söndag 17 december 2017

Tråkiga bolag - roliga investeringar?


Jag tror på det här med att investera i tråkiga bolag. Ju tråkigare bolag desto roligare investering! Peter Lynch gillade bolag med trista namn och verksamheter och hans bok "One up on Wall Street" är legendarisk och fortfarande aktuell.

Min sambo säger lite då och då "...det där bolaget är för roligt för dig". Senast gäller det Paradox. Såklart är man inte ensam om det här tråk-letandet och det finns till och med amerikanska fonder på temat. Men först en titt på tråkighetstrappan.

Tråkighetstrappan
Hur roliga är bolagens verksamheter? Visst är det skillnad på spel i mobilen och spaltventiler för att referera till Framtidsinvesteringen. Jag tänker mig bolagen som i en sluttande tråkighetstrappa, eller Peter-Lynch-ranking. Helst ska vara så långt ner som möjligt och i bästa fall ramlat av det sista steget.

Högst upp finns ett uppsjö av roliga verksamheter som:
  • Grön teknik
  • Ny teknik
  • Spel
  • Gaming
  • IoT
I mitten finns medeltråkiga verksamheter:
  • Livsmedel 
  • Industri
  • Banker
  • Telekom
  • Fastigheter
Sen i absoluta botten det tristaste du kan tänka dig:
  • Betongmaskiner
  • Trapphissar
  • Spaltventiler
  • Tegelstenar
  • Tejp
Genom att vara här nere och gräva så undviker man mycket lättare heta bolag i heta sektorer. Värderingarna kan också vara lägre för en tillväxtstoryn som inte är lika rolig och upptäckt. I små, småtråkiga och bortglömda bolag kan man göra riktiga kap. Överlag är det viktigt att försöka undvika populära småbolag eftersom de statistiskt går sämst.

En konkret tveksamhet jag har till innehavet LiveChat är att de kanske är för roliga när det kommer till kritan. Nåja, så roliga är de inte och jag behåller tills vidare. Annars är det mesta av mina bolag väldigt långt ner på trappan. Eller vad sägs om trapphissar, mjölk, sjukvårdslokaler, försäkringar och slitdelar, ja ni fattar. Inofficiella förstapriset i tråkighet går till denna broschyr från Unicast som är en del av Decisive Dividend. I hård kamp med betongmaskinerna och tejpen såklart.

En amerikansk fond på temat
Fin inspiration på tråk-temat är det amerikanska fondbolaget Mawer. Jag gillar deras uttalade målsättning: Be boring - make money.  De har även en Art of boring-blogg och kör med tankeväckande artiklar om experiment med jordnötssmör och deras strategi kan förkortas med HQCRBEMTPDV. Ska kanske nämna att man inte kan köpa fonden härifrån utan att detta skrivs i inspirationssyfte. Mawer är en av de fonder jag bevakar.

Mawer är största institutionella ägare till portföljbolaget Vitec om jag är rätt påläst, vilket är lite spännande. De är också väsentligt tråkigare än mig själv eftersom de skippar ett gäng exotiska marknader i sina globalfonder. Här kan man se på sid 22 att deras globala småbolagsfond åtminstone i somras var inne i svenska bolag som Addlife, Addtech, Beier Ref, Indutrade, Loomis, Nordic Waterproofing och Vitec.

Synpunkter?
Tittar du på faktorn om ett bolag och dess verksamhet är rolig eller inte? Är tråkiga bolag att föredra framför roliga? Vilket är ditt tråkigaste innehav - sett till verksamheten?

söndag 10 december 2017

Fram Skandinavien: Litet, exotiskt men väl tidigt?


Fram Skandinavien (ca 48 kr) är ett nystartat bolag på First North med Vietnamesisk inriktning. Jag gillar exotiska bolag eftersom jag tror mer på asiatisk tillväxt än västerländsk. Bolaget är högst intressant men också nytt och något svårbedömt. Tänkte att ämnet kan locka eftersom det berör hur man ser på nyare bolag. Och vettiga svenska bolag med asiatiskt fokus växer inte på träd.

För info om bolaget, se deras webbplats, en presentationIPO-dokument, artikel på Redeye samt Breakit. I korta drag skapar man ett sydostasiatiskt investmentbolag. Om vi tänker matprogram: Tillsätt Kinnevik, IT och Vietnam och rör sedan om. Ett framgångsrecept?

Mer om Fram
Bolaget består av två delar. Ena benet är IT-utveckling (kallat Standing Teams) åt främst Nordiska kunder. Inte superspännande men snabbväxande. Andra benet är företagsbyggande (kallat Venture building). Där ska man bygga upp nya företag i Vietnam och det benet är hittills mycket mindre.

Sedan Redeye-analysen har bolaget visat fram-fötterna och köpt upp en annonssida för bilar som för tankarna till Blocket. De ska även bygga upp något som ska bli som en lokal variant av Moneysupermarket. Trogna läsare kanske minns att jag skrivit om Moneysupermarket tidigare. Jag gillar definitivt Frams ambitioner och de ger in sig in på områden där man kan skapa ekonomiska vallgravar och inträdesbarriärer för konkurrenter. Och IT-utvecklingen står för stabila intäkter.

Ett genomgående tema när man läser på är att vissa inläsningsbarriärer finns. Rapporteringen lider av "svengelska sjukan" med en hög frekvens av något oklara begrepp för utomstående. Men å andra sidan är det väl vad som gäller i branschen. En försvenskning, hur mycket den nu skulle underlättat, är kanske inte heller önskvärd när vi talar om ett internationellt bolag.

Min filosofi
Frågorna som dyker upp i mitt huvud är: Hur tidigt ska man gå in i bolag? Hur bedöma framtida konkurrensfördelar? Vilken historik behövs? Om vi backar tillbaka till min filosofi är det att äga:
Små marknadsledande tillväxtbolag i rätt branscher som har (1) fantastisk historik (2) goda framtidsförutsättningar och (3) en ok värdering

Fram visar vinst men har ingen längre historik och troligen oklara konkurrensfördelar. I sanningens namn uppfyller inte alla bolag jag äger dessa hårda krav med råge. Högutdelarna Northwest Healthcare och Decisive Dividend går på en annan checklista. Logistecs historik är inte fantastisk de senaste åren. A2 Milks historik är enbart fantastisk de senaste åren.

Mitt stora frågetecken för Fram är det tidiga skedet. Kan man verkligen veta om de kommer att lyckas? Kommer t.ex. den köpta webbplatsen ta och behålla förstaplatsen? Hur bevaka att andra webbplatser inte går förbi? Överhuvudtaget handlar det inte bara om affärsmodell utan mycket om personer. Här sticker de i och för sig ut i positiv mening. Kruxet är att jag föredrar företag med längre historik och ännu mer beprövade affärsmodeller.

Summering
Allt handlar om när man ska hoppa på den berömda hissen. Frams framtid kan vara fantastisk och enbart innebära en resa uppåt. Men kan man prata om bestående konkurrensfördelar när allt är nytt? Visst, kan man identifiera dem redan innan de byggts upp är det mycket värt. Men hur ska man sätta ett värde på bolaget? Och när bolagen som byggs upp säljs av, då ligger konkurrensfördelarna i "skapandet". Fram är som en ung lovande fotbollsspelare med tidigare proffs som föräldrar. Men bristande motivation eller skador kan förstöra även den mest lovande karriären.

Bolaget är helt klart spännande och vore ett extremt smidigt sätt att nå Vietnam. Men jag vågar inte när det inte passar min filosofi. Jag köper nog hellre tråkigare lokala asiatiska aktörer med bevisad verksamhet, konkurrensfördelar, och längre historik. För att äga Fram skulle jag behöva införa en ytterligare kategori av bolag, nämligen bolag i tidigare skede. Där skulle jag kunna slänga in dem och några till. Men jag vet inte...

Om jag bara var lite mer flexibel så skulle jag alltså köpa. För mig kommer de långt men inte hela vägen Fram. Hur ser du på dem? Vågar du köpa bolag med kortare historik när de passerat förhoppningsstadiet?

söndag 3 december 2017

Swedencare - är jag överkänslig?


Swedencare är ett spännande svenskt småbolag och en kandidat till portföljen. För er som inte känner till dem så sysslar de främst med tuggprodukter, specialfoder och liknande för djur. Munhälsa för djur är möjligen nischat men å andra sidan helt rätt bransch. Fler djurägare och ökad medvetenhet kan driva hög ocyklisk tillväxt.

Bolaget handlas kring 26 kr och är på ytan högt värderat, men möjligheterna är stora. Eftersom djur mer och mer ses som människor blir bolaget i någon mening ett direkt konsumentbolag. För en positivt balanserad bild kan man kika på Placeras analys. SvD börsplus har också skrivit om dem. Och favoritfonden Grandeur Peak är inne i detta bolag.

Mina invändningar
För egen del har jag två stora och enkla invändningar. Jag kanske är överkänslig, eller allergisk med andra ord, och vet inte hur relevanta de är. Men vi bollar upp dem på ytan. Det första jag inte gillar är mäktiga fiender i form av Pedigree Pal. Det andra är några saker kring ledning och strategi.

Invändning #1 Pedigree Pal
Oavsett vart du går så stöter du på Pedigree Pal, och då är jag inte ens djurägare. Deras produkt Dentastix kan ses i närmsta butikshylla eller i valfri TV-kanal. Pedigree Pal ingår i den stora Mars-koncernen, vilket kan vara ett bekymmer för Swedencare. En större spelare bör ju ha fördelar i distribution, inköp, reklam, och samarbeten med leverantörer. Visst kan Swedencares produkter vara bättre, eller tom är bättre. Men de ska säljas och budskapet ska gå fram till både ägare och djur. Och vilka konkurrerande produkter kan Mars komma att utveckla framöver?

Ett antal motinvändningar finns ju också:
  • Swedencare måste ju vara en given uppköpskandidat
  • Det finns plats för många på en växande marknad
  • Bästa produkten vinner, särskilt i nytt distributionslandskap

Invändning #2 Rätt fokus i alla delar?
Det här är en gäng småsaker som ändå samlar ihop sig till ett högst subjektivt frågetecken. Se det som enskilda detaljer som jag kan ha råkat fastna på och som dessutom hänger ihop med mitt måhända inbillade Pedigree Pal-spöke.

Lyfter man fram rätt saker? Titta på delårsrapportens världskarta på sid 13. Man pratar om att en praktikant (?) gjort en marknadssatsning i Ryssland. De ställde ut på en mässa i Asien. Medan mottagandet på Småbolagsdagen var lyckat, hur var mottagande på mässan i Asien? De vann också någon slags hopptävling. Ok, ok... jag kanske är för hård här, men låter det inte lite tunt?

Min milda skepsis kan också bero på att den visserligen trevliga och duktiga representant från Swedencare jag pratade med under Småbolagsdagen vad jag förstod inte kände till Zooplus eller att de själva börjat sälja via dem. Och det är Europas största nätbutik för djurtillbehör. Jag är måhända nördig men inte ska en potentiell investerare veta mer om hur produkterna når slutkunden än de?

Och här kommer vi till kärnan. En väldigt viktig del i strategin måste vara i vilka kanaler man ska sälja, relationerna med dem, och hur man ska positionera sig mot t.ex. Pedigree Pal. Ska man vara i andra kanaler? Ha högre eller lägre pris? Jag hade gärna sett ett resonemang om det, t.ex. i årsredovisningen. Men jag kan som sagt vara för kräsen, fokus är kanske mest på produkten och att distributörer säljer vidare.

Vad jag förstår är ingen i ledning eller styrelse veterinär trots att produkterna handlar om djurhälsa i alla dess olika former. En sådan specialkompetens och kontaktnät hade kanske varit bra, om inte annat för att ha koll på utvecklingen på området.

Motinvändningar:
  • Det här är detaljer. Jag har inte rätt fokus. Och varför avslöja sin strategi i detalj?
  • De lägger hellre fokus på verksamheten och produkterna istället för finlir i rapporter. Vad är det för fel med att vinna hopptävlingar? Det om något är väl ett tecken på laganda! 
  • Presentationen och helhetsintrycket på Småbolagsdagen var mycket gott.
  • Det är ett ungt bolag, även om det är mer än detaljer kan det ursäktas med det.
  • Veterinärkompetens kan väl tas in om den behövs?

Sammanfattning
Är det jag tar upp två gula kort som ger ett rött kort för investeringen? Eller ska det inte ens vara någon frispark? Jag är inte säker. Kanske är jag för negativ och petig med detaljer. Uppenbarligen är välkända och erkänt duktiga investerare inne i bolaget.

Caset i sig är högintressant. Men frågan är om djurägarna och djuren bryr sig tillräckligt om Swedencare om Dentastix är närmare till hands? Bolaget kan vara ett A2 milk för djur, dvs ha en unikt nyttig produkt. Jag har övervägt dem länge och vill köpa men kan inte i dagsläget, därav detta inlägg för att komma vidare. Funderar för övrigt också på köp i tyska Zooplus!

Hur ser du på det jag tar upp. Och har du någon åsikt om om Swedencare?

söndag 26 november 2017

Vilka portföljbolag kan bli 5-baggers?


Jag vill att mina bolag, med ett undantag, ska kunna bli 5-baggers inom 10 år. Stefans Thelenius fina kalkylator säger att 20 procents årlig totalavkastning krävs för att ge 500 procent på 10 år. Det är en mycket hög målsättning som kan nås på olika sätt, t.ex. 4 procent direktavkastning och 16 procent kursuppgång. En 5-bagger är förresten en aktie som går upp 400 procent, men 500 procent på 10 år blir tydligare. För 1000 procent på 10 år krävs ca 28 procent per år.

Man bör se 20 procent som en vision och det behöver inte gå vägen för ens något av bolagen. Men jag vill att chansen ska finnas. Jag tror det är lätt att misslyckas om man siktar lågt från början. Hos vissa bolag kan man nästan direkt att de inte kan ge 20 procent i 10 år. Om man potentiellt ska få grym tillväxt kan man inte köpa färdigvuxna Large-cap-bolag eller sega högutdelare.

Vad krävs för en 5-bagger?
För 5-baggers, men särskilt 10- och 100-baggers bör man leta efter vissa egenskaper:
  • Lågt marketcap
  • Riktigt stark tillväxt
  • Starka konkurrensfördelar
  • Hög avkastning på kapitalet
  • Bra ledning
Kom ihåg att bolaget ska ju ha ett 5 gånger större marketcap om 10 år, vilket bör vara lättare för ett mindre bolag. Se även det tidigare inlägget om mångdubblare

Har portföljbolagen det som krävs?
Ett mål på totalavkastning på 20 procent kräver en stark tillväxt i försäljning och vinst. Jag vill helst att bolagen historiskt klarat av detta. Något sämre historik är också okey, men då vill man ju se en extra ljus framtid. Värdering, skuldsättning, kassaflöden är givetvis också viktiga, men här fokuserar jag på tillväxten i sig. Observera även det är gissningar, skattningar och en form av tankelek. Historisk överavkastning är ingen garanti för framtida överavkastning.

Savaria - Ja
Tillväxt: Försäljning 16,5 procent per år, vinst 14 procent per år (senaste 3 åren)
Megatrend: Demografin, fler äldre ger större behov
Möjlig avkastning. Ja, de kan nå 20 procent per år. De kan utan problem bli 5 gr större. Vinsten per aktie är upp ca 30 procent per år senaste fem åren så tillväxten finns där trots att senaste 3 åren ger svagare resultat.

a2 milk - Ja!
Tillväxt: Försäljning 70 procent per år, vinst 75 per år (senaste 3 och 5 åren)
Megatrend: Specialmjölk som ändå är mjölk, nyttighetsfokus
Möjlig avkastning. Ja, de kan definitivt ge 20 procent per år, med lyckat utfall mycket mer. Kan utan problem bli 5 gr större. Inte lika "säker" som Savaria dock. Det man är rädd för är en hype men det finns i alla fall få konkurrenter som gör samma sak. Hypen matchas av extremt bra resultat per aktie.

Northwest Healthcare - Nej, men har ett annat syfte. 
Tillväxt: Försäljningen har ökat med 22 procent per år (senaste 3 åren)
Megatrend: Mer sjukvård, fler äldre
Möjlig avkastning: Tror absolut inte de kan ge 20 procent per år. Direktavkastningens 7 plus säg 3-5 procent i kursuppgång är mer realistiska förväntningar. Fastigheter bör inte gå 500 procent på 10 år. Jag äger dem mer som ett högräntekonto än som en potentiell 5-bagger.

Discovery - Kanske
Tillväxt: Försäljning 10 procent per år, vinst 8 procent år (senaste 3 åren).
Megatrend: Försäkringar med påverkan och hälsofokus
Möjlig avkastning: Inte säker på att de kan göra 20 procent per år. De är för det första ett globalt midcap. Tillväxten senaste 3 åren har bromsat in, mycket pga kostnader för banklicens. Visst kan det gå fint, men de är mer av en "säker" 3-bagger istället för en 5-bagger. Gillar bolaget men är osäker på hur snabbt de kan växa. Måste bevisa att det är en tillfällig inbromsning och inte en permanent.

Decisive Dividend - Kanske
Tillväxt: För ryckigt för att få bra värden, men ca 30 procent i försäljning (senaste 3 åren).
Megatrend: Hållbarhet, men krystat. Effektivaste braskaminerna och slitdelarna håller längre
Möjlig avkastning: Sett till marketcap kan de lätt bli 5 gr större. Med en direktavkastning på 8 krävs "bara" 12 procent i kursuppgång. Men allt beror på hur nuvarande bolag växer och vilka fler bolag de kan köpa in. Inte någon "säkerhet" i bedömningen men jag tror de har 5-bagger-potential om man räknar in återinvesterad utdelning, dock med högre risk.

Vitec - Ja
Tillväxt: Försäljning 22 procent per år, vinst 28 per år (senaste 3 åren).
Megatrend: Nja, lite digitalisering då.
Möjlig avkastning: Hoppas att de kan göra 20 procent per år. De har det i sig historiskt men det kan bli svårare att växa. Dock fortfarande ett litet bolag, men det vill till att förvärvsstrategin fungerar på större och större, eller fler och fler bolag, samt att bra personer kommer in om gamla ledningen slutar.

Somero- Ja?
Tillväxt: Försäljning 20 procent per år, vinst 40 per år (senaste 3 åren).
Megatrend: Ja, bättre byggande.
Möjlig avkastning: De har gjort 20 procent per år med råge. Kruxet är de är inriktade mot byggande och det har varit goda tider. Men en växande nischmarknad finns där och så länge det inte blir 2008 i repris finns chansen. Men frågetecken för cykliska inslag.

Ekadharma- Kanske
Tillväxt: Försäljning 10 procent per år, vinst 30 per år (senaste 3 åren).
Megatrend: Nja, mer tejp till folket?
Möjlig avkastning: Tejpbolaget har gjort fin vinstökning med ca 25-30 procent per år senaste 3 och 5 men försäljningen är inte lika stark. Och tejp kan vara lite cykliskt. Osäkerheten är om försäljningen över tid är för svag (bland annan osäkerhet som kan finnas bland tejpbolag på andra sidan jorden). Mer ett kombinerat värde-/uppvärderings- och tillväxtcase än ett rent tillväxtcase. Har liksom inte den där starka uppfattningen om hur mycket mer tejp det säljs i Indonesien om 5-10 år.

Livechat - Kanske
Tillväxt: Försäljning 60 procent per år, vinst 63 per år (senaste 3 åren).
Megatrend: LiveChat en naturlig kundkanal på webbplatser?
Möjlig avkastning: Historiken är det inget fel på utan den är snarare bäst i världen. Osäkerheten ligger i om bolaget har (tillräckliga) konkurrensfördelar och överhuvudtaget var det är om 5-10 år. Jag vågar inte påstå att historiken fortsätter framåt men om de bara kan ta sin del av LiveChat-kakan och behålla en premium-nisch borde det gå bra. Men risken är inte alls låg, Facebook nosar kommer in på marknaden, och frågan är hur långt fram man kan kika. Bevakar bolaget noga.

Famous Brands - Kanske/Nej?
Tillväxt: Försäljning 26 procent per år, vinst 1 per år (senaste 3 åren).
Megatrend: Afrikas växande medelklass
Möjlig avkastning: De har i många år extremt bra tillväxt men har nu fått grus i maskineriet. Ett misslyckat förvärv i UK är det som spökar, vilket också dragit upp skuldsättningen. I värsta fall har bolaget hamnat i brygga där de kan ha svårt att växa. Jag kommer bevaka hur Arisaig Funds gör, och bolaget nämns i deras senaste månadsrapport. Säljer de så säljer nog även jag, även om det tar emot. Bevakar utvecklingen och kan gå mot sälj.

Logistec - Kanske
Tillväxt: Försäljning 5 procent per år, vinst -11 per år (senaste 3 åren).
Megatrend: Vatteninfrastruktur
Möjlig avkastning: De har historiskt inte så stark tillväxt i sig. Resultaten senaste 3 åren är svaga beroende på ett dåligt resultat 2016. I detta bolag är det extra mycket "framtid" jag kikar på eftersom de förhoppningsvis kan ta sin del av alla "stambyten" av vattenledningar som kommer. Tittar man på resultatet senaste kvartalet, ok väl kortsiktigt, så har de tagit fart. Bevakar utvecklingen och att starkare tillväxten verkligen kommer.

Ultrajaya - Ja
Tillväxt: Försäljning 10 procent per år, vinst 29 per år (senaste 3 åren).
Megatrend: Mer mjölk i Indonesien
Möjlig avkastning: Vinsttillväxten finns där, men likt tejpbolaget är försäljningstillväxten inte lika stark. Här finns dock en simpel megatrend, att folk blir fler och dricker mer mjölk. Delägandet i Kraft/Ost-bolaget ska inte heller förringas eftersom det gynnas av västerländsk (k)ost. Jag sticker ut hakan och säger att detta kan bli en 5-bagger, men då måste försäljningstrenden gå uppåt igen.

Sealink- Ja
Tillväxt: Försäljning 25 procent per år, vinst 33 per år (senaste 3 åren).
Megatrend: Resande i Australien
Möjlig avkastning: Här tror jag att chansen till 5-dubbling kan finnas över tid. Visst, de är inte helt skalbara och det skulle kräva många fler turer och båtar eller andra förvärv. Men mer resande är något av en megatrend och Australien står för något unikt här, liksom Sealink.

eWork- Ja
Tillväxt: Försäljning 26 procent per år, vinst 30 per år (senaste 3 åren).
Megatrend: Digitalisering? Mer IT?
Möjlig avkastning: eWork levererar en avkastning som heter duga. Att jag ändå har en mindre andel i dem är de cykliska inslagen. Det är möjligt att jag är för feg här. Jag tror nämligen att de kan bli en 5-bagger på 10 år, förutsatt att diverse finanskriser inte kommer i vägen.

Matahari Department - Kanske/Nej
Tillväxt: Försäljning 13 procent per år, vinst 20 per år (senaste 3 åren).
Megatrend: Indonesiens rikare medelklass
Möjlig avkastning: Problemet är att de stannat in en hel del och inte växer på ettårsbasis. Visst kan det bero på tillfälliga nycker och att konsumenterna några kvartal inte shoppat loss. Men det förväntad tillväxt kan också vara för låg för att de ska platsa i portföljen. Kommer ge dem tid, men inte omöjligt att säljknappen (på telefonen) kommer användas. De är också ett midcap så frågan är hur många gånger större de kan bli.


Synpunkter?
Vad tror du om det här tankarna? Vilka av dina bolag kan bli 5-baggers? Är det att spänna bågen för hårt? Men jag hoppas som sagt att ett "misslyckat" köp från 20 ner till 10-15 procent per år är ett bättre misslyckat köp än om man köper ett tråkigt storbolag som blev ännu tråkigare. Sen kan man ju inte utesluta totala magplask, men jag hoppas någon eller några vinnare då kan väga upp!

Ska jag bytta bloggnamn till 500 procent 10 år? Nej, men däremot är 4020 ett bra namn :-)

Uppdatering 171126: Ordet mål bör nog förtydligas. Det kommer inte alls att nås i sin helhet. Jag tänker mig något lika luddigt, diffust och ouppnåeligt som i detta klassiska citat om vallöften: "Det är ett löfte att det är en målsättning som vi lovar att ha som mål att arbeta för".

söndag 19 november 2017

Sverige med andra ögon


Jag är en sann global investerare och tittar runt i många länder. Men vad finns på hemmaplan? Finns något unikt för Sverige som inte finns på andra ställen? Som ni vet gillar jag fondbolag som Grandeur Peak, Wasatch och 8i Holdings. Här är för övrigt samtliga fonder jag gillar och varför jag investerar utomlands. Men det är mycket intressant att se vad de utländska fonderna säger om Sverige!

En reserapport
Vi kollar in en reseberättelse från Grandeur Peak i deras senaste kvartalsbrev?
...We probably wouldn’t have so many high-priority companies to visit in Northern Europe (among the Nordics, particularly, where we designate more such companies per capita than anywhere else on earth) if there wasn’t a uniquely powerful set of cultures behind them. There are some circumstantial considerations, of course. In Sweden, to illustrate, the formula of a small population of highly educated labor with a large economic insurance policy produces a dynamic commercial laboratory from which globally competitive companies emerge. Furthermore, the region’s ecological facts (these civilizations have had to work harder to survive) and financial sins (lessons about the consequences of unrestrained credit were learned the hard way) have been catalysts of progress. 
Beyond mere circumstance, though, my interactions with so many Nordic management teams over the course of the trip at least supported the hypothesis of a differentiated culture. In Sweden and Norway, for example, I saw the determination associated with intense fitness cultures, consistent with what we’ve observed in Australia. The Swedes and Finns contrast the productivity-absorbing tradition of siesta in Southern Europe and Latin America with what they call fika, a quasi-institution of recharging via coffee. 
Exempel på svenska bolag de äger: Absolent, Avanza, Bufab, Collector, HiQ, Hoist, Indutrade, Moberg, Handelsbanken, Sweco, Swedencare, TF Bank och Vitec. Jag förstår det mesta men inte allt. (uppdaterad lista 171119)

En annan kul grej är att Singapore-bolaget 8I Holdings som står bakom Hidden Champions fund lovordar Wallenbergarna och Melker Schörling. Se den mastiga presentationen sid 32. För övrigt den längsta och mest faktaspäckade PowerPoint-presentationen jag sett. Men riktigt bra. Så bra att man borde kika närmare på 8I Holdings som är noterat i Australien, men det är en annan historia.

Vad är unikt med Sverige?

Ett bra avstamp kan vara att läsa Credit Suisse yearbook 2017 där Sverige figurerar på sid 43. Se även Utdelningsseglarens föredömliga sammanfattning av historisk avkastning.

Investmentbolagen är något särpräglat svenskt om jag förstått det rätt. Nog finns det liknande skapelser i andra länder, men då ofta som konglomerat och kanske inte skattegynnat på samma sätt. För inspiration kan man kika på innehaven i Spiltans svenska och globala investmentsbolagsfonder.

Småbolagskulturen är stark i Sverige. Vad jag förstått väljer många småbolag att lista sig i Sverige, även från grannländer. En nackdel med det är att småbolag kan vara extra heta även om man får ett större utbud är vanligt. Värt att komma ihåg är att även bolag på svenska Large-cap-listan kan räknas som globala mid-cap eller till och med small-cap (dvs under 3 miljarder dollar).

Innovation, kultur och låg korruption sticker också utSom reserapporten är inne på finns en tradition av arbetsamhet, utbildning och innovation i Sverige. Är det fikapauserna som gör susen? Inte vet jag, men klimatet och traditionen har i alla fall hittills format många framgångsrika företag.  Företagens verksamhet i Sverige bör också ha låg risk om man tänker på att Sverige är ett av världens minst korrupta länder enligt Transparency international.

Hur fånga upp det unika?
Jag har  två svenska bolag i min huvudportfölj i form av eWork och Vitec. Nog vore det inte fel att plocka in fler? Investmentbolagen är fina men jag letar främst efter småbolag. De är rätt heta och jag har inte hittat något bolag som petar portföljbolagen. Men jag är extra inspirerad att leta vidare!

Undra också vilket bolag Grandeur Peak besökte i Värnamo? Kan det vara Bufab?

Vad tror du är unikt med Sverige? Och hur fångar du upp det?

söndag 12 november 2017

Investera i mobilmaster?


Telekombolag är skenbart defensiva eftersom det röda kortet hänger alltid i luften. Det är synd, för mer användning av data är en megatrend som kan vara värd att fånga upp. Tänk om det finns ett sätt att nå sektorn utan stora risker? Kan företag som äger mobilmaster vara något? Tror det var Hernhags blogg eller Värdepappret som väckte tanken.

En intressant bransch?

Mobilmastbolagen står för nödvändig infrastruktur och kan liknas vid skalbara fastighetsbolag. Jag är övertygad om att bolagen har en "moat". Starka konkurrensfördelar finns i byteskostnader för kunderna, telekombolagen måste ju omlokalisera, och varje mast blir ett slags geografiskt monopol. En stor aktör får också en nätverkseffekt, eller åtminstone ett bättre nät, jämfört med en liten aktör.

Risker finns givetvis. Kan ny teknik göra masterna obsoleta? Tar fiber över? Är investeringsbehoven större och större från 3G, 4G och till 5G? Kommer det matchas av betalningsförmåga från kunderna (telekombolagen)? Kan operatörer dela på egna master och klåfingriga politiker kan reglera sönder vinsterna? Visst är frågetecknen många, men sektorn kan vara intressant ändå.

Exempel på bolag

Vad finns det för bolag då? I en slags first level of thinking, eller möjligen no level of thinking, börjar vi med Sverige och Telia? Äger de egna master? Ja, i och för sig. Men de är ett telkombolag så det var inte vad vi var ute efter nu.

Så raskt vidare till världens tredje största land till folkmängd (USA). i en second level of thinking, där vi hittar bolag. Eller snarare third level of thinking på grund av att du tittar på mastbolag och inte telekombolag. American Tower Corp (kurs 150 USD) och Crown Castle (kurs 113 USD) är vad man kan hitta här. De är vettiga bolag med tillväxt och goda ägarförhållanden, men också riktigt stora och välbevakade. Även om de är högst rationella investeringar passar de inte min strategi.

Vi går vidare till världens fjärde största land till folkmängd (Indonesien) i något slags forth level of thinking (eller snarare strange level of thinking). Där har vi ett globalt mid-cap som är deras lokala motsvarighet till American Tower. Vi kikar lite närmare på det istället!

Ett indonesiskt case: Sarana Menara Nusantara

Sarana Menara Nusantara (kurs 4000 IDR) är inte bara svårt att säga tio gånger i rad. Det är också Indonesiens största oberoende mobilmastbolag. Och ett rätt intressant case! Medan American Tower handlas till EV/ebita på 20 handlas Sarana Menara till 10. Skuldsättningen är väsentligt lägre. Data i Indonesien växer från en låg nivå vilket ger starkare strukturell tillväxt. Det finns också restriktioner för utländskt ägande av mark, vilket gynnar lokala bolag. Däremot så har en ändring i regleringen gjort att operatörer har tvingats tillåta andra på sina torn, vilket såklart är negativt för bolaget.

Här är bolagets hemsida, uppgifter på 4-traders och Financial Times. För mer info kan man kika på bolagets presentation. Jag vill särskilt peka på sid 5 som går igenom ökningen av datatrafiken och sid 11 för bolagets historik. Se även en analys av bolaget. Där är tex sid 3, 4 och 18 högintressanta. Och missa inte värderingstabellen, dock ej dagsaktuell, på sid 11, där man ser att Sanara Menara har en mindre mastig värdering.

Sen vet jag inte hur jämförbart bolaget är med de amerikanska. Men mer tillväxt, lägre skuldsättning och "halva priset" är ändå spännande. Kvaliteten på bolaget kan vara hög eftersom Grandeur Peak har köpt in sig. Det är ingen garanti på något sätt (se bara på LiveChat) men ändå en kvalitetsmarkör. Anledningen till att jag inte hittat Sarana Menara tidigare är att de har en viss skuldsättning, dock låg för branschen, och jag brukar titta på små bolag. Men starka lokala aktörer är ett genomgående tema.

Synpunkter?

Är mycket intresserad av synpunkter, och det som det kan koka ner till är
  • Är mobilmastbolag intressanta generellt? 
  • Hur stora är teknikriskerna (och andra risker) på sikt? 
  • Kan det indonesiska bolaget vara värt att att kika närmare på?

onsdag 8 november 2017

Ras i LiveChat - några tankar


LiveChat har inte varit någon lyckad investering. Särskilt inte idag, då de rasat med knappa 20%. Med största sannolikhet beror det på att Facebook annonserat att de rör sig mot LiveChat-arenan. Samtidigt har amerikanska bolag som Zendesk och LivePerson inte tagit stryk på samma sätt.

Till att börja med kan man konstatera att det var en usel affär hittills. Det jag skrev i somras, och mitt köp, var alltför optimistiskt. Men det är också hårt att kräva att alla affärer ska vara lyckade. Ibland har man otur. Ibland har man fel. Ibland är det en kombination av de båda. Sen är affären inte slut, jag har inte sålt dem utan vill nog ändå se hur allt utvecklas. Jag vill inte sälja "i panik" utan tänka igenom i lugn och ro.

Teorin är att LiveChat är i ett premiumsegment och har sin nisch. De är faktiskt väsentligt lönsammare än Zendesk, LivePerson (och tom Facebook, men det känns inte rätt att säga idag). Men risken är att konkurrensen totalt är för stor, och att moaten inte är tillräckligt stark.

Några saker kan jag nog tänka på för fortsättningen:
  • Finns en psykologisk poäng i att diversifiera på fler bolag, för att smällar inte ska bli lika hårda? Samtidigt tappar man kanske uppsida.
  • Är teknikbolag extra tricky? Jag gillar ju tråkiga bolag och detta är kanske för roligt?
  • Hur mycket hänsyn till omvärlden ska man ta? Och hur ofta ska utvärdera? 

Summa summarum är det psykologiskt svårt att tänka långsiktigt med en kurs som rasat. Man tenderar att "vilja sälja skiten". Borde man logga ur oftare kanske? 

Hursomhelst aktiepub imorgon och lovar att vara både trevlig och glad. Oavsett ytterligare nedgångar :-)

söndag 5 november 2017

Tankar om reklam och vidareutveckling av bloggen


Det händer att man får en del förslag om olika "samarbeten" på bloggen. I klartext kommer frågor om sponsrade inlägg. Generellt tror jag man ska vara rätt försiktig eftersom det är lätt att tappa glädje, trovärdighet och läsare. Syftet med bloggen är att få in tips och bearbeta tankar, att ha roligt och bli en bättre investerare. Det blir man genom kommentarerna och sammanstråla med andra som investerar. Från det "samarbetet" kommer den stora avkastningen!

För input i ämnet kan man gärna läsa Sparos finurliga blogg, särskilt tankar om annonsblock och lyssna på Kapitalets avsnitt hemma hos en Influenser.

Reklam på bloggen?
Jag kör ändå reklam på hobbynivå och funderar vad ni säger om den och andra "samarbeten". Man kan säga att det finns olika nivåer av reklam. Eller nivåer i Dantes Inferno för de med kritiska ögon. En enkel skala kan se ut såhär:

1. Ingen reklam
2. Lite reklam
3. Mycket reklam
4. Sponsrade inlägg + mycket reklam
5. Sponsrade inlägg + mycket reklam + skriva ganska ofta

Jag har gått från 1 till 2 och är nog inte så sugen på att gå längre. Det är ungefär som på placera.nu. Men vad säger ni? Skulle man gå längre ner på skalan skulle man ju i och för sig få större (ekonomiska) incitament att skriva oftare, dock med risk för (ännu) sämre kvalitet. Men tittar man på vanliga medier så är de ju redan på en hög nivå. Och många poddar har relativt långa reklaminslag.

En skiljelinje tycker jag är att låta reklamytorna bredvid inläggen fyllas ut eller om reklam/sponsring rör själva innehållet. Samtidigt kan det ju vara bra saker som man ändå skulle skrivit om. Men handen på hjärtat (eller plånboken)... hur ofta skulle man gjort det? Jag tror sånt kan bli en "slippery slope" och är rädd för att skrämma bort läsare och få färre kommentarer. En enda bra tappad kommentar kan vara värd mer än alla reklamintäkter (om man tänker på ränta på ränta-effekten).

Vidareutveckling - andra spår?
Och sen bör vi lyfta diskussionen bort från det rent monetära. Ska man vidareutveckla bloggen i vidare mening finns många andra spår som att föreläsa, medverka i poddar, skriva böcker etc. Här vill jag sträcka ut en försiktig hand: Sånt vore ju kul.

Och tänk att någon gång skriva en bok som börjar med "Den svåra vägen att bli rik på aktier...", "Jorden runt på 80 bolag", "Maxcourtaget blev mitt liv" eller något liknande :-) Men något säger mig att upplagan möjligen skulle bli begränsad. Liksom tiden är för bokskrivande är idag.

Aktiepubarna är något jag uppskattar extremt mycket. De kan såklart utvecklas genom att köras tätare. En dröm vore också att göra något "reserelaterat"? Investerarresor där man kikar på intressanta bolag i länder med varmare klimat? Säkert en administrativ mardröm jämfört med aktiepubarna, men i mina ögon vore det en drömresa.

Bloggen skulle kunna utvecklas med mer videoklipp, men frågan är om det kräver större tidsåtgång. Förslag om vad ni vill jag ska skriva om är förresten alltid välkommet!

Åsikter?
Tycker ni reklamen på bloggen är störande som det är idag?

Gör jag rätt som alltid avstår från sponsrade inlägg?

Borde jag hitta alternativa vägar att nå ut med budskapet och intresset?

söndag 29 oktober 2017

Försäljningar och lärdomar under åren


Genom åren har det blivit en del försäljningar, och man kan ifrågasätta om de tillfört något värde. Tänkte därför gå igenom ett antal för att se efter, och dessutom plocka med mig lärdomar. Inspiration till inlägget kommer från Gannon on Investing som konstaterade att hans försäljningar inte gav något mervärde. Istället för att sälja ett innehav helt så kommer han skala ner i samtliga istället.

Låt oss också se på mina försäljningar och eventuella lärdomar! Favoritorsaken till en försäljning är att sälja på grund av för dålig tillväxt eller ändrad strategi även om riktiga felköp också finns där. I vissa fall har jag sålt för att konkurrensfördelarna minskat över tid

8990 Holdings
Orsak: Blev rädd för problem med finanserna och redovisningen. Rätt att sälja? Ja, och borde inte köpt från början utan fokuserat mer på kassaflödet. Aktien har kollapsat efter försäljningen, vilket i någon mening känns bra.

Lärdom: Håll dig inte så långt ute på riskskalan. Man bör undvika skuldsatta exotiska bolag som ännu inte fått snurr på kassaflödena, oavsett vilka superfonder som är där. Och vid minsta indikation på att något kan vara sisådär med bokföringen: Sälj direkt!

Blackmores
Orsak: Ifrågasatte att konkurrensfördelarna var tillräckligt starka. Rätt att sälja? Nej, eller i alla fall usel timing. Kursen är 2-3 gånger högre idag och var 7-8 gånger högre ett tag då den höjdes till skyarna av det australiensiska investerarkollektivet.

Lärdom: Små bolag inom konsumentvaror som tillfälligt går trögt men har ett nyttighetsfokus kan rusa om de blir populära. Jag sålde innan de blev populära. Däremot kan tesen att de inte har en stark "moat" varit riktig. A2 Milk är bättre bolag som jag hellre vill äga.

Johnson & Johnson
Orsak: Skifte mot mindre bolag (om jag minns rätt). Rätt att sälja? Nja, det är ett ruskigt fint bolag och de har varit precis så pålitliga som jag önskade. Sen tror jag generellt man tjänar mer på mindre kända bolag och det här är "top of mind" bland gemene man till och med. Men inte dåligt för det!

Lärdom: Även stora välkända bolag kan gå bra :-)

MTN Group
Orsak: Dålig tillväxt pga tidigare jättebot och rädsla för nya jätteböter. Var det rätt att sälja? Ja, och inget roligt att läsa mina positiva tongångar i efterhand. För att citera valfri politiker "Jag har varit naiv". Men politikern skulle sagt "Vi har varit naiva" för att det ska låta bättre. Bolaget var i alla fall naivt genom att inte ta Nigerianska risker på större allvar. Kursen är i trakterna av där jag sålde.

Lärdom: Telekom är inte låg risk trots stabila intäkter och naturlig tillväxt från lägre nivåer än i väst. Large-cap och stort innehav i respekterade fonder kan ändå sluta med smärre katastrof. Kombinationen av riskfylld bransch och riskfyllda länder blev för hög. Jag kommer undvika Nigeria, eller i alla fall vara extremt noga om jag investerar i bolag som gör affärer där. Famous Brands har verksamhet i Nigeria, men enbart en liten del.

Premier Marketing
Orsak: För svag försäljningstillväxt, att jag hittat bättre case, samt ett skifte från högutdelare till tillväxtbolag. Rätt att sälja? Det vete tusan. Visst gick jag ganska mycket plus om man tar hänsyn till utdelningarna men detta bolag är och förblir en högkvalitativ högutdelare. Ocykliska konsumentvaror med hög marknadsandel: I like, Men tillväxten är verkligen i svagaste laget.

Lärsom: Bolag med dålig sales-tillväxt kan fortsätta uppvärderas, inte givet att sälja bara pga det.

Ridley
Orsak: Sålde eftersom jag inte gillade förändringen där de sålde salt-delen, att nyckeltalen inte var tillräckligt bra samt att utdelningen sjönk. Rätt att sälja? Nja, djurfoder och djuråtervinningsbolaget (!) är faktiskt en australiensisk pärla. Kursen har också gått väldigt bra efter försäljningen. Bortsett från hållbarhetsaspekten (stödindustri till industriell djuruppfödning) är de inte alls dumma, En megatrend finns i att uppfödning av djur kommer att ske på mindre yta med högkvalitativt djurfoder. Att djur återvinns är högst otrevligt att tänka på men hållbart i sig. Till sist är bolaget finare än nyckeltalen indikerar eftersom marktillgångarna håller ner avkastningen på egna kapitalet.

Lärdom: Små och tråkiga bolag är en rolig kombo. Ångrar att jag inte behöll det här bolaget istället för Woolworths. Och kanske är de en kandidat nu igen. Inget hindrar att jag köper in det igen!

Saltängen
Orsak: Jag blev till slut alltför rädd för ICA-risken och kunde inte motivera en så pass hög andel som huvudportföljen kräver. Droppen var inläsningen av jämna-golv-bolaget Somero och att helautomatiserade nya lager byggs av ICA på annat håll. Någon gång, extremt oklart när och om. kanske ICA bygger nytt och det störde nattsömnen. Vem vill förresten drömma mardrömmar om ICA:s centrallager :-)

Rätt beslut? Inte kursmässigt, bolaget är ju extremt ocykliskt och Brexit märktes knappt av. Men att ens påstå att de är ett av världens 15 bästa eller mest lovande bolag, det kan jag inte! Den är ju i praktiken en börsnoterad lada ute på landet (som någon antytt). Men oj vilken stabil lada, hittills. Northwest får vara det stabila högräntekontot i portföljen.

Lärdom: Lågt omsatta ocykliska bolag kan passera Brexit-stormar oberörda.

Skånemöllan
Orsak: Besvikelse på utebliven tillväxt. Rätt beslut? Ja, bolaget har också stått och stampat. En del saker var jag rätt ute i. Här fanns ett embryo till att hitta bolag som går under radarn. Men bolagen måste ha högre kvalitet (en riktig moat) och framförallt bättre tillväxt. De saknar tillväxtstrategi men värderas som om de var ett tillväxtbolag. Ett ledningsbyte är det enda som skulle få mig att titta på denna rätt högteknologiska lada på landet.

Woolworths
Orsak: Sålde eftersom jag trodde de skulle fortsätta tappa mot Aldi/Lidl. Rätt beslut? Ja, och det är störande att jag inte såg att det som precis hänt i UK upprepades i Australien. Jag var också, mycket dumt nog, mer förtjust i denna aktie än i ICA. Visserligen var ICA inne i sin märkliga Hakon-invest-tid men ändå. Uselt och underkänt alla dagar i veckan.

Lärdom: Retail är, liksom det mesta annat, svårt. Man ska alltid se upp för tyskarna (Aldi och Lidl). Även starka retailbolag kan drabbas och vem vet om ICA och Axfood står på tur? Jag borde sålt tidigare när trenden i tappade marknadsandelar fanns där i flera kvartal. Och såklart borde jag inte köpt från början, vilket gäller de flesta bolagen på listan.

Österrikiska Posten
Orsak: Sålde Österrikiska posten pga hög värdering. Rätt beslut? Ja, med facit i hand riktigt, men jag måste säga att jag fortfarande gillar en del med bolaget. Extremt tråkigt och till skillnad från Postnord ett välskött bolag. Logistik och paket har en ljus framtid. Jag tror dock man tjänar mer på bolag som har en naturlig tillväxt i sig och de här är enbart en högutdelare.

Summering
Helt otajmade har försäljningarna inte varit och det är bara 1-2 bolag som jag önskar att jag fortfarande äger. Lista visar att jag har fel många gånger, vilket i och för sig är fullt naturligt.

Premier Marketing och Ridley är bra bolag och de skulle kunna platsa även idag, särskilt med fler bolag i portföljen. Ridley saknar jag till viss del, kanske för att de är det ultimata tråkbolaget alla kategorier. Foder och djuråtervinning är brutalt ohett och det ska mycket till för att imponera på tillresta analytiker som snarare håller för näsan (och ögonen). Peter Lynch hade älskat bolaget :-)

Vad har du lärt dig av dina försäljningar? Är det någon försäljning du ångrar särskilt, eller något köp?

söndag 22 oktober 2017

När ska man sälja ett bolag?


Tänkte gå igenom några skäl till att sälja en aktie. Har snickrat på inlägget ett tag och Lundaluppens fina inlägg har aktualiserat den ständigt aktuella frågan. Man kan ha hur många skäl som helst, såväl äkta som falska. Ett exempel på en väldigt genomtänkt strategi där man tar hänsyn till kvalitet, värde och momentum i företagets resultat är den som Grandeur Peak har, se sid 20.

Så här resonerar jag om några vanliga orsaker:

1. Kursen har gått ner?
Inte ett argument i sig, men ofta fortsätter förlorare att vara förlorare... går man på rent momentum i kursen kan det vara smart att tillämpa den strategin. Jag är mer inne på att titta på värdet, och om resultatet är oförändrat men kursen lägre så finns mer värde i bolaget. Trenden i bolaget, inte kursen, är det jag tittar på.Nej säger jag.

Mitt svar: Nej, inte i sig. Tittar inte på kurs-momentum.

2. Sämre försäljning och resultat?
Ofta är det orsaken till att kursen går ner, men inte alltid. Kan vara att försäljningen eller resultatet går sämre än innan. Då måste man sälja om man tror att de inte kommer lyckas återhämta sig. Kärnfrågan är om det är tillfälligt eller strukturellt. Tex att konceptet faktiskt inte funkar längre.

Ett hack på tillväxtkurvan kan tillåtas... men inte i kombination med en allmän tveksamhet. Försämras konkurrensfördelarna och kommer nya aktörer in på marknaden? Man måste bestämma sig: Tror man på bolagets framtid? Skulle jag köpt det idag? Finns ett momentum i bolagets resultat? Konkurrensfördelarna ska vara intakta och man ska tro att tillväxten kommer tillbaka.

Mitt svar: Ja, men bara om det förändrar din syn på bolaget och är strukturellt. Jag tittar på företagets momentum i resultat och försäljning.

3. De är övervärderade?
A2 har rusat, är det ett skäl att sälja. Nej, men om inte försäljnings och vinstförutsättningar har lyfts så riskerar de att vara övervärderade. Jag har svårt att sälja på denna grund även om jag ofta blir sugen på det. Ja om väldigt övervärderade blir mitt svar, men det är lika diffust som det låter. Man kan gärna snegla på ledningens agerande, om de säljer kan det få bägaren att tippa över.

Mitt svar: Ja, men bara om väldigt övervärderade.

4. Något kan vara skumt med bokföringen?
Ja, då ska man sälja direkt om något fiffel/fuffens eller oklarheter av modell ej obetydligt.

Mitt svar: Ja, alltid.

5. Tappat förtroende för ledningen?
Kan t.ex. vara hög kompensation eller att de köper något utanför sitt kärnområde, eller agerar allmänt märkligt. Funderade faktiskt på Savarias intåg på lyftar och sjukhussängar/madrasser. Börjar de växa utanför sitt kärnområde? Nej inte i det fallet, särskilt om man kollar Handicares prospekt. Man får ge ledningen chansen, men om det blir något av "imperiebyggande" och konstiga förvärv istället för aktieägarvärde då blir det sälj. Man måste ha samma bild som ledningen.

Mitt svar: Ja, och borde vara mer observant på felsteg.

6. Bolaget blir för stort och välkänt?
Alla tänker inte så, men jag vill helst inte äga Large-cap. Ett trevligt problem som kan hända i bolag som rusar på över längre tid, Jag investerar i små bolag, och i takt med att de växer kommer de att klättra i listorna. Ska jag sälja när de når globalt Large-cap? Mid cap? Eller bevakas av fler än 10 analytiker? Inte helt lätt och jag har faktiskt inte bestämt mig.

Mitt svar: Ett positivt problem, tar ställning sen :-)

7. Du har hittat ett bättre case?
Ja, i och för sig. Om det är bolag 10 i portföljen och du hittar ett 11:e som är bättre, så varför inte byta ut? Här blir det en tidsaspekt att varje bolag kräver inläsning och bevakning så det ska vara mer än marginellt bättre bolag och potential.

Mitt svar: Ja, men man får vara försiktig och nya caset ska vara tydligt bättre.

Synpunkter?
En intressant iakttagelse är att bloggkommentatorn Lars i senaste portföljuppdateringen tyckte jag skulle sälja Matahari och Famous Brands, som underpresterat. Gissa vad: De har fortsatt underprestera! Kanske kan det vara så enkelt att man säljer de bolag som inte presterar (Oj vad jag låter som Kavastu här förresten, tänk Gustavs Trender 0.1). Men då tycker jag det handlar om verksamheten och inte alls om kursen, även om de ibland eller till och med ofta hänger ihop.

När säljer du en aktie? Vad är rätt skäl enligt dig?

fredag 20 oktober 2017

Aktiepub 9 november


Nästa aktiepub blir torsdag 9 november kl 18 på Sue Ellen, Tulegatan 17.

Det var verkligen trevligt senast med många spännande diskussioner och besökare. Testar nu köra något oftare och ser om det finns intresse för det. Konceptet är som vanligt att ett gäng aktieintresserade samlas och snackar investeringar och allt möjligt annat samtidigt som man dricker öl, vin eller något alkoholfritt.

35 platser är bokade och jag hoppas de fylls. Välkommen med din anmälan genom att skriva något i kommentarsfältet.

söndag 15 oktober 2017

Tre brödbolag - är något saftigt nog?


Jag gillar basala bolag och i portföljen finns t.ex. mjölk, trapphissar och tejp. Nu är det dags för ett nygammalt tema för er som minns Skåne-Möllan. Dags att frossa i brödbolag! Ett torrt ämne och inte så livat (däremot skivat). Vi tar ändå en en smärre (Skoga)holmgång för att se vem som vinner.

Det som inspirerar till att titta på så här tråkiga bolag är att ocykliska konsumentvaror historiskt är den allra bästa sektorn. Kan man i den sektorn hitta dominerande och växande bolag får man det bästa av två världar - bra sektor och bra bolag. Så nu finns ett Indonesisk, Thailändskt och Franskt bolag i brödkorgen, och vi tittar vilka som klarar dagens "rostning" bäst.

Nippon Indosari
Nippon Indosari (1270 IDR) är en Indonesisk brödjätte som ligger bakom 90 procent (!) av allt fabrikstillverkat bröd i landet. Som en jämförelse är Pågens störst i Sverige med dryga 20 procent. Japansk-klingande namn signalerar kvalitet och känns igen från Daimaru-tejpen som tejpbolaget Ekadharma säljer. Som sig bör har bolaget smått irriterande reklam och en jingel på bästa glassbils-maner.

Några utvalda nyckeltal visar på hög kvalitet i bolaget som räknas som ett globalt smallcap (600m USD). Värderingen av är dock relativt hög, P/E för 2017 ligger på 35 och direktavkastningen på en dryga 1 procent. Till 2019 förväntas P/E gå ner mot 18. Det har att göra med nedtryckt vinst pga tillfälliga (?) problem. Aktien har inte gått något vidare vilket beskrivs i en artikel. Försäljningen har minskat och kostnaderna ökat. Man har drabbats av en bojkott med starka religiösa förtecken.

Caset är ändå ganska enkelt: dominerar man en marknad så stort så följer fördelar i produktion, distribution och reklam. I landet finns en trend att man helt äter mer bröd, särskilt på bekostnad av ris. Att vinsten bromsat in senaste åren beror på problemen men också på att man är nära sin maxkapacitet och bygger 4-5 nya fabriker via nyemmision. De ska växa till fler länder som Filippinerna via ett joint-venture med ett lokalt bolag.

Se en analys av bolaget här (1) samt ännu hellre här (2). Andra analysen är suverän och som ett axplock syns tillväxten i brödsektorn i denna graf. Tolkar det som att den turkosa färgen i mitten till 90% faktiskt är Nippon Indosari. Riskerna gör mig något rädd men zoomar man ut finns ett case.



President Bakery


President Bakery (64 BHT) är Thailands mästerbagare och ligger troligen bakom 30 procent av deras fabrikstillverkade bröd. Mer än Pågens i Sverige alltså. De tycks även ha ett visst nyttighetsfokus på brödsidan, vilket inte är fel eftersom de har ett betydligt onyttigare sortiment i stort. Nyckeltalen visar på medel till hög kvalitet men bolaget tycks inte följas av någon analytiker (900m USD i marketcap men mycket låg free float). P/E ligger på 20 och direktavkastningen på 2,5 procent, så man får kanske inte så mycket "bröd för pengarna", även om de har kvalitet.

Har inte hittat presentationer eller analyser och försäljningstillväxten är i svagaste laget (lyser gult och rött i tabellen). Här finns en artikel om bolaget i närtid. Har bläddrat lite i årsredovisningen och på sid 40 och framåt beskriver konkurrenssituationen och de lyfter fram sitt fokus på kvalitet och teknologi. De lär vara en lågkostnadsproducent med vissa distributionsfördelar. Bolaget är intressant men möjligen något svårare att få grepp om än det första och med lägre marknadsandel.

Eurogerm


Var tvungen att slänga in Eurogerm (28 Euro) för att de påminner om Skåne-Möllan, men med vissa livstecken. Här pratar vi mjöl- och brödförbättring i olika former, och jag fattar hälften. Är inte heller inspirerad till vidare läsning eftersom nyckeltalen inte är så bra. Bolaget är ett äkta microcap men handlas till P/E 23 och till 1.3 % direktavkastning. Handlas är väl att ta i eftersom omsättningen är dålig, vilket inte avskräcker mig men caset ska duga.

Här skulle jag vilja ha bättre siffror (högre kvalitet) i kombination med lägre värdering för att gräva vidare. För den som vill mjöla ner händerna finns den småtråkiga hemsidan här. Bolaget är i alla fall en stabil rackare. Om de bara varit ännu bättre kunde rubriken varit "A hidden Eurogem"

Synpunkter?
Tror du något av bolagen kan vara något? Är de värda djupare analyser? Är mest intresserad av det indonesiska på grund av hög marknadsandel. Ju mer "commodity" en produkt är, desto mer måste man dominera för att få fördelar tänker jag. Och känner du till andra möjliga investeringar inom den småtråkiga bröd-sektorn? Ett annat case är brittiska Greggs.

Har varit inne på mjölk tidigare, vad tror ni förresten är bäst ur investeringssynpunkt, mjölk eller bröd? Spontant är mjölk bättre eftersom det är en mer komplicerad produkt sett till hela processen. Frågan är hur lätt det är att slå ut ett brödbolag med 30% eller 90% av marknaden. Skulle Buffett lyckas om han fick ett antal miljarder?

 Nu vet jag inte om bröd lockar till kommentarer, vi får väl se :-)

söndag 8 oktober 2017

Checklista för högutdelare


Jag jobbar med tillväxtbolag och högutdelare och nu är det dags för en checklista för de senare. Vad letar jag efter hos dem? Vad är viktigt?

Grundfrågan är om man ska satsa på mer långsamt växande högutdelare eller snabbare tillväxtbolag. Jag tror att tillväxtbolag över tid ger mer. Tyngdpunkten i portföljen är därför tillväxtbolag men högutdelare kan vara ett bra komplement. De ger kassaflöde, mer motstånd vid en lågkonjunktur och möjligheten att då vikta över till billigare tillväxtbolag. De är ett alternativ till att sitta med en stor kassa och du får en slags riskspridning på "två modeller".

Modellerna krockar något eftersom det inte är svart eller vitt utan mer glidande skalor. En högutdelare kan ha hög tillväxt och det är inget magiskt som händer vid 5% direktavkastning. Men ändå. Jag äger ändå två högutdelare: Northwest Healthcare och Decisive Dividend och vi får testa.

Kraven på högutdelarna
För högutdelare letar jag efter:
Bolag med (1) hög och hållbar utdelning (2) hanterbar skuldsättning (3) ocykliska inslag (4) tillväxtmöjligheter och (5) en ok värdering

Hög och hållbar utdelning
Hög utdelning innebär att direktavkastningen är över 5 %. Annars klassas de inte som högutdelare. Hållbar utdelning innebär bland att:
  • De har hyfsat jämn historik 
  • Utdelningsandelen är under 100%
  • Eventuella prognoser ska inte tala om en sänkning till under 5%
En del av hållbarheten kan vara att insynspersoner äger en stor aktier i bolaget.

Hanterbar skuldsättning
Egentligen en del av hållbar utdelning men frågan är större än så och blir därför en egen punkt. Med för höga skulder riskerar hela bolaget att kollapsa. Jag vill t.ex. inte att debt/equity är för hög. De ska kunna hålla emot i nedgång, för att vara bra komplement till huvudkategorin. Om skulderna är höga kan snarare bolaget drabbas ännu mer av risker.

Vad är då för hög? Varierar från bransch till bransch. Northwest Healthcare har en hög skuldsättning sett till debt/equity men fastigheterna har en "Loan to Value" på ca 50 procent. Visst är det inte kassaskåpssäkert på något sätt (priserna kan gå ner) men hanterbart i mina ögon.

Ocykliska inslag
De ocykliska inslagen är viktiga för att de ska kunna hålla emot vid nedgång. De kan t.ex. bestå av långa kontrakt, för fastighetsaktier. Verksamheten kan vara defensiv, som sjukvård eller konsumentvaror. Viktigt är att det handlar om återkommande intäkter som inte ska försvinna om världen går in i en lågkonjunktur.

Nu äger jag inte Saltängen, men intressant är hur aktien reagerade, eller snarare inte reagerade under Brexit. De var i princip opåverkade när marknaden runtomkring rasade. Den egenskapen är jag ute efter även om jag letar efter det i andra bolag.

Tillväxtmöjligheter
Hög utdelning är fint, men tillväxt, även svag sådan ska inte underskattas. Lyckas bolaget växa utdelningen (via resultatet bakom) brukar en värdefull uppvärdering ske på kursen. Ett bolag som står still tappar också lite jämfört med inflationen. Hellre något lägre direktavkastning och tillväxt i den än än superhög och stillastående.

Fokus här blir på bolagets långsiktiga marknadsposition och marknad. Kan de ta marknadsandelar? Expandera? Sänka kostnader? Finns det potential för tillväxt?  Här är det viktigt att det t.ex. finns en strukturell eller demografisk trend som drivet bolaget och att de är bäst på det de gör.

Jag har svårt att se Saltängen köpa ett centrallager till, eller Delarka gå på offensiva huvudkontorsräder. Dessa bolag, och Bonäsudden, kommer därför inte att ingå i portföljen eftersom de är, och förblir, vad de är. Bolagen är som ett högräntekonto utan tillväxtboost. Jag vill ha ett tillväxtmoment även om utdelningen i sig inte behöver ha växt historiskt (jfr Northwest Healthcare).

Ok värdering
Här kan man titta på pris mot kassaflöde, fritt kassaflöde samt direktavkastning förutsatt att den är hållbar. Massor med faktorer påverkar såklart om det är en rimlig värdering, t.ex. skuldsättning och framtidsförutsättningar. Ett ämne i sig och en viktig faktor att ta hänsyn till.

Synpunkter?
Vad tror du om dessa krav? Vad är viktigt för dig när du letar högutdelare? Har du exempel på bolag som kan passa in? Jag har själv blivit alltmer tveksam till att fylla portföljen med högutdelare, men några stycken tror jag inte är fel att ha, särskilt om de har tillväxt i sig. Vad tycker du?

söndag 1 oktober 2017

Portföljuppdatering och nyheter i bolagen


Efter ett antal affärer är det läge att summera portföljen på höstkanten. Ni får stå ut med viss upprepning men kolla gärna de stycken som börjar med "nyheter". Portföljen består av femton bolag med stor global spridning.

Savaria (15 procent)
Trapphissar, villahissar, ramper och bilanpassning är så osexig verksamhet man kan tänka sig. Ett kärninnehav där värderingen är det enda som gör mig tveksam. Annars har den allt: Lågt marketcap, snabb tillväxt, stigande utdelning, inga skulder, familjeägt, ocykliskt och en megatrend i ryggen.

Caset är simpelt: 10 000 personer fyller 65 år i Nordamerika varje dag. Marginalen ökar genom vertikal integration där de äger tillverkning, försäljning och installation. Jag har inte hittat ett bättre spel mot "grå tillväxt" i väst med en liten fot inne i Kina som bonus.

Nyheter sedan sist är utdelningshöjning, månadsutdelning och att den Kina-baserade sonen tagit plats i ledningen. Det luktar byte på VD-posten framöver. Man har också rekryterat en person med stor affärserfarenhet i Asien, så jag tror de kan skruva upp aktiviteten där framöver. I Sverige så kommer en konkurrent att noteras, Handicare. Är inte lika sugen på att äga dem pga sämre siffror, något svagare marknadsandelar och fokus på Europa som är "sämre" i sammanhanget. Men obligatorisk läsning i prospektet om branschen (sök t.ex. på Savaria). Noterbart är att Savaria och Handicare tycks vara de enda sätten att investera i sektorn som annars domineras av icke-börsnoterade familjebolag.

Kanada, 13.9 CAD, yield 2,6 %, P/E ttm 40 
Inköpsår 2016, 76 ägare hos Avanza, marketcap 460 M$
Bra fonder som äger: Ingen särskild


Northwest Healthcare REIT (10 procent)
Stabil högutdelare som äger sjukvårdslokaler i Kanada, Tyskland, Brasilien och Australien/NZ. På grund av diversifieringen börjar bolaget bli som en nischad globalfond inom sjukvårdsfastigheter. Gynnas av demografiska förändringar och en "first mover" som sluter avtal med sjukvårdskedjor världen över. Ett kärninnehav som genererar fint "kassaflöde" genom sin månadsutdelning.

Nyheter? Inte mycket, men de tuggar på fint. Utdelningsandelen sjunker och jag skulle inte bli överraskad om de höjer utdelningen framöver. Bolaget börjar också få en storlek som gör att de rikta in sig mot institutionellt kapital, vilket de pratat om i presentationerna (oklart exakt vad det innebär).

Kanada, 11.33 CAD, Yield 7,1 % (högutdelare) 
Inköpsår 2014, 1 218 ägare hos Avanza, marketcap 800 M$
Bra fonder som äger: Ingen särskild


Discovery Ltd (9 procent)
Discovery ett av världens mest innovativa försäkringsbolag, som genom belöningar och beteendevetenskap minskar kundernas skadefrekvens. Många försäkringsbolag jobbar med att sätta rätt pris och bedöma risk, men få arbetar så aktivt med att förändra risken. Vitality-modellen håller på att rullas ut världen över och de är etta i Kinas premium-marknad genom samarbete med Ping An. Risken ligger i att de är ett sydafrikanskt bolag men de har ökande andel utländska inkomster vilket ger en valutahedge. Räknar med att investeringarna kommer bära frukt, de söker bl.a banklicens.

Nyheter? Jag valde att minska mitt innehav något för att få ner vikten mot Sydafrika.

Sydafrika, 142 ZAR, Yield 1,3 % P/E ttm 20 
Inköpsår 2010, oklart ägande hos Avanza, marketcap 6 700 M$
Bra fonder som äger: Wasatch


A2 milk (9 procent)
Nyzeeländskt mjölkbolag som har något unikt, nämligen mjölk som man inte får ont i magen av. Har tittat på en hel del mjölk- och sojamjölksbolag men fastnat för detta. Mycket stark tillväxt de senaste åren, Australien är basen men de växer i UK, USA och Kina. Produktegenskaperna gör att bolaget bör ha högre potential i länder där vanliga mjölkbolag lättare går bet och de är en "disruptör" i en klassisk bransch. Däremot är de ett populärt bolag (i NZ) och VD:n har en tråkig tendens att sälja aktier, vilket tillsammans med värderingen är negativa faktorer.

Nyheter? Ja, kursen har fullkomligt rusat vilket visserligen är trevligt men skapar fallhöjd. Dyrt, men väljer nog att sitta kvar då jag tror att produkterna kommer accepteras av fler och fler och att de har något unikt och en lång resa kvar. De har också fått det där efterlängtade tillståndet att sälja i Kina från 2018. Något att hålla utkik på är om insynspersoner säljer (ännu) mer aktier.

Nya Zeeland (AU), 5,86 AUD, yield 0 % P/E ttm 52 
Inköpsår 2017, oklart ägande hos Avanza, marketcap 3 380 M$
Bra fonder som äger: Ingen särskild


Decisive Dividend (8 procent)
Kanadensiskt investmentbolag som i dagsläget bara äger två bolag: Blaze King (braskaminer) och Unicast (slitdelar). Men båda bolagen växer, har starka kassaflöden och goda marginaler. Tveksamheten gäller ledningens kompensation/optioner som är väl tilltagen. Ett litet bolag är också extra känsligt och Braskaminsbolaget är inblandat i en process. Allt sammantaget är ändå tesen att hålla i aktierna, få utdelning och höjningar (av starkare kassaflöden) samt att fler bolag kommer köpas upp. Extremt hög potential, men inte utan risker.

Nyheter? Händer inte så mycket, senaste rapporten var helt okey och den stora frågan är när/om de köper ett ytterligare bolag. Känslan är att de har tålamod och inte kommer köpa för dyrt.

Kanada, 4.42 CAD, yield 8.1% (högutdelare) 
Inköpsår 2016, 57 ägare hos Avanza, marketcap 22 M$
Bra fonder som äger: Ingen särskild


Vitec (8 procent)
Äger och utvecklar affärssystem vilket är en stabil verksamhet med hög andel återkommande intäkter. Ett av de få svenska bolag som tydligt lyckas förklara sina konkurrensfördelar. De gör mängder av förvärv vilket möjligen är en risk. Har ändå god förvärvshistorik och lär fortsätta vad de gör i många år. Däremot undrar man hur återväxten i ledningen ser ut till den dag Lars-Olov vill dra sig tillbaka.

Sverige, 82 SEK, yield 1,2%, P/E ttm 32
Inköpsår 2012, 1564 ägare hos Avanza, marketcap 265 M$
Bra fonder som äger: Grandeur Peak


Somero (7 procent)
Lasermaskiner som fixar ytterst jämna betonggolv för t.ex. affärslokaler, parkeringsplatser och industribyggnader. Deras roll är att bygga, sälja och "supporta" maskiner till byggentreprenörer. USA är den överlägset största marknaden, men de de växer i hela världen. Gynnas av högre byggkrav och nya byggnader för automation och e-handel. Risken är att bolaget är kopplat till nybyggnation och därigenom något cykliskt.

Nyheter sedan sist är att de som tur var inte drabbades av orkanen i Florida, där huvudkontoret ligger. Jag har valt att minska positionen något eftersom bolaget ändå är rätt cykliskt och USA-fokuserat. Samtidigt är de en kassako som slår till med extrautdelningar då och då, senast i somras.

USA/GB, 275 GBX , yield 3,1%, P/E ttm 12
Inköpsår 2016, oklart ägande hos Avanza, Marketcap 208 M$
Bra fonder som äger: Ingen särskild


Famous Brands (6 procent)
Afrikas ledande snabbmats/cafeföretag med svårslagen historik. Nästan 30 procents årlig totalavkastning sedan 1994. De äger hela kedjan: tillverkning, logistik, franchise, och har ett 30-tal varumärken. Hela Afrika återstår att växa i men en risken är att Sydafrika går trögt. Konkurrensfördelarna är också svagare utanför Sydafrika, men de byggs upp. En fjärdedel av verksamheten finns i UK. Just nu ingen utdelare pga ett skuldfinansierat jätteköp i UK, men historiskt har de varit skuldfria och utdelningen lär kunna återupptas om något år. 

Sydafrika, 117 ZAR, yield 0 % P/E ttm 28 
Inköpsår 2010, oklart ägare hos Avanza, marketcap 860 M$
Bra fonder som äger: Arisaig, Wasatch, Fundsmith


Livechat Software (6 procent) NYTT
Polsk IT-bolag som är att se som en global spelare i LiveChat-branschen. Ett spel på ökade kontaktytor mot kunder och förbättrad kundservice. De har ett särskilt fokus mot e-handel och premiumsegmentet av LiveChat-branschen. Senaste rapporten var nog hyfsad, men mottogs inte väl av marknaden. Valutaeffekter var en stor förklaring till sämre tillväxt. Tyvärr har ledningen minskat sitt innehav. Aldrig bra, men jag tror på caset och de äger fortfarande mycket aktier. En rolig sak är att LiveChat kommit igång med funktionen Botengine, som vid en första titt verkar lovande.

Plolen, 48 Zloty, yield 3 %, P/E ttm 27
Inköpsår 2017, oklart ägare hos Avanza, marketcap 336 M$
Bra fonder som äger: Grandeur Peak


Ekadharma (4 procent)
Indonesiskt tråk-tejpbolag som kan vara mest undervärderat av alla bolagen i portföljen. Handlas under bokfört värde, har god historik, utdelning och är verksamma i ett tillväxtland. Osäkerheten består i att bröderna tejp äger 75% av bolaget och man inte riktigt vet vad de vill på sikt. Låg värdering och hög marknadsandel (ca 50%) gör ändå att jag vill äga bolaget. Om allt faller på plats skulle de kunna vara en 10-bagger, men Indonesiska nanocap-bolag kan i och för sig förbli under radarn hur länge som helst. Vill ha dem i portföljen men vågar inte ha en hög andel.

Indonesien, 635 IDR, yield 2,5 %, P/E ttm 6
Inköpsår 2017, oklart ägare hos Avanza, marketcap 32 M$
Bra fonder som äger: Ingen fond i sikte än!


Logistec (4 procent)
Hamnar och vattenledning/miljö som fick mera tid och den kursmässiga svackan var tillfällig.

Nyheter är att de fått fart på verksamheten vilket syns i senaste rapporten. En spännande sak är referensprojektet i Kanada nämns i denna högst ospännande guide till branschen. Logistecs dotterbolag står också för den första re-liningen av stora vattenrör i Australien. Är man först på en kontinent har man något särskilt.

Kanada, 39.5 CAD, yield 0,9 %, P/E ttm 24 
Inköpsår 2016, 14 ägare hos Avanza, marketcap 400 M$
Bra fonder som äger: Ingen särskild


Sealink (4 procent) - NYTT
Reserelaterat bolag i Australien som kan rida på en ökad turism över tid. Som en blandning av Strömma Kanalbolaget och Gotlandsbolaget (lånat från Framtidsinvesteringen) men i en tillväxtregion. Turismen till Australien ökar stadigt, understödd av en allt rikare asiatisk medelklass. En stor inspiration till inköpet är den fantastiska Hidden Champions-fonden som har en mycket intressant presentation här. Missa inte den!

Australien, 4,28 AUD, yield 3 %, P/E ttm 18
Inköpsår 2017, oklart ägare hos Avanza, marketcap 340 M$
Bra fonder som äger: Hidden Champions fund


eWork (4 procent)
eWork lär gynnas av ett förändrat arbetsliv och digitalisering. Som starkaste konsultförmedlaren kommer de förhoppningsvis vara i förarsätet men frågan är om de har något säkerhetsbälte vid en krasch. När konsultmarknaden aldrig varit hetare är jag inte bekväm med alltför hög andel, men kan tänka fel här. De starka trenderna kanske trumfar konjunkturen. Se även aktieingenjörens tankar för en mer positiv syn.

Sverige, 106,5 SEK, yield 3,8 %, P/E ttm 23
Inköpsår 2013, 4 792 ägare hos Avanza, marketcap 226 M$
Bra fonder som äger: Ingen särskild


Ultrajaya (4 procent) - NYTT
Efter långt funderande slog jag till och köpte in Ultrajaya till portföljen. Ju mer jag funderat, desto mer har jag kommit fram till att det är ett bolag jag inte bara vill utan måste äga. Ledande konsumentbolag i tillväxtland, högst marknadsandel, strukturell tillväxt, stabil historik och diversifiering genom mjölk, te och ost (via Joint Venture med Kraft). Me like!

Indonesien, 1250 IDR, yield 0,5 %, P/E ttm 18,5
Inköpsår 2017, oklart ägare hos Avanza, marketcap 1 070 M$
Fonder som äger: Wasatch


Matahari Department Store (2 procent)
Indonesiskt klädbolag som inte levererat. Bättre siffror än H&M, och den ledande aktören i landet, men ungefär samma tråkiga kursresa. Skillnaderna är att Matahari enbart verkar i ett tillväxtland där medelklassen bör få det bättre och köpa mer. Logistik och expansion är också hanterbar på ett annat sätt när vi talar om 200-250 butiker i ett enda land som i sig också har vissa inträdesbarriärer.

Nyheter: Kursen har rasat ytterligare och investeringen är en genomusel historia. Orsaken är en slags vinstvarning i halvårsrapporten där helårsutsikterna inte bedöms som goda. Bolaget är under övervägande och har ofrivilligt blivit mer högutdelare än tillväxtbolag (inte lika trevligt!).

Indonesien, 9 200 IDR, yield 5 %, P/E ttm 12
Inköpsår 2015, oklart ägare hos Avanza, marketcap 2 000 M$
Fonder som äger: Wasatch


Tårtdiagram på andelar
Och ett klassiskt tårtdiagram på fördelningen:

Synpunkter?
Vad tror du om portföljen? Ska något bolag bort? Vilket skulle du öka eller minska i?

Som det är nu är jag relativt nöjd. Funderar på att sälja av Matahari men vill nog vänta. Överväger minskningar i A2, eWork och Somero. De två senare pga cykliska risker. Decisive har kanske också en väl stor plats sett till historiken. Skulle jag öka ligger LiveChat, Sealink och Ultrajaya nära till hands. Borde också läsa på ännu mer om Savaria nu när Handicare har sitt fina prospekt om marknaden.

söndag 24 september 2017

Tre asiatiska bolag på radarn - åsikter om dem?


Sedan inlägget i söndags har jag funderat på om jag borde öka andelen asiatiska aktier något. Världens ekonomiska tyngdpunkt förflyttar sig österut dag för dag (och lite söderut). Men portföljen har ändå, åtminstone sett till försäljning, en ganska stor vikt i USA och Europa.

En idé vore att skala ner i några bolag i väst som Somero, Logistec och Northwest (bara lite) för att kunna köpa mer i öst. Inte för att det är dåliga bolag på något sätt, men jag tror man ska försöka vara "före sin tid" och väga ännu tyngre mot asiatiska ekonomier där framtidens tillväxt finns.

Mina tre kandidater

Ultrajaya tycker jag är mycket fint Indonesiskt bolag och mjölk och te är härligt tråkigt. En risk är att försäljningen bromsar in och man vill ju gärna ha tvåsiffriga tillväxttal. Men deras nya jättefarm kommer delvis igång under hösten/vintern och det kan förhoppningsvis driva tillväxt. En tveksamhet är om klassisk mjölk har en framtid, men det tror jag. I alla fall i Indonesien. Värt att notera är att fonder gillar Vietnams Vinamilk (man kan inte handla där). Detta är det närmsta du kan komma, och mer okänt.

Se tidigare inlägg om dem och färsk artikel på Gurufocus.

Century Pacific är ledande på konserver i Filippinerna. Framförallt är det tonfisk, kött, och bönor och de har högst marknadsandel och starka varumärken. Bolaget har även kaffe och mjölk. Fondbolaget Wasatch har nyligen köpt in sig i bolaget vilket är ett plus. Invändningen är att bolaget är ganska nytt och därför inte har hunnit få en fantastisk historik. Och det blir extra skatt på utdelningen i Filippinerna eftersom de drar hela 30% källskatt (mot normala 15%).

Man kan också tycka att Filippinerna som land inte har den bästa ledningen. Däremot är det ett tillväxtland med en ung "hungrig" befolkning, och tonfisk mättar ju. Konserver är inte illa ur hälsosynpunkt och dessutom något man flyr till vid kris. Länk till hemsidan, 4-traders och senaste presentationen.

MyEG är ett sjukt udda malaysiskt bolag. Namnet står för my electronic government och är en outsourcad myndighetsportal där man som medborgare eller immigrant kan göra en mängd ärenden som att betala skatter, avgifter och arbetstillstånd. Myndigheter har lagt ut det här på ett privat bolag vilket är effektivt eller konstigt beroende på hur man ser det. Men ju fler tjänster som kommer upp på portalen desto svårare att byta utan att det drabbar medborgarna. Antingen finns en enorm "moat" eller stora politiska risker.

Att Grandeur Peak är inne in i bolaget tyder ändå på hanterbara risker och E-government är något jag tror på starkt. Jag har faktiskt tittat på bolaget tidigare men ratade det då för tidigt på grund av en usel hemsida, som de numera bytt. Malaysia är inte ett favoritland (har beskrivits av kunniga besökare på Aktiepuben som "ett skitland") men bolaget kan ändå vara en framtida favorit. Länk till hemsidan4-traders och senaste presentationen.

Hela listan med kandidater
De tre casen har plockats från en ursprunglig lista på 12 tillväxtbolag med bra nyckeltal och stark lokal försäljning i Asien. Gemensamt för casen är att bra microcap-fonder som Grandeur Peak och Wasatch är inne i dem.

Listan bygger på kvalitet och man vill att de ska vara så gröna som möjligt. Värdering kommer in i ett senare skede. Klicka på bilden för att det ska synas större:


Bortsorterade case
Vi går igenom de som inte tog sig till topp-3. Kanske är det något eller några jag tänkt fel om?

Unilever Indonesia är fint men min strategi går ut på att välja mindre och mer oupptäckta bolag. Large-cap har en mindre uppsida eftersom du inte kan få den där resan uppåt i listorna. Du blir mindre belönad när du träffar rätt.

Arrow Syndikate vinner stora tråkpriset eftersom de gör några slags skyddande höljen till elledningar (finns säkert bättre ord). Har lyckats få fram att de troligen dominerar den nischen och har 50% marknadsandel. Men inriktningen är rätt tung mot nybyggnationer och andelen återkommande intäkter låg. Vet inte om jag vågar lita på att det fortsätter byggas hejvilt i Thailand.

Taokaenoi är fortsatt på bevakning, men kan komma att styrkas. För det första är produkterna gjorda av ocertifierad palmolja. Å andra sidan är det inget som t.ex. Svanenmärkning av fonder skulle slå ned på. Men de långsiktiga tillväxtmålen är ganska låga vilket gör att värderingen (över P/E 30) nog blir väl hög.

D & L Industries är ett klassiskt "spadar till guldletar-bolag" De har imponerande långsiktiga samarbeten med Unilever, 3M, McDonalds och andra storbolag. Inriktningen är specialfetter, färger, oljor och sånt. Men fetterna kan stå framme i rumstemperatur, och en stor del handlar om frityrolja, glasyr och sånt... ja, de har med närmast kirurgisk precision hittat de mest onyttiga delarna inom ocykliska konsumentvaror. Det gör mig tveksam eftersom hälsotrenden även lär hitta till Filippinerna.

Philippine Seven är ett simpelt case. De äger rättigheterna till varumärket och har det överlägset största butiksnätet inom sin kategori och bygger på med kringservice. Men jag blir avskräckt av mycket dålig omsättning och ett P/E tal som är upp på 50-60.

China Lesso sysslar med rör och ledningar i olika former och badrum. Väl inriktade på nybyggnation även om stambyten nog kan bli dags i Asien också.

Essex-Bio gör läkemedel/medicin inriktade på ögonbesvär, främst när det gäller hornhinnan. Ok, ett jättecase om de når Kinas äldre, och de ska ha hälften av marknaden i vissa nischer. Men riktigt svårt att förstå och framförallt begriper jag inte vilka andra spelare och tekniker som kan konkurrera på sikt. Extremt fina nyckeltal och något av ett spel på Kina som läkemedel/medicinnation.

Scales har det skrivits om och det är ett spel mot kinesiskt äppelätande. Du får en extra trygghet i den Nyzeeländska noteringen men jag är inte helt övertygad (ännu) om bolagets storhet även om det är mycket jag gillar. Jag föredrar ofta ännu starkare lokala aktörer och har inte fått fram hur dominanta de egentligen är i Kina. Inte säker på att det ska sorteras bort!

Straco är ett Singapore-bolag som äger ett antal nöjesfält och attraktioner bland annat i Kina. Även om siffrorna imponerar undrar jag hur skalbart det är och för framtida tillväxt krävs väl nya avtal? Eller så kan man se det som att köpa Gröna Lund och Kolmården i Kina? Ökad inhemsk turism. befintliga utbyggnadsmöjligheter och prishöjningar kan man komma långt på. Men kanske inte hela vägen. Inte heller säker på att Straco ska sorteras bort!

Hur många case till portföljen?
Jag är lite sugen på att köpa in de tre topp-casen med kanske 3-4 procents vikt vardera, vilket ger 12 procent initialt. Efter närmare titt på bolagen förstås så det är inte givet. Men man skulle ju kunna tänka annorlunda och dela upp de 12 procenten på fem-sex bolag. Det kluriga är att verkligen veta om bolag nr 10 eller nr 16 har en större potential till mångdubbling. Med 20 bolag finns fler chanser att äga en "10-bagger". Jag kommer nog ändå landa i att sätta ett tak på 15-16 bolag. Annars blir det för mycket bevakning och för många dyra affärer.

Vad säger du om casen och tankegångarna? Är särskilt sugen på åsikter på de tre case jag tittar på. Tror du på mjölk, konserver och e-government? Och kan något bortsorterat bolag ändå platsa?