Resultat 2022

 

För 2022 gick portföljen -6 procent, mätt i SEK. Jag är nöjd med en så pass stabil utveckling, även om en hel del av det positiva resultatet är valutaeffekter. Men en del av strategin är just att inte bara ha pengar i Sverige/Norden/Europa utan att sprida riskerna. Främsta orsaken till resultatet är att jag ägt billiga, finansiellt starka bolag, som oftast är icke-cykliska.

Som jämförelse har Stockholmsbörsen gått cirka minus 25 procent. Swedbank Robur Small Cap Emerging Markets -4 procent och Tundra -10 procent. Grandeur Peaks fonder har haft ett tufft år och flera är -30 procent, även om det är räknat i dollar.

Förändringar under året

Försäljningar har gjorts i Kri-Kri Milk (allt) och Micro-Mechanics (betydande minskning). Köp har gjort i Argent, AS Company och Sarantis. Därutöver har under året några mindre ökningar och minskningar skett i portföljbolagen, men detta är de betydande affärerna.

Flerårsöversikt

Såhär ser min portföljutveckling ut de senaste åren. Notera att det skett en strategiförändring våren 2021 då jag blev mer defensiv och jag hittade investeringsstilen fullt ut (förhoppningsvis).

2022: - 6 
2021: + 16 
2020: - 11,5 
2019: + 22 
2018: - 6,4
2017: + 25,3
2016: + 26,9
2015: + 14,2
2014: + 24,7
2013: + 14,3
2012: + 9,3
2011: - 7,4

Positionering och tankar om 2023

Som jag skrev på Twitter: Jag vet inte hur börsen går nästa år, men jag vet att jag äger billiga, ocykliska och finansiellt starka bolag. Ocykliskt och billigt bör funka i alla lägen, särskilt om det kombineras med med diversifiering på flera regioner. Ungefär så tänker jag. Risken är väl att jag är för defensiv och inte hänger med i en eventuell uppgång. Senaste förändringen nu i januari är att jag minskat en del i Century Pacific och Italtile och svagt i Karooooo, för att köpa in två nya riktigt billiga bolag (mer om det sen). 

Det jag landat i är globala småbolag med starkt värdefokus, och att finkamma de delar av marknaderna som fonderna oftast brukar undvika (på grund av låg likviditet). Det är uppenbart att det, trots nedgångarna, finns mycket mer av icke-cykliskt värde på de marknader jag tittar på, jämfört med Sverige/Norden/USA. Flera av mina senaste köp har görs till värdering under EV/EBITDA 2,5 och till låga P/E-tal. För att slå in öppna dörrar (och Inwido-fönster) så kan det vara farligt att köpa europeiskt cykliskt för att det ser billigt ut. Skillnaden mellan billigt cykliskt och billigt icke-cykliskt kan vara stor, åtminstone om en riktig lågkonjunktur står för dörren. 

Ska man gissa något kan valutarörelser spela roll 2023, likaså geopolitiska risker. Där ligger min största risk, att Indonesien och Filippinerna finns nära Kina och man vet aldrig vad Kina hittar på. Men oavsett, det är helt skilda världar att investera i Kina/HK jämfört med något som påverkas av Kina. Förutsett att det inte blir alltför jobbigt geopolitiskt är ASEAN/Sydostasien en region som borde ha en väldigt ljus framtid. Åtminstone jämfört med ett Europa med motvind på krigs-, energi-, demografi-, och kanske också byråkratifronten. Sen gillar jag såklart inte att Indonesien tagit ett steg åt det icke-liberala hållet, men jag både hoppas och tror att de fortfarande kommer att räknas som en demokrati i nästa mätning av demokratiindex (och worst case är att de blir en hybrid-regim, inte att de fakto blir en auktoritär stat). Det absolut viktigaste är fungerande val och att personer faktiskt byts ut (jfr Putin, Xi och Erdogan).

Till sist tror jag inte man vinner så mycket på att spekulera i makro utan bör hålla sig till mikro. Det är delvis därför jag köper icke-cykliskt för att slippa ha en åsikt, och för att cykliskt är svårare. Och något så enkelt som att äga riktigt billiga bolag innebär också en låg grad av spekulation (i framtida tillväxt). Nej, jag tror att mina bolag i snitt kommer klara sig hyfsat väl. Och gör de inte det så borde det åtminstone ha gått värre för många andra bolag. Men vi får se, det är svårt att sia om vad som händer nästa år. Och i år. Men billigt och icke-cykliskt brukar i alla fall innebära låg nedsida.

Sålt Kri-Kri, köpt Sarantis

Det är jobbigt att sälja bolag. Man hoppas att det vänder, men till slut får man agera på en osäkerhet som blir för stor. Jag får också en känsla av att vara kortsiktig när jag säljer, men i vissa lägen ska man agera. Ett exempel är när man tycker det blivit för dyrt eller för osäkert för att äga. Jag vill alltid kunna räkna, förstå och känna mig trygg i att nedsidan är liten. Antingen kan en kurs som rusat eller vinst som rasat göra att ett bolag blir för dyrt, även om det alltid är en bedömningsfråga som inte är lätt!

Problemen jag såg: Svag marginal och pricing power?

När jag köpte Kri-Kri var det ett P/E-15 bolag med god tillväxt. Tillväxten finns fortfarande där, men marginalerna har åkt ner i källaren på grund av inflation och andra kostnadsökningar. Jag tyckte det var svårt att veta vilken marginal de kommer ha framöver, långsiktigt. Om den fortsatt är som Q1-Q3 2022 är de dyra. Med ca P/E 50 (TTM) så måste man verkligen tro på marginalförbättring för att värderingen ska bli rimlig. Och för marginalförbättring krävs antingen sänkta inputpriser eller att prishöjningar ger positiv effekt.

De har pratat om att föra vidare kostnadsökningarna i pressmeddelandena till Q1 och Q2 rapporterna, och det har införts i omgångar. Men sedan, i Q3 rapporten byter de fot och säger att de högst medvetet väljer att inte föra vidare kostnaderna vidare för att gynna konsumenter, mjölkbönder, etc. Detta gjorde mig förvirrad. De har gjort prishöjningar, men effekten har uteblivit och de kommer inte göra fler höjningar! Jag gillade inte heller tystnaden om OEM-export-kontrakten, vilket ändå är en stor del. Hur illa är det där och hur illa kan det bli? Utan en snabb återhämtning är bolaget dyrt och i dagsläget är glassdelen den enda som tjänar pengar. Den här raden tyckte jag förtjänade en närmare kommentar: 

Jag sålde. Eftersom jag inte såg någon förbättringstrend under året samt information om att de slutar höja priserna blev jag för osäker på när och om marginalerna skulle komma tillbaka. Till saken hör att inget annat bolag i portföljen har tappat i den här omfattningen. Ett delproblem kunde möjligen vara att de tillverkar åt andra, vilket skillnaden mellan glassens och yoghurtens stabilitet tyder på. 

Ny information! 

Ganska snart efter att jag sålt kom de ut ut med ny information i samband med en icke-annonserad investerarpresentation. Den gjorde mig förvånad. Där säger de att marginalerna 2023 nästan kan återhämta sig till 2021 års nivå. Ser man på! Så kan det vara, men jag är ändå fortsatt lite tveksam till om det verkligen blir så, eller ja, jag förstår faktiskt inte varför det ska bli så. 

Om priserna inte höjs och 2023 påminner om 2022 ser jag inte den stora skillnaden i resultat, förutom en del prishöjningar som ju hittills inte bitit. Men jag kan ha fel! Och oavsett utfall har jag svårt att följa med och förstå bolaget, eller åtminstone deras kommunikation. T.ex. så talas det i presentationen om fyra gjorda prishöjningar, medan bara tre kommunicerats tidigare såvitt jag kan se. Antingen missade de att upplysa om den fjärde i 9-månadersrapporten och efterföljande information, eller så har de höjt trots att de sagt att de inte skulle höja. 

Min osäkerhet kvarstår efter denna nya information och jag väljer att inte köpa tillbaka aktierna. Men jag kommer fortsatt att följa bolaget och kommer marginalerna tillbaka utan att kursen sticker iväg är de en köpkandidat igen. Men faktiskt lite mindre än innan. Jag tycker att ledningens kommunikation inte har varit klockren (eller så ligger felet hos mig, det ska inte uteslutas). Men jag vill äga bolag jag förstår väl och där jag hänger med i svängarna och det gör jag i dagsläget inte i Kri-Kri. 

Varför jag köpte Sarantis?

Sarantis har stabila konsumentvaror och starka varumärken. Jag förstår Sarantis kommunikation mycket mer och de har tappat mindre i marginal. De har mer pricing power (?), mer av stabilitet, fortsatt låg värdering. Jag tycker att de påminner något om ett östeuropeiskt Reckit Benckiser och Procter & Gamble, men såklart mycket mindre, med andra geografier, familjeägt och lägre skuldsättning. De har en diversifiering på fler produkter/kategorier och finns på många marknader. Sarantis är snäppet tråkigare och stabilare än Kri-Kri, i alla fall så som Kri-Kri ser ut just nu. 

Lärdomar

Det stora tappet för Kri-Kri som kom Q1 2022 borde jag kanske reagerat snabbare på. En dålig rapport kan jag se förbi, kanske några. Men en katastrofrapport som går emot allt jag förväntat mig, då kan man agera. Eller så finns det ett mått av kortsiktighet att man ska våga äga bolag ännu längre, det är dubbelt. Men jag kan aldrig äga ifall jag inte förstår eller om värderingen inte ser rimlig ut, mot min aktuella uppfattning av vinsten. Egentligen oavsett skäl och oavsett vad ledningen säger eller kommer att säga. 

Jag vill inte byta bolag ofta. Men ibland kommer det ske och det är alltid svårt med tajming. När det ser orimligt dyrt ut kommer jag att sälja (det blir spekulation att behålla). Det är jag trygg med. Men jag ska vara ännu noggrannare i att förstå, inte bara bolaget utan bolagets kommunikation, hur ledningen tänker. Förstår man inte den ökar risken att man kliver snett och det är svårt att vara så långsiktig som man vill.  

Sommaruppdatering

Från 1 januari till 20 augusti har portföljen gått minus 2 procent. Jag är fortsatt nöjd med den stabila utvecklingen, även om valutaförändringar har gjort sitt till resultatet. Under sommaren har jag gjort en del förändringar, så det är dags att beskriva dem. I korthet har jag gått åt lite mer diversifiering, vilket kommer fördjupas i ett annat inlägg. Portföljen är nu uppe på 13 bolag istället för 11. 

Minskningar

Micro-Mechanics. Jag har nämnt detta innan, men har minskat ytterligare. Jag vill äga mer i billigare bolag och de har gått från ett stort till ett av de mindre innehaven. Förutom värderingen gillar jag inte att de har en relativt stor andel av försäljningen i Kina, och att den har ökat (jag ser Kina-exponering som en risk). 

Kri-Kri Milk, har jag minskat i, som nämnt innan. Rapporten gjorde mig tveksam till deras pricing power och förhandlingsstyrka. Det dåliga resultatet i Q1 kan vara en tillfällig effekt och prishöjningar kan kompensera framöver, men frågan är om de gör det fullt ut. Frågetecknet är om bolaget kanske inte var så starkt som jag trodde, och på grund av den osäkerheten vill jag ha en lägre andel. 

K2 LT minskade jag i på grund av en negativ nyhet. I den senaste rapporten nämndes att de fått konkurrens i landet, vilket jag hoppats inte skulle komma. Jag har svårt att bedöma hur stor effekt det får och K2 LT har fortfarande det klart bästa geografiska läget mitt i landet, nära de stora städerna, medan konkurrensen finns på västkusten. Jag tolkar det som att transportkostnaderna spelar roll i branschen, till och med stor roll (jfr denna svenska rapport sid 37, 41-42). 

Till saken hör att K2 LT 2018-2019 som jag tolkar det försökte bygga en ny anläggning i Vilnius, men sålde marken igen (= fick inte tillstånd?) så det är svårt att bygga, särskilt i bra lägen. Men de har gått från ett geografiskt monopol till lokala konkurrensfördelar, vilket gör caset sämre, oklart hur mycket. Men det är positivt att de börjat diversifiera sig och inte enbart består av kremering utan har fler ben.

Noterbart är att jag fortsatt äger Micro-Mechanics, Kri-Kri och K2 LT. Jag har inte sålt av helt, utan minskat mitt innehav.

Ökningar och nyköp

RFM. Jag har ökat en hel del i dem och ser ocykliskt värde och en stark marknadsposition inom glass, mjöl och pasta. De bör kunna föra vidare kostnadsökningar till kunderna, dvs har pricing power. Jag har läst på om Filippinerna och även om jag inte gillar Bongbong Marcus är landet tillräckligt bra för att jag ska äga bolag där. Jag tror inte att de kommer att sälja ut sig till Kina, utan i så fall snarare balansera mellan supermakterna och befolkningen är klart positiv till USA. Noterbart är att Filippinerna inte haft en recession sedan 1998 och är stabilare än man kan tro. 

Ett skäl till att jag vågar ha min relativt höga andel i Filippinerna är att jag läst på om landet i sommar, bland annat. via denna bok. 

Arwana Citramulia har jag ökat i. De är ett bolag som i mitt tycke är en god kombination av tillväxt och värde. Noterbart är att starka kakelbolag står för en hyfsat stor andel av portföljen (Italtile och Arwana). 

Karooooo. Har ökat lite grann då jag tycker de är för billiga (sett till EV/EBITDA) för att vara ett världsledande SaaS-bolag på en jättemarknad. Jag gillar deras satsning på att växa i Asien och Coca-Cola i Filippinerna kan vara en viktig referenskund. Förhoppningen är att asiatisk och europeisk tillväxt över tid kommer få ner deras höga andel Sydafrika och minska valutarisken. Övriga satsningar kan också börja bära frukt och nu särredovisas för första gången Carzuka och Karooooo Logistics. 

Något jag inte tänkt så mycket på innan är en positiv politisk dimension i bolaget, de sysslar ju med att samla data. Här har de en klar fördel mot kinesiska aktörer, där data riskerar att slussas vidare direkt till Kinesiska staten. Poängen är att de kanske inte kommer möta så stark kinesisk konkurrens i demokratiska länder i Asien/Afrika/Europa, vilket kan vara viktigt!

Två nya riktigt billiga småbolag har köpts in, ett i Europa och ett i Afrika. Här talar vi värdecase med låga multiplar. Återkommer med närmare beskrivningar i samband med en större portföljgenomgång.

Reslutat för maj, och minskat i Kri-Kri

 

Maj blev ingen toppenmånad för portföljen. Resultatet blev minus 4 procent. 

För helåret, fram till och med sista maj är resultatet minus 4,7 procent. Jag är ändå relativt nöjd med detta då portföljen som helhet har uppvisat goda defensiva egenskaper i en svår miljö.

Jag har nyligen minskat mitt innehav i Kri-Kri Milk med dryga 40%. Orsaken är framförallt att senaste rapporten var svag och väckte frågor för mig (se pressmeddelande och rapport). Visst kan det finnas förklaringar och tillfälliga effekter, och i senaste presentationen är bild 8 högintressant. Men hur stark är egentligen deras förhandlingsposition och pricing power? Kan de i hög grad föra vidare ökade kostnader och vad landar marginalen på över tid? Handlar det bara om eftersläpning eller pressas de av sina kunder? Jag äger fortfarande, men utvärderar innehavet, och momentum i verksamheten var så svag att jag valde att minska. Noterbart är att en insynsperson har ökat och det har varit några köp under våren.  

Anledningen till att minska i en aktie är enligt min kraftigt Grandeur-Peak inspirerade modell (matrisen) när kvalitet, business momentum och/eller värde försämras. Förutom frågan om dåligt momentum så undrar jag vad värderingen landar på helår 2022. Om vinsten minskar ytterligare, eller inte återhämtar sig, hör de plötsligt till de dyrare i portföljen. I korthet vill jag gärna ha ännu lägre värdering när de har så pass dåligt business momentum. Investeringen är i alla fall på grund av den ökade osäkerheten inte värd samma andel som innan. Har minskat till 4 procent, som är min minimiandel (uppdaterat).

Frågan är alltid om man agerar för snabbt och ogenomtänkt. Men det här var något nytt och jag hade förväntat mig mycket mer av stabilitet. Till saken hör att andra portföljbolag inte alls har uppvisat samma svaghet i marginalerna. Kri-Kri var kanske inte så starka som jag trodde. Eller så är det (tillfällig) motvind på många fronter och extra tungt för europeiska konsumentbolag just nu. Vi får se och fortsättning följer.

Aktuell portfölj och affärer

Det är märkliga tider. Antingen så bevittnar man en tågkrasch i slow-motion eller så är farhågorna överdrivna. Jag vet inte men är oroad och väljer att ha större kassa än normalt, nu på ca 25 procent, även om det är tillfälligt.

Vill uppdatera vad som hänt i portföljen. Genomgående teman är fortsatt konsumentvaror, mjölkprodukter, indonesiska småbolag, IoT, och superstarka bolag i NZ/Australien. Portföljen är ovanligt fokuserad men kan tänka mig att lägga in några ytterligare bolag framöver.

Portföljen

A2 milk (26 procent)

Detta är ett kärninnehav och typexempel på bolag jag vill äga. Konsumentvaror, stark moat, unik produkt, stor nettokassa. Mycket stark efterfrågan i Kina och nödvändiga produkter som mjölkersättning prioriteras högt i logistikkedjor. Inhemska livsmedel kan ha tappat i förtroende. Riskerna är att USA-expansionen riskerar att bromsa in ifall Corona-tider gör det svårare att få ut produkterna. Ser man framåt är jag hoppfull, men jag ökar inte när jag har så hög andel.

Kri-Kri Milk (11 procent)
Grekisk Yogurt bör vara stabilt, livsmedel behövs alltid. Hur grekiska börsen går är frågan och om bolaget svänger i takt med det. Men på sikt tror jag det blir skillnad på bolag och börs. Har sett det här som ett läge att öka och jag hoppas att Europa vänder vid något tillfälle.

Italtile (9 procent)
Mitt enda sydafrikanska bolag. Extremt stabilt kakel-bolag. Låga skulder, äger fastigheterna, har "hela kedjan", demografisk vinnare. Risken är valutan och landet där Moodys nyligen sänkt kreditbetyget. De har i alla fall produkter mot fattiga, medelklass och rika. Kan delvis gynnas av att ZAR går ner eftersom det slår mot importörer och de dominerar den inhemska produktionen. Man kan notera att Sydafrika stänger landet i 21 dagar. Kan tänka mig att öka om kursen är svag.

Micro-Mechanics (9 procent)
Välskött, kapitallätt IoT-bolag. Cykliska inslag, men de bör inte bromsa in helt såsom Somero riskerar göra. Det fina är att produkterna förbrukas vilket ger ett inslag av återkommande intäkter. Singapore har hanterat Corona bra men en risk är att fabriker kan tvingas stängas och efterfrågan kan vara svag framöver.

Ekadharma (7 procent).
Extremt billigt indonesiskt värdecase och tejpbolag. Mer cykliskt än Ultrajaya, men billigt och spritt på många olika branscher precis som banker. Valuta är risken och i vilken mån tillverkning dras ner. Har fabriker i Malaysia, finns säkert risk för tillfällig nedstängning. Demografisk medvind på sikt.

Altium (5 procent)
Det nya bolag jag bygger upp en position i. Få globala mid-caps är världsledande, har återkommande intäkter (SaaS) och en tydlig megatrend i ryggen (IoT). Allt handlar om nischade programvaror för att rita kretskort. Dyrt bolag, men kvalitet kostar.

Ultrajaya (5 procent)

Mjölk, te och ost i tillväxtland. Superstabilt sett till verksamhet. Demografisk medvind och ökat mjölkdrickande är en strukturell trend. Att varorna inte kommer ut i butikerna (eller personer går dit) är såklart risker, men svårt att hitta så mycket stabilare grejer sett till bolag (hoppas jag). Frågetecknet är risker kopplade till land, valuta och ökad konkurrens, förutom Corona.

Taokaenoi (3 procent)
Är under utvärdering. Kommer öka eller sälja när krutröken har lagt sig. Tror på produkten och på temat "nyttiga snacks i asien" men bolaget har inte alls levererat. De har en tendens att drabbas av oturliga händelser titt som tätt, även om de på intet sätt kan lastas för Corona-krisen.

Superlon (2 procent)
Också under utvärdering, och kan komma att säljas. Är tveksam om de är tillräckligt starka, ser däremot (förrädiskt?) billigt ut så jag har inte kommit till skott. Man kan inte längre handla i Malaysia så frågan är behåll eller sälj.


Gjorda affärer 

Jag har sålt allt i Decisive Dividend, efter att de meddelade problem för deras bolag Hawk. Några dagar senare meddelar de att de ställer in utdelningen. Visserligen säkert ett vettigt beslut i detta läge, men man kan konstatera att deras bolag just nu inte lär gå bra, vilket märkts på kursen.

För egen del så har jag haft fel om detta bolag. Jag har varit för optimistisk, inte sett risker, och inte tagit in negativa åsikter. Till mitt och bolagets försvar är det en extrem situation i Kanada vilket inte var lätt att veta i förväg och många bolag har rasat. Men det jag tar med mig, och kommer skriva mer om, är att alltid köpa bolag med låg skuldsättning. Det exceptionella kan hända. Sedan håller jag tummarna för Decisive, och hoppas de kommer ur det här helskinnade, men risken är för stor för mig. Kommer följa dem fortsatt då jag lagt mycket energi på detta bolag.

Andra affärer är att jag har ökat i Altium och i Italtile. Bygger upp en position i Altium som ska få en större plats i portföljen, över tid.

Synpunkter
Vad tittar ni på? Vilka bolag har ni gått bort er i? Och hur ser era portföljen ut i dagsläget?

Tuffa veckor - ändringar i portföljen

Tyvärr har jag själv varit sjuk med feber och inte kunnat tänka eller skriva klart. Och till det kommer börsfrossa av värsta slaget. Har ändå, i bästa mån, försökt att inte agera i panik men ändå göra förändringar av risk.

Jag har underskattat Corona och dess effekter och kommer att försöka gå ännu mer mot superhög kvalitet, starka konsumentbolag och värde. Och kassan har gått från 5 procent till närmare 25 procent. Har sålt av det jag tidigare varit osäker i (Savaria och Famous Brands) men också Discovery och Somero för att köpa mer i annat i omgångar. Har även minskat i Decisive Dividend. Att kassan ökat så mycket procentuellt beror också på att det jag ägt gått ner.

Försäljningar och minskningar
Jag har gjort en del ändringar:

• Sålt Savaria förra veckan. Var tidigare tveksam pga svårigheter att integrera förvärv i Europa. Tror inte att försäljningen eller integrationen blir lättare när Coronas epicentrum är i Europa. Ett bra bolag, men valde att öka kassan och agera på tidigare tveksamhet till dem. Vet inte alls om detta var rätt, men ville också ha mer kassa. Rädslan för att målgruppen dör tror jag däremot är något överdriven. Det kommer ju t.ex. 10 000 nya pensionärer i USA varje dag (men det känns konstigt att prata om människoliv på det sättet).
• Sålt Somero i början av denna. Vet att jag ökat tidigare i år och det är en tvärvändning. Men jag är för rädd att USA bromsar och de är cykliska. Plus dock för att folk nu testar mer av e-handel, vilket gynnar dem på sikt. Kommer definitivt kolla på bolaget igen.
• Sålt Famous Brands. Restauranger i UK, och Sydafrika, är för stor risk lång tid framöver. De har haft stora problem i UK som uppenbart riskerar att förvärras. 
• Sålt Discovery. Att äga försäkringsbolag i pandemi-tider är tveksamt och de har UK-del. När det nu ser ut att börja få spridning i Sydafrika, den tunga delen, sålde jag. Hade förhoppning om att värmen skulle hindra. I det här fallet är dessutom kundernas förmåner träning på gym, cafe och flygresor (inte alls rätt i närtid). Försäkringsbolag i UK och USA har tappat massor. Är dock ett superkvalitetsbolag och kan tänka mig att köpa tillbaka.

Tyvärr är det ett riktigt tufft läge i Kanada, och jag har valt att nyligen dra ner risken och minska i Decisive Dividend (hade en hög andel). Den här färska artikeln talar om det som drabbat Kanada i närtid och det är utmaningar på flera fronter. Jag har inte sett detta komma i Kanada och det förändrar risken för mindre bolag. Vet inte om det var rätt men jag valde att minska.

Noterar att ledningen, som äger mycket, har ökat, även om det är lite (se canadianinsider). Men jag tycker att de borde kommunicera ut information om Corona i detta läge, precis som Exchange Income gjort. Sen har väldigt många bolag fallit väldigt mycket i Kanada. Se bara på Northwest Healthcare. Och Exchange Income var ner över 40 procent under dagen. Visst kan det gå över och vända upp och Kanada är i grunden ett bra land, men risken har ökat såpass jag kunde inte motivera en så hög andel jag hade. Direktavkastningen är visserligen på över 20% (senaste besked 13 mars) men frågan är vad den blir framöver. Kommer nog följa allt som kommuniceras.

Ökningar

• Jag har ökat i Kri-Kri Milk
• Köper in mig i ett nytt case inom IoT.

Summering
Visst har det skett stora förändringar men jag har inte för ändrat min strategi. Jag har skruvat i portföljen efter extrema förutsättningar i omvärlden. Den för tillfället större kassan kommer gå in i nya investeringar igen, men stegvis. Alla kriser går över till sist, det är ofta fel att tänka "this time is different" men det som händer är åtminstone allvarligare än på länge.

Hur har er vecka varit? Hoppas den varit bättre!

Ökat i Kri-Kri och Somero

Kassan var efter försäljningen av Vitec uppe på för mig höga nivåer, ca 8 procent. Min filosofi är att vara relativt fullinvesterad och helst inte ha mer än 5 procents kassa. Alltså skulle pengarna sättas i arbete. Det blev ökningar i Kri Kri kring 5.60 Euro och Somero kring 270 GBX.

Kri Kri
I grekiska Kri Kri ser jag ett starkt konsumentbolag, med viss moat, tillväxt, och rimlig värdering. Hur många bolag av denna typ handlas till P/E 12,5 på 2020 års vinst, om prognoserna stämmer? Eftersom äkta grekisk yoghurt ger högre pris finns en simpel geografisk konkurrensfördel. EU är också hårdare med vad som får kallas grekisk yogurt. Det tillsammans med ett skifte mot nyttigare produkter kan driva tillväxten. Glassdelen är knappast nyttig men det ser jag som ett trevligt lågrisk-turistcase som komplement. De har växt från ca 11 till 15 procent av marknaden sista 8 åren. En stor del av tillväxten kommer från Private Label-Yogurt (Lidl, Tesco etc) och de är klart störst på sådana typer av samarbeten.

Man kan invända mot långa transporter och att när-gurt är bättre. Men det mesta säljs i Grekland, därefter Europa och Sverige är bara en liten del. De lokala transporterna inom Grekland är mycket små, mjölken kommer från ett område inom 4 mil från fabriken och den tillverkas inom 24 timmar. Och transporten är bara en del. Att föda upp kossor i kalla och mörka Sverige är kanske inte det bästa? Nej, allt sammantaget har jag inga problem att äga mer i Kri Kri. Fantastiskt bolag, starkt momentum i verksamheten och billigt pris.

Somero
Här är det hackor och spadar i konkret form. Detta bolag fixar extremt jämna betonggolv, med få anställda, och är en hidden champion. Jag lockas av satsningen på Sky Screed-maskiner som används när man bygger flera våningar. The Sky is the limit är att ta i, men bolaget har i en presentation hintat om att marknaden för det här kan vara lika stor som deras existerande marknad som är stora plattor på mark.

Bolaget fångar många megatrender: automatisering, e-handel och genom Sky Screed nu även urbanisering. Ser mycket värde men också uppenbart cykliska risker. Detta är mitt enda spel på den amerikanska marknaden där säg 75% av försäljningen kommer ifrån. Men de är ledande globalt, finns i 92 länder och man an får en hel del "väntepengar". Bolaget är en kassako som handlas till P/E 10 och en direktavkastning på nästan 6 procent. Enda som gör mig rädd är om USA bromsar in och bolaget gör en 2008 i repris. Men nu har de nettokassa och erfarenhet, vilket är en stor skillnad. Fantastiskt bolag, ok momentum i verksamheten och billigt pris.

Aktuell portfölj
Så här ser portföljen ut, med hyfsat tung vikt i det jag tror mest på, eller anser säkrast, och "bara" 13 bolag nu när Vitec är sålt. I dagsläget inget svenskt bolag, men jag har några på bevakning.

Vad tror du om portföljen, och ökningarna? Vad köper du? Kanske borde man dipp-köpa i Asien i dessa Corona-tider, men jag kunde inte hejda mig från att öka i Kri-Kri och Somero. Vill även öka i Micro Mechanics men är osäker på tajmingen, misstänker Corona-effekt. Ultrajaya och Discovery förtjänar kanske också en högre andel. Savaria och Famous Brands ska utvärderas noga. Kollar såklart också på ett gäng nya kandidater.

Grekisk Yoghurt till portföljen

Kri Kri Milk är ytterligare en härmapeinvestering där jag köper det som Framtidsinvesteringen köpt. Men det tog ett tag att bli övertygad. Att även Swedbank Robur EM small cap köpt en liten post enligt Morningstar samt att den senaste rapporten var riktigt bra är det som avgjorde. Med A2 Milk, Kri Kri Milk och Ultrajaya Milk är andelen mjölkprodukter uppe på 25-30 procent av portföljen. Tack till @framtidsaktier och @andrewwixner som hittade caset.

Bolaget Kri Kri
De finns på Atenbörsen sedan lång tid tillbaka. Bolaget är litet (190m Euro) men tvåa i volym och värde på den grekiska yoghurtmarknaden. Största spelarna är är FAGE och Kri Kri. Kri Kris styrkor ligger i barnyoghurt och glass. De är också stora på Private Label-tillverkning med 70-80% och kör en hel del på export till Europa.

Kolla gärna investerarpresentationen och senaste rapportkommentar där vinsten steg med 46%. Hela rapporten finns här.

Positiva delar
Det finns få stora aktörer och är en slags oligopolmarknad. Kri Kri kör enbart tillverkning i Grekland av äkta Grekisk Yoghurt och ingen fuskvariant med annat ursprung. EU-kommissionen har satt ner foten och sagt att bara Yoghurt från Grekland får kallas Grekisk Yoghurt. Förbudet verkar också utvidgas och efterlevas. Där kan bolaget ha en färsk konkurrensfördel.

Bolaget har, förutom en stark balansräkning, lång historik av tillväxt och goda marginaler. Märk väl att det är trots utmanande förhållanden i Grekland. Här är det nog konsumentvaror och viss "moat" som samverkar. Och grekisk yoghurt är en produkt som ligger i tiden eftersom den med rätta uppfattas som nyttig.

Värderingen ser inte avskräckande ut med P/E 16 (TTM) och hyfsat jämn vinstutveckling även i sämre tider. De är etta på barnyogurt och OEM-produkter och tvåa på glass. Sammantaget ser jag moat, historik och tillväxt till ok värdering. Jag ser ett starkt konsumentbolag med i huvudsak nyttiga produkter som gynnas av ändrade regler, där framförallt exporten är det som sticker ut i tillväxtväg. Samarbetena med Tesco, Lidl etc är förhoppningsvis en bra sätt att tjäna pengar, finns ju inte så många för dem att välja på istället.

Tveksamheter 
Det mesta ser bra ut men jag har några tveksamheter:

• De är tvåa på totalmarknaden och FAGE trycker på sin förstaplats på sin webbplats. Ser man nischen som Grekisk Yoghurt dominerar inte Kri Kri. Inte heller glassmarkanden är de etta på, och där bör Unilever (ettan?) ha större fördelar. Men likväl kan de ha en "moat" och de är marknadsledande i vidare bemärkelse.
• Kan sämre födelsetal göra att barnyoghurt, där de är etta, inte går lika bra?
• Kan OEM-produkter, där de är etta, ha en inbyggd prispress? De tillverkar bland annat för Lidl och Tesco som säkert är hårda förhandlare. Men antalet grekiska tillverkare med hög kapacitet och gott rykte är kanske inte är så många?
• Är skillnaden i smak tillräckligt stor mellan Greek och Greek-style Yoghurt? Troligen, eftersom man kan ta ett högre pris. Se även betyg på den här brittiska sidan där både FAGE och Kri Kri får bra betyg.
• Dåliga kundfordningar är alltid en risk
• Om Grekland skulle lämna EU borde valutan rasa. Redan att man misstänker något sådant kan sänka allt grekiskt. Hör delvis ihop med hur Brexit går.

Slutsats

Till slut tog bolaget plats i portföljen. Min tveksamhet gällde främst om FAGE är en för stark konkurrent och hur mycket bättre grekisk yoghurt är jämfört med kopiorna. Men jag tror samtliga grekiska aktörer har en klar fördel, och de är inte många. Och äkta yoghurt säljs till ett högre pris än kopiorna, vilket talar för att produkten inte är en "commodity".

Vad anser du om bolaget och om grekisk yoghurt?