Sålt Embracer och Kahoot - och svar från Mo-Bruk

 

Dags för en kort uppdatering om vad som hänt i portföljen.

Försäljningar

Jag har sålt Embracer och Kahoot, För båda bolagen handlar det om att jag, efter funderande, inte vill äga relativt stora och välkända bolag. Jag har faktiskt blivit lite rädd för det populära och är nog i grunden något av en contrarian. Framförallt vill jag fokusera på det jag tror mest på, okända marknadsledare (Hidden Champions) och då passar de inte riktigt in. Portföljen är nu nere på 11 bolag, och går från globalt nanocap till globalt smallcap. Embracer räknas som globalt Large-cap och Kahoot som globalt Mid-cap.

För Embracer tillkom diskussionen om redovisning vilket lyftes av financeamir på Twitter. Och i Kahoot är värderingen inte direkt låg i förhållande till tillväxten, trots nedgången. Blev alltså osäker på bolagen, men framförallt ville jag fokusera på Hidden Champions (skriver mer om det sen). Jag tror på båda bolagen, det är absolut inget fel på dem och många duktiga personer äger, men jag vill fokusera ännu mer sett till strategi.

Köp

För pengarna har jag ökat en hel del i Century Pacific, nu 12% av portföljen och även i Karoooo, nu 8% av portföljen. Just Century Pacific har seglat upp som ett stort innehav och jag är imponerad av bolaget. Filippinerna har varit stängt hos Avanza men sedan en tid går det köpa igen. Ett nytt Indonesiskt bolag är också inköpt (uppdaterat).

Jag har även ökat i Netbay, då jag vill ha en viss andel teknik. Karoooo, Netbay och Micro-Mechanics är nu teknikdelen av portföljen.

Mo-Bruk

Fick ett mejl från Mo-Bruk vilket jag passar på att lägga in här. I och med att jag var ifrågasättande i mitt tidigare blogginlägg så vill jag såklart att bolagets bild kommer fram. Se tidigare inlägg om Mo-Bruk här.

Embracer - blev köp till sist

Är flera år sen med att köpa Embracer men nu är det gjort. De har från och till varit i gränslandet (Borderlands) för köp, men jag har inte fattat konkurrensfördelarna. Förrän nu, eventuellt. Det har alltid varit stötestenen.

Vilka är då konkurrensfördelarna?

• De är en "Federation of gaming entrepreneurs" vilket inte är standard i branschen. Uppfattar det som att företagare lite hellre säljer till Lars än någon annan. Acquiror of choice är möjligen starka ord men det finns något där. Med en decentraliserad modell får man frihet och det blir lite av en unik företagskultur som är svår för de andra förvärvarna att skapa i efterhand. Chansen till konstnärlig frihet och att stå på egna ben i en större helhet ska inte underskattas.
• Starka varumärken. Vissa spel, men långtifrån alla, har starka varumärken som skapar lojalitet och kan nog gå att sätta en ny siffra bakom, jfr Borderlands 3, 4 etc... En del spel anspelar på nostalgi och att köra "dataspelsrekond" och piffa upp gamla beprövade varumärken är smart.  
• Storleken och hög marknadsandel kan ge förhandlingsstyrka mot Steam och andra plattformar. Sen är väl visserligen prismodellen fast, så vet inte vad det innebär i praktiken, Men makten förskjuts från plattformar till IP-ägare och det kan bli lite som H&M:s situation jämfört med köpcentrumen.
• Vissa synergier kan finnas i delade erfarenheter och resurser. Särskilt på sikt kan det finnas fördelar i hantering av varumärken, kapital, ekosystem, administration etc
• Intelligent fanatiker vid rodret och Lars Wingefors kan nog översättas till "Large Winner Force" :)  Ska man någon gång sätta värde på ledningen är det när det finns djupt kunnande, erfarenhet och engagemang, kombinerat med jordnära egenskaper. Eftersom lånefinansieringen är låg är han inte heller någon risktagare av stort mått. 

Tveksamheter

• Förvärv innebär alltid, alltid, alltid en risk och kan på sikt innebära ett skakigt bygge. Ju större ett bolag blir, desto svårare att hålla ihop det och få alla att gå åt samma håll. Håller modellen om de är mångdubbelt så stora som idag? 
• Stort personberoende. Utan Lars Wingefors skulle Embracer vara väsentligt svagare.
• Hård konkurrens i sektorn, särskilt om man ser den som underhållning i stort, många aktörer kämpar om privatpersoners tid och pengar.
• Hur mycket kan de förvärva innan det går trögare? Tvingas man gå ner i kvalitet eller förvärva större och större? Risken är att de lägst hängande och godaste förvärvsäpplena redan är plockade? 
• Trots mindre lista börjar de bli ett storbolag och generellt är det svårare att växa lika starkt från en högre nivå. De är en champion snarare än en hidden champion och jag är sen på bollen i detta bolag. Men sånt är irrelevant, det är framtiden som räknas.
• Mina amerikanska favoritfonder är inte inne i bolaget, ser de något de inte gillar?
• Svårt att förstå redovisning och alla rörliga delar i bolaget och allt kokar ner till en förtroendefråga. Tror såklart inte något är fel, men skulle ha väldigt svårt att upptäcka det själv.
• Har ingen edge i detta hyfsat välbevakade bolag, men det kan ju gå bra ändå :)

Summering

Allt sammantaget tror jag, numera, att bolaget har en narrow-moat. De har tagit plats i portföljen med en hyfsat låg andel, men finns i alla fall där nu. De är ett tillväxtbolag som drivs framåt av en megatrend (digitalisering/mer spelande) och har en ganska unik position på marknaden och en vettig förvärvsstrategi med låg skuldsättning. Lite som en dataspelsfond med aktiv förvaltning till lågt pris. 

Äger du Embracer?