söndag 28 april 2019

Vägen till Asien och Afrika kan gå via Tyskland


Jag är svag för Asiatiska och Afrikanska bolag. Ofta är det svåra att handla lokalt, men det finns fler alternativ än man tror. Att bolag från hela världen listas i USA är nog hyfsat bekant och adr.com är en bra källa till information. Men färre tänker nog på Tyskland som en genväg till Asien och Afrika.

Två stora fördelar finns med handel i Tyskland istället för lokalt:
  • Du bör kunna äga aktierna i kapitalförsäkring
  • Courtaget är lägre
Hur man kan handla i Tyskland varierar hos olika svenska aktörer, men vi ändå talar om handel inom EU. Vilka noteringar som sedan fungerar i praktiken beror ofta på hur dålig omsättning det är. Storbolag funkar såklart bättre än småbolag. Men det är värt att undersöka tyska noteringar, som dessutom blir fler och fler. Via Frankfurt finns t.ex. 750 Australiensiska, 500 Kinesiska och 100 Indonesiska aktier. Alla går inte att handla, men det är ett spår att undersöka!

Exempel på börser
Här är en lista till sökfunktioner på olika börser:
Stuttgart hade ingen vidare sökfunktion och Hamburg/Hannover och Munchen fanns bara på tyska. Xetra verkar vara en del av Frankfurtbörsen. Generellt är Frankfurtbörsen det naturliga valet.

Ett varningens finger ska höjas för de som funderar på att handla. Kolla exakt vad du köper (aha, säger du det!). Det jag menar, förutom bolaget, är om man de facto äger en andel i det lokala bolaget eller bara sitter med någon typ av finansiell produkt.

Exempel på bolag
Exempel på bolag som går att handla är Tencent, Naspers, Geely, Singapore Airlines och Scales.

Den enkla varianten på att få fram de marknader ett bolag handlas på är Financial Times. Vi tar Alibaba som exempel. Skriv in "Alibaba Group Holdings" och välj "View all results" så ser du denna bild. Eftersom den handlas elektroniskt i USA finns knappast något skäl att köpa i Tyskland. Tencent har däremot ett gäng tyska noteringar och ingen i USA. Och den i Frankfurt verkar gå att handla.

Själv har jag inte tänkt så mycket på de tyska noteringarna eftersom jag oftast handlar småbolag vilket brukar bli lokalt. Men av portföljbolagen handlas A2 milk, Discovery och Famous Brands i Tyskland. Problemet är som nämnt dålig omsättning (handlas är att ta i), och då är ändå de två första globala midcaps. Och sen det här med vad man köper  Den tyska noteringen nämns inte på A2 milks IR-sidor, även om det inte behöver vara något skumt för det.

Synpunkter?
Har du testat handla i Tyskland? Jag har numera som rutin att kolla vad för exotiskt men kan hitta på såväl adr.com som Frankfurtbörsen. Det är faktiskt något något lättare att handla "exotiskt" än många tror, åtminstone för större bolag.

söndag 21 april 2019

Benefit Systems: polskt bolag med nätverkseffekter

Aktie: Benefit Systems
Notering: Warzawa
Marketcap: 720 miljoner USD, smallcap
Kurs: ca 930 Zloty
Direktavkastning: 0,9 % på 2018 års vinst
Courtage: Högt via Avanza
Elektronisk handel: Möjligen Nordea, Degiro?
Möjlig att äga i: Alla depåtyper, även kf

Bolag med nätverkseffekter kan vara trevliga. Benefit Systems är en okänd gigant inom anställningsförmåner, framförallt träningskort men även andra typer av kort. Här kan dra vissa paralleller till Edenred (Rikskortet), AwardIT och Visa/Mastercard. Sådana här bolag kan ha en tydlig moat. Ju fler ställen som accepterar ett träningskort, desto intressantare blir kortet. De kan också ha en stor first-mover-fördel. Allt handlar om löneförmåner som inte är i pengar.

Få kollar på Polen, men de räknas som ett av det tio bästa Emerging-Markets enligt Oxford Economics. Jag har visserligen misslyckats i Polen innan men till skillnad från LiveChat, som var USA/globalt är det här en ren investering i polsk och östeuropeisk tillväxt utan globala ambitioner.  En rolig detalj är att East Capital och Handelsbanken är inne i bolaget. Och då finns inga allvarliga invändningar...? Eller kanske finns just det som vi ska se!

Kort om bolaget
Här är deras hemsidaIR-sidor, senaste rapport. Polen är det stora men de finns i Tjeckien, Slovakien, Bulgarien och Kroatien och ska expandera mer. En färsk analys på polska finns här, klipp ut texten och gör google-translate så blir du klokare!

Bolaget beskriver sig själva såhär: "Benefit Systems specialises in providing employers with innovative solutions in the area of sports and recreation, culture and entertainment, as well as custom-made cafeteria programmes." Genom att läsa vad de erbjuder företag och partners (träningsanläggningar etc) kan man nog se bolaget som en viktig länk att sammanföra dessa. Här finns nätverkseffekten: avtal med många företag leder till bättre avtal med partners och vice versa. Betygen företag och partners ger till Benefit Systems är riktigt höga.

I affärsmodellen ingår också att investera i gym och fylla dem med kortanvändare. Enkelt men genialiskt? Se denna artikel. Konkurrensen bland gym är dock hård, se denna genomgång. Hursomhelst har bolaget, liksom portföljbolaget Discovery, en positiv samhällseffekt.

Nyckeltal och värdering
Vi börjar med lite historik:
  • ROE TTM 25 %
  • ROE snitt 5 år 38 %
  • EPS-tillväxt snitt 10 år 63 %
  • EPS-tillväxt snitt 5 år 23 %
  • Cash flow-tillväxt snitt 5 år 30 %
  • Revenue-tillväxt snitt 5 år 23 %
  • Revenue-tillväxt snitt 3 år 27 %
  • Revenue-tillväxt TTM 28 %
Imponerande siffror på alla sätt. På siffrorna är det ett riktigt kvalitetsbolag. På 2019 års vinst handlas bolaget till P/E 21 enligt marketscreener. För 2020 års vinst förväntas P/E vara 18 och det följs av 4 analytiker.

Plus och minus
Det här positiva talar för köp:
  • Inlåsningseffekt, svårt att byta
  • Klar moat, flest ställen är en fördel.
  • Mycket bra historik
  • Ocykliskt? Förutom spinningpassen :)
  • Polsk ekonomi växer
  • Bolaget gör något positivt. 
  • Bra google-recensioner och de anställda är positiva på Glassdoor.
Och ett antal argument emot:
  • Praktiskt svårköpt pga dålig omsättning
  • Politiska risker? Kan ändringar ske kring företagsförmåner? 
  • Kan stora jättar kliva in? Hur skyddade är regionala monopol-aktörer?
  • Svårbevakat. Vad är på gång i polsk skattelagstiftning och deras gym-marknad?
  • Expansionen utanför Polen kan slå fel.
  • Man är nöjd, men klagar på anställningsförmåner, Benefit Systems, på Glassdoor, om jag tolkar rätt. Pinsamt med tanke på deras namn! :) 
  • Kommer man träna på gym i framtiden? Med ny teknik kanske alla har en digital multisportanläggning hemma? (eller kanske inte).

Ett superminus?
Hyfsat länge i researchen såg det riktigt bra ut. Men så såg jag att de anklagats för kartellbildning, genom att dela upp gym-marknaden! På sid 47 i senaste rapporten kan man läsa att såväl konkurrensmyndigheten som tullmyndigheten har dem under lupp och utredning. Sånt gör mig orolig. Även om eventuella böter inte är mer än 10% av omsättningen undrar jag om ledningen är ärlig, noggrann, tillförlitlig och hur relationen till myndigheterna ser ut. Såna här saker trodde jag var "rött flagg" för East Capital och Handelsbanken, men jag är inte påläst. Kanske är det, trots min starka magkänsla, inte något som borde hindra en investering?

Synpunkter
Vad tror du om caset? Värt att kika vidare på? Kan man äga ett bolag som anklagas för kartellbildning, när det möjligen ser ut att ligga något i det?

Vad tror ni generellt om bolag som jobbar med arbetsgivarförmåner?

söndag 14 april 2019

Tre fonder mot Emerging Markets - en läskig


Idag blir det en genomgång av några fonder mot Emerging Markets. För en normal sparare, som inte vill direkthandla Indonesiska bolag är det ju ofta ett bra alternativ. Och det finns till och med fonder som nästan blir som att köpa ett enskilt bolag. Mer om det sen!

Här är tre fonder och hur jag ställer mig till dem. Viss inspiration till inlägget kommer förresten från ett fantastiskt avsnitt av podden Invest Like The Best.

Avanza Emerging Markets
Det här är ett billigt och smidigt sätt att nå Emerging Markets. Varför köper jag inte den? Jo, man får väldigt mycket av stora bolag, vilket ju är upplägget med en indexfond. Storbolag kan vara dyra och välbevakade och jag tror mer på småbolag, som ofta är ännu mer inriktade mot den lokala ekonomin. Ska man nå den växande medelklassen vill man ju helst inte ha stora globala exportbolag. Jag har inget emot fonden alls, den är säkert jättebra för majoriteten, men den inte är något för mig. Jag tycker det är mycket roligare att köpa själv och vill ha mindre bolag.

Swedbank Robur EM Small Cap
Den här fonden rimmar ganska väl med min egen filosofi: Att hitta värde i mindre bolag i tillväxtmarknader. Deras tio största innehav finns nu ute. Anledningen till att jag inte köper är att jag vill köpa aktier själv, och avgiftsnivån. Men skulle jag ”ge upp” min kamp mot index skulle nog pengar åka in i den här fonden och några till. Och en del av barnsparandet går redan hit. Se även information om fonden här och jag kommer noga bevaka alla kommande rapporter.

De bolag som fonden äger är såklart högintressanta som inköp till min egen portfölj och jag noterar särskilt att två av de tio största innehaven finns i Filippinerna. Sarantis finns också med, som t.ex. också ägs av favoritfondbolagen Grandeur Peak och Wasatch.

FMG Iraq fund
Vi avslutar med en läskig fond på alla sätt. Det udda är fokus på Irak, bara åtta bolag och hela 46% i det största! Se info och presentation som går in på Irak som land. Bolaget i fråga heter Baghdad Soft Drinks, som är typ Pepsis lokalavdelning. Poddavsnittet i Invest Like The Best gäller en annan fond, men nämner just detta bolag (vilket såklart orsaken till att jag hittade fonden).

FMG-fonden är speciell eftersom du till 46% köper det enskilda bolaget. Men det känns riskfyllt även för mig och kontrasten mot de andra fonderna jag nämner är total. Kikade in på bolaget, via denna länk, och Irak-börsen (översätt!) men rapporter på arabiska avskräcker. FMG-fonderna har inte gått fantastiskt och kostar en hel del. Jag tänker att detta ändå kan vara intressant, för den som vill ha något udda i fondväg. Och det lär ju dröja tills du kan direkthandla på Irak-börsen via svenska aktörer (vilket jag förstår). Men jag ändå är en aktienörd och avstår.

Uppdatering 190416: Vill förtydliga att jag inte gjort någon närmare research av fonden eller fondbolaget. Risken är hög, tom ovanligt hög. Man bör också lita på FMG om man ska köpa. 

Synpunkter?
Vilka fonder kikar du på mot Emerging Markets? Vad tror du om det jag tog upp? Och föredrar du indexfonder, småbolagsfonder fokuserade fonder eller att direkthandla aktier som jag?

Kan förresten tipsa om att jag har har lista på fonder jag följer som jag uppdaterar i ett äldre inlägg.

söndag 7 april 2019

Politiska risker: vilka länder och branscher är ok?



En del länder är riskfyllda. Vissa branscher är också mycket mer utsatta för politisk risk. Hur ska man se på det här, och vilka politiska risker är man beredd att ta i sina investeringar? Så här resonerar jag:

Länder 
Jag köper inte bolag i Ryssland eller Turkiet. Och bolag med hög andel av försäljningen i Nigeria går också bort. Som läget är nu tycker jag risken är för hög eller åtminstone för svår för mig att bedöma. Politisk risk kan också ge valutarisk som i fallet Turkiet.

Via Transparancy international ser man nivån av korruption. För hög korruption gör att landet går bort, men riktningen är intressant. Notera att Sydafrika har bättre resultat än t.ex. Kina och Indien. Och i tveksamma länder försöker jag välja inhemska bolag med lång historik. Ju längre bort och ju mer korrupt, desto enklare bolag vill jag äga (om jag nu vill äga något alls).

Att satsa på stabila tidigare brittiska kolonier tror jag sänker risken generellt. Australien, Nya Zeeland och Kanada är supersäkra. Sydafrika är ungefär som väst. Däremot är riskerna högre i Indonesien, Thailand och Malaysia, men ändå acceptabla för mig (om enkla bolag). Tveksamma länder, där jag är kluven, är t.ex. Kina och Filippinerna. Jag gillar den underskattade tillväxtstoryn i Filippinerna men de politiska tentaklerna sträcker sig rätt långt där som vi ska se.

Branscher
Jag undviker oftast bolag inom telekom, viss infrastruktur, gamblingvapen och bank på grund av risken för skandaler och reglering av olika slag. När det smäller brukar det vara i dessa branscher och alla är högst beroende av politiska beslut. För gambling och vapen finns även fler och mer subjektiva skäl. Men allt är subjektivt här (såklart) och det handlar både om min förmånga att bedöma risk och vara bekväm med den.

Tveksamma branscher för mig är utbildning och verksamheter som bygger på upphandling eller subventioner. Risken är att myndighetsbeslut kan få genomgripande konsekvenser, men det får avgöras från fall till fall. Tänk på att rejäla risker finns här och kan vara lika svårbedömda. Jag tänker på det som nyligen hänt i Attendo och debatten om vinster i välfärden. Ölbolag är också något som jag lägger i tveksamt-korgen, där folkhälsoskäl eller religiösa skäl kan göra att man vill in och reglera.

Går vi till mjölk, tejp, betongmaskiner eller konsumentvaror i allmänhet minskar risken för politisk inblandning. Mjölk- och tejpskandalerna duggar inte särskilt tätt. Men helt gott kan man inte sova. T.ex. kan politiska beslut ur miljöperspektiv påverka vilken bransch som helst, särskilt de där vattenåtgång och rapande kossor ingår. Mjölkens hållbarhet, utöver datumet på paketet, är en fråga i sig att fundera på. Och verkar man som A2 i Kina finns alltid en latent regleringsrisk.

Två exempel
Hur komplext och svårt det kan vara syns tex i två bolag jag tittar på för tillfället.

MacroAsia är ett filippinskt bolag som ger stöd till flygbolag (flygplansmat, bagagehantering, underhåll etc). Bolaget ser högst spännande ut och kan nå megatrenden ökat resande genom att sälja ”hackor och spadar” till flygbolag. Branschen har höga inträdesbarriärer och flygplansmat är en underskattad konsumentvara.

Men noteringen i Filippinerna är en risk, liksom Duterte. En konkurrent har blivit av med bagagehanteringskontrakt pga att anställda stal, vilket ju är helt horribelt. Duterte pekade då själv med hela handen och ministerstyre är inte förbjudet. Vad händer då om MacroAsia irriterar Duterte? Kan ett missat flygplansunderhåll eller stöld av Dutertes väska stjälpa hela bolaget? Jag vill äga bolag med minst 4 procents andel och det här är kanske på för nära avstånd till Duterte.

Mindchamps är ett Singapore-bolag som har premiumförskolor i bland annat i Singapore, Kina och Vietnam. Bolaget kan gynnas av rikare föräldrar och Singapores rykte som utbildningsnation. Men det finns koppling till subventioner för avgifterna, åtminstone i Singapore, och det kan säkert sättas tak på hur mycket betalt man får ta i vissa länder (antar jag).

Utbildning är en nationell angelägenhet vilket gör att det regleras. Risken finns också att länder vill gynna sina egna företag och försvåra för utländska aktörer. Som exempel på hur svårbedömda riskerna är kan vi ta Maple Leaf Education som jag skrivit om tidigare. De föll rejält när Shanghai ändrade reglerna för skolverksamhet. Notera att det var en regional regeländring, vilket gör det smått omöjligt att bevaka härifrån. Jag vet inte om jag vågar äga Mindchamps eftersom de kan påverkas av ändrade regelverk.

Synpunkter
Hur ser du på politiska risker? Vilka länder och branscher är acceptabla för dig?

Vad tror du om service till flygbolag, och utbildning. Är det något du skulle våga äga?