Fokusera på det viktiga?

Ibland är det lätt att tappa fokus på det viktiga. Ofta kan avgörande faktorer fångas "på baksidan av en servett". När man investerar handlar det inte om att få rätt i allt utan att få rätt i det viktiga. Även om man läst på väldigt mycket måste man backa ut och försöka se helheten.

Jag tror att få faktorer gör stor skillnad. Är tillväxten stark nog? Är värderingen för hög? Har de en "moat"? Det är så lätt att djupdyka och t.ex. stirra sig blind på enbart värdering eller konkurrensfördelar. Därför har jag en grov skiss av hur jag ser på helheten i mina bolag. Den används för att följa upp innehaven samt utvärdera eventuella nytillskott. De cykliska riskerna finns t.ex. främst i Somero och Micro Mechanics. För portföljen som helhet är det t.ex. trevligt med många ocykliska bolag och bolag med kassa. Nytillskott måste också vara bättre än de jag redan har.

Observera att bilden är ett utkast, verkligen noll "facit" förutom för mig. Precis varenda parameter kan ifrågasättas (vad är medel, stark etc). Man kan givetvis också hacka en kyckling på tusentals sätt Poängen är att titta på alla faktorer man själv anser viktiga och inte missa något. De gånger jag gått snett är det ofta något enkelt jag haft fel i: För dålig "moat", för hög värdering, eller för svag tillväxt.

Här är alltså mitt försök är att tänka i grafik. Kanske kan det inspirera? Jag använder mig av en mycket utförligare checklista men försöker också summera på det här sättet. Vad säger du? Använder du dig av grafik eller summering innan köp och för att hålla koll på casen? Och vilka faktorer tycker du är viktiga.

Apropå procentuella fördelningen: Savaria har rasat sedan sist. Jag har nyligen minskat i Vitec och ökat svagt i Paradox, Savaria och Decisive Dividend.

Tre bolag och en ny investeringsmodell

Nu är det snart läge för sommaruppehåll. En halvårsrapport ska väl hinnas med, i värsta fall på twitter. Kanske också ett inlägg om reviderad investeringsfilosofi.

Under senaste veckan har jag funderat extra på några bolag. Alla tycker jag är intressanta och jag är närmast köp i Unilever och framförallt Slater & Gordon. Bolagen är på bevakningslistan men måste få en mer ordentlig genomgång.

Sen blir man förstås lite nyfiken, eller snarare nervös, över alla Greklandsturer. Sånt tar jag dock inte hänsyn till när jag investerar, med undantag för att jag är ännu mindre sugen på att köpa Grekiska bolag i dagsläget. Kanske blir jag glad över att ha bolag över hela världen ifall just Europa dras ner i grexit-panik, men världen är i o f s ganska sammankopplad nu. Här är hursomhelst bolagen:

Unilever NV (Holland)

Kurs: 39 Eur, P/E 21, 3 procents yield.
De här är en slags gratis emerging-markets fond inriktad mot konsumentvaror. Tanken är givetvis att medelklassen kommer att vilja köpa lite lyxigare varor och Unilever ligger bra till där. Visserligen är det en nackdel att inte ha egna försäljningskanaler men antalet starka kedjor är lite lägre i Emerging-markets delen än i väst. Nu är andelen emerging markets 60 % av försäljningen, men går man till 2020 så förväntas det öka till något i stil med 75 %.

Unilever äger många "mini-Unileverar" världen om, och du får dom lite billigare och med mer riskspridning genom att köpa moderbolaget. Annars är väl bolag som Unilever Indonesia (världens 4:e folkrikaste land!) intressanta men ack så dyra.

Unilever kan köpas som ADR i USA, men då med avgift på utdelningen, så jag skulle nog köpa direkt på Holländska börsen via telefonorder. Måste kolla mer på bolaget, och lär sig ju så länge man (Uni)lever :-) Plus för att Stefan Thelenius köpt, vilket väckte tanken, och att superförvaltare som Arisaig har dem som kärninnehav.

UPS (USA) 

Kurs: 99 Dollar, P/E 19, 2,9 procents yield.
Vore väldigt nära köp om det inte vore för skuldsättningen. Annars ett klockrent spel mot E-handel med goda expansionsmöjligheter i Emerging markets. Fina samarbeten med läkemedelstillverkare finns också. Jag fattar det som om att de tar hand om massor med läkemedelstransporter, vilket är en intressant nisch. Sammanlagt gynnas de av megatrenderna e-handel, emerging markets-tillväxt och mer hälsofokus.

Pensionsavsättningarna och skuldsättningen är det som avskräcker. Debt/equity på skyhöga 700%. Knappast "goda finanser" eller ens ok finanser så som jag vill ha när jag investerar. Men hur stor är risken att UPS går i putten, och är skulderna tillfälliga? Nej, det här kan ändå få mig att avstå. Tyvärr. 

Slater & Gordon (Australien)

Kurs: 5 AUD, P/E 18, 1,7 procents yield.
Vem är inte lockad av att bli delägare i en advokatbyrå på ett smidigt sätt? Har skrivit om den för flera år sedan men nu har de tagits upp till bevakning av Morningstar som ger dem "narrow" moat och 5 stjärnor (=rejält undervärderad). Ocykliskt, udda och en verksamhet de flesta kan relatera till. De äger flera stora advokatbyråer i Australien och England, företräder företag och privatpersoner och förvärvar nya byråer på löpande band.

Inget megatrend-bolag* men ett udda bolag med ocykliska egenskaper och god tillväxt. Advokatbyråer är väl närmast något åt utility-hållet, vi pratar ju om nödvändiga inköp.

Det som verkligen lockar är den kommande tillväxten. Om du håller bolaget i två år förväntas (obs förväntas!) P/E gå ner till 7 och direktavkastningen stiga uppemot 2,7 procent enligt 4-traders.

Uppdatering 150815: Morningstar ger inte längre bolaget en "moat", se kommentarsfältet.

*En megatrend är går dem förresten emot. Självgående bilar kan leda till att antalet trafikskador går ner. Givetvis positivt på alla sätt, men det lär ta tid tills fordonsparken är utbytt och förbättringen kommer. Och kanske blir krockarna mer komplicerade när de väl händer, för vem har ansvaret? Föraren, biltillverkaren, försäkringsbolaget etc? 

Uppdaterad investeringsfilosofi

Kommande inlägg är annars en uppdaterad investeringsstrategi. Troligen efter sommaren, eller om det efterfrågas starkt så genom ett extra-inlägg innan dess. Kan ju i och för sig vara smart att lägga ut det, få input och låta tankarna gro vidare under sommaren... när gräs och gröda...och en och annan investeringsmodell...gror.

En bild-teaser kommer i alla fall. Det sommargröna är "bästa" möjliga investeringen medan det gula är de vissnande kompromisser jag är villig att göra. I korta drag så är tanken att ännu mer leta efter tillväxt(möjligheter) inom vallgraven och en brinnande ledning. Med tillväxt inom vallgraven menas att bolaget kan "svälla" mycket pengar och få hög ränta på de investeringarna. D.v.s. bolag där "ränta-på-ränta" effekten inom bolaget är hög. Förklaras som sagt nog närmare i eget inlägg.

Det enda jag inte gillar med den så här långt är att färgerna råkat bli samma som i miljöpartiets logga.

Synpunkter?
Finner du bolagen intressanta och värda en närmare genomgång? Har du några åsikter om dem redan nu? Och kan den uppdaterade investeringsfilosofin vara ett steg i rätt riktning?

Och så håller vi givetvis tummarna för att Grekland inte förstör hela sommaren :-)

Portföljregler, viktning och en "alkotest"

Dags att gå igenom mina portföljregler som har grott under sommaren. Kul och nyttigt att få input på dem!

Tack förresten Christoffer på Christoffers investeringsblogg för den föredömliga listan på portföljregler. Här finns förmågan att skriva enkelt och kortfattat, något jag kan bli bättre på. Enkelt kan jag nog klara. Men kortfattat? Nja, vet inte, ibland blir det för mycket löst snack. Precis som nu :-) Här är hursomhelst mina portföljregler:

Sammansättning av portföljen
Portföljen ska bestå av

• 10-15 bolag normalt. Absolut max är 20 bolag och minimum är 8 bolag.
• Minst 1/3 svenska aktier. Annars blir valutaeffekterna för kännbara.
• Max två bolag från länder eller valutor med högre risk t.ex. Sydafrika.
• Undvik alltför riskfyllda och korrupta länder
• Spridning av bolag i olika branscher  
• Inga rena cykliska bolag
• Inga onyttiga bolag som hotar folkhälsan/världshälsan 

Färre än 10 bolag känns för riskfyllt för min smak. Visst kan man argumentera att man bör satsa på sina 5 bästa idéer men jag är ett stort "fan" av diversifiering. Investerar man globalt (vilket jag gör!) så är 10 bolag rätt lite. Men fler än 15 bolag ger inte så stora effekter på diversifieringen och gör det hela svårbevakat. Över 20 bolag gör också att varje bolag inte får en meningsfull andel (5 % vid jämn viktning).

Minst 33% svenska aktier är på på grund av lätt bevakning och undvikande av valutarisker. Visst hade andelen kunna sättas högre men om starka konkurrensfördelar är krav för investering så är den svenska marknaden inte så stor alla gånger. Och det finns massor av fina utdelningsaktier utanför Sverige. Uppdatering: Var intäkterna och kostnaderna kommer ifrån är ännu viktigare, se diskussion i kommentarerna!

När det gäller riskfyllda länder och valutor så får man också se varifrån bolaget får sina intäkter. Ett sydafrikanskt bolag som tjänar sina pengar utanför Sydafrika får en automatisk valutamässig riskspridning. Tre bolag från ett och samma riskfyllda land (och valuta) blir nog för mycket, men jag kan tänka mig två rena Sydafrikanska och två rena nya Zeeländska bolag - i alla fall i teorin. Länder som är korrupta eller för riskfyllda går bort. Vill t.ex. inte investera i Ryssland pga herr Putin. En liten "test" är att fråga sig? Är det ett land som jag vill eller kan tänka mig att besöka?

Branschspridning är inget mål i sig men om möjligt så är det ju bra med lite av varje. Men fokus är på de enskilda bolagen och råvarubolag som inte är cykliska är svåra att hitta. Undviker cykliska bolag eftersom det är lätt att komma in fel, för svängigt för min smak. Kommer automatisk in på ganska stabila verksamheter som konsumentvaror, försäkringar, cement (?) och liknande.

Onyttiga bolag som jobbar mot folkhälsan eller världshälsan går bort. Jag vill inte att min utdelning ska komma från vapen, tobak, högsockerprodukter eller liknande. Bolag som direkt verkar för en sämre folkhälsa vill jag inte stödja. Alkoholbolag tar emot, kanske även spelbolag. Men oljebolag gör faktiskt något nyttigt (så länge man äger en bil är det okey att investera i oljebolag tycker jag).

Det här är ett subjektivt kriterium om vilka bolag jag vill vara delägare i. Men man slipper också regleringsrisk och avstannande tillväxt (i takt med att konsumenter blir mer upplysta). Ok, min försäljning av Coca-Cola är verkligen droppe i havet och det är till stor del ett känslomässigt ställningstagande.

Vilka bolag och länder väljer du? Och vilka väljer du bort?


Jämn viktning? Och en liten "alkotest"?
Här finns många olika skolor men jag går lite fegt in på en ganska jämn viktning. Om 15 innehav är standard blir det knappa 7 % i varje bolag, om alla har samma kvalitet och värdering. Jag tar hänsyn till bolagens kvalitet, över- och undervärdering och kan skruva på procenten något. Men max 15 % i ett bolag och minst 5 % är en riktlinje.

Ett motargument är givetvis att satsa mer på de bästa idéerna man har. Varför ska investeringstanke nr 15 få lika hög andel som nr 1? Mitt enkla svar är att det är lätt att gå bort sig, oavsett hur väl påläst man är.

Har på skämt funderat på en slags "alkoholhaltsmodell" där andelen beror på hur "berusad" jag blir av bolaget. Då kan man gå ner till 3 % och upp till 50 %. Telia ligger t.ex. på folkölsnivå och skulle då få 3 %. Kanadensiska sjukvårdslokaler och Protector gör mig mer begeistrad och når en Vin-nivå på 12 %. Famous Brands däremot får mig att ramla av stolen och är en Absolut-investering vilket leder till 40 % portföljandel. Man kan blanda hög- och lågprocentare också så att det blir en portfölj av det :-)

Men den modellen skulle inte funka för mig. Jag ser väldigt nyktert på investeringarna och lägger mig därför mer jämntjockt på gott och ont. Som max går jag upp till "vin-nivå". Jag kommer då inte få de där kraftiga Protector-rycken uppåt i portföljen men undviker riktiga bottennapp. En gammal artikel av 4020 om att ett oviktat index slår ett viktat spökar också i bakhuvudet. Diversifieringen blir givetvis också bättre med en jämnare portföljandel.

Hur ser du på viktning? Är jag för feg? Och hur feg ska man vara?

För övrigt blir nästa ekonomiprat troligen 4 november, mer info kommer i annat inlägg.

Ny förbättrad checklista - synpunkter?

Jag har funderat ett tag och tänker bli lite mer flexibel. Ska inte längre sälja vid minsta utdelningssänkning och har sett över min investeringsmodell i stort. Jag sätter fortfarande ner foten, men något mer försiktigt, angående bilden!

Sammanfattat i en mening så söker jag bolag med: Växande eller hög utdelning, starka konkurrensfördelar och goda finanser. Syftet är att spara till en god och tidig pension, och då bör det vara mer fokus på bolagens långsiktiga kvalitet. Till och med utdelningssänkningar bör kunna tolereras om trenden är uppåt på sikt, eller om utdelningen är hög. Jag vill hitta fantastiska bolag, köpa dem till rimligt pris, behålla dem, och i framtiden kunna leva på utdelningar. Buy and hold.

Problemet med gamla checklistan
Min gamla checklista var lite för strikt. Jag vill ha ”one list to rule them all”, eller ja, samma lista ska funka oavsett köp eller sälj. Om ett bolag inte uppfyller alla kriterier vill jag sälja dem. Minsta utdelningssänkning har då genererat ett säljbeslut. Problemet blev att jag sålde för ofta och blev kortsiktig. Och om man ska vara så himla strikt (vilket jag inte tycker längre) så borde jag varit ännu striktare i valet av bolag. Och då hade jag suttit där med H&M, Johnson & Johnson och möjligtvis några till. Inte så många snabbväxare, så portföljen skulle bli väl tråkig, och avkastningen bli lidande. Inte ens Coca Cola skulle platsa vid en strikt tillämpning eftersom de höjt sin skuldsättning. Och då har det nog gått för långt!

Synpunkter emottages tacksamt!
Likt centerpartiet körde sitt nya program på remiss lägger jag ut checklistan här innan jag ”antar” den. Många kloka synpunkter brukar ju infinna sig i kommentarsfältet! I och med att jag varken föreslår månggifte eller slopad arvsrätt så förväntar jag mig inte heller någon kritikstorm. Men likt Annie Lööv så har mina förtroendesiffror kanske dalat på grund av senaste utdelningssänkningarna och därtill hörande försäljningar.

Hursomhelst, här är listan: 

1. Funnits i minst 10 år delat ut de senaste 2 åren. För utländska bolag krävs 5 år. 
Orsaken till högre krav för utländska bolag är att det finns ett enormt utbud, därför kan jag ha snäppet hårdare krav. Men varför inte köpa bolag som inte delar ut idag, men som kan dela ut stort i framtiden (typ SBC eller danska banker)? Jo, bolag som inte delar ut tycker jag är för hög risk, sett till min investeringsfilosofi. Att börja dela ut kan vara ett stort steg, man vet inte om de kommer att göra det, eller vilken utdelningspolicy de antar. Under tiden "tappar" du också pengar. 


2. Utdelningsväxare eller högutdelare (eller både och:-)
Kan tänka mig två olika typer av bolag. Här tittar jag dels på historiska siffror men även prognoser på 4-traders, där man kan se 2-3 år framåt.

För utdelningsväxaren krävs minst 1,5 procents utdelning idag, och en god tillväxt sett över 5 år. Prognoserna på 4-traders bör vara minst 2,5-3 procents utdelning inom några år. För en utdelningsväxare är inte enstaka sänkningar avgörande, även om trenden ska vara uppåt. Som en riktlinje är 2 sänkningar under 5 år för mycket. Ju lägre direktavkastning är desto högre krav på tillväxt eller säkerhet i utdelningen.

En högutdelare på 5 procent eller mer behandlas på ett annat sätt. Den kräver inte samma tillväxt och kan till och med ha sänkt utdelningen under flera år. Orsaken är att hög utdelning ger en ränta-på-ränta effekt. Trenden behöver inte ens vara upp så länge direktavkastningen förväntas vara minst 5 procent. Jag tänker t.ex. på ett bolag som France Telecom. Skulle direktavkastningen sjunka under 5 procent, t.ex. p.g.a. kursrusning eller utdelningssänkning ser jag dem som en utdelningsväxare, och ställer i det fallet krav på framtida tillväxt. Viss försiktighet ska man ha när det gäller högutdelare, en väldigt hög direktavkastning ska ifrågasättas starkt, särskilt om de har en del skulder. 

För båda kategorierna tittar jag på direktavkastning, utdelningstillväxt och utdelningsandel. 


3. Enkel verksamhet som man förstår sig på

Behöver inte förstå alla detaljer, men något hum om produkterna och hur bolaget tjänar pengar är ju att önska. H&M eller Österrikiska Posten är exempel på lätta bolag. Men hur är det t.ex. egentligen med Alfa Laval och Munich Re? Kanske ska jag blir lite noggrannare.

4. Starka konkurrensfördelar, gärna en "vallgrav"
Det jag tittar på är
a) Jämn vinst och intäktsökning? Annars är väl vinsterna inte särskilt inlåsta eller skyddade? b) Höga marginaler, gärna minst 10 procent rörelsemarginal. Annars konkurrerar de för mycket om pris?
c) Hög avkastning på eget kapital? Minst 15 procent som riktlinje. Undantag om förändring verkligen är på gång. Typ Ridley?
d) Vilka konkurrensfördelar talar vi om? Flera samtidigt är bonus? Kan referera till denna artikel.
e) Var är bolaget om 5-10 år? Finns det utrymme att växa?
 
Alla punkter ger ett underlag för att bedöma hur starka konkurrensfördelarna är. Jag vill att bolagen ska ha starka konkurrensfördelar, eller ännu hellre en "vallgrav". Morningstar anser att "Narrow moat" indikerar en bra avkastning på eget kapital i 10 år, och "Wide moat", detsamma i 20 år. Om syftet är långsiktiga köp så är långsiktiga konkurrensfördelar viktiga.

För utländska bolag kräver jag i normalfallet en vallgrav, medan det kan räcka med starka konkurrensfördelar för svenska bolag. I vissa fall accepteras även utländska bolag utan "moat", men de ska åtminstone ha starka konkurrensfördelar och gärna vara på väg att bygga en moat (t.ex. Essanelle och Ridley).

Ett problem är hur man ser på fastighetsbolag och investmentbolag. Jag lutar åt att fastighetsbolag kan ha en "moat", iform av att det är en hel del byteskostnader (både i tid och pengar) för hyresgästerna. Investementbolag får man bedöma genom att titta på enskilda bolagen som ingår.


5. Måttlig skuldsättning  
Helst bara upp till 0,5 debt/Eqity, det är bra. Beroende på företag så kan dock 1 debt/equity accepteras. Helst inte mer än så för då har bolaget mer skulder än aktiekapital, och är i händerna på bankerna mer än aktieägarna. Risk för sänkt utdelning, högre räntekostnader och i värsta fall konkurs har ökat. 

För fastighetsbolag, pipelinebolag och andra bolag med reala tillgångar kan skuldsättning på upp till 1,5 accepteras i undantagsfall.


6. Pålitlig ledning med egna aktieinnehav
Egna innehav gör att de har ett aktieägarintresse. Och hur våga investera om inte ens ledningen gör det?


7. Köpa till rimlig värdering 
Det här med värdering är en stor fråga i sig, som förtjänar ett eget framtida inlägg. I korta drag tänker jag ändå fokusera mer på bolagens kvalitet än kring att bedöma den exakta värderingen. Säg att det finns tre kategorier av bolag: undervärderade, rätt värderade och övervärderade. Målet med denna punkt är att åtminstone undvika att köpa ett övervärderat bolag. Men mer om värdering senare alltså, men det är givetvis något som platsar i en checklista.

Vad anser du? Är det en bra checklista eller möjligtvis motsatsen? Har jag missat något väsentligt? Vilken checklista använder du dig av, om någon?