söndag 30 oktober 2016

Välja bort Large-cap som växer, t.ex. Starbucks?


Jag investerar inte lägre i riktigt stora bolag. Att jag inte gör det beror delvis på de stora talens lag. De andra skälen till att jag gillar mindre bolag finns här. Men som jurist vet jag att varje lag kan ha undantag. Jag tror ändå att den finansiella tyngdlagen drabbar alla bolag. En tyngre sten blir allt svårare att rulla uppför kullen i samma takt.

Jag noterar dock att många duktiga bloggare faktiskt investerar i storbolag som Apple och Starbucks. Att välja bort sega storbolag är en sak, men ska man även välja bort de som växer?

Exempel på bolag som saktar in 
På senare tid finns en del goda exempel på stora bolag som saktar in i sin tillväxt:
  • H&M
  • Novo Nordisk
  • Woolworths
Nu stannar de av av varierande skäl, och bättre exempel kan finnas. Men enkelt uttryckt har H&M det lättare att växa från 100 butiker än från 10 000 butiker, dvs 1 extra eller 100 extra butiker. Novo-Nordiskfallet visar att det kan ske ganska plötsligt eftersom historiken ser väldigt bra ut med en vinsttillväxt på över 20% per år de senaste fem åren.

Men stora bolag som växer då?
Ett knippe amerikanska bolag kan tjäna som goda exempel på bolag som trots storleken inte visar avstannande tendenser. Facebook har växt vinsten med 50% per år senaste åren och Starbucks kring 24% per år. Exempel på bolag är:
  • Starbucks
  • Facebook, 
  • Amazon etc
Jag är ändå inte övertygad att det här är investeringar jag vill göra på lång sikt och går i försiktig polemik med Framtidsinvesteringen och Fundamentalanalysbloggen som äger Starbucks. Min tanke är helt enkelt att det kanske går finfint i 1, 2 eller 5 år till. Men vid någon tidpunkt ökar risken för en H&M eller Novo-Nordisk-effekt där historisk tillväxt blir allt svårare att uppnå. Jag investerar på 10 års sikt och vill då hellre ha en resa uppåt i börslistorna hos bolagen, än att starta från toppen. Det tror jag leder till statistisk motvind, förr eller senare.

Kan digital skalbarhet bryta mönstret?
Nu drog jag alla stora bolag över en kam och förutsätter att det blir trögare och trögare att växa. Kan t.ex. digitaliseringen ställa saker på ända? En modell som bygger på fysiska butiker är bara delvis skalbar. En modell med digitala butiker (Amazon t.ex.) är mycket mer skalbar. Kan sådana faktorer göra att storbolag med digital inriktning inte slår i tillväxttaket lika lätt? Kan digitala bolag med "nätverkeffekt" få ner kostnaden per användare så att just storlek ger lägre kostnader?

Kanske, men jag har ändå svårt att inrikta mig på annat än globalt mid-cap och nedåt. Även om stenen man ska rulla uppför är jämn som ett bowlingklot blir den ändå tyngre genom att större tal ska överträffas. Ju mindre bolag destu bättre, allt annat lika.

En historisk referens, och mycket tveksam sådan, är att det är bättre att investera i "Djingis Khan" medan han framgångsrikt byggde upp sitt rike. Att investera i mer färdiga riken ökar risken för sammanfall, eller i alla fall en mer förvaltande och försiktig inriktning framöver. Och de alla flesta fotbollsspelare blir förr eller senare långsammare i steget och mer skadebenägna.

Hur jag tänker om bolagsstorlek
Tillväxt är lättare att uppnå om du börjar från en lägre nivå. Det tal som nämns i boken 100-baggers är att snittet för 100-dubblarna var 500 miljoner dollar och att ur det perspektivet bör sikta på ett market cap under 1 000 miljoner dollar Själv har jag hittills satt en slags gräns på 10 000 dollar (globalt midcap) men rör mig helst nedåt, Se en lista på bolagsstorlek för svenska bolag här.

Mer och mer är jag en investerare som betonar tillväxt. Som portföljen är nu, och har varit en längre tid, består den av 70% tillväxtbolag och 30% högutdelare. För tillväxtbolagen tror jag storlek är en mycket viktig faktor.

Men frågan är om jag ändå är för hård mot Large-cap. Då tänker jag på dem som växer. Investerar du i storbolag? Och är du rädd för de stora talens lag och Novo-Nordisk-effekter i så fall?

söndag 23 oktober 2016

Samboportföljen - upp till kamp


För ett år sedan skrev jag om Samboportföljen, där jag startade ett sparande. Innehaven var Lundbergs, H&M, Unilever och JNJ med 25% var. Nu kommer jag köra ett annat och mer tävlingsinriktat upplägg. Jag mot Didner & Gerge!

Man kan ifrågasätta förändringen men själv har jag mer och mer blivit inriktad på mindre bolag av hög kvalitet medan sambon satt kvar med storbolag. Det kändes lite schizofrent. Jag har därför tagit ena halvan portföljen och placerat med min filosofi. På andra sidan av ringen står Didner & Gerge small & microcap och Didner & Gerge Småbolag.

Det här tycker jag är himla kul eftersom det blir ett tävlingsmoment och en köksbordssnackis! Kampen har pågått sedan början av oktober och extra roligt är att jag tagit ledningen. Det ska väl nämnas att hennes tjänstepension och PPM inte placeras i småbolag så det finns en balans mellan stora och små bolag.

De två olika portföljerna
Den portfölj som består av fonder, och som jag ska försöka slå är:
  • Didner & Gerge small & Microcap (2/3)
  • Didner & Gerge småbolag (1/3)
Mot en best of eller snarare least exotic av min portfölj som jag förvaltar. För tillfället en Sverige/Kanadaportfölj:
  • eWork
  • Vitec
  • Northwest Healthcare (CA)
  • Savaria (CA)
  • Bolag x (CA, ska skriva om det)
En detalj är att sparandet sker i två olika depåer (ISK och Kapitalförsäkring) med samma startkapital och månadssparande. Jag har min portfölj i kapitalförsäkring, för smidighets skull pga utländska innehav. Då har jag en nackdel i form av att skatten dras direkt där till skillnad från i deklarationen på ISK. För jämförbarheten ska man därför pytsa in en extra summa i Kapitalförsäkringen motsvarande skatten.

Vad är poängen?
Det här blir en tävling som är långsiktigare än aktie-SM. Lite läskigt blir det eftersom jag på kronan kan se vem som gör ett "bättre jobb" med samma summa och de är tuffa motståndare. Fonddelen sköts automatiskt medan jag för den andra är "fondförvaltare" och ska placera efter bästa förmåga.

Jag tvingas fokusera och förvalta med andra förutsättningar än annars. Förhoppningsvis tycker min sambo också det är kul, såklart något beroende på utvecklingen. Antingen så blir hon sur på mig eller på Didner & Gerge men så länge hon inte lämnar mig för en skickligare fondförvaltare så är allt ok :-) Mer realistiskt så kan det bli en jobbig redovisning om jag underpresterar rejält.

Vad tror ni om detta upplägg? Och vem skulle ni satsa pengar på? Min sambo satsar på båda och det ska bli spännande att se vilken som är den bättre hälften :)

söndag 16 oktober 2016

Depåtyp för utlandshandel


Möjligheterna till exotisk utlandshandel har försämrats under sista året. Numera är bara vanlig depå möjlig. Det är lite märkligt att investeringsmöjligheterna över tid försämras, men jag antar att det har sina förklaringar. Med exotisk menar jag förresten marknader utanför Norden, EU och USA/Kanada.

Vän av ordning, och vän av "home-bias" kan undra varför man ska ge sig ut på så långväga resor. Mitt svar är: Kolla in Famous Brands, Matahari Department Store och Bellamy's Organic. Och säg sedan att du inte vill äga åtminstone något av dem. Och Sverige står för 1% av det globala börsvärdet. Men visst kommer man en bra bit med Norden, EU och USA/Kanada också.

Exotiskt inte längre möjligt i Kapitalförsäkring eller ISK  
För exotisk handel har möjligheten att köpa i kapitalförsäkring stängts där det var möjligt. Nu har möjligheten också försvunnit i ISK, i alla fall hos Avanza men antagligen också hos Nordnet och de flesta andra aktörerna*. Se t,ex, Avanzas placeringsreglemente för ISK och för Kapitalförsäkring.

Största försämringen är givetvis redan gjord när kapitalförsäkringen begränsades. I en kapitalförsäkring går det ju att få tillbaka mer än 500 kr i källskatt. Administrationen är också smidig när landet tar ut mer skatt än de normala 15% källskatt, eftersom banken kan fixa den hanteringen, i alla fall Avanza och Nordnet om jag förstått saken rätt.

*Exotisk utlandshandel i ISK fungerar visserligen hos Degiro. Och de klarar extra marknader som Austraien, Hong-Kong, Japan och Singapore. Men jag har ännu inte vågat investera hos dem, vilket är ett särskilt ämne och ett inlägg för sig.

I vilken depå gör jag nyköp då?
För svenska aktier är det ISK som gäller. och för utländska aktier Kapitalförsäkring. När de överlappar varandra väljer jag alltid Kapitalförsäkring. Det här kan även så rutinerade och kunniga herrar som Linnala/Frick gå bort sig på så det är värt att upprepa!

Så här placerar jag efter region:
  • Sverige: ISK
  • Norden: Kapitalförsäkring
  • Europa: Kapitalförsäkring. Är osäker på om alla mindre länder fungerar.
  • USA/Kanada: Kapitalförsäkring. ADR-er kan vara ett alternativ. OTC-funkar bara i depå.
  • Exotiska länder: Vanlig depå.
De marknader som går att handla på, i alla fall via Avanza, är: Australien, Brasilien, Filippinerna, Hong-Kong, Indonesien, Japan, Malaysia, Nya Zeeland, Singapore, Sydafrika, Thailand och Turkiet. Men nu alltså i vanlig depå.

Är vanlig depå så dålig?
Nackdelar med depå
  • 30% reavinstskatt
  • 30% skatt på utdelningar (även om utländsk källskatt skulle vara 0%) 
  • Egen kontakt med utländsk myndighet om de drar mer än sina normala 15% 
  • Deklaration vid försäljningar
Fördelar med depå
  • Gratis innehav
  • Courtaget, ofta högt, räknas in i inköpspriset
  • Du kan använda schablonmetoden
  • Sänks kapitalskatten på sikt?
Effekten blir att exotiska högutdelare går bort pga hög skatt på utdelningen. Men om man satsar på de 10-dubblare jag pratar om i tidigare inlägg så behöver det inte bli så illa. Utdelningen är lägre och för en mångdubblare kan du använda schablonmetoden på reavinst. Om du ska bygga upp överskott av kapital för att komma förbi "max 500 kr tillbaka" i källskatt är det inte helt dumt att få in utdelningen på vanlig depå. Och på sikt kan kanske lägre kapitalskatt eller flytt till ISK bli möjligt.

Efter kontakt med Skatteverket har jag fått svar att återbetalningen av utländsk källskatt ska ske på samma sätt som i ISK. Det går då med automatik upp till 500 kr där det finns ett tak (om du har underskott av kapital).

Och några ord om långsiktighet
Mentalt är det kanske lättare att hålla i exotiska aktier på en vanlig depå. För exotiska aktier i depå blir det telefonsamtal, högt courtage, deklaration och reavinst. Inlåsningseffekterna kan mentalt vara bra om du bara väljer rätt bolag från början.

En extremt långsiktig sak är att innehaven i depå och ISK kan gå i arv till skillnad från Kapitalförsäkring. Kanske kommer dina framtida (barn)barnsbarn retroaktivt och indirekt att tacka dig för att du en gång köpte aktier i något okänt sydafrikanskt bolag. Eller kanske inte. Jag är i alla fall rätt säker på att den viktigaste frågan inte var om du köpte i vanlig depå eller inte.

Vad säger du? Synpunkter? Och är det dumt att handla exotiskt i depå? Och visst kör du svenskt i ISK och utländskt i kapitalförsäkring, när det går.

söndag 9 oktober 2016

Fonder jag bevakar - del 1


Att inspireras av andra bloggare och kommentarsfältet är klokt. Jag tror också man kan ta input av alla fonder som finns där ute. Jag gillar särskilt de som har en genomtänkt strategi, fokuserad portfölj och som verkligen slår index. Här är en genomgång av några fonder som försöker göra samma sak som jag, dvs satsa långsiktigt och globalt på medelstora till mindre bolag.

Man måste vara skeptisk mot slentrianmässiga påståenden som att "vi söker bolag med starka konkurrensfördelar...". Jfr med en fond som sitter på innehav i Odd Molly, HiQ och Tethys Oil. Då räddar det inte situationen att de också äger Vitec.

Det bästa kan vara när man köper bolag som fonderna inte hittat. Men å andra sidan är det en extra "check" att köpa bolag där kvalitetsfonder köpt in sig. Och fonderna jag kommer ta upp kollar generellt på lite mindre bolag.

Arisaig Partners
Arisaig Partners påverkas mycket av även om jag bara äger ett (!) av deras innehav. Hittade dem via deras ägande i Famous Brands. De satsar egentligen på stora och mellanstora bolag men deras filosofi är så klockren: bara investera i det som man kan konsumera (äta, dricka, ha på sig etc) och deras tyngdpunkt är Emerging markets.

De en flaggskeppsfond, Asia Consumer fund men även Afrika, Latinamerika, och en global. Samtliga är intressanta. Missa inte månadsrapporterna där de resonerar om bolag och branschförändringar inom livsmedel, e-handel, hållbarhet m.m. De har t.ex. besökt H&M för några år sedan och var inte imponerade utan gillade Inditex affärsmodell mer. Bara en sån sak ger perspektiv.

Innehav som jag äger: Famous Brands
Intressanta innehav: Diverse Unilever-bolag och medelstora konsumentbolag i Asien bland annat.

Ennismore European Smaller Companies
Ennismore har precis rätt strategi med underanalyserade small-caps, främst i Europa. Rejäl överavkastning mot index, stängd fond, och de väljer ofta bolag med konkurrensfördelar och utdelning. Hittade dem genom deras ägande i Somero (men de minskade nyligen). Följer deras månadsbrev om inte slaviskt så med stort intresse.

Innehav som jag äger: Somero (om de inte sålt allt)
Intressanta innehav: Många - rätt fokus!

Didner Gerge Small- and Microcap
Didner & Gerge-gänget brukar veta vad de gör. Har faktiskt gjort en Börspodden-härmning och investerat till barnen i denna fond. Väldigt många intressanta innehav och de har en filosofi jag tror på. Plockar man in någon/några av deras ca 40 bolag i portföljen får man en smidig bevakning av bolaget och en second-opinion.Har en tanke att gå igenom deras innehav och se varför, eller varför inte, jag själv vill köpa dem.

Didner & Gerge har även lanserat en US-Small and Microcap. Ska kika in den men 10 största innehav finns på webbplatsen.

Innehav som jag äger: 0 (troligen)
Intressanta innehav: Många - rätt fokus. Notera att de t.ex. äger Kopparbergs och Bahnhof.

Synpunkter?
De här tre tycker jag är obligatorisk läsning, utifrån min egen investeringsfilosofi. Har ett gäng andra fonder jag också följer så håll utkik efter fler delar i den här serien.

Vilka fonder brukar du följa?

söndag 2 oktober 2016

Fromageries Bel - välkända franska ostar


Aktie: Fromageries Bel
Notering: Frankrike, Ticker FBEL:PAR
Kurs: 504 Euro 
Direktavkastning: 1,8 procent 
Courtage: 100 kr och uppåt
Market Cap: 2 miljarder dollar (tror jag) 
Elektronisk handel: Nej, telefonorder

Det här är ett bolag som alla småbarnsföräldrar och ost-smaskare känner till. I min lilla familj är de favoritmellanmål för såväl en treåring, en femåring och ibland en 40-åring. Ringer det några små klockor om jag säger Babybel? De har också andra varumärken som Den skrattande kon och Cantadou. Sammantaget är de världsledande på framförallt mini-ostar.

Bolaget är ett noterat i Frankrike, vilket troligen inte alltför många har noterat. På grund av högt nominellt pris (500 Euro), telefonorder och dålig omsättning är det småbökigt att köpa. Jag har inte gjort det än, men är lite sugen. Ett eventuellt samgående mig dock tveksam, mer om det sedan!

Länk till webbplatsen, financial times och 4-traders samt deras nordiska webbplats för produkterna.

Checklistan

1. Funnits i 10 år och delat ut de senaste 2 åren
Grundat 1865 och har en gedigen historia, se bolagets sida.

2. Utdelningsväxare eller högutdelare?
Stabil utdelningsväxare men en direktavkastning under två procent.

3. Enkel verksamhet som man förstår sig på och gillar
Verkligen, i alla fall den nuvarande ost-delen. Nyttiga ostar och starka varumärken. Konsumentvaror är också en riktigt bra bransch.

4. Starka konkurrensfördelar, gärna en "vallgrav"
Bolaget i dess nuvarande form har starka konkurrensfördelar i form av starka varumärken. Babybel och Skrattande kon finns väl inte heller någon direkt motsvarighet till i butikerna. Med tanke på storleken bör de ha inköps/distribitions/tillverkningsfördelar mot andra ostleverantörer.

Frågan är om butikerna skulle kunna göra någon egen variant av dessa produkter? Jag är tveksam eftersom det blir för "billigt" och inte smakar som det ska. Jag kan t.ex. inte tänka mig att Eldoradosnickersen är så lyckad jämfört med en äkta Snickers och att samma sak gäller här. Dessutom krävs det väl vissa (special)maskiner och att man inte gör patentintrång och liknande.

Siffrorna ger inte vid handen att konkurrensfördelarna är så starka och ROE brukar ligga någonstans mellan 10-15 procent. Däremot finns det antagligen en moat i praktiken.

5. Måttlig skuldsättning
Debt/equity på 45% är inte jättelågt, och beroende på hur det blir med förvärvet antar jag att det kan stiga.

6. Pålitlig ledning med egna innehav
Några ostfamiljer och ostpersoner står bakom bolaget, som jag uppfattar som något av ett familjeföretag, utan att ha grävt närmare.

7. Tillväxtmöjligheter
De säljer över hela världen och har något nyttigt, roligt och ovanligt. Det här borde kunna slå lite överallt.

Några ord ett förväntat köp 
De för samtal om att köpa upp något som kallas MOM Group. Sammangående motiveras med följande ord: "The deal would enable Bel and MOM to fashion together a major global player in the healthy snacks segment, founded on strong and innovative brands, and very highly complementary product ranges and territories."

Det är lite rörigt att få fram gruppens hemsida men produkterna lär framförallt bestå av:
Min invändning är att den tydliga nyttighetsfaktorn och unika i ostarna späds ut ganska rejält. Jag ser inte hur det här gör Fromageries Bel starkare än tidigare. Ok, sylt, marmelad och dessertost går ihop. Och äppelpuregrejerna är liksom ostarna snacks. Men vilka synergier uppnår man? Säljer man dessa tillsammans, blir distributionen billigare, eller är det bara diversifiering som gäller? Diversifiering för sakens skull brukar inte vara ett framgångsrecept! Ostarna är det unika och svårkopierade!

Nej, jag hade hellre sett att de i så fall köpte upp något annat ostbolag. Ännu hellre att de satsat på fler ostsorter själva med sina varumärken som grund. När det gäller fruktprodukter tror jag att ett simpelt äpple är bäst som snack (inte lika energirikt) och efterrätterna ser rejält onyttiga ut. Man skulle nog tom behöva lite bergsklättring om man smäller i sig Mount Blanc-produkterna.

Värdering och summering
P/E på 19 och direktavkastning på ca 1,8 procent. Prognoser framåt har jag inte lyckats hitta. Vinsten har växt med 10% per år senaste fem åren och utdelningen några procent lägre. Min uppfattning är att det inte är något kap men inte heller så dyrt om man beaktar de starka varumärkena.

Jag var först ganska lockad att börja köpa in bolaget och det har varit på bevakning en längre tid. Men det förväntade förvärvet gör mig nu tveksam eftersom jag inte förstår hur ledningen tänker. Utesluter inte köp utan är väldigt nyfiken på synpunkter. Är det här något du lockas av? Och kan du se någon logik i affären?

söndag 25 september 2016

Lämplig mix av tillväxtbolag och högutdelare?


Har funderat vidare på det som kom upp i förra veckans inlägg. Att man vill ha potentiella tiodubblare är ganska givet (och svårt) men ska man också ha tristare högutdelare? Och vad är en bra mix i så fall? Syftet är att bygga ett långsiktigt och hållbart sparande, främst till pensionen.

Jag laborerar nu med två kategorier som jag kallar tiodubblare och femprocentare. Lite grovt kan man dela upp min portfölj i dessa två kategorier och jag idag har 70% i den första och 30% i den andra. För inspiration från annat håll pratar Peter Lynch om flera olika kategorier, Och det långsiktiga perspektivet kan man bli påmind om genom att titta på totalavkastning på Investerarens blogg.

Tillväxtbolag - "tiodubblare"
Den här kategorin består för mig av små till medelstora marknadsledande tillväxtbolag. Perspektivet är minst 10 år framåt och bolaget ska ha förmågan att 10-dubblas på säg 10-15 år. I korta drag är det bolag som har tillväxt, starka konkurrensfördelar och goda finanser. Utdelningen är oftast låg men växande, och man kan tom fundera på om det ska vara ett krav att de delar ut pengar idag.

Här är exempel på typiska kännetecknen, vilket kan utvecklas till en checklista i framtiden:
  • Globalt mid-cap eller nedåt 
  • Bra historik och hög historisk tillväxt. 
  • Ska kunna fortsätta växa och gärna gynnas av "megatrender".
  • Marknadsledande, hög ROE och en stark "moat",
  • Ej rena cykliska bolag 
  • Ska återinvestera i verksamheten, oftast låg utdelningsandel
  • Ledningen ska äga en stor andel själva och vara drivande
  • Låg belåning, växer av egen kraft
Bolag i portföljen: 8990, Discovery, eWork, Famous Brands, Matahari, Savaria, Somero, Vitec

Detta är verkligen en kategori för finsmakare. Det är som när Barcelona köper in spelare, de ska ha en viss kvalitet i passningsspel, teknik och spelförståelse. Kategorin är att likna vid unga oslipade mittfältare/anfallare med hög potential som behöver några år på sig för att växa till sig. Jag vet att några Lionel Messi inte växer på träd men om man hittar något åt det håller är det ok att betala dyrt!

Högutdelare - "femprocentare"
Denna kategori består av mer småtråkiga högutdelare. De kommer med största sannolikhet inte 10-dubblas inom rimlig tid. Perspektivet är också kortare, säg 1-5 år eller mer när jag tittar på bolaget. Här kan en rotation ske snabbare, t.ex. om utdelningen sänks eller om kursrusning gör att direktavkastningen går ner under 5 procent (och höjd utdelning inte är i sikte).

Här är exempel på kännetecken:
  • Främst mid-cap och nedåt, men large-cap ok
  • Minst 5 procent direktavkastning och stabil utdelning
  • Kassaflöde som betalar utdelning och löpande investeringar (uppdaterat)
  • Gärna tillväxt, men hög utdelning kan uppväga 
  • Ej (för) höga skulder, 
  • Visst insynsägande
  • Ej cykliska bolag
  • Någon slags moat men behöver inte vara lika stark
Bolag i portföljen: Bonäsudden, Northwest Healthcare, MTN, Premier Marketing, 

Dessa är mer att likna vid ett gäng målvakter som i alla fall inte är på dekis. Positionsspel och längd (direktavkastning) är viktigt. MTN är svårplacerad, jag tror den har tillväxt framöver men med tanke på Large cap är den nog inte en 10-dubblare.

Högutdelarna har sina poänger?
Man kan ju undra varför man inte bara ska satsa på de potentiella 10-dubblarna. Varje satsning på en tråkig 5-procentare gör ju att man tappar en chans till en 10-dubblare. Och vän av ordning frågar också var backarna är. Men behövs backarna verkligen om man satsar på flera flera målvakter? :-)

Det finns några eventuellt goda argument för att också äga 5-procentare:
  • 5-procentarna tillför kassaflöde i vått och tort. Kassaflödet kan användas för återinvestering men också konsumtion, resor, etc om man vill det. 5-procentarna påminner till viss del om en kassa eller ett högräntekonto. Ok, här tummar vi lite på 10-årshorisonten om man ska börja konsumera...
  • De kan stå emot bättre vid nedgång. Här skulle man kunna kombinera med en omviktnings- strategi. Man skulle kunna hålla en jämn andel, och efter en börskrasch sälja högutdelare för att köpa tillväxtbolag (och vice versa).
  • En strategi med låg nedsida över tid, det ska mycket till om man ska förlora pengar jämfört med okända marknadsledande småbolag världen över. Jfr med historien om dr Jekyll och mr Hyde. Utdelningsportföljen lär som dr Jekyll vara väldigt skötsam i de flesta börsklimat.
Vad är en bra fördelning?
Själv har jag ca 70% tillväxtbolag och 30% högutdelare. Tror du det är en bra fördelning? Hur gör du, och hur skulle du gjort om du tittar på min portfölj. Det radikala är att sälja/minska högutdelarna för att plocka in någon ytterligare tiodubblare. Jag sparar ju på lång sikt. Men ska mr Hyde sköta hela portföljen :-)?

Hur ser ett långsiktigt sparande på mer än 10 år ut för dig?
x procent tillväxtbolag? Jag har ca 70 %
x procent högutdelare? Jag har ca 30 %
x procent kassa? Jag har 0-5 %

Och innan kritiken kommer. Jag menar hela tiden potentiella tiodubblare. Jag tror inte vi kan gå tio år framåt och hitta alltför många tiodubblare i portföljen (även om man alltid kan hoppas:-)

onsdag 21 september 2016

Nästa aktiepub 13 oktober


Nästa aktiepub blir torsdagen den 13 oktober kl 18 på Sue Ellen. Vi tar ett kliv tillbaka till mer centrala regioner av Stockholm. Upp till 30 platser bokade och jag hoppas att de fylls!

Några färre har det blivit, senast var vi under 20, och jag hoppas att vi nu kryper över det strecket. Men det viktigaste är inte antalet utan att det blir intressanta diskussioner i aktierelaterat sällskap vilket det verkligen har varit. Många olika strategier och ett antal bloggare brukar vara representerade.

En praktisk detalj är att de helst inte ville ha mer än 10 spontana matbeställningar på plats, och jag vill inte heller administrera och stå för matbeställningar. De som vill och kan får därför gärna äta något på vägen och fokusera mer på öldrickande på plats.

Är också öppen för att testa andra ställen, reseach pågår men vi börjar med Sue Ellen.

Varmt välkommen med din anmälan, skriv något i kommentarsfältet så har du en plats!

söndag 18 september 2016

Att leta efter mångdubblare


Lyssnade på ett väldigt intressant poddavsnitt om "100-baggers". Med det menas aktier som går upp 100 gånger. Nu är det kanske att sikta för högt, och man får vara nöjd om man hittar mångdubblare. Den bästa aktien under mätperioden, (ca 1970-2014) var, föga förvånande, Berkshire Hathaway.

Han som intervjuas heter Chris Mayer och har skrivit en bok om ämnet. Podden gick igenom gemensamma kännetecken för 100-baggers. Sånt tror jag är bra att inspireras av och ha i bakhuvudet när man investerar. Historien har en tendens att upprepa sig och om du "imiterar" en lyckosam formel kan du öka chansen till framgång.

Här är en länk till poddavsnittet och nu till min något subjektiva sammanfattning.

Kännetecken för en mångdubblar-investering
Här är några gemensamma nämnare:

1. Små bolag med tillväxt
Genom att investera i små bolag finns mycket tillväxt kvar och det är lättare att växa från en lägre nivå. Du kommer troligen inte att köpa en 100-bagger om du köper dagens storbolag. Investeringen i ett ungt Wal-Mart eller ungt Berkshire var den som var riktigt lyckosam.

För egen del är det något jag redan fokuserar på och har tagit till mig med hull och hår. 

2. Hög avkastning på kapitalet under lång tid (moat)
Mångdubblarna hade en hög avkastning på egna kapitalet. Detta är väl Charlie Mungers favoritmått om jag minns rätt. Ett bolag som har 20% avkastning på egna kapitalet kan, över tid, förväntas gå upp lika mycket i kurs varje år. Ett bolag med 5% avkastning på egna kapitalet har inte alls samma möjligheter.

Här finns olika sätt att mäta, t.ex. ROA, ROE, ROIC. En viktig sak att inte glömma är återinvesteringsmöjligheten. Bolaget ska kunna återinvestera nya pengar i verksamheten, med hög ränta, år efter år. Eftersom hög ROE måste bestå under en lång måste också en "moat" finnas där.

Utdelning nämndes inte specifikt, men troligen kan det både vara ett tecken på kvalitet eller övermognad. En låg utdelningsandel ger ju fortfarande möjlighet till återinvestering i verksamheten medan en hög utdelningsandel kan vara ett tecken på dåliga tillväxtmöjligheter.

Hög avkastning på kapitalet är centralt för mig men återinvesteringsmöjligheten och utdelningsandelen behöver jag fundera mer på. 

3. Driven ledning
Bland de framgångsrika bolagen fanns många gånger en visionär ledare med stort insynsägare. Personen var ofta aktiv i bolaget (begreppet Owner-operator nämndes). Saker att se upp för är när ledningen inte sätter aktieägarnas intressen främst, t.ex. genom att vara överbetalda.

Jag borde kolla mer på den punkten. I Northwest Healthcare tror jag en del av förklaringen till uppgången helt enkelt är att det kom in en driven ledning och owner-operator. 

4. Låga skulder
Stark finansiell ställning var vanligt förekommande. Bolaget bör inte ha ett stort behov av emissioner eller mer skulder. Travel light - travel far är ett uttryck som passar fint, hörde det i någon annan podd.

Ingår i investeringsfilosofin, men vissa högutdelare har en del skulder.

5. Behåll, behåll och behåll...
Rubriken är en omskrivning av location, location, location, dvs att bolaget ska behålla sin plats i portföljen. Man måste hålla bolaget i säg 10-15 år om förräntningen ska ske. Detta är psykologiskt svårt. Även Berkshire Hathaway var stillastående under 4-5 år, och många boalg kunde tappa 20-30% på ett år och då ska man inte lockas att sälja av eller ändra sin inställning till bolaget.

Om du hittar den där mångdubblaren är värderingen vid inköpskurs inte det viktigaste. Men det underlättar om du både får tillväxt och multipelexpansion.

Jag måste jobba med att bli ännu mer långsiktig. Om något går bra så kanske man börjar hyvla för tidigt. Säg att Somero rent superhypotetiskt skulle stiga till 25 % av portföljen. Vågar jag sitta kvar pga bolagsrisken?

Implikationer för portföljen?
2/3 av portföljen är idag små eller mellanstora tillväxtbolag som hyfsat väl stämmer in på punkterna ovanför. Om de är mångdubblare om 10-15 år återstår dock verkligen att se!. Men 1/3 är istället rena högutdelare som knappast är de där mångdubblarna. Men de ger en balans och kassaflöde som också är trevligt. Till viss del påminner de om en kassa. Jag funderar på att mer renodlat dela upp portföljen i två delar, och också diskutera fördelningen (se kommande inlägg om 10-dubblare och 5-procentare).

Poängen jag tar med mig av blogginlägget är: Vissa saker ska man leta efter. Vissa egenskaper är särskilt viktiga. Och slutligen en fotbollsliknelse: En fotbollsklubb kan inte köpa en etablerad seniorspelare och 10 år senare sälja denne för 100 gånger pengarna. Då måste det till en annan typ av investering. Men chansen finns om du köper en okänd men lovande junior som inte är för gammal (småbolag), har hög avkastning på egna kapitalet (talang, spetsegenskaper, konkurrensfördelar), en driven ledning (mental styrka) och som man inte köper för dyrt.

Siktar du på att köpa mångdubblare? Vilka av punkterna tror du är viktiga? Eller har man en mångdubbelt högre risk om man siktar för högt? Jag är inte så säker på det.

söndag 11 september 2016

Tre okända kanadensare med utdelning


Jag gillar Kanada, de är som USA men med en sund dos av Europa och Sverige. De har troligen en mindre genomlyst marknad än USA, särskilt när det gäller småbolag. Kanada är också mycket mer än råvaror. Andra typer av bolag i ett råvarubaserat land är något jag lockas av, eftersom den typiske Kanada-investeraren är mer inne på smutsiga saker som olja och uran.

Här är några okända kanadensare som jag börjat kika på, men inte riktigt studerat i detalj ännu. Är öppen för åsikter, såväl sågningar som hyllningsrop. Jag har inte köpt, och skulle ni göra det så gör er egen analys och se upp för dålig likviditet. Eller som någon skrev i kommentarsfältet, följ Anders Lönner istället. Alla strategier är tillåtna, Lönnlövsstratei eller Lönner-strategi, välj själv :-)

Northview Apartment REIT
Står stadigt på jorden och lär förhoppningsvis aldrig hamna i olägenheter. I alla fall väldigt liten risk eftersom de sysslar med motsatsen, nämligen lägenheter. Enda olägenheten är väl om lägenheterna inte blir uthyrda eller att skuldsättningen skulle bli för hög. Har gått ihop med ett annat bolag (alltså lite Northwest-vibbar). En viss råvarueffekt kan märkas av i form av att vissa orter kan backa om oljan går dåligt. Såg via Twitter att Ruter investerat dem vilket borde tyda på kvalitet.

Kurs: 20.27 CAD
Direktavkastning: ca 7,8 %
Antal ägare Avanza: 44

Fråga för mig: Räcker Northwests sjukvårdslokaler? De är ju också basala men mer globala och med en ännu större demografisk fördel?

Andrew Peller 
En möjlig vin(n)araktie som på något sätt kan påminna om Kopparbergs bryggeri i kanadensisk regi. Se Framtidsinvesteringens beskrivning. För er som undrar så finns det kanadensiskt vin och deras marknadsandel i Kanada är ca 14 %, se sid 7 i årsredovisningen. Själv är jag inte helt begeistrad i alkohol-aktier men det här är ändå åtminstone ur investeringssynpunkt ett spännande val.

Kurs: 31,7 CAD, P/E 22
Direktavkastning: 1,6 %
Antal ägare Avanza: 2

Frågan för mig: Investera i vinbolag? På något sätt tar det emot även om det är (alko)hol i huvudet som argument när jag själv dricker vin. Då har jag ju när det kommer till kritan inget emot att stödja alkoholbolag? Och vin är nyttigare än cider.

Valener 
Ett annat spännande val är Valener, ett aktieval som handlar om energi: Vindkraft, naturgas och några kossor på marginalen. De äger andelar i en gasutility och en vindkraftspark och har ett geografiskt fokus i verksamheten.

Tycker allt ser mycket stabilt ut och de är en klockren utility. Hur ren den är i miljösynpunkt är en annan fråga och där är naturgasen åtminstone ett frågetecken. De påstår själv (såklart) att de är miljövänliga. Ett udda inslag på det temat är Cow-power delen. Som ni kanske gissar så innebär det att man fångar upp allt som kossorna producerar i bakväg och gör om till energi. Politiskt korrekt, galet eller helsmart, nej, jag kan inte bestämma mig.

Som utility och renewable-producent bör det här vara stabilt. Har de 97% av gasdistributionen i ett område förändras saker troligen inte så snabbt. Men här kan det finnas långsiktiga risker. Jag är inte övertygad om att naturgas är lösningen. Men så illa är den nog inte heller, allt är ju relativt. De är bättre än deras smutsiga oljekompisar men knappast välkomna i renewables-gänget!

Kurs: 21,8 CAD, P/E 11
Direktavkastning:5 %
Antal ägare Avanza: 3

Frågan för mig: Är naturgas något att satsa på. Risk för mer politisk regering, koldioxidavgifter och att smartare energislag tar över i framtiden?

Och ett till...
Till sist som en bonus: en udda aktie, som inte kvalar in i finrummet bland de trevliga, men som kanske inte är helt otrevlig: Asian Television. De är som svenska Mavshack fast bättre, hur mycket det nu säger. De erbjuder typ TV-kanaler till kanadensiska minoritetsgrupper från södra Asien. Fungerande tjänst och intäkter, verkligen ledande i en nisch, men frågan är om 5-årstrenderna ser tillräckligt bra ut. Investerarsidorna ser dessutom skrämmande otrevliga ut. Eller så lägger de fokus på rätt saker istället, vad vet jag.

Synpunkter?
Lockas du av något bolag? Mest intressanta bolag ska få en fullskalig analys!
Och vad är ditt svar på frågan till varje bolag?

söndag 4 september 2016

Snabb 5:2 metod för att hitta kvalitetsbolag!


Som nyfiken investerare springer man på en hel del bolag. Dels hittar man dem själv i olika screeners och sen bidrar vänliga människor med tips. Är bolag x intressant, vad tror du om det? Själv brukar jag ha en liten modell som på några få minuter kan ge ett preliminärt svar. Den "5:2 metod" jag har är ganska ovetenskaplig men funkar bra för mig!

En allra första grundkoll är vad bolaget gör. Vissa bolag tycker jag inte är "ätbara" och min diet består t.ex. inte av vapenbolag, tobaksbolag och råvarubolag. Men för alla andra bolag så är det dags att börja banta ner tipsen och se om bolaget håller måttet :-)

Grafisk bild - fem år bakåt
Det första jag gör är att hitta en grafisk bild av historiken fem år bakåt. Två exempel:
  • Corporateinformation har en graf som visar fem års vinst och utdelningshistorik. Jämför med hur t.ex. Eniro och Famous Brands kommer ut om man söker på dem. 
  • Financial Times har en financials-flik för varje bolag. Den visar fem års vinst- och utdelningstillväxt som staplar, men också t.ex. avkastning på egna kapitalet och skuldsättning.
Genom att titta på dessa två kan jag sortera bort förhoppningsbolag, ej utdelande bolag, ojämna bolag och högbelånade bolag. Jag får också en fingervisning om kvaliteten i bolaget genom att se på fem års utveckling i ett koncentrat. Man brukar få en instinktiv känsla genom att titta på grafen och staplarna. Påträffande ofta stämmer bilden med kvaliteten i bolaget: du ser om bolaget är bra.

Prognoser två år framåt
Med kvaliteten i bakhuvudet är det dags att titta på värdering. 4-traders har bra uppgifter om P/E-tal, Yield och avkastning på egna kapitalet. Dessa tre faktorer kommer man ofta långt med. Om dagens värdering är ett P/E-tal över 40 och direktavkastning under 0,5 procent kanske bolaget inte är intressant. Ett bolag med P/E 15 och 3 % direktavkastning framstår som mycket mer aptitligt.

Men jag tror det också är väldigt viktigt att spana framåt och 4-traders har prognoser två år framåt. Om P/E-40 bolaget om två år förväntas gå ner till P/E 20 och utdelningen öka till 2% medan P/E-15 bolaget ligger still, ja då är valet mellan bolag inte lika självklart. Här spelar det också roll om bilden är att P/E-40 bolaget också historiskt har växt i en god takt eller om all tillväxt ligger först i prognoserna. I bästa fall är det givetvis billigt idag och förväntat ännu billigare om två år

Prognoserna ska man kanske inte ta alltför allvarligt beroende på hur många de är, men de är det enda jag kan hitta om framtiden. Financial Times har också prognoser som brukar vara samstämmiga med 4-traders. 

Synpunkter?
Min lilla 5:2 metod är att få en bild fem år bakåt och sedan spana två år framåt. Genom att göra det här först så undviker jag förhoppningsvis att bli färgad av de fantastiska produkter, visioner som bolaget själva berättar om på sin webbplats. Vi börjar istället med "hårda data".

Ska väl också säga att det här är ett grovmaskigt nät som inte passar alla bolagstyper. Investmentbolag och fastighetsbolag kan t.ex. påverkas av värdeförändringar. Och för alla bolag kan nedskrivningar påverka. Det här är ett allra första steg innan man läser in sig på bolaget. Men generellt tycker jag det är en bra modell för att banta ner antalet intressanta bolag om man nu siktar på långsiktiga kvalitetsbolag med utdelning och fin historik!

Hur gör du för att snabbt ta reda på om något bolag är värt att kika vidare på? Tycker du min metod är bra eller snarare två steg bakåt och ett framåt?

söndag 28 augusti 2016

Lönsam tillväxt - viktigast av allt?


Har haft kontakt med BkkBanker, alias Alexander Wetterling som jobbar för A. Stotz Investment Research. De har utvecklat ett mycket intressant koncept som de kallar World Class Benchmarking. Följ honom för övrigt på Twitter om ni inte gör det redan på @bkkbanker

I korta drag handlar konceptet om ett fokus på lönsam tillväxt och att bolag jämförs mot varandra i vissa kategorier. Om bolaget t.ex. tillhör de 10% bästa i lönsamhet får de en 1:a vilket är bäst. Du får genom modellen en kvalitetsmätning och bolag med hög kvalitet ska ha större chans att gå bättre.

Se den här artikeln som förklarar konceptet samt videon högst upp i inlägget.

Egna portföljen
Jag har fått en genomgång av åtta bolag i min egen portfölj. De andra gick inte att få värden på av olika skäl. Observera att det finns en simpel logik som följer trianglelns utformning. Profitable growth delas upp i Profitability och Growth. Profibatility är Return on assets och delas upp i Asset utilization och Profit Margin. Growth är Earnings per share och delas upp i Sales Growth och Margin change.


Matahari Department store jämförs med 1,420 medelstora bolag i sällanköpssektorn. De rankas i topp på lönsam tillväxt och lönsamhet sedan 2012. Tillväxt är vad som kan förbättras.



Famous Brands jämförs också med 1,420 medelstora bolag i sällanköpssektorn. De rankas i topp på lönsam tillväxt och lönsamhet precis som Matahari Department store. I och med att bolaget rankas i den första decilen i försäljningstillväxt de senaste 12 månaderna, så behöver de förbättra marginalen för att tillväxtranken ska komma upp.



8990 Holdings (HOUSE) rankas gentemot 350 medelstora fastighetsbolag runtom i världen. Vi kan se att de rankas topp 10% på kombinationen av lönsamhet och tillväxt. Vad som ger dem denna höga ranking är deras goda lönsamhet, medan tillväxten är sämre jämfört med andra medelstora fastighetsbolag.



För Somero kan vi se att de rankas bland de bästa i världen på lönsam tillväxt och jämförs med 980 and småbolag i Industrisektorn. Tillväxten är det som har börjat gå sämre, där kan vi se att bolaget endast uppnådde en rank 7 de senaste 12 månaderna. Även då försäljningen tappat ett steg i rank till nr 3, så är det främst marginalförändringen som är ett problem. Med andra ord så gör de mindre vinst per såld krona än tidigare.



Savaria har tappat i rank till nr. 3 i de senaste 12 månaderna. Detta beror på att de andra små bolagen i Industrisektorn som de jämförs med har förbättrats relativt mer på lönsamhet, även om ranken är den samma. Vi kan se en positiv trend längst ner i pyramiden, vilket bådar gott för framtiden. Främst behöver bolaget förbättra sin nettomarginal, då de redan är bäst gällande effektivitet och försäljningstillväxt rankas 3:a.



Premier Marketing (PM) ligger på gränsen mellan första och andra decilen på lönsam tillväxt, du kan se att ranken har varierat mellan 1 och 2 över tid. Deras styrka ligger i lönsamheten, och denna lönsamhet drivs av en hög effektivitet som rankas 1:a i och med att nettomarginalen endast rankas 4:a i jämförelse med andra bolag av liknande storlek och i samma sektor.



MTN tappade sin nr. 2 rank under de senaste 12 månaderna. De tappade i rank på alla plan, men huvudsakligen så ser det ut som att intäkterna minskat. I och med att Telekombolag kan ha svårt att sänka sina kostnader snabbt så kommer lägre försäljning att påverka marginalerna också.



eWork rankas fortfarande under genomsnittet (som är nr. 5 i rank). Vad som är intressant att se här är att deras rank har börjat förbättras sedan 2013. I videon ovan så säger de att förbättring i rank är vad som i störst utsträckning brukar leda till bättre kursutveckling. Sen kan eWork på grund av sin affärsmodell (förmedlare med stora kundfordringar etc) vara svår att jämföra med andra.

Summering
Jag tycker det här ger en intressant helhetsbild! Man ser att vissa bolag är svagare och andra starkare och kanske kan det leda till att de sämsta ska säljas. Det gav mig också vatten på min kvarn att vissa bolag har riktigt hög kvalitet även i ett globalt perspektiv, tex Matahari och Famous Brands. 

Vad tror du? Kan det här vara något intressant? Jag tyckte i alla fall det ger ett nytt perspektiv! 

söndag 21 augusti 2016

McCarty & Stone - brittiska seniorboenden


Aktie: McCarthy and Stone Plc
Notering: London, Ticker MCS 
Kurs: ca 176 Pence
Direktavkastning: 2,5 procent förväntad
Courtage hos Avanza: ca 200 kr
Market Cap: 1200 miljoner dollar. 
Elektronisk handel: Nej, telefonorder

Här är ett bolag som likt Paul McCartney och The Rolling Stones är riktigt brittiska. De sysslar med något så ospännande som seniorboenden. Titta på den här videon ovan - det är omöjligt att inte få en positiv bild. Lika omöjligt som att skaka bort den Cafe Norrköping-känsla som infinner sig :-)

Respektabla Didner & Gerge äger hursomhelst bolaget och jag klipper helt sonika ut deras fina beskrivning:
"Bolaget är störst i Storbritannien inom segmentet seniorboende. En vanlig kund är pensionär som önskar ett mer bekvämt och anpassat hem för sig. Kanske är det dags att minska ner boendeytan samtidigt som man skulle uppskatta ett område med fler likasinnade. McCarthy & Stone håller själva i nästintill hela kedjan av den produkt och tjänst de levererar. De köper upp land, bygger bostäder och säljer till ovannämnda kundgrupp och erbjuder slutligen en dygnet runt-service kopplat till boendet."
Det här låter ju helspännande! I korta drag köper man en lägenhet och lämplig kringservice till det. Här är deras hemsidainvesterarsidor, årsredovisning, senaste presentation och prognoser från 4-traders , Det lockande med investeringen är att du har en rätt säker tillväxt av äldre i ett ett stabilt land som annars inte växer så mycket - och det här är den ledande aktören med hög kundnöjdhet.

Bolaget skulle för egen del kunna ingå i en "silverrävsportfölj" tillsammans med kanadensiska Savaria där Northwest Healthcare och Bonäsudden med sina äldreboenden är påläggskalvar:-) De påminner också om Filippinska 8990 holdings genom att vara en husbyggare som har något unikt.

Checklistan

1. Funnits i 10 år och delat ut de senaste 2 åren
Funnits i snart 40 år men börsnoterat i slutet av 2015. Förväntas dela ut pengar och ha en tillväxt enligt prognoser på 4-traders.

2. Utdelningsväxare eller högutdelare?
Förväntas vara en utdelningsväxare, direktavkastning under 3 %.

3. Enkel verksamhet som man förstår sig på och gillar
Självklart ska åldringarna ha någonstans att bo. Har inga problem med att det sker i privat regi.

4. Starka konkurrensfördelar, gärna en "vallgrav"
Vid första anblicken finns det helt klart konkurrensfördelar men jag är lite för lite påläst för att avgöra hur starka de är. De är den klart ledande aktören, även om det finns andra typer av boenden, se prospektet sid 53.
"McCarthy & Stone currently holds an approximate 70 per cent. market share of the UK owner-occupied retirement housing market50. Competitors include Churchill, Pegasuslife and Beechcroft but all lack the comprehensive national coverage of McCarthy & Stone. Through its Assisted Living product, McCarthy & Stone currently is the only national housebuilder operating in the UK owner-occupied market offering an element of on-site care in its developments."
Frågan är vilka fördelar det ger att vara störst. Kan de kanske förhandla till sig bättre inköps-, bygg-eller tjänstepriser? De har i alla fall en hög kundnöjdhet. Som nationell aktör kan de ha lättare att bygga upp ett varumärke. Nog borde varumärke spela roll för den sista stora investering du gör. Men hur mycket höjer det priset? Den stora skaran av nöjda kunder över hela landet borde vara bra reklam som är svår att kopiera, tänk en pågående gratis reklamkampanj.

Kringtjänsterna innebär en inlåsning, jfr med Skistar-kunder som måste hyra sina skidor och äta på restaurangen vid backen. Men de kan nog inte ta hutlösa priser och lägenheten bör vara den stora investeringen även över tid. En fördel med upplägget är att underhåll tycks ingå. Jfr med Victora Parks livsstilsboende, mycket trevliga, men du bor i en bostadsrättsförening med allt som det innebär i form av administration även underhåll på sikt.

En summering är att hög marknadsandel, varumärke (kundnöjdhet) och kringtjänster mycket väl kan forma om inte starka så tillräckligt starka konkurrensfördelar. Men jag har ingen stark åsikt! (än)

5. Måttlig skuldsättning
Ser bra ut, inga skulder

6. Pålitlig ledning med egna innehav
Om Didner & Gerge investerat är denna punkt nog ok :-)

7. Tillväxtmöjligheter
Medan det blir 10 000 nya pensionärer varje dag i Nordamerika är motsvarande siffra 1 600 i UK. Inte illa det med, om jag nu räknade rätt. Det säger sig självt att ett sådant här bolag har en ljus framtid med hänsyn till demografin. Marktillgång kan kanske vara ett problem men koncepter borde väl fungera även i sämre lägen antar jag.

Värdering, summering och synpunkter
För 2016 ligger prognoserna på P/E 11,5 och direktavkastning på 2,5 procent. Om du håller i aktien till 2018 förväntas P/E gå ner mot 8 och direktavkastningen stiga.

Osäkerhetsfaktorer finns givetvis. Min egen är att jag inte är tillräckligt påläst. Brexit har ju skapat osäkerhet de kan väl inte ta lika betalt för lägenheterna om fastighetspriserna sjunker. Samtidigt är det här ganska ocykliskt för att vara fastigheter och precis som trapphissar är det väl behovsstyrt. En lite udda påverkan kan vara att pensionärer kan få loss pensionspengar för att köpa hus vilket väl borde vara positivt.

För att summera så tycker jag det ser fint ut även om det givetvis kan vara osäkert i närtid. Där skon klämmer är hur svårt konceptet är att kopiera och hur de står sig mot andra äldre-koncept. Finns t.ex. koncept där man istället hyr? Kan premiumvarumärke, kundnöjdhet och befintliga skalfördelar ändå vara ett tillräckligt skydd för att nya aktörer har svårt att ta sig in? Och det är ju premium-nischen vi pratar om.

Funderar på att flytta bolaget från bevakningslistan in till portföljen. Jag vet att de brittiska pensionärerna och Didner & Gerge gillar dem och får spontant ett bra intryck. Men vad säger du? Skulle det vara något för din portfölj?

onsdag 17 augusti 2016

Investera i en Italiensk bok?


Jag inrättar mig i ledet bland bloggare som stödjer bloggrannen Sofokles bokprojekt. För er som inte känner till det så driver han bloggen Fermentum Vitae och har alltid ett läsvärt, tänkvärt och filosofiskt inlägg på lager! Boken är en historisk spänningsroman om Gaius Marius, Roms tredje grundare.

Bokprojektet är en dröm som ska gå i uppfyllelse och sådant ska stödjas, särskilt när det gäller bloggrannar. Här är en länk till Kickstart-projektet som är på Engelska och hans blogginlägg med en närmare beskrivning på svenska.

Ett citat kan plockas med också som ett smakprov:
”Uppställning! Vid Jupiters colei. Jag sa uppställning! Är ni döva era pedimus? Ser ni inte att självaste ståthållaren hedrar oss med sin närvaro? Du där, vad heter du?” Tullius röst ekade som den vore kommen från en titan och Marius undrade om inte denne skulle satsa på en karriär som orator efter sin tjänstgöringstid.
”Plotius, primus pilus.”
”Föddes du med huvudet mellan benen och en rygg mer böjd än min kronjuvel? Sträck på dig innan jag får dig pryglad! Gudarna skall veta att vi behöver tjänstgörande fjollor vid latrinerna!”
Ur Gaius Marius - Roms Tredje Grundare - Novus Homo. C. Andersson
Jag vet inte vad mer jag ska säga än: stöd gärna projektet! Det här är inte heller ett sponsrat inlägg ifall någon undrar. Eller ja, jag har sponsrat boken och det är nog enda gången jag är sugen på att investera i guld (man kan bidra med nivå brons, silver och guld:-)

Slutligen, när vi pratar Italien och historia. Jag kikar för tillfället på tre Italienska aktier med fin historik. Valsioa, B & C Speakers och GruppoMutuionline. Men det får bli andra inlägg om det, låt oss inte ta fokus från Roms tredje grundare!

söndag 14 augusti 2016

Nästa aktiepub - och gjorda affärer


Nu är jag precis tillbaka från semestern och det blir ett kortare inlägg. På semestern blev det landställe, Småland, Kalmar och Öland vilket gav ny energi. Ibland var det svårt att inte tänka på aktier, särskilt när vi besökte Kalmar slott (vallgravar). Men förutom några Twitter-diskussioner har det i stora drag också varit aktiesemester :-)

Aktiepub 1 september
Nästa aktiepub blir torsdagen 1 september kl 18 på Högkvarteret, Vallhallavägen 188. 25 platser är bokade, och 5 extra kan tillkomma om intresset är stort. Anmäl er enklast i inlägget här.

Det brukar vara god mat och öl samt många intressanta diskussioner i trevligt sällskap. De flesta investeringsstilar är också representerade (samt en del bloggare!).

Gjorda affärer
Har ökat lite lätt i Northwest (nu 10.39 CAD) och Savaria (nu 8.76 CAD). Jag tycker båda bolagen är på rätt väg och har lämnat goda rapporter.

Northwests rapport visar att vinsten ökar och att skulderna och utdelningsandelen sjunker. Någonstans börjar det i bästa fall även bli möjligt med en utdelningshöjning, kanske under 2017, om utdelningsandelen fortsätter krypa nedåt (min förhoppning, det har inte nämnts). Lyssnade på webbcasten och där fick man några intressanta infallsvinklar. Bland annat tänker de sig på lång sikt en likaviktning av marknaderna, dvs Kanada, Tyskland, Brasilien och Australien/Nya Zeeland. Inga nya länder var aktuella och de verkar särskilt positiva till den sistnämnda marknaden.

Savarias rapport tyder på att trapphissarna går på högvarv. Förhoppningsvis ger nya förvärv (bilanpassning) en fortsatt positiv påverkan. Notera att de har en stor kassa så jag skulle bli förvånad om de inte gjorde något ytterligare förvärv innan året är slut. Min tes är att de ändå är unika och ett stabilare alternativ än t.ex. Doro eftersom det är mindre "teknik" i deras produkter (även om skalbarheten blir lägre).

Båda bolagen har gett ut nya andelar vilket kan vara något att se upp med pga utspädningen, men de gör bra saker med pengarna, och förhoppningsvis sker det med måtta. Notera också att jag äger dessa bolag och kan vara subjektiv när jag pratar - men i mina ögon är de här en långdistanslöpare och en sprinter som klockar bättre och bättre tider.

Välkommen!
Hursomhelst, välkommen till aktiepubben och hoppas vi fyller platserna och får en trevlig kväll!

söndag 31 juli 2016

Kommande inlägg - tips och idéer?


Har ett gäng inlägg på gång men tar gärna emot tips. Kommer du på något jag borde skriva om? Sommartider är ett lämpligt tillfälle att spåna på nya idéer. Kanske borde man rensa tankarna, stänga av jobb, investeringar och allmänna framtidstankar och och bara leva i nuet. Men nog skissar man på nya idéer ändå :-)

Tar tacksam emot input på vad som kan vara värt att prioritera och om du kommer på egna ämnen som borde gå före! Bloggen tar förresten ett kortare uppehåll på en vecka eller två efter detta inlägg.

Bolagsanalyser
Närmast till hands är väl en uppdatering av Northwest ifall intresse finns. Har också en tanke om att gå igenom alla portföljbolagen på nytt, kolla checklistan och se hur jag idag ställer mig till bolagen (serie).

Annars finns ett gäng nya bolag att gå igenom:
  • EMIS - ett brittiskt Vitec?
  • Spanskt bantningsbolag med 100% ROE.
  • Italienska högtalare en fin nisch?
  • McCarty and Stone - demografin trotsar Brexit?
  • Brittisk marknadsledare i spelindustrin
  • Litet kanadensiskt utility-bolag med gas
  • Italienska jämförelsesajter som vinner fighter
  • Kanadensiska auktioner bättre än Lauritz?
  • Ett fint skräpbolag i Singapore?
  • Skidbolagens smältande monopol?
  • Japanska restauranger på menyn?

Länder
Några länder är intressanta, eller åtminstone väldigt aktuella, även om jag inte är jättenära köp.
  • Investera i Polen - billigt men riskfyllt?
  • Investera i Turkiet - för hög risk?  
  • En Titt på tre brasilianska bolag

Investeringsstrategi och generellt
Här har jag en del tankar vad man kan skriva om.
  • Hur skydda sig mot portföljnedgång? Dela upp portföljen i flera delar?
  • När sälja ett bolag? Hög värdering, lägre marknadsandelar, avstannande tillväxt?
  • Uppdaterad checklista - in med tillväxt och samhällsnytta?
  • Att söka fram bolag - screeners m.m.
  • Teknisk analys - möjligen för timing men inget för mig?
  • Ledningens betydelse - Northwest som exempel. 
  • Lönsam tillväxt - viktigast av allt?
  • Hur börjar man som småsparare?
  • Köpa "High and bold" ok man kör "Buy and hold? (är det ibland lämpligt att köpa på höga PE-tal om man inom några år förväntas få ett helt ok PE-tal)
  • Mina PPM-placeringar
  • Fonder och poddar jag följer (serie)
  • Boktips!
  • Didner & Gerges innehav, något för mig?
  • Rese och renoveringsportföljen - uppföljning och inriktning
  • Vad saknas i min portfölj?
  • Tips till kollegan - investera i lyx?

Synpunkter?
Vad i denna röra bör prioriteras? Och släng gärna in andra tips så kan det bli inlägg om det istället! Alltid kul med input!

söndag 24 juli 2016

En småsparares konkurrensfördelar


Ett slags misstag jag gjort är att under många år bara kolla på bolagens konkurrensfördelar. Ett ännu bättre perspektiv är att kolla vad du som (små)sparare kan ha för konkurrensfördelar. Vilka fördelar har du mot en fondförvaltare eller en riktigt stor placerare, om du vill försöka slå dem?

Tänk dig att du är en liten och tanig typ som kastas in i en amerikansk fotbollsmatch. Du står där plötsligt med bollen och ska ta dig över till andra sidan planen. I mitten huserar stora biffiga typer som med bistra miner börjar peka åt ditt håll, och dessutom har headset till statistikcentraler och professionell utrustning. Ute på kanten finns färre och mindre motspelare och mer fri yta. Givetvis ska man inte springa in i mitten och stångas utan försöka smita förbi på kanten. Men många småsparare springer rakt mot mitten. Det är vad du gör när du köper stora bolag.

Jag tror att det simpelt uttryckt handlar om att förstå hur fonder agerar. Och sedan göra tvärtom för att utnyttja deras svagheter. Sök upp de ytor av marknaden där du har färre stora motspelare. Det här gäller om du ska slå index, indexfonder är annars ett klokt val, men helst inte bara med stora bolag. Inspiration till inlägget kommer från en bra video med Microcapclub, en läsvärd artikel från Old School Value och kloka Buffett-tankar. Alla tre rekommenderas varmt!

Satsa på mindre bolag: Ja!
Ju mindre kapital du själv har, desto lättare är det köpa in sig i små bolag. Och småbolag går över tid bättre än stora bolag, se tidigare inlägg om det. Av världens dryga 40 000 aktier kanske 20 000 är rätt ointressanta för fonderna pga låg omsättning. Det gäller särskilt när indexfonder vinner mark. Även större enskilda sparare kan vara hindrade att köpa aktier i små bolag. Ska du gå in med stora summor måste du antingen höja kursen eller köpa upp bolaget. En fond skulle också få för många innehav.

Det handlar om att spela där fonderna inte spelar och på så sätt höja dina chanser. Ytterligare en liknelse: Tänk dig att du går till en mindre sjö och fiskar med metspö och att fondernas fiskebåtar som håller till i större vatten inte kan ta sig dit:-) I en fondpodden-intervju var det någon emerging-markets-förvaltare som sa att det första de gjorde vara att screena bort alla bolag som inte hade riktigt god likviditet. Tack får man säga som mindre sparare och utnyttja möjligheten! Jag gör numera precis tvärtom: Screenar bort alla stora likvida bolag. Att fiska dominanta småfiskar som kan växa till sig och hoppa över till större sjöar, det tror jag är melodin :-)

I mindre bolag har du en chans att uppnå en informationsfördel mycket lättare eftersom bolaget följs av färre eller inga analytiker.

Satsa på färre bolag: smidigt men inte nödvändigt?
En fond måste äga relativt många innehav för att få tillräcklig likviditet och riskspridning. De måste kunna sälja ifall fondandelsägarna trycker på säljknappen. I fondpodden-intervjun med emerging-markets-förvaltaren nämndes också att de satsar på de 25-30 absolut bästa idéerna. Det var en regionfond så globalt skulle väl bli säg 100 bolag. Jag satsar på mycket färre idéer.

Jag är är ändå kluven i frågan om antal bolag Jag tror du kan lyckas med såväl 5 som 50 aktier i portföljen*. Men med färre bolag är det i alla fall smidigare att avvika från index. Du satsar också på de bästa idéerna för Idé nr 1 kan väl inte vara lika bra som idé nr 50?

*Frågan är väl hur mycket du avviker från index, oavsett antal bolag, Peter Lynch hade väl hundratals aktier och slog index med råge. Klart är att du måste ha färre bolag än index för att avvika från index, eller? Nej, haha! Gick ni på den? Som 4020 visat så slår ett oviktat (likaviktat) index ett vanligt börsindex över tid. 

Andra fördelar?
Du har inga problem att undvika vissa branscher och övervikta andra som konsumentvaror eller någon bransch du själv jobbar i. Du kan också undvika dåliga bolag helt, jag själv skulle t.ex. inte köpa Ericsson, Med en egen liten egensnickrad "fond" så får du den placering du just tror på utan att få med annat på vägen.

En fond måste också agera när dess andelsägare säljer. Kommer det in säljordrar så ska de utföras. I din portfölj kan du välja att inte trycka på säljknappen även om andra gör det. Andra fördelar skulle kunna vara att du inte behöver vara fullinvesterad, även om jag själv valt att vara det

Synpunkter?
Vad tror du om småspararnas fördelar? Jag tror att gå mot mindre bolag är det absolut viktigaste.
Vilken fördel har du jämfört med en fond? Och utnyttjar du de fördelarna?

söndag 17 juli 2016

Dags att svära i utdelningskyrkan?


Den som följt bloggen ett tag ser att jag har gått ner i bolagsstorlek ganska rejält. Förhoppningsvis har jag inte gått ner i bolagskvalitet utan jag fokuserar på små marknadsledande bolag. En given frågeställning är om jag alltid ska kräva utdelning i de bolagen. Ett mindre bolag kanske mer naturligt ska återinvestera i verksamheten. Begär jag det omöjliga när det bolaget ska vara litet och ha tillväxt, starka konkurrensfördelar, goda finanser och utdelning?

Det handlar också om investeringshorisonten. Ska jag leva på utdelningarna om säg 10-15 år (hypotetiskt, jag kommer fortsätta arbeta) krävs då verkligen utdelning idag? I riktigt små bolag så kommer den stora avkastningen inte alltid från utdelningen utan en kursuppgång. Riskerar jag att sålla bort guldkorn om jag lägger ribban för högt?

I korta drag: Är det dags att svära i utdelningskyrkan? Som utdelningsfundamentalist överväger jag tanken att "synda" med frestande bolag som har allt - utom utdelning.

Olika lösningar
Ett antal olika vägar finns att gå:
  • Ett första steg är att inte ställa samma krav på utdelning för små tillväxtbolag. En låg eller till och med symbolisk utdelning skulle kunna vara okey. 
  • Nästa steg skulle vara att ha ett mer mjukare kriterium, att bolag ska kunna ge utdelning. Då fokuserar jag på kassaflöde istället. Och så länge som bolaget investerar i verksamheten med hög förräntning borde jag vara nöjd.
  • Fullt ut så skulle jag bortse från utdelning. Kursuppgången är det stora och konkurrensfördelar, tillväxt och goda finanser är fullt tillräckligt som krav när det gäller små tillväxtbolag. Utdelning är bra men inte nödvändigt. Och om man skulle köpa riktigt smått, som onoterade bolag blir kravet nästan orimligt.

Utdelning ändå ett krav?
Några skäl talar emot:
  • Större risk för sämre bolagskvalitet om inte utdelning finns där. Dividends dom't lie!
  • Det går att hitta bolag som har "allt", särskilt om du letar globalt. Kolla in portföljen t.ex. :-)
  • Om ett bolag inte delar ut idag finns det inget som säger att de delar ut imorgon heller.
  • Utdelningen är ett sätt att belöna aktieägarna och låta dem få del av vinsterna. Jag är därför svag för även en "symbolisk" utdelning. Är den sista investeringen verkligen så givande? Att dela ut kan tvinga ledningen att hushålla med pengarna och prioritera hårt. 
  • Med utdelning sitter ledningen extra tydligt i samma båt som aktieägarna - om de äger en stor andel själva. De kan hålla lönen nere om de istället får "lön" via utdelning.
  • Jag är van att värdera och bedöma sådana bolag.

Sammanfattning
Jag håller ändå troligen kvar kravet på utdelning men accepterar en mycket låg direktavkastning för mycket små bolag. Vad säger ni? Är jag för hård? Ge mig ett småbolag som har tillväxt, starka konkurrensfördelar och goda finanser... så kanske jag blir frestad trots allt.

I grund och botten är jag en utdelningsinvesterare och är inte beredd att släppa det kravet. Inte än i alla fall.

Hur gör du? Och ställer du lägre krav på mindre bolag - tänker särskilt på krav på utdelning.

söndag 10 juli 2016

Fingerprint: En Toivonen?


Här kommer något så ovanligt som en titt på ett populärt bolag. Med tanke på allt som skrivs och sägs om Fingerprint så blir jag lite "anti" till att köpa och skriva om dem. Populära småbolag går också statistiskt sett sämst som bolagstyp. Men de tycks bryta mot alla vanliga regler och påminner om en nål i en höstack (men jag är rädd att sticka mig). Kursen står i cirka 95 kr när detta skrivs.

Aktiefokus (Analysera mera) har skrivit om dem och framförallt har Spiltan köpt in sig (!) vilket gör mig nyfiken på att se om det "finns något där". Kom ihåg att jag är ute efter mindre bolag med hög eller växande utdelning, starka konkurrensfördelar och goda finanser. Fingerprint är tillräckligt små eftersom de globalt räknas som mid-cap.

Det jag ser är en tillväxtstjärna som börjar stanna i sin utveckling och till och med förväntas ge utdelning. Men framtiden tycker jag är för osäker, historiken för kort och riskerna något för stora. I alla fall tänker jag så nu.

Checklista

1. Funnits i 10 år och delat ut de senaste 2 åren
Fingerprint har funnits länge men inte delat ut någon vinst ännu. Om jag går på checklistan faller de här. En mindre strikt anpassning är "förväntas dela ut i närtid" och då är de med i matchen.

2. Utdelningsväxare eller högutdelare?
De är en framtida utdelare. Enligt genomsnittsprognoser på 4-traders kommer utdelning våren 2017 för verksamhetsåret 2016. De förväntas dela ut 0.67 kr per aktie för 2016 vilket sedan förväntas stiga till 1,3 kr per aktie för 2018. Fina framtida höjningar alltså men givetvis vet man inte vart det landar.

3. Enkel verksamhet som man förstår sig på och gillar
Nja, jo...kanske det. Jag vet i alla fall vad ett fingeravtryck är. Fattar vad de gör men inte tekniken bakom i detalj. Tillräckligt enkel verksamhet ändå för att vara teknikbolag tycker jag. En 5-åring kan förstå vad det handlar om.

4. Starka konkurrensfördelar, gärna en "vallgrav"
Här är min stora invändning. Visserligen kan man argumentera för att de har starka konkurrensfördelar idag. Men är de bestående? Det handlar om teknik, där utvecklingen är ganska snabb. Siffrorna ger visserligen en indikation på att något finns där. Eller vad sägs om en avkastning på egna kapitalet, ROE på ca 100%. Det är typ dubbla H&M, vilket tyder på överlönsamhet.

Men överlönsamhet lockar också till sig konkurrenter. Prognoserna talar om en halverad ROE på 50% för 2017 och går man några år tillbaka i tiden är värdena negativa. Underlönsamhet med andra ord. För att vara säker på bestående konkurrensfördelar vill jag helst se att den har bestått under längre tid. Jfr H&M som trots allt presterat överlönsamhet under många år.

Nu är det i och för sig ett trendbrott att de halkat sig över till plus. Men jag är för rädd att marginalerna sjunker när konkurrenterna kommer in på banan. Kärnfrågan är. Vad gör att överlönsamheten kommer att bestå? Låser man upp mobiltillverkarna? Blir man branschstandard? Måste tillverkarna välja Fingerprint, eller kan de lika gärna välja något annat i framtiden? Räcker patenten som skydd mot konkurrerande tekniker? Hur stort hot är t.ex. Gottodix, förlåt Goodix :-)

Och tar man en titt på solceller så har väl priset gått ner kraftigt de senaste åren. Ny teknik tenderar att minska i pris när fler aktörer och ännu nyare teknik kommer in. Detta gör mig rädd. Kanske överdrivet rädd. Är inte främmande för teknikinvesteringar men då föredrar jag nog småtråkiga betonglaserbolaget Somero. De har varit marknadsledare sedan 1980-talet och allt är något mer low-tech. Fingerprint har gjort en kanonsäsong eller två, men är de verkligen redo för landslaget?

5. Måttlig skuldsättning
Inga skulder.

6. Pålitlig ledning med egna innehav
Pålitlig är inte det första ordet jag tänker på ihop med Fingerprints ledning (i alla fall historiskt). Men det har kommit in nya personer och det finns ett relativt stort insynsägande. Ett frågetecken på grund av historiken.

7. Tillväxtmöjligheter
Visst, the sky is the limit! Frågan är om överlönsamheten kan bestå.

Värdering, summering och synpunkter
Värderingen är okey, men Fingerprint förväntas inte växa så snabbt. P/E 11 för 2016 och P/E 10 för 2018 ungefär. Här tycker jag Spiltan möjligen skulle kunna ha nämnt att tillväxten förväntas bli mycket lägre i framtiden. Om det inte är en tillväxtsaga längre så kanske det håller på att bli en utdelningssaga, vad vet jag. Och vad vet analytikerna? Bilden som prognoserna ger är en kraftigt avstannande tillväxt, men ändå tillväxt. En halvbillig spelare men de ser ut att ta mindre kliv i sin framtida utveckling.

Jag ser en avstannande tillväxt, på prognoserna, och en liten men tilltagande utdelning. För att prata fotbollsspråk så tror jag inte det här är varken Johnny Rödlund eller Zlatan. Däremot kanske en Toivonen. Hög potential men har närmat sig max, börjar bli långsammare och har inte lika stora steg kvar i sin utveckling. Det är en sak att köpa en oupptäckt Toivonen på free-transfer men nu är det inte rea sett till framtida (vinst)potential.

Vän av ordning kan väl tycka att Jonas Lantto är en bättre jämförelse men jag håller mig till Toivonen. Och jag kan givetvis ha helt fel. Fingerprint har överraskat förr och KAN vara en 22-årig Toivonen som istället för att hamna i Holland ska bli bejublat proffs i Barcelona. Vad vet jag :-) Förhåller mig ändå negativt neutral och tar inte ut Fingerprint till min portfölj. Men tar gärna emot synpunkter.

En disclaimer är också på plats. Är som ni märker inte så påläst och jag äger inte aktien. Har ingen intention att köpa inom närmsta tiden men är intresserad av kommentarer och debatt. Se det som ett generellt, okunnigt men nyfiket och fotbollsrelaterat diskussionsunderlag!