Hur påverkas börsbolagen av migrationen?

Det här är ett känsligt ämne men ändå en viktig och aktuell fundering. Man kan konstatera att det kommer 190 000 människor till Sverige i år och kanske lika många nästa år. På några års sikt kan det handla om 500 000 nya människor till Sverige. Vilket man kan tycka olika om. Själv har jag en positiv, blå och generös grundsyn. Men jag ser riktigt stora utmaningar med dagens modell*

*Utmaningen är att vi tar emot över vår nuvarande förmåga. Skolor och lärare saknas. Bostäder saknas. Enkla jobb saknas och blir färre. Lägre löner saknas. För att det här ska bli bra måste det finnas realistiska lösningar för bostäder och jobb. Annars kommer integrationen inte att fungera. Och om vi misslyckats med att integrera 25 000 per år, hur ska vi klara 190 000 per år? Antingen får man ta emot färre eller ändra förutsättningarna så att vi kan ta emot mer. Miljöpartiets favoritord är hållbarhet, tänk om man kunde få höra Romson/Fridolin säga att vi ska ha ett hållbart mottagande :-)

Migrationsdiskussionen i sig går utanför bloggens område, även om det inte är självklart. Man investerar ju i framtiden. Och då hur man ser på Sveriges framtid, dvs utmaningar, lösningar, problem eller möjligheter (välj själv) skulle kunna ingå. Men den diskussionen är svår så jag stannar vid en huvudfråga: Hur påverkas börsbolagen och dess sektorer av en en snabbt ökad befolkning på 500 000 människor?

Ökad efterfrågan på bostäder?
Fler människor innebär att fler behöver en framtida riktig bostad (tält känns lite 1800-tal). Man kan konstatera att Skanska, NCC, Peab och andra som sitter på mark och förmåga att bygga lägenheter bör ha en större och större marknad. Och bolag som Wallenstam, Bonäsudden, D Carnegie mfl bör kunna hyra ut sitt bestånd utan problem.

Men det behövs mer. Tyvärr möts man av totalt orealistiska visioner från politikerna. Jag saknar en realistisk plan och det enda jag ser är en orealistisk Kaplan. Han svamlar - se klippet själv - om att 250 000 bostäder ska byggas till 2020. Vi har bostadsbrist idag och vi blir fler. Visionen är alltså att bristen förvärras till 2020 förutsatt att vi tar emot fler än 250 000 människor tills dess. Ingen vidare vision.*

*Extraordinärt läge kräver snarare extraordinära insatser (förutsatt att man inte minskar inflödet). Var ska alla bo? Om det någon gång är dags för ett nytt men bättre miljonprogram så är det väl nu? Stöd till bostadsbolagen, bryt kommunernas seghet, bygg nya storstäder från grunden som Kina gör. Inför marknadshyror? Gör något. Det är som matadorens vädjande till tjuren i Kalle ankas julafton. Kämpa, sätt igång, kom igen då! Men nej, man får nog slita sitt hår utan resultat och konstatera att Löfven och co nog trivs bättre i en fantasivärld där man bara kan sitta och lukta på blommorna (jfr Miljöpartiets logga som just är en blomma).

Men skattehöjningar...
Idag tar det sju år innan hälften av de som flyttar hit har ett jobb. Ett lyckat resultat vore att den tiden inte förlängs eftersom många fler kommer nu. Oavsett hur det går med det får man nog räkna med många års försörjning och tyvärr lär alla inte komma ut i arbete. Det kan leda till stora skattehöjningar, särskilt vi också har en större försörjningsbörda i form av att många infödda svenskar går i pension.

Konkret kan man nog tänka sig att såväl kommunalskatt, inkomstskatt och skatt på sparande ökar. Och företagsskatten också. Den pessimistiskt lagde kanske inte heller ska satsa på ett ISK utan på en vanlig depå (svårare att skruva på den skattesatsen)?

...kan påverka bostäder och konsumtion?
Om det blir rejäla skattehöjningar som gör att folk får mindre i plånboken så kan budgivningarna klinga av. Hur räntan utvecklas påverkar givetvis också. Om Sveriges statsfinanser blir sämre pga ökat lånebehov, ja då kanske räntorna stiger och valutan sjunker (om jag tänker rätt).

Om bostadsmarknaden är en het potatis är andra branscher kanske mer lättolkade. Fler människor gör t.ex. att mer potatis och bulgur köps på ICA och Axfood. Jag har tidigare inte sett dem som tillväxtaktier, men kanske ska man tänka om? Eller så är det en tankevurpa. I den sämsta av världar kan effekten på konsumtionen bli negativ. Skattehöjningar kan göra att en del drar ner på "delikatesserna" och då blir det mindre konsumtion trots allt. Kanske är det LIDL som drar vinstlotten :-)?

Kan vissa särskilda branscher och bolag gynnas?
Små spaningar på branscher som kan påverkas:

• Proffice och andra kan kanske växa upp som ett alternativ till arbetsförmedlingen. Området kan konkurrensutsättas mer vilket gynnar privata aktörer.
• Homemaid kan få det motigt. Visserligen har de lätt att rekrytera men det kommer att finnas en stort utbud av människor som kan utföra samma tjänster till lägre pris.
• Nordic camping lär väl gynnas av att campinganläggningarna beläggs.
• eWork. Nu är det kanske inte så många IT-konsulter som kommer, men med viss vidareutbildning kanske det potentiellt kan komma fler konsulter i arbete?
• I ett alltmer segregerat samhälle kanske marknaden för livstilsboenden (gated community) ökar, jfr Victoria Park.
• Telia kan få fler användare på den svenska marknaden utan problem. Och det lär ju bli en del utlandssamtal också med tanke på de nya kundgrupperna (eller så finns det billigare sätt att kommunicera idag, vet inte).
• Proctector säljer försäkringar till kommuner. Om kommunerna går på knäna, har de då mindre betalningsförmåga och försöker pressa priserna mer? Å andra sidan ett argument för att en lågkostnadsproducent som Protector kan vinna marknadsandelar.
• Kungsleden som äger modulhusbyggaren Flexator tillsammans med Ikanogruppen (tillagt efter kommentar nedan).
• H&M kan gynnas av tillströmningen till Sverige och Tyskland (tillagt efter kommentar på Twitter).

Synpunkter?
Hur ser du på den här frågan? Då tänker jag främst på hur bolagen påverkas. Hur migrationen och integrationen kan göras på bästa sätt är en annan (och mycket viktigare) fråga.

Ska man dra det till sin spets handlar det också om att man kanske till och med vill investera mer utanför Sverige om man inte tror på utvecklingen. Vän av ordning ser att jag gjort det sedan länge... men huvudskälet till det är att det finns så många fina bolag där ute.

Och sedan hoppas jag ingen tar illa upp. Det handlar inte om att göra profit på flyktingar. Jag tycker bara det bara är intressant att se hur samhällsförändringar, vilka de än må vara, kan påverka branscher och bolag.

Maximera eller minimera husköpet? Och nästa ekonomiprat

Det slog mig att jag bloggat i 3 år men inte skrivit en enda rad om den största investeringen jag gjort. Såklart så syftar jag på huset! Visst är det något annat än ett vanligt aktieköp men vissa likheter finns.

Mycket finns att säga om husköp och det finns mängder av aspekter. Jag tänkte stanna vid en:

Om man har möjlighet, är det då smart att köpa så dyrt hus man har råd med utifrån sin budget? Maximera husköpet eller inte? Är det smart att köpa en 3-miljonersvilla om man med viss marginal har möjlighet att istället köpa en som kostar 6 miljoner?

Min tanke har alltid varit att undvika lån i den mån det går, och bara köpa ett hus som uppfyller alla behoven till lägsta möjliga pris. Men är det rätt tänkt? En kompis uttryckte sig såhär: Maxa alltid husköpet... och det satte igång detta inlägg.

Hur mycket dyrare är 6-miljonersvillan per år?
Köper man 6-miljonersvillan så har man betalat 3 miljoner mer (no kidding). Och det är ju en kostnad som bör gå att räkna på - givet vissa antaganden.

Kostnaden för varje lånad miljon blir cirka 3 000 kr per månad med en ränta på 5 % (3,5 % efter ränteavdrag). Du får då ca 9 000 kr per månad i ökade kostnader - pengar som du annars t.ex. skulle kunna investera på börsen. Per år blir det 108 000 kr. Ett dyrare och antagligen större hus kräver också mer underhåll och uppvärmning över tid, så jag lägger på 20 000 kr per år.

Totalt blir det då cirka 130 000 kr dyrare för 6-miljonersvillan per år. Jättegrovt räknat förstås och jag höftat till med en fast ränta, utgått att ränteavdragen finns kvar, antagit att husen är i samma skick och läge, struntat i högre kostnad för pantbrev och lagfart etc. Har säkert missat massor med andra saker, men vi går vidare.

Vilket är bäst när vi uppskattat kostnaden?
Med en mycket grov uppskattning av kostnaden kan vi ställa alternativen mot varandra.

1. Ha 3 miljoner kr extra investerat i huset (6-miljonersvillan) eller
2. Få 130 000 kr per år i lägre kostnader? (3-miljonersvillan)

Vilket som är bäst måste väl till stor del bero på vilken värdeökning de 3 miljoner kronorna får när de är investerade i huset. Sätter vi 10 % värdeökning per år, dvs orealistiskt högt (?), blir det 300 000 kr på de 3 miljonerna och då överstiger värdeökningen de inbesparade kostnaderna.

Vid en värdeökning på 4,5 procent per år så blir värdeökningen lika stor som de inbesparade kostnaderna på 130 000 kr. Men en sak är viktig att tänka på: Du får bara del av värdeökningen när du säljer.

Jag gissar att en mängd övriga faktorer kan påverka. Hur stor är alternativavkastningen på börsen? Inflationen? När säljer man huset? Ändrade regler för fastighetsskatt etc. Något jag kommer att tänka på är också risken. Vad händer om en av låntagarna blir sjuk och får lägre inkomst? Och allt är investerat i en enda fastighet, vilket inte är någon riskspridning.

Summering... de vete tusan :-)
Den uppenbara osäkerhetsfaktorn är hur mycket huspriserna kommer att stiga. Se t.ex. denna rapport från boverket (sid 10) för hur utvecklingen har varit historiskt. Och väldigt många faktorer är okända. Jag vågar mig därför inte på någon summering utan vill väcka tanken och frågeställningen. Hur tänker ni i dessa frågor? Misstänker också att det kan finnas en del tankevurpor och massor av missade infallsvinklar, men men...

Som vanligt är det "rikemansproblem" i exemplet men frågan är nog aktuell för de allra flesta: Ska man maxa sitt husköp eller inte oavsett budget?

För att köra en riktigt konkret avslutning. Vi gick på 3-miljonersvillan trots att vi hade kunnat gå högre. Gjorde vi rätt? Min filosofi är att inte köpa mer än du behöver - och välja ett undervärderat område - och investera eventuellt överskott löpande på börsen etc. Då får du lägre risk generellt i och med högre kassaflöde, lägre lån och mer riskspridning, för allt sitter ju inte i bostaden. Men det här är svåra frågor. Eller hur? Så hur gör du?

Nästa ekonomiprat 10 juni
Nästa ekonomiprat blir tisdagen 10 juni kl 18 på Belgobaren.

Har bokat 25 platser och hoppas att de fylls. Senaste gången var lyckad med många intressanta diskussioner och 20-talet personer på plats. Så välkommen om du har möjlighet!

Anmäl dig via mejl eller i kommentarsfältet.