söndag 31 maj 2020

Förnyad titt på A2 milk


I en ganska förutsägbar serie vill jag titta på mina bolag igen, för att se att de verkligen passar min förfinade strategi. Första bolaget till rakning är A2 Milk som är överlägset störst i portföljen. Vore ju lite jobbigt om det inte passade strategin, men det gör dom. De är till och med ett typexempel på bolag jag vill äga (konstigt vore väl annars!).

Ska man säga allt i en enda mening så letar jag efter: Mindre bolag med låg skuldsättning, tvåsiffrig försäljningstillväxt, megatrender i ryggen, hög marknadsandel, konkurrensfördelar, ocykliska inslag, viss samhällsnytta, insynsägande och ok värdering. 

För info om A2, se gärna senaste rapport och prognoser på marketscreener, Bolaget kan handlas i Australien/NZ via Avanza (bara depå), via Pareto (ISK/depå), via Degiro (ISK/depå). Det finns tyska noteringar, t.ex. Frankfurt, och då kan man äga i kapitalförsäkring även om omsättningen är låg.

1. Mindre bolag, upp till globalt midcap

A2 är ett globalt midcap. Var small-cap vid köpet. Knappast en overlooked stock men de har kvaliteter utöver det vanliga och är i alla fall inget Large- eller Megacap. Lite, lite overlooked kan de vara genom att deras huvudnotering varken är i USA eller Kina trots att det är deras huvudmarknader.

2. Låg skuldsättning, helst nettokassa

Nettokassa och pengar i överflöd. Lågt capex och starkt kassaflöde ger större och större kassa på sikt. En kassako.

3. Minst 10 procents försäljningstillväxt, stödd av historik och nutid

Senaste 5 åren ökade försäljningen med 60 procent per år. Senaste året TTM är förändringen 36 procent. De uppfyller mina tillväxtmål med råge, även om de bromsar in något. De har en pricing power i form av att kunna höja priser. Ser utan tvekan att bolaget under överskådlig framtid kan växa försäljningen tvåsiffrigt, och vinsten mer därtill.



4. Gynnas av megatrender och ha lång runway kvar

Bolaget är framförallt ett premium-mjölkersättningsbolag och megatrenden är att medelklassen i Asien, främst Kina väljer kvalitet. När man får det bättre ställt vill man ge det bästa till sina barn. Även om barnafödandet inte ökar bör man åtminstone, eller just därför, lägga mer per barn.

För flytande mjölk, i AU och USA bland annat, är trenden mer ett tydligt hälsofokus, att fler tål A2-mjölk jämfört med vanlig mjölk eller upplever det som nyttigare. Men är mjölk i sin helhet på väg bort? Nja, tänker man second-level-megatrend kan orginalmjölk få en revanch. Sett till näringsinnehåll och att alternativen kan vara transport av vatten (med några mandlar på botten) eller sockerdrycker som Oatly har orginalmjölk sina poänger. Miljöaspekten är svårare, men det beror på hur man ser på alternativen och att mjölk ändå ger bra energi till många barn och vuxna. Att uppfödning och djurhållning, så som jag uppfattar det, görs på rätt sätt påverkar också. En motpol till den vanliga uppfattningen kan man få t.ex. i Lantbrukspodden.

Lång runway finns eftersom de kan fortsätta ta marknadsandelar, expandera till fler länder, och införa fler produktkategorier. Bolaget är globalt och har bevisad tillväxt i olika delar av världen.

5. Hög marknadsandel, helst dominera en nisch

De har en stark position på marknaden i Kina och Australien. December 2019 hade de 6,6 procent av mjölkersättningsmarknaden i Kina, upp från 4,8 i juni 2018. I Australien har de cirka 11 procent av mjölkmarknaden i Australien. Skär man nischen till just A2-mjölk och mjölkersättning är de dominerande. Jag skulle säga att de är 1:a om man tänker A2-produkter och annars 2:a på marknaden i Kina. Men de tar marknadsandelar.

6. Konkurrensfördelar, helst en stark moat

A2 är en pionjär när det kommer till A2-mjölk. De har i princip skapat marknaden. Listar man eventuella konkurrensfördelar är det:
  • First mover
  • Starkt varumärke
  • Tillgången till A2-mjölk. En fördel är att de säkrar upp tillgång till A2-mjölk så att det kan bli svårare för andra. Nestle misslyckades t.ex. att få tag på A2-mjölk från NZ/AU för konkurrerande produkt.
  • I Kina är det en stor fördel att produkten kommer från rena Nya Zeeland. På grund av alla tidigare matskandaler misstror man (in)hemska varumärken.
  • Att produkten kan ha särskilda egenskaper samt know-how kring detta.
Andra synvinklar är att Morningstar säger narrow moat, och att konstant hög ROE och ROA tyder på konkurrensfördelar. Ett simpelt konstaterande är att de kan sälja mjölk för dubbla priset, då finns något särskilt. Har läst om kunder som inte tål vanlig mjölk som åker mil i USA för att köpa produkten. Ok, de kan inte göra det under lockdown, men (betalnings)viljan finns där.

Klart är att konkurrensen kommer öka. Men de vanliga aktörerna har ett legacy-milk problem i att de sänker sitt ordinarie produktutbud om de ska satsa på detta och säga att det är bättre. A2 är fokuserade och behöver inte ta sådana hänsyn.

7. Ocykliska inslag, helst ocykliskt

Kan inte komma på något mer ocykliskt än mjölkersättning. Visst kan premium-produkter gå sämre i lågkonjunktur, men det är få saker man prioriterar högre än rätt mjölkersättning till sitt barn. När det gäller flytande mjölk handlar det om upplevd hälsa och basal konsumtion.

8. Viss samhällsnytta, åtminstone neutralt

Så länge djurhållningen är okey tycker jag de är tillräckligt samhällsnyttigt bolag. Mjölkproduktion har skett i tusentals år och är ett beprövat sätt att föda upp jordens befolkning. Finns det positiva hälsoeffekter med A2-mjölk (vilket jag tror!) är det definitivt mer samhällsnyttigt än vanlig mjölk. Man får till sist komma ihåg att det mesta, säg 60-70% är mjölkersättning i Asien/Kina och att de barnen får en säker och kvalitetsprodukt. Där finns en simpel samhällsnytta.

9. Insynsägande och ledning utan prickar

Ledningen gjorde inget klockrent val senast när det gäller VD, men de kommer nog spela mer safe nu. Tills vidare är gamla VD:n tillbaka och han har gjort det bra. Lite som om sossarna hade ersatt en flängig Juhult med en rutinerad Göran Persson.

10. Ok värdering

Bolaget är inte billigt. Sett till 2020 (genomsnittsprognos) så är P/E 36, men med hänsyn till kassa är EV/EBITDA "bara" ca 24. Med tanke på bolagets lönsamhet och tillväxt tycker jag inte det är för mycket. ROE ligger kring 40 procent. Bolaget har mycket lågt investeringsbehov (capex) vilket gör vinsterna stora.

Kvalitet: Outstanding
Momentum: ok
Pris: ok (sett till tillväxten)

Man kan också leka en tankelek. Vad skulle den olönsamma USA-delen vara värd som en amerikansk startup som revolutionerar mjölkmarknaden. kallad "Beyond ordinary milk"? Kom ihåg att det finns ett Beyond Meat som är värt lika mycket som hela A2 och inte går med vinst. Såklart överdrivet från min sida. Men kikar vi på PEG-tal för Nestle och A2 så har vi en vinnare. Skulle inte bli förvånad om bolaget någon dag blir uppköpt, t.ex. av Nestle, för att få tillväxt och/eller bli av med en jobbig konkurrent.


Hanterbara risker?
Vilka risker får jag betalt för? Risker är t.ex
  • Hög värdering, särskilt om tillväxten bromsar in snabbare än man trott
  • Att det blir prispress (mer av commodity än brand). 
  • Kina-risk, särskilt på regleringsfronten. Förbud mot utländska produkter eller tullar för att de vill sporra sina egna bolag? Samtidigt finns frihandelsavtal och relationen mellan Kina och NZ är god. Se senaste avtalet här som kommer leda till lägre tullar. 
  • Detta stycke är värt att lyfta fram: "In just over two years for most products, and four years for milk powder, all tariffs on New Zealand dairy exports to China will be eliminated under the existing terms of the 2008 FTA. By January 2024, New Zealand will have the best access to China for dairy products of any country."

Synpunkter?
Allt sammantaget ser jag ett närmaste unikt bolag inom Consumer Staples. Det är få bolag som har en så stark tillväxt och stark marknadsposition och möjlighet till disruption inom en ocyklisk bransch. Sektorn är en favoritsektor och jag äger mycket hellre detta bolag än klassikerna Nestle och Unilever. Vad tror du om detta bolag? Är glaset halvfullt eller halvtomt?

söndag 24 maj 2020

Är telefonhandel så illa?


Som det är nu äger jag tio bolag och alla telefonhandlas. Ska jag köpa mer eller sälja krävs ett telefonsamtal. Galet kan tyckas, men det har faktiskt sina poänger, i alla fall för mig, eftersom det skyddar emot impulsivitet. En gammaldags variant av nudging där du sporras att tänka till?

Psykologisk fördel?
Genom telefonhandeln tvingas jag bli mer trögrörlig, långsiktig och ta ordentliga beslut. Tröskeln blir högre. Att kunna handla elektroniskt är lite som att ha lördagsgodiset framme hela veckan. Du riskerar att äta upp vinster i förväg. Telefonhandel gömmer i alla fall undan godiset i skåpet så att det krävs ett extra steg.

Något jag kommer ihåg från Cristofer Anderssons bok Börspsykologi är att det är en god idé att berätta för någon annan hur du agerar. Då säljer eller köper man förhoppningsvis inte i panik utan måste aktivera "system 2" i hjärnan, den rationella delen. Med telefonorder så blir varje affär definitionsmässigt något du måste tala om för någon annan (i detta fall en Avanza eller Pareto-mäklare).

Nackdelen är kostnaden och att jag är för seg med att sälja det som försämrats (som Famous Brands) men jag håller å andra sidan kvar vinnare lite längre (som A2). Här tror jag den stora fördelen finns, att man inte lika lätt skalar ner i det som faktiskt går bra. Vete tusan om jag inte minskat mycket mer i A2 (har gjort en mindre minskning av skatteskäl) om de hade gått att trycka på en knapp. Att vara aktiv kan trots allt kosta mer.

För mycket av det goda?
Man kan dela upp hur besvärlig handeln är i flera steg:
  • Telefonorder i ISK/Kf
  • Dyr telefonorder, 500 till 750 kr i ISK/Kf 
  • Dyr Telefonorder + Aktie- och fonddepå
För aktie- och fonddepå tillkommer som krånglighetskrydda en del deklarationsbesvär vid en försäljning. Men oj vad det främjar långsiktighet. Maximalt "straff" för att sälja, det kostar och jag måste ju deklarera också. Man vill nog också helst sälja vinnare när du har en förlorare att kvitta emot. Såklart börjar tröskeln bli lite väl hög här, och man slår i stortån hela tiden. Men det får definitivt ner aktiviteten i portföljen. Med tanke på att du vill kvitta så kommer du i alla fall sälja både förlorare och vinnare, annars är det lätt att bara behålla förlorarna.

Synpunkter?
Hur ser du på att aktier bara telefonhandlas? Vet att det avskräcker många och att jag är lite gammaldags. Men visst kan elektronisk handel kan ha sina nackdelar också? Ju lättare det är att handla, desto svårare att vara inaktiv? Som en investerare som försöker köra "buy and hold" i relativt få innehav måste jag säga att telefonhandel inte är så illa, trots allt.

söndag 17 maj 2020

Nytt innehav: Filippinska konserver


Senaste köpet är Century Pacific Food kring 15.3 PHP. De är det klart dominerande bolaget i Filippinerna när det kommer till konserver inom tonfisk, sardiner och kött m.m. De är också starka inom mjölk och kokosvatten. Varumärkena är välkända lokalt och är nästan alltid 1:a. Vi har att göra med ett supertråkigt stabilt bolag med "Hidden Champions"-egenskaper.

Bolaget gjorde en IPO 2014 och kan kanske sägas vara ett konserv-Orkla eller mini-P&G, med annan värdering, nyttigare produkter och verksamhet i ett tillväxtland. Se bolagets hemsidasammanfattning, senaste investerarpresentation, rapport, årsredovisning och en företagsbeskrivning och prognoser på marketscreener. De är ett familjeföretag med 40 års historik. Deras uttalade målsättning är att växa med 10-15 procent per år och fördubblas vart femte år.

OBS! Det ska nämnas att bolaget är svårköpt. Avanza fixar handel men bara i vanlig depå, telefonorder, och 749 kr för en order. Dessutom handlas de på förmiddagen i Filippinerna, så du måste lägga ordern kvällen innan. Men de går att handla!


En koll mot checklistan

1. Mindre bolag, upp till globalt midcap

Century Pacific är ett globalt smallcap med marknadsvärde kring 1 miljard USD. Free-float är dryga 30 procent eftersom familjen sitter på mesta delen av aktierna. Därför kan de vara "overlooked" globalt även om de såklart är kända i Filippinerna. Konserver är kanske inte heller det mest uppseendeväckande, men de är riktigt starka och dominerar sin nisch.

2. Låg skuldsättning, helst nettokassa

Här tvekade jag kring köp, men efter senaste rapporten slog jag till då de är tillräckligt konservativa. Debt to EBITDA förväntas enligt marketscreeners genomsnittsprognos vara kring 0.46 för 2020 jämfört med 0.87 för 2019. Och för 2021 är prognosen 0.25. Net debt to equity landar däremot kring 0.6 i senaste rapporten, vilket är högre än mitt riktvärde, men 0.24 när de räknar "interest bearing debt". Sammantaget är skuldsättningen tillräckligt låg, och debt mot EBITDA är det viktiga. En viktig faktor är att skulderna minskar och att lånen är i lokal valuta, inte dollar.

3. Minst 10 procents försäljningstillväxt, stödd av historik och nutid

Bolaget har som mål att växa 10-15 procent per år de kommande åren. De är ingen raket men bör förhoppningsvis klara tvåsiffrig tillväxt. Grundverksamheten, fisk, kött, är stabil och mogen och de växer främst genom att addera nya segment. Den här presentationen visar deras mål och måluppfyllelse på ett tydligt sätt.

4. Gynnas av megatrender och ha lång runway kvar

De verkar i Filippinerna, och demografin är en stark megatrend. Landet har lyfts fram som ett land som kan tillhöra nästa BRICS, se sid 18. Tittar man på Populationpyramid finns en naturlig tillväxt i den unga befolkningen. Viss skillnad mot t.ex. Europa. Fler kommer flytta hemifrån, få barn, få det lite bättre ställt, laga mat, öppna konservburkar, dricka mjölk, ja ni fattar. Bolaget är mer av vardagslyx och smidig middag än de småtråkiga accelerationer vi får (prepper, FIRE och Eldorado).

Jag tror att hälsotrenden är här för att stanna. Bolaget är tydliga med det i marknadsföringen och produktutvecklingen. Ofta är det lättlagat och nyttigt. Lång runway finns eftersom de kan expandera till fler produktkategorier, vilket de bevisat, och till fler länder.

5. Hög marknadsandel, helst dominera en nisch

De är extremt starka inom sina nischer. Hur många bolag har 81 procent av en marknad? (tonfisk). Närmsta konkurrenten har 17 procent så Century Pacific är mångdubbelt större. De har även nästan halva köttkonserv-marknaden. Inom mjölk är de tvåa men växer snabbast. Jag har även bollat caset med personer med koppling till Filippinerna (tack ni som är träffade). Den här bilden visar hur de står sig mot konkurrenterna, och tankarna går såklart till "Hidden Champions".



6. Konkurrensfördelar, helst en stark moat

Deras varumärken och överlägsna marknadsandel lär ge förhandlingsstyrka mot butiker, något bättre inköpspriser, och kostnadseffektiv distribution och reklam. Liksom Indonesien är Filippinerna ett örike så distributionen kan vara extra knepig. De har en förmåga att ta fram och lansera nya produkter. De är urtypen för ett bolag som dominerar en nisch, men som också utvecklas och verkar lyhörda för vad konsumenterna vill ha. De har stegvis växt från fisk, kött, mjölk, kokosmjök etc, utan att tappa styrka.

För att summera bör de ha lägre kostnader pga sin storlek inom nischen. Och varumärkena kan göra att de förhoppningsvis även kan ta ut lite högre priser. Bolagets lönsamhet (ROE ca 18) stärker tesen att konkurrensfördelar finns. Ett problem är att de inte växer lika snabbt där de är starkast (tonfisk/kött). Men de växer inte utanför sin vallgrav utan bygger snarare på den med flera ben.

7. Ocykliska inslag, helst ocykliskt

Konserver. Vi kan stanna där. Men om man ska utveckla har de produkter mot olika målgrupper, dvs lägre eller högre medelklass. Premium-biten kanske tappar i en lågkonjunktur, men generellt är det här riktigt ocykliskt. Bolaget är hyfsat förutsägbart eftersom de finns inom consumer staples.

8. Viss samhällsnytta, åtminstone neutralt

Man kan lätt tro att Asien inte kommit långt på ESG-fronten. Men då får man tänka om. Bolaget levererade sin hållbarhetsrapport för 2018 och framstår som på tårna. Eller vad sägs om certifierade tonfiskinköp och att de nyligen är plastneutrala? Framförallt är bolagets produkter nyttiga och det kan man inte säga om alla konsumentbolag. Nej, jag har inget att invända.

I och med att bolaget levererar hyfsat nyttiga middagar till rimliga priser tror jag de skapar en win-win-situation. Vad jag förstått är de ett företag med gott rykte och de skänkte nyligen 1 miljon konserver i samband med Covid, så de verkar bry sig.

9. Insynsägande och ledning utan prickar

Familjeägt och noterat 2014. Har inte hittat några konstigheter. Den generation som i praktiken styr bolaget är grundarens fyra välutbildade bröder som verkar pålästa. Här är en artikel om familjen. Ingen garanti för att det inte finns något konstigt såklart. Men allt sammantaget tycker jag ledningen vet vad de gör och tänker rätt. Anställda ger goda recensioner på Glassdoor.

10. Ok värdering

Inget uppenbart kap men jag tycker priset är helt okey. Man kan även snegla mot P&G och Orkla etc och då är det billigt. Går vi på marketscreener och tittar på prognoser för helår 2020 är det P/E 14 och EV/EBITDA 9. För ett bolag med stark marknadsposition och hög kvalitet anser jag det prisvärt. Utifrån mitt beslutsstöd i form av en matris skulle jag säga.

Kvalitet: Great 
Momentum: Ok eller bra
Pris: Ok, eventuellt lågt 

Sen finns det många billigare, och dyrare, bolag i Filippinerna. Ta Cosco Capital t.ex. som är uppenbart billigt. Men detta bolag passar min strategi allra bäst.

Hanterbara risker och nackdelar?
Vilka risker får jag betalt för? Risker är t.ex
  • Informationsunderläge - jag har inte koll på förändringar, men bolaget bör vara enkelt och förändras i långsam takt.
  • Landet - avskräcker säkert en del, men de är en demokrati. Även om Duterte inte är helt stabil kommer han bytas ut till nästa val.
  • Redovisning - men bra fonder äger (t.ex. Fidelity). Familjebolag och viss tid sedan IPOn.
  • Valuta - PHP mot USD och SEK har utvecklats okey över tid. Filippinerna kan vara en framtidsekonomi.
  • Naturkatastrofer - ökad risk i Filippinerna, men även då behöver du i alla fall produkterna. 
  • Överfiske ger högre priser och lägre tillgång? Men bolaget är diversifierat, bör ha viss pricing power och växer mest utanför fiskdelen. Fiskarterna är inte heller de mest hotade och situationen förbättrats och priserna är stabila (uppdatering efter Twitter-diskussion)

Synpunkter?
Vad tror du om detta konservbolag? Är medveten om att köp i vanlig depå har sina nackdelar, men jag tror bolaget är värt det extra besväret så att säga. Låg bolagsrisk bör också kompensera för lite högre risker i landet. Och oavsett omvärlden bör konserver vara något som efterfrågas. Det här är ingen snabb mångdubblare utan en tråkig lågriskaktie för den som tittar brett och konservativt.

Bolaget tog plats i portföljen med ca 4 procents andel som en i raden av mindre konsumentgiganter på mindre kända marknader. Har förresten nyligen ökat i Ultrajaya till 6,5 procent, som är ett liknande bolag.

söndag 10 maj 2020

Ok länder att investera i - hur ska man bedöma?


Vilka länder man ska investera i tycker jag är en intressant fråga. Inte för att det finns något solklart svar, men det handlar om riskbedömningar. Landsrisken ser jag som en del av totalrisken i en investering. Särskilt för en global investerare är det här mycket viktiga frågor att diskutera.

Och en risk är att jag, genom att skruva upp kraven för hårt på bolagen, är för snäll i mina landsbedömningar och får riskerna där. Så vilka länder är okey att investera i? Tillåt mig presentera några enkla snabbtester och fem viktiga faktorer.

Tre snabba nej?
Först kan man köra tre snabbtester där den första är "rolig men hyfsat träffsäker":
  • Har ledaren mustasch? Då får nog landet gå bort. Statistiskt är just mustasch överpresenterat bland dåliga ledare med höga maktambitioner. Träffar rätt när det gäller Erdogan och Vitryssland, men Juholt-fallet visar på bristerna. Se även denna artikel för en djupdykning. 
  • Vill man besöka landet? Extremt enkelt men effektivt. Vill man inte till Nigeria ska man inte investera där. Men åker man till Thailand ligger det närmare till hands att köpa aktier där. 
  • Säg alltid nej till diktaturer? Det är en enkel och på ett sätt självklar inställning. Men vad som är en demokrati eller inte är en glidande skala, mer om det sen!
Fem viktiga faktorer?
Dessa fem faktorer kan spela stor roll:
  • Hur landet faller ut i ett demokratiindex, som detta från EIU. Gör man det enkelt och sätter gränsen på 5 försvinner Kina, Ryssland och Turkiet. Däremot finns inga problem med Indonesien, Sydafrika, Singapore, och Thailand klarar sig faktiskt. Med lågt värde tänker jag mig en ökad risk för oroligheter och större politisk risk. Och en odemokratisk regim kan ge sig på vem som helst: Utländska investerare, eller något av bolagen du äger. Det är i och för sig en risk med bolag som säljer till sådana länder, även om de själva finns i ett "säkert" land.   
  • Korruptionen i landet. Här tittar jag på Transparancy internationals ranking. Värdet säger något om tillståndet i landet, men riktningen är intressant. Ett land som Indonesien har rört sig uppåt år för år medan Turkiet och Ryssland försämrats. För korrupta länder går bort eftersom affärsklimatet är för dåligt och risken att bolaget är inblandat i något dåligt ökar.
  • Risker i redovisning, hur stor, finns det ofta förekommande redovisningsskandaler? Förekommer det blankarattacker? Svårbedömt ämne men denna färska tweet och en äldre tweet gör mig skeptisk till Kina, i alla fall om man går på historiken.
  • Risk för naturkatastrofer? Indonesien har många vulkaner. och Japan är känsligt för jordbävningar. Vissa delar av USA drabbas ofta av tornados och det kan smälla i Kalifornien. Här är en lista som går igenom riskerna per land. 
  • Valutarisker? Du köper både en utländsk aktie och en utländsk valuta. Är den en för stor risk? Här brukar jag titta på utvecklingen historiskt, samt även försöka ta hänsyn till nuvarande förhållanden som  statsskuld, handelsunderskott, etc. Råvaruberoende länder och länder med stora lån i dollar kan vara farliga.
Landsrisken påverkar totalrisken
Jag ser det som staplade risker, att man lägger riskerna på varandra och får en totalrisk i investeringen. Bolagsrisk, landsrisk, och valutarisk läggs ihop.

Ska något mer med? Finns det ytterligare risker kopplade till landet? Eller har jag fått med det mesta. Vill inte missa något! Vilka av de fem tycker du spelar störst roll, och är någon underskattad? Jag ska summera vilka länder jag kör, men vill först se att jag fångat upp de viktiga aspekterna!

söndag 3 maj 2020

Vågar man köpa kinesiska bolag?


Kina är ett spännande land och en tillväxtstory utan motstycke. Men ett flertal skandaler har förekommit. I samband med Corona är t.ex. frågan i vilken mån man kan lita på kinesisk statistik. Om man vill köpa bolag där är en sak, men vi stannar vid frågan om risk, om man vågar. Svaret är såklart individuellt, men jag tror på diskussion och vill ha input!

Frågan kan också tjäna som exempel på vilka risker man får betalt för, som Aktieingenjören förnämligt lyfte i senaste inlägget. Och en bra rapport som jag fick tips om av honom är denna. Filar på ett annat inlägg om vilka länder jag ska investera i överhuvudtaget, hur man ser på riskpremier och sånt. Ni som följt bloggen vet att jag ofta föredrar tidigare brittiska kolonier. Men just nu sätter vi strålkastarljuset direkt på Kina som en startpunkt och exempel.

Tveksamheter

Jag är för det första tveksam till att äga kinesiska bolag pga diktatur. Om inte annat är det en uppförsbacke som start. Sedan kommer vi till korruption och då är Transparencys International ranking naturlig. Jag tittar på både värdet och riktningen. Där får Kina värdet 41 och de har blivit bättre än 2015 (värde 37) även om det är lite ryckigt. Om vi tar Indonesien som jämförelse är det visserligen 40 men det ser ut att gå stadigt uppåt år för år. Noterbart är att t.ex. Ryssland (värde 28) och Turkiet (värde 39) försämrats sedan 2015.

Däremot väcker den färska tweet och en äldre tweet en del funderingar om redovisningen. Nog ser det i bilderna inte ut som en normal normalfördelning direkt. Gräver man i källor kommer man t.ex. till denna rapport. Och man kan alltid roa sig med den här genomgången av Alibaba för att fundera på om storbolag är säkrare. En viktig fråga i sammanhanget är "vad i bolaget äger man" och man vill att det är the real deal och inte något pappers-dotterbolag på en karibisk ö (i värsta fall).

Mer populärvetenskapligt har man kanske hört talas om China Hustle. Men det är ett speciellt upplägg med Kina-bolag som riktar sig till amerikanska investerare. Lokala börser, och bolag med lång historik, kan vara en helt annan sak. Men på HK-börsen förekommer det en hel del blankar-attacker även av etablerade bolag, vilket man kan se genom t.ex. Blue Orca. Bolag som varit i ropet är t.ex. Samsonite och China Medical Systems. Aktuella exempel på skandaler är TAL international och Lunkin Coffee. Men man får komma ihåg att det händer överallt (lex Eltel) och att det kan vara extra populärt att skriva om Kina. Så det är lätt att extrapolera.

Hur minska riskerna?

Om man nu ska köpa ett kinesiskt, eller annat bolag för den delen, så tänker jag såhär:
  • Hur länge listat? Helst lång historik
  • Enkelt bolag och bolagsstruktur
  • Undvik telekom, vapen, bygg/infrastruktur (högrisk)
  • Inga skulder även om inte det är någon garanti
  • Utdelning, tyder på att cash finns
  • Förstår man redovisningen?
  • Duktiga fonder ägare?
  • Finns det tidigare blankar-attacker?
  • Finns tveksamheter kring personerna?
  • Riktar de sig utländska investerare?
  • Har lokala investerare på plats input, lokalt rykte?

Ett konkret exempel

Vi tar ett exempel där jag avstår. Sett till bolag, produkt och siffror skulle jag mycket gärna äga Ausnutria. Ett snabbväxande getmjölkscase vore ett spännande komplement till A2 Milk. Men det är så att säga för spännande för mig. Bolaget har nämligen en viss historik av skandaler. Blue Orca har så sent som 2019 lyft fram tveksamheter och hela listan finns här (missa inte länkarna). Sen kan det vara ett annat bolag, nya personer etc, men nej, ju mer tveksamheter till landet desto mer kräver jag av bolaget och dess historik.

Värt att notera är att flertalet mycket duktiga investerare äger bolaget och även Hidden Champion Fund lyfter det som ett starkt case flera gånger, senast i fredags. Jag kan vara helt fel ute som avstår, men jag vågar bara inte. Jag tänker i form av "staplade risker". Alltså: När landet har risker vill jag inte ha minsta lilla antydning om att något i redovisningen kan vara fel.

Hur gör du? Köper du kinesiska bolag? Vilka i så fall?