Är naturliga monopol något att ha?

Konkurrensfördelar kan komma i olika former. Starka varumärken, patent, inköpsfördelar etc. En av de mest uppenbara är naturliga monopol. Med det menas t.ex. en flygplats, en hamn eller en järnvägssträcka. Kännetecken är att det ska vara dyrt, svårt eller omöjligt att bygga något konkurrerande.

I dess enklaste form kan en ensam pressbyråkiosk eller en lokal pizzeria vara ett naturligt monopol. Inträdesbarriärerna kan vara begränsat underlag, tillgång till mark, kostnad för att bygga och svårigheter att få tillstånd.

Exempel på noterade bolag
Här är en lista på bolag som kan ha ett naturligt monopol:

• Telia Här tänker jag på fibernäten. Om Telia genom dotterbolaget Skanova dragit ett fibernät, hur stort är intresset för en ny aktör att lägga ett parallellt nät? Kanske inte så stort.
• Canadian National Kanadas största järnvägsbolag är en säker men nu ganska dyr investering. Järnvägar är ett klockrent naturligt monopol, för dubbla järnvägsnät är ännu dummare än dubbla fibernät. Givetvis är det bättre om bolaget äger själva järnvägsnätet och inte bara är en operatör, även om operatörer också kan vara attraktiva investeringar. Kikar faktiskt på en okänd järnvägsoperatör, får återkomma till det!
• Whistler Blackcomb och Skistar. Skidbackar är attraktiva investeringar. Att en konkurrerande aktör skulle hitta mark, få tillstånd och få för sig att bygga en konkurrerande anläggning är ofta uteslutet. Och nya berg tar sin tid att skapa. När du väl är på skidanläggningen har du klivit in i en monopol-situation där skiduthyrning och matinköp brukar tillfalla monopolisten.

Andra bolag är t.ex. MTN Group (telefoni/fiber) Kobenhavn Lufthavne (Kastrup), Auckland Airport, Cineplex (biografer), Parkland Fuel (bensinstationer) Port of Tauranga (hamn) och Six flags (nöjesfält). Finns säkert många mer men de bolag jag tar upp är i mina ögon potentiella investeringar, dvs har ett naturligt monopol och utdelning.

Fördelar
Fördelarna med dessa typer av bolag är givetvis att de är "herre på täppan" och har en väldigt god konkurrenssituation.

• Rejält skydd mot konkurrens. Parallella spår eller flygplats nära bredvid en existerande flygplats är inte att tänka på.

• Ofta basala bolag. Det här går att förstå på ett ögonblick och är lättanalyserat

• Förutsägbara vinster, Ganska konjunkturokänsliga bolag. Flyg, järnväg, fiber är sådant som typ alltid används.
   

Nackdelar
Nackdelarna är att de kan vara kapitaltunga och att de knappast är några snabbväxare. Du får alltså en rejäl monopolsitiation men får troligen göra avkall på tillväxten.

• Tillväxten kommer inte naturligt. Ska t.ex. Arlanda växa vinsten med 25 % måste man jobba för det. Ok, hyror kan höjas, kostnader kan sänkas men de här bolagen brukar inte vara några tillväxtraketer. 

• Ofta högt underhållscapex, dvs att de kräver en hel del underhåll som inte genererar vinst. 

• Ganska "enbenta" bolag, för vad händer om havsströmmar gör att hamnen inte blir tillgänglig, eller att flygplatsen börjar sjunka pga att det var byggt på ett träsk (ok, totalt orimligt men ni förstår)

• Regleringsrisker finns pga monopolsituationen. Franska flygplatsoperatören ADP har enligt Morningstar inte någon direkt vallgrav pga att klåfingriga franska politiker inte tillåter dem att prissätta monopolet på rätt sätt.

Synpunkter?
Är det här bolag som lockar dig? Är det något du vill se en "analys" på? Problemet för mig är att jag ofta har svårt att räkna hem investeringarna pga högt underhålls-capex och dålig tillväxt. Men i grund och botten är det klockrena affärsmodeller. Har en analys på Whistler Blackcomb på gång och en okänd järnvägsoperatör. Kan det locka?

Har du fler exempel på naturliga monopol, och vad tror du om investeringsidén?

Tankar om fastighetsbolag och "vallgravar"

Bland fastighetsbolagen finns många fina bolag och även okända utdelare. Men jag är lite kluven till fastighetsbolagen. Ofta har de hög skuldsättning och ganska låg avkastning på egna kapitalet (ROE). Utdelningarna brukar dock vara fina och verksamheten är stabil, undantaget värdeförändringar på fastigheterna.

Det som verkligen är ett huvudbry är detta med konkurrensfördelar. För att ta en metafor; här känns det ju för en gångs skull som att fastighetsbolaget verkligen ÄR själva borgen (fastigheten), men det är alltid fråga om hur bred vallgraven är…;-)

• I princip har alla fastighetsbolag konkurrensfördelar i form av byteskostnader, dvs "Switching costs".  En flytt kostar alltid tid och pengar. Man brukar prata om att det är jobbigt att byta bank. På samma sätt är det jobbigt för en bank att byta lokal :-) 
• Läget är också en naturlig vallgrav, ingen annan får ju bygga på samma plats. Mer konkret så kan ett fastighetsbolag vara ett "geografiskt monopol", t.ex. finns kanske bara underlag för ett köpcentrum i närområdet.
• Markanvisningar och upparbetade kontakter med politiker/tjänstemän är säkert i praktiken en konkurrensfördel.

Tänkte gå igenom några typer av fastighetsbolag och ta upp konkreta exempel.

Kontor
Byteskostnader lär finnas. Läget i sig kan vara en konkurrensfördel, t.ex. kontor med sjöutsikt eller nära kommunikationer. Här ligger t.ex. Hufvudstaden bra till. Kontor är dock generellt ganska utbytbara, möjligen är det svårt att få tag på riktigt stora kontorslokaler centralt kan jag misstänka.

Ett bolag som Atrium är exempel på ett bolag som jag hoppas har goda upparbetade kontakter med politiker/tjänstemän. Förhoppningsvis har inte turerna kring Slussen raserat för mycket, de har ju ändå kommit överens.

Slutsats: Svagaste konkurrensfördelarna bland fastighetsbolagen? För lätt att byta kontor?


Handel/Köpcentrum
Byteskostnader lär finnas här också. Ett köpcentrum kan också definitivt vara ett geografiskt monopol, dvs att det inte lönar sig att bygga ett annat precis i närheten.

Men stora kedjor kan dock gissningsvis ha en stark förhandlingsposition mot köpcentrumen. Om t.ex. H&M säger att vi inte vill vara kvar i Kista Centrum ifall ni höjer hyran. Vem ger sig vid en sådan förhandling? Om det är en stor eller liten handlare borde ha betydelse. En lokal present- och smyckeskedja kanske är beroende av en upparbetad kundkrets, medan H&M inte har problem att hitta nya kunder om de flyttar till något annat ställe.

Ett lite märkligt exempel är Diös som i sin årsredovisning skriver att de välkomnar konkurrens. Så långt ifrån vallgrav man kan komma? Nja, man kan nog utgå från att de inte säger allt. Diös lär ha en ganska bra förhandlingsposition i och med deras nisch mot Norrland. Vill en kedja vara i norrland är Diös den naturliga partnern.

Att ha hela produktionskedjan kan möjligen göra ett bolag till en lågkostnadsproducent av köpcentrum/kontor. Politiska kontakter kan vara en källa där man får "förtur" till fina bygglägen.

Slutsats: Köpcentrum med starka förhandlingspositioner är intressanta. Diös kan vara ett intressant alternativ. Atrium Ljungberg kan kanske ha något när det gäller "produktionen" av köpcentrum. Generellt kan nog konkurrensfördelarna variera och större bolag har en starkare position. Amerikanska Simon Property Group kan även vara värd en titt.


Logistikfastigheter
Här kan läget vara ännu viktigare än för kontor. Tid är pengar och lokaler nära motorvägar är verkligen bättre än de ute på obygden. Intressant nisch som det finns väldigt få bolag inom, och de lär gynnas av ökad e-handel. Tribona sticker ut som ett svenskt alternativ med fina lägen. En nackdel är att de bra lägena möjligen förtas av att ICA är en jättekund och att Tribona är beroende av dem.

Huruvida det finns en vallgrav för logistikfastigheter måste bero på läget. Men jag är osäker på hur ont om mark det är och hur lätt det är att smälla upp nya logistikfastigheter i bra lägen. Samtidigt har Tribona massor med byggrätter (300 000 m2) så över tid kan deras förhandlingsposition bli starkare.

Varför inte företag själva väljer att bygga logistikfastigheter istället för att hyra in sig är också värt att fundera på. Rimligtvis är det långa processer och svårt att avgöra framtida efterfrågan som gör att man hyr in sig.

Slutsats: Jag ska undersöka Tribona som spontant ser intressant ut. Har även sneglat på Cache Logistics trust (Singapore) men inte kommit till någon analys där.


Bostäder

Rejäl inlåstningseffekt lär uppstå för kunderna i Wallenstams hyresrätter. Vem vill släppa en hyresrätt? Problemet är att hyran inte bestäms av vad hyresgästerna är beredda att betala utan av bruksvärdessystemet. Bra eller dåligt kan man ha olika åsikt om (själv tror jag det hindrar byggandet... ja inte olika åsikter utan bruksvärdessystemet). På sikt går det nog mot friare hyror på samma sätt som för andra fastigheter.

Sen måste man ändå nämna de amerikanska fängelseaktierna i sammanhanget. Inlåsningeffekter var ordet! Men ingen bransch jag vill stödja.

Slutsats: Wallenstam är ett alternativ. Dock låg utdelning i dagsläget, men i takt med att bruksvärdessystemet blir svagare blir Wallenstam starkare. Också fina politiska kontakter och en naturlig partner för nya hyresrätter.


Värdering?
En vanlig värderingsmodell går bet pga att PE-tal och ROE inte blir rättvisande. Båda talen kopplas till vinsten som i stor grad beror på de hypotetiska värdeförändringar som uppstår om alla fastigheter skulle säljas av (vilket de inte gör).

Fastighetsbolag, och även investmentbolag, får nog värderas t.ex. på följande sätt:

• Vad är substansvärdet per aktie, och finns någon rabatt?
• Är substansvärdet rättvisande eller för konservativt
• Växer substansvärdet?
• Vilken skuldsättning har de? Hög skuldsättning ska ge rabatt
• Vilka konkurrensfördelar har de? Åtminstone jag är beredd att betala mer om starka konkurrensfördelar finns...

En högre skuldsättningsgrad än normalt kan nog accepteras för fastighetsbolag. Det finns ju verkligen en säkerhet och ofta långa hyresavtal.

Hur ser du på fastighetsbolag? Vilka företag föredrar du inom sektorn?

Tankar om bestående konkurrensfördelar (vallgravar)

Själv letar jag som sagt efter tre saker hos ett bolag: Växande eller hög utdelning, starka konkurrensfördelar och goda finanser.

Tyckte det var på sin plats att skriva något om konkurrensfördelar då det är en så stor del av placeringsfilosofin.Vissa kan anse att konkurrensfördelar är överskattade eller redan är inprisat i kursen. Ja, nog kan det vara så. Men "vallgravar" som få har upptäckt kan vara väldigt billiga.

Och om man syftar till att köpa och behålla bolag en längre tid, så är vallgraven en mycket viktig faktor. Om en vallgrav tillräckligt bred och djup skulle man i princip luta sig tillbaka när man köpt,  (om man inte köpt för dyrt). Annars måste man bevaka bolagets ställning mycket oftare. Och har man otur finns en större konkurrent som gör att ens eget lilla bolag har en ständig uppförsbacke.

Att köpa vallgravsbolag minskar också risken för total förlust av kapitalet. Det är ju ett bolag som vid ett eventuellt snedsteg kan komma tillbaka. Och för att vända på det: Att köpa bolag utan vallgrav kan vara farligt. De kan tappa sina vinster och kassaflöden snabbt, eftersom dessa inte är skyddade.


Vilka konkurrensfördelar talar vi om?
Några olika bestånde konkurrensfördelar man kan tänka sig. Gemensamt är att de ofta kan omskrivas som inträdesbarriärer för nya företag. Observera att ett och samma bolag kan ha flera av dessa egenskaper.

• Lågkostnadsproducent. Ett bolags storlek eller geografiska läge kan göra att de producerar varor billigare än andra. T.ex. gör H&M:s storlek att de köper upp kläderna billigare.

• Immateriella tillgångar. Kan vara ett varumärke som gör att folk betalar mer för samma sak,  patent som hindrar att andra kopierar varan, eller politiska beslut. T.ex. har Fenix starka varumärken (Fjällräven) och läkemedelsbolagen skyddas av patent. 

• Inlåsningseffekter. Vem orkar byta bank hela tiden? Det kostar både tid och pengar, och kunderna blir svårrörliga. Och ska ett företag sluta använda Office-paketet? Ju mer det kostar och destu länge tid det tar att byta, ju större inlåsning. 

• Nätverkseffekter. Ju fler som använder tjänsten desto mer attraktiv blir den. T.ex. Facebook och Blocket gynnas av att fler använder tjänsten. Säljare lockar köpare och vice versa. 

• Geografiskt monopol (begränsad marknad). En mindre stad kanske bara har underlag för en hamn eller flygplats. En monopolsituation uppstår då eftersom ingen är intresserad av att konkurrera ut det existerande bolaget. Med två bolag skulle båda göra förlust, och det gamla bolaget skulle kunna sänka priserna och rasera nya bolagets chanser helt. En slags "herre på täppan-effekt" eller "först till kvarn". Som ni ser svårt att hitta på ett bra svenskt uttryck.

Vallgravar är konkurrensfördelar som är strukturella och förväntas bestå under en lång tid och ska vara svåra att kopiera. Att ha unika produkter är mer tillfälligt, så länge de inte skyddas av patent. Och en suverän ledning är givetvis bra, men hur länge stannar den? Att ett företag har störst marknadsandel gör inte heller automatiskt att de har en vallgrav.


Konkurrensfördelarna bör synas i bolagets siffror
Stabila marknadsandelar, gärna ökande, är ett tecken på att en möjlig vallgrav kan finnas. Om marknadsandelarna förändras snabbt saknar antagligen bolagen i den branschen någon vallgrav.
Hög avkastning på eget kapital är ett slags krav. Morningstar talar om att den bör vara över 15 procent. Höga vinstmarginaler kan också tyda på en vallgrav.

Det måste alltså finnas någonting attraktivt i slottet för att vallgraven ska vara intressant. Jag pratar inte riktigt om tillfångatagna prinsessor, men ja... kanske inte en så dumt även om det luktar unken medeltidsliknelse lång väg.

Ibland kan ett klockrent monopolföretag ha dåliga siffror och då blir det förvirrande. Ta Jersey Electricity som exempel. De är enda elbolaget på Jersey och även om marknaden skulle öppnas skulle inga konkurrenter flockas dit. Bolaget har alltså ett slags lagligt monopol (immateriell tillgång), och ett geografiskt monopol till det. Ändå går de knappt med vinst! Kanske var det inte någon "prinsessa" i slottet, trots murar, vallgravar, krokodiler och allt vad det kan vara?


Vilka vallgravar är bäst?
Självklart är en kombination av flera vallgravar bäst. Coca Cola är lågkostnadsproducent men har också ett superstarkt varumärke. Här är lite lösa och ganska subjektiva tankar...

• Lågkostnadsproducenter tror jag är säkrast. De är inte tidsbegränsade på något sätt!
• Inlåsningseffekter är också bra. Men sett över längre tid så har det t.ex. blivit enklare att byta bank. Och att byta försäkringsbolag är numera hyfsat lätt.
• Starka varumärken är bestående. Men konsumenterna måste vinnas på nytt för att fördelen ska bestå över generationer. Inom detaljhandel är butikernas egna varumärken också ett hot.
• Geografiska monopol är bra, men ofta så är det bolag med högt underhålls-capex. En flygplats, hamn, järnväg och liknande slukar mycket pengar. I och för sig är det en del av inträdesbarriären, men ändå är det ibland svårt att uppnå hög "return on equity".
• Nätverkseffekter är också bra men är ofta väldigt svåra att hitta innan de vuxit sig starka. 

Var försiktig med "politiska" vallgravar?
Vallgravar som är beroende av politiska beslut tror jag kan vara farliga. Ta kinesiska bolag som exempel. I princip alla järnvägsbolag har en vallgrav enligt Morningstar utom de kinesiska! Politikerna kan ju ändra sig lite hur som helst och få även det mest fantastiska bolag att "spåra ur" helt.

Ett annat exempel är Manila Water. Monopol på vattenförsörjning i Manila fram till 2037. Vatten är väl också den naturligaste innehållet i en vallgrav, haha. Till råga på allt är faktiskt Svenska kyrkan delägare (andlig konkurrensfördel?:-). Här finns ändå risker för reglering från närmast högre makt i form av politikerna. Hur hållbara är vinsterna om bolaget drabbas av problem eller får folket emot sig? Vilken politiker skulle inte lyssna på en arg folkmassa som kräver lägre priser?

Pipelinebolag och elbolag är andra exempel på bolag som har en regleringsrisk. Försörjningsbolag är bra men vinstmöjligheterna är ofta (och bör nog vara?) reglerade.


Tycker du att vallgravar är viktiga eller överskattade? Vilka vallgravar letar du efter? Finns det fler vallgravar än de jag är på?

Är min 2-åriga son bättre än aktieanalytikerna? Och kort om Atrium

Ibland förundras jag över den dåliga träffsäkerheten hos analytikerna, och även hos mig själv.

Körde på skoj en liten test med några bolag på min 2-åriga son. Hur reagerar han när han hör vissa företagsnamn? Är han till och med lika "bra" på gissningar som en genomsnittlig analytiker? Tänkte det kunde vara en kul grej att testa, även om det är lite tramsigt.

Här kommer testen, med mina kommentarer. Ska utvärderas om någon månad och om ett halvår.

2-åringens små mini-analyser!

Kungsleden 
- Sova
Tolkar det som att aktien kommer att ligga ganska still. Eller så var min son för tillfället trött.

HM 
- där uppe
Oklart, men troligen kommer kursen vara hög, eller drivas ännu högre.

Ratos
- akta!
Ett mycket tydligt budskap. Trots SF Bio-köp så verkar Ratos inte falla i smaken.

Vitec 
- halv
Hoppsan! Kan kursen halveras? Eller så finns utrymme för en kursdubbling. Oklart!

Loomis 
- Ta Loomis
En mycket tydlig rekommendation.

Clas Ohlson
- Inte!
Stay out alltså

Ericson
-Inte!
Stay out här med

SCA
-Inte!
Här sågas det på löpande band, han börjar få upp ångan...

Atrium Ljungberg
-Inte....blä!
Testets tydligaste förlorare. Inget att ha enligt den lilla analytikern.


Atrium, Stockholms stad och vallgravar?

Angående Atrium har tvisten med Stockholms stad löst sig. Jag har faktiskt ökat med en försiktig liten post aktier, då jag tycker att framtiden ser ljusare ut, även om den inte är "glasklar".

Att vara på "speaking terms" med Stockholms stad måste vara positivt. Sett till vallgravar borde också många fastighetsbolag ha en sådan. För hyresgästen kostar det ju åtminstone tid (och därigenom pengar) att flytta. På samma sätt som en konsument inte gärna byter bank så byter ett företag väl inte kontor eller affärslokal så lätt? Man riskerar t.ex. att tappa medarbetare som får länge reseväg, och i affärslokalens fall tappar man en uppbyggd kundkrets.

Ta bara en skandalvärd som Boultbee, som var allmänt dålig och även chockhöjde hyror om jag minns rätt, visst tappade de några hyresgäster men långt i från alla. Kunderna/hyresgästerna är enligt mina amatörmässiga tankar ganska trögrörliga. Tänker jag rätt? Buffett investerar väl inte i fastigheter har jag för mig, så ja, mothugg är på sin plats.

Här går jag alltså i full klinch med min son. Undrar vem som får rätt? Vem kastar sten i glashuset?

Har H&M en ekonomisk vallgrav?

H&M är ett ganska välanalyserat bolag, men just detta skrivs det inte så mycket om. Tanken med en "vallgrav" är, som tidigare nämnts, att det finns något som skyddar framtida vinster. Med andra ord en bestående fördel som håller konkurrenterna borta från "slottet" eller i alla fall gör en erövring svårare. Håller H&M måttet i detta avseende? Och hur står de sig mot konkurrenten Inditex (Zara-butiker mfl.)

En ovanligt bra och grundläggande artikel från placera.nu om ekonomiska vallgravar hittar du här.

Min spontana syn på H&M:s konkurrensfördelar
Varumärket är en uppenbar fördel, H&M rankas ju bland de starkaste i världen och före Zara. Nackdelen med konkurrensfördelar på "konsumentsidan" är att de måste underhållas och anpassas med tiden. Dagens tonåringar handlar på H&M, men kommer morgondagens tonåringar att göra det? Konsumenterna måste vinnas på nytt. Men nog finns det dragkraft och en suverän organisation så jag är inte orolig i den frågan.

Stordriftsfördelar finns också, men större är inte alltid bättre eller vad man nu säger. Karlssons kläder som köper in 100 st T-shirts kommer dock att få betala mer per tröja än H&M som beställer 1 000 000 tröjor.

Samarbeten med kända modeskapare är också en fördel, men kanske inte bestående och ganska lätt att kopiera. Logistiken, och IT-system är också viktiga. Men knappast något som är unikt för H&M. Eller? Så varumärket är det viktigaste... eller?

Morningstar om H&M
Morningstar är en bra källa till information i dessa frågor, och nu har jag lyckats hitta deras syn. Roligt och utvecklande att se vad de skriver. De anser för övrigt att H&M har en "narrow moat", dvs en smal vallgrav till skillnad från en bred.

"H&M has established relationships with 700 suppliers of products, which differentiates it from its competitors.

H&M is one of the largest global apparel retailers, with the broadest reach across a wide demographic base. The company prides itself on offering fashion and quality at the best price faster than most retailers, with lead times ranging from a few weeks to a few months due to the flexibility its 700 sourcing relationships provides. Although H&M has more than 2,700 locations, we believe international growth can continue at a double-digit pace through at least 2015. Opportunities abound for location expansion in Asia and the Americas, relative to Europe and the Nordic regions, where more than 70% of company sales are currently generated. Overall, we think location growth along with manufacturing relationships will be key to strengthening H&M s scale benefits and protecting its narrow economic moat. We remain concerned that a weak European consumer could affect the full earnings potential of H&M in the near term"

Vad saknas jämfört med mina amatörmässiga tankar? Jo, de betonar inte varumärket särskilt mycket! Är varumärket kanske överskattat som konkurrensfördel?

Morningstar om Inditex
Så här säger de om Inditex. De anser, liksom för HM, att bolaget har en "Narrow moat".

"Inditex's overseas growth and impressive manufacturing capabilities set it apart from competitors.

Inditex is one of the largest global specialty apparel retailers, highly differentiated by its vertically integrated model. Manufacturing capabilities are the key difference for the firm, which allow it to bring designs to stores at a faster pace than its competitors (two weeks versus an industry average of six months) and at lower acquisition costs. Although Inditex already has more than 5,000 locations, we believe international growth will continue at a decent clip in years ahead. Opportunities for location expansion abound in Asia and the Americas, relative to Europe, where nearly 70% of company sales are currently generated. Overall, we think pragmatic location growth, a vertically integrated structure and scale benefits will protect Inditex s narrow economic moat. We remain concerned, however, that weakness in the European consumer could affect the company s full earnings potential in the near term."

Ganska liknande beskrivning väl? Skillnaden är väl att de pratar om "vertically integrated structure", se nedan. Inditex är mycket större men Morningstar anser inte att de har "Wide moat" för det, eller bred vallgrav med andra ord.


En stor skillnad mellan H&M och Inditex
H&M:s modell bygger på att det finns låglöneländer där kläderna tillverkas. Löneinflation förekommer, och det är ju i och för sig bra att arbetarna tjänar med (det är de värda). Inditex tillverkar kläderna i Spanien. På så sätt har de "tjänat" på krisen eftersom Spanska arbetare finns i överflöd och knappast kan begära några saftiga löneökningar.

Är det möjligen en större konkurrensfördel att tillverka kläderna själva? Ifall man satsar på högre kvalitet måste det vara en fördel att ha hela kedjan antar jag. Men H&M satsar ju mer på rent lågpris, och kvaliteten är väl ofta si sådär.

Som Lena Philipson säger... "Jag syr mina egna kläder...". Vilket är mest hållbart på sikt?

Sälja Betsson? Hur hantera bristande konkurrensfördelar?

Betsson har en fin historik och en god utdelning. Enligt Placera så blir direktavkastningen kommande år cirka 5,6 och 7,2 procent. Själv är jag något tveksam, trots att jag äger aktien en längre tid och inkasserat fina utdelningar och tillväxt. På många sätt är Betsson en investerares dröm, snabbväxande, fin historik, bra affärsmodell, och goda utdelningar, men all min tveksamhet kokar ner i en enda fråga: 

Vad är Betssons bestående konkurrensfördelar?  
Går igenom de fyra mest populära punkterna:

1. Lågkostnadsproducent? Nej, inte lägre kostnader än konkurrenterna väl?
2. Höga byteskostnader? Nej, tar 30 sekunder att öppna konto i Unibet.
3. Varumärke/Immaterialla tillgångar. Nej, visserligen starkt varumärke, årets spelsite, bra affiliate-system och samarbete med Arsenal. Men inget av detta är väl tillräckligt starkt eller bestående.
4. Nätverksfördelar. Nej.

Svaret är väl kort och gott att de saknar "moat" eller vallgrav. Sedan är frågan vad man gör med svaret på frågan, för att uttrycka sig lite onödigt krångligt.

Är en vallgrav ett måste?
Utan en "vallgrav" som skyddar vinsterna kan konkurrenterna invadera "slottet" hur lätt som helst, och kapa åt sig av vinsterna. Med andra ord är framtida vinster är väldigt osäkra och konkurrensutsatta. Och hur långsiktig är investeringen då?

Är jag strikt mot min modell så borde jag sälja. Borde aldrig ens köpt. Men kanske är det fel att inte vara lite pragmatisk? Visst är vinsterna osäkra utan en vallgrav, men om nu värderingen är satt därefter? Och inga andra konkurrenter har ju någon vallgrav heller. Vad spelar det då egentligen för roll med en vallgrav? Det är också lite som att köpa en slit- och släng-vara på IKEA. Nog håller den där himla möbeln sannolikt inte i 20 år, men om den skulle gå sönder har jag råd att köpa en ny eftersom jag betalade mindre från början.

Men just den här synen påminner om ett spel. Och spela gör man på Betssons site, men inte med aktier? Warren Buffett skulle väl säga något i stil med att man köper en stol för livet när de säljs på rea, och sedan sitter still på den. Visserligen lätt för honom att säga nu med hans aktningsvärda ålder, men han sa det tidigare också.

Och för att gå tillbaka till huvudsyftet med sparandet, att på lång sikt få till en god utdelningstillväxt. Ja, då är bolag utan konkurrensfördelar inte något att "betta" på. Eller ja, oddsen måste i alla fall vara mycket bättre. Jag är som vanligt något kluven. 

Vad säger ni? Är det läge att vara pragmatisk, strikt eller möjligtvis något annat? Hur säker är "gamla Bettan"? Har Betsson en plats i en långsiktig utdelningsportfölj? Kan man t.ex. tänka sig att ha bolag utan "moat", men ställa högre krav på värdering och utdelning?

Har Skanska en konkurrensfördel (moat) och är det nödvändigt?

Skanska är ett trevligt bolag som uppfyller de allra flesta kriterier jag har. Rensat för extrautdelningar så är de en stabil utdelningshöjare till en hyfsad värdering, vad jag kan bedöma. Det jag tänkte fokusera på i detta inlägg är huruvida de har en bestående konkurrensfördel eller inte (Economic moat) och om det är ett krav man borde ställa på en investering.


Skanskas konkurrensfördelar
Den uppenbara konkurrensfördelen är att de är väldigt stora, och då kan ta på sig uppdrag som andra bolag inte klarar av, samt andra stordriftsfördelar. Samtidigt är de ju inte störst i världen, så frågan är hur hållbar den fördelen är. En enkel sökning på Financial times screener med sökord construction (vilket möjligen är för brett) visar att det finns ett 20-tal byggbolag som är större.

En annan möjlig konkurrensfördel är miljövänligt och energisnålt byggande, men det är knappast bestående på grund av lättheten att kopiera och för mycket "fluff-fluff" för att räknas.

Sen borde ju konkurrensfördelarna på något sätt synas i nyckeltalen, kan man tycka. När det gäller marginaler och avkastning på eget kapital ser JM snäppet vassare ut (ifall man nu kan göra en så enkel jämförelse).

Sammanfattningsvis har jag svårt att bedöma hur starka konkurrensfördelarna är. Kanske kan någon annan kan "bygga vidare" på dessa tankar?


Bör bestående konkurrensfördelar vara ett krav för att investera
Här brukar man i sann Buffett-anda prata om en economic moat, dvs en vallgrav som hindrar konkurrenterna.

Jag tycker man bör ställa det kravet för att det borde innebära en säkrare investering än ett bolag utan vallgrav. Samtidigt har någon (nu minns jag inte vem) nämnt att det är lite uttjatat och att sådana aktier ofta har uppskruvade värderingar. Men hellre ett fantastiskt bolag till mediokert pris än tvärtom, om jag nu får generalisera!



Slutligen undrar man ju vad som hände med de riktiga vallgravarna. Tja, idag är många parker och i takt med skjutvapnen gjorde vallgravarna och slotten överflödiga. Kommer de ekonomiska vallgravarna gå samma öde till mötes? Nej, jag tror inte det.