Okända utdelare - Novotek och Acando

Novotek

Vad gör dom?
Så här beskrivs deras verksamhet i senaste årsredovisningen:

Novoteks affärsidé är att leverera lösningar till sina kunder för att säkerställa deras behov av produktion, IT och automation. Lösningarna skapas av standardprodukter som samlar in, lagrar, analyserar och styr dataflöden hos kunderna. Tanken är att ge kunden frihet att var som helst se, styra, optimera och följa upp sina produktionsprocesser.

Det handlar vidare om industriell IT och automation och de tillhandahåller lösningar för
all datahantering från insamling och lagring till analys, visualisering och styrning.

Förstår jag vad de gör? Nja, inte riktigt. Jag fattar att det handlar om typer av effektiviseringar av olika slag, har försökt förstå mig på fliken "lösningar" på hemsidan men kommer till korta. För mycket teknik för att jag ska greppa exakt vad de gör. Om jag förstått rätt så erbjuder de både produkter, tjänster och lösningar (vad som nu skiljer dem åt).
 
Säkert en barnlek att förstå sig på för någon som är mer insatt i företaget eller branschen. Eller så har jag helt enkelt blivit lite trögare av sömnbristen som två småbarn ger. Två barn ger inte dubbelt så mycket sömnbrist utan typ fyra gånger så mycket sömnbrist som innan, om jag räknar rätt:-)

Hög eller växande utdelning?
Ja, 1 kr motsvarar 8 procents direktavkastning vilket är högt. Pga att 4-traders av misstag klassar bolaget som ett Schweiziskt bolag (!) så finns inga prognoser där. Inte heller via Financial times, Remium, Mangold eller andra källor har jag lyckats hitta prognoser. Man kan i alla fall hoppas på 1 kronas utdelning eftersom 4 av de 5 senaste åren haft just den summan. 

Starka konkurrensfördelar?

Så här står det i senaste årsredovisningen:

Novotek har en del olika konkurrenter eller konkurrerande lösningar. Det finns dock ingen som konkurrerar med samma affärsidé på marknaden idag. Siemens och ABB förekommer som konkurrenter. Det finns även mindre konkurrenter som specialiserat sig på dellösningar av kundernas problem. De stora konsultföretagen, exempelvis ÅF, Rejlers och Accenture, är mera kunder än konkurrenter eftersom de ofta använder Novoteks produkter och lösningar för sina kunder.

Låter bra men jag greppar inte kärnan i konkurrensfördelarna och det unika. Kanske har det med att göra att jag inte förstår vad de gör:-) På något sätt är de mer heltäckande, men kan inte någon annan snabbt bli lika heltäckande - jag förstår inte!

Starka finanser?
Ja, nettokassa

Är de en kandidat för portföljen?
Nej, inte i dagsläget. Jag fattar ju inte vad de gör! På något sätt så kan jag inte ta till mig det som de skriver. Att säga något överhuvudtaget om detta bolag vågar jag mig inte på. Antar att någon kan bidra med kommentarer... t.ex. att förklara på enkel svenska vad de gör!

Just Novotek nämndes som ett intressant bolag i kommentarerna till seriestarten och det är det möjligen om man bara förstår lite mer än mig. Att vinsterna tycks minska hela tiden är en negativ sak som man måste undersöka närmare.

Acando
För Acando som också finns på listan är det samma sak, jag förstår inte riktigt heller. De är dock något mer konkreta genom att de nämner att det handlar om Verksamhetsutveckling, Affärssystem och IT-lösningar. För mig verkar de i stort syssla med något som skulle kunna vara samma sak (dvs något jag inte förstår mig på!) En viktig skillnad är att Acando inte själva påstår att de har något unikt... och det låter sämre. Men jag är inte alls rätt man att försöka bedöma deras modell eller konkurrensfördelar.

Finns det några läsare där ute som har greppat dessa bolag? För egen del är det här bolag som får mig att längta efter Österrikiska Posten, Exxon Mobile eller något annat konkret som även en 5-åring kan förstå sig på. Verksamheten ska helst kunna beskrivas i en enda mening.

Är medveten om att det gått väldigt trögt i detta inlägg, men bolagen är helt klart utanför min kompetenscirkel. Behöver det vara dåliga investeringar, nej inte alls. Hoppas därför på input och att på kuppen lära mig något nytt...

Okända utdelare: eWork

Första bolaget på tur i serien okända utdelare är eWork.

Vad gör de?
Så här säger de själva: "eWork är en komplett konsultleverantör. Med tillgång till över 60.000 konsulter erbjuder vi specialister globalt inom IT, telekom, teknik och verksamhetsutveckling. Det innebär att vi alltid kan garantera leverans av rätt kompetens till rätt pris. Genom att samla dina konsultinköp hos oss sparar du dessutom tid, kan effektivisera administrationen och kapa kostnaderna."

Fattar jag vad de gör? Ja, men kanske inte på djupet eftersom jag inte är insatt i branschen. Det handlar mycket om teknik och jag vet inte exakt hur nödvändig deras roll som mellanhand är. 

Hög eller växande utdelning
Hög och antagligen växande!  Dryga 6 procent för 2013 och 7,5 procent för 2014 och 2015 enligt prognoser på 4-traders. Dock så har utdelningen varit lite ryckig genom åren så utdelningstillväxten är inte "säker" och genom åren får man vara beredd på sänkningar.

Starka konkurrensfördelar?
De är inte vilken konsult som helst utan en konsultmäklare. En mellanhand utan egna konsulter så de är lätta när det gäller kapital och har lågt capex. Det talar för låga inträdesbarriärer, men men... kanske har de något unikt? En ROE på 30-40 procent är i H&M-klass, men hur hållbart är det?

Är det till att börja med en nödvändig mellanhand? Onödiga "mellanhänder" kan ju kapas när det ska sparas pengar. Tror det finns ett utryck "beware of the middleman" men gissningsvis är det inte direkt tillämpligt. Jag antar att eWork fyller en funktion genom att spara tid för sina beställare eftersom de även sköter all administration. Jag kommer att tänka på en annan förmedlare i USA som odiskutabelt har starka konkurrensfördelar, nämligen CH Robinson. Där handlar det om lastbilar, lastbilschaufförer, frakter och liknande. Förmedling kan - när det blir rätt - vara väldigt lukrativt.

Deras konkurrenssituation ser ganska trevlig ut. Utdrag från Årsredovisningen 2012:

"eWorks nätverk med över 60 000 konsulter växer successivt och innebär en unik konkurrensfördel. I praktiken har eWork tillgång till hela marknaden. Samtidigt växer hela tiden eWorks kunskap om konsulterna i nätverket, och databasen förädlas ständigt, inte minst genom erfarenheterna som görs i de uppdrag som utförs av eWorkkonsulter.
Konsultmarknaden blir allt mer snabbrörlig. Snabba teknikskiften och förändringar på kundernas marknader gör att efterfrågan på konsulter kan variera mycket snabbt mellan olika specialistområden. Det breda urvalet i kombination med en genomarbetad systematisering av konsulternas profil och en effektiv, objektiv urvalsprocess gör att kunderna kan förvänta sig att snabbt få tag i den specialist som krävs för det aktuella behovet."

"I Sverige är marknadsandelen cirka 40 procent och eWork är väsentligt större än sina närmaste konkurrenter. I Finland är marknadsandelen omkring 30 procent. I Norge har eWork en marknadsandel kring 20 procent efter en kraftig tillväxt under 2012. Marknaden är här fragmenterad men en tydlig konsolideringstrend syntes under året. I Norge har eWork ett fåtal konkurrenter som är renodlade konsultmäklare. "

Här anar man en potentiell nätverkseffekt vilket är en sällsynt men stark fördel. Ju fler konsulter anslutna desto lättare att hitta uppdrag. Ju fler uppdrag desto mer attraktivt att ansluta sig till eWork. Har de en sådan fördel? Ja, kanske. Jfr med Blocket som vuxit ifrån sina konkurrenter. Men jag vet inte exakt hur väl nätverkseffekten fungerar inom IT-konsulter. Eller om deras tjänster är absolut nödvändiga. Vad säger någon som kan mer om branschen?

Man får nog tänka på att en nätverkseffekt kan göra det svårt att expandera till nya länder och marknader. Finns det redan en större aktör så har eWork ju en konkurrensnackdel jämfört med dem om nätverkseffekten är tillämplig. Det handlar kort och gott om att vara först och störst!

Goda finanser?
Japp, nettokassa

Är de en kandidat?
Ja, helt klart. Enda frågan för mig är detta med konkurrensfördelar. Är det tillräckligt höga inträdesbarriärer? Är deras tjänster helt nödvändiga?

Värderingen känns hyfsat billig. Om man utgår från 2015 så betalar man under 10 gånger fria kassaflödet, P/E 10 och får en direktavkastning på knappt 7,5 procent. Detta förutsatt att prognoserna på 4-traders slår in och att jag räknat rätt.

Det som framförallt lockar är den eventuella nätverkseffekten, höga utdelningen och ett extremt lågt Capex (0,03 procent av försäljningen enligt 4-traders). Med ett så lågt (underhålls)Capex omvandlas i princip allt kassaflöde till fritt kassaflöde. Och även om konkurrenssituationen inte är så bra som jag tror och hoppas på tycker jag inte värderingen är utmanande ändå.

Vad säger ni? Är eWork något att ha? Och är värderingen rimlig? Finns det några egentliga konkurrensfördelar att tala om, eller har jag gått på deras "säljsnack"? Är eWork pärla, svin eller någonstans mittemellan?

Ekonomiprat 11 december

Nästa ekonomiprat är nu öppet för anmälningar. Jag har bokat 20 platser, vi får se om de går åt. Anmäl dig i kommentarsfältet, eller via ett separat mejl. Platsen blir Belgobaren, Bryggargatan 12, onsdagen den 11 december från kl 18.

Alla som vill kan förbereda ett case. Inget måste men det kan ju vara en kul och nyttig grej. Tanken är att man har med sig en investeringsidé, t.ex. ett bolag som man tycker är värt att investera i. Sedan går man laget runt. För att få någon slags struktur på det kan man följa dessa tre punkter om man vill: Vad gör bolaget? Vilken utveckling kan man hoppas på? Finns det något som gör dem bättre än konkurrenterna?

Eller så pratar vi bara på lite fritt, det behöver inte vara så himla uppstyrt, men det här kan ju vara något att samlas kring och en start för många varierande diskussioner.

Sen kan man ju också fundera på några "stadgar":-) Som att kvällen måste innehålla något citat av Warren Buffett, att H&M:s utveckling ska tas upp, samt att minst ett förhoppningsbolag bör sågas vid fotknölarna! Nja, sånt diskuteras nog bäst efter en öl eller två.

Jag kommer också att dela ut en lapp på plats med några ämnen ifall det är så att samtalsämnena tryter - vilket jag dock inte tror.

Hoppas på god uppslutning och att det blir minst lika trevligt som sist!

Till söndag kommer förresten några tankar om eWork. Ha det gott så länge!

Med vänliga hälsningar
Gustav

Ny serie - okända svenska utdelningsaktier

Nu startar en ny serie inlägg som främst rör mindre svenska bolag. Finns det några okända utdelare som är lätta att missa? Och som ändå har hög kvalitet?

Jag har hittills fokuserat ganska mycket på utländska aktier, och vill kolla av att jag inte missat något intressant svenskt bolag. Storbolag är välkända och de har jag (förhoppningsvis) hyfsat bra koll på själv. Men hur många har t.ex. hört talas om Ework, Nordkom eller Skånska Energi som intressanta utdelningsaktier?

Anledningen till "omtaget" mot svenska aktier är att portföljen inte ska få en alltför stor vikt mot utländska innehav. Ser helst inte mindre än 40 procent svenska bolag i portföljen. När det här är gjort ska jag återgå till fler intressanta utländska case.

Via diverse screeningar (främst Financial Times) och titt på prognoser (4-traders) finns en del lovande svenska kandidater där vissa var nya åtminstone för mig.  Förutsättningarna är fortfarande att bolaget ska ge utdelning, ha goda finanser och starka konkurrensfördelar.

Syftet
Inläggen ska få ordning på mina egna tankar och få in kloka synpunkter. Framförallt tycker jag konkurrensfördelar är den riktigt svåra biten. Är det en bransch man inte har koll på är det svårt att bedöma bolagets konkurrenssituation. Ofta får man ju väldigt bra kommentarer och en intressant diskussion i kommentarsfältet. Vem vet, någon som läser kanske t.ex. jobbar hos en konkurrent till bolaget i fråga, och då sitter man inne med massor av värdefull kunskap.

Syftet med serien är alltså att:

• Gå igenom mer okända bolag så att jag verkligen inte missar något bolag i Sverige
• Bedöma dem mot mina tre huvudkriterier: Hög eller växande utdelning, starka konkurrensfördelar, och goda finanser
• Få hjälp med synpunkter, främst kring konkurrensfördelar och värdering.

Listan på kandidater
Tanken är att beta av två bolag åt gången i varje inlägg under en tid.

Är det någon som har bra koll på något bolag redan nu? Är något bolag "skräp" som ska ryka från listan direkt? Och är det något bolag jag missat?

• 2E group
• Acando
• Addtech (ny)
• B&B Tools (ny)
• Bahnhof
• Biotage
• BTS Group
• Cellavision
• Cision (ny) 
• Connecta (ny)
• DGC One
• Diös (ny)
• Electra gruppen
• Elverket Vallentuna
• Ework
• Fortnox (ny)
• Hifab
• Homemaid
• Indutrade
• Intellecta (ny)
• ITAB shop concept
• Knowit (ny)
• Kopparbergs (ny)
• Lagercranz (ny) 
• Lammhults design (ny)
• Lovisagruvan (ny)
• Micro Systemation
• Midsona
• Meridox
• NAXS
• Net Entertainment
• Nordkom (ny)
• Novotek (ny)
• OEM International
• Oriflame (kanske känt, men ändå...)
• SJR
• Skånska Energi
• Softronic
• Tribona (ny)
• Trigon Agri
• Venue Retail group
• Wise Group

Tre köpkandidater - tips och synpunker tas gärna emot!

Har under veckan sålt G & L Beijer och Gentex. I Gentex fall blev det en stor vinst. Räknade ganska mycket på båda och tycker att de ser dyra ut sett till deras kvalitet. I G & L Beijers fall handlar det om att jag kanske inte bedömt kvaliteten korrekt från början, medan Gentex rusat och "lyste rött" vid alla beräkningar jag gjorde.

Mer fokus på värdering
Den som följt bloggen ett tag ser ett ökat fokus på värdering. I kommentarerna senast var jag dock ute och cyklade och pratade om "psykologiskt stöd vid 300 kr" (vilket är långt ifrån värdering).  Det ska ses som ett tillfälligt snedsteg.

Framförallt kikar jag på:

• Pris för fria kassaflödet (P/FCF)
• Pris för vinsten (klassiska P/E)
• Utdelning (Yield)

Sen gillar jag att spana två år framåt utifrån de prognoser som finns tillgängliga på 4-traders. Visst är det bara prognoser men jag tycker de ger en intressant bild och något mer än bara historiken. Värderingen sätter jag också i relation till bolagets kvalitet. Ett bolag som ständigt höjer utdelningen, har hög "return on equity", en stark vallgrav, låg skuldsättning etc är jag givetvis beredd att betala mer för.

Tror du det är rätt nyckeltal att kika på?

 
Köpkandidaterna
Försäljningarna i H&M, G&L Beijer och Gentex gör att det nu finns en hyfsat kassa till att göra ett eller flera inköp. Funderar på dessa bolag:

Exxon Mobil
Bolaget behöver knappast någon närmare presentation. Här handlar det om ett kvalitetsbolag med ständigt stigande utdelningar, hög "return on Equity", stark vallgrav och hyfsad nettokassa. De uppfyller definitivt mina krav på växande utdelning, starka konkurrensfördelar och goda finanser.

Sett till 2015 så betalar du 10 gånger fria kassaflödet, 11 gånger vinsten och förväntas få en utdelning på dryga 3 procent. I alla fall om prognoserna på 4-traders stämmer och om jag räknat rätt. Det tycker jag är ett bra pris för dem. Morningstar räknar med 4 stjärnor (= köpvärd) och jag håller med.

Minus är känslighet för råvarupriser. Möjligen lite etik-minus också.

Handelsbanken
Också ett välkänt bolag. Har ägt dem tidigare men är sugen på att köpa tillbaks dem även om de nu är dyrare.Visst har de sänkt utdelningen under finanskrisen, men det avskräcker inte mig numera. De har riktigt hög kvalitet i form av att de är en del av bankoligopolet, har en decentraliserad struktur, lågt risktagande och nöjda kunder. Tillsammans med Avanza är det den bank i Sverige jag är mest sugen på att äga.

Kravet på goda finanser är svårt att räkna på när det gäller banker. Anser dock att de utmärkt sig som en bank som står med fötterna på jorden.

Det som talar emot är att de känns rimligt värderade. Morningstar räknar med 3 stjärnor (=rätt värderad) och jag håller med. Exxon och Posten (nedan) tycker jag ser snäppet billigare ut. Men i dagsläget saknar jag bank i portföljen.

Österrikiska posten
I min portföljgenomgång sticker de ut som ett köpvärt bolag, trots att kursen gått upp en hel del. Visst har de inte allt (vinsttillväxten är dålig) men annars finns väldigt många kvaliteter: Hög direktavkastning, stark vallgrav, nettokassa, och en verksamhet som får betraktas som basal och konjunkturokänslig. Sett till 2015 betalar du 15 gånger fria kassaflödet, 15 gånger vinsten och får en utdelning på 6 procent. Inte någon superrea men sett till kvaliteten tycker jag det är köpvärt.

Se även min gamla genomgång av dem i den här länken. Möjligen kan man tycka att det är galet att köpa något som handlar om fysiska brev... men, näthandel kan också gynna en poströrelse, och folk slutar inte skicka brev "som ett brev på posten". Det handlar om långsammare förändringar som förhoppningsvis kan mötas med en lägre kostnadsmassa (nu börjar jag nog svamla så jag stannar här).

Tips och synpunkter?
Vad anser ni om dessa bolag. Och är de köpvärda på dagens nivåer?

Finns det bättre alternativ som uppfyller mina krav på hög eller växande utdelning, starka konkurrensfördelar och goda finanser? Kom gärna med tips!

Ska nog också nämna att jag inte är så jätterutinerad när det gäller värdering. Jag är också villig att betala extra för bolag som uppfyller mina kriterier, så en brasklapp av detta slag är nog värt att nämna... (Uppdatering 131107) 

Varför går det dåligt för Skåne-Möllan?

Skåne-Möllan har inte gått något vidare på börsen. Som aktieägare så undrar man vad som händer. Vinsten går från 24 miljoner 2012 till cirka 12 miljoner per år för 2013. Jag trodde de skulle vara stabilare än så - särskilt med tanke på den fina historiken och den nybyggda kvarnen.

Som alltid så finns det flera möjliga förklaringar till en kräftgång. Men det svårt att veta exakt på grund av knapphändig information. Den stora förklaringen enligt senaste delårsrapporten är: "Det lägre rörelseresultatet beror på ökade kostnader för spannmålsråvaran som endast delvis kunnat föras över till kund". Det står också att "Volymen specialprodukter har ökat under perioden medan volymen kvarnprodukter är lägre jämfört med föregående år".

Skåne-Möllan är alltså beroende av råvarupriser, men vad är så himla speciellt i år jämfört med tidigare år? Tyvärr talar det faktum att man inte kan föra kostnadsökningar vidare i nästa led för att konkurrensfördelarna (ur den synvinkeln) inte är så starka. Svag "pricing power" med andra ord.  Men varför ett vinstras på 50 procent? Är det tillfälliga problem eller något bestående? Vill även betona att det från min sida handlar om gissningar, oftast mindre kvalificerade sådana. 

Högre spannmålskostnader?
Ökade kostnader för spannmålsråvaran sägs ju vara förklaringen. Veteprisets utveckling kan få en stor effekt eftersom prisökningar inte alltid kan föras vidare till kunden. Men vetepriset har gått från 230 ner till 200 under 2013. Antar därför att prisstegringarna under 2012 är de som märks av nu. De köper nog in vetet vid skördetiden och lagrar det. Och priset var högt förra året. Kan det vara största förklaringen till de lägre marginalerna och vinsten? I och med att vetepriset är lägre nu blir det i så fall bättre vinst nästa år? Eller? Länk till en graf för veteprisets utveckling.

Prissäkringar som slår fel?

Veteprisets utveckling i sig är en sak. Tror också att Skåne-möllan prissäkrar sina leveranser. Sådana försäkringar kan slå mer eller mindre fel och i värsta fall bli kostsamma. Kan för lite om det, men med 60 miljoner på banken borde de väl kunna köra med "rörligt" vetepris? Här är en artikel som handlar om prissäkringar.

Kan vara en förklaring men jag vet inte hur stor effekt det eventuellt har haft, infon är knapphändig!

Tappad volym och marginal på kvarndelen?

Skåne-Möllan har verkligen något speciellt i form av sin specialkvarn. Det är något unikt och patenterat. Men hur stor del står den för? Allra mesta delen av vinsten kommer fortfarande klassisk kvarnverksamhet. Här kan marginalerna pressats och i värsta fall har de tappat något kontrakt.

Det står ju att volymen är lägre än förra året, och då undrar man om inte t.ex. ICA valt att mala sitt mjöl någon annanstans. Eller så har de blivit hårdare förhandlare vilket förklarar sämre marginal? Eller så säljer Möllarens (Skåne-Möllans eget varumärke) sämre än innan. Inte vet jag!

Utspädning p.g.a. fler antal aktier?
En simpel förklaring till vinstminskningen är att vinsten ska delas på fler antal aktier. Transaktionen där Norgesmöllena klev in som storägare gjorde att totalt antal aktier steg från 1 000 000 till 1 100 000. Rimligen borde emissionen underlätta tillväxt...men vad gör de med pengarna? Ja, inte särskilt mycket så som jag kan se. De har inte ökat antalet anställda eller börjat planera för en ny kvarn. Nyemissionen framstår hittills som omotiverad.

Rimlig värdering efter raset?

Mangold bevakar aktien och jag tänkte köra några beräkningar på det. Observera att jag inte så erfaren kring detaljerade värderingar och att jag tar rygg på uppgifterna från Mangold.

Aktien handlas nu kring dryga 300 kr. För 2015 förväntas resultatet bli följande:

• Vinst per aktie 20 kr per aktie
• Fritt kassaflöde 24,5 miljoner, 22,3 kr per aktie
• Utdelning på 14 kr per aktie

Omvandlar vi det till vilka multiplar man betalar för 2015 (obs!) på kurs 300 så blir det

• PE-tal på 15 - halvdyrt
• P/FCF på 13,5 - ok
• Dividend yield på 4,6 - ok

Inte så värst billigt trots raset i aktiepris, men inte så värst dyrt heller. Har jag inte glömt något? Hmm... vad sägs om de 38,8 miljoner som finns i kassan. Det motsvarar 35 kr per aktie. Drar man bort kassan från aktiepriset och räknar med 265 kr (300 -35) så ser det plötsligt billigare ut. PE-talet för 2015 - rensat för dagens kassa på 38,8 miljoner - blir då 13,25 på 2015 års vinst. Inte direkt billigt men inte lika dyrt.

Kunde i alla fall själv inte motstå frestelsen att öka (ja, här anar man en känslomässig bindning till Skåne-Möllan). Köpte på mig några småposter på 315, 310 och 300. Största delen av mitt innehav har jag köpt dyrare. Nackdelen är att det är svårt att bli av med aktierna om det var fel. Inlåsningseffekten med den dåliga spreaden är inte trevlig så egentligen borde man vara riktigt säker på sin sak.

En anledning till att äga Skåne-Möllan trots deras värdering. är att det någon gång skulle kunna komma något bud. Ser man till ägarstrukturen finns några äldre huvudägare. Kapitalstarka norrmän har klivit in som ny storägare i samband med överlåtelsen och nyemissionen sist. Inte helt långsökt för mig att de i framtiden går in tyngre eller köper upp hela Skåne-Möllan. Men, men...det är bara spekulation.

Oförändrad eller sänkt utdelning i vår?
Jag hoppas... ska inte säga att jag tror... på oförändrad utdelning, trots att de då skulle dela ut mer än vinsten. Mycket beror väl på vad kassan annars ska användas till. Hade gärna sett någon till kvarn, uppköp av något näraliggande affärsområde eller vad som helst (ojdå, nu gick jag lite långt). Som det är nu sitter väl pengarna mer eller mindre på bankkonto. Hellre på mitt bankkonto än Skåne-Möllans:-)

Testade deras webbshop
För den som missat det så har Skåne-möllan startat en webbshop. Testade själv deras nyttokärnor. Mycket goda, nyttiga och ett bra alternativ till pasta och bulgur. Uppskattades av nästan hela familjen. Tyvärr såpass nyttigt och gott att lilla sonen fick magknip efter en stor portion av alla fibrer... så nu får vi begränsa hans intag och jag kände mig skyldig till plågorna.

Sammanfattning

350 kronor per aktie betalade norrmännen oktober 2012 och de har säkert gjort en grundlig analys. Sen har i och för sig resultatet försämras. Jag har ökat lite lätt, men det är med tvekan. All fin historik och den unika kvarnen till trots - de var inte så stabila som jag trodde. Det stör mig att de investerat så mycket i nya kvarnen till ett hittills så magert resultat. Eller så var 2013 ett år när allt gick fel: prissäkringar, förändringar i vetepris och utspädning i en giftig cocktail. Vi får se om något år eller två.

Idag har jag Skåne-Möllan för att få hög utdelning (om den behålls!), chansen till uppköp, och kommande tillväxt för deras unika specialprodukter. Mot detta talar kräftgång i vanliga kvarnverksamheten (?), höga vetepriser och en kassa som de inte tycks ha några planer för alls. Egentligen borde man ju bli alltmer positiv till ett bolag när kursen går ner, men psykologiskt är det lätt att agera tvärt om... särskilt när resultatet också försämrats.

Hur ser du på detta bolag? 

Familjen fick "utdelning" i fredags!

I fredags fick familjen den bästa av alla tänkbara utdelningar! En liten tjej föddes hastigt och lustigt, men allt gick bra både för henne och mamma (och pappa givetvis). Som tur var vände jag direkt efter att jag kommit fram till jobbet när första känningarna kom, annars hade jag missat kalaset.

Familjen har nu en väldiversifierad "barnportfölj" bestående av en kille 2,5 år och en tjej på 2,5 dagar. Växande "utdelningar" är alltid trevligt även om de ibland kan göra en sömnlös!

Enda aktierelaterade saken jag tänkte på var att barnets första blöja var en Pampers - kunde inte undgå att tänka på det. Något av en konkurrensfördel för Procter & Gamble (Pampers ägare) att ha samarbeten med sjukhusen och vara först på plats. Är de bara tillräckligt bra så finns ingen anledning att byta. Eller ja, nog kommer man byta blöja hela tiden... jag tänker på blöjmärke.

Just nu har jag inte så mycket att säga angående aktier - har lite svårt att fokusera på det. Det tar på krafterna att föda, framförallt för kvinnan men även för partnern (frustrerande att inte kunna påverka). Har man dessutom ett barn sedan tidigare så tillkommer ett ytterligare mått av planering och utnyttjande av goda vänners gästfrihet eftersom lillkillen inte ska vara med på plats.

Det jag ändå kan nämna är att barnen faktiskt blir ett skäl till att hålla på ännu mer med sparande och investeringar. Nu måste jag ju spara dubbelt så mycket för att kunna ge lillkillen lika mycket som innan. En välkommen uppförsbacke:-) Månadssparar förresten i egen Avanza Zero och Didner & Gerge Sverigefond till dem i egen ISK. Ska komplettera med någon globalfond, t.ex. Skagen eller Didner & Gerge. När beloppet blir tillräckligt stort kommer även enskilda aktier på tal och då ska särskilt Simon Property Group och Tyratech undersökas. Gissa varför? Och ja, jag vet att det är lite galet. Hur sparar du till dina eventuella barn?

Sen funderar jag på en inte alls aktierelaterad fråga men... men har någon tips på vad man bör tänka på när man går från ett till två barn så är det välkommet. T.ex. gäller det väl att involvera det äldre barnet så att denne inte känner sig utanför.

Hade egentligen tänkt att skriva något om Skåne-Möllan, men barnet hann före. Tar en break på en vecka eller två - och återkommer då med förnyad kraft.

Hälsningar
Gustav

Investera på väg till jobbet - tankar om klädbolag

En gammal serie som nu får en fortsättning är "investera på väg till jobbet". En kort resumé är att jag vaknade i en Svanesäng, möttes av en krabat i Polarn & Pyret-kläder, öppnade kylskåpet och hittade varor från Hemköp som kanske mumsades upp. Så vad brukar hända sen? Ja...spänningen är nog inte olidlig.

Men morgonrocken byts faktiskt ut mot "arbetskläder". Här ligger H&M inte särskilt högt på min lista. De har en mycket större plats i portföljen än i garderoben. Oftast brukar jag slänga på mig något från Brothers, MQ eller i "värsta fall" Kapp Ahl. Någon gång ska garderoben storstädas och genomgå en totalrenovering men under småbarnsåren kanske det inte är läge för 1000-kronorsskjortor.

Brothers är en del av RNB och det är tyvärr ingen aktie för mig. Ingen vinst, ingen utdelning och inget intresse från min sida.
 
MQ är en aktie som i alla fall visar vinst och ger utdelning. Tyvärr inte helt pålitlig utdelningshöjare då utdelningen för 2013 förväntas bli ganska låg enligt 4-traders (halvering från året innan). Sedan sticker den i och för sig iväg uppåt 6 procent för 2015 enligt prognoserna, men något riktigt kvalitetsbolag är det antagligen inte. "Return on Equity" är inte mer än 6-7 procent vilket kan jämföras med H&M:s dryga 40.

Kapp Ahl är opålitlig värre. Se bilden nedan som visar vilka tvära kast det är hela tiden. Och inte vet jag - men är det inte också ett rätt mesig butik? Måste ju vara det eftersom jag handlar där:-) Och några skalfördelar är väl knappast att tala om när det gäller inköpspriser, logistik etc. I alla fall inte jämfört med H&M. Prognoserna på 4-traders är dock inte så tokiga för framtiden, Return on Equity uppemot 15 och så. Men för osäkert för min del med tanke på historiken.

Bild från corporateinformation.com

Varför är inte alla klädbolag mini-H&M?
Man kan undra varför inte RNB, MQ och Kapp Ahl har lika fin och jämn utveckling som t.ex. H&M och Zara. Uppenbarligen så kan ju klädbranschen innehålla riktigt stabila och pålitliga bolag. Min lilla gissning är att de är för små och därigenom känsliga för felsatsningar, modenycker och konjunktursvängningar. Men nog är det märkligt att H&M kan ha marginaler på 40-50 procent när andra bolag i branschen knappast går med vinst. Eller kanske inte? H&M är ett av världens starkaste varumärke och har en jämn och stadig ström av nya kunder och nya butiker. Skulle man bara räkna existerande butiker så blir väl H&M bli något svajigare.

Skor brukar alltsomoftast köpas in på Ecco. Synd att de inte är börsnoterade, hade annars varit något att kika på. Superstarkt varumärke och höga vuxenpoäng första gången jag köpte Ecco.

Och angående varumärken generellt testade jag en lite udda grej. För "testa mig själv" hur mycket jag ser på förpackningen och inte varan köpte jag en Eldorado-deoderant. Sådana finns faktiskt, hör och häpna! Och kostade 1/5 av en vanlig deo. Men det var ett motvilligt köp och det är nästan så att deon luktar lite illa bara man tittar på den. Nej, den skulle i teorin till och med vara bättre än Axe men det funkar inte så i praktiken. Varumärke - och förpackning - får riktigt stor effekt.

Kan det här vara ett fenomen som slår igenom även i klädbutiker? Är sämre kedjor bland annat sämre på att "förpacka" det totala erbjudandet lika fint som H&M? Nja... det är nog långsökt. Antar att det mycket mer handlar om de faktorer jag varit på innan (storlek, modekänslighet, nya butiker etc).

Avslutar med några små frågor:

• Var handlar du dina kläder?
• Har du någon klädaktie - förutom H&M - i din portfölj?
• Vad gör enligt dig H&M så mycket stabilare än resten?

Rapport från ekonomiprat - och fortsättning följer!

Vi blev 10-talet personer som anslöt. Nog kände man sig lite nervös på väg in, hur ska det här bli? Men det blev himla bra faktiskt. Detta kommer att bli ett återkommande tema.

På plats fanns bland annat representanter från Christoffers investeringsblogg, Snåljåpen och Trygg Framtid samt en bank som börjar på A och som är bra på att bevaka bloggar:-) Åldern varierade mellan 23 till 40+. Överhuvudtaget var det ett glatt gäng och en skön blandning av folk med intresse för ekonomi som en gemensam nämnare. Vissa hade sysslat med sparade en kortare tid medan andra var rutinerade rävar.

Ämnena som togs upp varierade nog ännu mer och här är några axplock - reservation för att man fångar upp det som man hör närmast:

• Är H&M köpvärd?
• Vad ska man titta på när man bedömer aktier?
• Bra och dåliga aktieaffärer man gjort
• Peak energi?
• Banker och bolån
• Risk för dollarras? Vart är USA påväg?

En tanke som dök upp var att man till nästa gång t.ex. kan ta med sig en idé om investering i en viss aktie. Ännu mer fokus på värdeinvestering diskuterades också. Men det ska fortfarande vara ett brett forum där vi kan ta upp alla möjliga frågor.

Den noggranna läsaren hittar ett snabbare referat av kvällen på bloggen Snåljåpen och Trygg Framtid. Jag tyckte det var en riktigt trevlig och intressant kväll. Verkar som att vi hade samma bild!

Nästa gång blir förresten i december, preliminärt onsdag 11 december (uppdaterat) - återkommer om det!

Minskat i H&M

Har faktiskt minskat i H&M under slutet av förra veckan, och under denna vecka. Visst är H&M ett fantastiskt bolag, det handlar mer om värderingen.

Jag vet att jag ska ha ett långsiktigt perspektivt, men om något är övervärderat så är det nog inte fel att fundera på att minska. Grunden är "buy and hold" men jag kan tänka mig justeringar när något vuxit sig dyrt.

På grund av höga kvaliteten är jag visserligen beredd att betala mycket för H&M, men inte hur mycket som helst. Skälen till att jag minskat är följande:

• Du betalar över 20 gånger den förväntade vinsten 2015
• Du betalar knappt 25 gånger det förväntade fria kassaflödet 2015
• Medioker förväntad direktavkastning för 2015, 3,5 procent.

Jag anser att det är rätt saftigt trots den höga kvaliteten till trots. Reservationer för att jag räknat rätt och att det hela är prognoser (med 4-traders som källa).

Det hela är också lite av en test då jag håller på att utveckla en värderingsmodell som ska ge hjälp för att avgöra när aktier är köp- och säljvärda. Kommer mer på bloggen om den. Jag vill såklart inte sälja vid minsta övervärdering utan det ska verkligen vara läge att sälja/minska.

Nog är det lite som att svära i kyrkan att sälja i H&M men samtidigt så ser jag att jag är i gott sällskap av andra mer namnkunniga bloggare:-)

H&M har nu gått från plats 1 till plats 4 i portföljen. Den toppas av Famous Brands, Discovery Holdings och Johnson & Johnson. Pengarna gick till småposter i Skanska och Telia men framförallt en "krigskassa".

Vad är din syn på H&M? Tror du jag tänker rätt? Jag behåller ändå merparten av mitt innehav.

Ett bortglömt skäl till att äga aktier

Varför man äger aktier finns det givetvis många svar på. Men om man ser det hela i ett praktiskt och internationellt perspektiv så finns det tre huvudsakliga skäl:

1. Tillväxt. 
Ganska självklart faktiskt! Du äger ofta ett bolag för att framtida vinster kommer att öka. Sen är det inte alltid synonymt med ökad försäljning, t.ex. så kan ju minskade kostnader öka vinsten precis lika mycket.

2. Utdelning. 
Det här är mitt främsta skäl. Kan med fördel kombineras med tillväxt. För egen del ser jag det hela som en flytande skala där högre utdelning leder till mindre krav på tillväxt. Du får ju en slags tillväxt genom "ränta - på ränta"-effekten vid hög utdelning som du återinvesterar.

3. Sen var det något mer...
Ja, vad tror ni jag menar? Inte så värst vanligt i Sverige men Skistar är ett exempel på ett bolag som tagit ett steg i denna riktning.  Det jag pratar om är "rabatter" eller förmåner som aktieägare. I Skistar får man 15 procents rabatt på bokningar om man äger minst 200 aktier.

Knappast huvudsyftet med ägandet men kan ju vara bra reklam och ett sätt att öka intresset i bolaget. Tyvärr kan väl aktieintresset vara för lågt i Sverige för att det hela ska få stort genomslag.

Men så svårt eller komplicerat behöver det inte vara. Rabattsystem finns ju i många sammanhang. Om du är med i JUSEK får du billigare böcker på Adlibris. Som delägare i COOP får du återbäring.  


Hur skulle rabattsystem kunna utvecklas?
I Sverige är detta väldigt underutvecklat. Vad sägs om de här förslagen:

• 5 procent billigare kläder i H&M om du är aktieägare?
• Ingen fraktkostnad på nyttokorn från Skånemöllan om du är aktieägare?
• Obegränsat antal fria SMS om du äger aktier i Telia?
• Förtur till rabatterade aktier vid nyemissioner... ja just det, det har man ofta ändå:-)
• Lojalitetsbonus i form av högre utdelning om du ägt aktierna i t.ex. mer än 3 år? Holländska DSM försökte sig på detta, men stötte på hinder, läs mer i denna länk. Själv blir jag lockad av det bolaget eftersom tanken var god (har en analys på gång!)

Möjligen kan det finnas legala hinder, för att inte tala om administrativa besvär. Tycker ändå att denna del av bolagens verksamhet skulle kunna utnyttjas bättre. En aktieägare är ju ofta en riktigt engagerad kund som bör kunna användas och belönas bättre.

Tyvärr är det kanske så enkelt att aktieintresset är för lågt och att fördelarna inte uppväger kostnaden. Men lek med tanken att Clas Ohlson skulle ge 10 procents återbäring för aktieägare. Nog skulle det bli merförsäljning och en del nya aktieägare. Men skulle det uppväga kostnaden? Tveksamt?

Vad tror ni? Något att utveckla eller ett dött spår i Sverige? Eller ja, nu tänker jag lite snävt. Ska en Tysk eller Sydafrikan som köper 100 aktier i H&M få rabatt på klädköp? Många svenska bolag är ju globala... och alla aktieägare ska ju behandlas lika. Plötsligt så skulle en sådan åtgärd få en viss effekt.

Tankar om bestående konkurrensfördelar (vallgravar)

Själv letar jag som sagt efter tre saker hos ett bolag: Växande eller hög utdelning, starka konkurrensfördelar och goda finanser.

Tyckte det var på sin plats att skriva något om konkurrensfördelar då det är en så stor del av placeringsfilosofin.Vissa kan anse att konkurrensfördelar är överskattade eller redan är inprisat i kursen. Ja, nog kan det vara så. Men "vallgravar" som få har upptäckt kan vara väldigt billiga.

Och om man syftar till att köpa och behålla bolag en längre tid, så är vallgraven en mycket viktig faktor. Om en vallgrav tillräckligt bred och djup skulle man i princip luta sig tillbaka när man köpt,  (om man inte köpt för dyrt). Annars måste man bevaka bolagets ställning mycket oftare. Och har man otur finns en större konkurrent som gör att ens eget lilla bolag har en ständig uppförsbacke.

Att köpa vallgravsbolag minskar också risken för total förlust av kapitalet. Det är ju ett bolag som vid ett eventuellt snedsteg kan komma tillbaka. Och för att vända på det: Att köpa bolag utan vallgrav kan vara farligt. De kan tappa sina vinster och kassaflöden snabbt, eftersom dessa inte är skyddade.


Vilka konkurrensfördelar talar vi om?
Några olika bestånde konkurrensfördelar man kan tänka sig. Gemensamt är att de ofta kan omskrivas som inträdesbarriärer för nya företag. Observera att ett och samma bolag kan ha flera av dessa egenskaper.

• Lågkostnadsproducent. Ett bolags storlek eller geografiska läge kan göra att de producerar varor billigare än andra. T.ex. gör H&M:s storlek att de köper upp kläderna billigare.

• Immateriella tillgångar. Kan vara ett varumärke som gör att folk betalar mer för samma sak,  patent som hindrar att andra kopierar varan, eller politiska beslut. T.ex. har Fenix starka varumärken (Fjällräven) och läkemedelsbolagen skyddas av patent. 

• Inlåsningseffekter. Vem orkar byta bank hela tiden? Det kostar både tid och pengar, och kunderna blir svårrörliga. Och ska ett företag sluta använda Office-paketet? Ju mer det kostar och destu länge tid det tar att byta, ju större inlåsning. 

• Nätverkseffekter. Ju fler som använder tjänsten desto mer attraktiv blir den. T.ex. Facebook och Blocket gynnas av att fler använder tjänsten. Säljare lockar köpare och vice versa. 

• Geografiskt monopol (begränsad marknad). En mindre stad kanske bara har underlag för en hamn eller flygplats. En monopolsituation uppstår då eftersom ingen är intresserad av att konkurrera ut det existerande bolaget. Med två bolag skulle båda göra förlust, och det gamla bolaget skulle kunna sänka priserna och rasera nya bolagets chanser helt. En slags "herre på täppan-effekt" eller "först till kvarn". Som ni ser svårt att hitta på ett bra svenskt uttryck.

Vallgravar är konkurrensfördelar som är strukturella och förväntas bestå under en lång tid och ska vara svåra att kopiera. Att ha unika produkter är mer tillfälligt, så länge de inte skyddas av patent. Och en suverän ledning är givetvis bra, men hur länge stannar den? Att ett företag har störst marknadsandel gör inte heller automatiskt att de har en vallgrav.


Konkurrensfördelarna bör synas i bolagets siffror
Stabila marknadsandelar, gärna ökande, är ett tecken på att en möjlig vallgrav kan finnas. Om marknadsandelarna förändras snabbt saknar antagligen bolagen i den branschen någon vallgrav.
Hög avkastning på eget kapital är ett slags krav. Morningstar talar om att den bör vara över 15 procent. Höga vinstmarginaler kan också tyda på en vallgrav.

Det måste alltså finnas någonting attraktivt i slottet för att vallgraven ska vara intressant. Jag pratar inte riktigt om tillfångatagna prinsessor, men ja... kanske inte en så dumt även om det luktar unken medeltidsliknelse lång väg.

Ibland kan ett klockrent monopolföretag ha dåliga siffror och då blir det förvirrande. Ta Jersey Electricity som exempel. De är enda elbolaget på Jersey och även om marknaden skulle öppnas skulle inga konkurrenter flockas dit. Bolaget har alltså ett slags lagligt monopol (immateriell tillgång), och ett geografiskt monopol till det. Ändå går de knappt med vinst! Kanske var det inte någon "prinsessa" i slottet, trots murar, vallgravar, krokodiler och allt vad det kan vara?


Vilka vallgravar är bäst?
Självklart är en kombination av flera vallgravar bäst. Coca Cola är lågkostnadsproducent men har också ett superstarkt varumärke. Här är lite lösa och ganska subjektiva tankar...

• Lågkostnadsproducenter tror jag är säkrast. De är inte tidsbegränsade på något sätt!
• Inlåsningseffekter är också bra. Men sett över längre tid så har det t.ex. blivit enklare att byta bank. Och att byta försäkringsbolag är numera hyfsat lätt.
• Starka varumärken är bestående. Men konsumenterna måste vinnas på nytt för att fördelen ska bestå över generationer. Inom detaljhandel är butikernas egna varumärken också ett hot.
• Geografiska monopol är bra, men ofta så är det bolag med högt underhålls-capex. En flygplats, hamn, järnväg och liknande slukar mycket pengar. I och för sig är det en del av inträdesbarriären, men ändå är det ibland svårt att uppnå hög "return on equity".
• Nätverkseffekter är också bra men är ofta väldigt svåra att hitta innan de vuxit sig starka. 

Var försiktig med "politiska" vallgravar?
Vallgravar som är beroende av politiska beslut tror jag kan vara farliga. Ta kinesiska bolag som exempel. I princip alla järnvägsbolag har en vallgrav enligt Morningstar utom de kinesiska! Politikerna kan ju ändra sig lite hur som helst och få även det mest fantastiska bolag att "spåra ur" helt.

Ett annat exempel är Manila Water. Monopol på vattenförsörjning i Manila fram till 2037. Vatten är väl också den naturligaste innehållet i en vallgrav, haha. Till råga på allt är faktiskt Svenska kyrkan delägare (andlig konkurrensfördel?:-). Här finns ändå risker för reglering från närmast högre makt i form av politikerna. Hur hållbara är vinsterna om bolaget drabbas av problem eller får folket emot sig? Vilken politiker skulle inte lyssna på en arg folkmassa som kräver lägre priser?

Pipelinebolag och elbolag är andra exempel på bolag som har en regleringsrisk. Försörjningsbolag är bra men vinstmöjligheterna är ofta (och bör nog vara?) reglerade.


Tycker du att vallgravar är viktiga eller överskattade? Vilka vallgravar letar du efter? Finns det fler vallgravar än de jag är på?

Ekonomiprat i Stockholm

Jag tänkte föreslå något så ovanligt som en aktieträff live. Ekonomiprat väljer jag att kalla det eftersom det är lite bredare än bara aktier.

Ett mycket bra inlägg på Lundaluppens blogg gav en ganska tydlig bild att det kan finnas ett uppdämt behov av att diskutera dessa frågor. Ens partner kanske inte alltid är så intresserad av ekonomi. Kollegorna kan vara oförstående och bara prata konsumtion... Visst finns då bloggandet, men nog kan det vara en annan sak än att snacka live! En nackdel att man kanske inte är lika "kritisk" som när man bloggar... men å andra sidan kan en livediskussion många gånger ge mer.

Finns det intresse så tänkte jag mig en stående tid och plats.

Mitt förslag är följande: Belgobaren torsdagen den 10 oktober kl 18.
 
Jag vet förresten att detta är nördigt värre, men åtminstone jag själv skulle uppskatta ett sådant forum. Kan bli platt fall, men då har jag i alla fall försökt:-)

Skulle du vara intresserad, skicka ett mejl (gustav.76@bredband.net) eller skriv i kommentarsfältet nedan. Bokar bord beroende på hur många som kan tänkas dyka upp.

Ha det gott! /Gustav

Uppdatering om Ridley

 

Senast jag skrev om australiensiska Ridley var ett tag sedan och det har minst sagt hänt en del. Kör därför en liten uppdatering. Nog är det allmänna intresset inte så stort för det här bolaget, men jag uppdaterar i alla fall inte så ofta:-)

Saftig utdelning från salt-försäljningen
Mest anmärkningsvärt är att en utdelning faktiskt beslutades och har kommit in på kontot. Hela 7,5 cent blev det och jag ligger nu på plus jämfört med senaste köpet på 0,90. På det stora hela är det dock ingen lyckad affär, åtminstone hittills... Jag var lite rädd för att extrautdelningen skulle utebli men så blev det inte.

Förhandlingar slutförda med Penrice
Penrice-förhandlingarna slutfördes och Ridley fick kompensation för att saltleveranserna upphörde. Problemet - som jag blivit varse - är att Penrice inte har så mycket pengar och att det till och med fanns risk för konkurs. Penrice styrs av ett gäng banker med stora intressen i bolaget. Vad vinner då Ridley på att pressa på... de får ju inte ut så mycket om Penrice går omkull antar jag?

Hursomhelst blev lösningen att Ridley får något som Penrice har gott om: Jord och aktier. Genom att få massor med landmassor kan de få fart på bostadsprojektet vid de tidigare saltfälten, och sen fick Ridley också en option på en andel i Penrice. Bra eller dåligt? Nja, vi får väl se.

Riskkapitalister med cowboyhatten på

En riktigt intressant sak är att ett gäng "jordbruksriskkapitalister" vid namn AGR partners klivit in och köpt 20 procent av Ridley. För samma kurs som jag köpte till senast faktiskt! Får känslan av att det är riktigt kunniga och rutinerade amerikanska gubbar. Hoppas att de kan tillföra erfarenhet och nytänkande i Ridleys styrelse och att de går bra ihop med nya VD:n.

Riskkapitalisternas intåg ger en slags trygghet att jag inte är ute och cyklar helt faktiskt. De säger också att de är mer långsiktiga än andra riskkapitalister (men vilken riskkapitalist säger inte så?). Bra i alla fall att de är specialiserade, jag hade inte gillat om t.ex. Ratos hade klivit in :-)

En osäker men spännande framtid väntar...
Hur ser jag då på Ridley nu? Jo, en potentiell högutdelare som är mer ocykliskt än man kan tro. Verksamheten fördelas ungefär så här:

• 40 procent djurfodertillverkning. De är en pålitlig leverantör och störst i Australien. Tydligaste konkurrensfördelen borde vara starkt varumärke. Andra fördelar är att de levererar nationellt (många är mer lokala), eventuella inköpsfördelar och att produktutveckling i den mån den förekommer borde vara billigare utslaget per enhet.
• 40 procent "djuråtervinning". Hanterar slaktavfall av olika slag och kokar ihop nyttigheter. En stor del går på export men en del används till djurfoder av olika slag. Möjliga konkurrensfördelar är att dessa anläggningar har ett slags "geografiskt monopol". Inte läge att smälla upp en annan brevid.
• 20 procent fastighetsutveckling. Nedlagda saltgruvor som kan säljas eller omvandlas till bostäder bland annat.

Visst frågetecken finns för vad en normal intjäning är när saltdelen är borta samt hur nya ledningen i ser på utdelningen. Jag skulle gärna se en ökning i kassaflöde och return on equity för att riktigt vara lugn. Det var ju därför de sålde saltdelen, för att satsa på den mer lukrativa delen. Senaste rapporten visar en förlust, men det beror till stor del på nedskrivningar (dvs inget negativt kassaflöde). De har dock inte lika fina siffror som många av mina andra innehav.


Trots frågetecknen så vore en normal direktavkastning jämfört med "tidigare Ridley" nästan 10 procent, men jag vågar inte hoppas på en sådan hållbar nivå. Lite har gått förlorat i transaktionerna och tiderna är tuffa för en del av de branscher Ridley verkar i. Över 5 procent på dagens kurs är dock något jag räknar med, men... man vet aldrig med Ridley. De har en tendens att överraska åt båda hållen.

Helt klart är att kursen rör sig ganska irrationellt jämfört med hur bolaget utvecklas. Sista dagen för rätt till specialutdelningen steg kursen närmare 10 procent... men dagen innan gick kursen ner några procent. Irrationellt var ordet.

Långsiktiga "caset" är att mer och mer kött behöver produceras och att djurfoder - och återvinning - då är en central del. Waste-management för djur... en rätt udda verksamhet som sagt.

Uppköp?
Till sist finns chansen att det förr eller senare kommer ett bud på Ridley. Skulle själv inte bli förvånad om de blir uppköpta inom några år. De är som en nyklippt person som gjort sig av med hästsvansen (saltet) och är redo att gå på fest... men på väg dit hamnar de i slagsmål (nedskrivningar) och dyker upp med plåster i ansiktet. Till nästa gång har kanske såren hunnit läka?

Vad tror du om detta bolag? Är det en jordbruksrelaterade aktier något som överhuvudtaget är värt att investera i? Om man tar bolag som Skåne-Möllan och Ridley så har de tyvärr inte precis rosat marknaden. Har förresten riskkapitalister något att göra i den här sektorn?

Några tankar om "Return on Equity" och Capex?

Tänkte nu köra en smärre djupdykning in i förkortningar och nyckeltal. Hoppas att det inte skrämmer bort läsare, men jag tar den risken.  I den värderingsmodell som jag snickrar på har jag nämligen stött på patrull när det gäller vissa viktiga nyckeltal. Nog förstår jag dem på ytan, men jag vill gräva lite djupare för att förstå mer och kunna "vikta" rätt.


ROE - return on equity
Älskas av Warren Buffett och är ett måste att titta på för varje långsiktig investerare. Return on equity betyder vinst i förhållande till aktieägarnas kapital. Aktieägarnas kapital är värdet av bolaget minus alla skulder, dvs vad som återstår efter att banken fått sitt.

Man kan kalla måttet för en slags "kassakomätare" eller ett mått på hur dyrt det är att skapa vinst. Omvänt så svarar den på frågan hur mycket kapital som behövs för att skapa en viss vinst.

Som exempel tar vi bolag A med ROE i H&M-klass på 40 procent. Bolag B har i sin tur ROE på låga 3 procent. Om man hypotetiskt ger dem 100 000 kr, ja då har bolag A skapat 40 000 kr och bolag B bara 3 000 kr i vinst. Det säger sig självt att måttet får stor betydelse på lång sikt, förutsatt att ett ROE-talet håller sig konstant över tid (vilket är en fråga om konkurrensfördelar).

Nyckeltalet är väldigt viktigt då t.ex. överskottet från verksamheten ofta investeras för att skapa mer vinst. I H&M:s fall delar de visserligen ut en hög andel av vinsten, men det behövs å andra sidan inte så stora investeringar för att skapa tillväxt om jag förstår rätt. Vad gör då att H&M har så högt ROE?  Låt mig gissa! Modellen är skalbar, binder lite kapital, IT-systemen finns, varumärket likaså. De har väl "bara" att hitta nya butikslägen, slå upp en butik och fylla dem med kläder och personal? Men här är jag inne och snuddar på ett annat begrepp...


Capex då?

Capex är investeringar som i något som har en livslängd över flera år. Man ska egentligen skilja på underhålls-capex och tillväxt-capex men i det här inlägget fokuserar jag på underhållscapex när jag skriver "Capex". Det ger inte ger mer vinst utan behövs för att behålla samma vinstnivå. Investering i ett nytt IT-system går väl t.ex. in under Capex då det inte i sig skapar någon mer vinst i sig. (uppdaterat)

Jämför man med livet som husägare är ett bolag med högt Capex lite som träpaneler mitt i solen som ofta måste målas om. Ett lågcapex-bolag kan däremot liknas vid en tegelvägg som i princip aldrig kräver något underhåll.

Vi går tillbaks till exemplet ovan:

Tänk om bolag A med sitt fina ROE har ett extremt högt Capex, vilket gör att vinsten på 40 000 kr mest går dit? Säg att 39 000 kr ryker och endast 1 000 kr är kvar. Och bolag B, med sina 3 000 kr istället har lågt Capex och får behålla 2 000 kr av sin vinst. Den "riktiga vinsten" rensat för underhållsinvesteringar skulle då istället vara högre hos B. Hypotetiskt värre ska nog nämnas...

Två sidor av samma mynt? Eller två mynt av samma sida?
Både ROE och Capex verkar vara viktiga när man bedömer ett företag. Men går de ofta ihop i praktiken? Är långvarigt högt ROE ofta synonymt med lågt capex? Det borde ju vara så att ett högt Capex bromsar framtida vinsttillväxt eftersom pengar inte går dit utan till underhåll... kan man tycka.

• Högt ROE och högt Capex är inte hållbart över tid?
• Högt Capex kommer att minska framtida vinsttillväxt, vilket kommer att märkas av i form av minskat ROE?

Har jag förstått rätt månntro?

Kruxet är väl att ROE koppas till vinsten sett mot aktieägarnas kapital (equity). Men vinsten är något annat än fria kassaflödet. Och här går jag bort mig något. Fria kassaflöde är ju vad som finns kvar efter underhållsinvesteringar, och ett mått på den "riktiga" vinsten (bland annat 4020 har skrivit en hel del om det). Alltså skulle jag vilja ha ett mått som tittade på fritt kassaflöde i förhållande till equity. Antar att det inte finns lättillgängligt då jag inte läst något om det. Möjligen finns inget behov av det eftersom jag missar något väsentligt på vägen...? Jag menar... Buffett borde väl titta på det nyckeltalet istället ifall ROE hade stora brister? Kanske räcker det med att titta på ROE, men på flera års sikt?

Tittar du på ROE och på Capex när du letar bolag? Och vilket av dem tror du är viktigast? Och överlappar de varandra på något sätt?

Ja det är sådana här saker man kan fundera på när man ska ha "roligt"! Har själv inte hittat svaren, men misstänker då att det då kan vara fel på mina frågor :-)

Investera i musikbranschen och ett skivtips

 

Jag är hobbymusiker på fritiden, spelar en del elbas och piano. Inte på något sätt lika givande ekonomiskt som aktieintresset, men såklart givande på andra sätt. Därför tänker jag lite då och då på musikbranschen...

Ekonomiskt är "musikerlivet" inte alls så spännande, i alla fall inte om man kör egen musik. Verkligen ett superstort utbud som inte matchar efterfrågan. Fråga t.ex. 10 unga personer på stan och minst 5 kan tänka sig att syssla med musik. 

Skulle man mot förmodan slå igenom så handlar det inte om att spela gitarr på en solig strand när man vill. Snarare är man inlåst i en studio och har alla kvällar och helger uppbokade. Det som krävs är hårt arbete, talang, rätt kontakter och en himla massa tur och timing.

 

Musikrelaterade aktier

Om man verkligen vill bli rik på musik så gäller det nog att klippa håret, ta alla tänkbara extrajobb du kan och köpa aktier i Vivendi för pengarna:-) De äger Universal Music Group och det är väl något sådant som krävs för att tjäna pengar i branschen. Skulle det gå att investera i Spotify så skulle det nog också vara bra alternativ. Läste att det värderades till 35 miljarder! Fantastiskt med något svenskt som verkligen slagit stort.

  

Andra aktier då? Nog gäller det att försöka hitta något som påminner om jeanstillverkare och hackor, för det är inte guldgrävarna (musikerna) som gör de stora vinsterna. 

• Amazon säljer mycket musik men jag måste säga att ett P/E tal på över 300 avskräcker.
• Sony har väl inget särskilt egentligen
• Yamaha gör instrument men känns rätt högvärderat.
• Time Warner ser snäppet intressantare ut, men jag tycker inte riktigt att det är Time för Warner i min portfölj
• Vivendi lockar mest och bloggarna Defensiven och Ägamintid har skrivit en hel del om detta bolag. 
• Skulle Thomann vara börsnoterad skulle jag vara intresserad av köp. Allt i instrumentväg köper jag in där och de är suveräna.

Sen kan man undra varför inte något band som t.ex. U2 börsnoteras t.ex. när Manchester United gör det. 

Och här kommer skivtipset!

Inlägget mynnar som ni kanske förstått ut i ett skivtips där jag medverkar:-) Jag och tvillingbrorsan har nämligen släppt vår första platta. Något sent vid 37 års ålder, men så är det. Musiken är egenskriven, akustisk och påminner något om Simon & Garfunkel. Vi låter väldigt mycket samtidigt för att bara vara två och allt är inspelat live.

En fysisk skiva är inte lika het som förr om åren, men vi finns på Spotify. Här är en länk till Marty & Gus på Spotify. Lyssna gärna, och all kritik är välkommen!

Ska väl nämnas att jag inte har några tankar på att slå igenom. För det första är det väl ungefär lika stor chans som att bli fotbollsproffs vid 37 års ålder. Tåget har gått, men det är trevligt att uppehålla sig på perrongen. Spela covermusik hade kunnat ge lite mer ekonomiskt men då tappar man charmen.

Vad tror ni om investeringar i musikbranschen? Har ni något bra tips på aktie? Är förresten medveten om att blogginlägget är i utkanten av ämnet men lovar att dra ner på reklamen till nästa inlägg! 

Woolworths (AU) mot Woolworths (ZA)

Ett långsiktigt innehav i portföljen är australiensiska Woolworths. Tänkte nu jämföra den med dess sydafrikanska namne. Vilken är att föredra? Har jag valt rätt Woolworths? Frågan är berättigad då brittiska Woolworths faktiskt gick i konkurs 2008.

En rolig detalj är att Australiensiska Woolworths tycks ha varit en namnsnyltning från sin amerikanska motsvarighet:

"Woolworths Limited was founded in September of 1924, originally under the name "Wallworths Bazzaar Ltd", a play on the internationally renown F. W. Woolworth name. After discovering the name had not been registered in Australia, and Woolworths had no plans for overseas expansion, the company became "Woolworths Limited" on September 22, 1924"

Likaså är Sydafrikanska Woolworths också en namnsnyltare från början...

The chain was named after the United States chain F. W. Woolworth Company but, because of the contemporary trademark laws, the name was legally used without permission. No financial connection ever existed between the companies.

Verksamhet
Australiensiska Woolworths är ungefär som ICA eller City Gross i Sveirge, men de har inte bara supermarkets utan även andra kedjor. T.ex. har de spritbutiker, klädbutiker, hem och byggbutiker, hotell och bankverksamhet. De finns enbart i Australien och Nya Zeeland.

Sydafrikanska Woolworths är en slags kopia av Marks & Spencer. Butikerna har inte bara mat utan kläder, heminredning, smink etc. De har expanderat i vissa delar av afrika. En närmare titt gör det hela komplicerat då sydafrikanska Woolworths har viss verksamhet i... Australien. De har en majoritetspost i Country Road som främst inriktar sig på kläder och just i Australien. Har inte fått helt kläm på det hela då det ju då tycks konkurrera med Australiensiska Woolworths, men de har ju i och för sig ett annat varumärke...


Konkurrensfördelar
Australiensiska Woolworths har tillsammans med Coles (noterad som Wesfarmers) cirka 80 procent av marknaden. En slags gemensam monopolsituation är ju riktigt trevlig och Morningstar ger dem en bred vallgrav. I Sverige har t.ex. ICA 40 procent av marknaden så tänk er Sverige med typ dubbelt så många ICA-butiker som idag så förstår ni hur det ligger till...

I Sydafrika hittar man dock en hel del konkurrenter som The Spar Group, Shoprite, Massmart och Pick'n pay. Marknaden är definitivt mer splittrad, här är en sida som beskriver vilka kedjor som finns. Har inte på något snabbt sätt kunnat få fram marknadsandelarna men om man går på antalet anställda och "company value" så blir det så här:

• Shoprite, 90 000, 86 516 M ZAR
• Pick'n Pay 37 000, 19 478 M ZAR
• Massmart 36 000, 33 880 M ZAR
• Woolworths 22 000, 53 661 M ZAR
• Spar group 4 000, 19 101 M ZAR

Om storlek skulle vara det som ger flest skalfördelar så ser Shoprite ut att vara det säkraste valet. Sen beror det på... ett bolag som Spar group satsar på närbutiker och det kan ju ha hittat en lönsam nisch. Kan inte tillräckligt om branschen utan måste läsa på mer för att kunna uttala mig utan att tok-gissa. En bra intervju om just Woolworths finns här, de försöker bygga skalfördelar och sneglar på Shoprite.

En kompis var i australien nyligen och då passade jag på att fråga om Woolworths (jag frågade om annat också ifall ni undrar:-). Butikerna kände han igen, de var jättebra och man såg dem överallt! Australiensiska Woolworths är en "no-brainer" då både Woolworths och Coles lär ha starka konkurrensfördelar. För Sydafrika krävs lite mer fingertoppskänsla och lokalkännedom för att träffa rätt. I alla fall för långsiktiga köp. Värderingen kan också få stor betydelse, åtminstone på kortare sikt.

För svenska butiker är svenskt kvalitetsindex ett bra mått på hur nöjda kunderna är. Tyvärr har jag inte hittat någon sådan tjänst för sydafrika eller australien.


Värdering
Australiensiska Woolworths ger 4 procents direktavkastning, ROE på cirka 28, P/E på 18 och har en relativt låg skuldsättning. Håller du aktien till 2015 förväntas du få 4,5 procents direktavkastning och P/E talet sjunker till 16. Uppgifterna kommer från 4-traders.

Sydafrikanska Woolworths ger 3,5 procents direktavkastning, ROE på dryga 50 (!), P/E på 20 och detta med en nettokassa. Håller du aktien till 2015 förväntas du få nästan 5 procents direktavkastning och P/E talet sjunker under 15.

Det jag har svårt att få kläm på är konkurrenssituationen... jag tycker det är svårt att veta vilken man skulle satsa på. Ta ett bolag som Spar Group. 2015 förväntas de med ge 5 procents direktavkastning och P/E under 15.

Sett till värderingen tycks de 5 bolag jag snabbtittat på ha fin utdelning, hög ROE, låg belåning och tillväxt på alla fronter. Frågan är bara om alla är framtida vinnare? Svårt att veta! Skulle jag gå på någon ligger faktiskt Shoprite närmast, men de har (föga förvånande) en mindre aptitlig värdering med lägre utdelning och högre P/E-tal.



Summering
För tillfället känner jag mig nöjd med att bara äga australiensiska Woolworths. Men sydafrikansk retail lockar. Är det månne värt att gräva djupare bland dessa fem? Har någon erfarenheter av dem? Fick ju bland annat tipset om Spar Group från Linus. Själv har jag inte satt foten i Sydafrika, men blir mer och mer sugen på att åka dit:-) 

Något man kan jämföra kvintetten med skulle kunna vara Tesco plc. 

Vad tror ni om dessa frågor? Är sydafrikansk retail värd en närmare titt?