söndag 3 maj 2015

Är naturliga monopol något att ha?


Konkurrensfördelar kan komma i olika former. Starka varumärken, patent, inköpsfördelar etc. En av de mest uppenbara är naturliga monopol. Med det menas t.ex. en flygplats, en hamn eller en järnvägssträcka. Kännetecken är att det ska vara dyrt, svårt eller omöjligt att bygga något konkurrerande.

I dess enklaste form kan en ensam pressbyråkiosk eller en lokal pizzeria vara ett naturligt monopol. Inträdesbarriärerna kan vara begränsat underlag, tillgång till mark, kostnad för att bygga och svårigheter att få tillstånd.

Exempel på noterade bolag
Här är en lista på bolag som kan ha ett naturligt monopol:

  • Telia Här tänker jag på fibernäten. Om Telia genom dotterbolaget Skanova dragit ett fibernät, hur stort är intresset för en ny aktör att lägga ett parallellt nät? Kanske inte så stort.
  • Canadian National Kanadas största järnvägsbolag är en säker men nu ganska dyr investering. Järnvägar är ett klockrent naturligt monopol, för dubbla järnvägsnät är ännu dummare än dubbla fibernät. Givetvis är det bättre om bolaget äger själva järnvägsnätet och inte bara är en operatör, även om operatörer också kan vara attraktiva investeringar. Kikar faktiskt på en okänd järnvägsoperatör, får återkomma till det!
  • Whistler Blackcomb och Skistar. Skidbackar är attraktiva investeringar. Att en konkurrerande aktör skulle hitta mark, få tillstånd och få för sig att bygga en konkurrerande anläggning är ofta uteslutet. Och nya berg tar sin tid att skapa. När du väl är på skidanläggningen har du klivit in i en monopol-situation där skiduthyrning och matinköp brukar tillfalla monopolisten.

Andra bolag är t.ex. MTN Group (telefoni/fiber) Kobenhavn Lufthavne (Kastrup), Auckland Airport, Cineplex (biografer), Parkland Fuel (bensinstationer) Port of Tauranga (hamn) och Six flags (nöjesfält). Finns säkert många mer men de bolag jag tar upp är i mina ögon potentiella investeringar, dvs har ett naturligt monopol och utdelning.

Fördelar
Fördelarna med dessa typer av bolag är givetvis att de är "herre på täppan" och har en väldigt god konkurrenssituation.
  • Rejält skydd mot konkurrens. Parallella spår eller flygplats nära bredvid en existerande flygplats är inte att tänka på.
  • Ofta basala bolag. Det här går att förstå på ett ögonblick och är lättanalyserat
  • Förutsägbara vinster, Ganska konjunkturokänsliga bolag. Flyg, järnväg, fiber är sådant som typ alltid används.
     
Nackdelar
Nackdelarna är att de kan vara kapitaltunga och att de knappast är några snabbväxare. Du får alltså en rejäl monopolsitiation men får troligen göra avkall på tillväxten.
  • Tillväxten kommer inte naturligt. Ska t.ex. Arlanda växa vinsten med 25 % måste man jobba för det. Ok, hyror kan höjas, kostnader kan sänkas men de här bolagen brukar inte vara några tillväxtraketer. 
  • Ofta högt underhållscapex, dvs att de kräver en hel del underhåll som inte genererar vinst. 
  • Ganska "enbenta" bolag, för vad händer om havsströmmar gör att hamnen inte blir tillgänglig, eller att flygplatsen börjar sjunka pga att det var byggt på ett träsk (ok, totalt orimligt men ni förstår)
  • Regleringsrisker finns pga monopolsituationen. Franska flygplatsoperatören ADP har enligt Morningstar inte någon direkt vallgrav pga att klåfingriga franska politiker inte tillåter dem att prissätta monopolet på rätt sätt.

Synpunkter?
Är det här bolag som lockar dig? Är det något du vill se en "analys" på? Problemet för mig är att jag ofta har svårt att räkna hem investeringarna pga högt underhålls-capex och dålig tillväxt. Men i grund och botten är det klockrena affärsmodeller. Har en analys på Whistler Blackcomb på gång och en okänd järnvägsoperatör. Kan det locka?

Har du fler exempel på naturliga monopol, och vad tror du om investeringsidén?

söndag 26 april 2015

Portföljgenomgång och nytt ställe för ekonomiprat

Kan vara sin plats men en liten beskrivning av portföljen och tankar om den. Inget fotbollslag denna gång men snart börjar alla rymmas på planen eftersom antalet är nere på 12. Någon får agera domare eller bänknötare. Nåja, här är kommentarerna, och tyck gärna till om portföljen och viktningarna!

Senaste förändringarna är en försäljning av Elekta samt en större ökning i Saltängen. Mini-ökningar har gjorts i eWork, Vitec och H&M.

Northwest Healthcare REIT (CA)
Kanadensiska sjukvårdslokaler och parkeringsplatser vilket jag skrivit en hel del om. Har numera blivit internationella då Brasilien, Tyskland och Australien tillkommit. Fantastisk utdelning som inte borde vara hotad. Konkurrensfördelar finns i form av marknadsledande aktör i Kanada, parkeringsplatserna, att doktorer inte flyttar runt etc. Möjligen svagare position i de internationella delarna men mycket större tillväxt och längre kontrakt kompenserar.

Famous Brands (ZA)
Ett stort innehav vars kurs stått stilla ett tag men har en extremt svårslagen historik. Totalavkastningen 1994-2014 är 33 procent per år vilket t.ex. är bättre än Apple och H&M. Ok, inflationen tar bort en del, men ändå! Se en intressant sammanställning hos Investerarens blogg. Den sammanställningen är förresten helt klart värt ett inlägg i sig!

Bolaget är en afrikansk blandning av Fridays och Starbucks men mer okänt. Suverän tillväxt både i vinst och utdelning och de har hög andel logistikintäkter samt tillväxt på gång i övriga Afrika. Nackdelen är att kvaliteten kostar - men likt H&M brukar den växa ikapp och förbi sin värdering. Ett snabbmatsbolag jag aldrig (peppar peppar) säljer.

eWork
Fin kursutveckling senaste tiden och det är ett lite udda bolag. Mycket låga marginaler men de har en väldigt liten kostnads-kostym att fylla. Lågmarginal men lågcapex och en högutdelare inom IT-branschen är en kategori för sig. Man måste dock bevaka branschförändringarna, men så länge Svensk IT står sig stark så tror jag eWork kan plocka sin beskärda och växande del av kakan. Bra på att beskriva sina konkurrensfördelar i årsredovisningen.

Woolworths (AU)
Wide-moat och ledande livsmedelskedja i Australien. Frågan är hur stort hotet från lågprisaktörer (jfr med England) och internethandel är. Jag är inte oroad, men är kanske för optimistisk. Den mest nedtryckta aktien i portföljen för tillfället? Den här luktar lite "contrarian" för tillfället.

Saltängen
Fastighetsbolag med superhög utdelning. Visst finns risker (förlänger ICA?) men de långa kontrakten och byteskostnaden för ICA gör att jag ändå känner mig trygg i detta innehav. Efter att ha deltagit på årsstämman har jag stärkts i min uppfattning. Se tidigare inlägg för diskussion om bolaget och dess risker/möjligheter.

Visst kan man se bolaget som en krydda och då är det en ganska hög portföljandel. De är inte att likna vid en salt-och-blandat påse utan typ en enda jätte-lakrits-saltbalk som förhoppningsvis är tillräckligt färsk och god att tugga i sig över tid. Men risk kan mätas på olika sätt. Är en fastighetsportfölj bestående av en påse blandade fastigheter verkligen så mycket godare än ett välsmakande enfastighetsbolag? En diskussion i sig.

Och för för den som vill ha något riktigt onödigt att fundera på ställer jag frågan: Är salt en krydda eller inte?

Discovery Ltd (ZA)
Det här är försäkring när den är som bäst. Ett okänt sydafrikanskt bolag som faktiskt så smått vänder upp och ned på försäkringsbranschen genom att fokusera på att ändra folks beteenden. Spännande samarbeten i Kina och Singapore och verksamhet i UK gör att de har en internationell prägel. Har inte gått in i övriga Afrika utan är mer av en "disruptor" än "first mover". När sjukvårdssystemen fungerar bättre kommer de in och tar över :-) Ett försäkringsbolag jag aldrig (peppar peppar) säljer.

Som kuriosa är det första bolaget jag äger som gjort en nyemission, vilket genomfördes i vår. Dock en offensiv sådan - en brittiska verksamhet köptes upp - och utdelningspolicyn ligger fast.

Clarkson (GB)
Kommer världshandeln öka? Kommer den ske via vattentransport? Ska någon förmedla dessa transporter? Tre stycken Ja på dessa leder till att en investering i Clarkson kan te sig vettig.

En risk är att de som ska transportera och de som transporterar (finns nog bättre ord för det här) kan hitta varandra utan Clarksons matchmaking. Min tes är att just skeppsmäklare är nödvändiga p.g.a. deras globala nätverk, att internationella transporter är svårt, och att de är världsledande på att samla data.

Vitec
Likt eWork ett av få bolag som själv beskriver sina konkurrensfördelar på ett tydligt sätt. Marknadsledande i små nischer där stora programvarubolag inte finner det värt att vara. En IT-investering med tydliga vallgravar. Ok, ibland kan de sättas på prov som när mäklarbranschen själva ska bygga IT-system, men... de har ändå ganska många ben att stå på. Gillar att de ofta tycks lyckas med sina förvärv och att de sitter i Umeå och inte Stureplan.

MTN Group (ZA)
Afrikansk telekom när den är som störst och bäst. Hur många andra telebolag har en lika stark marknadsposition och möjlighet till tillväxt? Dessutom med hög direktavkastning. Telia släng dig i väggen :-) Min egna uppfattning är att alla som äger Telia borde tänka tanken att investera i detta istället, även om väldigt få givetvis gör slag i saken.

Johnson & Johnson (USA)
Kan kallas en gratis globalfond i läkemedelssektorn med en låg köpavgift (courtage). Superstark vallgrav och ett bolag som lär finnas kvar för evigt typ. Inget jag säljer i första taget och enda USA-bolaget i portföljen.

Protector (NO)
Norsk försäkring är populärt bland bloggare, så även i min portfölj. Här hittar man tillväxt, utdelning och konkurrensfördelar även om undervärderingen nog är borta. Smidig att bevaka då det i princip är omöjligt att ligga steget före Ägamintid och Aktiefokus ens i tanken :-)

H&M
Inte så mycket att säga, extremt fin kvalitet på bolaget (inte kläderna!) men alltid halvdyrt. En rolig detalj är att &Other Stories och COS har ett positivt mottagande i alla fall bland kollegor och vänner. Sån simpel research ska inte underskattas. De är på rätt spår.

I tabellform
Lägger man på nyckeltal så ser bilden ut såhär. Observera att nyckeltalen är hämtade från olika håll och jag kan ha missat i researchen, dock ger de en värdefull översiktlig bild. Som alltid gäller: Gör din egen analys!



Resultatet hittills i år är dryga 20 procents uppgång (ink. utdelningar) så jag är nöjd.

Synpunkter?
Har du några tankar om bolagen eller mina funderingar? Passar något bolag inte in? Saknas något bolag eller någon bolagstyp? Är viktningen och antalet aktier rimlig? Är det något bolag du vill ha en närmare utläggning om?

Ekonomiprat på Pitchers
För övrigt är det dags för ekonomiprat i maj och det blir på Pitchers denna gång. Alltså torsdag 7 maj kl 18 på Pitchers, Mariatorget 1a. Sue Ellen är också ett intressant alternativ men vi testar Pitchers först. Inte Belgobaren denna gång alltså, och vem vet, kanske förebådar det en börskrasch? Återstår att se.

Fullbokat denna gång, och jag tror inte alltför många hoppar av bara för att vi testar ett nytt ställe :-)

söndag 19 april 2015

Är ICA och Woolworths hotade - ett tomatsåsexempel


Ibland går det motigt för de livsmedelsjättar som är störst. Tesco är bästa exemplet men även australiensiska Woolworths har haft det tungt. En jämförelse i sammanhanget och något att relatera till är givetvis ICA. Hur hotade är jättarna? Vilka hot finns och hur allvarliga är dom?

Hot 1: Lågprisaktörer med litet utbud
Lågprisaktörer med litet utbud är ett snabbfotat hot. Genom att ha ett litet utbud kan de pressa inköpspriserna och tom skapa ännu starkare konkurrensfördelar trots att de sammantaget är små. Exempel på sådana aktörer är turkiska BIM och tyska Aldi (konkurrent till Woolworths) samt även LIDL.

Kännetecknande är en hög andel egna varor (t.ex. 90%) samt litet utbud. T.ex. kan Aldi ha en enda tomatsås som kostar 50 cent. Hos Woolworths finns istället t.ex. tio olika tomatsåser som kostar allt från 1 till 5 dollar. Woolworths har sammantaget en starkare förhandlingsposition p.g.a. sin storlek, men den är utspridd på många produkter.

Hur stor är hotet? Jag är övertygad om att de kan växa och ta marknadsandelar men upp till en viss gräns. Som konsument vill ha variation, vilket dessa affärer inte ger. Du vill också kunna handla en komplett måltid. Samtidigt, för att jämföra med Sverige är t.ex. Lidl på frammarsch när det gäller utbud och lojalitet. Risken finns väl dock att lågprisaktörerna gör att de stora måste sänka sina marginaler.

Här finns möjligen också något kulturellt som kan variera från land till land. Är butikerna av tradition nischbutiker - köttet köps på ett ställe, apoteksvaror på annat - eller är det fullsortiment som gäller?


Hot 2: Näthandel
Rena E-handlare som mat.se börjar dyka upp även i Sverige. Är detta ett stor hot? Nej, här tror jag är svårt att växa i stor skala och att de kommer att förbli småaktörer. Det krävs enorm distribution och i den delen kommer de stora att behålla sitt försprång mot nya aktörer.

Något man kan spekulera i är om alla små näthandlare verkligen ska bygga egna distributionsnät. Tänk om den gamla hederliga posten skulle kunna bredda sitt uppdrag och även t.ex. leverera matkassar? Finns säkert en del både logiska och logistiska hinder, men just Österrikiska posten har börjat samarbeta med matleveransföretag så omöjligt är det inte!


Hot 3: Nischade aktörer med nyttighetsfokus
Whole-foods och andra nyttighetsaktörer är väl trevliga men kommer nog förbli en nisch. För att ta ett extremt exempel kommer väl FI aldrig någonsin att bli största parti även om de skulle visa sig vara riktigt samhällsnyttiga :-) Om sortimentet efterfrågas tillräckligt mycket är det ju bara för de stora kedjorna att plocka in mer av de varorna? Eller?


Lösningarna för Woolworths?
En mängd åtgärder är möjliga för hotade jättar, därför är jag inte rädd:
  • De kan ha färre varor total sett, vilket leder till starkare inköpsmakt. Gå t.ex. ner från 10 tomatsåser till 5 så kan du pressa inköpspriserna rejält.
  • I värsta fall kan de väl kopiera lågprisaktören rakt av det nu är det bästa. Vad är det som säger att Woolworths inte kan ha en enda tomatsås (men lite dyrare och lite bättre?).
  • Öka andelen egna varumärken. 
  • Utnyttja butiksnätet för näthandel.

Hur investera?
Antingen kan man investera utifrån att de ledande aktörerna kommer att förbli ledande. Själv vågar jag investera i stora livsmedelskedjor som Woolworths och ICA. ICA har jag inte köpt p.g.a. hög värdering och att ICA-handlarna ska ha rätt till utdelning från 2016. Shoprite är fortfarande intressant som ett spel på Afrikas växande medelklass men afrikaandelen blir då över 25 procent = troligen för mycket.

Ett annat tema är att hitta de "disruptiva" aktörerna som hugger åt sig från jättarnas marknadsandelar. Ett klockrent exempel är turkiska BIM, som tyvärr är för dyra för min smak. Aldi och Lidl är familjeföretag och stängda för investeringar.

Hur investerar du i denna sektor? Och ser du något hot mot jättarna? Litet eller till och med ett jätte-hot?

söndag 12 april 2015

Elekta-tvivel och Afrika-tro


Under veckan lyssnade jag min vana trogen på Börspodden. Och deras vana trogen så hackade de på Elekta. Den här gången lyssnade jag faktiskt extra noga på varningen som var skarp och framsynt.

Inlägget som kommer är kanske inte så genomtänkt, ni får stå ut med det och se det som ett förhoppningsvis intressant diskussionsunderlag. Hade ett annat inlägg på gång men de här tankarna tog över.

Elekta-tvivel
Börspoddens kritik mot Elekta - och andra bolag ska sägas - är att de redovisar kassaflödet väl positivt. Men med de nya redovisningsreglerna IRSF 15 som träder i kraft 2017 så måste redovisningen stramas upp. Effekten kan bli så stor som 50 procents minskning av vinsten per aktie (!). Lyssna på Börspodden här och i ett ord kan väl det hela sammanfattas som: Toksälj!

I andra sidan ringen befinner sig dock Morningstar. Deras senaste riktkurs är 100 kr för Elekta. De ser en helt annat story. Huvudkonkurrenterna Varian och Elekta är där två ganska ensamma globala spelare i en nyttig tillväxtmarknad med höga inträdesbarriärer.

Var befinner jag mig då? Mittemellan faktiskt. Enligt mina amatörmässiga formler tycker jag visserligen nu att Elekta endast är värd knappa 70 kr, Men med Morningstars 100 kr blir den då totalt sett köpvärd - ända tills Börspodden kom med sin underbyggda sågning. Ett hot om 50 procents vinstminskning är inte trevligt och jag har t.ex. utgått från ca P/E 16 år 2017 och inte P/E 32. Sen är väl i och för sig redovisning inte något som påverkar intäkternas storlek utan hur de bokförs. Men ändå högst obehagligt. Funderar på att sälja Elekta, men slänger upp bollen i luften först.

Protector-passivitet
Jag noterar också att en del andra bloggare börjat skala ner rejält i Protector. Visst kan man göra så men nu har jag en förhållandevis liten andel av hela portföljen och de är högkvalitativa. Jag förhåller mig därför fortsatt passiv trots att de nog kan vara att betrakta som fullvärderade.

Det är flera saker jag gillar med Protector. Hög kundnöjdhet hos mäklarna ger byteskostnader, de är en lågkostnadsproducent av försäkring och tillväxten är god. Den stora frågan är vad man ska köpa istället, och det är en fråga som också hör ihop med Elekta-tvivlet. Oavsett om man säljer Elekta pga tvivel eller Protector pga fullvärdering behöver pengarna sättas i arbete någon annanstans. Idag är det svårt att hitta rejält undervärderade bolag

Afrika-tro och emerging markets-eurfori
När jag går igenom portföljen hittar jag fem köpvärda bolag i MTN Group, eWork, Northwest, Woolworths och Saltängen. MTN finner jag allra mest undervärderad.

I MTN får du Afrikas starkaste varumärke till P/E 14 och 6 procents direktavkastning, och dessutom med tillväxt. Problemet är att andelen Afrika-aktier i portföljen skulle klättra upp från 25 till 31 procent.

Vad säger ni. Är det galet högt? Samtidigt är det tre kanonfina afrikanska bolag med verksamhet i hela Afrika (särskilt MTN) och en stor del av den kommande tillväxten sker utanför Sydafrika. En viktig poäng i sammanhanget är att inte heller Elekta är en "svensk" aktie bara för att den är noterad i Sverige, intäkterna är spridda i hela världen och tyngdpunkten är i USA.

Sen är det ju inte bara Afrika som är en växande världsdel med en medelklass och befolkning i rejäl tillväxt. Blickar man lite österut och uppåt så hittar man något som kallas Asien :-) Och även om Kina är en korrupt rackare som avskräcker så finns det andra möjliga marknader och bolag. T.ex har ett Malaysiskt bolag som heter Silverlake Axis hamnat på radarn. De är som en slags Asiatisk kombination av Vitec och Avanza. I korta drag levererar de affärskritiska system till de största asiatiska bankerna och rider på befolkningsökningen och digitaliseringen av ekonomin.

Synpunkter? 
Nej, jag är ovanligt huvudbrydd. Har ni några tankar om Elekta, Protector och Afrika-andelen? Och är det läge att titta lite på Asien istället för Afrika? Bloggen heter ju inte Gustavs Afrikablogg (ännu).

Och förresten... Ja, jag har försökt titta i Sverige också :-) Ta t.ex. ett bolag som ABB (ok smått Schweiziskt) som har rejäla konkurrensfördelar och kommer att gynnas av jättetrenden automatisering, även de är fullvärderade. Tråk-alternativet är såklart att skala upp i övriga portföljbolag med pengarna från Elekta-försäljningen.

För att koka ner det hela är det fem frågor som hänger i luften:
  1. Sälja Elekta? Jag lutar åt Ja.
  2. Sälja Protector? Lutar åt nej.
  3. Öka stort i MTN med Elekta-pengarna? Lite väl vågat?
  4. Öka i flera portföljinnehav med Elekta-pengarna, t.ex. MTN, eWork, Northwest och Saltängen, Inte så dumt kanske.
  5. Ska man gå ut med sådana här funderingar innan man tänkt klart? Lutar åt ja :-) 
Vad säger ni om de här frågorna? Portfolio-management är ju inte alltid så lätt. Och hur mycket går ni förresten på egna beräkningar, poddars uppfattning eller ren och skär känsla?

söndag 5 april 2015

Nästa ekonomiprat och politisk klåfingrighet


Nästa ekonomiprat blir torsdagen den 7 maj kl 18. Stället är inte helt bestämt. Är lite sugen på något annat och öppen för tips som passar lite större sällskap. Nog borde det gå att hitta ett lugnare ställe med ännu godare mat och service? Belgobaren visserligen fyller sin funktion väl...men kom gärna med tips på alternativa lokaler!

Dagen är i alla fall spikad så välkommen med din anmälan här på webben. Har preliminärbokat 30 platser på Belgobaren men eventuellt testar vi något annat.

Höjd skatt på sparande
Har inte kommenterat det tidigare men ISK och Kapitalförsäkring (Kf) har åkt på en rejäl skattehöjning även om det är från låga nivåer. Läs mer om förändringarna på bloggen Långsiktig investering. I korta drag innebär det att schablonintäkten blir statslåneräntan + 0,75% och att det sätts ett golv på 1,25%. så att schablonskatten aldrig kan bli lägre än 0,375% (0,125*0,3). En gammal hederlig aktiedepå är nu attraktiv i dess förutsägbarhet, men jag vägrar skatta bort 30 procent av utdelningen.

Jag väljer alltså fortsatt ISK för svenska aktier och Kf för utländska. Svensk utdelning är fortfarande skattefri, och en liten långsökt positiv effekt finns: Den utländska källskatten (normalt 15 procent) blir nu lättare att få tillbaka när det alltid finns en avgift att kvitta emot i Kf. Bra, även om negativa med förändringarna givetvis överväger.

Politisk klåfingrighet ett otyg
Skattenivåer kan diskuteras men tre saker har jag fastnat för:
  1. Varför röra om i förutsättningarna för det långsiktiga sparandet? För ISK och Kf finns en utredning vid införande och den har inte fått gälla i ens tre år. Kom också ihåg att avdragsrätten för pensionssparandet stryptes utan utredning. Det är problematiskt att man inte uppmuntrar långsiktigt eget sparande och att de politiska fingrarna sträcker sig allt snabbare och längre ner i spararnas surt förvärvade syltburkar.
  2. Förändringen skapar ännu mer asymmetri i skattesystemet. Schablonintäkterna för privata pensionsförsäkringar (dock i princip stängda för nysparande) och tjänstepensionen föreslås ju inte ändras. Varför är det upprörande att just en kapitalförsäkring/ISK blir "gratis" men inte en tjänstepension? Och plötsligt blir löneväxling relativt sätt mer attraktivt jämfört med ISK och Kf. Och även om ladorna är tomma, är det självklart att man ska gå hårdare på just de som tar eget ansvar för sin pension med redan skattade pengar? Vilka signaler sänder det? Signalvärdet i att beskatta sparande hårdare men inte lånande (ränteavdrag) bör inte underskattas.
  3. Politiker bör inte devalvera sin egen trovärdighet. Som Günter Mårder förtjänstfullt påpekade i senaste Sparpodden sa den ansvariga politikern för typ en månad sedan på ett Nordnet-event att ingen förändring var aktuell. Och utan att bli (alltför) politisk kan man ju säga att även Löfven har varit pålitlig när det gäller att bryta vallöften. Grönröda skattefingrar är något man får acceptera, men jag gillar dem inte när de är av den både klåfingriga och opålitliga sorten.
Nåja, skadorna ska väl inte överdrivas, men jag gillar inte de här tendenserna alls. Man kan väl lite elakt kalla det rikemansproblem men jag ser det här som samhällsproblem. Är detta till och med ett skäl till att investera mer i utlandet? Jag kan väl inte sticka under stol med att jag inte gillar det politiska isberg som vi sparare krockar med, även om sparandet inte kapsejsar pga det här.

Åter till Ekonomiprat...
Välkommen med din anmälan till Ekonomiprat! Via Twitter så är 9 platser redan bokade. Och har du tips på ännu bättre ställe? Kanske man skulle hyra en lagerlokal i Västerås? :-) Nej, kanske inte, men välkommen som sagt!

söndag 29 mars 2015

Okänd ICA-aktie med 9 % direktavkastning


Aktie: Saltängen Property Invest
Ticker: SAPIAB
Kurs: 107 SEK
Direktavkastning: ca 9 procent

I slutet av veckan köptes en del Saltängen Property Invest in till portföljen på 108 kr. De är ett nyligen börsnoterat bolag på First North som i princip består av ICAs centrallager i Västerås. Och vad är spännande med det? Ja, de är en okänd högutdelare med en stabil verksamhet. Sånt gillar jag. Ska säga att jag inte hittade detta bolag själv utan det var en spaning från Karl Lans (@KarlLans på Twitter).

Affärsidén är enkel. Bolaget äger ICA:s centrallager i Västerås, hyr ut det på långt kontrakt och har lån på lång löptid. Här är bokslutskommunikén och prospektet. Mellanskillnaden mellan hyresintäkten och lånekostnaden delas ut till aktieägarna. Fastigheten förvaltas av Hestia och Saltängen är ägare.

Pengar fick jag loss genom att Handelsbanken åkte ur portföljen tidigare i veckan. På 422 kr tyckte jag efter långt funderande att de var så pass övervärderade att en försäljning var motiverad. Min "riktkurs" är ca 350 kr medan Morningstar stannar på 319 kr. Ok, kvalitet ska kosta men...det finns andra alternativ, så åter till Saltängen.

Vad jag gillar
En del positiva faktorer finns:
  • Hög direktavkastning med kvartalsutdelning. Var annars får du 9 procents direktavkastning i den här lågräntemiljön? eWork är ett alternativ, men en viss del är ju extrautdelning.
  • Stabila intäkter genom att kontraktet med ICA löper till 2022. Hur var det med konkurrensfördelar då? Tja, du kanske inte smäller upp ett anpassat centrallager precis bredvid av uppenbara skäl (geografiskt monopol). Poängen med resonemanget med konkurrensfördelar är att intäkter ska vara förutsägbara i minst 5-10 år och att vinsterna ska skyddas mot konkurrens. I detta fall uppnår man det genom långa kontrakt.  
  • Ingen preferensaktie utan du äger ett bolag. På lång sikt får du del av värdestegringen på fastigheterna.
  • Inga valutarisker eftersom intäkter och utgifter är i SEK. Jfr med kanadensiska, eller snarare globala, Northwest Healthcare REIT (som dock har bättre tillväxtpotential).
  • Hur tråkig och kylig investering som helst. Centrallager? Ja, inte så att det lockar till skratt direkt, även om man ju alltid kan ha ett skämt på lager så att säga :-)
En något mer subjektiv poäng är att ett salt-relaterat bolag nu åter är i portföljen efter att australiensiska Ridley har fått lämna. Namnet lämnar förresten den del övrigt att önska eftersom svenska och engelska blandas i bolagsnamnet. Att gå hela vägen och döpa det till "Salty Meadow Property Invest" hade i och för sig ändå inte fått amerikanska investerare att flockas... :-)

En enkel beräkning
Siffrorna är lite snåriga pga kort historik, men i korta drag gäller följande:
  • 79 miljoner i hyresintäkter (låst till 2022 men påverkas av KPI)
  • 18 miljoner i räntekostnad (låst till 2020 på 2,83 procent)
  • 6,3 miljoner i amortering (1 procent)
  • 45 miljoner i utdelning
Kvar blir alltså cirka 10 miljoner till övrigt. Därför borde utdelningen vara hållbar utan att belåningen ska öka. För övrigt är marknadsvärdet 1075 miljoner och lånen på 630 miljoner.

Risker?
Ett antal risker eller negativa faktorer finns, se mer i prospektet.
  • Låg omsättning och noterad på First North. Ingen finbörs här inte.
  • Dålig tillväxt? Inflationsuppjusteringen av hyresintäkterna är inte så god pga koppling till KPI. Men med den höga direktavkastningen låter jag ränta-på-ränta effekten göra sitt. Kanske kan de få ut mer från kontorsdelen (12% av ytan tror jag) som för tillfället renoveras.
  • Stort beroende av en enda enskild kund, vad händer om kontraktet inte förlängs från 2022? Samtidigt, finns det någon säkrare hyresgäst än ICA? Och ICA är väl beroende av sitt största centrallager (det finns 6 stycken idag).  Och ska du bygga något nytt krävs det en ganska stor ansträngning och uppstartskostnad. Det borde gissningsvis vara lättare att t.ex. flytta ett huvudkontor som inte kräver lika mycket anpassning eller perfekt läge. ICA-handlarna äger dessutom idag nästan 5 procent av bolaget och vill väl då inte förstöra sin egen investering?
  • Lånen omförhandlas 2020, och högre räntebetalningar kan leda till lägre utdelning. 
  • Kort historik, bolaget noterades så sent som 15 januari 2015. Bolaget är en "avknoppning" från Tribona som tyckte att den vägde för tungt i portföljen (jfr dock resonemanget ovan). Tribona hade 20 procent av dem i sin portfölj, jag har nu 7 procent.
  • Styrelse och ledning har inget jätteinnehav direkt. Jag hade gärna sett större ägande där. Däremot kan man läsa lite mer om investerarna bakom bolaget i den här artikeln. Bland ägarna märks också t.ex. ICA-handlarna, Länsförsäkringar och JP Morgan vilket borde tyda på att det är ett sunt bolag.
Som ni kanske gissat tycker jag att det positiva överväger. Fastighetsbolag med 9 procents direktavkastning är min melodi för tillfället. Tillsammans med Northwest ska de ge ett gott kassaflöde in i portföljen. Den här är inte lika tillväxtorienterad men du har inga valutarisker att tala om. Nej, jag ser det som en riktig långsiktigt stabil högräntefond.

Vad tror du om det här? Är det här något för din portfölj? Normalt brukar jag fråga innan, men med den låga omsättningen ville jag faktiskt köpa först denna gång. Ok, lite som i vilda västern att skjuta först och fråga sen, men ja, man kan ju alltid ångra sig om man missat något väsentligt. I det här fallet tror jag dock det är marknaden som missat något väsentligt. Vad tror du?

söndag 22 mars 2015

Billigare courtage i Europa - välkommet!


Avanza har sänkt sina priser för europeiska aktier. Plötsligt blir många fler marknader tillgängliga pga rimligt courtage. Såg inte detta själv utan det kom upp via ett Twitter-inlägg från Irvings investeringar.

Nyheten är väl främst lågt courtage för Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Belgien, Holland, och Portugal, se prislistan. I korta drag kostar det från 11 Euro i Belgien, Frankrike, Holland, Portugal, och 19 Euro i Tyskland samt 19 GBP i Storbritannien. Andra avgifter kan tillkomma, som växling på 0,25 procent, och avgifter i landet. Framförallt har Storbritannien en transaktionsskatt på 0,5 procent.

Jag tycker två frågor uppstår: Vilka aktier är intressanta på dessa marknader? Och hur svarar de andra aktörerna på det här draget?

Intressanta aktier på de "nya" marknaderna?
Måste kolla mycket mer men detta är vad jag hittar vid en snabb titt och avstämning mot min bevakningslista. Med lägre courtage finns dock incitament att specialstudera marknaderna närmare.

Alla bolagen är utdelningsaktier som har potential till starka konkurrensfördelar, även om jag verkligen inte är inläst på dem.

Belgien
  • Belgacom är väl enda som ser halvaptitligt ut.

Frankrike
  • Edenred är en aktie jag kikar på. Äger man ett rikskort (rikskuponger) borde bolaget vara bekant. Klockren verksamhet, fin utdelning och en bred vallgrav. Ska skriva en analys om dem. Främsta minus är Swedish-match-upplägget med negativt eget kapital (sånt kan avskräcka).
  • Musee Grevin anknyter till Hans Roslings föreläsning på Avanza Forum. Tesen är att Europa kommer att få många besökare i framtiden, t.ex. till Museer.
  • Boiron är ledande på homeopatiska läkemedel. Också en nisch även om jag själv är något skeptisk till verksamheten. Men det klientel som köper produkterna lär inte vara superintresserade av ekonomi (och nu är jag fördomsfull) vilket i så fall gör det lättare att sälja till överpris.

Tyskland
  • Fielmann är ledande på glasögon och kan nog säga vara både slipade och visionära :-) Och jag gillar deras progressiva utdelningspolicy. Skämt åsido, tråkigt så det förslår och jag valde mellan dem och frisörkedjan Essanelle för länge sedan. Spontant är jag rädd för att e-handeln kan förstöra en del av konkurrensfördelarna för glasögonbutikerna.
  • Eurokai sysslar med containerterminaler och annan tråkig logistik. Har man inte hört om bolaget förut? Jo, bolagsnamnet för tankarna till Uruk-Hai (för de som sett sagan om ringen).

Storbritannien
  • Clarksons är ett stort innehav i portföljen. Världsledande inom sjöfart, även om de så att säga både seglar förutan vind och ror utan åror (tänker på att de inte äger några skepp).
  • Admiral är en nätmäklare för försäkringar.
  • Aggreko sysslar med tråkigheter som mobila kraftstationer, 
  • Caretech sysslar med välfärdstjänster av olika slag. Väl låg ROE för att vara superintressant.
  • Rightmove är deras motsvarighet till Hemnet. 
  • SAB Miller är en ledande ölproducent. (uppdaterat)

Holland
  • Mota Engil Africa är något så ovanligt som ett Afrika-fokuserat byggbolag. Gillar dock direktinvesteringarna i Sydafrika bättre, så tror att Engil får motas i grind. Ingen utdelning ännu pga ny notering men prospektet talar om 50 procent av vinsten.
  • Ahold är en storspelare inom livsmedel. Av namnet lär ju analytikernas första tanke vara att säga "hold" på aktien och det stämmer faktiskt.
  • Unilever är inte så tokig men kan redan köpas som ADR-aktie

Följer andra banker efter med lägre courtage?
Spännande att se vad det här ger för genomslag. Gissningsvis blir det svårare för Degiro när t.ex. Holländska aktier handlas till rimligt pris. Och vad kan Nordnet tänkas kontra med? Ska väl nämnas att de har 11 Euro på flera marknader sedan tidigare, men går de lägre? Ja, spännande att följa och tröskeln för att köpa europeiska aktier har i alla fall sjunkit.(uppdaterat)

Ser du några intressanta bolag på de nya marknaderna?

söndag 15 mars 2015

Northwest blir mer internationell - jag ökade


Aktie: Northwest Healthcare REIT
och Northwest International Healthcare REIT
Ticker: NWH.UN och MOB.UN
Kurs 8.83 CAD och 1.79 CAD
Direktavkastning: ca 9 procent och 12 procent

Northwest Healthcare REIT föreslås gå ihop med sin namne Northwest International Healthcare REIT. Transaktionen gör att det sammanlagda bolaget fortfarande har sin tyngdpunkt i Kanada (ca 60 %) men att fastigheter i Brasilien, Tyskland och Australien/Nya Zeeland tillkommer. Anledningen till att jag inte köpte den internationella från början var att Kanada var ett ännu mer defensivt val och att de där är riktigt starka i sin nisch.

För den som vill ha koll på den internationella REIT:en, se presentationen om affären och denna intervju. Intervjun är särskilt spännande kring 3.20-3.30 där det framkommer att de har lån i Tyskland bundna i 26 år (!) till 2,48 procents ränta. Kursen har gått ner sedan nyheten om sammangåendet kom, förstår faktiskt inte riktigt varför. Jag har ökat under veckan på strax under 9 CAD.

Bra eller dåligt?
Är affären positiv? Ja, inte negativ i alla fall enligt min mening. Den internationella delen har långa kontrakt, låga vakanser och fastigheter som "yieldar" väldigt bra. Ska man köra lite plus och minus tycker jag det positiva överväger. Här finns en bra sammanställning i pressmeddelandet om affären men jag skriver lite eget nedan:

Positiva faktorer:
  • Tillväxtfrågan får en naturlig lösning, NWH UN har inte direkt växt så mycket. Med den internationella delen finns större möjlighet på tillväxt på sikt. 
  • Ledningens fokus och korsägande reds ut. Nu riskerar inte det bli så att ledningen lägger mer fokus på den ena REIT:en på den andras bekostnad. 
  • Ett sammanlagt bolag har väl större chans att uppmärksammas och komma med i olika index, och få bättre spread (knappast någon stor sak för mig, bolagets verksamhet är avgörande)
  • Valutaspridningen blir rätt okey, se sid 18 i presentationen.
  • Direktavkastning lär i mina ögon inte sjunka. International-delen ger högre direktavkastning som aktie och backas upp av att fastigheterna i god ordning "yieldar" mer. 
Några minus finns givetvis:
  • De lär knappast vara lika starka i sin nisch på de internationella delarna som i Kanada och att det tar tid att bygga skalfördelar. Fokus tycks vara att jobba sig in i länder via samarbetspartners vilket låter rimligt.
  • Minskad fokusering mot den mogna Kanadensiska marknaden. Känslan är att bolaget går från att vara en defensiv spelare till lite mer offensiv. Mittbacken kombineras med en yttermittfältare och blir sammanlagt en offensiv ytterback - för att tala fotbollsspråk.
Hur blir det nya bolaget?
Sammanlagda bolaget, nya Northwest ser ut så här efter transaktionen. För full bild och kommentarer se sid 5 i presentationen.



Jag fascineras av de långa WALE-tiderna, dvs Weighted average lease time i Brasilien och Australasia. Fair Value på båda aktierna bedömdes förresten till mellan 10.25 - 11.75 CAD och 2.15 - 2.40 CAD. Ok, en köpt värdering men ändå :-)

Minskade i Protector och lite övriga tankar...
Minskade något i Protector på dryga 65 NOK då de börjar närma sig fullvärdering. Protector hade vuxit sig stora i portföljen och ja, även om det är något helt annat så har ju norska försäkringsbolag sina risker.

Vardia-frågan är ganska sent att skriva något om. Men man kan ju, med risk för att vara både uttjatad och efterklok se det som ett argument för diversifiering. Däremot tycker jag inte småbolag i sig är något att undvika. Och jag lider med dem som räknar helt rätt men på felaktiga siffror, det är ju inte deras fel. Händelsen har dock stärkt mig i min tro på att bara hålla sig till bolag som ger vinst och utdelning.

Ska väl betona att man bör göra sin egen bedömning. Jag gillar t.ex. Nortwest men man vet aldrig om det är ett nytt Vardia. Och det är dubbelt jobbigt när en aktie går ner och andra ev. köpt in sig på grund av det man tipsat om. Enda sättet att skydda sig är att sätta ett tak på portföljandelen och i mitt fall är det 15 procent. Lägre tak för svajiga bolag kan diskuteras (men jag undviker i princip dem).

Och det är grymt svårt att vara helt neutral och objektiv. Ta det jag skrivit nu. Jag menar, hur ska man mentalt bortse från att det är en aktie man äger? Om ni tycker jag är kroniskt positiv - stick gärna hål på eventuella bubblor även om jag tror och hoppas att Northwest verkligen inte är en sån.

I förra inlägget talade jag om en källskatteffekt, men kunde inte motstå att öka i Northwest trots att det ökar problemet (för alla kunder ska sägas, jag kör den i Kf). Jag tror ändå man ska kika mest på bolaget och jag bytte ju från en utländsk aktie till en annan, låt vara med högre direktavkastning = högre källskatt.

Vad tror du om nya Northwest? Och de övriga tankarna?

söndag 8 mars 2015

Utländska utdelningsaktier sämre i nollräntemiljön?


På grund av den låga räntenivån kan Investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring (Kf) i princip bli gratis. Givetvis är detta något bra. Men säg det goda som inte har någon nackdel med sig. Och som vanligt är det källskatt och company som spökar.

Nackdelen i det här fallet är att det kan bli svårare att få tillbaka utländsk källskatt när en ISK eller Kf går mot att bli "avgiftsfri". Som vi tidigare varit inne på gäller max 500 kr avdrag i ISK för källskatt om man har underskott av kapital (t.ex. bolån) medan Kf inte har en sådan begränsning. Men för båda gäller att det ska finnas en "avgift" att kvitta mot. Visserligen betraktas hela kundstocken som ett kollektiv i Kf, men det hjälper inte om alla skulle betala noll. Alltså:
Vid en nollränta kan du inte förvänta dig att få tillbaka all utländsk källskatt. 100 kr i utländsk utdelning blir i värsta fall bara värd 85 kr, p.g.a. 15 % källskatt som man inte får tillbaka. Men man måste skilja på reporänta och statslåneränta! Ännu har vi ingen nollränta på statslåneräntan.
Ja, vilken ränta pratar vi om? Reporäntan ligger på - 0.1 procent men statslåneräntan ligger på 0,58 procent. Vad avgiften för Kf och ISK blir beror på vad statslåneräntan är den 30 november året innan - och den är inte på minus ännu.

Gratis avgift och återbetalningsgrad återstår att se 
30 november 2014 var statslåneräntan 0,9 %. Avgiften för ISK och Kf är blev då för 0,27 procent för 2015, dvs 30 % av statslåneräntan. Statslåneräntan är i mars 2015 nu nere på 0,58 %. Om det står sig till 30 november blir avgiften för 2016 ca 0,17 %. Med de låga talen kan det möjligen bli svårt att få full täckning för all utländsk källskatt. Men det beror också på hur stora källskatter Avanza-kollektivet har totalt vilket givetvis är svårt att veta. Men risken för lägre återbetalningsgrad än vanligt är uppenbar i en lågräntemiljö om jag nu tänker rätt.

Återbetalningen sker ca 3 år i efterskott men det är ju ändå bra att vara förberedd, det är ju nu man i så fall måste agera. För 2012 års källskatt blev det full återbetalning nu nyligen så eventuella farhågor kan vara lite överdrivna.

Kan förresten även hänvisa till ett bra inlägg från Långsiktig investering.


Vad ska man göra för att ändå minska risken?
Ja, jag tänker inte sälja mina utländska utdelningsaktier i en diffus källskattepanik. Alternativen är väl att:
  1. Vänta ut och eventuellt riskera lägre återbetalning av källskatt för de år räntan är superlåg. Vi vet inte vad återbetalningen blir.
  2. Satsa ännu mer på svenska utdelare? Nja, något sen på bollen är man kanske då...
  3. Välja länder som har en förmånlig källskatt jämfört med normala 15 procent. Australien framstår t.ex. som ett väldigt bra alternativ. Utdelningar som räknas som "franked" har nämligen 0 procent källskatt och betalas ut i sin helhet, se länk. Mycket aktieägarvänligt! 
  4. Undvik i alla fall länder som har högre källskatt än normala 15 % då det ökar problemet. I och för sig ingen stor påverkan du bara är en av kund-kollektivet.
  5. Fokusera trots allt på kvalitet, värde och totalavkastning. Valutarisker och källskatteproblematik i all ära, men det bör inte hindra utländska investeringar. Hittar man "rätt bolag" tänker jag inte avstå från investering pga detta. 
Och sedan ett kort skattepolitiskt brandtal, och jag vet att jag nog talar för döva öron i det här sammanhanget: Varför kan inte fler länder vara så aktieägarvänliga som Australien? Så alla regeringschefer och stadsöverhuvuden som läser bloggen: stoppa otyget som heter källskatt! (haha).  

Vilka andra länder har förresten lägre källskatt än normala 15 procent? Här är en lista. och här en annan lista. Observera att de inte riktigt stämmer överens, men två bra länder tycks vara Australien och Malaysia. Av egen erfarenhet vet jag att 0 % dragits på Australiensiska aktier och 10 % på brittiska.

Australien - I like!
Ska faktiskt specialstudera Australiensiska bolag vilket kan ske i en kommande Australienspecial. Mest intressant tycker jag Woolworths är. Men på bevakningslistan återfinns t.ex. Bellamys (för sent!), BHP Billiton, Cash Converters, Capilano, Cover-More, Japara Healtcare, Monadelphous och Tox-Free, Har du fler tips? Rubriken på den sista är i alla fall klar: En både tox-free och tax-free investering :-)

Investeringar "Down under" passar alltså utmärkt även om statslåneräntan går "down under". Du slipper ju problemet om det inte dras någon källskatt (uppdaterat).

Hur gör du med utländska utdelningsaktier? Tror du det finns någon risk att inte få tillbaka källskatten? Jag sitter still i båten men spanar extra noga på lågskatteländer för framtida investeringar.

söndag 1 mars 2015

Sålde Österrikiska Posten - och några köpkandidater


En trotjänare har fått lämna: Under veckan har Österrikiska Posten lämnat sin post i portföljen.

Den har varit en rolig historia på alla sätt, vilket man inte kan säga om alla mina investeringar. Inköp gjordes kring 25 Eur september 2012 och därefter har kursen stigit rejält. Dessutom har Euron stärkts och utdelningarna trillat in. Problemet är att de ser dyra ut nu. Det tog emot, men har sålt strax under 44 Eur.


Ska man sälja av ett dyrt favoritbolag?
Jag blev retad av min sambo, som säger "nu håller du på och köper och säljer igen". "Ska du verkligen hålla på så där?" Befogade frågor till en som försöker vara långsiktig. Men jag tror det kan vara klokt att sälja när ett bolag blir tillräckligt övervärderat. Men vad är tillräckligt övervärderat?

Min senaste riktkurs är 38 Eur och går man på de 16 riktiga analytiker som följer bolaget så anser alla (!) att den nu är övervärderad. Kan inte vara helt fel att sälja då. Eller så kan man konstatera att analytiker sällan har rätt. Hursomhelst hade jag mindre än 5 % av portföljen i dem, vilket gjorde att jag antingen skulle öka eller sälja av. En minskning var inte aktuell.

Jag sitter faktiskt även och funderar på om inte H&M och Handelsbanken ser lite dyra ut. Har minskat i Handelsbanken, småfegt men jag är ännu inte beredd att sälja allt. Konkret så kanske Handelsbanken borde handlas kring säg 340-370 kr men står nu i typ 415. Är det läge att sälja av helt? Hur gör ni andra? Det här tycker jag är svårt. Jag gillar bolag som Handelsbanken men tycker att den, meteorologiskt talat har en klar till halvklar övervärdering. Sådana termer kan passa när värderingen är uppåt skyarna.


Ökade i Clarksons
Clarksons är det andra bolaget jag hade för lite i, noterat på Londonbörsen. Där valde jag istället att öka på kursen 20 Pund. För 2016 förväntas man få 4 % direktavkastning och ett P/E tal kring 12-13. Ok, inte svinbilligt men du får ett världsledande bolag inom den bortglömda skeppsmäklarbranschen med omnejd. Tror man på ökad global handel så är nog Clarkson en framtida vinnare. Och med fler människor på jorden och sjöfart som det mest effektiva fraktsättet lär de fortsätta tjäna pengar.

Har ägnat de senaste hemresorna från jobbet till att djupdyka i deras verksamhet och jag gillar det jag ser. Inte så att resenären bredvid tjuvkikar direkt, men låt gå. Konkurrensfördelar finns och jag tror de kan bli starkare av sammangåendet med Platou, som du kan läsa mer om här. Clarkson har ett starkt varumärke, liksom Platou, och  sitter på all information, Och du har förhoppningsvis någon slags nätverkseffekt p.g.a. kontor överallt i världen. Slarvigt kan de beskrivas som ett Blocket eller eWork för Shipping-branschen.

Möjligen kan man argumentera för att inträdesbarriärerna är för låga i skeppsmäklarbranschen, men de stora har ändå fördelar. Jfr med vad som sägs i denna intervju när Clarkson shoppade loss i Uppsala. Och skillnad från rena shippingbolag är Clarkson inte kapitaltunga och kräver inget högt Capex - vilket ger dem en god utdelningsförmåga.


Fler köpkandidater?
Närmast till hands är att öka i Woolworths. De åkte på en smäll nyligen och jag har ett inlägg på gång om saken där jag kör ett tomatsås-exempel för att se om min tes håller. Ökade förresten lite i eWork men nu kan jag knappt öka mer i dem pga hög portföljandel.

Har även ett gäng med andra bolag på bevakningslistan och möjligen finns något guldkorn där. Här är några av de heta kandidaterna. Lade till några klatschiga rubriker så att man ser vad det handlar om:
  • Cash Converters (AU)  - välja second hand i första hand?
  • Fu Shou Yuan (Kina) - medelklassens framtida bostäder?
  • Trade Me Group (AU) -  Nya Zeelands Blocket snart ur startblocket?
  • Akcansa Cimento (Turkiet) - en cementerad plats i portföljen?
  • TAV Havalimanlari (Turkiet) - turkiska flygplatser som lyfter?
  • Edenred (Frankrike) - rikskuponger ett säkert kort?
  • Care-Tech (UK) - välfärd väl värd en investering?
Kan något av dessa vara värd en närmare titt? Möjligen kan Fu Shou Yuan gå bort pga Kina. Och Care-Tech och Edenred har egentligen för hög skuldsättning för att vara riktigt heta. Och Turkietbolagen, ja då måste man tro på den turiska Lira'n och den turkiska liraren Erdogan.

Vad köper förresten du idag när det mesta känns lite dyrt till halvdyrt? Alla tips mottages. På andra sidan jordklotet inget hinder :-) Stora bevakningslistan är på närmare 100 aktier men det är absolut ingen garanti för att jag missat något bra case. Finns ju typ 38 000 aktier att välja på globalt :-)

söndag 22 februari 2015

Inköp MTN Group - Afrikas största telekombolag


Aktie: MTN Group
Notering: Sydafrika (MTN:JNB), USA (MTNOY:PKC)
Kurs: 212 ZAR
Direktavkastning: ca 5,5 procent förväntad
Courtage hos Avanza: ca 750 kr eller 150 kr (USA) + avgifter

Under förra veckan sålde jag Telia och köpte MTN Group istället, kurs (204 ZAR). Minskade lite i Protector vid kursrusningen efter rapporten och plockade in det i köpet också. En miniökning i högutdelaren eWork hanns också med, samt en minskning i Handelsbanken. Men åter till MTN.

Hur köper man aktien? Var? 
Du kan handla aktien hos Avanza via telefonorder. Trots att uppgifter saknas är det möjligt att handla direkt i Sydafrika och andra exotiska marknader som t.ex. Turkiet, Indonesien, Malaysia och Japan. Courtaget i Sydafrika är högt (normalt 749 kr) och dessutom tillkommer en växlingsavgift på 0,25% samt en liten avgift i Sydafrika. Orden kan dock justeras under dagen och för mig har det fungerat ok trots allt.

Bolaget går också att köpa i USA, Pink Sheets (ticker MTNOY och MTNOF) och courtaget blir då cirka 150 kr + växlingsavgift. Jag skulle gå på den första med Y på slutet pga mycket bättre omsättning, men har inte läst in mig på skillnaderna. Omsättningen är dock lägre än Johannesburg, du får en avgift på utdelningen, samt ytterligare en valuta (USD) att hålla reda på (uppdatering, feltänk från min sida, USD spelar ingen roll). Beroende på orderstorlek kan det givetvis vara mycket smartare att köpa i USA trots allt. Möjligen finns en risk med Pink Sheets i sig, men MTNOY har hyfsad omsättning.

Valde att köpa aktierna i min kapitalförsäkring och inte ISK eftersom jag annars riskerar att inte få tillbaka all källskatt.

Var finns info?
Den uppenbara källan är givetvis bolagets hemsida. Men sedan finns ett antal intressanta källor man kanske inte tänker på:
Själv tänker jag hårdbevaka hur Carnegie Afrikafond gör med sitt största innehav, MTN är 9 procent av fonden. En given tanke är varför man ska ge sig in i marknader där man har ett informationsunderskott. Mitt svar är den överskottsinformation du bombarderas av i Sverige likväl kan vara svår att sålla bort. Du har ändå tillräcklig information om du nöjer dig med de stora dragen,

Och varför Afrika?
Tja, högre courtage, politiska risker och inflation är en nackdel. Samtidigt är Afrika något som verkligen växer, jag menar dels växande befolkning men framför allt en snabbt växande medelklass. Detta syns inte i medierapporteringen som är kroniskt negativ. Jag siktar inte heller på vilka bolag som helst i Afrika utan de som verkligen gynnas av en rikare medelklass och ökad inhemsk konsumtion (t.ex. Famous Brands, MTN Group och Discovery Ltd).

Ett begrepp i sammanhanget är "the demographic dividend" och jag är ju en utdelningsinvesterare :-)


Checklistan

1. Funnits i 10 år och delat ut de senaste 2 åren
Grundat 1994 och delat ut sedan 2004 (uppdaterat).

2. Utdelningsväxare eller högutdelare?
Både och faktiskt! Under 2015 förväntas direktavkastningen blir 5,5 procent, dvs Telia-klass, och den har under åren stadigt växt.

3. Enkel verksamhet som man förstår sig på och gillar
Ja, telefoni, bredband och fiber är väl en del av infrastrukturen numera. 

Bolaget ser jag ungefär som en blandning av Fortum (utility), Telia (telekom) och H&M (starkt varumärke) om man skruvar upp tillväxten i de två första. 

4. Starka konkurrensfördelar, gärna en "vallgrav"
De konsekvent höga marknadsandelarna (de är 1:a och 2:a) gör att licens-, reklam- och nätkostnader kan slås ut på många användare. Precis som Telia har bäst marginaler där de är störst borde samma sak gälla MTN. I de fall de bygger fibernät så kan det bli små lokala monopol, se Nigeria som exempel.

Vissa byteskostnader finns hos konsumenterna även om det i och för sig är ganska lätt att byta telefoni- och internet abonnemang numera.

Deras varumärke är superstarkt. I den här rapporten finns de med som enda afrikanska bolag bland världens 100 starkaste varumärken. I inledningen nämns de tom i samma mening som IKEA, vilket är lite kul: 

"IKEA has successfully positioned itself as different and great value rather than cheap, while MTN is growing rapidly in African markets buoyed by its mission to help people. Red Bull is an experiential lifestyle brand defining differentiation, while there are huge international opportunities for PingAn Insurance, an entrepreneurial private brand."

Som kuriosa är PingAn Insurance som också nämns ovan det bolag i Kina som Discovery Ltd har samarbete med. Sammantaget ser jag MTN som en lågkostnadsproducent med ett starkt varumärke.

5. Måttlig skuldsättning
Debt/Equity på 0.41 att jämföra med Telias 0.91 när jag tittar på Financial Times.

6. Pålitlig ledning med egna innehav
Jag tog en sväng ner till Sydafrika och snackade med hela gänget innan jag köpte in mig... nej, faktiskt inte :-) Däremot så åker Carnegies förvaltare Karin Fries då och då dit och har bolaget som största innehav. Det borde vara en kvalitetsstämpel.

7. Tillväxtmöjligheter
Ett rungande ja skulle jag säga, det här är väl en av de sista tillväxtmarknaderna? Du har en befolkning som växer, en medelklass som växer ännu snabbare, mobilanvändande som ökar, internettrafik som ökar etc. Här är en liten beskrivning av caset, låter ju ganska bra med 240 miljoner nya mobila internetanvändare till 2020? Om MTN bara behåller sin marknadsandel så borde tillväxten vara given.

Endast 30 % av försäljningen kommer från Sydafrika vilket gör att de har bevisat att de har en modell som fungerar utomlands.


Värdering då?
P/E 14 på 2014 års vinst, och förväntat 12 på 2016 års vinst. Det roliga är att förväntad direktavkastning går från 5,5 procent till knappa 7 procent. Vi har en högutdelare där utdelningen växer och ROE ligger kring 25 procent.

Vinsttillväxten de senaste 5 åren är 12,5 procent och utdelningen har vuxit snabbare än så. För att vara ett så högkvalitativt och högutdelande bolag tycker jag värderingen är ganska låg. Min "riktkurs" enligt mina amatörformler är dryga 300 ZAR. 

En jämförelse med Telia ger vid handen att de på 1-2 års sikt går om i utdelning och med tanke på hur tunga Telia är i Norden (=låg tillväxt) och vad som kan hända i Öst (läs Putin) så är väl riskerna större i Telia på lite sikt? Vad kan hända som rubbar MTN? Med högst marknadsandelar måste man väl schabbla bort sig rejält om man låter konkurrenter med sämre lönsamhet komma förbi. Visst är valutarörelserna något att beakta, men de är diversifierade och har största försäljningen (70%) utanför Sydafrika.

Kanske är det galet att byta bort bredband till Svensson-villan mot bredband i Lagos. Eller inte. På punkt efter punkt är MTN Group ett bolag som ser bättre ut än Telia. Till skillnad från Millicom har de en låg skuldsättning och är fokuserade på Afrika (med undantag för typ Syrien, Iran och Afghanistan!). Låt dock inte de sista verksamheterna inte skrämma, absoluta tyngdpunkten är i Afrika. Att valutarisker finns är dock ett mer verkligt hot även om intäkterna är diversifierade (uppdaterat).

Nej, jag har ändå köpt in mig och känner mig trygg med det. Om man ska äga något telekombolag tycker jag detta verkar vara något av det mest intressanta som finns! Till skillnad från t.ex. Kina så är bolaget inte heller lika "hett" (förutom klimatet) vilket gör att värderingen är lägre.

Vad säger du om detta bolag? Vad får dig att inte köpa?

söndag 15 februari 2015

Negativ ränta, vad är att vänta?



Jaha, då är sparkontot ännu sämre som sparalternativ och Ingves sliter säkert sitt hår bakom kulisserna. Med tanke på Riksbankens beslut om negativ ränta kan den absurda situationen uppstå att man måste betala för att ha pengar på sparkontot. Jag menar, idag är det löjligt med vissa bankers "fantastiska" ränta på 0 procent på ett så kallat sparkonto. Men det kan bli ännu värre.

Hur påverkar nollräntan mitt sparande? Kanske inte så mycket, men tre tankar har jag:

1. Väljer fortsatt aktier med hög eller växande direktavkastning
Som jag varit inne på tidigare i tankarna inför 2015 så fungerar högavkastande aktier i alla lägen. Ju lägre ränta desto bättre framstår aktier med en saftig direktavkastning. Visserligen kan fallet bli stort om räntorna klättrar upp igen (då blir räntesparande ett bättre alternativ) men det lär dröja.

Lite lägre men växande direktavkastning går också bra även om hög och växande är det bästa!

Exempel på aktier jag äger med hög direktavkastning är  eWork (8,5 procent ink. extreutdelning), Northwest Healthcare REIT, 8,5 procent, Woolworths, 4,5 procent och Protector (4 procent). Samtliga har betydligt bättre ränta än nollränta om man tittar på direktavkastningen! 

2. Vågar gå utanför sömniga Europa för att hitta växande bolag
Det är inte bara Sverige som går trögt utan hela Europa. I Sverige finns visserligen många exportbolag (tänk H&M). Men generellt tror jag det är bra att även kika på marknader och bolag som växer på allvar oavsett Europas skuldkris och oberäknelige herr Putin.

En fördel med att gå utanför Europa är att du sprider ditt sparande i olika valutor och marknader. Visserligen tjänar t.ex. H&M in sin vinst i olika valutor men ändå. Om du heller inte tror att regeringen är "bra för Sverige" (utläses med Bildt-dialekt) så kan du göra en "förbifart Sverige" genom att investera i utlandet i valfri andel. Sen ska man väl inte investera i Kinesiska kolkraftverk bara för att retas med miljöpartiet, men jag hoppas poängen framgår.

Exempel på affär i närtid: Bytte Telia mot Afrikas största telekomoperatör (mer om det i annat inlägg). Där har vi en marknad som växer i form av ökad befolkning, större medelklass och ökad mobiltäthet. Och tänka sig, kanske tom mindre korruption också.

3. ISK och KF fortsatt billigt - i bästa fall mer än gratis!
Det här är något av det mest spännande. I valet mellan ISK/KF och vanlig depå så framstår de två första som vansinnigt billiga eftersom avgiften/skatten kopplas till ränteläget. Ja det negativa ränteläget kan till och med göra att kostnaden omvandlas till en betalning. Skulle inte tro att det blir så, men... märkligt att man inte tänkte på det hela när man utformade något så färskt som ISK. Skatteverket utreder för närvarande frågan.

Man får nog inte betalt men snorbilligt lär det bli med både kapitalförsäkring och Ingvesteringssparkonto :-)

Sammanfattningsvis investerar jag nog rätt likadant oberoende av ränteläget. Hur gör du? Gör du några förändringar? I portföljen eller i tankesättet?

onsdag 11 februari 2015

Nästa ekonomiprat och ett telekombyte på väg?


Nästa ekonomiprat blir på Belgobaren i Stockholm torsdagen den 5 mars kl 18.

25 platser är bokade och det ser ut som att de kommer att fyllas denna gång. Skrev lite kort på Twitter om det var en lämplig dag, och tydligen var svaret Ja, för 13 platser är redan tagna (inklusive mig). Så anmäl dig enklast här på bloggen. Kanske kan man misstänka en Hemberg-effekt med tanke på vem som var den hemliga gästen förra gången.

Teman som skulle kunna vara något att diskutera är nyhetsbrevet Värdepappret och att anonymiteten i bloggvärlden tycks minska så som Spartacus noterat.

Lär säkert också finnas bolag och rapporter i överflöd att diskutera. Slutligen kan man även lägga in något slags extra spänningsmoment som att den som först nämner ett norskt försäkringsbolag får bjuda på öl. Eller nej, kanske inte :-)

Hursomhelst, välkommen med din anmälan och hoppas vi ses 5 mars!


Exit Telia och välkommen MTN Group?
Funderar allvarligt på att byta ut Telia mot en sydafrikansk teleoperatör vid namn MTN Group. Galet? Nej faktiskt inte. P/E 14 och 5,4 procents direktavkastning är bra för ett bolag som växer och det här är Afrikas största teleoperatör.

Den uppmärksamme läsaren kommer kanske ihåg att bolaget ratats tidigare. Det som hänt sedan dess är att jag lyssnade på fondpoddens utmärkta Afrikaavsnitt där bolaget nämndes som Carnegie Afrikafonds största innehav, vilket inspirerat till vidare läsning.

I grund och botten är tesen enkel. MTN är ett bolag som växer och agerar på en kontinent som har framtiden framför sig, även när det gäller telefoni. Om något så kommer mobiltätheten öka och den växande medelklassen att efterfråga snabbare hastigheter. Nordiska marknaden är däremot ganska mättad (fiber undantaget) och Telias verksamheter i öst har typ Putin som närmsta granne.

Till samma värdering får du ett bolag som växer vinsten, växer utdelningen, har högre avkastning på egna kapitalet samt en lägre skuldsättning. Tittar man bara så kort som två år framåt så förväntas MTN sprinta förbi ett Telia som har svårt att komma ur startblocken. Egentligen är det väl inget fel på Telia, du har en stabil utdelare där, men jag tycker MTN ser ut att ha både högre kvalitet och lägre värdering.

Valutarisker då? Ja, det som är bra med MTN är att de har verksamheter i hela Afrika och bara 30 procent av vinsten kommer från Sydafrika. Därför blir jag inte alltför tung i Sydafrika (möjligen i Afrika med 25 % av portföljen). Om Sydafrikas valuta går ner så går vinsten upp för bolaget. Risken är snarare att valutan i Nigera och Ghana tappar mot den Svenska. Noteringen i Sydafrika gör att ledningen bör vara bra samt att man kan lita på redovisningen.

Teleoperatörer i sig gillar jag och de sysslar med en nödvändig infrastruktur. Och den aktör med störst marknadsandel (MTN har t.ex. 50% i Nigeria och Ghana) blir en lågkostnadsproducent eftersom fasta kostnader för nät, licenser och reklam slås ut på flest användare. Fiberdragning pågår också, t.ex. i Nigeria, vilket är lokala monopol som inte heller lär regleras lika snabbt som i Sverige.

Allt sammantaget är jag sugen på ett byte. Men vis av erfarenheten tänkte jag ta emot input innan. Hojta till innan jag gör något dumt alltså. Eller stöd mig om det är smart. Nu har ni chansen.

Ska väl nämna att bloggen inte kommer få en supertilt mot Afrika men 3 bolag av 14-15 stycken är inte fel tycker jag. Vad tycker du?

söndag 8 februari 2015

Invocare - six feet under down under


Aktie: Invocare Limited (IVC)
Notering: Sydney enbart
Kurs: 12.86 AUD
Direktavkastning: ca 3 procent
Courtage hos Avanza: ca 59 AUD = 375 kr

Det här är en kandidat till världens mest defensiva aktie. Ett givet bolag att titta på om man gillar serien Six feet under och även kan tänka sig att investera "down under". Australiensiska Invocare sysslar nämligen med begravningar. Det jag gillar ur ett investeringsperspektiv är att verksamheten är väldigt ocyklisk, eller snudd på kontra-cyklisk. Till sin karaktär blir bolaget en slags obligation eller ett högräntekonto eftersom allt är så förutsägbart, för ingen annan bransch har väl en sådan predestinerad vinst?

Ska man investera i begravningsbyråer finns inget digert utbud, de största bolagen är:
  • Service Corporation International (USA)
  • Dignity (GB), 
  • Lung Yen (Thaiwan) 
  • Invocare (AU)
  • Fu Shou Yuan (Hong Kong)  
Därefter finns ett gäng japanska bolag samt amerikanska Stonemor, Matthews International och Carriage Services. Därför är en titt på Invocare motiverad.

Sen är det givetvis något osmakligt med att investera i ett sådant bolag (jfr Peter Lynch som just föredrog motbjudande bolag med tråkiga namn). Man vill ju inte profitera på andras död. Men så här ser jag det: Bolaget sysslar med service och tillför ett mervärde för de anhöriga. Och privata bolag ger ofta bättre service än om allt sköttes av staten eller kommunen. Och de är ju inte på något sätt skyldiga till att folk dör (jfr cigarettbolag, vapenbolag och tillverkare av osäkra bilar).


Checklistan

1. Funnits i 10 år och delat ut de senaste 2 åren
Ja, grundat så sent som 2001 och en pålitlig utdelare.

2. Utdelningsväxare eller högutdelare?
En mycket stabil utdelningsväxare som alltid har höjt utdelningen sedan starten 2004. Grafen blir lite missvisande pga en extrautdelning 2005. Direktavkastningen ligger på måttliga 2,9 procent.

3. Enkel verksamhet som man förstår sig på och gillar
Enkelt ja, men gillar vete tusan... Alltså, ja som investerare men jag skulle personligen inte gilla om de tog ut överpriser utan jobbade med låga priser och bra service. Så nja på den här punkten. Det blir lite märkligt när det t.ex. är en negativ nyhet att årets influensa var svagare än på många år.

4. Starka konkurrensfördelar, gärna en "vallgrav"
Ja, det finns. Narrow moat enligt morningstar beroende på en stark marknadsposition och bra rykte. Man kan också tänka sig att de som en stor spelare kan köpa upp mindre byråer billigt (jfr serien Six feet under) som sedan införlivas i dyra Invocare. Och skalfördelar finns väl bland annat i reklam och inköp. Som stor aktör med gott rykte kan de nog lättare höja priserna än andra.

ROE ligger på höga 27-28 procent men det beror delvis på skuldsättningen.

5. Måttlig skuldsättning
Nja, debt/equity på 1,4 vilket är högt. Den stabila verksamheten gör väl i och för sig att man kan skruva upp skuldsättningen, men detta är i högsta laget. Kan tänka mig att de är ganska räntekänsliga.

6. Pålitlig ledning med egna innehav
Absurt nog heter huvuddirektören Fisher (jfr Fisher & Sons i serien Six Feet Under) och ledningen har stora egna aktieinnehav. Se årsredovisningen sid. 30.

7. Tillväxtmöjligheter
Ja, inga problem där. De finns förutom Australien i Nya Zeeland och Singapore. Har alltså visat att de kan ta sig utanför Australien vilket är viktigt.

Värdering då?
P/E 29 på 2014 års vinst och en direktavkastning på 2,9 procent. Man får betala dyrt för stabiliteten.

Hade kursen varit säg 7-8 AUD vilket kanske är orealistiskt, så hade jag varit intresserad. Morningstar har en riktkurs på 10 AUD så nog förtjänar bolag en premiumvärdering. Men ändå, det här lockar inte.

Summering
Kvaliteten är okey, möjligen med undantag av skuldsättningen, men priset är för dyrt. Har velat kika närmare på bolaget länge men blir avskräckt när jag nu gör det. Det är väl naturligt att bli avskräckt av denna typ av bolag i och för sig :-)

Kanske har jag för höga förväntningar och ska istället se bolaget som en supertråkig räntefond och då är ju 3 procents ränta (direktavkastning) bra. Men Telia är ju dubbelt så bra med sina 6 procent, men till högre risk. Men ändå, nej jag köper inte Invocare.

Har inte gett upp branschen helt utan är lite sugen på att gräva lite djupare i Kinas största begravningsbyrå Fu Shou Yuan som nämndes i inledningen. En smått absurd investering i Kinas växande medelklass. Inget av de andra bolagen lockar vid en snabbtitt. Tyvärr är Kina inte bästa landet att investera i pga korruption etc, men bolaget kan vara värt en titt ändå.

Vad anser du om Invocare? Och om dödgrävarbranschen?

söndag 1 februari 2015

Varför jag inte lockas av Degiro


För den som missat det så har nätmäklarna Avanza och Nordnet fått konkurrens. Kan holländska Degiro vara något att ha månntro? Är det en holländare som flyger? Spartacus Invest har också skrivit om ämnet på sin blogg.

Att kunna handla exotiska utländska aktier superbilligt lockar, särskilt med mitt fokus, men det finns några saker som håller mig tillbaka. Ok, jag har ett slags samarbete med Avanza, så möjligen är jag partisk men så här tänker jag i alla fall:

Nuvarande hinder
Idag finns några saker som gör att jag inte ens testar att skapa ett konto:
  • Ingen insättningsgaranti eller investerarskydd. Kan själv inte bedöma hur säkra mina pengar är utifrån det som sägs på webbplatsen om en självständig juridisk enhet. Jag menar, hur sårbar är man om det sker något fiffel, och hur ser ägarstrukturen ut hos Degiro?
  • En bra hemsida är ett krav. Vad jag förstått så visar Degiro inte ens orderdjup.
  • Bra kundservice är också ett krav. Förr eller senare kommer det bli något problem och jag vet att Avanzas kundtjänst är suverän.
  • ISK (investeringssparkonto) och KF (kapitalförsäkring) är inte möjlig. Det gör att man måste deklarera alla försäljningar. Puh. Och 30 % skatt på utdelningen. Puh igen. Nej, även om webbsidan och tjänsten är 2015 så är det skattemässigt ett långt hopp tillbaka.

Om de erbjuder ISK eller KF då...?
Läste på Twitter att de kanske fixar ISK och KF inom något år. Läge att gå över då? Onekligen blir det hela mer intressant men hjälper det? Pga källskattsproblematik (max 500 kr tillbaka) så är KF överlägset ISK för just utländska aktier i större mängder. Utdelningar över 3333 kr om året får man i normalfallet inte tillbaka källskatten på fullt ut, vilket gör att KF då är bättre. 

I ett investeringssparkonto äger du tillgångarna själv och investerarskyddet bör gälla. Men i en KF är du inte ägare utan det blir en slags fordran du har mot banken. Du är inte skyddad med någon automatik utan tillsyn och regelefterlevnad är A och O. Då litar jag fortfarande mycket mer på t.ex. Avanza än på en nystartad Holländsk nätbank med extremt låg personaltäthet. Om jag skruvar upp risken i form av att jag på något sätt riskerar pengarna... ja då är courtaget en mindre fråga i sammanhanget. 

Observera att jag har noll indikation på att något är konstigt. Jag sover bara bättre när min fordran är mot en bank som heter Avanza eller Nordnet. Eller en klassiskt svensk storbank för den delen. Finansinspektionen ska ha koll på dem, och jag vet att Avanza har en väldigt liten risk i sin utlåning.

Får se om Degiro blir bättre i framtiden. Elektronisk handel på t.ex. afrikanska börser vore en dröm. Men inte om den minsta risk för mardröm finns. För övrigt blir resan spännande att följa eftersom den testar hur konkurrensen fungerar och hur lättrörliga sparkonsumenterna egentligen är.

Hur ser du på Degiro? Lockas du? Vad skulle få dig att gå dit?

söndag 25 januari 2015

Vilka nyckeltal är viktigast? Och dra alla över samma kam?


Att hitta fantastiska bolag är att komma halvvägs. Jag kör med checklistan för att få ner antalet köpkandidater. Ändå är det många fina "fiskar" som fastnar i nätet. Hur bedöma om bolaget är köpvärt? Och kan det vara läge att minska eller sälja ett fantastiskt bolag ifall värderingen är för hög?

Ska framöver gå igenom hur jag ser på bolagens kvalitet och värderar aktier. Men en grundläggande fråga är vilka nyckeltal som är viktigast. De nyckeltal jag tittar mest på är:
  • Pris mot vinst (P/E)
  • Pris mot kassaflöde/fritt kassaflöde (P/FCF)
  • Direktavkastning

1. P/E-tal
P/E-talet är ett klassiskt värderingstal som har sina brister. Vilket pris betalar du för bolagets vinst?
Blir ganska skeptisk till köp vid P/E tal över 15-20. Riktiga kvalitetsbolag som H&M och Famous Brands är jag dock beredd att köpa till höga P/E tal. Men enkelt uttryckt bör ett bolag som t.ex växer med 10 procent per år inte ha ett P/E-tal på 20 utan snarare 10.

Uppgifter finns t.ex. på Financial times och 4-traders för i princip samtliga aktier.

2. P/FCF
Pris mot kassaflöde kan vara ett mer rättvisande värde än P/E talet eftersom det tar hänsyn till hur mycket kassaflöde bolaget skapar. Här tas hänsyn till inbetalningar och utbetalningar på bolagets konto, medan vinsten påverkas av avskrivningar och andra (fiktiva) transaktioner och nedskrivningar.

Jag brukar titta på det fria kassaflödet, eller P/FCF. Här är frågan hur mycket av kassaflödet som måste återinvesteras i verksamheten. Ett bolag som inte behöver göra stora investeringar kan ha ett högt fritt kassaflöde vilket ger möjlighet till stora utdelningar.

Tyvärr har jag inte hittat någon smidig sammanställning av detta nyckeltal (förutom via börsdata), vilket gör att det ofta krävs manuella beräkningar. Visserligen inte så svårt då det i princip är årets kassaflöde minus investeringar, men här ska man skilja på underhållsinvesteringar och tillväxtinvesteringar och då krävs det rejäla djupdykningar. Särskilt när man har eller bevakar många utländska aktier blir det ett hästjobb (ett argument för att minska antalet bolag, jag vet:-)

En riktig snabbtitt är att titta på 4-traders uppgifter om (underhålls) Capex, en genväg som säkert framkallar rysningar hos varje fullfjädrad ekonom som läser denna text. Fördelen är att uppgifter finns för i princip alla bolag vilket gör det hela snabbt och jämförbart sinsemellan.

3. Direktavkastning
Ett nyckeltal som jag tittar mycket på. Det säger en hel del om H&M har 2 procents direktavkastning eller 5 procents direktavkastning.

Andra nyckeltal?
P/B eller priset mot bokfört värde svarar på hur mycket substans du får när du köper ett bolag. Köper du en en krona för en 50-öring blir det ofta en bra affär. Jag brukar dock inte exkludera bolag som värderas högt utifrån denna parameter. H&M är ett tydligt exempel på ett bolag utan så värst mycket "substans" men som ändå är fantastiskt. Särskilt för fastighetsbolag och investmentbolag tenderar jag att ändå kika på detta nyckeltal.

Pris mot försäljning P/S och ett bolags marginaler kan också vara något att kika på. Men i princip är det de tre första nyckeltalen jag kollar på.

Dra alla bolag över samma kam?
En given fråga är också om man kan ha en modell för samma aktier, eller en värdering to rule them all.

Själv tittar jag som sagt främst på PE, fritt kassaflöde och direktavkastningen. Konsekvensen är att jag i stor utsträckning undviker bolag med högt underhålls-capex eftersom de är dyra sett till det fria kassaflödet. Bolag med väldigt högt P/E tal eller utan utdelning blir inte heller så intressanta.

Kommer då att tänka på en rolig (nåja) historia om personen som hade uppfunnit en rakautomat som man går in i och sedan får en en automatisk och snabb rakning av. Men alla personer ser ju inte likadana ut? Jo efteråt gör de det:-) Kanske är det på samma sätt när man värderar bolag. Finns det verkligen en modell som passar alla?

Vilka nyckeltal tittar du på?