söndag 24 januari 2021

Inköp: Mo-Bruk, polsk återvinning



Har under förra året köpt in polska Mo-Bruk, ett polskt ESG-bolag med fullt fokus på återvinning. För en färsk analys och bra genomgång, se Framtidsinvesteringens inlägg. Mina inköp var något otajmade och jag har en inköpskurs som är något högre än dagens kurs på 290 Zloty. Se gärna bolagets hemsida och prognoser på marketscreener.

Plus och minus

Det finns mycket jag gillar med bolaget:

  • Typ 100 procent ESG, på riktigt, i verksamheten.
  • Stark tillväxt över lång tid
  • Nästan skuldfritt, stora investeringar gjorda.
  • Stort familjeägande (även om de minskat).
  • Hög direktavkastning och tillväxt. 
  • Marknadsledare med patent
  • Litet bolag (microcap) som siktar på att bli större.
  • Möjlighet till internationell expansion.
  • Fina fonder har gått in, se Morningstar.

Risker och oklarheter finns såklart också:
  • Regleringsrisker? Återvinning är ett känsligt område.
  • Ökad konkurrens? Finns stora jättar på området även om Mo-bruk är nischade.
  • Familjen har minskat sitt ägande, ser de en sämre framtid?
  • Litet bolag, vilket alltid är en risk.
  • Du kommer inte vara först på bollen i ett polskt microcap.
  • Lite dyrt att köpa, maxcourtage 750 kr hos Avanza (kapitalförsäkring, telefonorder) även om Degiro är billigare. 

Summering

Ska man sammanfatta det tycker jag det är billigt ESG-bolag, vilket är ovanligt. För 2021 års vinst (OBS prognoser!) får du följande typ av bolag till Till P/E 11 och ca EV/EBITDA 8:
  • Revenue-tillväxt: 13 procent i snitt per år per år senaste 5 åren, 25 procent per år senast 3 åren, 40 procent senaste året. 
  • Vinst-tillväxt: 144 procent per år senast 3 åren, och 11 procent per år senaste 10 åren. 
  • ROE: 15 procent i snitt senaste 5 åren, 55 procent senaste året. 
  • Alltså har bolaget såväl bra momentum som hög lönsamhet.
Sen är ju frågan hur det ser ut i framtiden och jag har ingen spåkula. Men jag tror på återvinning, många ESG-bolag brukar vara dyra. Detta är i förhållande till tillväxten snarare billigt. Skulle man ta Tomra- eller Nibe-multiplar, bolag som också växer sämre, finns en betydande kurspotential. Men ett polskt smallcap ska kanske inte alls värderas på samma sätt, vad vet jag. Det jag ändå vet att jag vill äga detta med en rimlig andel, och i mitt fall är det cirka 5 procent av portföljen, just nu.

Vad tror du om Mo-bruk? 

söndag 17 januari 2021

Portföljreglerna efter input


Har funderat till efter de kloka kommentarerna på mitt söndagsinlägg om portföljregler. Visst är det alltid individuellt men jag har valt att skruva på reglerna. Körde även en Twitter-omröstning där merparten är ganska offensiva i portföljandelar. Jag kommer inte, som tänkt, sätta en absolut högsta gräns vid 15 procent utan flyttar den till 20 procent. Tack för kommentarerna!

Så här kan man summera de uppdaterade portföljreglerna:

  • 10-20 bolag
  • 0-5 procents kassa (uppdaterat)
  • Minst 2,5 procent vid inköp
  • Max 20 procent i ett enda bolag
  • Ingen ökning över 15 procent
  • Extra vaksamhet vid höga andelar
När det gäller kassa är 1-5 procent en effekt av att jag inte vill eller kan tajma marknaden. Över tid så tror jag på att köpa/behålla/omfördela i bra bolag. Vän av diversifieringsordning kan anmärka att jag "bara" är diversifierad på aktier. Men det är vad jag tror mest på och kan (försöker kunna). Bitcoin, råvaror etc är svårt och extremt många kollar på det, jämfört med de företrädelsevis små bolag jag bevakar. Tror det är svårare att få en edge i det som är populärt och välbevakat.

Vinnarna kommer att få löpa lite längre än vad jag från början tänkte, och gå upp till 20 procent. Men om bolaget väger 21 procent kommer jag minska ner till under 20. En dum regel, javisst. Men jag måste skydda mig mot min egen dumhet och inte ta alltför stor enskild bolagsrisk. Allt kan hända i alla bolag, även det man inte har någon chans att förutse (unknown unknowns, svarta svanar etc) och psykologin kan spela spratt. "Worst case" i positiv mening är då att hela tiden tvingas hyvla ner till under 20 procent, men det kan jag leva med. Jag växlar matematisk vinst mot ännu godare nattsömn.

På Twitter är det normala ännu högre andelar men jag kör (såklart) vad som är rätt för mig:


Ska också försöka bli bättre på att ta till mig negativ information, särskilt om bolagen klättrat över 10 eller 15 procent av portföljen. Där får jag inte somna vid ratten. Värdering sett till tillväxten och momentum i verksamheten ska vara bra för att bolaget ska tillåtas ha en riktigt hög andel. Ska också försöka hitta ett recept för att motverka confirmation bias.

Kan det här vara en hyfsat mix av ödmjukhet, stelbenthet och conviction? Hoppas det :)

söndag 10 januari 2021

Uppdaterade portföljregler - lite mer diversifiering?


Som en fördjupning av årskrönikan är det dags för en uppdatering av min portföljregler. I korthet vill jag bli lite mer försiktig, ödmjuk och diversifiera mer. Har åkt på för många smällar under de senaste åren. Jag kommer tillåta lite lägre andel från start och sätta ett lägre maxtak. Resultatet blir några fler bolag och något jämnare vikt. Men jag skriver först för att få input och se om jag tänkt rätt.

Observera att det är högst individuellt skiljer sig mellan investerare och personer. Mitt tak kan vara någon annans golv. För vissa är extrem diversifiering rätt och för andra extrem fokusering. Matematiskt ska man satsa tungt på få bra idéer. Men passar det alla? Och även med extrem diversifiering kan du slå börsen stort vilket Peter Lynch och Stefan Thelenius visat. Nu till de uppdaterade reglerna.

Max 15 procent i ett bolag 

Så fort ett bolag går 15 procent brukar jag historisk lätt bli "overconfident". Fonder har max 10 procent så kanske är det fegt att bara gå upp till 15 procent, men det är mycket mer. Når bolaget 16 procent kommer jag minska eftersom jag inte vill ta mer bolagsrisk oavsett hur mycket jag tror på bolaget. Och här kommer vi in på psykologi...

Jag har en tendens att tro för mycket på bolag som vuxit sig stora i portföljen. Trots att jag lägger mycket tid ser jag inte moln som hopas. Eller just därför? Confirmation bias är ett problem för mig och en gräns på 15 procent motverkar det. Visst går det emot vad Charlie Munger och andra säger, att vattna ogräset och klippa blommorna. Men är det så enkelt? Blommor kan förvandlas till ogräs och beskär man ett äppelträd ger det mer frukt. Visst kan du få större bolagsrisk genom att byta från ett hög-conviction-case till två lägre. Men bara för den risk som är känd och går att läsa sig till.

Det oväntade kan hända även i det finaste av bolag (LVMH, EVO, A2 etc). Exakt alla bolag kan få stora och oväntade problem. Dessutom kan de som en blixt från klar himmel drabbas av förskingring, redovisningsfiffel, varumärkesskandaler, regleringar, bojkott, utpressning eller aktien avnoteras. Det handlar inte bara om dig och din kunskap utan om att det oväntade och osannolika händer. Att ha 50% i ett bolag och "vara påläst" är lite som att säga att jag skippar husförsäkringen eftersom jag kan allt om mitt hus. Visst minskar risken, men du inte känna till det okända. 

Minst 2,5 procent vid inköp 

Jag sänker tröskeln något och lägsta andel blir nu 2,5 procent och jag kan såklart köpa i omgångar. Men när jag köpt klart är det ofta andelen. Sedan kan bolaget gå upp till 15 procent som mest. Blir det en förlorare kommer andelen minska och jag kommer inte med automatik öka bara för att det halkat under gränsen. Jag kan självklart öka i bolaget med nya köp ifall min conviction ökar, dvs om bolaget blir starkare och verksamheten utvecklas i rätt riktning. 

Jag tror på det som Brian Feroldi (på Twitter) gör dvs, att köpa upp till cirka 3 procents andel och sedan låta vinnarna löpa. Men jag kommer ändå, som han gör, kapa topparna. Det gör att att jag kommer sova bättre.  

10-20 bolag i portföljen

Även om jag ofta stannar vid 10-15 bolag är 20 st också möjligt. Men mer bli för mycket att följa och för många beslut. Du måste alltid ha en egen syn. I och med att jag tittar globalt kommer jag alltid hitta 10 aktier att äga och det ger i sig en god riskspridning. Global investering, mindre bolag, "samägande" och att vissa trotjänare kräver låg bevakning gör att jag kan äga fler än nu. Med fler bolag kan jag "chansa" och med låg vikt plocka in vissa som har högre upp- och nedsida.

Rent logiskt ska man satsa på de bästa idéerna. Och risk kan ju sägas vara att inte känna till vad man äger. Räcker inte 5 bolag då? Eller 10? Jo, såklart kan jag följa dem noggrannare. Men jag tycker fortfarande det är svårt att veta hur de utvecklas. Kommer bolaget på plats 3 eller 13 gå bäst? Inte lätt att säga. Däremot kan jag veta att bolag 3 och bolag 13 är bolag jag vill äga, men att bolag 21 är sämre och inte passar min strategi lika väl. 

Man kan också argumentera att 50 bolag ger 50 chanser att hitta 10-baggers och du kommer få träff på fler sådana bolag. Ja, men jag ska orka hålla i dem också! Går de från klarhet till klarhet är det lätt, men bolag kommer få problem under vägen och då ska du ha tillräcklig conviction om 50 bolag (= svårt för mig). Och med många bolag kommer jag köpa bolag som passar sämre mot min strategi. 


Summering

Jag försöker öka "sova-gott"-faktorn i mitt investerande och ta lite mindre risker ur ett  portföljperspektiv. Med lägre maxvikt och lägre vikt vid köp blir det några fler bolag än innan. Men inriktningen är fortsatt att samla de 10-20 bästa Hidden champions-bolagen jag kan hitta globalt. Att kunna för lite om varje bolag blir såklart en större risk, men jag tror också det är lätt att överskatta sin förmåga och förr eller senare gå bort sig i bolag med hög vikt.

Egentligen borde man kanske fokusera ännu mer och man lär sig mer på det. Det är hardcore-investering och att maxa de fördelar du har som småsparare. Men jag vill slippa den bolagsrisk som kommer med (för) stora andelar. En hög andel innebär alltid hög bolagsrisk, utifrån okända händelser, hur man än vrider på det. Och det är för mig psykologiskt svårt att ta till sig när toppinnehav förändras. Såklart är allt detta en smaksak och en glidande skala. Och sett till mitt urval, alla världens börser, är jag väldigt fokuserad även med 20 bolag. 

Hur ser du på detta?

söndag 3 januari 2021

Portföljen inför 2021




Nu blir det en genomgång av hur portföljen ser ut inför 2021. Lägger lite korta kommentarer och funderingar för varje bolag. Portföljandelarna gäller för 31 december 2020.


Kri-Kri Milk (15 procent)

Grekisk Yogurt och glass bör vara stabilt. De är en klart nischad men liten livsmedelsjätte som både kör egna produkter och tillverkning åt andra. Konkurrensfördelar finns lokalt i form av varumärke och för exporten handlar det om att Grekisk yoghurt betingar ett högre pris än Greek-style. De är den naturliga grekiska samarbetspartnern för livsmedelskedjor som vill sälja äkta grekisk yoghurt under eget varumärke. För glassdelen finns en tydlig oligopolstruktur. 

En fin analys av bolaget finns på denna blogg. Intressant är att de är effektivare och lägre skuldsatta än konkurrenterna. Noterbart är också att favoritfonden Grandeur Peak har köpt in sig. P/E 13 (TTM) är i mina ögon inte dyrt för vad man får. Med 18% av försäljningen i UK är Brexit-avtalet positivt. Viktigt att bevaka är att bolaget inte tappar fart, även om värderingen inte kräver hög tillväxt.

Info: 6,54 EUR, P/E 13 (TTM), EV/EBITDA 9, 265m USD (microcap)


Italtile (13,3 procent)

Mitt enda sydafrikanska bolag. Extremt stabilt kakel-bolag, låga skulder, äger fastigheterna, har "hela kedjan" och är en demografisk vinnare. Risken är valutan och landet, men de har produkter mot fattiga, medelklass och rika. Kan delvis gynnas av att ZAR går ner eftersom det slår mot importörer och de dominerar den inhemska produktionen. Flera favoritfonder äger detta bolag så jag tror det är säkert. 

Decemberuppdateringen visade på starka siffror, bland annat var försäljningen upp 16%. För egen del kommer jag också följa hur delen utanför Sydafrika går, frågan är om den afrikanska expansionen tar fart eller inte.

Info: 148 ZAR, P/E 19 (TTM), EV/EBITDA 8, 1 245m USD (smallcap)


A2 milk (12,7 procent)

Ett favoritbolag som inte levererat på senare tid. Jag har valt att minska något då momentum i verksamheten är relativt dåligt. De har framförallt problem i en försäljningskanal (Daiguo). Det är en slags privatimport där Kineser köper i Australien och skickar hem eller tar med sig varor för vidareförsäljning i Kina. Covid har slagit hårt mot den delen. Det som stör mig är att du guidat ner så snart efter att helårsprognosen för 2021 upprepades vid årsstämman.

Trots motgångarna är detta något jag vill äga. Du får konsumentvaror, stark moat, och stor nettokassa. De har historiskt tagit marknadsandelar i Kina och säljer nödvändiga produkter. Riskerna är dåligt momentum, försäljning i Kina (regleringsrisk) och även att USA-expansionen går trögare än väntat. Att AU och Kina bråkar har däremot historiskt gynnat produkter från NZ, så den delen är jag inte lika orolig för. Nyligen köpte de en tillverkningsanläggning, så de blir mer vertikalt integrerade.

Info: 11.45 AUD, P/E 23 (TTM), EV/EBITDA 22, 6 450m USD (midcap)


Micro-Mechanics (12 procent)

Välskött, kapitallätt IoT-bolag. Cykliska inslag, men det fina är att produkterna förbrukas vilket ger ett inslag av återkommande intäkter. Singapore har hanterat Corona bra och bolaget är spritt på flera olika geografier. Mycket av "hackor och spadar" och är tillsammans med Altium mitt bett mot IoT. Svårigheten med bolaget är att de följer halvledarcykeln, även om de rör sig mindre. Ser dem som ett bolag med hög utdelningsförmåga och en megatrend i ryggen.

Info: 2.7 SGD, P/E 23 (TTM), EV/EBITDA 8, 285m USD (microcap)


Ekadharma (8,2 procent).

Indonesiskt tejpbolag som handlas kring bokfört värde. Mer cykliskt än Ultrajaya, men billigt och på grund av tejpens mångsidighet spritt på många olika branscher. Lite som ett bankinnehav utan den finansiella risken. Däremot finns valutarisker och konkurrens, men detta är ett ovanligt sätt att nå medelklassens tillväxt genom "hackor och spadar" i klisterform. Viktigt är också att produkterna förbrukas vilket ger återkommande efterfrågan. Nyheter är att det börjat sälja maskiner som tejpar igen paket, breddat sig mot lim, och även lanserat en slags Glad-pack-variant.

Info: 1 260 IDR, P/E 12 (TTM), EV/EBITDA 5, 63m USD (microcap)


Ultrajaya (6,1 procent)

Mjölk, te och ost i tillväxtland. Superstabilt sett till verksamhet. Demografisk medvind och ökat mjölkdrickande är en strukturell trend. En klar hidden champion, med högst marknadsandelar i sina nischer och utan analytikerbevakning. Frågetecknet är risker kopplade till land, valuta och ökad konkurrens. Har nyligen gett ut obligationer för att växa verksamheten. Gillar inte att skuldsättningen ökar, men den är i lokal valuta, och de bygger konkurrensfördelar (investerar i logistik och produktion). Kommer att följa skuldsättningen noga.

Info: 1 600 IDR, P/E 15 (TTM), EV/EBITDA 13, 1330m USD (smallcap)


Altium (5,3 procent)

Få globala mid-caps är världsledande, med återkommande intäkter (SaaS), en tydlig megatrend i ryggen (IoT) och med lönsamhet på sista raden. Allt handlar om nischade programvaror för att rita kretskort. Dyrt bolag, men kvalitet kostar. I mångt och mycket ett amerikanskt bolag, men listat i AU. Har högt ställda mål på sikt och det blir till att följa att de går tillräckligt snabbt i den riktningen. En uppenbar risk finns i värderingen som såklart kräver fortsatt tillväxt.

Info: 34 AUS, P/E 98 (TTM), EV/EBITDA 39, 3 400m USD (smallcap)


Netbay (5 procent)

Thailändska Netbay sysslar med e-logistik och knyter samman importörer, exportörer, myndigheter, försäkringsbolag, banker etc. i SaaS-lösningar. I bästa fall blir det en nätverkseffekt eftersom många aktörer är inblandade och digitalisering av dessa kedjor är helt rätt. Typkunden är t.ex. DHL som sparar tid och pengar genom Netbays tjänster. Bolaget digitaliserar också Thailand i vidare bemärkelse och har t.ex. donerat robotar till sjukvården. Tillsammans med Altium och Kahoot är Netbay mina val inom mjukvarusektorn. Grandeur Peak har köpt in sig under året, vilket bidrog till att jag själv vågade köpa.

Info: 27.75 THB, P/E 36 (TTM), EV/EBITDA 34, 185m USD (microcap)


Taokaenoi (4,7 procent)

Tror på produkterna och på temat "nyttiga snacks i asien" men bolaget har inte levererat. De har en tendens att titt som tätt drabbas av oturliga händelser, även Corona är exceptionellt. 20-25 procent av den inhemska försäljningen brukar vara till turister, så där är ett givet tapp.

Hade inte Orion köpt in sig (asiatisk snacksjätte) hade jag kanske sålt av. Men det finns något enkelt i detta case: nyttiga snacks som är anpassade efter asiatiska smaklökar. Och med en väldigt lätt produkt ska det gå att få goda marginaler. Är man snäll kan man kalla dem en potentiell Sees Candy i Asien. Egentligen handlar tveksamheten om ledningen håller. De borde i mina ögon fokusera ännu mer på huvudprodukten och t.ex. inte diversifiera mot restauranger. 

Info: 10,4 THB, P/E 38 (TTM), EV/EBITDA 29, 480m USD (smallcap)


Nytt bolag (4,5 procent)

Kommenteras senare, men finns i Östeuropa.


Uni-charm Indonesia (4 procent)

Ett asiatiskt Essity, som är klart dominerande i världens fjärde mest folkrika land, dvs Indonesien. De är också del av en Japansk koncern, som är en regional ledare i Asien. Bolaget växer inom så "spännande" segment som blöjor, bindor och vuxenblöjor och är 1:a i sina kategorier. En intervju med favoritfonden Swedbank Robur Small Cap EM lyfter fram bolaget väl.

Något att följa är konkurrenssituationen. Kimberly-Clark har förvärvat en konkurrent och i värsta fall hårdnar konkurrensen även om det är en klar oligopolmarknad. Noterbart är att Grandeur Peak köpt in sig i bolaget.

Info: 1 470 IDR, P/E 23 (TTM), EV/EBITDA 9, 440m USD (smallcap)


Century Pacific (3,7 procent)

De är det klart dominerande bolaget i Filippinerna när det kommer till konserver inom tonfisk, sardiner och kött m.m. De är också starka inom mjölk och kokosvatten. Varumärkena är välkända lokalt och är nästan alltid 1:a. Ser det som ett sätt att nå Filippinskt tillväxt på ett hyfsat säkert och diversifierat sätt. Vi har att göra med ett supertråkigt stabilt bolag och typexempel på en "Hidden Champion". Fondbolaget Tundra har köpt in sig efter att jag köpt, vilket jag tycker är lite kul! Noterbart är också att bolaget är något så udda som ett filippinskt hållbarhetscase.

Info: 17,5 PHP, P/E 16 (TTM), EV/EBITDA 11, 1 290m USD (smallcap)


Kahoot (3,1 procent)

Globalt SaaS-bolag mot utbildning med en unik produkt och extrem tillväxt. Starkt varumärke och Microsoft och Disney som ägare, men notering på en mindre norsk lista. Nyaste bolaget i portföljen och det som är klart högst värderat, men också det som växer bäst. Man kanske anar ett strategiskifte, men det är att ta i. På marginalen får jag mer tillväxt och bolaget har vissa hidden-champions-egenskaper så som många andra bolag i portföljen.

Blir verkligen att bevaka att tillväxten inte bromsar in och hur kassaflöde och vinst utvecklas. Skulle inte bli förvånad om de gör flera förvärv under 2021 och då gäller det att se att man gillar riktningen.

Info: 95 NOK, P/E (-), EV/EBITDA (-), 4 950m USD (midcap)


Vad tror du om denna portfölj?

fredag 1 januari 2021

2020 - ett förlorat men lärorikt år

Reslutatet för 2020 blev preliminärt minus 11,5 procent* vilket jag inte alls är nöjd med. Som jämförelse gick Swedbank Robur Small Cap EM 4,4 procent, Didner Gerge Small and Microcap 35 procent och Avanza Emerging Markets 1,15 procent. OMX All share är upp ca 15 procent på ett år. 

*I år var det lite svårare att räkna ihop allt eftersom jag både har Avanza och Pareto. Dessutom redovisas just nu Kahoot:s värde fel hos Avanza, så jag har försökt justera för det. Vet inte om det är rätt på decimalen (har inte jämfört om de sammanställer på samma sätt etc), men bilden av ett förlorat år framgår ändå med all önskvärd tydlighet. 

Varför har det gått dåligt?

För många misstag och för höga andelar är det korta svaret. Stora positioner som A2 Milk och numera sålda Decisive Dividend gick dåligt. Satt också med en kassa på 25 procent under våren vilket gjorde att jag missade en del av uppgången. I efterhand framstår det som högst orutinerat, men det är inte så lätt. Sålde i alla fall inte allt på absoluta botten och tog in till normal kassa (1-5 procent) senare.

Valutan har inte heller gått min väg, t.ex. är tappet mot Indonesiska valutan stor. Kanske låter det lamt att skylla på valuta, men det har i flera fall gjort över 10 procents skillnad. I år har jag inte heller haft någon raket som kompenserat nedgångar på annat håll.  

Såklart måste jag också ställa mig frågan om jag ska fortsätta förvalta själv. Alternativet är att köpa in Swedbank Robur Small Cap EM, TIN fonder, indexfonder etc. Men jag kan kan inte bli kvitt tanken att en global jakt på hidden-championsbolag "borde" gå bra över tid och passar mig. Idén tror jag är rätt, men utförandet måste förbättras. Snart kommer inlägg om ändrade portföljregler. På fotbollsspråk präglades året av för många felpassningar och enkla misstag. Men det var ett år där planen lutade åt olika håll, blixten slog ner, och dimman bitvis var tät :) 

Förändringar i portföljen

Dessa bolag har jag sålt: 

  • Famous Brands, Discovery, Decisive Dividend, Superlon, Somero och A2 (minskning). 

Dels är det pandemiförlorare, Famous Brands restauranger och Discoverys försäkringar kunde uppenbart drabbas hårt. Decisive och Famous Brands hade för hög skuldsättning och jag har blivit mycket mer noggrann på den punkten. Somero är också väl cykliska och Superlon lite för svagt.

Dessa bolag har jag köpt 

  • Altium, Century Pacific, Netbay, Uni-charm Indonesia, Kahoot, ett nytt bolag (skriver sen) och Kri-Kri (ökning)

Dessa bolag är främst stabila konsumentvaror och ocyklisk tech och samtliga har låg eller väldigt låg skuldsättning. Via Century Pacific och det nya bolaget kommer tydliga inslag av hållbarhet (på riktigt).

Flerårsöversikt (uppdaterat)

Via kommentarsfältet blev jag påmind om att lägga ut flerårsöversikten, så här kommer den:

2011: -7,4 mot -13,6
2012: 9.3 mot 16.7
2013: 14,3 mot 28
2014: 24,7 mot 15,9
2015: 14,2 mot 10.5
2016: 26,9 mot 9,7
2017: 25,3 mot 9,5
2018: - 6,4 mot - 4,4
2019: 22 mot 35
2020: -11,5 mot 13,7

Slutsatser och lärdomar

Min conviction har i år prövats hårt och den har inte hållit i alla fall. En trevlig trend är att favoritfonder har köpt in bolag jag redan äger (Kri-Kri Milk, Century Pacific och Uni-Charm Indonesia). Det är ett kvitto på att jag, åtminstone till viss del, tänker rätt. Gemensamt för allt jag äger är hidden champions, relativt ocykliskt och låg skuldsättning. Teknik/SaaS-delen i form av Altium, Netbay och särskilt Kahoot sticker ut med mycket högre värderingar. 

Jag har under året blivit en mer defensiv, utpräglad hidden-championsinvesterare. Har uppdaterat min strategi och äger bara sova-gott aktier. Och där värderingen bitvis gör mig rädd (läs SaaS-delen) äger jag i alla fall med en sova-gott andel. Jag tror det är ett misstag att anse att allt över P/E 20 är "för dyrt", och jag blandar olika typer av case och kan tillåta hög värdering för hög tillväxt. Se även intervjun med Börskollen för fler tankar. 

Mot slutet av året har jag funderat mer på fokusering/diversifiering och tagit in bolag med lägre andel. Kommer ut med uppdaterade portföljregler snart där jag utvecklar tankarna. Tror det kan komma något gott av året i form av att jag troligen inte kommer upprepa just dessa misstag: alltför höga andelar, alltför cykliska bolag och alltför skuldsatta bolag. Gott nytt år på er, och hoppas ert investeringsår har varit bättre!

söndag 20 december 2020

Inköp Kahoot

Jag har köpt in mig i norska Kahoot. För er som inte vet är det ett välkänt namn för digitala utbildningar/tävlingar. Nog andas det FOMO att köpa in högvärderade teknikbolag, javisst... men tycker bolaget har något unikt och matchar min strategi. De dominerar en nisch som gynnas av en megatrend. Här är bolagets senaste presentation, se särskilt bild 10 om global tillväxt och 31 om utbudet av tjänster. Prognoser finns på marketscreener.com

Jag vill ha mer av tillväxt och detta får läggas till den växande korgen av digitala tillväxtbolag tillsammans med Altium och Netbay. Nog är det mindre exotiskt, men mer av en "chansning" med tanke på värderingen. Men det är en kalkylerad risk och jag börjar med låg portföljvikt pga värderingsrisken. Har köpt cirka 3 procent men överväger att köpa mer, i omgångar.

Plus och minus

Skäl för att köpa

  • Stark och global tillväxt. Modellen kan fungera överallt och är digital. Jfr med att 1% av lärarna i USA betalar, finns runway kvar. Noterar att de är ocykliska och växer i alla världsdelar. 
  • Klar moat. De är ett eget verb. Svårt att byta till andra pga stickiness, har inte hittat bättre alternativ, och det stora biblioteket av användarskapat innehåll är en växande fördel. Visst finns konkurrenter men (Kaa)hootbilden är inte stark. Vi talar om en global världsledare inom en högintressant sektor (utbildning/gamification).
  • Starka ägare, dels insynsägande i ledningen, men också Microsoft, Disney och Softbank i ägarlistan (nja på sista, men ändå). Det viktiga är att Microsoft (peppar peppar) inte kommer direktkonkurrera och att samarbetena ger kontakter, t.ex. integrering i Teams. 
  • Skalbart. Kan bli en digital utbildningskoncern, bredda antalet tjänster och i viss mån konsolidera branschen.
  • Mindre bolag på mindre lista, något av en hidden champion. En analytiker har prognoser på marketscreener. Det är inte så ofta som världsledande företag handlas på mindre listor. 
  • Ett av de bolag som man, likt Apple, kan känna till. I alla fall om man har barn i skolan.

Skäl emot

  • Näsblodsvärdering där man får se P/E som P/S och det fortfarande är dyrt. Jag har som krav okey värdering, och detta är endast okey om man lägger in extremt stark tillväxt (vilket jag gör). Kan straffas hårt om de växer långsammare. 
  • Något av ett obevisat företag, kom in på börsen 2019 och har nyligen börjat vända till vinst. Inga av mina favoritfonder äger.
  • Knappast oupptäckt bolag på riktigt, relativt många ägare hos Avanza t.ex och ett globalt midcap. Samtidigt tror jag inte man måste vara med från början. 
  • M & A är alltid en risk, det vill till att det skapas synergier och det unika inte försvinner. 

Summering

Uppenbara nackdelen är värderingsrisken. Har börjat köpa in mig ändå. Jag tror det finns ett stort värde i att lära sig mer. Även om investeringen går dåligt är detta ett sätt för mig att närma mig digitala bolag. Nog är det stor skillnad på detta mot att köpa Indonesiska tejpbolag till bokfört värde. Och även jämfört med Netbay och Altium är det mycket dyrare, men du får mycket mer tillväxt. 

Sådana här case är svåra och fallet kan bli hårt om musiken stannar så att säga. Men jag har ändå, inspirerad av Stefan Thelenius (z2036) fastnat för bolaget. Jag släpper den trygga värderingssargen, ger mig ut i mitten och kan såklart åka på en svår tackling. Vi får se. Vad tror du om Kahoot?

söndag 13 december 2020

Hållbara hållbara investeringar?

Hållbarhet och ESG (Environmental Social and Governance) är ett intressant ämne. Och många perspektiv finns. Men alltför ofta tycker jag det blir flummigt och en en en uppvisning i fina ord. Verkligheten spelar alltid inte så stor roll och allt kan vara hållbart om casinobolag som Las Vegas Sands är det. Jag gillar snarare bolag som skapar win-win-situationer där ingen förlorar, särskilt inte kunderna. 

Vem hade saknat bolaget om det försvunnit imorgon? Jag gillar att tänka så. Nog är det abstrakt, men hur många skulle komma på bolagets begravning? Skulle många kunder hålla tacktal till Catena Media eller Leovegas? Högst tveksamt. Jfr med hur förlusten av ett bolag som ICA skulle skapa landssorg. 

Hållbarhet på riktigt

Man måste se vad bolaget gör och inte hur fin hållbarhetsredovisning de lyckats skriva. Finns såklart 100 definitioner men jag gillar att kolla på vad bolaget tillför för totalnytta i enlighet med utilitarismen. Bidrar produkterna och tjänsterna till en bättre värld och har en positiv totaleffekt? Annars handlar det bara om retorik. Just det här att kunna prata länge och väl utan att få något sagt, ja, vet inte varför men mina tankar går till politiker som Micke Damberg (= mycket snack, liten verkstad).

Som exempel från min portfölj har Century Pacific blivit plastneutrala, och hela verksamheten går ut på att sälja nyttiga produkter till konsumenter. Netbay donerar robotar till sjukvården och grundverksamheten tar bort pappersanvändning, vilket vinner tid och ökar transparens. Sånt är utan tveksamhet hållbart.

Visst kan man kan mena att det handlar om förändring. Men att klusterbomber blir lite snällare, att problemspelare spelar bort 1% mindre pengar och att oljesanden är något mindre supersmutsig. Är det då ”goda bolag” helt plötsligt. Nej, det är som att tro att en schimpans blir en aristokrat om man tar på den en kostym och placerar den i en salong med en tekopp framför sig. Nej, alla bolag är inte hållbara! 

Varför hållbarhet?

Om man väljer riktigt hållbara bolag kan man få flera fördelar. 

  • Det sänker risken i verksamheten och nyttiga produkter/tjänster skapar en win-win situation. Det i sig ger lägre risk eftersom man inte vill byta bort en nyttig produkt eller tjänst.
  • Det sänker regleringsrisken, från politisk håll. Varför skulle man reglera något hårdare när det ger ett tydligt mervärde?
  • Möjlighet till ESG-flöden. Detta är en megatrend som jag tror kan bli allt viktigare.
Nackdelen är att värderingen ofta kan vara ohållbar, särskilt ifall ESG-flödena vänder. Att bolag som Nibe och Tomra värderas som de gör är märkligt. Eller inte, om man tänker på att fonder köper oavsett värdering? Har bara förbannat svårt att göra det själv. Tror snarare det är en poäng att leta bland bolag som ännu inte fått del av ESG-flöden, men som kan få det i framtiden.

Omvänt så kan ohållbara bolag, som olja, casino, etc exkluderas ur fonder och mötas av säljtryck av olika former. De är som skadebenägna fotbollsspelare som man inte vet kommer göra en god karriär eller inte. Och domaren kan blåsa rött kort, trots att de gör samma tackling som nyss inte ens gav frispark. De är känsliga för yttre omständigheter och har en megatrend emot sig.

Moral? Nja, det handlar om risk(vilja)

Folk som köper casinobolag är inte onda på något sätt, så till vida de inte formligen skrattar sig till sömns av att utdelningarna kommer från problemspelare. De tar snarare en risk som jag inte vill ta, en risk som jag såklart kanske överdriver. Risken är en aspekt. 

Sen finns det för mig även en subjektiv psykologisk spärr för köp. Jag är inte alls bekväm med det faktum att cirka 75% av omsättningen för casinobolag kommer från problemspelare. Jag vill inte äga en verksamhet som i hög grad profiterar på andras olycka. Att äga aktier är för mig att tänka sig att äga hela bolaget och stå för det (jfr alla citat om att du äger bolag inte aktier). Och ett bolag som tydligt strider mot ESG kan i mina subjektiva ögon aldrig vara ett Wonderful Company. Visst kan man säga att alla branscher har problem, så är det, men i vilken grad? Vad är andelen problemkunder?  


Summering 

Man kan se det på många olika sätt, frågan är filosofisk, och inkluderar både symbolvärde och effekter. Men jag väljer att fokusera på att risken i hållbara bolag är lägre, om de är hållbara "på riktigt". Jag lägger vikt på vad de gör och inte hur fin redovisningen är. Sen kan såklart en ohållbart hög värdering göra risken stor ändå. 

För egen del byter jag ut hållbart till "lägre risk i verksamheten" eller "framtidssäker verksamhet" och då tycker jag det makes sense, eller vad man säger. Och sen måste man såklart bara äga det man känner sig bekväm med, vilket alltid är subjektivt. 

Vad säger du?

söndag 6 december 2020

Hur köpa in sig i ett bolag? Köpa i omgångar?

 

Man gör olika misstag under årens lopp. Ett sånt är att köpa för mycket eller för lite i ett bolag man tror på. Kanske kan man hitta ett system för att minimera misstagen? Dvs hur ska man göra när man köper in sig i ett bolag, direkt eller i omgångar? 

Vad tror ni om en modell som simpelt kan uttryckas 2 + 2 + 2? Det bygger på min egen minimiandel på 4 procent i ett bolag. Först köper jag 2 procent, det är lite av en test även om jag troligen är tillräckligt påläst och caset håller. Efter två veckor köper jag 2 procent till, om jag inte hittade någon invändning. Till sist köper jag 2 procent till efter två månader om det var ett riktigt bra case. 

Olika faser

Man kan då säga att det blir olika faser när jag köper ett nytt bolag:

  1. Hitta ett bolag som kan vara värt att äga med 4 procent.
  2. Köp två procent när du kommit fram till att bolaget troligen håller. 
  3. Läs på intensivt i två veckor, utvärdera, dubbelkolla, ta extra input från andra etc. 
  4. Köp sedan två procent till eller sälj det du hade, beroende på var du landar. 
  5. Med ännu mer distans efter två månader, höll caset? Köp då ytterligare två procent.

Fördelar?

Den stora fördelen är att att jag sprider kursrisken och lättare kommer till skott om jag inte måste vara exakt 100% påläst från början. Jag slipper också gräma mig om aktien stuckit iväg i pris, jag var ändå med, eller så köper jag billigare. Det blir mindre stress och en psykologisk fördel att i lugn och ro läsa på i två veckor. Mindre dramatiska beslut alltså, och ett slags testägande. Nackdelen är såklart att courtagen ökar och att det blir lite hattigare. 

Synpunkter?

Vad tror du om denna modell? Hur gör du själv? Ett helt annat sätt att hantera frågan kan vara att aldrig köpa in sig billigare, dvs bara köpa ovanför den kurs man börjat på. Visst undviker man kursmässiga värdefällor, men för egen del tycker jag det bygger för mycket på vad andra (dvs marknaden) anser om värdet.

Och hur man agerar i köpen beror såklart också på hur koncentrerad investerare man är. Egentligen behöver man kanske inte ha mer i ett bolag än 4-6 procent från början. Är det rätt (tillväxt)bolag kommer det bli en stor andel av portföljen ändå över tid. 

söndag 29 november 2020

Varför jag gillar familjeföretag

Vem som äger och styr ett bolag är superviktigt. Tidigare har jag tittat på fondägande, dvs vilka fonder som äger de bolag jag har. Familjeägande är nog en ännu viktigare faktor eftersom det också berör de som styr företaget. Hela 9 av mina 12 bolag är tydliga familjeföretag.

Varför familjeägande?

Ofta betyder familjeägande långsiktighet, stabilitet och låg skuldsättning. Jag vill helst ha en familj eller åtminstone en stark VD och grundare vid rodret, det är ett stort plus. Långsiktigheten finns genom att personerna sitter mycket längre på sina platser och att bolaget har en tydlig riktning. Såklart kan det finnas en baksida t.ex. i form av fejder och osämja, det måste ju vara en bra familj. 

Den som vill ha intressant läsning får gärna läsa den här Placera-artikeln av Karl Lans som går igenom att familjeföretag gått bättre än börsen i stort. Det som sägs i början är: 

"Familjeägda företag slår konsekvent börsen. Skillnaden är dramatisk. Det visar en färsk studie från Credit Suisse. Bolag som ägs av familjer har högre tillväxt och lägre skuldsättning. De går dessutom mycket starkare på börsen. Familjefaktorn gäller brett över alla sektorer och branscher."

Just det där med skuldsättningen är också intressant. I VD-tidningen finns en annan klart läsvärd artikel som tar upp en svensk avhandling

Mina bolag?

Hur ser det ut i bolagen jag har? Nog hittar vi familjer och starka huvudägare! Kanske inga välkända namn här hemma, men det är internationella motsvarigheter till Wallenberg och Wallenstam.  

  • Ekadharma Grundarbröderna dominerar i ägarlistorna med cirka 75 procent. Kanske för mycket, då det håller fonder borta?
  • Century Pacific har en familj som äger ca 70 procent vilket var ett skäl till att jag köpte 
  • Ultrajaya Grundarfamiljen Prawirawidjaja sitter på kanske 65 procent av aktierna.
  • Taokaenoi ägs till 65 procent av Peeradechapan-familjen.
  • Italtile Familjeägt då Ravazzotti sitter på närmare 60 procent av aktierna. En tragisk historia finns tyvärr i bakgrunden där den naturliga arvtagaren dog i en flygkrasch 2011.
  • Netbay Grundaren Pichit äger över 50 procent av aktierna.
  • Kri-Kri Familjeföretag där Tsinavos-familjen sitter på över 40 procent av aktierna. 
  • MicroMechanics VD:n och grundaren Chris Borch sitter på 25 procent av aktierna.

Jag kan ha fått andelarna fel, men ni fattar poängen. Bolag som har lägre andelar är: Altium som ändå till 7 procent ägs av Aram Mirkazemi, A2 Milk och Uni-Charm Indonesia, även om Takahara-familjen är aktiv i moderbolaget UniCharm. 

Synpunkter
Är familjeägande något du tittar efter? Påverkar det vilka bolag du köper?

söndag 22 november 2020

Sålt Superlon

En sämre investering är avslutad då jag sålt Malaysiska bolaget Superlon. Visst kan det finnas förklaringar till deras kräftgång, vad sägs t.ex. om en pandemi. Men jag tycker ändå inte bolaget utvecklas som jag vill och har sålt dem. Det tar emot eftersom jag inte kan köpa tillbaka dem om jag ångrar mig (Avanza erbjuder inte längre handel i Malaysia). Men att behålla av ett sånt skäl är irrationellt.

Superlon hade halkat ner till 2-3 procent av portföljen så det är inte stor förändring. Pengarna har förresten gått till en ny investering, mer om det sen, så jag äger fortfarande 12 bolag. Kombinerat med denna försäljning har jag gjort en mindre minskning i A2 Milk, eftersom jag nu har en förlust att kvitta mot och en hög andel, kombinerat med sämre momentum i bolaget. Portföljen är uppdaterad på webbplatsen.

Skäl för att sälja 

Tre skäl finns för att sälja Superlon:

  • Växer för dåligt
  • Är för osäker på deras "moat"
  • För låg lönsamhet

Försäljningen är lite för svag liksom lönsamheten. Problemet är nog att bolaget verkar på globala marknader vilket gör att de drabbas av prispress. Visserligen har de 50 procent av marknaden i Malaysia och är stora i Indien och Vietnam. Men jag har börjat tveka till om de har en moat, och överskattade nog värdet av varumärke (kvalitet), transportkostnader och att vara en global världsledare (top 5). De är unika i Malaysia men bolaget är mycket mer än så, och det är inte främst där de växer.

Tejpbolaget Ekadharma som finns i portföljen har möjligen liknande problem, men de är ännu billigare och har kanske inte lika mycket av global konkurrens. Intäkterna är också mycket mer återkommande eftersom produkten (tejp) förbrukas. I Superlons fall är det mer ryckigt och engångsköp.

Mot att sälja Superlon står såklart att bolaget är billigt, sett till P/E, EV/EBITDA och bokfört värde. De gynnas också av mer användning av AC/bättre ventilation, vilket kan vara en megatrend. Och nej, det är inget dåligt bolag, men tycker de andra jag har är är vassare. Allt sammantaget finns nog en uppsida, men jag tror den är begränsad. Jfr denna artikel.  Summerar man så vill jag ha mer av snabbväxande och lönsamma bolag, därför fick de åka ut. Detta gick från tillväxtcase till turnaround, och då platsar det inte i portföljen. 

När säljer du ett bolag?

söndag 15 november 2020

Förnyad titt på Swedencare

Swedencare är ett bolag som har missat att investera i och det grämer jag mig för, delvis. Har kikat lite lätt på bolaget så tidigt som 2017 och även 2019 men aldrig undersökt dem i detalj. Det gör jag inte nu heller och för en färsk och kompetent genomgång hänvisar jag till Kalqyls titt på bolaget.

Men jag ska i alla fall gå igenom hur jag ser på dem i dagsläget. Punkterna är såklart subjektiva och ska läsas utifrån min investeringsfilosofi och checklista. Historiskt har jag varit för kräsen på tveksamma grunder, så detta är såklart 0 procent facit och 100 procent diskussionspunkter.

Argument för och emot 

Plus med bolaget

  • Imponerande siffror, särskilt för att vara ett litet bolag.
  • Bolaget är fortfarande litet, ett globalt smallcap
  • Stort insynsägande där personerna är aktiva i bolaget. 
  • Ingen skuldsättning. Viktigt när de satsar på förvärv.
  • Ocyklisk och snabbväxande marknad. Stor TAM, troligen. De har mycket kvar av marknaden att växa på, jfr att t.ex. 0.2 procent av alla hundar kan stiga till 1 procent.
  • Hög betalningsvilja för sina husdjur ger goda marginaler, jfr husdjur > familjemedlem och man säljer åtminstone delvis premiumprodukter.
  • Löser ett praktiskt problem med dog breath (PlaqueOff) på ett smidigt sätt. 
  • Små regelbundna köp där produkterna förbrukas ger återkommande intäkter. Jfr med om de sålt fantastiskt blinkande hundhalsband, eller något annat som är mer av sällan- eller engångsköp. 
  • Nyligen säkrat 5 års tillgång för råvaran till PlaqueOff. Svårt för konkurrenter att kopiera den produkten trots att patentet går ut? (eller så kan råvara med liknande kvalitet fås från annat håll, jfr vad Simris Alg-bolag håller på med, men jag vet inget här)
  • Fler bra förvärv i pipelinen? Kan bolaget till och med konsolidera branschen och bli en "acquirer of choice"? Bolagen de förvärvar kan köpas in billigt jämfört med börsvärderingen, så vi pratar om något slags Indutrade inom djursektorn. 
  • Helt annan kaliber än Tikspak och få investeringsalternativ finns i sektorn. ESG-kompatibelt bolag som kan bli (eller snarare är?) en fondälskling. Bolaget kan stiga i listorna. 

Minus och frågetecken

  • Förvärv innebär alltid en risk, eller snarare flera risker. Gillar själv organisk tillväxt mer och jag äger inget förvärvsbolag idag. Ok, Swedencare växer också organiskt, men uppfattar det som att de breddar sig och ska bli något av en serieförvärvare. 
  • De mest unika i bolaget (PlaqueOff) späds via förvärven ut, och man vet per definition inte vad man köper eftersom framtida förvärv, föga förvånande, är okända.
  • Mycket lite, på gränsen till obefintlig, info om konkurrenter i årsredovisningar och presentationer. Svårt att avgöra om de dominerar sina nischer eller om de för en, om än lyckad, David mot Goliat-kamp. För PlaqueOff sägs väl visserligen att de har 0.2 procent av världsmarknaden (om jag minns rätt). Och att Dentastix är en konkurrent fattar jag på egen hand genom att titta på ICA-s hyllor. Men för Stratford och andra förvärv kan jag inte hitta mycket info alls.
  • När de köper distributörer, hur unika är de? Och påminner inte det något om "närståendetransaktioner"? Eller inte alls, jag är inte insatt och har svårt att veta det rationella i de affärerna och vad som är rätt multipel är för dem. 
  • Är inte 100 procent övertygad om att de har en moat. En bra produkt är inte en moat i sig. För PlaqueOff finns dock varumärket, och råvarutillgången är säkrad för 5 år, så troligen ja på den. Men det övriga? Att sälja saker till husdjur är inte unikt. En attraktiv bransch lockar till sig fler aktörer och något måste skydda från konkurrens för att överlönsamhet ska bestå över tid (jfr ekonomi 1.0). Kanske finns det, och kanske är det till och med tydligt, man jag har svårt att förstå och sätta fingret på vad det är. Ser t.ex. 10 större aktörer i denna länk, och vad gör Swedencare bättre än dem? Tar gärna emot input och hjälp här! 
  • Kanske har branschen vissa naturliga inträdesbarriärer? Särskilda försäljningskanaler som är svåra komma år (= sälja via veterinärer?). Men att ha en försäljningskanal är normalt inte någon någon moat. Hur unikt är det att sälja via veterinärer, gör inte konkurrenterna det med? Det jag hittat är att 60 procent av pet drugs i USA säljs så, men det finns andra kanaler. Och varumärke för djurhälsoprodukter är inte heller unikt, i alla fall inte om det finns hundratals eller tusentals varumärken att välja på. Visst kan Swedencares varumärken vara starkare, men hur avgör man det? 
  • Favoritfondbolaget Grandeur Peak har minskat, dock marginellt (ses via morningstar.com)
  • Värderingen är något av elefanten  i rummet, snarare än en hund eller katt. Den framstår som hög, men titta inte bara bakåt utan se "för tusan" till att justera för förvärv precis som i Kalqyl gjort. På marketscreeners genomssnittsprognoser är bolaget på kursen 244 värderat till EV/EBITDA 68 för 2020, 34 för 2021 och 28 för 2022. OBS! Ett enda nytt förvärv kan ändra på bilden. Man kan bevaka bolaget via Introduce som också gör prognoser.

Sammanfattning

Swedencare ett annat bolag än när jag tittade senast. Jag borde kanske släppa mina tveksamheter och köpa, vilket historiskt varit smart. De gör en imponerande resa som säkert kan fortsätta. PlaqueOff- delen i sig kan eventuellt motivera ett köp. Problemet för mig är att avgöra hur hela bolaget står sig i konkurrensen och vad som gör dem bättre än andra. I en attraktiv marknad måste det ju komma nya konkurrenter, och hur starka är de befintliga idag? Vilka är de ens, för samtliga produkter? Här ligger min tveksamhet. 

Även om PlaqueOff-delen imponerar finns osäkerhet utanför. Och utanför-delen är till stor del vad man köper idag, om man bakar in framtida förvärv i sin tes. Eftersom man inte får så mycket info om konkurrensen av ledningen (eller så har jag missat!) så måste man gräva extra själv och jag tycker det är svårt att få fram bra info. Det blir också med förvärv som att köpa grisen i säcken även om det lär vara finfina grisar (säljer förresten Swedencare till grisar?). Och ledningen ger ett mycket bra intryck. 

Bolaget är mycket fint men något för dyrt och framförallt för svårbedömt för mig. Jag får inte grepp om vilken plats de har på marknaden och saknar information. Ska de då ha en plats i portföljen? Nej, i alla fall inte till hög värdering. Gillar PlaqueOff men känner mig "off" när det gäller det andra. Hur unika är de delarna? Hur hård konkurrens? Vilka konkurrerar de med om att förvärva bolag? Ingen aning faktiskt. Men tar gärna emot input här. Min bild kan ändras, och min syn kan vara grumlig.

Hur ser du på Swedencare? Och hur hanterar du ett bolag som du gillar men är osäker på? Ett sätt kan ju vara att gå på siffrorna och äga så länge resan fortsätter i samma takt.

Ps) Kanske är jag bara för rädd för det okända, dvs i detta sammanhang: Swedenscared :) 

söndag 18 oktober 2020

Rätt siffror, story och ledning?



Idag blir det ett inlägg som bygger på ett tips som jag stötte på via Professor Kalkyl på Twitter. På kalqyl.se samlas mycket nyttig information, t.ex. en video där Damodaran föreläser om värdet av Stories. Mycket sevärt och tänkvärt. 

En kort summering är att det finns två olika människor, numbers people och story people. Är man åt det ena hållet behöver man lära sig det andra. Och siffermänniskorna har svårare att lära sig se stories än tvärt om :-)  Omvandlat till investering så bör en bra placering både ha rätt story och rätt siffror. Själv leker jag med tanken att lägga till rätt ledning också. Håller det? Alltså rätt siffror, rätt story och rätt ledning. Och finns det tankesättet med i min uppdaterade strategi

Hur fångar jag detta i min strategi?

Rätt siffror fångar jag mycket via grafer/historik och kravet på 10% tillväxt, stödd av historiken. Sen är jag konservativ på så sätt att jag vill ha vinst. Hellre ett dyrt men vinstgivande SaaS-bolag än ett som olönsamt (allt annat lika). Ett bolag som är högt skuldsatt faller alltid bort för mig.

Rätt story handlar mycket om megatrender, att bolaget har en strukturell tillväxt. För mig är rätt story något som inte är uppenbart eller hett. Hur kul är t.ex. mjölk och tejp? Och jag gillar de som säljer "hackor och spadar". Men här är en risk. Folk springer oftare och snabbare på de enklare bollarna och då kan klungan åtminstone tillfälligt få rätt: Typ: "Jag tror på elbilar och köper Tesla". För egen del är jag närmare att investera i vitvarukedjan Elon. En alltför het story kan man bränna sig på.

Rätt ledning är konservativ, jobbar med låg belåning och är långsiktig. De tar inte stora risker och saknar narcissistiska tendenser. Och de berikar inte sig själva i överkant utan eget ägande är den stora belöningen. Även om rätt siffror och rätt story finns kan ledningen förstöra allt. Om det inte har dina intressen som aktieägare för ögonen, ja då hjälper inget. De måste också fokusera. Jämför med ett matställe som serverar thailändsk mat och svensk husmanskost. Nej, på den. Gör en sak och gör det rätt och väx hellre på djupet än på bredden (jfr begreppet Hidden Champions)

Synpunkter?

Vad tror du om dessa enkla punkter? Vilken är viktigast? Finns det någon annan lika uppenbar punkt som borde vara med på samma nivå? Rätt värdering t.ex.? Och kan man säga något så generellt som tre punkter och fånga kärnan i en bra investering? Jag tror det. Vad tror du?

söndag 11 oktober 2020

Intervjuad av Börskollen


Idag blir det inget vanlig inlägg utan jag lägger upp en intervju av Börskollen. Tänkte att jag lägger ut hela och så kanske det blir någon kommentar eller diskussion utifrån det. Håll till godo! Och har ni ledan läst, ja, då får ni vänta till nästa söndag för ett nytt inlägg. Mvh/Gustav

Denna vecka får du lära känna Gustav, kanske mest känd från sin uppskattade aktieblogg med fokus på exotiska tillväxtbolag från världens alla hörn. Känner du till “moat:iga” bolag som A2 Milk, Altium eller Micro-Mechanics? Inte? I så fall är det här definitivt en intervju du bör ta del av! Hej Gustav(s aktieblogg). Riktigt kul att få intervjua dig. Kan du inleda med att kort berätta lite allmänt om vem du är och din bakgrund för våra läsare.

“En del skulle nog säga att jag lider av away-bias, men egentligen är det enkelt: Jag vill hitta de bästa investeringarna jag kan, oavsett var de finns.”

Jag är en jurist med ett ovanligt stort aktieintresse. Även om jag till viss del är rutinerad försöker jag alltid att lära mig mer och älskar att göra research, skriva, och få input. Diskussionen, grävandet, och det sociala med investeringarna lockar väldigt mycket, även om man förstås också hoppas på en god avkastning.

Fritidsintressen utöver ekonomi är framförallt resor och musik, även om börsen slår det mesta. Och med börsen ska jag nog säga alla världens börser eftersom jag investerar globalt, och har en några exotiska innehav. En del skulle nog säga att jag lider av away-bias, men egentligen är det enkelt: Jag vill hitta de bästa investeringarna jag kan, oavsett var de finns.

Låt oss spola tillbaka bandet lite, hur väcktes ditt intresse för aktier och investeringar från första början?

“Jag började alltså med aktier relativt sent i livet, och är mer av en late bloomer än en Unga-Aktiespararna-kille.”

En tidigare kollega fick mig intresserad av investeringar. Jag började alltså med aktier relativt sent i livet, och är mer av en late bloomer än en Unga-Aktiespararna-kille. Innan jag började köpa aktier själv var det ungefär lika kul som att se andra spela på hästar. Man måste ju testa själv för att det ska bli kul, och det var det verkligen!

Låt oss ha ovanstående som utgångspunkt och sen sakta med säkert spola oss framåt, steg för steg. Kan du berätta lite mer om din utvecklingsresa inom börsen/investeringar, hur du gick från att vara “nyväckt” till att idag vara en avsevärt mycket mer erfaren investerare som många låter sig inspireras av? Drivkrafter? Viktiga milstolpar och “aha moments”?

“Det handlar om att hitta den stil, eller snarare mix av stilar, som passar ens personlighet. Jag trivs bäst med långsiktiga investeringar, buy and hold och letar oftast efter okända marknadsledare.”

Jag har provat ganska många stilar, t.ex. råvarubolag, ren utdelningsinvestering och chansartade tillväxtraketer. Upptäckte, föga förvånande i efterhand, att både råvarubolag och rena chansningar svänger för mycket och är för osäkert för mig. Det som också fick mig att komma på rätt väg är 40procent20års blogg, Peter Lynchs böcker och Morningstars filosofi kring “moat”. Det handlar om att hitta den stil, eller snarare mix av stilar, som passar ens personlighet. Jag trivs bäst med långsiktiga investeringar, buy and hold och letar oftast efter okända marknadsledare.

Du är ju också en tämligen välkänd Twitterprofil (över 9.000 följare) och bloggare. Vad får man som följare/läsare ta del av om man följer dig? Vad ser du själv för vinning i att vara aktiv i dessa kanaler?

Man får läsa om bolag man kanske kanske inte läser om annars. Av någon anledning så är t.ex. inte små Indonesiska tejpbolag så värst populära ens i Indonesien. Ibland finns inslag av humor, eller i alla fall försök till humor i det jag skriver. Inläggen på Twitter innehåller även även spår av politik.

“En annan häftig sak med Twitter är den kollektiva kunskapen och den (alltsom oftast) härliga stämningen som ändå finns i finans-Twitter.“

Främsta nyttan, eller snarare nöjet, med Twitter är de kontakter som man kan knyta. Det är ett så enkelt sätt att skapa dialog och personliga kontakter. En annan häftig sak med Twitter är den kollektiva kunskapen och den (alltsom oftast) härliga stämningen som ändå finns i finans-Twitter.

Vilka är/har varit dina främsta förebilder och inspirationskällor? Har dessa förändrats avsevärt över tid och i så fall hur och varför?

Senaste åren har jag influerats mycket av Framtidsaktier, Stefan Thelenius och Phantas, för att nämna några. Fonder som Swedbank Robur Small Cap Emerging Markets, liksom de amerikanska fondbolagen Grandeur Peak och Wasatch är också stora inspirationskällor. I bokväg är det såklart det som Peter Lynch skrivit, men också Morningstars Measuring the Moat och Christoper Mayers 100-baggers. Apropå Cristofer så ska boken Börspsykologi av Cristofer Andersson (läs Börskollens tidigare bokintervju) också nämnas då den biten av investeringarna ofta är underskattad.

Låt oss skifta fokus till din investeringsstrategi. Kan du initialt, med egna ord, relativt kort och övergripande försöka beskriva din nuvarande investeringsfilosofi och val av strategi?

“Mindre bolag med låg skuldsättning, tvåsiffrig försäljningstillväxt, megatrender i ryggen, hög marknadsandel, konkurrensfördelar, ocykliska inslag, viss samhällsnytta, insynsägande och ok värdering.”

Jag har en mening som sammanfattar strategin, så jag kör den! Det jag letar efter är: Mindre bolag med låg skuldsättning, tvåsiffrig försäljningstillväxt, megatrender i ryggen, hög marknadsandel, konkurrensfördelar, ocykliska inslag, viss samhällsnytta, insynsägande och ok värdering.

Låt oss fördjupa oss lite mer. Om vi tvingar dig att rangordna de fem viktigaste urvalskriterierna som ligger till grund för din analys/urval/köp samt kort motivera dessa, hur skulle den ordningen se ut? (Det viktigaste kriteriet kommer först.)

  1. Låg skuldsättning är prio ett - annars är det för farligt.
  2. Konkurrensfördelar är prio två - det sänker risken och gör skillnad över tid.
  3. Att bolaget växer är prio tre - annars är det svårt att tjäna pengar över lång tid via buy and hold.
  4. Megatrender - önskvärt, gör skillnad över tid.
  5. Värderingen är svår men såklart viktig. Nog är det skillnad om du köper till P/E 100 eller 25.

Hur ser din process ut och vad använder du för urvalskriterier för att på bästa vis avgöra NÄR du vill äga en specifik aktie? Dvs. vilka är dina specifika regler/parametrar för exekvering/timing (köp/sälj)?

“Jag tror rätt bolag är så mycket viktigare än när man köper rätt bolag.”

För den som sett filmen Snowroller, så tror jag “taskig tajming” är ett citat som kan passa väl de gånger jag försökt med trading. Jag tror rätt bolag är så mycket viktigare än när man köper rätt bolag. Men jag har, inspirerad av Grandeur Peaks filosofi tagit fram en matris för köp- och sälj-beslut, som tar hänsyn till bolagens kvalitet, värdering och momentum. Men då talar vi momentum i försäljning och vinst, inte kursen. Nej, jag är ingen Kavastu, så jag lockas varken av att följa, eller sälja kurser för den delen (sagt med glimten i ögat ;-).

“Coronabörskraschen” har ju onekligen givit en möjlighet att stresstesta sin strategi, såväl det initiala fallet som den lika extremt snabba och kraftiga återhämtningen. Det vore väldigt intressant att höra dina funderingar om hur du tycker att din strategi har klarat sig under denna period? Vilka är de främsta lärdomarna som du kommer att ta med dig? Överväger du några större förändringar framöver?

“Corona innebar faktiskt ett slags bryskt uppvaknande för att jag inte hade rätt bolag fullt ut och ca 25% av portföljen ändrades.”

Jag vill verkligen ha bolag som gör att jag sover gott. Och då menar jag inte bolag som Tempur, även om det faktiskt är börsnoterat i USA. Och utdelningen är inte alltid den kudde man tror. Corona innebar faktiskt ett slags bryskt uppvaknande för att jag inte hade rätt bolag fullt ut och ca 25% av portföljen ändrades. Vissa bolag var för högt skuldsatta, andra var för cykliska.

“I riktigt starka finanser och stark marknadsposition finns en kudde på riktigt, medan utdelning och lång historik ibland snarare kan vara en falsk trygghet.”

Jag har skiftat ut dem och äger nu verkligen bolag som (peppar peppar) ska klara sig igenom vilken marknad som helst. Lärdomen är att ocykliska bolag med riktigt stark balansräkning är de som passar mig bäst. I riktigt starka finanser och stark marknadsposition finns en kudde på riktigt, medan utdelning och lång historik ibland snarare kan vara en falsk trygghet.

⇨ Tips: Kom igång med bolagsbevakning i Börskollen på 3 minuter

Lite kort om din nuvarande “väska”. Beskriv dina fem största innehav och motivera, kortfattat men ändå med fokus på din strategi/urvalskriterier, varför just dessa är dina största innehav just nu.

Det genomgripande temat är att jag letar efter Hidden Champions, okända marknadsledare. Man kan se portföljen som en blandning av 8 till 15 sådana bolag. Geografiskt finns de över hela världen, med en tyngdpunkt på tidigare brittiska kolonier. I Nya Zeeland och Australien har jag t.ex. A2 Milk och Altium, och i Singapore Micro-Mechanics.

“Det genomgripande temat är att jag letar efter Hidden Champions, okända marknadsledare.”

Vi kan ta två närmare exempel på hur jag tänker och vi börjar med grekiska Kri-Kri Milk. Istället för att köpa Axfood eller ICA till P/E 25-30 som växer under 5% går jag utanför Sverige. Då får man ett mindre bolag som växer snabbare och är billigare, men har liknande egenskaper. Ok, jag säger inte att bolaget är lika säkert, men hög värdering i förhållande till tillväxttakt är också en risk. Ett annat exempel på bolag av det slaget är sydafrikanska Italtile. Få bolag har en så stark marknadsposition och historik, i alla fall med tanke på deras lilla bolagsstorlek.

En kort liten utmaning; om du bara får välja fem olika aktier idag och investeringshorisonten är tio år, vilka skulle då du välja och en kort motivering varför?

Då skulle jag välja i olika sektorer:

  • A2 Milk - mjölkbolagens Apple
  • Kri-Kri Milk - grekisk yoghurt är en bra nisch
  • Italtile - badrum behövs även i Afrika
  • Micro Mechanics - okänd IoT-spelare
  • Netbay - digitaliserar Thailand

Alla är relativt ocykliska, har stark balansräkning, långsiktiga tillväxtmöjligheter, och en stark marknadsposition.

Om du fritt får välja tre börsprofiler/individer som du gärna skulle vilja se i en kommande Börskollen-intervju (gärna bloggare och/eller Twitterprofiler), vilka skulle du då välja?

Framtidsaktier, Phantas, och Stefan Thelenius såklart, men Stefan har redan varit med i en intervju. Kanske en intervju med Börskollen själva vore något? Åtminstone jag är nyfiken på vad svaren skulle bli. Frågorna också ;-)

Haha! Ja, det kanske inte ska uteslutas i en framtid. Kul när man både får utforma frågorna och svaren ;-) Tack för din medverkan och ett stort lycka till med dina investeringar!

⇨ Tips: Du har väl inte missat Börskollens populära nyhetsbrev?

Disclaimer: Som läsare av denna artikel bör man utgå ifrån att den intervjuade personen har haft, har eller kan komma att ha ekonomiska intressen i de bolag/produkter som omnämns. Artikelns syfte är endast att inspirera till kunskap och inget av det som sägs/skrivs ska ses som någon form av investeringsrådgivning eller uppmaning till affärsbeslut av något slag. Eventuella investeringsbeslut fattas alltid självständigt av läsaren/investeraren.


söndag 4 oktober 2020

Sju bolag jag tittar på just nu


Idag ska vi kort gå igenom några olika case som kikar på. Hade en idé om att skriva hela inlägget på en bokstav, typ sju schyssta småbolagscase som sonderas. Men så "kul" ska vi inte ha det. 

Dessa bolag kikar jag på just nu:

  • AB Dynamics. UK-bolag inriktat mot testning av bilar m.m. Kikat på länge men inte fått grepp om dem. Oklart hur stark marknadsposition de har, men verkar vara en vettig spelare i en framtidsbransch. Tycker de ser väl dyra ut, men har tyckt så länge.

  • Calian Group Kanadensiskt diversifierat bolag som ser hyfsat intressant ut. Men frågan är hur mycket "moat" och hur mycket ren konsultverksamhet. Är det sticky business? Sektorerna är stabila men jag får inte en klar bild av hur de sticker ut och vad som skiljer dem mot konkurrenterna. Långa kundrelationer kanske är det centrala men det sägs inte rent ut.

  • Embracer. Mycket att gilla. Smart förvärvsstrategi där de inte skuldsätter sig. Men kan man sätta "moat" om det finns ett stort personberoende? Absolut inget fel på bolaget, bara frågan om det passar min strategi (som kan vara fel förstås). Knäckfrågan är om de dominerar en nisch, eller är en liten spelare i en allt mer konkurrensutsatt marknad. Samt om konkurrensfördelarna är strukturella. Ser man dem som en välsmord och unik förvärvsmaskin av äldre spel (dataspelsrekondsspecialisten?) kanske de kan sägas dominera. Men vad jag förstått tar de stora kliv mot att bli en "vanlig" spelutvecklare och bredda sig? Och för mig är spelutvecklingsbranschen generellt svår att skapa "moat" i.

  • Feerum. Polska jättesilos för spannmål kan vara en fantastisk grej, eller en katastrof. Oklart vilket. Men om någon vill sätta tänderna i detta polska småbolag är jag en bollplank av diskutabel kvalitet. Har själv landat i "intressant men för svårt", trots att verksamheten i sig är ganska enkel. Gillar att de tycks ha unik teknik och breddar sig till Afrika. Men möjligheten att följa vad som händer, stor exponering mot Ukraina och kopplingarna till EU-stöd gör att jag instinktivt ryggar tillbaka. Skulle dock kunna vara ett globalt "Skånemöllan på steroider".

  • Logo Yasilim. Gillar det jag ser men jag fastnar alltid på samma sak. Som bolag är det en logisk investering på alla sätt, men jag har för svårt att se förbi Erdogan och Liran. Är för rädd för att valutan dippar 20-25 procent om jag köper eller att Erdogan hittar på nya dumheter. Med en pålitlig(are) politisk ledning hade jag definitivt köpt bolaget.

  • Mitra Keluarga. Ingen lista är komplett utan ett indonesiskt bolag, som ingen brukar säga! Men om man tror på Indonesien och på ökat behov av sjukvård kan kanske deras premium-sjukvårdsskedja vara något? Har själv landat i två mindre nischbolag i landet, men detta finns på radarn också. Frågan är om sjukvård i sig är lite för nära politiken och blir svårbedömt. Nog finns alltid en slags regleringsrisk även om antalet Jonas Sjöstedt i världen är få.

Vad tror du om dessa bolag? Tror du något är värt att kika vidare på? Och tänk på att mina kommentarer inte är särskilt genomtänkta, men att något i dessa bolag har fångat mitt intresse och jag tar upp vad jag fastnat på utifrån min strategi.

Och vad kollar du själv på i dessa dagar? 

söndag 27 september 2020

Snabbväxande nischer


Vilket marknad och vilken nisch bolaget verkar i är viktigt. Är ett bolag i rätt nisch kan det räcka med att behålla sina marknadsandelar för att växa starkt. Förutom sektor, som ocykliska konsumentvaror, teknologi och finans tror jag den mer smalt inringade nischen är superviktig. Den säger mycket om bolagets tillväxtförutsättningar och i bästa fall finns en megatrend där. 

Allt annat lika borde det vara mycket bättre att vara i en snabbväxande nisch än en seg. Men konkurrensfördelarna ställs nog på sin spets eftersom många lockas dit. Man får se upp för alltför heta nischer. Själv försöker jag leta okända marknadsledare i snabbväxande nischer. Helst ska nischen vara lite okänd den med, men man kan såklart inte få allt!  

Olika marknader 

Vi tar ett axplock av några nischer, där några är relaterade till min portfölj. Ofta är det globala marknader och CAGR (årlig sammansatt ränta) vi pratar om under tidsperioden 2019 till 2025, med vissa variationer. Så här ser det då ut i fallande skala:

A2 mjölk 17 till 22.5 procent 

Mobilspel 14 procent

Gambling online 11.5 procent

Halvledare 10.3 procent

Grekisk Yoghurt 7,6 till 10.9 procent

Mobiltelefoner 7 procent 

Kakel 5,5 till 8,5 procent

Djurmat 6 procent 

Asiatiska tejpmarknaden 5,7 procent 

Nyttiga snacks 5 procent

Mejeriprodukter globalt 3.6 procent

Cykliskt eller inte är också viktigt. Och såklart ska man ta sådana här rapporter som finns i länkarna med en stor nypa salt, men det säger ändå något. Jag vill hellre vill äga ett starkt bolag i en tio-procentsnisch än en enprocentsnisch. Sen är bolaget i fråga alltid är viktigast, och det lär ju finnas snabbväxare även inom sämre nischer. 

Synpunkter?

Tittar du på om dina bolag finns i snabbväxande nischer? Letar du aktivt efter bolag i vissa nischer? Ser du stark tillväxt som en möjlighet snarare än ett hot? Och vilka nischer lockas du mest av?

söndag 20 september 2020

Vilka fonder äger mina bolag?


Jag har både favoritbolag och favoritfonder. En intressant mätpunkt för ett bolag är vilka andra som äger det. Eftersom jag äger väljer mindre bolag lägger jag viss vikt om en duktig småbolagsfond hittat dit. För storbolag som t.ex. Netflix är fondinnehav inte lika intressant och många fonder är per definition "blinda köpare" eftersom deras köp baseras på bolagsstorlek.

Vilka fonder jag gillar finns beskrivet i ett tidigare inlägg och de är tex: 
  • Grandeur Peak, 
  • Wasatch och 
  • Swedbank Robur Small Cap EM 
Ett bra sätt att följa vad fonder äger är att söka på bolagsnamn + morningstar.com och gå till fliken ownership. Numera finns också uppdateringar från FI där man kan se vad många fonder äger. 

Hur ser det ut i portföljbolagen?

Låt oss gå igenom favoritfondinnehav bland det jag äger. Parentes bakom bolagsnamn är antalet favoritfondbolag.

A2 Milk

Ingen favoritfond är inne. Men Sequoia Capital är en hyfsat välkänd Amerikansk kapitalförvaltare som äger A2 sedan något år tillbaka. Ett flertal fonder äger bolaget.


Kri-Kri Milk (1)

Swedbank Robur Small Cap EM äger, tillsammans med en del andra fonder. 


Italtile (3)

Grandeur Peak, Wasatch och Swedbank Robur EM Small äger. Grandeur Peak äger i flera av sina fonder. Starkaste kortet i portföljen om man ska gå på favoritfondsägande.

Micro-Mechanics

Inga favoritfonder äger vilket jag nästan tycker är lite konstigt (eller så missar jag något i bolaget). Däremot tror jag Grandeur eller Wasatch ägt för länge sen. 

Ekadharma 

Tror inte några fonder äger alls, så bolaget är riskfyllt ur det perspektivet även om det finns förklaringar (litet bolag, dålig free float). 

Ultrajaya (1)

Grandeur Peak äger i flera fonder. Att Fidelity äger i flera fonder ska kanske också nämnas. 

Altium

Ett flertal fonder finns, bland annat finns Nordea i ägarlistan (borde gräva i vilken fond). 

Netbay (1)

Grandeur Peak har nyligen köpt in sig, i flera fonder. Det påverkade mitt beslut att köpa, som en positiv faktor. 

Taokaenoi

Inga favoritfonder där, och få utanför Thailand. Men ser att Harvest Asia Frontier Equity köpt in sig, ska kolla upp den fonden närmare. Tidigare om åren har IKC fonder ägt bolaget (om jag inte minns helt fel).

Uni-Charm Indonesia (1)

Swedbank Robur Small Cap EM äger.

Century Pacific

Inga favoritfonder är inne, ännu i alla fall. Men att Fidelity äger och Evli nyligen köpt är intressant.


Superlon

Några fonder, men ingen favoritfond.


Synpunkter?

Vad tror ni att fondägande spelar för roll? Jag ser det som ett särskilt kvalitetstecken fonder man gillar är inne. Tesen, att det kan finnas något där i bolaget, kan bekräftas av att fonderna troligen ser samma sak. 

Sen händer det att fonder köper det som man kikar på eller ägt tidigare. Pushpay har t.ex. Tin Fonder köpt och Somero har Didner och Gerge köpt. Sen kan jag inte köpa på grund av vad andra tycker, Men i fallet Netbay bidrog det till att jag kom till skott och köpte.

Vilket värde lägger ni in i att fonder köper in sig i ett bolag?