att bedöma hur starka de egentligen är. Men något har de, se sid 9, och de tycks göra mycket rätt sett till historik, tillväxt och marginaler. Är mycket intresserad av input.

Mips har det mesta. Med ca 4 procent av försäljningen i Sverige är det ett riktigt globalt bolag. Visserligen är huvuddelen, 90 procent av försäljningen, i väst, men hjälmanvändningen har väl kommit längst där och Asien lär komma i ett senare skede. Värderingen är hög, men inte huvudlös. Jag tycker detta är dyrt men högintressant.

Paradox. Jag följer dem fortsatt. Min tveksamhet (okunskap) gäller hur lojala kunderna egentligen är, hur den gruppen växer, samt värderingen i förhållande till bolagets tillväxt. Jag är rädd för att det stora antalet spel som kommer ut gör att konkurrensen hårdnar. Blir det svårare att lyckas, och behålla tillväxten, särskilt när man blir större? Och när blir målgruppen mättad, hur många spel hinner de spela samtidigt? Jag vet inte ens om jag ställer rätt frågor, men jag har i alla fall inga bra svar och står vid sidlinjen. Vill ha lägre värdering eller mer kunskap för att gå in igen.

Sarsys ASFT får plus på avskräckande namn (låter som en dödlig sjukdom) och att Kvalitetsaktiepodden gillar. Minus när det gäller historiken och viss tveksamhet pga det som Aktieingengören tar upp. Men vi har ändå ett litet globalt tillväxtbolag med tydliga inträdesbarriärer, i form av access till flygplatser. I bästa fall ett tråk-industri-Fortnox där de kan sälja mer till befintlig kundstock med breddat produktutbud. Plus på megatrend i form av ökat flygande (sorry Greta) och ökade säkerhetskrav. Men jag är ännu inte tillräckligt säker på denna investering.

Swedencare har trots namnet bara 4 procent av försäljningen i Sverige. Jag har tidigare tyvärr ratat dem på petiga grunder. Bolaget är intressant. De verkar i en nisch som växer och ser ut att ha starka produkter. Jag kan ändå inte riktigt se de där starka konkurrensfördelarna, eller så räcker "varumärke + hyfsat unik produkt" långt här. Men när patent går ut, vad händer då? Kan vara ett "A2-milk" men för djur. Ska undersökas mer och är tacksam för all input.


Synpunkter?
Vad säger du om dessa kandidater? Och vilket globalt svenskt småbolag är din favorit?

Tips! I nästa del kommer jag kort att ta upp Cellavision, CTT, Ferronordic, Fram, Kopparbergs, Medicover, Mycronic, Nilörn, Storytel, Systemair och Vostok-bolagen. Säg till om något mer ska med! (uppdaterat)


söndag 13 oktober 2019

Min favoritfond är intervjuad


Placerapodden har kört en intervju med den i mitt tycke mest intressanta svenska fonden på marknaden: Swedbank Robur Small Cap Emerging Markets. Fonden siktar på mindre bolag i emerging markets, vilket till stor del är det jag själv håller på med (på en annan nivå). Fonden är en av de tiotal fonder följer noga och tar intryck av, hela listan finns här. Som disclaimer kan nämnas att jag kör barnsparande i denna fond.

Känner mig extremt förutsägbar som puffar för den här intervjun och fonden, men jag tycker det är så inspirerande. Här är en länk till intervjun, fondens sidor, samt halvårsredogörelse där samtliga innehav sista juni framgår.

Såklart väcker intervjun tankar. Borde jag vikta om en del av portföljen till denna fond? Varför inte överlåta förvaltningen till proffs? Samtidigt kan man ibland ha vissa fördelar mot proffsen, men nu har jag ett perfekt jämförelseindex för min exotiska del. Om jag konstant underpresterar (mer än fondavgiften) så får den delen av portföljen gå över till denna fond. Men där är jag inte än. Och en naturlig startpunkt är att se på skillnader och likheter i investeringsstil.

Likheter 
Fonden har en hel del likheter det jag sysslar med
  • Småbolag i emerging markets
  • Asien-fokus
  • Många konsumentbolag
  • Spridning på många valutor
  • Inte mycket cykliskt eller bank
  • Gillar familjebolag, goda finanser
  • Tråkiga bolag
  • Jagar Hidden Champions! Skriver själv om begreppet i denna länk.
  • Långsiktigt fokus, extra viktigt på dessa marknader.
  • Italtile, Kri Kri Milk och COL, som jag skev om i våras

Skillnader 
Såklart gör fonden också många saker annorlunda. Skillnader finns både i investeringsfilosofi och praktisk utformning.
  • Fonden går mer åt värde än stark tillväxt. Ofta har bolagen 5-10 procents försäljningstillväxt och riktigt låg värdering  Jag väljer oftare högre tillväxt och högre värdering i stil med Grandeur Peak (se t.ex. sid 26). Men kanske ska jag gå försiktigare fram, sikta lite lägre, och få mycket lägre nedsida. Så jobbar t.ex. Framtidsinvesteringen i flera innehav.
  • Inte riktigt samma krav på att alla bolag ska gynnas av megatrender, även om de oftast finns. 
  • Många fler bolag och lägre vikt, vilket är fullt naturligt pga krav på likviditet i fonden. Jag tar kanske ut svängarna för mycket å andra sidan.
  • Äger flera investmentbolag, t.ex. Cosco Capital och Fairfax India. Den vägen skulle jag själv kunna gå, mer "ödmjukt" och risk-sänkande att äga sådana. 
  • Inga renodlade västbolag, jag har en del i Kanada/UK/Sverige. Men det är ju självklart med deras fokus på EM. Men de äger t.ex. Fairfax India som har väst-notering men öst-innehåll vilket är ett smart sätt att agera.
  • Investerar i Turkiet, men Logo Yasilim är ett fantastiskt bolag i och för sig!
  • Kommer åt marknader jag inte gör, som Taiwan och Korea. Jag kan inte handla dem ens via Avanza (eller Degiro) och sekundärnoteringarna är få och gäller stora bolag.
  • Med professionell förvaltning kommer möjligheten att besöka bolagen. Själv har jag bara fått god kontakt med västbolag som Decisive Dividend. Men jag har gjort egen lokal research på mina bolags produkter och butikshyllorna i Thailand och Indonesien :)  
  • Kostnadsnivån är lite högre, men det jag håller på med kostar också.

För den som så att säga inte kan få nog*, utan vill djupdyka i min strategi kan jag högst subjektivt, rekommendera det avsnitt i Placerapodden där jag själv intervjuades av Karl Lans. Och min strategi finns även beskriven i detta blogginlägg.

*En subtil referens till humorbloggen Katastrofala omslag.

Summering
Om vi summerar är mina fördelar är att jag kan fokusera mer, vilket även kan vara en nackdel. Jag kan också köpa ännu mindre bolag än en fond. Och jag har, trots allt, en lägre kostnadsnivå. Sen "tiltar" jag som sagt starkare åt tillväxtbolag och megatrender, med uppenbar risk för att hamna i högvärderade bolag som tappar sin tillväxt.

En mellanväg vore att inspireras mer av fonden och t.ex. gå upp till 20-25 bolag och äga mer av investmentbolag och riktigt lågvärderade bolag. Som hobbyinvesterare blir det visserligen mycket att bevaka. Och först får nog min egen strategi gå lite sämre, men jag har det i åtanke. Ett mer drastiskt upplägg vore att låta fonden ersätta de exotiska inslagen och att jag själv kör väst-delen. Noterbart är att fonden drar ännu mer åt Framtidsinvesteringens håll (starkt kassaflöde, starka finanser och låg värdering). En riktning jag själv sakta men säkert också rör mig åt, i alla fall i tankarna.

Vad tror ni om denna fond? Vad tror ni om det upplägget jämfört med mitt? Och vilka fonder inspireras ni av? I vilket läge ger ni upp och investerar i en fond istället? Vad krävs för det?

söndag 6 oktober 2019

Lider jag av away bias? Finns mina bolag här?


Under veckan var det en kort diskussion om away bias på Twitter. Kan det vara en fälla att man lockas av den där nya investeringen (i mitt fall också långt bort). Normalt har man väl ett home bias, att man är hemmablind, men jag är kanske bortablind? Kan det ha att göra att det är så kul att läsa på om det nya och annorlunda - och att man längtar sig bort?

Hur gör jag för att motverka detta? Jo, innan jag köper något "exotiskt" försöker jag alltid stämma av om det finns liknande bolag i Sverige eller Norden. Om det finns ställer jag mig frågan om det utländska är mer unikt eller lägre värderat. Har jag tänkt rätt? Vi gör en snabb check.

Finns liknande bolag?

A2 Milk är helt klart unikt. I Sverige finns väl Dalsspira, som inte ens går att jämföra. Ingen unik mjölk och sura siffror senast jag tittade på dem.

Decisive Dividend påminner om Ratos, Stockwik och Infrea. Men Decisive är mer fokuserade (på tillverkning), har konkurrensfördelar som krav och köper oftast billigare. Förresten har Dividend Sweden många fler ägare än Decisive Dividend, vilket möjligen är ett utslag av home bias.

Savaria kan jämföras med Handicare. Däremot växer Savaria snabbare, har möjlighet till högre marginaler (har även villahissar i sortimentet) och större geografisk spridning. Men Savaria har mycket att bevisa och tillväxten per aktie har varit svag de senaste åren. I normal form är Savaria ett bättre bolag och Handicare har jag på bevakning.

Discovery. Sampo finns i Norden och har ett försäkringssegment. Men det är en enorm skillnad på standardförsäkringar och unika försäkringar. Discovery har en helt annan modell än i princip alla andra försäkringsbolag (vilket de fått utmärkelser för) och verkar dessutom i tillväxtregioner.

Italtile. Svedbergs sysslar också med badrumsartiklar, men där slutar likheterna. Italtile växer snabbare, dominerar sin marknad, har en enormt fin historik, och äger "hela kedjan", till och med fastigheterna där sakerna säljs.

Micro Mechanics. Mycronic kanske är lite åt samma håll. Men tittar man på historiken på 5-10 år, lönsamheten (ROE) så ser du uppenbara skillnader. Jämförelsen är kanske lite skev. Bolagen gör olika saker och Micro Mechanics är i en väldigt lukrativ nisch.

Ekadharma. Tyvärr (?) finns inga noterade tejpbolag i Sverige. Och bolag med denna låga värdering (P/E 8 och under bokfört värde) är ofta "skräp" här medan du i Ekadharma får en marknadsdominant med fin historik sedan 1990.

Somero. Betongmaskinsbolag finns inte här. De är en "hidden champion" och enda bolaget i sitt slag, även om kursen är ur slag för tillfället.

Vitec Software. Ser man på. Här har vi ett bolag som saknar direkt motsvarighet utomlands! Möjligen kan Constellation Software vara likadana, men de är rätt mycket större.

Taokaenoi. Vi har Cloetta och Midsona men då får du antingen onyttiga snacks eller nyttigt icke-snacks. Det är kombinationen nyttiga snacks jag vill åt! Taokaenoi har större fokus på snacks, högre tillväxt och försäljning i Asien som då gynnas av en växande medelklassen. I Cloetta handlar det visserligen också om en växande medelklass... men bara i kilo mätt.

Ultrajaya. Mjölk i tillväxtland och samarbete med Kraft? Om Arla varit noterat så hade de varit en motsvarighet, med den viktiga skillnaden är att mjölkdrickandet i Indonesien är i strukturell tillväxt.

Famous Brands. Restaurangbolag saknas här. Förut fanns Rasta Group, men nu talar vi om en Dalsspira/A2 Milk-jämförelse - trots att Famous Brands är i dålig form för tillfället.

Kri Kri. Nej, vi har inte Yoghurt-bolag här. Och dessutom skulle det vara någon särskild svensk produkt. Om ett 100% knäckebröd- och svenska köttbullar-bolag funnits, då har vi haft en motsvarighet.

Superlon. Värmeisolering tror jag inte vi har något av här. Beijer Ref är däremot mot AC/Kyla och faktiskt en motsvarighet. Men Superlon har verksamhet i Malaysia, Vietnam och Indien. Mycket av tillväxtregioner medan Beijer Ref, liksom de flesta Svenska bolag är Europa-tunga.

Synpunkter?
Hur tänker du när du köper utländska bolag? Sen kan man fundera vidare. Vilka bolag är unika för Sverige? Nibe kan kanske jämföras med Toshiba, och även en pärla som Fortnox har en motsvarighet i Xero?

Köper du bara utländska bolag när motsvarigheter saknas i Sverige? Lider du av "Home Bias"? Mina beskrivningar kan förresten tyda på en viss "confirmation bias", men det är en annan fråga.