ESG på landsnivå och Kina-tankar

 

ESG är ett populärt och närmast uttjatat ämne. Men inte ur alla perspektiv. Via Twitter dök en intressant frågeställning upp (se nedan). Ja, om ESG är viktigt på bolagsnivå, varför inte också på landsnivå? Hur mycket ESG är diktaturer och auktoritära regimer egentligen? Det här går i linje med vad jag själv brukar anse, att alltid undvika diktaturer och auktoritära regimer. 

Se min strategi och vilka länder som för mig är okey att investera i och vad jag anser vara hållbara bolag. Mycket handlar för mig om rankingen i demokratiindex. Redan på dikatur/auktoritär regim tycker jag själv allt blir för oförutsägbart, så det är inte alls enbart Kina detta handlar om, men det är ett tydligt och färskt exempel.

Kina-risk som exempel

Bakgrunden till att ämnet är de senaste turerna för H&M och Nike. Kritiserar man tvångsarbete det minsta blir man blockad som bolag i Kina. Det är nog bara att acceptera att kinesiska staten har sista ordet för kinesiska bolag. Och det finns också tecken på att kinesiska företag samlar data som går till staten. Och då är det inte bara för oförutsägbart utan för dåligt och man kan ifrågasätta "moat" om de har en statlig tvångströja på sig i sitt agerande. 

Hong-Kong då, det är ju inte Kina? Visst, men nog blir det allt snabbare blir en del av Kina (innan 2047). Och för mig är det för stor, eller i alla fall för svårbedömd politisk risk kopplad till både börs och bolag. Den här artikeln visar på flera risker. Och bara att det ens diskuteras att utesluta börsen från dollarsystemet gör mig rädd. Nej, Hong-Kong är, och framförallt blir, för mycket Kina för mig. 

Bolag som säljer till Kina då? Har de inte samma risker men större? Är inte utländska bolag ännu större mål? Nja, det är skillnad på att bli styrd av Kina och att påverkas av Kina. Kina kan aldrig bestämma över ett utländskt bolag. Men ja, Kina-risken får skruvas upp och jag ser Kina-exponering som en riskfaktor och föredrar försäljning i länder som Indonesien, Singapore och Filippinerna. Därmed inte sagt att Filippinerna är oproblematiskt, men det är demokratiskt.

Sen finns det en nivå till och det är redovisningen. Nog finns det tveksamheter i många länder, men Luckin Coffee avskräcker. Och AliBaba är ett exempel där åtminstone jag skräms av redovisningen och alla turerna kring Jack Ma (därtill kan man lägga ett latent avlistningshot). 

ESG-på landsnivå finns, via en spännande ETF

Hållbarhet på landsnivå finns i form av en ytterst spännande Emerging Markets ETF med fokus på Life and Liberty. Tror inte den går att köpa i Sverige men de har ett riktigt intressant upplägg: att undvika diktaturer och att vikta efter frihet. Här tycker jag man har lyckats med hållbarhet i praktiken på ett annorlunda och inspirerande sätt. Läs mer om ETF:en, se deras index och deras faktablad.

Om fonder med stora hållbarhetsambitioner höll sig till sådana länder skulle det vara mer konsekvent. Detta filter saknas i ESG-diskussionen. Precis som hållbart sparande nog inte ska gå in i kol eller casinon kanske det inte heller ska gå in i diktaturer? ETF:ens viktning är härligt uppfriskande istället för alla "hållbarhetsmärkta" fonder som friskt smattrar på med Alibaba och Tencent. En rolig detalj med fördelningen är att Swedbank Robur Small Cap EM (en favoritfond) är tunga just i Taiwan och Sydkorea. Sen har visserligen Taiwan en Kina-risk i form av att invasion finns på kartan, men det är en annan sak och förhoppningsvis worst case.

Vidare läsning på om ESG på landsnivå finns i denna artikel hos FT som efterlyser ett D i ESG: 

What percentage of their portfolios is allocated to countries that are Partially Free and Not Free? Did their portfolio allocation increase for countries whose democracy score has fallen significantly in the previous year? Fund managers could display such measures to their clients, as they do with ESG. What is at stake is not trivial, and timing is of the essence. We must add a D to ESG right now. 

En helt motsatt Kina-syn 

Man kan såklart vända på det och fråga sig vad det tjänar det till att utesluta Asien största finanshub (HK). En helt annan och positiv ingångsvinkel finns representerad av Alibaba-köpande Charlie Munger, duktiga Alexander Eliasson och GlobalStockPicking (som alltid gräver fram nya fina Kina-case) och Wasatch, som liknar landet vid USA på 1960-talet. Coeli säger också "betta aldrig emot kineserna" och att de ska kika på HK-bolag. Och den satsning som Nordic Asia group gör är i sig klart spännande. 

Man kan ju neutralt se Kina som världens snart största ekonomi och att utesluta Kina/Hong Kong är är då lätt drastiskt. Ungefär som att skippa USA-aktier. En enkel tanke är att det finns bra bolag precis överallt och att det jag tar upp kan ses som en risk bland andra, vilken för det första kan vara överdriven. Den risk som finns kan också kompenseras via mer kunskap, mer tid i analysen och lägre andelar än annars. 

Synpunkter?

Hur ser du på ESG på en landsnivå? Undviker du vissa länder helt? Jag kan inte komma ifrån att det, för mig innebär en för stor risk att investera i diktaturer och auktoritära regimer. Även om risken måhända är låg är den svår att bedöma och det tar emot att investera i diktaturer där ju allt kan hända. Att tex Pareto nyligen säger att "alla våra brokers just nu har stoppat köp i Hong Kong för våra kunder, till följd av US/Kina sanktioner" tycker jag visar att det finns en risk kopplad till börsen.

Jag gör ungefär som ETF:en och tittar på länder med stor frihet (demokrati) och är mycket tryggare med bolag i sådana länder. Ska man investera i diktatur-bolag måste man både vilja det och verkligen veta vad man gör. Tycker det är rationellt att avstå, men det är såklart ett tyckande. Vad tycker du? För egen del önskar jag också att DESG börjar diskuteras istället för enbart ESG, det vore faktiskt mer konsekvent.

OBS! Kina får mycket kritik, men i mitt fall handlar det om alla länder med auktoritärt styre. Japp, jag är Kina-regim-kritiker och men det gäller också länder som Sudan, Förenade Arabemiraten och Ryssland, även om de tre senare faktiskt faller bättre ut i ett demokratiindex. 

Asiatiska köpkandidater #1 - Kina

Som jag utlovade är det fokus på Asien i höst. Två bolag är inköpta, 8990 Holdings och Matahari Department Store. Ett antal intressanta bolag har dock gåtts igenom i sökprocessen och är under bevakning. Är något av dem tillräckligt intressant så kan det bli mer köp. Om inte annat så kan det bli en nyttig och intressant diskussion om dem.

Inlägget blir i tre delar och först ut är Kina. Här är de bolag jag tycker ser intressanta ut men först lite om landet.

Investera i Kina
Kina är häftigt men ganska svårt. De är världens folkrikaste land och som en mindre kontinent i sig. Med världens ekonomiska centrum på väg österut är Kinesiska bolag något självklart att fundera på. Är dock själv inte övertygad om att man nödvändigtvis ska köpa där. Det är också viktigt att fokusera på riskerna.

• För det första är Kina väldigt populärt och den mest kända destinationen för t.ex. fonder och multinationella företag.  Alla ska till Kina och då blir jag skeptisk.
• Kina är korrupt med ett dåligt resultat på 36 enligt transparency.org. Jag uppfattar ändå landet ganska politiskt stabilt och risken kan vara mindre i inhemska bolag.
• Kina är väldigt volatilt och rör sig mycket som marknad. Vissa fonder undviker Kina (som Civetta Capital) och A.Stotz anser t.ex. Kina vara minst attraktivt i Asien, i alla fall för tillfället.
• Risk att bokförning inte stämmer, dvs ökad risk för "fraud" (uppdaterat).
• Kina är ändå en enpartistat och en diktatur. Något att fundera på "etiskt" och också en risk (uppdaterat).

Sen beror det mesta på bolaget. Hittar jag ett fantastiskt bolag kan jag mycket väl köpa in mig. Men man ska vara försiktig. Och med hänsyn till det stora antalet bolag är det inte många kinesiska köpkandidater på listan.

Courtage
Avanzas courtage för att handla på Hong-Kong-börsen är 749 kr + växlingsavgift. Du kan inte köpa aktier i inhemska börser utan bara i Hong-Kong, vilket begränsar utbudet. Degiro erbjuder handel och är mycket billigare. Men jag vågar inte handla med dem, jfr med vad Amsterdamtrader skriver.

Du har ett också ett antal bolag noterade i USA med hela sin verksamhet i Kina, som t.ex. Netease. Och går man till Pink Sheets finns ett större antal bolag. Tidsskillnaden gör att du kan handla i realtid även i Hong-Kong, dvs lägga en telefonorder och stanna kvar tills avslut skett. Australien, Nya Zeeland och möjligen Japan är marknader som detta inte går i.

Kandidaterna

TK Group Holdings Kurs 2.16, P/E 9, yield ca 4
Industribolag inom gjutning av plastdetaljer mm. till en rad sektorer. Har långa samarbeten med Apple, Samsung och nya avtal med drönarbolag. De kan gynnas av mer telefoner, läkemedel, "wearables" och drönare. De starka samarbetena visar på hög kvalitet och förtroende. Dock är de en underleverantör och trots att de är tvåa i Kina är marknadsandelen bara en dryg procent. Är ännu inte övertygad om att de har hållbara konkurrensfördelar men jag vill läsa på mer.

Vitasoy Kurs 15, P/E 31, yield, ca 2
De här är en stor aktör när det gäller nischen Sojamjölk, vilket namnet möjligen antyder. De säljer främst i Hong-Kong och Kina men också globalt (men inte i Sverige). Bolaget är ett innehav i Arisaig Partners Asienfond. Lite väl dyrt för min smak men hög kvalitet. En frågeställning som bland allt annat måste redas ut är hur nyttigt sojamjölk egentligen är.

Samsonite Kurs 23, P/E 20, yield ca 2 

Har skrivit om dem och skulle de gå ner i pris är jag motiverad att läsa på mer, fundera mer och räkna på nytt.

Anhui Conch Kurs 17, P/E 20, yield ca 2 

Stor cementproducent i Kina. Riktigt tråkig verksamhet med förmodade konkurrensfördelar. Tunga varor leder till lokala monopol pga transportkostnaden. Och tillverkning kan bara ske på begränsade platser pga geografi och tillstånd. De skulle dock påverkas stort av en fastighetskrasch i Kina. Bolaget är också en del av det gamla lågteknologiska Kina, vilket i och för sig inte är fel.

Hong Kong Exchange Kurs 206, P/E ca 30, yield ca 3 

Vad sägs om att investera i Hong-Kongbörsen på Hong-kongbörsen? Marknadsplatser har en naturlig nätverkseffekt. Men jag funderar på om inte Kina-börserna kommer att ta över, eller väga tyngre än vad Hong-Kongböresen gör idag. Ändå intressant ifall de skulle komma ner i pris.

Nirvana Asia Kurs 2,2, P/E ca 14, yield ca 3 
Begravningar i Malaysia med tillväxt i bland annat Singapore och Indonesien, inte så stora i Kina. Å ena sidan en fantastisk verksamhet, konjunkturokänslig och höga marknadsandelar. Å andra sidan ifrågasätter jag starkt att man ska betala stora summor för en framtida lyxig begravningsplats. Ska det vara "status" att ha sin urna på rätt ställe? Nej, jag måste inte gilla produkten själv, men jag får inte ogilla den. Här tar det nästan stopp. Se för övrigt en artikel om dem här.

Kan också vara att jag ännu inte känner till så mycket om begravningsproceduren i de länderna, och om de verkligen ger en slags trygghet istället för status...ja, då kanske.

AAC Technologies Kurs 53, P/E ca 18, yield ca 2 
Mikrofoner och liknande till plattor, datorer och smarta telefoner. Marknadsledande med 25 procent av marknaden och samarbeten med stora aktörer som t.ex. Samsung, Asus, Microsoft och Google. Inte påläst då detta är en sista-minuten-spaning, men kan vara något att kika mer på.

Sino Agro food (USA Pink) Kurs 8,  P/E ca 2, yield troligen 0.
Har skrivit om dem innan och de är fortfarande aktuella i någon mening. Jag behöver se hur utdelningarna blir, läsa på mer, och fundera. Inte nära köp men på långsiktig bevakning. Värdepappret har skrivit om dem i nr 3 och det talar emot ett köp (uppdatering).

Want want Kurs 6, P/E ca 16, yield ca 3 

Kex och drycker i Kina. Stark aktör men inte alls så diversifierad och de har stor betoning på lokal handel (inte butikskedjor). Arisaig Partners har ägt dem länge men sålt och jag själv är inte nära köp. Don't want helt enkelt.

Synpunkter?
Kan du tänka dig att investera i Kinesiska bolag?

Vad säger du om kandidaterna? Är det någon som lockar och som borde undersökas närmare?

Och har jag missat något bolag? Finns ju annars många storbolag som Alibaba och China Mobile. Men jag köper hellre lite mindre bolag och som framgår av strategin måste de ge utdelning och ha bestående konkurrensfördelar.

Våga (vägra) Sino Agro?

Spaningen efter mega-trender gjorde det tydligt att min egen portfölj är lite underviktad mot asiatiska bolag. Sen kan du få exponering på många sätt, t.ex. Unilever, H&M, Alfa Laval, men också genom.... Sino Agro Food (SIAF). De står i september 2015 (omräknat) i 8.8 USD på i USA (OTC-listan).

SIAF är ett bolag som jag kikat lite löst på i flera år och varit något skeptisk till, bland annat för att Jordanfonden haussat dem starkt. Om de rekar ett bolag brukar risken vara mycket hög. Visst kan det slå in men det finns många exempel på riktiga jordfräsar också.

Det som gjorde mig intresserad av att ta en titt är Sparpoddens specialavsnitt. En timmes mangling med en insider som tror på bolaget är gratisreklam men av den pålitligare sorten. Och siffrorna kan göra vem som helst intresserad. P/E tal under 3 och möjlighet till utdelning i ett bolag med tillväxt inom en intressant nisch. Utdelningspolicyn tycker jag dock verkar lite oklar, eller i alla fall vilken direktavkastning man kan räkna med.

I korta drag sysslar de med ekologisk matproduktion i Kina av bland annat jätteräkor. Här är en presentation, senaste rapporten och en analys av bolaget.

Några frågetecken
Innan jag kollar på bolaget i detalj har jag några stora frågetecken. Vore spännande med input, såväl från reguljära läsare som Sino-Agro-food fanatiker :-)

Är det en fraud? 
Siffrorna ser nästan för bra ut för att vara sant. Handlas på OTC i USA vilket inte har bästa ryktet.
Min gissning: Nej, Sparpoddenavsnittet ger ändå en stabil bild av verksamheten.

Finns bestående konkurrensfördelar? 
Ekologiskt är en fördel och en del patent och licenser finns. Men vad hindrar andra från att starta ekologiska odlingar? Visst kan de vara en "first-mover", men vilken fördel ger det på sikt?

Tittar man på en av konkurrenterna, Tyson Food enligt analysen ovan, så går det att vaska fram Morningstars rapport om dem. Ett utdrag därifrån:

...most of the remaining industry participants have imitated each other’s best practices, and made significant investments in sophisticated, vertically integrated supply chains. The majority of the cost structure lies within the local production facility, and we believe smaller firms (operating only a few regional facilities) can remain competitive by maintaining high capacity utilization levels at modern production plants. We believe Tyson still benefits from modest cost advantages over the majority of the remaining industry participants (from national supply chain efficiencies, greater leverage over research and corporate expenses, and more attractive facility locations that are located closer to crop and livestock farmers, minimizing transportation expense), but not enough to drive sustainable competitive advantages

Ok, Tyson-bolaget är något annat men om en större konkurrent inte har bestående konkurrensfördelar så är det ytterst tveksamt om en liten spelare har det. Hittills nej alltså.

Men tillbaks till det ekologiska för där är en skillnad. Och då har vi personen, patenten och licenserna. Jag kan inte undgå att en del tycks sitta i personen och då tänker jag på Salomon Lee. Och han är ändå 72 år gammal. Vad händer om, eller snarare när, han ätit sin sista jätteräka? Det gör mig osäker. Jag köper bolag på 5-10 års sikt och ja, då är det tyvärr en relevant fråga (särskilt som medellivslängden i Kina är lägre).

Återstår patent och licenser som ju inte knutna till personen. Men skulle patent och licenser hindra andra från att odla ekologiskt. Det låter svårt, men låt gå. Då står vi ändå där med den politiska risken. Vågar man lita på att det är hållbart och att något liknande inte kan göras? Vet ej. Läs även en sammanfattning av risker i den andra analysen på sid 10.

Min gissning: Nej, tyvärr ser jag inte tillräckliga konkurrensfördelar på sikt. Större spelare har inte starka konkurrensfördelar. Visserligen finns patent/licenser men de kommer med en politisk risk i Kina. Här är jag dock väldigt osäker i min bedömning.

Uppdatering 151002! Av kommentarsfältet framgår att SIAF mycket väl kan vara en lågkostnadsproducent genom deras kommande jätteanläggningar. 

Är Kina ett land att investera i?
Politiska risken finns ständigt närvarande. Hur många regeringar försöker hindra börsras? Och i hur många andra länder har järnvägsbolag inte en ekonomisk vallgrav (pga politisk risk och stöd till nya linjer). Har ett eget inlägg på gång om den saken. Den enkla synen jag har är att delvis korrupta länder ändå kan vara okey så länge inte bolaget självt är korrupt.

Två andra exempel
Lyckas man i Kina som en mindre aktör kan det gå enormt bra, både för bolaget och aktien. Bellamy's organic sysslar med ekologisk barnmat och jag tror kursen 3-4 dubblats senaste året. Jag tittade på bolaget vid 1.7 AUD, tyckte det var för dyrt - möjligen också svaga konkurrensfördelar -och nu är kursen kring 7 AUD. Ändå ett tecken på att organiskt kan gå hem i Kina... eller att ett bolag i Australien är rejält övervärderat, vad vet jag :-)

Lyckas man inte i Kina kanske man heter Hakui Seefood. Tysk/Kineserna har en gjort en kräftgång som heter duga. Här är en presentation, se sid 3 för en genomgång av problemen: Konsumenterna vill inte betala högre priser, Ökat antal konkurrenter, ökade löner, kreditrisker och valutarisker. Säger jag att det här kommer att drabba SIAF? Nej, men fortsatt lågt P/E och de nämnda problemen är potentiella risker.

Slutsats
Jag avstår eftersom jag inte är övertygad om de bestående konkurrensfördelarna. Andra kan odla ekologiskt. Ändå finns det något som gör att jag - mot min egen filosofi - vill köpa. Extremt låg värdering, intressant nisch och en potentiell men osäker utdelning som kan bli saftig på sikt. Skulle inte förvåna om aktien om några år står i 10 dollar och ger en god utdelning (= extrem Yield on cost). Men skulle heller inte förvåna om bolaget drabbas av något av problemen i Hakui Seefood och har försvunnit eller visat sig vara en talang som aldrig slog igenom.

Kan inte gå emot min investeringsfilosofi och avstår därför SIAF. Hur gör du?

Slutligen några ord innan eventuella kommentarer. Jag inte inte någon expert på aktier, Sino Agro Food, räkor eller typ något som helst annat. Jag kan ha helfel i allt jag säger, men är intresserad av input och diskussion. Frågan är om det här passar min konservativa investeringsfilosofi, rent allmänt kan risk/reward se bra ut och ett inhopp i aktien vara mycket lyckosamt. Eller inte. Upp till var och en att bedöma!