söndag 22 november 2020

Sålt Superlon

En sämre investering är avslutad då jag sålt Malaysiska bolaget Superlon. Visst kan det finnas förklaringar till deras kräftgång, vad sägs t.ex. om en pandemi. Men jag tycker ändå inte bolaget utvecklas som jag vill och har sålt dem. Det tar emot eftersom jag inte kan köpa tillbaka dem om jag ångrar mig (Avanza erbjuder inte längre handel i Malaysia). Men att behålla av ett sånt skäl är irrationellt.

Superlon hade halkat ner till 2-3 procent av portföljen så det är inte stor förändring. Pengarna har förresten gått till en ny investering, mer om det sen, så jag äger fortfarande 12 bolag. Kombinerat med denna försäljning har jag gjort en mindre minskning i A2 Milk, eftersom jag nu har en förlust att kvitta mot och en hög andel, kombinerat med sämre momentum i bolaget. Portföljen är uppdaterad på webbplatsen.

Skäl för att sälja 

Tre skäl finns för att sälja Superlon:

  • Växer för dåligt
  • Är för osäker på deras "moat"
  • För låg lönsamhet

Försäljningen är lite för svag liksom lönsamheten. Problemet är nog att bolaget verkar på globala marknader vilket gör att de drabbas av prispress. Visserligen har de 50 procent av marknaden i Malaysia och är stora i Indien och Vietnam. Men jag har börjat tveka till om de har en moat, och överskattade nog värdet av varumärke (kvalitet), transportkostnader och att vara en global världsledare (top 5). De är unika i Malaysia men bolaget är mycket mer än så, och det är inte främst där de växer.

Tejpbolaget Ekadharma som finns i portföljen har möjligen liknande problem, men de är ännu billigare och har kanske inte lika mycket av global konkurrens. Intäkterna är också mycket mer återkommande eftersom produkten (tejp) förbrukas. I Superlons fall är det mer ryckigt och engångsköp.

Mot att sälja Superlon står såklart att bolaget är billigt, sett till P/E, EV/EBITDA och bokfört värde. De gynnas också av mer användning av AC/bättre ventilation, vilket kan vara en megatrend. Och nej, det är inget dåligt bolag, men tycker de andra jag har är är vassare. Allt sammantaget finns nog en uppsida, men jag tror den är begränsad. Jfr denna artikel.  Summerar man så vill jag ha mer av snabbväxande och lönsamma bolag, därför fick de åka ut. Detta gick från tillväxtcase till turnaround, och då platsar det inte i portföljen. 

När säljer du ett bolag?

söndag 15 november 2020

Förnyad titt på Swedencare

Swedencare är ett bolag som har missat att investera i och det grämer jag mig för, delvis. Har kikat lite lätt på bolaget så tidigt som 2017 och även 2019 men aldrig undersökt dem i detalj. Det gör jag inte nu heller och för en färsk och kompetent genomgång hänvisar jag till Kalqyls titt på bolaget.

Men jag ska i alla fall gå igenom hur jag ser på dem i dagsläget. Punkterna är såklart subjektiva och ska läsas utifrån min investeringsfilosofi och checklista. Historiskt har jag varit för kräsen på tveksamma grunder, så detta är såklart 0 procent facit och 100 procent diskussionspunkter.

Argument för och emot 

Plus med bolaget

  • Imponerande siffror, särskilt för att vara ett litet bolag.
  • Bolaget är fortfarande litet, ett globalt smallcap
  • Stort insynsägande där personerna är aktiva i bolaget. 
  • Ingen skuldsättning. Viktigt när de satsar på förvärv.
  • Ocyklisk och snabbväxande marknad. Stor TAM, troligen. De har mycket kvar av marknaden att växa på, jfr att t.ex. 0.2 procent av alla hundar kan stiga till 1 procent.
  • Hög betalningsvilja för sina husdjur ger goda marginaler, jfr husdjur > familjemedlem och man säljer åtminstone delvis premiumprodukter.
  • Löser ett praktiskt problem med dog breath (PlaqueOff) på ett smidigt sätt. 
  • Små regelbundna köp där produkterna förbrukas ger återkommande intäkter. Jfr med om de sålt fantastiskt blinkande hundhalsband, eller något annat som är mer av sällan- eller engångsköp. 
  • Nyligen säkrat 5 års tillgång för råvaran till PlaqueOff. Svårt för konkurrenter att kopiera den produkten trots att patentet går ut? (eller så kan råvara med liknande kvalitet fås från annat håll, jfr vad Simris Alg-bolag håller på med, men jag vet inget här)
  • Fler bra förvärv i pipelinen? Kan bolaget till och med konsolidera branschen och bli en "acquirer of choice"? Bolagen de förvärvar kan köpas in billigt jämfört med börsvärderingen, så vi pratar om något slags Indutrade inom djursektorn. 
  • Helt annan kaliber än Tikspak och få investeringsalternativ finns i sektorn. ESG-kompatibelt bolag som kan bli (eller snarare är?) en fondälskling. Bolaget kan stiga i listorna. 

Minus och frågetecken

  • Förvärv innebär alltid en risk, eller snarare flera risker. Gillar själv organisk tillväxt mer och jag äger inget förvärvsbolag idag. Ok, Swedencare växer också organiskt, men uppfattar det som att de breddar sig och ska bli något av en serieförvärvare. 
  • De mest unika i bolaget (PlaqueOff) späds via förvärven ut, och man vet per definition inte vad man köper eftersom framtida förvärv, föga förvånande, är okända.
  • Mycket lite, på gränsen till obefintlig, info om konkurrenter i årsredovisningar och presentationer. Svårt att avgöra om de dominerar sina nischer eller om de för en, om än lyckad, David mot Goliat-kamp. För PlaqueOff sägs väl visserligen att de har 0.2 procent av världsmarknaden (om jag minns rätt). Och att Dentastix är en konkurrent fattar jag på egen hand genom att titta på ICA-s hyllor. Men för Stratford och andra förvärv kan jag inte hitta mycket info alls.
  • När de köper distributörer, hur unika är de? Och påminner inte det något om "närståendetransaktioner"? Eller inte alls, jag är inte insatt och har svårt att veta det rationella i de affärerna och vad som är rätt multipel är för dem. 
  • Är inte 100 procent övertygad om att de har en moat. En bra produkt är inte en moat i sig. För PlaqueOff finns dock varumärket, och råvarutillgången är säkrad för 5 år, så troligen ja på den. Men det övriga? Att sälja saker till husdjur är inte unikt. En attraktiv bransch lockar till sig fler aktörer och något måste skydda från konkurrens för att överlönsamhet ska bestå över tid (jfr ekonomi 1.0). Kanske finns det, och kanske är det till och med tydligt, man jag har svårt att förstå och sätta fingret på vad det är. Ser t.ex. 10 större aktörer i denna länk, och vad gör Swedencare bättre än dem? Tar gärna emot input och hjälp här! 
  • Kanske har branschen vissa naturliga inträdesbarriärer? Särskilda försäljningskanaler som är svåra komma år (= sälja via veterinärer?). Men att ha en försäljningskanal är normalt inte någon någon moat. Hur unikt är det att sälja via veterinärer, gör inte konkurrenterna det med? Det jag hittat är att 60 procent av pet drugs i USA säljs så, men det finns andra kanaler. Och varumärke för djurhälsoprodukter är inte heller unikt, i alla fall inte om det finns hundratals eller tusentals varumärken att välja på. Visst kan Swedencares varumärken vara starkare, men hur avgör man det? 
  • Favoritfondbolaget Grandeur Peak har minskat, dock marginellt (ses via morningstar.com)
  • Värderingen är något av elefanten  i rummet, snarare än en hund eller katt. Den framstår som hög, men titta inte bara bakåt utan se "för tusan" till att justera för förvärv precis som i Kalqyl gjort. På marketscreeners genomssnittsprognoser är bolaget på kursen 244 värderat till EV/EBITDA 68 för 2020, 34 för 2021 och 28 för 2022. OBS! Ett enda nytt förvärv kan ändra på bilden. Man kan bevaka bolaget via Introduce som också gör prognoser.

Sammanfattning

Swedencare ett annat bolag än när jag tittade senast. Jag borde kanske släppa mina tveksamheter och köpa, vilket historiskt varit smart. De gör en imponerande resa som säkert kan fortsätta. PlaqueOff- delen i sig kan eventuellt motivera ett köp. Problemet för mig är att avgöra hur hela bolaget står sig i konkurrensen och vad som gör dem bättre än andra. I en attraktiv marknad måste det ju komma nya konkurrenter, och hur starka är de befintliga idag? Vilka är de ens, för samtliga produkter? Här ligger min tveksamhet. 

Även om PlaqueOff-delen imponerar finns osäkerhet utanför. Och utanför-delen är till stor del vad man köper idag, om man bakar in framtida förvärv i sin tes. Eftersom man inte får så mycket info om konkurrensen av ledningen (eller så har jag missat!) så måste man gräva extra själv och jag tycker det är svårt att få fram bra info. Det blir också med förvärv som att köpa grisen i säcken även om det lär vara finfina grisar (säljer förresten Swedencare till grisar?). Och ledningen ger ett mycket bra intryck. 

Bolaget är mycket fint men något för dyrt och framförallt för svårbedömt för mig. Jag får inte grepp om vilken plats de har på marknaden och saknar information. Ska de då ha en plats i portföljen? Nej, i alla fall inte till hög värdering. Gillar PlaqueOff men känner mig "off" när det gäller det andra. Hur unika är de delarna? Hur hård konkurrens? Vilka konkurrerar de med om att förvärva bolag? Ingen aning faktiskt. Men tar gärna emot input här. Min bild kan ändras, och min syn kan vara grumlig.

Hur ser du på Swedencare? Och hur hanterar du ett bolag som du gillar men är osäker på? Ett sätt kan ju vara att gå på siffrorna och äga så länge resan fortsätter i samma takt.

Ps) Kanske är jag bara för rädd för det okända, dvs i detta sammanhang: Swedenscared :) 

söndag 18 oktober 2020

Rätt siffror, story och ledning?



Idag blir det ett inlägg som bygger på ett tips som jag stötte på via Professor Kalkyl på Twitter. På kalqyl.se samlas mycket nyttig information, t.ex. en video där Damodaran föreläser om värdet av Stories. Mycket sevärt och tänkvärt. 

En kort summering är att det finns två olika människor, numbers people och story people. Är man åt det ena hållet behöver man lära sig det andra. Och siffermänniskorna har svårare att lära sig se stories än tvärt om :-)  Omvandlat till investering så bör en bra placering både ha rätt story och rätt siffror. Själv leker jag med tanken att lägga till rätt ledning också. Håller det? Alltså rätt siffror, rätt story och rätt ledning. Och finns det tankesättet med i min uppdaterade strategi

Hur fångar jag detta i min strategi?

Rätt siffror fångar jag mycket via grafer/historik och kravet på 10% tillväxt, stödd av historiken. Sen är jag konservativ på så sätt att jag vill ha vinst. Hellre ett dyrt men vinstgivande SaaS-bolag än ett som olönsamt (allt annat lika). Ett bolag som är högt skuldsatt faller alltid bort för mig.

Rätt story handlar mycket om megatrender, att bolaget har en strukturell tillväxt. För mig är rätt story något som inte är uppenbart eller hett. Hur kul är t.ex. mjölk och tejp? Och jag gillar de som säljer "hackor och spadar". Men här är en risk. Folk springer oftare och snabbare på de enklare bollarna och då kan klungan åtminstone tillfälligt få rätt: Typ: "Jag tror på elbilar och köper Tesla". För egen del är jag närmare att investera i vitvarukedjan Elon. En alltför het story kan man bränna sig på.

Rätt ledning är konservativ, jobbar med låg belåning och är långsiktig. De tar inte stora risker och saknar narcissistiska tendenser. Och de berikar inte sig själva i överkant utan eget ägande är den stora belöningen. Även om rätt siffror och rätt story finns kan ledningen förstöra allt. Om det inte har dina intressen som aktieägare för ögonen, ja då hjälper inget. De måste också fokusera. Jämför med ett matställe som serverar thailändsk mat och svensk husmanskost. Nej, på den. Gör en sak och gör det rätt och väx hellre på djupet än på bredden (jfr begreppet Hidden Champions)

Synpunkter?

Vad tror du om dessa enkla punkter? Vilken är viktigast? Finns det någon annan lika uppenbar punkt som borde vara med på samma nivå? Rätt värdering t.ex.? Och kan man säga något så generellt som tre punkter och fånga kärnan i en bra investering? Jag tror det. Vad tror du?

söndag 11 oktober 2020

Intervjuad av Börskollen


Idag blir det inget vanlig inlägg utan jag lägger upp en intervju av Börskollen. Tänkte att jag lägger ut hela och så kanske det blir någon kommentar eller diskussion utifrån det. Håll till godo! Och har ni ledan läst, ja, då får ni vänta till nästa söndag för ett nytt inlägg. Mvh/Gustav

Denna vecka får du lära känna Gustav, kanske mest känd från sin uppskattade aktieblogg med fokus på exotiska tillväxtbolag från världens alla hörn. Känner du till “moat:iga” bolag som A2 Milk, Altium eller Micro-Mechanics? Inte? I så fall är det här definitivt en intervju du bör ta del av! Hej Gustav(s aktieblogg). Riktigt kul att få intervjua dig. Kan du inleda med att kort berätta lite allmänt om vem du är och din bakgrund för våra läsare.

“En del skulle nog säga att jag lider av away-bias, men egentligen är det enkelt: Jag vill hitta de bästa investeringarna jag kan, oavsett var de finns.”

Jag är en jurist med ett ovanligt stort aktieintresse. Även om jag till viss del är rutinerad försöker jag alltid att lära mig mer och älskar att göra research, skriva, och få input. Diskussionen, grävandet, och det sociala med investeringarna lockar väldigt mycket, även om man förstås också hoppas på en god avkastning.

Fritidsintressen utöver ekonomi är framförallt resor och musik, även om börsen slår det mesta. Och med börsen ska jag nog säga alla världens börser eftersom jag investerar globalt, och har en några exotiska innehav. En del skulle nog säga att jag lider av away-bias, men egentligen är det enkelt: Jag vill hitta de bästa investeringarna jag kan, oavsett var de finns.

Låt oss spola tillbaka bandet lite, hur väcktes ditt intresse för aktier och investeringar från första början?

“Jag började alltså med aktier relativt sent i livet, och är mer av en late bloomer än en Unga-Aktiespararna-kille.”

En tidigare kollega fick mig intresserad av investeringar. Jag började alltså med aktier relativt sent i livet, och är mer av en late bloomer än en Unga-Aktiespararna-kille. Innan jag började köpa aktier själv var det ungefär lika kul som att se andra spela på hästar. Man måste ju testa själv för att det ska bli kul, och det var det verkligen!

Låt oss ha ovanstående som utgångspunkt och sen sakta med säkert spola oss framåt, steg för steg. Kan du berätta lite mer om din utvecklingsresa inom börsen/investeringar, hur du gick från att vara “nyväckt” till att idag vara en avsevärt mycket mer erfaren investerare som många låter sig inspireras av? Drivkrafter? Viktiga milstolpar och “aha moments”?

“Det handlar om att hitta den stil, eller snarare mix av stilar, som passar ens personlighet. Jag trivs bäst med långsiktiga investeringar, buy and hold och letar oftast efter okända marknadsledare.”

Jag har provat ganska många stilar, t.ex. råvarubolag, ren utdelningsinvestering och chansartade tillväxtraketer. Upptäckte, föga förvånande i efterhand, att både råvarubolag och rena chansningar svänger för mycket och är för osäkert för mig. Det som också fick mig att komma på rätt väg är 40procent20års blogg, Peter Lynchs böcker och Morningstars filosofi kring “moat”. Det handlar om att hitta den stil, eller snarare mix av stilar, som passar ens personlighet. Jag trivs bäst med långsiktiga investeringar, buy and hold och letar oftast efter okända marknadsledare.

Du är ju också en tämligen välkänd Twitterprofil (över 9.000 följare) och bloggare. Vad får man som följare/läsare ta del av om man följer dig? Vad ser du själv för vinning i att vara aktiv i dessa kanaler?

Man får läsa om bolag man kanske kanske inte läser om annars. Av någon anledning så är t.ex. inte små Indonesiska tejpbolag så värst populära ens i Indonesien. Ibland finns inslag av humor, eller i alla fall försök till humor i det jag skriver. Inläggen på Twitter innehåller även även spår av politik.

“En annan häftig sak med Twitter är den kollektiva kunskapen och den (alltsom oftast) härliga stämningen som ändå finns i finans-Twitter.“

Främsta nyttan, eller snarare nöjet, med Twitter är de kontakter som man kan knyta. Det är ett så enkelt sätt att skapa dialog och personliga kontakter. En annan häftig sak med Twitter är den kollektiva kunskapen och den (alltsom oftast) härliga stämningen som ändå finns i finans-Twitter.

Vilka är/har varit dina främsta förebilder och inspirationskällor? Har dessa förändrats avsevärt över tid och i så fall hur och varför?

Senaste åren har jag influerats mycket av Framtidsaktier, Stefan Thelenius och Phantas, för att nämna några. Fonder som Swedbank Robur Small Cap Emerging Markets, liksom de amerikanska fondbolagen Grandeur Peak och Wasatch är också stora inspirationskällor. I bokväg är det såklart det som Peter Lynch skrivit, men också Morningstars Measuring the Moat och Christoper Mayers 100-baggers. Apropå Cristofer så ska boken Börspsykologi av Cristofer Andersson (läs Börskollens tidigare bokintervju) också nämnas då den biten av investeringarna ofta är underskattad.

Låt oss skifta fokus till din investeringsstrategi. Kan du initialt, med egna ord, relativt kort och övergripande försöka beskriva din nuvarande investeringsfilosofi och val av strategi?

“Mindre bolag med låg skuldsättning, tvåsiffrig försäljningstillväxt, megatrender i ryggen, hög marknadsandel, konkurrensfördelar, ocykliska inslag, viss samhällsnytta, insynsägande och ok värdering.”

Jag har en mening som sammanfattar strategin, så jag kör den! Det jag letar efter är: Mindre bolag med låg skuldsättning, tvåsiffrig försäljningstillväxt, megatrender i ryggen, hög marknadsandel, konkurrensfördelar, ocykliska inslag, viss samhällsnytta, insynsägande och ok värdering.

Låt oss fördjupa oss lite mer. Om vi tvingar dig att rangordna de fem viktigaste urvalskriterierna som ligger till grund för din analys/urval/köp samt kort motivera dessa, hur skulle den ordningen se ut? (Det viktigaste kriteriet kommer först.)

  1. Låg skuldsättning är prio ett - annars är det för farligt.
  2. Konkurrensfördelar är prio två - det sänker risken och gör skillnad över tid.
  3. Att bolaget växer är prio tre - annars är det svårt att tjäna pengar över lång tid via buy and hold.
  4. Megatrender - önskvärt, gör skillnad över tid.
  5. Värderingen är svår men såklart viktig. Nog är det skillnad om du köper till P/E 100 eller 25.

Hur ser din process ut och vad använder du för urvalskriterier för att på bästa vis avgöra NÄR du vill äga en specifik aktie? Dvs. vilka är dina specifika regler/parametrar för exekvering/timing (köp/sälj)?

“Jag tror rätt bolag är så mycket viktigare än när man köper rätt bolag.”

För den som sett filmen Snowroller, så tror jag “taskig tajming” är ett citat som kan passa väl de gånger jag försökt med trading. Jag tror rätt bolag är så mycket viktigare än när man köper rätt bolag. Men jag har, inspirerad av Grandeur Peaks filosofi tagit fram en matris för köp- och sälj-beslut, som tar hänsyn till bolagens kvalitet, värdering och momentum. Men då talar vi momentum i försäljning och vinst, inte kursen. Nej, jag är ingen Kavastu, så jag lockas varken av att följa, eller sälja kurser för den delen (sagt med glimten i ögat ;-).

“Coronabörskraschen” har ju onekligen givit en möjlighet att stresstesta sin strategi, såväl det initiala fallet som den lika extremt snabba och kraftiga återhämtningen. Det vore väldigt intressant att höra dina funderingar om hur du tycker att din strategi har klarat sig under denna period? Vilka är de främsta lärdomarna som du kommer att ta med dig? Överväger du några större förändringar framöver?

“Corona innebar faktiskt ett slags bryskt uppvaknande för att jag inte hade rätt bolag fullt ut och ca 25% av portföljen ändrades.”

Jag vill verkligen ha bolag som gör att jag sover gott. Och då menar jag inte bolag som Tempur, även om det faktiskt är börsnoterat i USA. Och utdelningen är inte alltid den kudde man tror. Corona innebar faktiskt ett slags bryskt uppvaknande för att jag inte hade rätt bolag fullt ut och ca 25% av portföljen ändrades. Vissa bolag var för högt skuldsatta, andra var för cykliska.

“I riktigt starka finanser och stark marknadsposition finns en kudde på riktigt, medan utdelning och lång historik ibland snarare kan vara en falsk trygghet.”

Jag har skiftat ut dem och äger nu verkligen bolag som (peppar peppar) ska klara sig igenom vilken marknad som helst. Lärdomen är att ocykliska bolag med riktigt stark balansräkning är de som passar mig bäst. I riktigt starka finanser och stark marknadsposition finns en kudde på riktigt, medan utdelning och lång historik ibland snarare kan vara en falsk trygghet.

⇨ Tips: Kom igång med bolagsbevakning i Börskollen på 3 minuter

Lite kort om din nuvarande “väska”. Beskriv dina fem största innehav och motivera, kortfattat men ändå med fokus på din strategi/urvalskriterier, varför just dessa är dina största innehav just nu.

Det genomgripande temat är att jag letar efter Hidden Champions, okända marknadsledare. Man kan se portföljen som en blandning av 8 till 15 sådana bolag. Geografiskt finns de över hela världen, med en tyngdpunkt på tidigare brittiska kolonier. I Nya Zeeland och Australien har jag t.ex. A2 Milk och Altium, och i Singapore Micro-Mechanics.

“Det genomgripande temat är att jag letar efter Hidden Champions, okända marknadsledare.”

Vi kan ta två närmare exempel på hur jag tänker och vi börjar med grekiska Kri-Kri Milk. Istället för att köpa Axfood eller ICA till P/E 25-30 som växer under 5% går jag utanför Sverige. Då får man ett mindre bolag som växer snabbare och är billigare, men har liknande egenskaper. Ok, jag säger inte att bolaget är lika säkert, men hög värdering i förhållande till tillväxttakt är också en risk. Ett annat exempel på bolag av det slaget är sydafrikanska Italtile. Få bolag har en så stark marknadsposition och historik, i alla fall med tanke på deras lilla bolagsstorlek.

En kort liten utmaning; om du bara får välja fem olika aktier idag och investeringshorisonten är tio år, vilka skulle då du välja och en kort motivering varför?

Då skulle jag välja i olika sektorer:

  • A2 Milk - mjölkbolagens Apple
  • Kri-Kri Milk - grekisk yoghurt är en bra nisch
  • Italtile - badrum behövs även i Afrika
  • Micro Mechanics - okänd IoT-spelare
  • Netbay - digitaliserar Thailand

Alla är relativt ocykliska, har stark balansräkning, långsiktiga tillväxtmöjligheter, och en stark marknadsposition.

Om du fritt får välja tre börsprofiler/individer som du gärna skulle vilja se i en kommande Börskollen-intervju (gärna bloggare och/eller Twitterprofiler), vilka skulle du då välja?

Framtidsaktier, Phantas, och Stefan Thelenius såklart, men Stefan har redan varit med i en intervju. Kanske en intervju med Börskollen själva vore något? Åtminstone jag är nyfiken på vad svaren skulle bli. Frågorna också ;-)

Haha! Ja, det kanske inte ska uteslutas i en framtid. Kul när man både får utforma frågorna och svaren ;-) Tack för din medverkan och ett stort lycka till med dina investeringar!

⇨ Tips: Du har väl inte missat Börskollens populära nyhetsbrev?

Disclaimer: Som läsare av denna artikel bör man utgå ifrån att den intervjuade personen har haft, har eller kan komma att ha ekonomiska intressen i de bolag/produkter som omnämns. Artikelns syfte är endast att inspirera till kunskap och inget av det som sägs/skrivs ska ses som någon form av investeringsrådgivning eller uppmaning till affärsbeslut av något slag. Eventuella investeringsbeslut fattas alltid självständigt av läsaren/investeraren.


söndag 4 oktober 2020

Sju bolag jag tittar på just nu


Idag ska vi kort gå igenom några olika case som kikar på. Hade en idé om att skriva hela inlägget på en bokstav, typ sju schyssta småbolagscase som sonderas. Men så "kul" ska vi inte ha det. 

Dessa bolag kikar jag på just nu:

  • AB Dynamics. UK-bolag inriktat mot testning av bilar m.m. Kikat på länge men inte fått grepp om dem. Oklart hur stark marknadsposition de har, men verkar vara en vettig spelare i en framtidsbransch. Tycker de ser väl dyra ut, men har tyckt så länge.

  • Calian Group Kanadensiskt diversifierat bolag som ser hyfsat intressant ut. Men frågan är hur mycket "moat" och hur mycket ren konsultverksamhet. Är det sticky business? Sektorerna är stabila men jag får inte en klar bild av hur de sticker ut och vad som skiljer dem mot konkurrenterna. Långa kundrelationer kanske är det centrala men det sägs inte rent ut.

  • Embracer. Mycket att gilla. Smart förvärvsstrategi där de inte skuldsätter sig. Men kan man sätta "moat" om det finns ett stort personberoende? Absolut inget fel på bolaget, bara frågan om det passar min strategi (som kan vara fel förstås). Knäckfrågan är om de dominerar en nisch, eller är en liten spelare i en allt mer konkurrensutsatt marknad. Samt om konkurrensfördelarna är strukturella. Ser man dem som en välsmord och unik förvärvsmaskin av äldre spel (dataspelsrekondsspecialisten?) kanske de kan sägas dominera. Men vad jag förstått tar de stora kliv mot att bli en "vanlig" spelutvecklare och bredda sig? Och för mig är spelutvecklingsbranschen generellt svår att skapa "moat" i.

  • Feerum. Polska jättesilos för spannmål kan vara en fantastisk grej, eller en katastrof. Oklart vilket. Men om någon vill sätta tänderna i detta polska småbolag är jag en bollplank av diskutabel kvalitet. Har själv landat i "intressant men för svårt", trots att verksamheten i sig är ganska enkel. Gillar att de tycks ha unik teknik och breddar sig till Afrika. Men möjligheten att följa vad som händer, stor exponering mot Ukraina och kopplingarna till EU-stöd gör att jag instinktivt ryggar tillbaka. Skulle dock kunna vara ett globalt "Skånemöllan på steroider".

  • Logo Yasilim. Gillar det jag ser men jag fastnar alltid på samma sak. Som bolag är det en logisk investering på alla sätt, men jag har för svårt att se förbi Erdogan och Liran. Är för rädd för att valutan dippar 20-25 procent om jag köper eller att Erdogan hittar på nya dumheter. Med en pålitlig(are) politisk ledning hade jag definitivt köpt bolaget.

  • Mitra Keluarga. Ingen lista är komplett utan ett indonesiskt bolag, som ingen brukar säga! Men om man tror på Indonesien och på ökat behov av sjukvård kan kanske deras premium-sjukvårdsskedja vara något? Har själv landat i två mindre nischbolag i landet, men detta finns på radarn också. Frågan är om sjukvård i sig är lite för nära politiken och blir svårbedömt. Nog finns alltid en slags regleringsrisk även om antalet Jonas Sjöstedt i världen är få.

Vad tror du om dessa bolag? Tror du något är värt att kika vidare på? Och tänk på att mina kommentarer inte är särskilt genomtänkta, men att något i dessa bolag har fångat mitt intresse och jag tar upp vad jag fastnat på utifrån min strategi.

Och vad kollar du själv på i dessa dagar? 

söndag 27 september 2020

Snabbväxande nischer


Vilket marknad och vilken nisch bolaget verkar i är viktigt. Är ett bolag i rätt nisch kan det räcka med att behålla sina marknadsandelar för att växa starkt. Förutom sektor, som ocykliska konsumentvaror, teknologi och finans tror jag den mer smalt inringade nischen är superviktig. Den säger mycket om bolagets tillväxtförutsättningar och i bästa fall finns en megatrend där. 

Allt annat lika borde det vara mycket bättre att vara i en snabbväxande nisch än en seg. Men konkurrensfördelarna ställs nog på sin spets eftersom många lockas dit. Man får se upp för alltför heta nischer. Själv försöker jag leta okända marknadsledare i snabbväxande nischer. Helst ska nischen vara lite okänd den med, men man kan såklart inte få allt!  

Olika marknader 

Vi tar ett axplock av några nischer, där några är relaterade till min portfölj. Ofta är det globala marknader och CAGR (årlig sammansatt ränta) vi pratar om under tidsperioden 2019 till 2025, med vissa variationer. Så här ser det då ut i fallande skala:

A2 mjölk 17 till 22.5 procent 

Mobilspel 14 procent

Gambling online 11.5 procent

Halvledare 10.3 procent

Grekisk Yoghurt 7,6 till 10.9 procent

Mobiltelefoner 7 procent 

Kakel 5,5 till 8,5 procent

Djurmat 6 procent 

Asiatiska tejpmarknaden 5,7 procent 

Nyttiga snacks 5 procent

Mejeriprodukter globalt 3.6 procent

Cykliskt eller inte är också viktigt. Och såklart ska man ta sådana här rapporter som finns i länkarna med en stor nypa salt, men det säger ändå något. Jag vill hellre vill äga ett starkt bolag i en tio-procentsnisch än en enprocentsnisch. Sen är bolaget i fråga alltid är viktigast, och det lär ju finnas snabbväxare även inom sämre nischer. 

Synpunkter?

Tittar du på om dina bolag finns i snabbväxande nischer? Letar du aktivt efter bolag i vissa nischer? Ser du stark tillväxt som en möjlighet snarare än ett hot? Och vilka nischer lockas du mest av?

söndag 20 september 2020

Vilka fonder äger mina bolag?


Jag har både favoritbolag och favoritfonder. En intressant mätpunkt för ett bolag är vilka andra som äger det. Eftersom jag äger väljer mindre bolag lägger jag viss vikt om en duktig småbolagsfond hittat dit. För storbolag som t.ex. Netflix är fondinnehav inte lika intressant och många fonder är per definition "blinda köpare" eftersom deras köp baseras på bolagsstorlek.

Vilka fonder jag gillar finns beskrivet i ett tidigare inlägg och de är tex: 
  • Grandeur Peak, 
  • Wasatch och 
  • Swedbank Robur Small Cap EM 
Ett bra sätt att följa vad fonder äger är att söka på bolagsnamn + morningstar.com och gå till fliken ownership. Numera finns också uppdateringar från FI där man kan se vad många fonder äger. 

Hur ser det ut i portföljbolagen?

Låt oss gå igenom favoritfondinnehav bland det jag äger. Parentes bakom bolagsnamn är antalet favoritfondbolag.

A2 Milk

Ingen favoritfond är inne. Men Sequoia Capital är en hyfsat välkänd Amerikansk kapitalförvaltare som äger A2 sedan något år tillbaka. Ett flertal fonder äger bolaget.


Kri-Kri Milk (1)

Swedbank Robur Small Cap EM äger, tillsammans med en del andra fonder. 


Italtile (3)

Grandeur Peak, Wasatch och Swedbank Robur EM Small äger. Grandeur Peak äger i flera av sina fonder. Starkaste kortet i portföljen om man ska gå på favoritfondsägande.

Micro-Mechanics

Inga favoritfonder äger vilket jag nästan tycker är lite konstigt (eller så missar jag något i bolaget). Däremot tror jag Grandeur eller Wasatch ägt för länge sen. 

Ekadharma 

Tror inte några fonder äger alls, så bolaget är riskfyllt ur det perspektivet även om det finns förklaringar (litet bolag, dålig free float). 

Ultrajaya (1)

Grandeur Peak äger i flera fonder. Att Fidelity äger i flera fonder ska kanske också nämnas. 

Altium

Ett flertal fonder finns, bland annat finns Nordea i ägarlistan (borde gräva i vilken fond). 

Netbay (1)

Grandeur Peak har nyligen köpt in sig, i flera fonder. Det påverkade mitt beslut att köpa, som en positiv faktor. 

Taokaenoi

Inga favoritfonder där, och få utanför Thailand. Men ser att Harvest Asia Frontier Equity köpt in sig, ska kolla upp den fonden närmare. Tidigare om åren har IKC fonder ägt bolaget (om jag inte minns helt fel).

Uni-Charm Indonesia (1)

Swedbank Robur Small Cap EM äger.

Century Pacific

Inga favoritfonder är inne, ännu i alla fall. Men att Fidelity äger och Evli nyligen köpt är intressant.


Superlon

Några fonder, men ingen favoritfond.


Synpunkter?

Vad tror ni att fondägande spelar för roll? Jag ser det som ett särskilt kvalitetstecken fonder man gillar är inne. Tesen, att det kan finnas något där i bolaget, kan bekräftas av att fonderna troligen ser samma sak. 

Sen händer det att fonder köper det som man kikar på eller ägt tidigare. Pushpay har t.ex. Tin Fonder köpt och Somero har Didner och Gerge köpt. Sen kan jag inte köpa på grund av vad andra tycker, Men i fallet Netbay bidrog det till att jag kom till skott och köpte.

Vilket värde lägger ni in i att fonder köper in sig i ett bolag?

söndag 13 september 2020

Gurktaler - ett märkligt litet bolag


Ibland när man gör research går det inte som man tänkt sig. Jag tänkte att undersöka den Österrikiska marknaden genom en screening men hamnade snabbt vilse. Österrike är faktiskt en rätt spännande marknad, och jag har ägt bolag där tidigare (Österrikiska posten). Kanske var det dags för en comeback på denna bortglömda marknad? Nog kan det finnas lite ovanliga bolag som är starka i sina nischer. Men gränsen mellan nisch och usch är hårfin och i det här fallet troligen passerad.

Urspårning 1

Bolaget som kom upp som i screeningen heter Gurktaler AG. Sett till siffrorna kan det på ytan finnas något där:  litet, inga skulder, konsumentvaror, tillväxt och billigt. Namnet är väl ingen höjdare, men det är bara början. Deras huvudprodukt är Gurktaler Alpenkräuter, en slags örtlikör som knappast får det att vattnas i munnen. Och fler sinnen kan drabbas. Via hemsidan hittar man den inte alltför välkända reklamsången för Gurktaler Alpenkräuter. In och lyssna, men på egen risk! (där spårade det i alla fall ur för mig).


Stämningen i videon kräver en kommentar. Jag är högst tveksam till om det hurtiga och älskvärda paret dricker denna "goda" likör utanför reklamfilmen. Deras stora leenden kan svalna så snart musiken tystnar. Kanske är jag fel ute, men jag undrar om varumärket snarare går åt ”gubbe på parkbänk”-hållet även om det ungdomliga revitaliserings-försöket ska applåderas. Återväxten bland gurktaler-drickare är nog inte lika god och naturlig som örterna. Men vad vet jag :)  

Min omedelbara känsla för den här produkten ungefär såhär: en okänd kusin till Jägermeister som blev kvar på landet. Men tar för övrigt gärna emot input från något som druckit häxbrygden på riktigt! Kanske sågar jag den för hårt och snabbt? Kan Jägermeister fungera så kanske denna också har sitt existensberättigande, vem vet. Men för att investera i något måste man gilla produkten eller åtminstone se en växande marknad för den. Investera i alkohol är en fråga i sig också, såklart.

Urspårning 2

Efter att ha sett videon spårade researchen ur fullständigt. Det som fick mig på riktiga villovägar var sökningen efter någon ytterligare reklamvideo. Som en oväntad och otrevlig bieffekt sprang jag då på det glada gänget Gurktaler Musikanten


Det är något med Österrike och melodier som fastnar. Lyssna återigen på egen risk och musiken är, som förväntat, minst lika hemsk som frisyrerna. Tar man sig över de omedelbara smärttrösklarna kan man få sig ett gott skratt och kunskaper i dansbandstyska och 90-talsfrisyrer. Man kan därutöver fastna i de mest irrelevanta detaljerna, som att dragspelaren i video två glömde sitt dragspel hemma, men att det knappast spelar någon roll eftersom inget instrument någonsin är inkopplat. Men vi får stanna där. Precis som Gurktalen AG.

Har du spårat ut i din research någon gång?

söndag 6 september 2020

Inköp: Indonesiska blöjor



Jag har köpt in Uni-Charm Indonesia kring 1550 IDR. De är ett asiatiskt Essity, som är klart dominerande i världens fjärde mest folkrika land, dvs Indonesien. De är också del av en Japansk koncern, som är regional ledare i Asien. Bolaget växer inom så "spännande" segment som blöjor, bindor och vuxenblöjor och är 1:a i sina kategorier. En färsk intervju med favoritfonden Swedbank Robur EM small cap lyfter fram caset väl. Jag har inte har hittat caset själv utan all cred där till Framtidsaktier på twitter som ägt bolaget en längre tid och gjort en mini-analys.

Själv fastnar jag för att bolaget fångar mycket av demografi och ökad medelklass. I takt med att man får mer pengar över köper man bättre blöjor, bindor etc. Och i en åldrande befolkning, med större social acceptans, lär utsikterna för ökad användning av vuxenblöjor vara goda. Överlag är det väl få saker man prioriterar lika högt som personlig hygien. Se tidigare inlägg om Hur man fångar medelklassen och särskilt sid 7 i denna gamla rapport.

Värderingen är inte utmanande. Enligt prognoser på marketscreener är det P/E 15 på 2020 års vinst, och en växande nettokassa. Enligt prognoserna (bara en analytiker!) kan försäljningen växa med dryga 10 procent kommande åren.

Osäkerhetsfaktorer:
  • Räcker tillväxten? Jag vill ha tvåsiffrig försäljningstillväxt, och analytiker har tidigare trott på låg tillväxt i en anlytikerrapport. Nu har jag läst på om marknaden, och ser tillräcklig tillväxt, se IPO prospektet sid 1 som talar om CAGR på ca 10-15 procent 2018-2023. Om de då bara växer som marknaden, dvs inte tappar marknadsandelar, så är tvåsiffrig försäljningstillväxt möjlig.     
  • Pressar moderbolaget och storägaren Uni-Charm dotterbolaget för hårt? T,ex betalas royalties till moderbolaget. Har grävt och tror upplägget håller. Att ge 3% av omsättningen är en hel del, men de får en del tillbaka också, t.ex. mindre utgifter för R&D. Men en indonesisk bloggare, som för övrigt åtminstone varit positiv till de två bolag jag äger, har uttryckt sig negativt, bland annat nämns lån till moderbolaget och valutakänslighet. Att Swedbank Robur, liksom några andra fonder, äger bolaget, ser jag då som ett stort kvalitetstecken. Fonden äger japanska bolag, förvaltaren kan regionen och brukar undvika minor.
  • IPO nyligen. Är bolaget obevisat? Hur valutaeffekter slår under längre tid är också något att bevaka.

På grund av viss osäkerhet (men när är något säkert?) har jag landat i en andel på 3-4 procent. Men detta är något jag vill äga. Och jag väljer faktiskt detta före Essity. En enkel jämförelse är: En analytiker istället för 15, ännu starkare marknadspositioner (bara förstaplatser), lägre P/E och nettokassa istället för för nettoskuld. Och den strukturella tillväxten bör vara starkare. Vad tror du om detta bolag? Jag ser en Hidden Champion till rimlig värdering.

söndag 30 augusti 2020

Vilka branscher är bäst att investera i?


Idag ska vi titta på olika branscher. Inlägget baseras delvis på ett uttalande i podden Focused Compounding. Där sa Jeff eller Andrew att "50 procent av utvecklingen berodde på bolaget och 50 procent på bolagets marknad". Då spelar branscher stor roll. Allra mest inspiration kommer från kursen Valuation Master Class som jag gick i våras. Missa förresten inte erbjudandet i länken!

De som följt bloggen en tid, en i så fall tapper men liten skara, hittar även en rapport om att konsumentvaror historiskt varit bästa sektorn i ett gammalt inlägg om tre obskyra brödbolag.


En fantastisk tabell (se ovan)
Som start är det värt att reflektera över tabellen som kommer från kursen Valuation Masterclass. Här ser du tydligt hur branscherna i snitt gått de senaste dryga 20 åren. Energi svänger mycket och att konsumentvaror och hälsovård är stabilast. Industri har intressant nog gått sämre än det globala snittet. Fastigheter sticker ut som bästa sektorn. Egentligen kan inlägget stanna här eftersom det är 20+ års börsutveckling samlat i en tabell som verkligen tål att funderas på. Men jag kryddar med lite egna tankar.


Mina val av sektor
Några favoritbranscher har jag. Mina val ska ses mot bakgrund av det jag vill ha: tvåsiffrig försäljningstillväxt, ekonomisk vallgrav (moat), ocykliska inslag, och låg skuldsättning (max 1 gr EBITDA). Och allt detta helst i ett mindre bolag.
  • Dagligvaror (Consumer Staples) är min favoritsektor. Oftast hittar jag "rätt bolag" där. 
  • IT vill jag också fylla på med, men där kan värderingarna vara högre och den ekonomiska vallgraven svårare att bedöma, särskilt i mindre bolag.
  • Sällanköp (Cons. Disc) kan fungera men de har större cykliska utmaningar.

Vilka jag oftast undviker
Jag undviker inte helt men har svårare att hitta bolag i vissa sektorer.
  • Hälsovård borde vara riktigt bra men är ofta svårbedömt för en lekman. Mindre bolag kan också tendera att bli binära. 
  • Industrin är en underpresterande bransch. Men nog finns hur många guldkorn som helst och variationen mellan bolag är troligen stor.
  • Telekom är ofta för skuldsatt för mig, och man kan addera risk för korruptionsskandaler. 
  • Utilities, nästan alltid för skuldsatt och svårt att få tvåsiffrig försäljningstillväxt.
  • Fastigheter. Visserligen bästa sektorn historiskt så statistiskt kontroversiellt att undvika. Men jag äger mitt boende och hittar nästan aldrig lågt skuldsatta bolag i sektorn. 
  • Energi, svårt med "moat" och att hitta något ocykliskt. Finns dock servicebolag och "hackor och spadar"-bolag som kan fungera. Helst vill man ha en ESG-touch på bolagen, men då brukar värderingen vara därefter. 
  • Finans - är inte med i tabellen så svårt att relatera till just nu. Men för mig är det ofta för svåranalyserat och för hög skuldsättning, i alla fall när det kommer till banker.

Synpunkter?
Hur ser du på olika branscher? Har du några favoriter? Och vad läser du ut av tabellen?

söndag 23 augusti 2020

Inköp Netbay



Under sommaren har jag köpt in Netbay, ett bolag jag följt länge och skrivit om i våras. De står nu för dryga 5 procent av portföljen. Jag har köpt kring 31 THB i snitt och kursen ligger nu kring 30 THB.

Varför köp?

Varför köpte jag, vad har förändrats? Jo, tre saker faktiskt:
  • Fondbolaget Grandeur Peak har köpt in sig, vilket är ett kvalitetstecken för mig. Just att ingen välkänd småbolagsfond tidigare var inne gjorde mig osäker. 
  • Jag har mer pengar att fördela eftersom kassan var stor. 
  • Jag har läst på mer och funderat. Vill gärna ha mer mot software/digitalisering och bolagets marknad är förhoppningsvis enorm. Se sid 17 i presentationen för hur mycket som fortfarande är pappershantering (typ 95 procent för vissa delar). Notera även att bolaget är med i denna lista av 20 spännande smallcaps, och den enda där megatrend nämns.
Jämfört med annat jag köpt är bolaget något svårare, men jag ser mycket jag gillar. Bolaget fångar digitalisering, SaaS och ökad handel i Sydostasien, Logistik är som bransch "hackor och spadar". Bolaget är innovativt, starka i sina nischer, och har bevisad lönsamhet och skalbarhet. Jag fastnar för att de lyfter fram rätt nyckeltal (se årsredovisningens tabeller sid 10-15). Som kuriosa måste jag tipsa om Business Swedens podd om sydostasien, som verkligen är en spännande region!

Tillsammans med Altium och Micro-Mechanics blir Netbay en del av portföljens Ny-teknik-del. Altium och Netbay är de finaste SaaS-bolagen jag kan hitta, i alla fall om bolagen redan ska vara lönsamma. Har letat andra alternativ inom SaaS-logistik (Wisetech, Descartes och Tradelink) men tycker Netbay är bäst.

Risker och nackdelar

Risker finns såklart, t.ex politisk, ökad konkurrens och minskad handel i närtid i spåren av Corona. Däremot borde Corona snabba på digitaliseringen. Bolaget är inte alls billigt, men jag tycker de har hög kvalitet. Korruption finns i Thailand, men genom digitaliseringen bidrar bolaget konkret till ökad transparens genom att papper och kontanter försvinner. Jfr effekten av M-Pesa i Kenya. En särskild risk är det som hände MyEG i Malaysia, men detta bolag är inte alls lika sammanflätat med politiken. Och värdet för corporate governance är högt.

Köp i vanlig depå är en nackdel, men jag kan i alla fall kvitta en eventuell förlust mot vinsten i A2. Över lång tid är depå inte riktigt så dåligt som man kan tro, se z2036. Framförallt tror jag rätt bolag är viktigare än skatteeffekter. Om det är rätt bolag återstår såklart att se, men jag hoppas på det!

Vad tror du om detta köp?

söndag 14 juni 2020

Uppdaterad portfölj och två ökningar


Så här ser portföljen ut ni inför sommaruppehållet. Man kan konstatera att ocykliska konsumentvaror väger riktigt tungt. Flera bolag är små konsumentgiganter, såsom Ultrajaya, Kri-Kri Milk, Taokaenoi och Century Pacific. A2 Milk är en större. Sett till produkterna är det närmast en prepper-portfölj där det allra mesta lär efterfrågas oavsett konjunktur och Corona-läge.

Elefanten i rummet är såklart den höga andelen mjölkprodukter i allmänhet och A2 Milk i synnerhet. Det är inget självändamål utan snarare en effekt att jag letar efter ocykliska bolag som är störst i sin nisch, har goda finanser, och tvåsiffrig tillväxt inom "consumer staples". Därför landar jag där. Och viss diversifiering får jag genom specialmjölk och mjölkersättning (A2 Milk), yoghurt och glass (Kri-Kri) och tillväxtland och te (Ultrajaya).

Ökat i Ultrajaya
Jag har tidigare ökat i Ultrajaya som nu står för 6 procent av portföljen. De följs inte av någon analytiker, är en "Hidden Champion" med imponerande historik och Grandeur Peak äger. Gillar särskilt deras starka marknadspositioner inom mjölk, te och ost och att de vill vill växa inom nya kategorier, troligen med någon nyttighetsfaktor. Se gärna bolagspresentationen från september.

Försäljningen växte med 14% year on year och vinsten har växt 28% årligen senaste fem åren. Och de handlas till P/E 17 (TTM) och EV/EBITDA på 10. Sett till vad man får äger jag hellre detta än t.ex. P&G, Orkla, eller andra bolag här i väst. En Indonesisk bloggare har nämnt det som ett "Buffett-bolag" och jag tror det ligger något i det. Risker är ökad konkurrens, att de bromsar in, tvingas lägga mer på marknadsföring och att valutan faller. Men detta är (förhoppningsvis) en lågrisk-emerging-markets aktie, hur konstigt det än kan låta.

Ökat i Kri-Kri
Efter senaste rapporten ökade jag ytterligare i Kri-Kri som är uppe på 13 procent av portföljen. Liksom i Ultrajaya ser jag en konsumentgigant som går lite under radarn. I detta fall sker tillväxten till stor del business-to-business genom att Kri-Kri levererar grekisk Yoghurt till andra bolag (OEM). Legala inslag kan ge en boost när EU blir allt hårdare på vad som får kallas grekisk yoghurt (jfr Halloumi) och då blir prisskillnaden mellan grekisk och äkta grekisk yoghurt större.

Försäljningen växte med ca 20% year on year och vinsten har växt över 30% årligen senaste fem åren. De handlas till P/E 12 (TTM) och EV/EBITDA under 8. Lyckas de hålla i tillväxten, vilket i det korta perspektivet är oklart pga Covid-19, är helheten svårslagen. Risker är en hård brexit med tullar på mjölkprodukter. Ökad konkurrens ska inte heller uteslutas, liksom att andelen dåliga lån till grekiska företag ökar, även om bolagets finanser är starka. Detta bolag har jag ökat kontinuerligt i under börsnedgången och hittills har det varit en (av få) lyckade affärer i år.

Andelen kassa? 
Har fortsatt en högre andel kassa än vanligt. Pytsar långsamt in kassan i bolag jag tror mest på och som passar min förfinade defensiva strategi. Är även beredd på dippar och vill ha lite extra pengar löst i fall köplägen kan uppstå.

Vad tror du om portföljen, ökningarna och andelen kassa?

Ps) Till ge ett sommarläsningstips: Wasatch har kommit med sin senaste rapport, det tror jag är värt att läsa igenom i hängmattan.

söndag 7 juni 2020

Recension och erbjudande: Valuation Master Class


Under senvåren har jag gått en nätbaserad kurs, Valuation Master Class. Den har fem moduler och jag har gått den första. Den som vill kan använda en länk och få rabatt på kursen. Och jag vill också säga att jag inte får någon ekonomisk ersättning för det (inget sponsrat inlägg).

Innehåll
Kursen delas in i följande sju kapitel:
  • Easy-to-understand accounting
  • Profit and loss forecasting
  • Balance sheet forecasting
  • Avoiding common valuation mistakes
  • Company research
  • Basic absoute valuation
  • Basic relative valuation
Totalt tar kursen cirka 15 timmar att genomföra.

Mitt intryck
Allt är genomarbetat och pedagogiskt utformat och kommer i form av digitala föreläsningar och vissa mindre uppgifter i Excel (men de avskräcker inte). Kursen börjar med en bakgrund till personen bakom kursen, Andrew Stotz, som jobbat 30 år inom finansbranschen med goda meriter. Redovisningsdelen i början utgår också att man startar upp en verksamhet från grunden, så det går enkelt att följa med.

Jag fastnar för att exemplen är gjorda utifrån en aggregerad nivå av 10 000 bolag med 100 USD som utgångspunkt. Genomsnittsbolaget finansierar t.ex. sina tillgångar med 40% Equity och 60% Debt. Och det har 6% försäljningstillväxt, 29% bruttomarginal, 10% EBIT-marginal, och 6% nettomarginal. På detta sätt får man hum om hur bolag och branscher skiljer sig från snittet.

Man får också genom kursens gång flera tankeställare och saker att fundera på som t.ex:

  • Vad är hindren för tillväxt?
  • Jämförbara branscher och bolag?
  • Underhållscapex eller tillväxtcapex?
  • Lätt att sätta för optimistiska prognoser?
  • Försäljningstillväxt och vinst är viktigast!
  • Fortsätter lågbeta-bolag vara det även framöver?
  • Konkurrensfördelar, Porters modell.

Det jag gillade allra mest är att så mycket har "kokats samman" i förhållandevis enkla grafer och tabeller. Här ovan är ett exempel där man verkligen ser hur energibranschen skiljer sig mot hälsovårdssektorn. Just det här med skillnaden hur olika sektorer går över tid är mycket intressant, och jag kommer skriva mer om det i ett annat inlägg (med kursen som bas).


Erbjudande
Via den här länken kan man få ett rabatterat pris på kursen (kupongen är: gustavsaktieblogg)

Jag är mycket nöjd och kursen har fått goda recensioner om man kollar via Trustpilot. Man får också pengarna tillbaka inom 30 dagar om man inte är nöjd, så det kan ju vara något att testa, för dem som vill. Själv har jag fått bredare referensramar och en bättre bakgrund för att sätta rimliga prognoser och utvärdera de bolag jag äger.

Ps) Jag är generellt tveksam till att göra reklam på bloggen, men det här är något som jag kan stå för, och den vanliga reklamen jag tidigare kört med är, som ni märker, bortplockad.

söndag 31 maj 2020

Förnyad titt på A2 milk


I en ganska förutsägbar serie vill jag titta på mina bolag igen, för att se att de verkligen passar min förfinade strategi. Första bolaget till rakning är A2 Milk som är överlägset störst i portföljen. Vore ju lite jobbigt om det inte passade strategin, men det gör dom. De är till och med ett typexempel på bolag jag vill äga (konstigt vore väl annars!).

Ska man säga allt i en enda mening så letar jag efter: Mindre bolag med låg skuldsättning, tvåsiffrig försäljningstillväxt, megatrender i ryggen, hög marknadsandel, konkurrensfördelar, ocykliska inslag, viss samhällsnytta, insynsägande och ok värdering. 

För info om A2, se gärna senaste rapport och prognoser på marketscreener, Bolaget kan handlas i Australien/NZ via Avanza (bara depå), via Pareto (ISK/depå), via Degiro (ISK/depå). Det finns tyska noteringar, t.ex. Frankfurt, och då kan man äga i kapitalförsäkring även om omsättningen är låg.

1. Mindre bolag, upp till globalt midcap

A2 är ett globalt midcap. Var small-cap vid köpet. Knappast en overlooked stock men de har kvaliteter utöver det vanliga och är i alla fall inget Large- eller Megacap. Lite, lite overlooked kan de vara genom att deras huvudnotering varken är i USA eller Kina trots att det är deras huvudmarknader.

2. Låg skuldsättning, helst nettokassa

Nettokassa och pengar i överflöd. Lågt capex och starkt kassaflöde ger större och större kassa på sikt. En kassako.

3. Minst 10 procents försäljningstillväxt, stödd av historik och nutid

Senaste 5 åren ökade försäljningen med 60 procent per år. Senaste året TTM är förändringen 36 procent. De uppfyller mina tillväxtmål med råge, även om de bromsar in något. De har en pricing power i form av att kunna höja priser. Ser utan tvekan att bolaget under överskådlig framtid kan växa försäljningen tvåsiffrigt, och vinsten mer därtill.



4. Gynnas av megatrender och ha lång runway kvar

Bolaget är framförallt ett premium-mjölkersättningsbolag och megatrenden är att medelklassen i Asien, främst Kina väljer kvalitet. När man får det bättre ställt vill man ge det bästa till sina barn. Även om barnafödandet inte ökar bör man åtminstone, eller just därför, lägga mer per barn.

För flytande mjölk, i AU och USA bland annat, är trenden mer ett tydligt hälsofokus, att fler tål A2-mjölk jämfört med vanlig mjölk eller upplever det som nyttigare. Men är mjölk i sin helhet på väg bort? Nja, tänker man second-level-megatrend kan orginalmjölk få en revanch. Sett till näringsinnehåll och att alternativen kan vara transport av vatten (med några mandlar på botten) eller sockerdrycker som Oatly har orginalmjölk sina poänger. Miljöaspekten är svårare, men det beror på hur man ser på alternativen och att mjölk ändå ger bra energi till många barn och vuxna. Att uppfödning och djurhållning, så som jag uppfattar det, görs på rätt sätt påverkar också. En motpol till den vanliga uppfattningen kan man få t.ex. i Lantbrukspodden.

Lång runway finns eftersom de kan fortsätta ta marknadsandelar, expandera till fler länder, och införa fler produktkategorier. Bolaget är globalt och har bevisad tillväxt i olika delar av världen.

5. Hög marknadsandel, helst dominera en nisch

De har en stark position på marknaden i Kina och Australien. December 2019 hade de 6,6 procent av mjölkersättningsmarknaden i Kina, upp från 4,8 i juni 2018. I Australien har de cirka 11 procent av mjölkmarknaden i Australien. Skär man nischen till just A2-mjölk och mjölkersättning är de dominerande. Jag skulle säga att de är 1:a om man tänker A2-produkter och annars 2:a på marknaden i Kina. Men de tar marknadsandelar.

6. Konkurrensfördelar, helst en stark moat

A2 är en pionjär när det kommer till A2-mjölk. De har i princip skapat marknaden. Listar man eventuella konkurrensfördelar är det:
  • First mover
  • Starkt varumärke
  • Tillgången till A2-mjölk. En fördel är att de säkrar upp tillgång till A2-mjölk så att det kan bli svårare för andra. Nestle misslyckades t.ex. att få tag på A2-mjölk från NZ/AU för konkurrerande produkt.
  • I Kina är det en stor fördel att produkten kommer från rena Nya Zeeland. På grund av alla tidigare matskandaler misstror man (in)hemska varumärken.
  • Att produkten kan ha särskilda egenskaper samt know-how kring detta.
Andra synvinklar är att Morningstar säger narrow moat, och att konstant hög ROE och ROA tyder på konkurrensfördelar. Ett simpelt konstaterande är att de kan sälja mjölk för dubbla priset, då finns något särskilt. Har läst om kunder som inte tål vanlig mjölk som åker mil i USA för att köpa produkten. Ok, de kan inte göra det under lockdown, men (betalnings)viljan finns där.

Klart är att konkurrensen kommer öka. Men de vanliga aktörerna har ett legacy-milk problem i att de sänker sitt ordinarie produktutbud om de ska satsa på detta och säga att det är bättre. A2 är fokuserade och behöver inte ta sådana hänsyn.

7. Ocykliska inslag, helst ocykliskt

Kan inte komma på något mer ocykliskt än mjölkersättning. Visst kan premium-produkter gå sämre i lågkonjunktur, men det är få saker man prioriterar högre än rätt mjölkersättning till sitt barn. När det gäller flytande mjölk handlar det om upplevd hälsa och basal konsumtion.

8. Viss samhällsnytta, åtminstone neutralt

Så länge djurhållningen är okey tycker jag de är tillräckligt samhällsnyttigt bolag. Mjölkproduktion har skett i tusentals år och är ett beprövat sätt att föda upp jordens befolkning. Finns det positiva hälsoeffekter med A2-mjölk (vilket jag tror!) är det definitivt mer samhällsnyttigt än vanlig mjölk. Man får till sist komma ihåg att det mesta, säg 60-70% är mjölkersättning i Asien/Kina och att de barnen får en säker och kvalitetsprodukt. Där finns en simpel samhällsnytta.

9. Insynsägande och ledning utan prickar

Ledningen gjorde inget klockrent val senast när det gäller VD, men de kommer nog spela mer safe nu. Tills vidare är gamla VD:n tillbaka och han har gjort det bra. Lite som om sossarna hade ersatt en flängig Juhult med en rutinerad Göran Persson.

10. Ok värdering

Bolaget är inte billigt. Sett till 2020 (genomsnittsprognos) så är P/E 36, men med hänsyn till kassa är EV/EBITDA "bara" ca 24. Med tanke på bolagets lönsamhet och tillväxt tycker jag inte det är för mycket. ROE ligger kring 40 procent. Bolaget har mycket lågt investeringsbehov (capex) vilket gör vinsterna stora.

Kvalitet: Outstanding
Momentum: ok
Pris: ok (sett till tillväxten)

Man kan också leka en tankelek. Vad skulle den olönsamma USA-delen vara värd som en amerikansk startup som revolutionerar mjölkmarknaden. kallad "Beyond ordinary milk"? Kom ihåg att det finns ett Beyond Meat som är värt lika mycket som hela A2 och inte går med vinst. Såklart överdrivet från min sida. Men kikar vi på PEG-tal för Nestle och A2 så har vi en vinnare. Skulle inte bli förvånad om bolaget någon dag blir uppköpt, t.ex. av Nestle, för att få tillväxt och/eller bli av med en jobbig konkurrent.


Hanterbara risker?
Vilka risker får jag betalt för? Risker är t.ex
  • Hög värdering, särskilt om tillväxten bromsar in snabbare än man trott
  • Att det blir prispress (mer av commodity än brand). 
  • Kina-risk, särskilt på regleringsfronten. Förbud mot utländska produkter eller tullar för att de vill sporra sina egna bolag? Samtidigt finns frihandelsavtal och relationen mellan Kina och NZ är god. Se senaste avtalet här som kommer leda till lägre tullar. 
  • Detta stycke är värt att lyfta fram: "In just over two years for most products, and four years for milk powder, all tariffs on New Zealand dairy exports to China will be eliminated under the existing terms of the 2008 FTA. By January 2024, New Zealand will have the best access to China for dairy products of any country."

Synpunkter?
Allt sammantaget ser jag ett närmaste unikt bolag inom Consumer Staples. Det är få bolag som har en så stark tillväxt och stark marknadsposition och möjlighet till disruption inom en ocyklisk bransch. Sektorn är en favoritsektor och jag äger mycket hellre detta bolag än klassikerna Nestle och Unilever. Vad tror du om detta bolag? Är glaset halvfullt eller halvtomt?

söndag 24 maj 2020

Är telefonhandel så illa?


Som det är nu äger jag tio bolag och alla telefonhandlas. Ska jag köpa mer eller sälja krävs ett telefonsamtal. Galet kan tyckas, men det har faktiskt sina poänger, i alla fall för mig, eftersom det skyddar emot impulsivitet. En gammaldags variant av nudging där du sporras att tänka till?

Psykologisk fördel?
Genom telefonhandeln tvingas jag bli mer trögrörlig, långsiktig och ta ordentliga beslut. Tröskeln blir högre. Att kunna handla elektroniskt är lite som att ha lördagsgodiset framme hela veckan. Du riskerar att äta upp vinster i förväg. Telefonhandel gömmer i alla fall undan godiset i skåpet så att det krävs ett extra steg.

Något jag kommer ihåg från Cristofer Anderssons bok Börspsykologi är att det är en god idé att berätta för någon annan hur du agerar. Då säljer eller köper man förhoppningsvis inte i panik utan måste aktivera "system 2" i hjärnan, den rationella delen. Med telefonorder så blir varje affär definitionsmässigt något du måste tala om för någon annan (i detta fall en Avanza eller Pareto-mäklare).

Nackdelen är kostnaden och att jag är för seg med att sälja det som försämrats (som Famous Brands) men jag håller å andra sidan kvar vinnare lite längre (som A2). Här tror jag den stora fördelen finns, att man inte lika lätt skalar ner i det som faktiskt går bra. Vete tusan om jag inte minskat mycket mer i A2 (har gjort en mindre minskning av skatteskäl) om de hade gått att trycka på en knapp. Att vara aktiv kan trots allt kosta mer.

För mycket av det goda?
Man kan dela upp hur besvärlig handeln är i flera steg:
  • Telefonorder i ISK/Kf
  • Dyr telefonorder, 500 till 750 kr i ISK/Kf 
  • Dyr Telefonorder + Aktie- och fonddepå
För aktie- och fonddepå tillkommer som krånglighetskrydda en del deklarationsbesvär vid en försäljning. Men oj vad det främjar långsiktighet. Maximalt "straff" för att sälja, det kostar och jag måste ju deklarera också. Man vill nog också helst sälja vinnare när du har en förlorare att kvitta emot. Såklart börjar tröskeln bli lite väl hög här, och man slår i stortån hela tiden. Men det får definitivt ner aktiviteten i portföljen. Med tanke på att du vill kvitta så kommer du i alla fall sälja både förlorare och vinnare, annars är det lätt att bara behålla förlorarna.

Synpunkter?
Hur ser du på att aktier bara telefonhandlas? Vet att det avskräcker många och att jag är lite gammaldags. Men visst kan elektronisk handel kan ha sina nackdelar också? Ju lättare det är att handla, desto svårare att vara inaktiv? Som en investerare som försöker köra "buy and hold" i relativt få innehav måste jag säga att telefonhandel inte är så illa, trots allt.

söndag 17 maj 2020

Nytt innehav: Filippinska konserver


Senaste köpet är Century Pacific Food kring 15.3 PHP. De är det klart dominerande bolaget i Filippinerna när det kommer till konserver inom tonfisk, sardiner och kött m.m. De är också starka inom mjölk och kokosvatten. Varumärkena är välkända lokalt och är nästan alltid 1:a. Vi har att göra med ett supertråkigt stabilt bolag med "Hidden Champions"-egenskaper.

Bolaget gjorde en IPO 2014 och kan kanske sägas vara ett konserv-Orkla eller mini-P&G, med annan värdering, nyttigare produkter och verksamhet i ett tillväxtland. Se bolagets hemsidasammanfattning, senaste investerarpresentation, rapport, årsredovisning och en företagsbeskrivning och prognoser på marketscreener. De är ett familjeföretag med 40 års historik. Deras uttalade målsättning är att växa med 10-15 procent per år och fördubblas vart femte år.

OBS! Det ska nämnas att bolaget är svårköpt. Avanza fixar handel men bara i vanlig depå, telefonorder, och 749 kr för en order. Dessutom handlas de på förmiddagen i Filippinerna, så du måste lägga ordern kvällen innan. Men de går att handla!


En koll mot checklistan

1. Mindre bolag, upp till globalt midcap

Century Pacific är ett globalt smallcap med marknadsvärde kring 1 miljard USD. Free-float är dryga 30 procent eftersom familjen sitter på mesta delen av aktierna. Därför kan de vara "overlooked" globalt även om de såklart är kända i Filippinerna. Konserver är kanske inte heller det mest uppseendeväckande, men de är riktigt starka och dominerar sin nisch.

2. Låg skuldsättning, helst nettokassa

Här tvekade jag kring köp, men efter senaste rapporten slog jag till då de är tillräckligt konservativa. Debt to EBITDA förväntas enligt marketscreeners genomsnittsprognos vara kring 0.46 för 2020 jämfört med 0.87 för 2019. Och för 2021 är prognosen 0.25. Net debt to equity landar däremot kring 0.6 i senaste rapporten, vilket är högre än mitt riktvärde, men 0.24 när de räknar "interest bearing debt". Sammantaget är skuldsättningen tillräckligt låg, och debt mot EBITDA är det viktiga. En viktig faktor är att skulderna minskar och att lånen är i lokal valuta, inte dollar.

3. Minst 10 procents försäljningstillväxt, stödd av historik och nutid

Bolaget har som mål att växa 10-15 procent per år de kommande åren. De är ingen raket men bör förhoppningsvis klara tvåsiffrig tillväxt. Grundverksamheten, fisk, kött, är stabil och mogen och de växer främst genom att addera nya segment. Den här presentationen visar deras mål och måluppfyllelse på ett tydligt sätt.

4. Gynnas av megatrender och ha lång runway kvar

De verkar i Filippinerna, och demografin är en stark megatrend. Landet har lyfts fram som ett land som kan tillhöra nästa BRICS, se sid 18. Tittar man på Populationpyramid finns en naturlig tillväxt i den unga befolkningen. Viss skillnad mot t.ex. Europa. Fler kommer flytta hemifrån, få barn, få det lite bättre ställt, laga mat, öppna konservburkar, dricka mjölk, ja ni fattar. Bolaget är mer av vardagslyx och smidig middag än de småtråkiga accelerationer vi får (prepper, FIRE och Eldorado).

Jag tror att hälsotrenden är här för att stanna. Bolaget är tydliga med det i marknadsföringen och produktutvecklingen. Ofta är det lättlagat och nyttigt. Lång runway finns eftersom de kan expandera till fler produktkategorier, vilket de bevisat, och till fler länder.

5. Hög marknadsandel, helst dominera en nisch

De är extremt starka inom sina nischer. Hur många bolag har 81 procent av en marknad? (tonfisk). Närmsta konkurrenten har 17 procent så Century Pacific är mångdubbelt större. De har även nästan halva köttkonserv-marknaden. Inom mjölk är de tvåa men växer snabbast. Jag har även bollat caset med personer med koppling till Filippinerna (tack ni som är träffade). Den här bilden visar hur de står sig mot konkurrenterna, och tankarna går såklart till "Hidden Champions".



6. Konkurrensfördelar, helst en stark moat

Deras varumärken och överlägsna marknadsandel lär ge förhandlingsstyrka mot butiker, något bättre inköpspriser, och kostnadseffektiv distribution och reklam. Liksom Indonesien är Filippinerna ett örike så distributionen kan vara extra knepig. De har en förmåga att ta fram och lansera nya produkter. De är urtypen för ett bolag som dominerar en nisch, men som också utvecklas och verkar lyhörda för vad konsumenterna vill ha. De har stegvis växt från fisk, kött, mjölk, kokosmjök etc, utan att tappa styrka.

För att summera bör de ha lägre kostnader pga sin storlek inom nischen. Och varumärkena kan göra att de förhoppningsvis även kan ta ut lite högre priser. Bolagets lönsamhet (ROE ca 18) stärker tesen att konkurrensfördelar finns. Ett problem är att de inte växer lika snabbt där de är starkast (tonfisk/kött). Men de växer inte utanför sin vallgrav utan bygger snarare på den med flera ben.

7. Ocykliska inslag, helst ocykliskt

Konserver. Vi kan stanna där. Men om man ska utveckla har de produkter mot olika målgrupper, dvs lägre eller högre medelklass. Premium-biten kanske tappar i en lågkonjunktur, men generellt är det här riktigt ocykliskt. Bolaget är hyfsat förutsägbart eftersom de finns inom consumer staples.

8. Viss samhällsnytta, åtminstone neutralt

Man kan lätt tro att Asien inte kommit långt på ESG-fronten. Men då får man tänka om. Bolaget levererade sin hållbarhetsrapport för 2018 och framstår som på tårna. Eller vad sägs om certifierade tonfiskinköp och att de nyligen är plastneutrala? Framförallt är bolagets produkter nyttiga och det kan man inte säga om alla konsumentbolag. Nej, jag har inget att invända.

I och med att bolaget levererar hyfsat nyttiga middagar till rimliga priser tror jag de skapar en win-win-situation. Vad jag förstått är de ett företag med gott rykte och de skänkte nyligen 1 miljon konserver i samband med Covid, så de verkar bry sig.

9. Insynsägande och ledning utan prickar

Familjeägt och noterat 2014. Har inte hittat några konstigheter. Den generation som i praktiken styr bolaget är grundarens fyra välutbildade bröder som verkar pålästa. Här är en artikel om familjen. Ingen garanti för att det inte finns något konstigt såklart. Men allt sammantaget tycker jag ledningen vet vad de gör och tänker rätt. Anställda ger goda recensioner på Glassdoor.

10. Ok värdering

Inget uppenbart kap men jag tycker priset är helt okey. Man kan även snegla mot P&G och Orkla etc och då är det billigt. Går vi på marketscreener och tittar på prognoser för helår 2020 är det P/E 14 och EV/EBITDA 9. För ett bolag med stark marknadsposition och hög kvalitet anser jag det prisvärt. Utifrån mitt beslutsstöd i form av en matris skulle jag säga.

Kvalitet: Great 
Momentum: Ok eller bra
Pris: Ok, eventuellt lågt 

Sen finns det många billigare, och dyrare, bolag i Filippinerna. Ta Cosco Capital t.ex. som är uppenbart billigt. Men detta bolag passar min strategi allra bäst.

Hanterbara risker och nackdelar?
Vilka risker får jag betalt för? Risker är t.ex
  • Informationsunderläge - jag har inte koll på förändringar, men bolaget bör vara enkelt och förändras i långsam takt.
  • Landet - avskräcker säkert en del, men de är en demokrati. Även om Duterte inte är helt stabil kommer han bytas ut till nästa val.
  • Redovisning - men bra fonder äger (t.ex. Fidelity). Familjebolag och viss tid sedan IPOn.
  • Valuta - PHP mot USD och SEK har utvecklats okey över tid. Filippinerna kan vara en framtidsekonomi.
  • Naturkatastrofer - ökad risk i Filippinerna, men även då behöver du i alla fall produkterna. 
  • Överfiske ger högre priser och lägre tillgång? Men bolaget är diversifierat, bör ha viss pricing power och växer mest utanför fiskdelen. Fiskarterna är inte heller de mest hotade och situationen förbättrats och priserna är stabila (uppdatering efter Twitter-diskussion)

Synpunkter?
Vad tror du om detta konservbolag? Är medveten om att köp i vanlig depå har sina nackdelar, men jag tror bolaget är värt det extra besväret så att säga. Låg bolagsrisk bör också kompensera för lite högre risker i landet. Och oavsett omvärlden bör konserver vara något som efterfrågas. Det här är ingen snabb mångdubblare utan en tråkig lågriskaktie för den som tittar brett och konservativt.

Bolaget tog plats i portföljen med ca 4 procents andel som en i raden av mindre konsumentgiganter på mindre kända marknader. Har förresten nyligen ökat i Ultrajaya till 6,5 procent, som är ett liknande bolag.