Depåtyp för utlandshandel

Möjligheterna till exotisk utlandshandel har försämrats under sista året. Numera är bara vanlig depå möjlig. Det är lite märkligt att investeringsmöjligheterna över tid försämras, men jag antar att det har sina förklaringar. Med exotisk menar jag förresten marknader utanför Norden, EU och USA/Kanada.

Vän av ordning, och vän av "home-bias" kan undra varför man ska ge sig ut på så långväga resor. Mitt svar är: Kolla in Famous Brands, Matahari Department Store och Bellamy's Organic. Och säg sedan att du inte vill äga åtminstone något av dem. Och Sverige står för 1% av det globala börsvärdet. Men visst kommer man en bra bit med Norden, EU och USA/Kanada också.

Exotiskt inte längre möjligt i Kapitalförsäkring eller ISK  
För exotisk handel har möjligheten att köpa i kapitalförsäkring stängts där det var möjligt. Nu har möjligheten också försvunnit i ISK, i alla fall hos Avanza men antagligen också hos Nordnet och de flesta andra aktörerna*. Se t,ex, Avanzas placeringsreglemente för ISK och för Kapitalförsäkring.

Största försämringen är givetvis redan gjord när kapitalförsäkringen begränsades. I en kapitalförsäkring går det ju att få tillbaka mer än 500 kr i källskatt. Administrationen är också smidig när landet tar ut mer skatt än de normala 15% källskatt, eftersom banken kan fixa den hanteringen, i alla fall Avanza och Nordnet om jag förstått saken rätt.

*Exotisk utlandshandel i ISK fungerar visserligen hos Degiro. Och de klarar extra marknader som Austraien, Hong-Kong, Japan och Singapore. Men jag har ännu inte vågat investera hos dem, vilket är ett särskilt ämne och ett inlägg för sig.

I vilken depå gör jag nyköp då?
För svenska aktier är det ISK som gäller. och för utländska aktier Kapitalförsäkring. När de överlappar varandra väljer jag alltid Kapitalförsäkring. Det här kan även så rutinerade och kunniga herrar som Linnala/Frick gå bort sig på så det är värt att upprepa!

Så här placerar jag efter region:

• Sverige: ISK
• Norden: Kapitalförsäkring
• Europa: Kapitalförsäkring. Är osäker på om alla mindre länder fungerar.
• USA/Kanada: Kapitalförsäkring. ADR-er kan vara ett alternativ. OTC-funkar bara i depå.
• Exotiska länder: Vanlig depå.

De marknader som går att handla på, i alla fall via Avanza, är: Australien, Brasilien, Filippinerna, Hong-Kong, Indonesien, Japan, Malaysia, Nya Zeeland, Singapore, Sydafrika, Thailand och Turkiet. Men nu alltså i vanlig depå.

Är vanlig depå så dålig?
Nackdelar med depå

• 30% reavinstskatt
• 30% skatt på utdelningar (även om utländsk källskatt skulle vara 0%) 
• Egen kontakt med utländsk myndighet om de drar mer än sina normala 15% 
• Deklaration vid försäljningar

Fördelar med depå

• Gratis innehav
• Courtaget, ofta högt, räknas in i inköpspriset
• Du kan använda schablonmetoden
• Sänks kapitalskatten på sikt?

Effekten blir att exotiska högutdelare går bort pga hög skatt på utdelningen. Men om man satsar på de 10-dubblare jag pratar om i tidigare inlägg så behöver det inte bli så illa. Utdelningen är lägre och för en mångdubblare kan du använda schablonmetoden på reavinst. Om du ska bygga upp överskott av kapital för att komma förbi "max 500 kr tillbaka" i källskatt är det inte helt dumt att få in utdelningen på vanlig depå. Och på sikt kan kanske lägre kapitalskatt eller flytt till ISK bli möjligt.

Efter kontakt med Skatteverket har jag fått svar att återbetalningen av utländsk källskatt ska ske på samma sätt som i ISK. Det går då med automatik upp till 500 kr där det finns ett tak (om du har underskott av kapital).

Och några ord om långsiktighet
Mentalt är det kanske lättare att hålla i exotiska aktier på en vanlig depå. För exotiska aktier i depå blir det telefonsamtal, högt courtage, deklaration och reavinst. Inlåsningseffekterna kan mentalt vara bra om du bara väljer rätt bolag från början.

En extremt långsiktig sak är att innehaven i depå och ISK kan gå i arv till skillnad från Kapitalförsäkring. Kanske kommer dina framtida (barn)barnsbarn retroaktivt och indirekt att tacka dig för att du en gång köpte aktier i något okänt sydafrikanskt bolag. Eller kanske inte. Jag är i alla fall rätt säker på att den viktigaste frågan inte var om du köpte i vanlig depå eller inte.

Vad säger du? Synpunkter? Och är det dumt att handla exotiskt i depå? Och visst kör du svenskt i ISK och utländskt i kapitalförsäkring, när det går.

Avanza försämrar exotisk utlandshandel

Tyvärr har Avanza försämrat möjligheterna till exotisk utlandshandel. Tidigare har du kunna köpa aktier från många olika marknader in i en kapitalförsäkring. Exempelvis har jag själv köpt aktier i Sydafrika, Indonesien, Filippinerna och Thailand till min kapitalförsäkring.

Poängen är att du själv slipper begära tillbaka källskatten i en kapitalförsäkring. Och det finns inte heller något tak för hur mycket källskatt du kan få tillbaka. För ISK, och vanlig depå, gäller max 500 kr tillbaka om du har underskott av kapital (t.ex. pga bolån). Vid utländska utdelningar överstigande 3 333 kr per år (15% källskatt) får du alltså inte tillbaka hela källskatten eftersom det blir mer än 500 kr. Se tidigare inlägg där jag redogör för kapitalförsäkringens finesser.

Sammanfattningsvis får man på exotiska marknader nu räkna med 85 % utdelning istället för närmare 100% vid återbetalning av källskatten. Till Avanzas försvar finns flera rationella skäl till förändringen, se rubrik nedan. I en kapitalförsäkring är ju Avanza ägare till aktierna och då kan ju olika problem uppstå.

Färre möjliga marknader 

Innan förändringen
De här marknaderna var möjliga för kapitalförsäkringar:

• Sverige, Norge, Danmark, Finland
• EU och USA/Kanada
• Australien, 
• Japan, 
• Malaysia, 
• Singapore, 
• Indonesien, 
• Filippinerna, 
• Hong Kong, 
• Thailand, 
• Nya Zeeland, 
• Sydafrika 
• Turkiet
• etc (kan ha missat något)

Efter förändringen
Nu är utbudet mer begränsat för kapitalförsäkringar:

• Sverige, Norge, Danmark, Finland
• EU och USA/Kanada (ej OTC)

Du kan inte lägre fylla på innehav i de första länderna utan får hitta andra sätt om du vill öka innehavet eller köpa nytt. Förändringen syns inte på informationen om handel på övriga marknader utan i regler och villkor för kapitalförsäkringen. Som tur är så är jag i alla fall inte tvungen att sälja.

ISK och vanlig depå då?
Vilka marknader går att handla på via ISK eller vanlig depå då? Jag har fått svaret att de exotiska marknader jag räknar upp här ovanför ska gå bra eftersom de är reglerade marknader. För ISK finns ett placeringsreglemente men andra marknader går alltså också bra. Man får ringa och fråga vad som gäller. Här hade det varit fint med en aktuell sammanställning så att man på förhand vet vad som gäller (jfr med hur Degiro gör). Allmänintresset är kanske inte så stort men för exotiska kunder som mig vore det en bra service. För vanlig depå nämns förresten ingen särskild begränsning och "ring och fråga" gäller där med.

Här har jag fått ett hoppfullt svar från Avanza om att det kan bli tydligare i framtiden:
"Vad gäller placeringsreglementet för ISK så håller vi med dig om att det är något vi behöver bli bättre på att hålla uppdaterat så att det är tydligt för våra användare vad som gäller. Tack för att du ständigt ser till att vi blir bättre Gustav, det uppskattas!"

Till Avanzas försvar
Jag har frågat Avanza om förändringarna och fått ett svar att publicera.

Vi tycker givetvis också att det är tråkigt att göra någonting som upplevs som en försämring, det är aldrig något vi strävar efter. Tidigare hade vi mer tillåtande placeringsmöjligheter än övriga svenska aktörer i kapitalförsäkringar, vilket vi naturligtvis var stolta över. Men tyvärr har vi blivit tvungna att begränsa det här till viss del, av flera olika anledningar.

Det främsta skälet är vi inte har möjlighet att löpande bevaka de legala aspekterna som följer av att handla på vissa utländska marknadsplatser. 

Vid handel via en kapitalförsäkring blir försäkringsbolaget (i vårt fall Avanza Pension) registrerad ägare av samtliga försäkringstagares samlade innehav, vilket innebär att Avanza Pension kan uppnå ett så stort ägande i ett bolag att flaggningsplikt och/eller budplikt uppstår. Missar man detta riskerar man exempelvis böter eller avstängning, så det finns en reell risk som vi behöver hantera för varje marknad. Förutom att ständigt hålla koll på flaggnings-/budplikt så finns det på vissa marknader även restriktioner kring handeln i vissa typer av värdepapper (inom vissa branscher), exempelvis krav på tillstånd eller särskild registrering. 

Det här innebär väldigt mycket manuella kontroller i dagsläget, vilket tyvärr gör det orimligt för oss att fortsätta erbjuda handel i kapitalförsäkring på dessa marknader. Däremot går det, som du är inne på, fortfarande att handla på ett ISK eller Aktie- och fondkonto. I dessa kontotyper uppstår inte samma problem eftersom man själv står som ägare till sina innehav.

Hur gör jag nu då?
Får nog fokusera lite mer på Sverige, EU och Kanada/USA. Fortsatta exotiska inköp får göras i ISK. Det blir bökigare pga att Avanza ändrar reglerna och att Skatteverket kör med sin 500-lapp. Rena högutdelare utanför Norden/EU/USA/Kanada blir mindre intressanta eftersom du snabbare kommer upp i taket för "500 kr tillbaka" i ISK. Och länder med hög källskatt går nästan bort.

Att fylla på i portföljbolagen 8990 Holdings, Famous Brands, MTN, Matahari och Premier Marketing blir mindre intressant eftersom jag får räkna med att 15 % av utdelningen försvinner. För 8990 går det knappt att köpa mer eftersom källskatten där är 30 %.

Tesen för framtida placeringar blir:

• Sverige: ISK
• EU och USA/Kanada: Kapitalförsäkring
• Marknader utanför EU och USA/Kanada: ISK (nytt) men se upp för högutdelare

På så sätt minimerar jag i alla fall problemen med den utländska källskatten eftersom jag bara lägger dem i ISK när kapitalförsäkring inte är möjlig. Jag utnyttjar kapitalförsäkringens smidighet så mycket det går.

Ska också undersöka andra alternativ för utlandshandel, men spontant är Avanza ändå rätt bra trots att de är "så mycket sämre" än innan. Degiro har också ISK men de saknar ju investerarskydd och nya kommentarer om dem i ett gammalt inlägg visar på eventuella tveksamheter.

Det sura är att jag varit inställd på att utlandshandel är något som ska bli enklare och enklare, t.ex. genom mer elektronisk handel och fler marknader. Bakom kulisserna brukar det ju snickras på stora förbättringar. Därför är det tråkigt när det går åt andra hållet. även om jag förstår varför.

För att visa det smått absurda i situationen... jag funderar på att köpa ett nytt brittiskt bolag till portföljen. Vågar jag köpa den i kapitalförsäkringen? Eller riskerar jag att inte kunna fylla på den positionen på samma konto? Jag tänker på Brexit, för om Storbritannien lämnar uppfyller väl London-börsen väl inte längre kapitalförsäkringskravet på "inom EU". Nej, utlandsinvestering har nu blivit ett snäpp osmidigare. Tyvärr. Och jag trodde källskatteproblematiken hörde till historien.

Utländska utdelningsaktier sämre i nollräntemiljön?

På grund av den låga räntenivån kan Investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring (Kf) i princip bli gratis. Givetvis är detta något bra. Men säg det goda som inte har någon nackdel med sig. Och som vanligt är det källskatt och company som spökar.

Nackdelen i det här fallet är att det kan bli svårare att få tillbaka utländsk källskatt när en ISK eller Kf går mot att bli "avgiftsfri". Som vi tidigare varit inne på gäller max 500 kr avdrag i ISK för källskatt om man har underskott av kapital (t.ex. bolån) medan Kf inte har en sådan begränsning. Men för båda gäller att det ska finnas en "avgift" att kvitta mot. Visserligen betraktas hela kundstocken som ett kollektiv i Kf, men det hjälper inte om alla skulle betala noll. Alltså:

Vid en nollränta kan du inte förvänta dig att få tillbaka all utländsk källskatt. 100 kr i utländsk utdelning blir i värsta fall bara värd 85 kr, p.g.a. 15 % källskatt som man inte får tillbaka. Men man måste skilja på reporänta och statslåneränta! Ännu har vi ingen nollränta på statslåneräntan.

Ja, vilken ränta pratar vi om? Reporäntan ligger på - 0.1 procent men statslåneräntan ligger på 0,58 procent. Vad avgiften för Kf och ISK blir beror på vad statslåneräntan är den 30 november året innan - och den är inte på minus ännu.

Gratis avgift och återbetalningsgrad återstår att se 
30 november 2014 var statslåneräntan 0,9 %. Avgiften för ISK och Kf är blev då för 0,27 procent för 2015, dvs 30 % av statslåneräntan. Statslåneräntan är i mars 2015 nu nere på 0,58 %. Om det står sig till 30 november blir avgiften för 2016 ca 0,17 %. Med de låga talen kan det möjligen bli svårt att få full täckning för all utländsk källskatt. Men det beror också på hur stora källskatter Avanza-kollektivet har totalt vilket givetvis är svårt att veta. Men risken för lägre återbetalningsgrad än vanligt är uppenbar i en lågräntemiljö om jag nu tänker rätt.

Återbetalningen sker ca 3 år i efterskott men det är ju ändå bra att vara förberedd, det är ju nu man i så fall måste agera. För 2012 års källskatt blev det full återbetalning nu nyligen så eventuella farhågor kan vara lite överdrivna.

Kan förresten även hänvisa till ett bra inlägg från Långsiktig investering.

Vad ska man göra för att ändå minska risken?
Ja, jag tänker inte sälja mina utländska utdelningsaktier i en diffus källskattepanik. Alternativen är väl att:

1. Vänta ut och eventuellt riskera lägre återbetalning av källskatt för de år räntan är superlåg. Vi vet inte vad återbetalningen blir.
2. Satsa ännu mer på svenska utdelare? Nja, något sen på bollen är man kanske då...
3. Välja länder som har en förmånlig källskatt jämfört med normala 15 procent. Australien framstår t.ex. som ett väldigt bra alternativ. Utdelningar som räknas som "franked" har nämligen 0 procent källskatt och betalas ut i sin helhet, se länk. Mycket aktieägarvänligt! 
4. Undvik i alla fall länder som har högre källskatt än normala 15 % då det ökar problemet. I och för sig ingen stor påverkan du bara är en av kund-kollektivet.
5. Fokusera trots allt på kvalitet, värde och totalavkastning. Valutarisker och källskatteproblematik i all ära, men det bör inte hindra utländska investeringar. Hittar man "rätt bolag" tänker jag inte avstå från investering pga detta. 

Och sedan ett kort skattepolitiskt brandtal, och jag vet att jag nog talar för döva öron i det här sammanhanget: Varför kan inte fler länder vara så aktieägarvänliga som Australien? Så alla regeringschefer och stadsöverhuvuden som läser bloggen: stoppa otyget som heter källskatt! (haha).  

Vilka andra länder har förresten lägre källskatt än normala 15 procent? Här är en lista. och här en annan lista. Observera att de inte riktigt stämmer överens, men två bra länder tycks vara Australien och Malaysia. Av egen erfarenhet vet jag att 0 % dragits på Australiensiska aktier och 10 % på brittiska.

Australien - I like!
Ska faktiskt specialstudera Australiensiska bolag vilket kan ske i en kommande Australienspecial. Mest intressant tycker jag Woolworths är. Men på bevakningslistan återfinns t.ex. Bellamys (för sent!), BHP Billiton, Cash Converters, Capilano, Cover-More, Japara Healtcare, Monadelphous och Tox-Free, Har du fler tips? Rubriken på den sista är i alla fall klar: En både tox-free och tax-free investering :-)

Investeringar "Down under" passar alltså utmärkt även om statslåneräntan går "down under". Du slipper ju problemet om det inte dras någon källskatt (uppdaterat).

Hur gör du med utländska utdelningsaktier? Tror du det finns någon risk att inte få tillbaka källskatten? Jag sitter still i båten men spanar extra noga på lågskatteländer för framtida investeringar.

Omdisponeringar: Utländska aktier i KF istället för ISK

Rubriken kommer knappast som en överraskning för de som läste förra veckans inlägg. För att knäppa skatteverket på nästan - på ett lagligt sätt - har jag flyttat mina utländska aktier till kapitalförsäkring (KF) istället för ISK. Flyttat är fel ord eftersom jag måste sälja, göra en överföring, och sedan köpa tillbaka.

Principen blir nu väldigt enkel för mig: Svenska aktier i ISK och utländska aktier i KF.

Visst finns vanlig depå med som ett alternativ men det går bort. 30% skatt på utdelningar är inte bra när jag satsar på utdelningar. Reavinstskatt är inte heller bra. Och jag gillar verkligen inte deklarationsbestyr. Återbetalningsgraden av utländsk källskatt för Avanzakunder har också hittills varit god. Både för 2010 och 2011 har den i princip varit 100%. Nackdelen är att den kommer två år i efterskott, istället för ett år i efterskott som ISK, dvs något "ränta-på-ränta effekt" blir det. Men smidigt är det!

Max 500 kr källskatteavdrag i ISK - går att komma runt?
Som framgick av tidigare inlägg finns en begränsning i avdrag på 500 kr om man har underskott av kapital. En klurig läsare påpekade att ränteutgifterna för ett gemensamt bolån kan omfördelas, för att minska sitt eget underskott av kapital. Några olika alternativ finns alltså för att åtgärda problemet:

• Öka inkomsten av kapital, t.ex. sätta in pengar på räntekonto, eller sälja aktier från vanlig aktiedepå med vinst. 
• Fördela om ränteutgifterna om man har gemensamt lån, och på så sätt minska ditt eget underskott av kapital. Du måste dock fortfarande ha ett överskott att göra avdrag ifrån. Saknar du överskott (eller om det är mindre än 500 kr) så stannar avdragsmöjligheten på 500 kr. I alla fall enligt muntliga uppgifter från skatteverket - skriftliga informationen är svårtydd.

Jag vill att deklarationen ska ske med automatik och inte heller orsaka deklarationsbesvär för sambon. Kör därför med KF för allt utländskt för att det är väldigt smidigt när väl "flyttböket" är avklarat. Tar alltså en engångskostnad för att slippa krångel i framtiden.

Nackdelar med en kapitalförsäkring?
Visst finns en - förhoppningsvis endast hypotetisk - risk med en kapitalförsäkring eftersom den inte omfattas av insättningsgarantin eller investerarskyddet. Men man kan inte oroa sig för allt. Jo man kan, men då har man inget liv! Sannolikheten att Avanza skulle gå omkull bedömer jag som extremt liten, de har ju inte bolån, förutom till private-banking kunder, och då med hög säkerhet. Sen finns ju diverse säkerhetsventiler, läs mer här.

Investerarskyddet är också begränsat till 250 000 kr. Har du t.ex. 550 000 kr måste du ändå dela upp beloppet i tre banker för att få fullt skydd. En praktisk nackdel med KF är att du måste se till att ha pengar på kontot eftersom avgiften dras av banken istället för att skötas via deklarationen.

Genomförda omdisponeringar
En "flytt" från ISK till KF innebär en försäljning i ISK, överföring till KF och tillbakaköp i KF. Till viss del blir det ett nytt investeringsbeslut. Därför bra att öka eller minska medans jag betalar ett courtage för "återköpet".Tyvärr blir det kostsamt med courtage, valutaavgifter, insättningsskatt etc. Men det får jag ta.

Timingen kan vara värd att tänka på för det gäller att bevaka brytpunkterna för skatt. ISK tas ut varje kvartal men KF halvårsvis. Tror att optimala tillfället att byta är efter att 3:e kvartalets brytpunkt har varit i ISK:n. Men är man redan uppe i 500 kr källskatt för årets utdelningar så är det dumt att plussa på utdelningarna i ISK ytterligare och då kan det vara värt att byta tidigare.


Flesta bolagen oförändrade 
Coca-Cola, Exxon Mobil, Johnson&Johnson och Northwest healthcare reit vill jag äga i samma andel som tidigare. Ökade ändå smått i de flesta när jag ändå köpte.

Minskade i Clarkson plc
P/E över 30 lockar spontant inte. Däremot är ju P/E ett trubbigt mått och en ögonblicksbild. Vilket "E" (earnings) pratar vi om? Är vinsterna tillfälligt nedtryckta åker ju P/E-talet upp. Sett till 4-traders kan man säga att du betalar ca 20 gånger 2014 års vinst. Och på grund av lågt underhålls-capex är fria kassaflödet högt, och de har dessutom en nettokassa. Hursomhelst är det ett fantastiskt bolag så jag köpte tillbaka, men passade på att minska från 6 % till 4 % av portföljen.

En kul detalj är att de faktiskt gått in i Sverige. För den intresserade rekommenderar jag denna artikel som handlar om köpet av en Uppsalabaserad skeppsmäklare.

Ökade i Munich Re och Österrikiska Posten
Hade för lite i dem och passade på att öka när jag ändå är där och betalar ett courtage för återköpet. Nu har de knappt 5 % var i båda två. Får nog stanna här, annars blir inlägget på tok för långt...

Hur gör du?
Hur gör du med utländska aktier, går du också över till KF? Eller skriver du över räntekostnaderna om du har gemensamt lån? Och tror du att minskningarna och ökningarna var rätt beslut? Just Clarkson var svårt, för när blir ett högkvalitativt bolag för dyrt? En av de "eviga" frågorna inom aktieinvestering :-)

Varning för utländska utdelningsaktier i ISK - problem med källskatten

Principen är att man har rätt att få tillbaka utländsk källskatt på utdelningar i sin egen deklaration. Utländska källskatten är oftast 15 procent. Om du t.ex. skulle få 100 kr i utdelning från McDonaldsaktier så tog USA 15 kr. Dessa 15 kr kan du sedan ta upp i din deklaration och få avdrag för, eller ja, det görs automatiskt.

Har nu blivit varse om att det finns en något märklig begränsning för hur mycket utländsk källskatt man kan få tillbaka. Gränsen är tydligen 500 kr om man har inte har "överskott av kapital". Och har du bolån så gör ränteutgifterna ju att du i 9 fall av 10 att du får underskott av kapital, om jag tänker rätt.

Vi tar ett exempel som illustrerar problemet:

Rike Richard har bolån men lyckas ändå köpa aktier för 300 000 kr och väljer 50 procent H&M och 50 procent Coca-Cola. På Coca-Cola utdelningen dras 15 procents källskatt av USA och den borde han väl kunna få tillbaka fult ut i den svenska deklarationen? Nej, inte alls säkert...!

Schablonskatten är 0,627 procent för ISK i år, se länk här. Alltså blir avgiften för hela ISK:n ungefär 1881 kr utifrån värdet på 300 000 kr. Mer än så kan man inte få avdrag för när det gäller källskatten, och det är ju rimligt (se frågor och svar nedan). Men det är tydligen inte enda begränsningen, utan det finns en annan regel:

Har du inte överskott av kapital får du inte större avdrag än än 500 kr för den utländska källskatten

I Coca-Cola fallet blir utdelningen för Coca-Cola cirka 4 500 kr med 3 procents direktavkastning. Utländska källskatten är 15 procent vilket då blir 675 kr. Här får alltså Richard inte avdrag för hela källskatten om han inte har "överskott av kapital". Ju mer han köper i Coca-Cola, eller ju högre utdelningen blir, desto högre blir den effektiva skatten på utdelningen. Visst får man behålla 85 procent men frågan är hur mycket mer uppemot 100 procent man får tillbaka.

Rikemansproblem ja? Men det kan snabbt bli aktuellt om du övervägande satsar på utländska högutdelare, satsar större summor, eller om källskatten är högre än de 15 procent som är normalt.

Dålig info hos Skatteverket?
Jag tycker inte Skatteverkets information är särskilt tydlig. Se t.ex. denna fråga och svar där begränsningen enbart gäller schablonskatten för ISK. Något vilseledande att inte tala om att det i praktiken ofta finns ett tak på 500 kr tycker jag!

Begränsningen på 500 kr nämns väldigt kortfattat här (mitten av sidan) men inte i ett mer utförligt dokument. Och inte heller i dags att deklarera.

Ok, tänker jag efter kanske det på något sätt är logiskt så att det ska finnas något att göra avdrag emot (d.v.s. ett överskott). Men tusan, förra årets deklaration hamnade jag under 500 kr i avdrag så jag trodde allt var frid och fröjd, men jag borde grävt djupare!

En till sak är märklig. Årets automatiska avdrag på 500 kr framgår inte någonstans i beräkningarna i deklarationen. När jag ringer säger de att den kan gömmas någonstans bland alla siffror, men att den finns med. Förra året gömdes den i posten för kommunalskatt vars beräkning därför inte gick ihop (för att avdraget fanns där)!

Tänker dock inte halka in på "rättshaverist-spåret" mer än jag gjort. Dags för lite konstruktiva lösningar! Och smidigt att avdraget på 500 kr i alla fall sköttes automatiskt.

Vad kan man göra åt det? 
Uppdatering 140419: Ett sätt att eventuellt få avdrag är att omfördela ränteutgifterna om man har gemensamma lån, se kommentarerna. Genom att lägga över ränteutgifter till ens sambo/make/maka så får man själv ev. överskott av kapital och kan göra avdrag.

Ja, man kan lägga de utländska aktierna i en kapitalförsäkring istället. Åtminstone hos Avanza finns inte begränsningen på 500 kr, och här sköter Avanza återbetalningen av källskatten eftersom de är ägare till aktierna i kapitalförsäkringen. Alla kunder hanteras som ett kollektiv och chansen att få tillbaka mer pengar än 500 kr ökar väsentligt. Se tidigare inlägg om saken.

Ett annat alternativ är att öka på inkomsten av kapital, t.ex. sälja aktier med vinst från vanlig aktiedepå, eller ha en större summa på vanligt sparkonto. Inte aktuellt för mig.

Det fanns alltså ytterligare fällor när man satsar utländskt. För mig var detta okänt och jag grämer mig något över det gått mig förbi, men nog var det lätt att missa. Huvudregeln att man får avdrag för utländsk källskatt förtogs av ett obskyrt undantag som faktiskt kunde lyfts fram mycket bättre. Hoppas jag inte missat någon ytterligare utlandsfälla.

Att det automatiska avdraget gjorts syns förresten i deklarationens sammanfattning (sid 4) under rubriken "Här finns information till din skatteuträkning".

Vad säger ni andra som äger utländska utdelningsaktier? Är det bara jag som drabbats av detta? Kände ni till begränsningen? Ok, verkligen ett lyxproblem egentligen men ändå :-)

Väljer du utländska aktier i ISK så får du lägre kommunalskatt

Tittade en extra vända på deklarationen för att se att allt stämde. För min ISK (investeringssparkonto) har en utländsk källskatt betalats förra året, och det var i brittiska Clarksons. Närmare bestämt drogs 10 procent från utdelningen. Detta ska jag få tillbaka i deklarationen nu.

Som tur är finns avdraget med, och den korrekta siffran återges, vilket jag kollat via mitt Avanza-konto. Dock fanns siffran inte dragen någonstans, dvs jag kan inte se att den faktiskt minskat min skatt. Lika bra att ringa skatteverket och fråga, informationen kunde jag inte hitta på webben!

Första samtalet gick sådär. Personen förstod nog inte vad utländsk källskatt var, trots att han var inne i min deklaration och tittade. Svaret blev, efter flera dubbelkollar och riktigt lång betänketid... att jag inte hade rätt att få avdraget, på grund av att jag hade underskott av kapital (?). Jag ifrågasatte detta då det faktiskt stod att avdrag gjorts, men jag ville ju bara förstå var, och blev kopplad vidare.

Nästa person kunde svara mycket bättre. Tydligen finns ingen egen post där man ser att utländska källskatten minskar totala skatten, utan den finns inbakat i kommunalskatten. Säg att jag har 32 procents kommunalskatt så blev resultatet av den beräkningen 31.99 typ på grund av att källskatten tydligen drogs där. Inte klockrent, men nu förstod jag i alla fall var avdraget hamnade i beräkningarna.

Så alla ni som undrar var den utländska källskatten dras (kanske är det inte så många, men ändå): Dubbelkolla beräkningen av kommunalskatten, där gömmer sig nämligen avdraget!

Få tillbaka utländsk källskatt - skillnader mellan ISK och kapitalförsäkring

OBS Uppdatering! Ytterligare faktorer kan påverkar valet ISK/Kapitalförsäkring. I praktiken får du ofta bara tillbaka 500 kr i utländsk källskatt när det gäller ISK. Läs mer i inlägg från 140405.

Följer nu upp tidigare inlägget med en fördjupning i just frågan om utländsk källskatt. Källskatten är en källa till huvudbry, särskilt när man som jag inte är så duktig i skattefrågor. Ger mig ändå på en beskrivning och hoppas att andra läsare kan fylla på där det brister.

Källskatten innebär att vid 1000 kr i utdelning från utlandet får du från början bara 850 kr eftersom det utländska landet ska ha sina 150 kr (vid 15 % källskatt). Vilka möjligheter som sedan finns att få tillbaka detta belopp skiljer sig åt mellan investeringssparkonto och kapitalförsäkring.


Investeringssparkontot hanteras individuellt
- Maxbelopp att få tillbaka beror på vilka aktier du har i ISK-portföljen

• Du kan få tillbaka källskatten du betalt
• Du begär avdraget och får tillbaka 1 år efteråt.
• Ett ”spärrbelopp” finns i form av din avgift för ISK. Du får inte tillbaka mer i källskatt än vad du betalat i avgift under året. Får du inte full täckning kan du skjuta vidare beloppet för framtiden, och eventuellt få avdraget senare.

I praktiken blir det ett problem vid låg avgift för ISK och många högutdelande utlandsbolag i din portfölj. Då riskerar du att inte få tillbaka källskatten, åtminstone inte året efter.


Kapitalförsäkringarna hanteras kollektivt av banken 
- Maxbelopp att få tillbaka beror på vilka aktier samtliga utlandskunder har

• Du kan få tillbaka källskatten du betalt
• Avanza begär avdraget och du får tillbaka pengarna 2-3 år efteråt.
• Ett ”spärrbelopp” finns men här hanteras alla kunder som betalat källskatt som ett kollektiv. Vad du högst får tillbaka är inte kopplat till din avgift för kapitalförsäkringen utan alla kunders (som betalat källskatt) avgifter som hanteras gemensamt.

Om du exempelvis skulle proppa din portfölj full enbart med brittiska RSA-aktier med 10 % utdelning så skulle du ändå få god täckning för källskatten, men det skulle drabba kollektivet i en eventuell generellt lägre återbetalningsgrad.


Ett enkelt exempel visar på skillnaden - ISK och Kapitalförsäkring 
Investeringssparkonto
Du äger 100 000 kr i aktier i RSA i Investeringsparkonto
Utdelning 10 000 kr per år, källskatt 1500 kr
Avgift för investeringssparkonto 1000 kr.

Du söker avdrag men maximal källskatt att få tillbaka är 1000 kr. Avdraget kan du få efter 1 år, men du får inte full täckning. De 500 kr som saknas kan du ”rulla vidare” och eventuellt få i framtiden. (OBS! att man får "rulla vidare" kan vara en missuppfattning från min sida, se sista kommentaren)

Kapitalförsäkring
Du äger 100 000 kr i aktier i RSA i Kapitalförsäkring
Utdelning 10 000 kr per år, källskatt 1500 kr
Avgift för kapitalförsäkring 1000 kr.

Avanza söker avdrag, och det du får tillbaka blir exempelvis 1425 kr (vid 95 % täckning).  Du får avdraget 2-3 år i efterhand när Avanza sökt och fått svar från Skatteverket.



Svaret från Avanza angående kapitalförsäkring
Här redogör jag för ett telefonsamtal vilket kan vara lite vanskligt ifall jag missförstått.

Avanza ser alla kunder som betalat källskatt som en klump. Söker gemensamt för dessa hos Skatteverket. Spärrbelopp gäller för Avanza inte för privatpersonerna. Historiskt har kunderna fått full betalning eller åtminstone ”det mesta” återbetalt. Vi vill inte gå ut med exakta siffror då de kräver närmare förklaring. Vissa konton har t.ex. avslutats, och då har Avanza spridit ut beloppen på resterande kunder. Hur mycket du får tillbaka beror alltså inte på ditt konto enbart utan hur hela stocken av källskattskunder ser ut. 

Se också utdrag ur skriftligt svar från Avanza i kommentarsfältet tidigare inlägget:
Vid avräkning på en kapitalförsäkring för utländsk källskatt så kan detta endast ske upp till ett spärrbelopp. Spärrbeloppet räknas fram beroende av den avkastningsskatt som betalats in och kan inte bli större än vad vi som bolag har betalat in i avkastningsskatt.

Avräkningen delas sedan ut till de kunder som är berättigade och har vi fått en avräkning som täcker samtliga kunders utländska källskatt så kommer man få tillbaka detta, oavsett vad man betalat i avkastningsskatt. 

Sammanfattning och reflektioner
Att ha stor andel utländska utdelningbolag i ISK kan vara dumt. Blandar du upp med svenska bolag så är det lättare att få tillbaka källskatten, eftersom du får en högre avgift att kvitta den utländska källskatten mot.

Vill du ändå ha stor andel högutdelande utländska bolag verkar kapitalförsäkringen kunna ge mer pengar tillbaka, eftersom alla källskattekunder klumpas ihop. Dock lite oklart vad som gäller i detalj.

Det kan bli märkligt om du har säg 99 % svenskt och 1% utländskt i portföljen t.ex. Exxon Mobil. För ISK är det inget problem att få tillbaka källskatten (stor avgift att kvitta källskatten mot). För kapitalförsäkringen beror det dock på hur alla andra kunder i kollektivet gjort. Så om brittiska RSA blir en av de mest köpta aktierna hos Avanzakundernas kapitalförsäkringar så får jag kanske mindre tillbaka på min Exxon-utdelning i kapitalförsäkring i framtiden?


Kan tyckas konstigt att det blir skillnad mellan ISK och Kapitalförsäkring, men å andra sidan är det väl naturligt att ETT spärrbelopp gäller för Avanza som ju äger kundernas aktier?

Sen undrar man om alla banker gör på samma sätt. Som kund är det svårt att veta. En ännu mer rättvis fördelning hade kanske varit att jämföra med varje kunds enskilda avkastningsskatt vid kapitalförsäkring, men jag gissar att administrationen redan i dagsläget är tillräckligt bökig.

Köpa svenskt och utländskt i ISK, KF eller vanlig depå?

ISK för svenska aktier ett lätt val!
Alla mina svenska aktier kommer jag att samla i investeringssparkonto (ISK). Du direktäger aktierna, slipper risk för bankkonkurs, och betalar ingen skatt på utdelningar. Inte heller något strul med deklarationen.

Utländska aktier ett betydligt svårare val...

Alla utländska aktier har jag hittills samlat i Kapitalförsäkringen, eftersom utbudet av aktier i ISK har varit så pass begränsat. Endast Nordea har haft ett ganska varierat utbud av möjliga aktier.

Avanza har nu i dagarna öppnat upp för fler aktier som är möjliga att äga i ISK, vilket är väldigt positivt. Bra Avanza! Inte lika positivt är att jag fick reda på det genom Äga min tids blogg.

Jag tycker att Avanza borde skrivit något på deras sida eller skickat ett mail till kunderna. Här är en länk till utbudet.

Nu lutar det åt att ha så många som möjligt i ISK för att sedan komplettera med Kapitalförsäkring för de som inte är möjliga att äga i ISK. Latmasken inom mig vill dock samla alla i Kapitalförsäkringen liksom tidigare, dels för att de är på ett ställe, men också för att slippa deklarationsstrul med källskatten. Observera att det möjligen kan vara en "farlig" strategi att enbart ha utländska högutdelare i ISK eller kapitalförsäkring eftersom du riskerar att inte få tillbaka all källskatt, se kommentarerna (uppdaterat).

En annan strategi skulle kunna vara att bygga upp en vanlig depå för de aktier som inte går att ha i ISK för att sedan flytta över dem när det i framtiden eventuellt är möjligt. Inte omöjligt att utbudet av möjliga länder ökar allt eftersom.

Här är en lite närmare genomgång av alternativen, där jag med tvekan hamnar på alternativ 1+2:



1. Investeringssparkonto (ISK)
- begränsningar för möjliga aktier och inget automatiskt avdrag för källskatt
Själv har jag ISK i Avanza vilket numera räcker ganska långt. Liksom tidigare är Norden och USA och Kanada-aktier på större listor möjliga, men nu har många europeiska länder tillkommit i form av Frankrike, Belgien, Grekland, Storbritannien, Estland, Litauen, Spanien, Nederländerna, Österrike, Tyskland, Irland och Lettland  (se utbudet)

Se även mitt tidigare inlägg om utbudet i ISK, men observera att åtminstone Avanza har förbättrat sitt utbud.

 För ISK kan källskatten - skatt på utländsk utdelning - bli en källa till huvudbry eftersom du själv måste ta upp den i deklarationen för att få avdraget tillbaka. Skatten är oftast 15 procent men varierar från land till land, här en lista på källskatt i olika länder. Lite deklarationskrångel alltså med utländskt i ett ISK.

Som jag förstår det måste man tyvärr själv göra avdrag för källskatt eftersom det inte sköts automatiskt, se länken. Skatteverket har också information, se länken.


Fördelar

• Direktägande, insättningsgaranti och investerarskydd gäller
• Skattefri utdelning, om man begär och får tillbaka källskatten

Nackdelar

• Begränsningar i utbudet av aktier
  
• Du måste själv göra avdrag för källskatt
• Årlig avgift för ISK
• Växlingsavgift, ingen möjlighet till valutakonto (uppdaterat)

2. Kapitalförsäkring 
 - alla aktier möjliga och smidigt med källskatten
Fördelen med en kapitalförsäkring är att alla utländska aktier är möjliga. Mina Australiensare, och Sydafrikaner får inte vara med på ISK-festen, men här är de välkomna!

Den utländska källskatten som dras på utdelningen (oftast 15 %)  sköts av Avanza som ju äger aktierna, och du får tillbaka den i efterhand. Risken med en kapitalförsäkring är att du inte äger aktierna själv, och att du kan bli lottlös om t.ex. Avanza går i konkurs. Inte särskilt sannolikt och medel ska hållas avskilda, men jag gillar inte att risken finns.

Fördelar:

• Alla aktier möjliga
• Automatiskt avdrag för källskatt, i alla fall via Avanza och Nordnet.
• Skattefri utdelning, om du får tillbaka källskatten
• Du kan fritt välja vem som ska få ut beloppet, vilket inte behöver följa vanliga arvsordningen (uppdaterat)

 Nackdelar

• Ej direktägande
• Risk vid bankkonkurs
• Årlig avgift för kapitalförsäkring
• Växlingsavgift, ingen möjlighet till valutakonto (uppdaterat)
• Längre tid att få tillbaka källskatten jämfört med Investeringssparkonto (uppdaterat)

3. Vanlig depå 
- inte bra för utdelningsaktier, du blir rånad på utdelningen...

Här skattar du 30% av utdelningen och för mig tar detta emot, just när jag satsar på utdelning. Du måste också skatta på reavinst och deklarera alla försäljningar vilket inte är så himla skoj.


Fördelar:

• Alla aktier möjliga
• Ingen årlig avgift
• Direktägande, insättningsgaranti och investerarskydd gäller
• Aktierna kan flyttas över till ISK om utbudet av aktier öppnas. 
• Möjligt att ha valutakonto, och undvika växlingsavgift (uppdaterat)

 Nackdelar

• Skatt på utdelning
• Deklarationen kan vara jobbig

Hur ser du på valet av ISK, kapitalförsäkring eller vanlig depå för svenska och utländska aktier?