söndag 1 mars 2015

Sålde Österrikiska Posten - och några köpkandidater


En trotjänare har fått lämna: Under veckan har Österrikiska Posten lämnat sin post i portföljen.

Den har varit en rolig historia på alla sätt, vilket man inte kan säga om alla mina investeringar. Inköp gjordes kring 25 Eur september 2012 och därefter har kursen stigit rejält. Dessutom har Euron stärkts och utdelningarna trillat in. Problemet är att de ser dyra ut nu. Det tog emot, men har sålt strax under 44 Eur.


Ska man sälja av ett dyrt favoritbolag?
Jag blev retad av min sambo, som säger "nu håller du på och köper och säljer igen". "Ska du verkligen hålla på så där?" Befogade frågor till en som försöker vara långsiktig. Men jag tror det kan vara klokt att sälja när ett bolag blir tillräckligt övervärderat. Men vad är tillräckligt övervärderat?

Min senaste riktkurs är 38 Eur och går man på de 16 riktiga analytiker som följer bolaget så anser alla (!) att den nu är övervärderad. Kan inte vara helt fel att sälja då. Eller så kan man konstatera att analytiker sällan har rätt. Hursomhelst hade jag mindre än 5 % av portföljen i dem, vilket gjorde att jag antingen skulle öka eller sälja av. En minskning var inte aktuell.

Jag sitter faktiskt även och funderar på om inte H&M och Handelsbanken ser lite dyra ut. Har minskat i Handelsbanken, småfegt men jag är ännu inte beredd att sälja allt. Konkret så kanske Handelsbanken borde handlas kring säg 340-370 kr men står nu i typ 415. Är det läge att sälja av helt? Hur gör ni andra? Det här tycker jag är svårt. Jag gillar bolag som Handelsbanken men tycker att den, meteorologiskt talat har en klar till halvklar övervärdering. Sådana termer kan passa när värderingen är uppåt skyarna.


Ökade i Clarksons
Clarksons är det andra bolaget jag hade för lite i, noterat på Londonbörsen. Där valde jag istället att öka på kursen 20 Pund. För 2016 förväntas man få 4 % direktavkastning och ett P/E tal kring 12-13. Ok, inte svinbilligt men du får ett världsledande bolag inom den bortglömda skeppsmäklarbranschen med omnejd. Tror man på ökad global handel så är nog Clarkson en framtida vinnare. Och med fler människor på jorden och sjöfart som det mest effektiva fraktsättet lär de fortsätta tjäna pengar.

Har ägnat de senaste hemresorna från jobbet till att djupdyka i deras verksamhet och jag gillar det jag ser. Inte så att resenären bredvid tjuvkikar direkt, men låt gå. Konkurrensfördelar finns och jag tror de kan bli starkare av sammangåendet med Platou, som du kan läsa mer om här. Clarkson har ett starkt varumärke, liksom Platou, och  sitter på all information, Och du har förhoppningsvis någon slags nätverkseffekt p.g.a. kontor överallt i världen. Slarvigt kan de beskrivas som ett Blocket eller eWork för Shipping-branschen.

Möjligen kan man argumentera för att inträdesbarriärerna är för låga i skeppsmäklarbranschen, men de stora har ändå fördelar. Jfr med vad som sägs i denna intervju när Clarkson shoppade loss i Uppsala. Och skillnad från rena shippingbolag är Clarkson inte kapitaltunga och kräver inget högt Capex - vilket ger dem en god utdelningsförmåga.


Fler köpkandidater?
Närmast till hands är att öka i Woolworths. De åkte på en smäll nyligen och jag har ett inlägg på gång om saken där jag kör ett tomatsås-exempel för att se om min tes håller. Ökade förresten lite i eWork men nu kan jag knappt öka mer i dem pga hög portföljandel.

Har även ett gäng med andra bolag på bevakningslistan och möjligen finns något guldkorn där. Här är några av de heta kandidaterna. Lade till några klatschiga rubriker så att man ser vad det handlar om:
  • Cash Converters (AU)  - välja second hand i första hand?
  • Fu Shou Yuan (Kina) - medelklassens framtida bostäder?
  • Trade Me Group (AU) -  Nya Zeelands Blocket snart ur startblocket?
  • Akcansa Cimento (Turkiet) - en cementerad plats i portföljen?
  • TAV Havalimanlari (Turkiet) - turkiska flygplatser som lyfter?
  • Edenred (Frankrike) - rikskuponger ett säkert kort?
  • Care-Tech (UK) - välfärd väl värd en investering?
Kan något av dessa vara värd en närmare titt? Möjligen kan Fu Shou Yuan gå bort pga Kina. Och Care-Tech och Edenred har egentligen för hög skuldsättning för att vara riktigt heta. Och Turkietbolagen, ja då måste man tro på den turiska Lira'n och den turkiska liraren Erdogan.

Vad köper förresten du idag när det mesta känns lite dyrt till halvdyrt? Alla tips mottages. På andra sidan jordklotet inget hinder :-) Stora bevakningslistan är på närmare 100 aktier men det är absolut ingen garanti för att jag missat något bra case. Finns ju typ 38 000 aktier att välja på globalt :-)

söndag 22 februari 2015

Inköp MTN Group - Afrikas största telekombolag


Aktie: MTN Group
Notering: Sydafrika (MTN:JNB), USA (MTNOY:PKC)
Kurs: 212 ZAR
Direktavkastning: ca 5,5 procent förväntad
Courtage hos Avanza: ca 750 kr eller 150 kr (USA) + avgifter

Under förra veckan sålde jag Telia och köpte MTN Group istället, kurs (204 ZAR). Minskade lite i Protector vid kursrusningen efter rapporten och plockade in det i köpet också. En miniökning i högutdelaren eWork hanns också med, samt en minskning i Handelsbanken. Men åter till MTN.

Hur köper man aktien? Var? 
Du kan handla aktien hos Avanza via telefonorder. Trots att uppgifter saknas är det möjligt att handla direkt i Sydafrika och andra exotiska marknader som t.ex. Turkiet, Indonesien, Malaysia och Japan. Courtaget i Sydafrika är högt (normalt 749 kr) och dessutom tillkommer en växlingsavgift på 0,25% samt en liten avgift i Sydafrika. Orden kan dock justeras under dagen och för mig har det fungerat ok trots allt.

Bolaget går också att köpa i USA, Pink Sheets (ticker MTNOY och MTNOF) och courtaget blir då cirka 150 kr + växlingsavgift. Jag skulle gå på den första med Y på slutet pga mycket bättre omsättning, men har inte läst in mig på skillnaderna. Omsättningen är dock lägre än Johannesburg, du får en avgift på utdelningen, samt ytterligare en valuta (USD) att hålla reda på (uppdatering, feltänk från min sida, USD spelar ingen roll). Beroende på orderstorlek kan det givetvis vara mycket smartare att köpa i USA trots allt. Möjligen finns en risk med Pink Sheets i sig, men MTNOY har hyfsad omsättning.

Valde att köpa aktierna i min kapitalförsäkring och inte ISK eftersom jag annars riskerar att inte få tillbaka all källskatt.

Var finns info?
Den uppenbara källan är givetvis bolagets hemsida. Men sedan finns ett antal intressanta källor man kanske inte tänker på:
Själv tänker jag hårdbevaka hur Carnegie Afrikafond gör med sitt största innehav, MTN är 9 procent av fonden. En given tanke är varför man ska ge sig in i marknader där man har ett informationsunderskott. Mitt svar är den överskottsinformation du bombarderas av i Sverige likväl kan vara svår att sålla bort. Du har ändå tillräcklig information om du nöjer dig med de stora dragen,

Och varför Afrika?
Tja, högre courtage, politiska risker och inflation är en nackdel. Samtidigt är Afrika något som verkligen växer, jag menar dels växande befolkning men framför allt en snabbt växande medelklass. Detta syns inte i medierapporteringen som är kroniskt negativ. Jag siktar inte heller på vilka bolag som helst i Afrika utan de som verkligen gynnas av en rikare medelklass och ökad inhemsk konsumtion (t.ex. Famous Brands, MTN Group och Discovery Ltd).

Ett begrepp i sammanhanget är "the demographic dividend" och jag är ju en utdelningsinvesterare :-)


Checklistan

1. Funnits i 10 år och delat ut de senaste 2 åren
Grundat 1994 och delat ut sedan 2004 (uppdaterat).

2. Utdelningsväxare eller högutdelare?
Både och faktiskt! Under 2015 förväntas direktavkastningen blir 5,5 procent, dvs Telia-klass, och den har under åren stadigt växt.

3. Enkel verksamhet som man förstår sig på och gillar
Ja, telefoni, bredband och fiber är väl en del av infrastrukturen numera. 

Bolaget ser jag ungefär som en blandning av Fortum (utility), Telia (telekom) och H&M (starkt varumärke) om man skruvar upp tillväxten i de två första. 

4. Starka konkurrensfördelar, gärna en "vallgrav"
De konsekvent höga marknadsandelarna (de är 1:a och 2:a) gör att licens-, reklam- och nätkostnader kan slås ut på många användare. Precis som Telia har bäst marginaler där de är störst borde samma sak gälla MTN. I de fall de bygger fibernät så kan det bli små lokala monopol, se Nigeria som exempel.

Vissa byteskostnader finns hos konsumenterna även om det i och för sig är ganska lätt att byta telefoni- och internet abonnemang numera.

Deras varumärke är superstarkt. I den här rapporten finns de med som enda afrikanska bolag bland världens 100 starkaste varumärken. I inledningen nämns de tom i samma mening som IKEA, vilket är lite kul: 

"IKEA has successfully positioned itself as different and great value rather than cheap, while MTN is growing rapidly in African markets buoyed by its mission to help people. Red Bull is an experiential lifestyle brand defining differentiation, while there are huge international opportunities for PingAn Insurance, an entrepreneurial private brand."

Som kuriosa är PingAn Insurance som också nämns ovan det bolag i Kina som Discovery Ltd har samarbete med. Sammantaget ser jag MTN som en lågkostnadsproducent med ett starkt varumärke.

5. Måttlig skuldsättning
Debt/Equity på 0.41 att jämföra med Telias 0.91 när jag tittar på Financial Times.

6. Pålitlig ledning med egna innehav
Jag tog en sväng ner till Sydafrika och snackade med hela gänget innan jag köpte in mig... nej, faktiskt inte :-) Däremot så åker Carnegies förvaltare Karin Fries då och då dit och har bolaget som största innehav. Det borde vara en kvalitetsstämpel.

7. Tillväxtmöjligheter
Ett rungande ja skulle jag säga, det här är väl en av de sista tillväxtmarknaderna? Du har en befolkning som växer, en medelklass som växer ännu snabbare, mobilanvändande som ökar, internettrafik som ökar etc. Här är en liten beskrivning av caset, låter ju ganska bra med 240 miljoner nya mobila internetanvändare till 2020? Om MTN bara behåller sin marknadsandel så borde tillväxten vara given.

Endast 30 % av försäljningen kommer från Sydafrika vilket gör att de har bevisat att de har en modell som fungerar utomlands.


Värdering då?
P/E 14 på 2014 års vinst, och förväntat 12 på 2016 års vinst. Det roliga är att förväntad direktavkastning går från 5,5 procent till knappa 7 procent. Vi har en högutdelare där utdelningen växer och ROE ligger kring 25 procent.

Vinsttillväxten de senaste 5 åren är 12,5 procent och utdelningen har vuxit snabbare än så. För att vara ett så högkvalitativt och högutdelande bolag tycker jag värderingen är ganska låg. Min "riktkurs" enligt mina amatörformler är dryga 300 ZAR. 

En jämförelse med Telia ger vid handen att de på 1-2 års sikt går om i utdelning och med tanke på hur tunga Telia är i Norden (=låg tillväxt) och vad som kan hända i Öst (läs Putin) så är väl riskerna större i Telia på lite sikt? Vad kan hända som rubbar MTN? Med högst marknadsandelar måste man väl schabbla bort sig rejält om man låter konkurrenter med sämre lönsamhet komma förbi. Visst är valutarörelserna något att beakta, men de är diversifierade och har största försäljningen (70%) utanför Sydafrika.

Kanske är det galet att byta bort bredband till Svensson-villan mot bredband i Lagos. Eller inte. På punkt efter punkt är MTN Group ett bolag som ser bättre ut än Telia. Till skillnad från Millicom har de en låg skuldsättning och är fokuserade på Afrika (med undantag för typ Syrien, Iran och Afghanistan!). Låt dock inte de sista verksamheterna inte skrämma, absoluta tyngdpunkten är i Afrika. Att valutarisker finns är dock ett mer verkligt hot även om intäkterna är diversifierade (uppdaterat).

Nej, jag har ändå köpt in mig och känner mig trygg med det. Om man ska äga något telekombolag tycker jag detta verkar vara något av det mest intressanta som finns! Till skillnad från t.ex. Kina så är bolaget inte heller lika "hett" (förutom klimatet) vilket gör att värderingen är lägre.

Vad säger du om detta bolag? Vad får dig att inte köpa?

söndag 15 februari 2015

Negativ ränta, vad är att vänta?



Jaha, då är sparkontot ännu sämre som sparalternativ och Ingves sliter säkert sitt hår bakom kulisserna. Med tanke på Riksbankens beslut om negativ ränta kan den absurda situationen uppstå att man måste betala för att ha pengar på sparkontot. Jag menar, idag är det löjligt med vissa bankers "fantastiska" ränta på 0 procent på ett så kallat sparkonto. Men det kan bli ännu värre.

Hur påverkar nollräntan mitt sparande? Kanske inte så mycket, men tre tankar har jag:

1. Väljer fortsatt aktier med hög eller växande direktavkastning
Som jag varit inne på tidigare i tankarna inför 2015 så fungerar högavkastande aktier i alla lägen. Ju lägre ränta desto bättre framstår aktier med en saftig direktavkastning. Visserligen kan fallet bli stort om räntorna klättrar upp igen (då blir räntesparande ett bättre alternativ) men det lär dröja.

Lite lägre men växande direktavkastning går också bra även om hög och växande är det bästa!

Exempel på aktier jag äger med hög direktavkastning är  eWork (8,5 procent ink. extreutdelning), Northwest Healthcare REIT, 8,5 procent, Woolworths, 4,5 procent och Protector (4 procent). Samtliga har betydligt bättre ränta än nollränta om man tittar på direktavkastningen! 

2. Vågar gå utanför sömniga Europa för att hitta växande bolag
Det är inte bara Sverige som går trögt utan hela Europa. I Sverige finns visserligen många exportbolag (tänk H&M). Men generellt tror jag det är bra att även kika på marknader och bolag som växer på allvar oavsett Europas skuldkris och oberäknelige herr Putin.

En fördel med att gå utanför Europa är att du sprider ditt sparande i olika valutor och marknader. Visserligen tjänar t.ex. H&M in sin vinst i olika valutor men ändå. Om du heller inte tror att regeringen är "bra för Sverige" (utläses med Bildt-dialekt) så kan du göra en "förbifart Sverige" genom att investera i utlandet i valfri andel. Sen ska man väl inte investera i Kinesiska kolkraftverk bara för att retas med miljöpartiet, men jag hoppas poängen framgår.

Exempel på affär i närtid: Bytte Telia mot Afrikas största telekomoperatör (mer om det i annat inlägg). Där har vi en marknad som växer i form av ökad befolkning, större medelklass och ökad mobiltäthet. Och tänka sig, kanske tom mindre korruption också.

3. ISK och KF fortsatt billigt - i bästa fall mer än gratis!
Det här är något av det mest spännande. I valet mellan ISK/KF och vanlig depå så framstår de två första som vansinnigt billiga eftersom avgiften/skatten kopplas till ränteläget. Ja det negativa ränteläget kan till och med göra att kostnaden omvandlas till en betalning. Skulle inte tro att det blir så, men... märkligt att man inte tänkte på det hela när man utformade något så färskt som ISK. Skatteverket utreder för närvarande frågan.

Man får nog inte betalt men snorbilligt lär det bli med både kapitalförsäkring och Ingvesteringssparkonto :-)

Sammanfattningsvis investerar jag nog rätt likadant oberoende av ränteläget. Hur gör du? Gör du några förändringar? I portföljen eller i tankesättet?

onsdag 11 februari 2015

Nästa ekonomiprat och ett telekombyte på väg?


Nästa ekonomiprat blir på Belgobaren i Stockholm torsdagen den 5 mars kl 18.

25 platser är bokade och det ser ut som att de kommer att fyllas denna gång. Skrev lite kort på Twitter om det var en lämplig dag, och tydligen var svaret Ja, för 13 platser är redan tagna (inklusive mig). Så anmäl dig enklast här på bloggen. Kanske kan man misstänka en Hemberg-effekt med tanke på vem som var den hemliga gästen förra gången.

Teman som skulle kunna vara något att diskutera är nyhetsbrevet Värdepappret och att anonymiteten i bloggvärlden tycks minska så som Spartacus noterat.

Lär säkert också finnas bolag och rapporter i överflöd att diskutera. Slutligen kan man även lägga in något slags extra spänningsmoment som att den som först nämner ett norskt försäkringsbolag får bjuda på öl. Eller nej, kanske inte :-)

Hursomhelst, välkommen med din anmälan och hoppas vi ses 5 mars!


Exit Telia och välkommen MTN Group?
Funderar allvarligt på att byta ut Telia mot en sydafrikansk teleoperatör vid namn MTN Group. Galet? Nej faktiskt inte. P/E 14 och 5,4 procents direktavkastning är bra för ett bolag som växer och det här är Afrikas största teleoperatör.

Den uppmärksamme läsaren kommer kanske ihåg att bolaget ratats tidigare. Det som hänt sedan dess är att jag lyssnade på fondpoddens utmärkta Afrikaavsnitt där bolaget nämndes som Carnegie Afrikafonds största innehav, vilket inspirerat till vidare läsning.

I grund och botten är tesen enkel. MTN är ett bolag som växer och agerar på en kontinent som har framtiden framför sig, även när det gäller telefoni. Om något så kommer mobiltätheten öka och den växande medelklassen att efterfråga snabbare hastigheter. Nordiska marknaden är däremot ganska mättad (fiber undantaget) och Telias verksamheter i öst har typ Putin som närmsta granne.

Till samma värdering får du ett bolag som växer vinsten, växer utdelningen, har högre avkastning på egna kapitalet samt en lägre skuldsättning. Tittar man bara så kort som två år framåt så förväntas MTN sprinta förbi ett Telia som har svårt att komma ur startblocken. Egentligen är det väl inget fel på Telia, du har en stabil utdelare där, men jag tycker MTN ser ut att ha både högre kvalitet och lägre värdering.

Valutarisker då? Ja, det som är bra med MTN är att de har verksamheter i hela Afrika och bara 30 procent av vinsten kommer från Sydafrika. Därför blir jag inte alltför tung i Sydafrika (möjligen i Afrika med 25 % av portföljen). Om Sydafrikas valuta går ner så går vinsten upp för bolaget. Risken är snarare att valutan i Nigera och Ghana tappar mot den Svenska. Noteringen i Sydafrika gör att ledningen bör vara bra samt att man kan lita på redovisningen.

Teleoperatörer i sig gillar jag och de sysslar med en nödvändig infrastruktur. Och den aktör med störst marknadsandel (MTN har t.ex. 50% i Nigeria och Ghana) blir en lågkostnadsproducent eftersom fasta kostnader för nät, licenser och reklam slås ut på flest användare. Fiberdragning pågår också, t.ex. i Nigeria, vilket är lokala monopol som inte heller lär regleras lika snabbt som i Sverige.

Allt sammantaget är jag sugen på ett byte. Men vis av erfarenheten tänkte jag ta emot input innan. Hojta till innan jag gör något dumt alltså. Eller stöd mig om det är smart. Nu har ni chansen.

Ska väl nämna att bloggen inte kommer få en supertilt mot Afrika men 3 bolag av 14-15 stycken är inte fel tycker jag. Vad tycker du?

söndag 8 februari 2015

Invocare - six feet under down under


Aktie: Invocare Limited (IVC)
Notering: Sydney enbart
Kurs: 12.86 AUD
Direktavkastning: ca 3 procent
Courtage hos Avanza: ca 59 AUD = 375 kr

Det här är en kandidat till världens mest defensiva aktie. Ett givet bolag att titta på om man gillar serien Six feet under och även kan tänka sig att investera "down under". Australiensiska Invocare sysslar nämligen med begravningar. Det jag gillar ur ett investeringsperspektiv är att verksamheten är väldigt ocyklisk, eller snudd på kontra-cyklisk. Till sin karaktär blir bolaget en slags obligation eller ett högräntekonto eftersom allt är så förutsägbart, för ingen annan bransch har väl en sådan predestinerad vinst?

Ska man investera i begravningsbyråer finns inget digert utbud, de största bolagen är:
  • Service Corporation International (USA)
  • Dignity (GB), 
  • Lung Yen (Thaiwan) 
  • Invocare (AU)
  • Fu Shou Yuan (Hong Kong)  
Därefter finns ett gäng japanska bolag samt amerikanska Stonemor, Matthews International och Carriage Services. Därför är en titt på Invocare motiverad.

Sen är det givetvis något osmakligt med att investera i ett sådant bolag (jfr Peter Lynch som just föredrog motbjudande bolag med tråkiga namn). Man vill ju inte profitera på andras död. Men så här ser jag det: Bolaget sysslar med service och tillför ett mervärde för de anhöriga. Och privata bolag ger ofta bättre service än om allt sköttes av staten eller kommunen. Och de är ju inte på något sätt skyldiga till att folk dör (jfr cigarettbolag, vapenbolag och tillverkare av osäkra bilar).


Checklistan

1. Funnits i 10 år och delat ut de senaste 2 åren
Ja, grundat så sent som 2001 och en pålitlig utdelare.

2. Utdelningsväxare eller högutdelare?
En mycket stabil utdelningsväxare som alltid har höjt utdelningen sedan starten 2004. Grafen blir lite missvisande pga en extrautdelning 2005. Direktavkastningen ligger på måttliga 2,9 procent.

3. Enkel verksamhet som man förstår sig på och gillar
Enkelt ja, men gillar vete tusan... Alltså, ja som investerare men jag skulle personligen inte gilla om de tog ut överpriser utan jobbade med låga priser och bra service. Så nja på den här punkten. Det blir lite märkligt när det t.ex. är en negativ nyhet att årets influensa var svagare än på många år.

4. Starka konkurrensfördelar, gärna en "vallgrav"
Ja, det finns. Narrow moat enligt morningstar beroende på en stark marknadsposition och bra rykte. Man kan också tänka sig att de som en stor spelare kan köpa upp mindre byråer billigt (jfr serien Six feet under) som sedan införlivas i dyra Invocare. Och skalfördelar finns väl bland annat i reklam och inköp. Som stor aktör med gott rykte kan de nog lättare höja priserna än andra.

ROE ligger på höga 27-28 procent men det beror delvis på skuldsättningen.

5. Måttlig skuldsättning
Nja, debt/equity på 1,4 vilket är högt. Den stabila verksamheten gör väl i och för sig att man kan skruva upp skuldsättningen, men detta är i högsta laget. Kan tänka mig att de är ganska räntekänsliga.

6. Pålitlig ledning med egna innehav
Absurt nog heter huvuddirektören Fisher (jfr Fisher & Sons i serien Six Feet Under) och ledningen har stora egna aktieinnehav. Se årsredovisningen sid. 30.

7. Tillväxtmöjligheter
Ja, inga problem där. De finns förutom Australien i Nya Zeeland och Singapore. Har alltså visat att de kan ta sig utanför Australien vilket är viktigt.

Värdering då?
P/E 29 på 2014 års vinst och en direktavkastning på 2,9 procent. Man får betala dyrt för stabiliteten.

Hade kursen varit säg 7-8 AUD vilket kanske är orealistiskt, så hade jag varit intresserad. Morningstar har en riktkurs på 10 AUD så nog förtjänar bolag en premiumvärdering. Men ändå, det här lockar inte.

Summering
Kvaliteten är okey, möjligen med undantag av skuldsättningen, men priset är för dyrt. Har velat kika närmare på bolaget länge men blir avskräckt när jag nu gör det. Det är väl naturligt att bli avskräckt av denna typ av bolag i och för sig :-)

Kanske har jag för höga förväntningar och ska istället se bolaget som en supertråkig räntefond och då är ju 3 procents ränta (direktavkastning) bra. Men Telia är ju dubbelt så bra med sina 6 procent, men till högre risk. Men ändå, nej jag köper inte Invocare.

Har inte gett upp branschen helt utan är lite sugen på att gräva lite djupare i Kinas största begravningsbyrå Fu Shou Yuan som nämndes i inledningen. En smått absurd investering i Kinas växande medelklass. Inget av de andra bolagen lockar vid en snabbtitt. Tyvärr är Kina inte bästa landet att investera i pga korruption etc, men bolaget kan vara värt en titt ändå.

Vad anser du om Invocare? Och om dödgrävarbranschen?

söndag 1 februari 2015

Varför jag inte lockas av Degiro


För den som missat det så har nätmäklarna Avanza och Nordnet fått konkurrens. Kan holländska Degiro vara något att ha månntro? Är det en holländare som flyger? Spartacus Invest har också skrivit om ämnet på sin blogg.

Att kunna handla exotiska utländska aktier superbilligt lockar, särskilt med mitt fokus, men det finns några saker som håller mig tillbaka. Ok, jag har ett slags samarbete med Avanza, så möjligen är jag partisk men så här tänker jag i alla fall:

Nuvarande hinder
Idag finns några saker som gör att jag inte ens testar att skapa ett konto:
  • Ingen insättningsgaranti eller investerarskydd. Kan själv inte bedöma hur säkra mina pengar är utifrån det som sägs på webbplatsen om en självständig juridisk enhet. Jag menar, hur sårbar är man om det sker något fiffel, och hur ser ägarstrukturen ut hos Degiro?
  • En bra hemsida är ett krav. Vad jag förstått så visar Degiro inte ens orderdjup.
  • Bra kundservice är också ett krav. Förr eller senare kommer det bli något problem och jag vet att Avanzas kundtjänst är suverän.
  • ISK (investeringssparkonto) och KF (kapitalförsäkring) är inte möjlig. Det gör att man måste deklarera alla försäljningar. Puh. Och 30 % skatt på utdelningen. Puh igen. Nej, även om webbsidan och tjänsten är 2015 så är det skattemässigt ett långt hopp tillbaka.

Om de erbjuder ISK eller KF då...?
Läste på Twitter att de kanske fixar ISK och KF inom något år. Läge att gå över då? Onekligen blir det hela mer intressant men hjälper det? Pga källskattsproblematik (max 500 kr tillbaka) så är KF överlägset ISK för just utländska aktier i större mängder. Utdelningar över 3333 kr om året får man i normalfallet inte tillbaka källskatten på fullt ut, vilket gör att KF då är bättre. 

I ett investeringssparkonto äger du tillgångarna själv och investerarskyddet bör gälla. Men i en KF är du inte ägare utan det blir en slags fordran du har mot banken. Du är inte skyddad med någon automatik utan tillsyn och regelefterlevnad är A och O. Då litar jag fortfarande mycket mer på t.ex. Avanza än på en nystartad Holländsk nätbank med extremt låg personaltäthet. Om jag skruvar upp risken i form av att jag på något sätt riskerar pengarna... ja då är courtaget en mindre fråga i sammanhanget. 

Observera att jag har noll indikation på att något är konstigt. Jag sover bara bättre när min fordran är mot en bank som heter Avanza eller Nordnet. Eller en klassiskt svensk storbank för den delen. Finansinspektionen ska ha koll på dem, och jag vet att Avanza har en väldigt liten risk i sin utlåning.

Får se om Degiro blir bättre i framtiden. Elektronisk handel på t.ex. afrikanska börser vore en dröm. Men inte om den minsta risk för mardröm finns. För övrigt blir resan spännande att följa eftersom den testar hur konkurrensen fungerar och hur lättrörliga sparkonsumenterna egentligen är.

Hur ser du på Degiro? Lockas du? Vad skulle få dig att gå dit?

söndag 25 januari 2015

Vilka nyckeltal är viktigast? Och dra alla över samma kam?


Att hitta fantastiska bolag är att komma halvvägs. Jag kör med checklistan för att få ner antalet köpkandidater. Ändå är det många fina "fiskar" som fastnar i nätet. Hur bedöma om bolaget är köpvärt? Och kan det vara läge att minska eller sälja ett fantastiskt bolag ifall värderingen är för hög?

Ska framöver gå igenom hur jag ser på bolagens kvalitet och värderar aktier. Men en grundläggande fråga är vilka nyckeltal som är viktigast. De nyckeltal jag tittar mest på är:
  • Pris mot vinst (P/E)
  • Pris mot kassaflöde/fritt kassaflöde (P/FCF)
  • Direktavkastning

1. P/E-tal
P/E-talet är ett klassiskt värderingstal som har sina brister. Vilket pris betalar du för bolagets vinst?
Blir ganska skeptisk till köp vid P/E tal över 15-20. Riktiga kvalitetsbolag som H&M och Famous Brands är jag dock beredd att köpa till höga P/E tal. Men enkelt uttryckt bör ett bolag som t.ex växer med 10 procent per år inte ha ett P/E-tal på 20 utan snarare 10.

Uppgifter finns t.ex. på Financial times och 4-traders för i princip samtliga aktier.

2. P/FCF
Pris mot kassaflöde kan vara ett mer rättvisande värde än P/E talet eftersom det tar hänsyn till hur mycket kassaflöde bolaget skapar. Här tas hänsyn till inbetalningar och utbetalningar på bolagets konto, medan vinsten påverkas av avskrivningar och andra (fiktiva) transaktioner och nedskrivningar.

Jag brukar titta på det fria kassaflödet, eller P/FCF. Här är frågan hur mycket av kassaflödet som måste återinvesteras i verksamheten. Ett bolag som inte behöver göra stora investeringar kan ha ett högt fritt kassaflöde vilket ger möjlighet till stora utdelningar.

Tyvärr har jag inte hittat någon smidig sammanställning av detta nyckeltal (förutom via börsdata), vilket gör att det ofta krävs manuella beräkningar. Visserligen inte så svårt då det i princip är årets kassaflöde minus investeringar, men här ska man skilja på underhållsinvesteringar och tillväxtinvesteringar och då krävs det rejäla djupdykningar. Särskilt när man har eller bevakar många utländska aktier blir det ett hästjobb (ett argument för att minska antalet bolag, jag vet:-)

En riktig snabbtitt är att titta på 4-traders uppgifter om (underhålls) Capex, en genväg som säkert framkallar rysningar hos varje fullfjädrad ekonom som läser denna text. Fördelen är att uppgifter finns för i princip alla bolag vilket gör det hela snabbt och jämförbart sinsemellan.

3. Direktavkastning
Ett nyckeltal som jag tittar mycket på. Det säger en hel del om H&M har 2 procents direktavkastning eller 5 procents direktavkastning.

Andra nyckeltal?
P/B eller priset mot bokfört värde svarar på hur mycket substans du får när du köper ett bolag. Köper du en en krona för en 50-öring blir det ofta en bra affär. Jag brukar dock inte exkludera bolag som värderas högt utifrån denna parameter. H&M är ett tydligt exempel på ett bolag utan så värst mycket "substans" men som ändå är fantastiskt. Särskilt för fastighetsbolag och investmentbolag tenderar jag att ändå kika på detta nyckeltal.

Pris mot försäljning P/S och ett bolags marginaler kan också vara något att kika på. Men i princip är det de tre första nyckeltalen jag kollar på.

Dra alla bolag över samma kam?
En given fråga är också om man kan ha en modell för samma aktier, eller en värdering to rule them all.

Själv tittar jag som sagt främst på PE, fritt kassaflöde och direktavkastningen. Konsekvensen är att jag i stor utsträckning undviker bolag med högt underhålls-capex eftersom de är dyra sett till det fria kassaflödet. Bolag med väldigt högt P/E tal eller utan utdelning blir inte heller så intressanta.

Kommer då att tänka på en rolig (nåja) historia om personen som hade uppfunnit en rakautomat som man går in i och sedan får en en automatisk och snabb rakning av. Men alla personer ser ju inte likadana ut? Jo efteråt gör de det:-) Kanske är det på samma sätt när man värderar bolag. Finns det verkligen en modell som passar alla?

Vilka nyckeltal tittar du på?

söndag 18 januari 2015

Fårfunderingar - att följa flocken?


2015 är fårets år i Kina och det gör att man kan spåna lite vilt på det temat. Det här var ett alternativinlägg om 2015, men det kommer nu. Den som gillar får-anspelningar, d.v.s. spelar på den får-fiolen, lär få sitt lystmäte :-)

Populärt att följa flocken?
Fåret är ett flockdjur och så är även många sparare. Flockbeteendet kan nog tänkas öka under 2015. Det jag tänker på är att indexfonderna vinner mark och att man som sparare investerar i grupp. Nog finns en fara i det, för när kurserna går upp får man mer och mer av det dyra. Tänk på att Ericsson vid IT-kraschen stod för en stor del av index, typ 30 %. Nu är vi inte där än men det är en risk.

Vilken flock man ska ansluta sig till är också en fråga. Svenska storbolag (SIX30) har 2014 gått sämre än Stockholmsbörsen (SIX return) men bättre än världsindex (DJ World index).

Ett annat flockbeteende vi säkert kommer att se under 2015 är att "alla" ska sälja eller köpa samtidigt vilket givetvis driver på uppgång eller nedgång.

Själv har jag valt att inte ansluta mig till flocken. Smart eller dumt? Vem är "fårskallen"? 2014 har det varit smart men det bygger på att man antingen vill ta lägre risk än index (och accepterar lägre avkastning) eller att man lyckas slå index över tid. Som Kavastu visat i en serie blogginlägg så skulle många tjäna på att följa flocken.

Varför inte följa flocken då?
Detta är vad jag kan komma på:
  • Du överpresterar. Ja, det är ju självklart i så fall. Men det gäller att överprestera över tid och inte pga tur och då är det svårare :-) Jag när en förhoppning om att jag ha större och större chans att slå index ju mer jag förfinar min investeringsstil och lär mig av gamla misstag.
  • Det är roligare! Vilket i sin tur gör att man avsätter mer pengar pga högre motivation. Sedan finns givetvis en gräns för hur mycket en hobby ska kosta, för underpresterar man mer än de ökade insättningarna är det inte rationellt.
  • Du kan få något som precis motsvarar din risknivå. Svenska börsen speglar en mindre och exportdominerad ekonomi samt ett gäng storbanker. Säg att du t.ex. bara vill investera i livsmedelskedjor, konsumentvaror eller annat superstabilt för att det är risken du vill ta? Ja då funkar inte index.
Sen har du möjligheten att inte köpa dyrt trots att bolagen i index är dyra. Men det går väl in i det här med att överprestera över tid.

Extra viktigt att köpa "Sheep" vid uppgång?
Som flockinvesterare (index) bryr man sig inte om priset på de enskilda bolagen. Kanske är det extra viktigt att hålla koll på det nu när värderingarna ändå stuckit iväg en del. Här kan man som enskild "stockpicker" ha en fördel i att inte bara plocka godispåsen med dess 30 bitar (storbolag) utan gå in mer på lösvikt.

Att inte följa hela flocken kan man göra på flera sätt, eller ja i mindre flockar. Irvings investeringar har ett intressant inlägg om investeringens fyra faser, eller kategorier av investerare. De som nämns är:
  • Förhoppningsbolagsägaren som aldrig slutar att hoppas
  • Baksidan på mjölpaketet-investeraren
  • Pris- och värdeinvesterare
  • Motvallskärringen
Även här kan man diskutera flockbeteende.  Grupp 1 lär ju eldas på av flocken av likasinnade på DI-börssnack. Grupp 2 riskerar också att mer eller mindre följa flocken i och med att man inte tittar på pris. Pris- och värdeinvesterare är en mindre flock men bloggosfären leder möjligen till viss (förhoppningsvis positiv) flockmentalitet i liten skala. Tänk norska försäkringsbolag.

Motvalshen går sin egen väg
Nej, den som faktiskt avviker från flocken är motvallskärringen, eller en motvallshen som det kanske heter på (över)politisk korrekt svenska. Tänk om man t.ex. investerar i högkvalitativa oljerelaterade bolag, t.ex. norsk oljeservice samt Ryssland. Det är att gå emot strömmen! Eller varför inte ett bolag som kombinerar båda dessa teman? Sen om det avviker uppåt eller nedåt från index på just dessa två investeringsteman låter jag vara osagt, då handlar det verkligen om att "få rätt" (fåret?) och undvika de svarta fåren.

Ska man "gå emot strömmen" på alla sätt så ska man väl blanka Fortum (haha:-) Mer seriöst så är Londonnoterade Avangarco något som verkligen inte är i tiden. Ukrainas och Eurasiens största äggproducent med grannen Putin på tillfälligt (?) besök. Sådana typer av investeringar gör att motvallshen om de lyckas kan dra det längsta strået 2015, även om det inte är något för mig. Själv ser jag mig som en pris- och värdeinvesterare som visserligen uppvärderar utdelning och konkurrensfördelar mer än andra.

Hur ser du på 2015? Och flockbeteende? Varför har du valt att inte följa flocken? Och slutligen får jag önska ett kraftigt försenat gått nytt får :-)

söndag 11 januari 2015

Capilano - ett honungsbolag med bismak?


Aktie: Capilano Honey
Notering: Australien, ticker CZZ  (i USA också men ingen omsättning)
Kurs: 7 AUD
Direktavkastning: ca 3,5- 4 procent förväntad
Courtage hos Avanza: ca 375 kr 

Capilano är något så ovanligt som ett börsnoterat honungsbolag. Kan en sådan investering vara något bra. Eller är bismaken så stor att man bör avstå?

En första given fråga är hur nyttigt honung är. Är det ett Coca-Cola bolag eller ett hälsobolag vi pratar om? Min tes är att det ändå är nyttiga produkter. Och bin är ju bra för växtlighet och natur. Hårdrar man det hela är det en ovanligt ekologisk och hållbar investering. Hur annars kan man investera i djur och insekter som lever i sin naturliga miljö utan att ätas upp :-)

Andra skriverier om bolaget hittar du hos Motley Fool, länk 12 och 3.

Checklistan

1. Funnits i 10 år och delat ut de senaste 2 åren
Börsnoterat 2012 men grundat 1953.

2. Utdelningsväxare eller högutdelare?
Inte den tydligaste redovisningen men de tycks ha delat ut 5, 15 och 20 cent de senaste 3 åren, dvs åtminstone (bi)behållit utdelningen. 5 cent är extrautdelning nu senast så normala utdelningen är 15 cent. Egentligen skulle jag vilja ha en längre historik för en utländsk utdelare. De nämner dock att de vill ha en jämn utveckling och utdelningen har ökat under åren.

Direktavkastningen förväntas enligt 4-traders prognoser öka. Sammantaget kan de ses som en utdelningsväxare med något kort historik.

3. Enkel verksamhet som man förstår sig på och gillar
Busenkelt, bin tillverkar honung och bolaget har samarbeten med biodlare.

Litet frågetecken för hur nyttigt egentligen honung är men oavsett vad så har människan i tusentals år ätit honung till skillnad från raffinerat socker. Och det är naturligt på alla sätt, ingen industriprodukt.

4. Starka konkurrensfördelar, gärna en "vallgrav"
Har de hittat en naturlig "sweet-spot" som man säger? Vissa inträdesbarriärer finns väl. Att få till alla samarbeten med biodlarna som exklusivt kör Capilano är ju något som tar lite tid att fixa. Ok, det går väl att starta biodlingar, men sälja i stor skala? Jag vet ärligt talat inte heller hur många riskkapitalister som lockas av branschen.

Kanske kan Capilano ha en förhandlingsstyrka mot de som de jobbar med. Kan de t.ex. välja de 400 bästa bland biodlarna? Pressa löner? Ha andra stordriftsfördelar? Nja...? Likt förbannat krävs det väl ett visst antal biodlare (och bin!) för att skapa mer honung.

På försäljningssidan lär de i alla fall ha en fördel som största leverantören med det mest välkända varumärket. Förhoppningsvis pressas de inte så mycket av butikerna utan kan ha bra marginaler? Men butikernas egna varumärken är väl ändå ett hot? Ja, men en hälsoprodukt (nåja) kan leda till ökad betalningsvilja om den är lokal. Vi betalar t.ex. mer för svensk honung än importhonung. Samma sak här. De kör även egen onlineförsäljning.

Australien kan har en fördel som producentland av honung då bina har färre sjukdomar och geografin är god? Men ändå, vad spelar konkurrensfördelarna för roll om bolaget är en bisjukdom ifrån utrotning? Hot finns alltså i form av smittospridning, dåliga väderförhållanden eller t.ex. bränder vilket hände så sent som 2012.

Men frågan är om det allt sammantaget är tillräckligt lukrativt. Trots eventuella konkurrensfördelar (eller pga avsaknad av dem?) så är ROE ganska lågt. 14-15 procent är inte imponerande även om det kanske är bra för att vara ett honungsbolag. För arbetsintensiv bransch, för lite kassaflöde och för liten ekonomisk gadd i bolaget?

5. Måttlig skuldsättning
Debt/equity på 0,3. Helt ok.

6. Pålitlig ledning med egna innehav
Inte så stora egna innehav tyvärr, eller i alla fall inte hos hela styrelsen. Se sid 16 i årsredovisningen. Lite tveksamheter men med nöd och näppe godkänt.

7. Tillväxtmöjligheter
Exporterar redan till andra länder, men 80 procent av intäkterna kommer från Australien.

Värderingen?
På 2015 års vinst betalar du 13 gånger vinsten och får en direktavkastning för det året på cirka 4 procent. Om vi går två år framåt på 4-traders prognoser, till 2017 års vinst får jag det till att man betalar: 10 gånger fria kassaflödet, 10 gånger vinsten och får en utdelning på 5,2 procent.

Det är ändå okey tycker jag. Enligt min lilla modell är det något undervärderat och "borde" kosta någonstans kring knappa 9 dollar.

Sammanfattning
Är det här ett bolag som lockar? Jag lockas delvis av verksamheten men nej, har inte bestämt mig för att trycka på köpknappen ännu. Ett praktiskt hinder är ganska dålig omsättning. Men framförallt är jag inte hundra på riskerna och konkurrensfördelarna. Butikernas egna varumärken? Bisjukdomar? Billig importhonung? Nej, om det vore så lukrativt går det väl att slänga upp biodlingar. Vad hindrar t.ex. att Woolworths kör kvalitetsodlad och närproducerad honung och plockar Capilano av hyllan?

Nej, riskerna är lite för stora och inträdesbarriärerna för svaga och bolaget inte klockrent: De kan inte heller tydligt redovisa vad de delar ut, har kort utdelningshistorik och flera i ledningen äger inte aktier,

Något nästan lika klibbigt som deras produkter är denna reklam/träningsvideo, då menar jag att den dåliga jingeln fastnar redan första lysningen. Inget att hänga i julgranen även om ambitionen säkert är god. 

I dagsläget köper jag inte men det är ändå en spännande investering som sticker ut. Helt klart udda och en beständig produkt som annars inte går att investera i förutom rent fysiskt. Vad säger du? Lockas du av en investering i honung? Jag lägger nog locket på - men missar jag nåt då?

fredag 2 januari 2015

Resultat och summering 2014


Eftersom USA, Kanada, Sydafrika och USA hade öppet 31:a december så kommer min summering först nu. I år, eller snarare under 2014, så gick portföljen upp 23,4 procent inklusive utdelningar. Jag är nöjd med det. Efter lite funderande så tycker jag det är rättvist att jämföra sig mot:
  • 50% SIX30 Return index som var upp 13,95 procent. Det indexet inkluderar utdelningar.
  • 50 % DJ World index, men justerat för utdelning. Det blir 2,67 procent plus säg 2,5 procent för utdelningar, totalt 5,2 procent.
Totalt blir då mitt jämförelseindex 9,6 procent. Det är ungefär så jag skulle investerat om jag kört indexfonder, typ Avanza Zero och en globalfond med 50 procent var. Nöjd är jag som sagt, men jag är inte nöjd med allt! Och sedan ska väl sägas att en hyfsat stor del av framgången beror på valutaförändringarna.

Höjdpunkter och bakslag
Höjdpunkterna är fler än bakslagen...
  • Sydafrikanska Famous Brands och Discovery har verkligen levererat. Snabbmat med kvalitet och innovativ försäkring tror jag mycket på i framtiden också. Famous Brands är en "first-mover" i Afrika och Discovery är en "disruptor" när det gäller försäkring. Båda har alltså något unikt som jag tror de kommer bygga vidare på och förstärka.
  • Elekta och Vitec har också gått väldigt bra.
  • Svenska kronan har tappat mot en del valutor och det har varit gynnsamt för mina utländska innehav (ca 60% av portföljen).
  • Österrikiska posten gör sitt jobb och står emot varje nedgång.

Några bakslag finns givetvis också...
  • Northwest Healthcare REIT och Woolworths är största besvikelserna. Om jag gjort min läxa rätt så har dock båda konkurrensfördelar, och i Woolworths fall är de bekräftade av Morningstar. Har ökat i båda under året och förväntar mig en bättre utveckling under 2015. Men i fallet Northwest vet man aldrig hur kursen rör sig, vilket stör mig då bolaget som sådant verkligen är defensivt, vilket borde leda till lägre kursrörelser än normalt.
  • Protectors höst har inte varit den bästa även om den hämtat sig. 

Förändringar under året och i framtiden?
Under året har jag sålt av en hel del bolag.  Antalet bolag har gått ner från 25 till i dagsläget 14. Vissa försäljningar är lyckade, t.ex. RSA och Exxon Mobil. Andra är väl inte lika lyckade som t.ex. Atrium Ljungberg där jag var för het på gröten. Här är försäljningarna:
  • Atrium Ljungberg 
  • Blackmores
  • RSA Insurance
  • Truworths. 
  • Essanelle. 
  • Skåne-möllan
  • Munich Re
  • Exxon Mobil
  • Beijer Alma
  • Skanska
  • Coca-Cola
  • Ridley
Nyinköpta bolag är Protector Forsikring och Northwest Healthcare REIT.

I framtiden kan det stuvas om men kanske inte så våldsamt: Clarksons och Österrikiska posten har jag för lite i, vill ha minst 5 % för att ha en meningsfull andel av portföljen. Så antingen fyller jag på i båda - men det tar ett tag - eller säljer ena. Vi får se :-) Sen har jag en mängd intressanta aktier på bevakningslistan också. Får bli ett eget inlägg om bevakningslistan vad det lider.

Ekonomiprat 13 januari...
En god start på det nya ekonomiåret kan vara att anmäla sig till ekonomiprat på Belgobaren 13 januari. Länk till anmälan hittar du här.

...och ett stort tack!
Tack för alla kommentarer och det stora engagemanget! Hoppas vi tillsammans ska kunna komma med ännu mer inlägg, debatter och inspiration under 2015. Alla kommentarer gör åtminstone mig till en bättre sparare :-)

Vad tror du om förändringarna och hur har ditt år sett ut? Och vad jämför du dig mot?

söndag 28 december 2014

2015 - oklart läge trots allt


Ytterligare ett "tema" via Avanza så här kommer mitt svar på ett antal intressanta frågor. Andra bloggare kommer att ge sin syn på saken. Inte för att jag direkt har "örat mot rälsen" men gissa kan man ju alltid göra så länge det inte spårar ur.

Hur går börsen 2015?
Historiskt är väl snittet cirka 9 % för Stockholmsbörsen, men det är ett lite speciellt läge. Tror på säg 3 % och utdelningar på 4 % så totalt 7 % i avkastning på Stockholmsbörsen. Men vet verkligen inte. Och konstigt vore annars :-)

På plussidan finns de låga räntorna som gör aktier väldigt intressanta, särskilt de med hög direktavkastning. På minussidan kan man väl säga att de många åren med börsuppgång gör att man knappast kan förvänta sig något raketår igen.

Det politiska läget är väl något oklart trots att det inte blir nyval - blir det t.ex. en rejäl vänstergir? Och vem vet om inte decemberöverenskommelsen kan komma att kallas "den-sämre-överenskommelsen"? De långsiktiga effekterna är i alla fall för mig oklara. Politikerna lär heller inte fortsätta att vara så överens som igår och allt som inte rör budgeten kan faktiskt bråkas om. Och tänk om det kan bli tvist om tolkningen av själva överenskommelsen?

Och blickar vi utanför Sverige kan skuldkrisen i Europa och möjliga sprickor i EU-bygget säkert blossa upp igen. Och Rysslands vapenskrammel gör att många aktier ofrivilligt kan betraktas som "högrysk-aktier". Och kan fastighetsmarknaden i Kina smälla till nedåt likt en Kina-puff? Sammantaget är det väl, som brukligt, ett oklart läge.


Vilka aktier tror jag på 2015?
Defensivt är alltid bra i tider av osäkerhet. För även om kursen inte går upp så ramlar utdelningen in på kontot. Jag tror på aktier som kommer att tugga på även om Löfven och Lööf skulle börja att knuffas under nästa år, eller om Putin löper amok. De här ser jag inte som några kursraketer utan som en möjlighet bevara kapitalet med en förhållandevis god ränta (förväntad utdelning).
  • Australiensiska Woolworths kan stå inför en vändning efter ett dåligt 2014. Mat kommer att fortsätta handlas. Kurs 30,5 AUD och förväntad direktavkastning på 4,7 %.
  • Northwest Healthcare REIT hoppas jag på, även om aktiekursen tycks leva sitt egna negativa liv. Sjukvård behövs alltid. Kurs 8.94 CAD och direktavkastning på 9 %. Bevara kapitalet klingar kanske ihåligt med tanke på kursfallet men jag hoppas på ett godare nytt år.
  • Protector har drabbats av den norska nedgången även om de rekylerat uppåt nu senast. Försäkringar behövs alltid, och behovet av t.ex. dolda-fel försäkringar påverkas väl inte så mycket av konjunkturen. Revanschen kan tänkas fortsätta nästa år. Kurs 38.8 NOK och direktavkastning på 5 %
  • Elekta kan stå inför en vändning. Tyvärr lär ännu mer medicinsk teknik inom cancervård behövas även nästa år. Kurs 80.95 SEK och direktavkastning på 2,5 %. Ingen hög yield men en defensiv bransch och på sikt kommer nog tillväxten.
  • eWork kommer med en saftig utdelning till våren. Även om branschen är lite mer föränderlig än de andra har de en fin position. Kurs 43,9 SEK och direktavkastning på knappa 6 %. Finns dock olika åsikter om hur hög risken är, se tidigare inlägg om saken.
  • Österrikiska posten är ett tidigt spel på Österrikisk och bl.a. Turkisk internethandel pga deras starka position inom paket. Även om antalet brev minskar så ökar mängden paket. Kurs 40 EUR och direktavkastning 5 %.
Tror också att utvalda emerging-markets bolag kan vara lockande, t.ex. kan sydafrikanska Famous Brands och Discovery Ltd växa oberoende av en Europakris eller Kinakris. Särskilt Famous Brands är en bra ingång i hela den afrikanska kontinenten som jag verkligen tror på. Direktavkastningen är lite lägre, knappa 3 % men utdelningen brukar växa med 20-25 % per år.

Generellt tror jag bolag med starka konkurrensfördelar är bra ifall det kommer starka vindar, politiska, ekonomiska, eller vad det nu kan vara. Direktavkastning och konkurrensfördelar är något som funkar i alla lägen.

Vilka bolag ska man undvika då?
Jag är verkligen skeptisk mot råvarubolag som är "commodity"-bolag i dubbel mening, d.v.s. råvarubolag som inte har något som särskiljer dem mot konkurrenterna. Kan gå väldigt bra, men oj vilken risk man tar. Särskilt om finanserna är lite si och så.

Gissar att prisfallet på olja och metaller lockar till sig en del motvallsinvesterare och spekulanter. Om man då ger sig på bolag som har goda finanser och konkurrensfördelar får du ner risken. En low-cost producer som BHP Billiton (se Långsiktig investerings inlägg) eller en suverän kapitalallokerare som Exxon Mobil får räknas som säkert i sammanhanget. Det är verkligen skillnad på råvarubolag och råvarubolag trots att de plockar upp identiska produkter.

Något nyårslöfte?
Att inte köpa något bolag för dyrt under 2015. Samt att få min sambo att göra minst ett eget genomtänkt aktieköp under året. Frågan är vilket som blir svårast att uppnå :-)

Hur ser du på 2015? Vilket spår spår du att året tar? Himmel, pannkaka eller någonstans däremellan?

söndag 21 december 2014

Min investerarresa - hur ser din ut?


Nu ska jag försöka mig på att se mina egna investeringar ur ett längre perspektiv. Bloggen började 2011, men hur var det innan dess? Kanske verkar det självupptaget men nej, det här tycker jag är intressant att diskutera och ska ses som ett underlag för diskussion. Kolla även gärna Irvings Investeringars inlägg om investeringens faser, det här är lite på samma tema.

Att man investerar med högre risk när man är yngre och mer som en pensionär när man är äldre är väl naturligt. Kolla bara hur ens körsätt ändras när man kör bil. Det är väl ingen slump att en bilförsäkringspremie är högre för en 18-åring än för en 55-åring?

De tidiga åren och första aktieköpen
Allemansfond Beta och någon usel Futura-fond på Nordea tror jag gällde från slutet av 1990-talet. Hade jag koll på avgifter? Nej. Jämförde jag fonderna mot sitt index? Nej. Gjorde jag några fondval i PPM? Ja, resultatet var väl både gott och blandat.

Köpte första aktierna 2004. Digital Illusions (Dice) och Raysearch var de första bolagen som köptes. Dice på egen erfarenhet - jag gillade Battlefield serien - och Raysearch på rek från kompis. Samma kompis som fick mig att börja investera förresten. Och jag var nog inte direkt intresserad då förutom en allmän vilja att pengarna skulle växa.

Raysearch såldes efter sex månader med god vinst för att finansiera en Afrikaresa (där såddes också fröet till sydafrika-investeringarna). Dice gick plus minus noll. Lite sent men vid 28 års ålder väcktes intresset när de första egna inköpen gjordes. Grattis för alla er som börjat tidigare!

Från uran till utdelningsaktier
Halkade efter något år in på Jordanfondens tips, också via kompisen. Uranbolag, guldbolag, oljesand och framtidsteknik var sådant som lockade. Mycket spekulation i kursuppgång och riktigt hög risk. Tanganyika Oil och CISL är exempel på bolag som avverkades. Gick väl ok sammantaget men nedgångar hos vissa, eller snarare alla uranbolag fick mig att börja fundera. Vad håller jag på med? Jag ville ha mer stabilitet.

Från 2008 skulle jag konsekvent inrikta mig mot utdelningsinvestering. Mycket inspiration kom från 4020 och Petrusko och till viss del dividend.com.

Under finanskrisen 2008 var jag fullinvesterad i fina bolag (H&M, Swedbank, Kinnevik etc) men det var ändå jobbiga månader. Minns t.ex. en Londonresa som inte blev helt lyckad p.g.a. att jag läste tidningsrubrikerna varje morgon vilket inte bara påverkade morgonhumöret negativt. Jag hade - dumt då men smart i efterhand - gått in extra tungt när börsen rasat 30 %. Kunde det rasa så mycket mer? Tydligen var det möjligt.

Från 2010 och framåt blev det mer och mer fokus på konkurrensfördelar tillsammans med utdelning. Plöjde en del böcker och fick upp ögonen för Morningstars filosofi. Warren Buffets vallgravstänk har också varit en direkt inspiration. Det jag tittar på idag är utdelning, konkurrensfördelar och goda finanser (det sista lite mindre). Mer fokus på värderingen är något som kommit till på senare år.

Hur ser din resa ut?
Är det bara jag eller är det normalt att köra högrisk i yngre år för att sedan mer eller mindre "investera som en pensionär"? Nog är det rimligt att investeringsfilosofin förändras över livet som allt annat.

Det jobbiga är att om man från dag ett hade skippat alla egna oengagerade fondköp och dåliga aktieköp, utan bara köpt indexfonder så hade det gått tusan så mycket bättre (Har förresten ett inlägg på gång om det här med att följa flocken eller inte).

Men... man tänker inte så. Ungefär som att försöka säga åt en finnig yngling att börja köra bil som farmor eller mormor från 18-årsdagen - det går inte in helt enkelt. Man måste lära sig själv. Eller?

Så hur ser din resa ut? Känner du igen dig i något? Vilka faser har du gått igenom, och vart är du på väg?

söndag 14 december 2014

Vilka länder ska man investera i?


Idag blir det breda penseldrag. Hur står sig den svenska börsen historiskt ur ett internationellt perspektiv? Är det värt att gå över ån efter vatten? Vilka aktiemarknader har gått bäst? Jag har ju en viss förkärlek för utländska bolag och hur smart har det varit?

Visst investerar man i bolag och inte länder, men det är ju ändå nyttigt att i ett brett perspektiv kolla hur ländernas aktiemarknader har gått. Nog är det stora skillnader! Och oddsen att hitta ett bra bolag borde vara högre i vissa länder, t.ex. i Sverige.

Lista på historisk utveckling
Den här sammanställningen kommer från ett bra inlägg hos Rika Tillsammans som även Trygg Framtid tipsade om på Twitter. Inte mitt, men det här tror jag är både okänt och väldigt intressant. Så här ser avkastningen ut för aktier (stocks) senaste 100 och 40 åren ut på världens marknader. Värt att notera är också att aktier över tid i princip alltid går bättre än räntor och obligationer.


Hade man gissat på denna ranking? För mig är Sydafrika en av flera överraskningar. Och på ett sätt kan man fråga sig varför man ska investera utomlands när Sverige stått sig så väl historiskt både på 40 och 100 års sikt. Men ska man gå utomlands kan det ju, i alla fall om historien upprepas, vara bra att välja några länder som ligger i topp.

Varför är vissa länder i topp?
Brittiska kolonier tycks vara positivt, liksom att tillhöra de nordiska länderna. Kan det vara så att det är länder som har ordning på infrastruktur, politik och inte heller drabbats så mycket av krig och katastrofer? Vet inte, detta är bara gissningar, vad säger ni? Kanske en rimlig investeringsfilosofi då vore Norden och tidigare brittiska kolonier? Måste tyvärr sälja Österrikiska posten då :-)

Själv investerar jag inte i länder som har alltför hög korruption eller politisk osäkerhet. Ryssland går bort för mig. Kina är också mycket tveksamt. Kanske borde jag sortera bort länder som haft en väldigt dålig utveckling historiskt i den här listan ovan?

En praktisk begränsning är att en hel del marknader inte går att handla på hos Avanza, trots att de sammantaget troligen har bäst utbud av möjliga marknader. Har inte hittat någon sammanställning vilka länder som funkar, men inte ens telefonorder är möjlig för Afrika (undantaget Sydafrika), Brasilien och Indien.

Synpunkter?
Det här gäller för indexinvesteringar och nog kan man hitta bra bolag i dåliga länder och vice versa, Men snitt-utvecklingen kan ändå säga en hel del. Efter att ha sätt den här sammanställningen är jag själv t.ex. ännu mer övertygad om att mina sydafrikanska investeringar är rätt väg att gå (stark varning för "confirmation bias" dock). Och jag tycker norden, Sydafrika, Nya Zeeland med flera länder sticker ut positivt.

Vilka länder investerar du i? Och vad säger du om den här listan? Är du förvånad över toppländerna?

onsdag 10 december 2014

Nästa ekonomiprat 13 januari


Tisdag den 13 januari är 25 platser bokade på Belgobaren från kl 18.

Alla är välkomna, över en öl diskuteras allt relaterat till aktier, investeringar och mycket annat. Det brukar vara en härlig blandning av bloggare, bloggläsare och allmänt ekonomiintresserade. Och är du inte intresserad innan kanske du blir det efter. Det hela är inte alls någon föreläsning utan man pratar helt enkelt med de som sitter närmast över en öl och en god bit mat.

Funderar på om vi inte ska köra något mini-tema denna gång. Tänkte inte att alla skulle komma dit i maskeraddräkter eller klä ut sig till en känd investerare utan något mer vardagligt. Vilka länder ska man investera i tycker jag själv kan vara ett bra ämne. Men... kom med förslag. Om det finns intresse kan vi plocka något ämne och jag (och flera) skriva någon slags summering.

Man kan t.ex. även fundera en extra vända på en viss kategori av bolag, t.ex. djurrelaterade bolag eller banker. Ridley med sin djuråtervinning åkte visserligen ut ur portföljen, men precis därefter köpte mitt största innehav Famous Brands upp ett jätteslakteri. Kanske inte så etiskt men helt i linje med att sälja hamburgare. Svårt att bli av med djurbolagen för min del alltså även om jag försöker :-) Och norska laxodlare som Bakkafrost är alltid spännande.

Eller så pratar vi bara på om det som dyker upp under kvällen, det har ju funkat bra hittills!

Anmäl dig här på bloggen eller på twitter på gustav@aktieblogg

Varmt välkommen!

söndag 7 december 2014

Varför jag inte köper Vardia - en principfråga?


Principer är svåra att överge. Vissa kan aldrig tänka sig att rösta på ett visst parti, även om partiet förändras. Andra har gett sig tusan på att de aldrig ska bli som sina föräldrar. För egen del kommer jag aldrig (?) att köpa bolag som inte ger utdelning.

Min princip är att bara köpa bolag som ger utdelning, har starka konkurrensfördelar och har goda finanser. Viktighetsgraden dem emellan är någon slags "40/20-variant" i form av 40 % utdelning, 40 % konkurrensfördelar och 20 % goda finanser. Goda finanser har minskat något i betydelse och jag fokuserar mest på de två första.

Jag ratar alltså Vardia för att de inte ger utdelning. Konkurrensfördelar finns nog och även goda finanser, men det räcker inte för mig. Jag kan sträcka mig till Protector men inte Vardia :-) Och jag ratar förresten även bolag som Berkshire Hathaway av samma skäl. För Vardia tillkommer även ett yrkesrelaterat skäl och utan att säga för mycket skulle det helt enkelt inte kännas bra att äga dem.

Varför de tre kraven?
Ja, sammantaget vill jag skapa ett kassaflöde och inte ta alltför stor risk i investeringarna.

Varför utdelning?
Visst kan man säga att vinster ibland bör stanna i bolaget, särskilt om de har hög avkastning på egna kapitalet. Men för mig är det en principsak, jag vill ha en del av vinsten som en kompensation för mitt risktagande. Utdelningen ger också ett kassaflöde som gör att jag förr eller senare - med betoning senare - kan leva på utdelningarna. Utdelningsbolag brukar också klara kriser snäppet bättre om jag minns rätt.

Varför konkurrensfördelar?
Utan konkurrensfördelar så är alla framtida vinster osäkra. I och med att jag köper på lång sikt vill jag att bolaget ska ha en fördel på lång sikt. Bolag med starka konkurrensfördelar är också bolag som alltid kommer tillbaka, vilket minskar risken för konkurs och ökar incitamentet att fylla på i nedgång.

Konkurrensfördelar är något som kortsiktiga investerare och indexinvesterare kan missa, så här kan man kanske skapa sig någon slags "edge" mot marknaden. Det bör i alla fall gälla för mindre bolag.

Varför goda finanser?
Med medelmåttiga eller framförallt dåliga finanser finns risken att bolaget går omkull. Väljer du bolag med goda finanser har du minskat risken väsentligt. Tänk om nästa finanskris kommer, jag då ska bolaget stå pall, och det finns tillräckligt många bolag med goda finanser att välja på.

Principer eller tumregler?
Ibland blir jag trots allt lite sugen på att slänga ut principerna och bara titta på pris i förhållande till värde och gå på t.ex. Kennys (aktiefokus) linje.

Man kan ju se utdelning, konkurrensfördelar och goda finanser som något som höjer det motiverade värdet på ett bolag och att allt inte behöver finnas. Ta ett bolag som Nordic camping som exempel, starka konkurrensfördelar och goda finanser (tror jag) men ingen utdelning.

Det går ju att behandla dem som tumregler istället för absoluta principer. Men det jag ändå återkommer till är de skäl jag tar upp: det ger mig ett kassaflöde och sänker risken. Ett bolag som ger utdelning stämmer med mitt syfte att någon gång i framtiden kunna leva på utdelningen. Annars är jag beroende av att sälja av och det känns mer nyckfullt.

Jag är ändå inte beredd att kompromissa eller göra några "nyval" i min investeringsfilosofi även om bolag som Vardia och Nordic Camping (och Berkshire Hathaway!) lockar. Mina ingångsvärden ligger fast, för att tala Stefan Löfven-språk.

Ska väl också säga att mina tre "investeringsmusketörer" i praktiken kompletteras av en fjärde (D'Artagnan?) och det är att inte köpa för dyrt.

Vilka investeringsprinciper är du inte beredd att kompromissa med? Vad måste finnas för att du ska investera i ett bolag?

söndag 30 november 2014

Ökat i Elekta och australiensiska affärer


Under veckan har det blivit lite väl mycket aktivitet, men jag hoppas förändringarna var till det bättre. Är i alla fall nu nere på 14 bolag.

Ökat i Elekta
Nu har jag kommit upp i en portföljandel som jag är hyfsat nöjd med. Kunde nog fått bättre kurs om jag hade varit på hugget (den var nere på 64) men nu blev det köp kring 75.

Har skrivit om dem innan. Framförallt gillar jag att de är ett wide-moat bolag, troligen det enda i Sverige enligt Morningstar. H&M och Handelsbanken har båda narrow som jämförelse. Wide-moat bolag i tillfälliga problem är precis sådant man ska köpa, så jag ökade.

Sålt av Ridley 
Australiensiska Ridley har inte varit någon bra placering och har nu avyttrats. Den starkare australiensiska dollarn och alla utdelningarna har i alla fall kompenserat för nedgången i kursen. Ridley stod nu på 2-års högsta och på 0,96 sålde jag av. Har räknat och räknat och tycker att de helt enkelt är för dyra, i alla fall i förhållande till deras kvalitet.

Felen jag gjorde var att jag...

1. Köpte in mig för dyrt. Hade inte räknat tillräckligt på dem innan.
2. Kanske överskattade konkurrensfördelarna
3. Underskattade svårigheterna i förändringen från ett salt- och djurfoderbolag till rent djurfoderbolag. De tappade på vägen och hade utdelningen bara behålls så hade vi pratat om en riktig högutdelare.

Visst är Ridley ett intressant "spel" mot ökat köttätande och att djuruppfödning ska ske på mindre yta. Och djuråtervinningen är lokala monopol. Problemet med Ridley är att de har för låg avkastning i förhållande till sitt egna kapital (ROE) och för dåligt kassaflöde. Nog finns intressantare bolag där ute. faktiskt i samma land!

Några andra bolag jag minskat smått i är Handelsbanken och Telia, för att få loss mer pengar till Elekta.

På väg att öka i Woolworths
Har lagt en telefonorder för Woolworths som jag hoppas går igenom. Här kan vi verkligen tala om australiensiska affärer i dubbel bemärkelse :-) Woolworths är ett annat wide-moat bolag i tillfälliga problem. Liksom Elekta är det nästan ett duopol eftersom Woolworths och Coles är de helt dominerande aktörerna inom Australiensisk retail.

Det är som gått dem emot på sista tiden är framförallt att de haft långsammare försäljningstillväxt än Coles och att etableringen av Masters kostar pengar, Läs närmare om detaljerna här i Motley Fool Australia.

Men varför inte ICA då? Jo, Woolworths har lägre värdering, högre avkastning på egna kapitalet, högre direktavkastning och bättre utdelningshistorik. Oroas också lite av att ICA-handlarna ska vara med och dela på utdelningen från 2016. Australiens retailmarknad ska också fram till 2020 växa från 2,2 till 2,8 miljoner kvadratmeter enligt Morningstar. Kanske inte samma tillväxt i Sverige? ICA är på bevakning men för tillfället är jag i alla fall tveksam.

Framtida försäljningar och inköp?
Portföljutvecklingen senaste året leder tankarna till Dr Albans klassiska låt 10 små moppepojkar för den som minns den. Hursomhelst är jag nere på 14 och det känns ganska bra.

Andra bolag jag tittar lite extra på är Österrikiska posten och Clarksons. Båda har jag för lite i och skulle antingen behöva gå ner till 0 eller upp till 5 för att följa min portföljstrategi. Men de är riktigt fina bolag båda två.

Vad tycker du om förändringarna? Till det bättre? Gissar att antalet svenska Ridley-följare inte är så stort men jag frågar ändå :-) Woolworths, eller åtminstone Elekta har man kanske mer koll på. Och är Wide-moat bolag med tillfälliga problem rätt melodi? Jag tror det.

söndag 23 november 2014

Titta bakåt, framåt och i sidospeglarna?


Vad ska man titta på när man bedömer ett bolag? Alla olika parametrar är en sak, men ska man stirra sig blind på historiska siffror, eller bygga upp ett case hur bolaget inom fem år uppnår världsherravälde?

Ett småjobbigt citat jag minns från historieboken är: "Det är bara genom att se bakåt som man kan se framåt". Ett annat citat i sammanhanget är ett som Rullstolsinvesteraren tog upp i en kommentar för ett tag sen: "Forecasting is like driving a car forward looking in the back window."

Min egen lilla teori är att det gäller att titta bakåt - för att se om det är värt att titta framåt. Och sedan försöka titta framåt så gått det går. Men du måste också tänka på sidobackspeglarna och döda vinkeln. Kryptiskt? Låt mig förklara.

1. Titta bakåt
Ett fantastiskt bolag kommer förmodligen vara ett fantastiskt bolag även i framtiden. I alla fall är sannolikheten högre generellt än att det där förhoppningsbolaget eller turn around-bolaget lyckas med allt det där de hoppas på.

Min första sållning är: Har bolaget en tillräckligt bra historik - annars går det bort. Med min strategi innebär det en historik av utdelningar, tecken på konkurrensfördelar, viss tillväxt, hög avkastning på egna kapitalet etc. Här försvinner många bolag som inte är intressanta överhuvudtaget.

2. Titta framåt
Efter att ha tittat bakåt är det dags att försöka titta framåt. Generellt jobbar jag med prognoser på 4-traders, FT forecast, och uppgifter på Introduce för vissa svenska småbolag. Men jag stämmer av mot de historiska siffrorna för att se om det finns någon rimlighet.

Är givetvis intresserad av dagens pris på årets vinst etc, men vill även försöka mig på att titta framåt. Syftet är att kunna jämföra snabbväxare mot mer stabila bolag. Om en snabbväxare redan om några år förväntas vara billigare än ett bolag som står och stampar. Varför inte köpa det förstnämnda?

Visst är det dumt att betala för framtida vinster om de är osäkra. Och framtiden har ju ett visst element av osäkerhet i sig :-) Men om ett bolag både har historiken av uppvisad stabil tillväxt och rejäla konkurrensfördelar, ja då kan tillväxten vara tillräckligt säker för räkna in i kalkylen.

Det här kan givetvis avfärdas som humbug, vad vet analytikerna? Men vad vet jag? Det är ändå mycket bättre än ingenting förutsatt att de historiska siffrorna kan backa upp prognosen. Framförallt sållar det bort bolag som ser alltför dyra ut även om prognoserna slår in.

3. Glöm inte sidospeglarna och döda vinkeln?
Titta bakåt och/eller framåt är en stor diskussion i sig. Men nog är det viktigt att titta åt sidan också. Håller bolaget på att bli omkört? Hur kan bolagets konkurrenssituation förändras? För mig är det extremt viktigt att bedöma att konkurrenter inte kommer ikapp och förbi eftersom det gör intäkterna osäkra, och höjer risken i investeringen.

Kan ny teknik rita om kartan helt? Ja, det är jobbigt att behöva vrida på huvudet och kolla i "döda vinkeln" hela tiden för att se om okända faror lurar.

Genom att välja bolag med "vallgravar" slipper jag kolla åt sidan särskilt ofta för vinsterna ska vara skyddade. Och genom att t.ex. undvika teknikkänsliga bolag och cykliska bolag hoppas jag att inget spökar i döda vinkeln. Basvaror som konsumentprodukter, försäkringar och annat konkret förändras inte så mycket. Ok, jag är beredd på invändningar mot Telia här, men men... :-)

Hur ser du på dessa frågor? Ser du framåt eller bakåt? Och tittar du åt sidan?

söndag 16 november 2014

Northwest Healthcare REIT - uppdatering


Aktie: Northwest Healthcare REIT (NWH.UN)
Kurs: 9.45 CAD
Direktavkastning: ca 8,5 %

Northwest Healthcare REIT har tyvärr inte varit någon höjdarinvestering. Köpte initialt på 10.50. Köpte mer strax under 9.70 CAD men aktien är nu nere på 9.45 CAD. Ok, har ju fått en hel del utdelningar under tiden, så det är ingen katastrof, men inte lysande på något sätt.

Problemet är i korthet att för många lokaler står tomma. Och det är inte någon tillväxt i vinsten, vilket ju hänger ihop med vakanserna. Hade tänkt mig att detta som en "säker" ränteplacering, vilket den ju borde vara, men det är ändå trist när aktien ständigt trillar nedåt. Om bara aktien skulle ligga still så går man ju plus 8 % per år.


Problem & lösningar

Svårt att få lokalerna uthyrda 
De lämnade en rapport för Q3 och uthyrningsgraden är 91,8 jämfört med 92,1 tidigare år. De har tappat några hyresgäster och det är både ökat utbud och minskad efterfrågan som påverkar. På sid 7 i rapporten talas om att provinsernas budgetpress slår mot hyresgästerna (som har offentlig finansiering) och ett ökat utbud. Några kommentarer på Stockchase talar också om just ökat utbud av lokaler. Att vara så fokuserade i verksamheten blir då en nackdel, samtidigt som jag gillar nischbolag.

Vad göra? Jo de testar ett annat koncept för att få mer snurr på verksamheten och kör ett pilotprojekt för något de kallar "Turnkey". Läkarna blir då mer än hyresgäster och betalar en procent av deras inkomst och får i gengäld mer service och administration (se sid 7 i rapporten).

Och långsiktigt, mer sjukvård kommer att behövas eftersom de äldre ökar, här är en relativt överskådlig bild om vad vi pratar om på riktigt lång sikt. Jämför som kuriosa Sveriges siffror.

Dålig tillväxt och hög utdelningsandel
Resultatet per aktie ("AFFO") sjönk till 0.20 mot 0.21 förra årets Q3. Utdelningsandelen stiger till 98 % jämfört med 94 %.

Antalet fastigheter har gått ner från 78 till 74. Ett problem är väl att det är dumt att ge ut nya aktier/andelar när de handlas under bokfört värde. Men de kan väl sälja av "ej-core "tillgångar och köpa in mer sjukvårdslokaler för vinsten. Eller höja belåningsgraden något.

Långsiktigt är det en jättetrend med äldre befolkning och mer sjukvård så jag är inte orolig på sikt. Hade vi pratat om lokaler för Österrikiska postens brevsortering - exklusive paket - hade jag varit mer skeptisk.

Svagt förtroende för ledningen och nedskrivningar?
Deras CFO har avgått tidigare i höst. Bolaget har länge talat om att höja uthyrningsgraden men den går inte upp. Är det något skumt med bolaget? Nej, jag tror inte det. De har stora egna intressen vilket jag automatiskt tycker ger dem tillräckligt förtroende för 26 % av REITen ägs av grundare och ledning.

Har lyssnat på konferensen och nja, webbsändning, ljudkvalitet och svar håller väl inte världsklass direkt. Får intrycket av att ett mindre analytikergäng och ledningen känner varandra väl (eftersom det inte brukar vara så många andra i lokalerna).

Kan det finnas risk för stora framtida nedskrivningar? Läser man sid 16-17 i rapporten så kan det gissningsvis finnas en sådan risk när fler fastigheter i beståndet gås igenom.

Risk för räntehöjningar
Här jobbar man givetvis med räntesäkringar. En del lån löser man i förtid vilket gör att man drar nytta av det lägre ränteläget. Och även om räntan går upp kraftigt är effekterna inte omedelbara, du har både långa hyresavtal och långa löptider på lånen. En vanlig konsument kan sitta med rörlig 3-månadersränta men inte en REIT.


Hur var det med konkurrensfördelarna?
Har jag missbedömt något i affärsmodellen? Är det bara lokaler vilka som helst som vi talar om, vilka nu främst pressas av ökat utbud? Nej, vi har ändå en viss inlåsning eftersom läkare är trögrörliga. De läkare, doktorer etc som hyr in sig tappar kundkretsen om de flyttar - vilket i och för sig kan vara en del i förklaringen varför det är svårt att fylla lokalerna. Och en flytt i sig kostar tid och pengar. Du har också en fördel av att samla sjukvård i samma lokaler, eftersom det driver trafik. Inlåsning hos hyresgästerna alltså.

En mini-inlåsning hos besökarna uppstår eftersom måste ställa bilen på en Northwest-parkeringsplats, och nog besöker du ett ställe igen där många läkare/medicinsk service finns under samma tak.

Spontant kan det finnas fördelar med nya "turnkey"-modellen. Kan REITen ge ett mervärde i form av service utanför det vanliga hyresgäst/hyresvärd-förhållandet kan de bygga upp högre byteskostnader för hyresgästerna. Om konceptet funkar vill säga.


Vad göra?
Jag behåller aktierna men köper inte mer p.g.a. att jag har en tillräckligt stor andel. Om kursen klättrar ner till 8.90 får man 9 % direktavkastning och då kommer jag nog ändå öka (förutsett att det är hållbart då).

En analysfirma har kommit med en riktkurs på 10,70 CAD. Om det ligger något i det finns en viss kurspotential förutom utdelningen.

Sammanfattningsvis ser jag värde i bolaget. Det är inte många bolag som handlas under bokfört värde (9.75 CAD) och med över 8 % direktavkastning. Modellen borde vara hållbar trots att de har de motigt för tillfället. Bolaget är en "kassaflödesmaskin" som månatligen skickar vidare hyresinkomster, reklaminkomster och parkeringsplatsinkomster till dig som aktieägare.

Jag gillar bolaget men beklagar den dåliga utvecklingen hittills. Och visst kan det finnas något skumt jag missar. Men det stora egna ägandet (ledningens, inte mitt:-) gör att jag ändå har fortsatt förtroende för bolaget.

Vad säger du? Är det här något du skulle kunna tänka dig att investera i? Visst är det ändå en lockande direktavkastning?