Investera på väg till jobbet - tandkrämstankar

"Investera på väg till jobbet"-serien tar klivet in i badrummet. Efter frukosten måste man givetvis borsta tänderna och kanske ta en dusch.

Tandkrämskampen brukar oftast stå mellan Colgate eller Pepsodent och jag köper de som är billigast för tillfället.  Har ni förresten tänkt på att det på många sätt påminner om en annan kamp? Cola - Pepsi låter ju nästa precis som Colgate - Pepsodent -  i alla fall om man ska uttala det med munnen full av tandkräm. Likaså är båda bolagen amerikanska giganter och troligtvis bittra rivaler.

Colgate är noterad på New York börsen och en stabil och trevlig aktie. Den rejäla skuldsättningsgraden gör att jag inte är intresserad av ett köp. Pepsodent ägs av Unilever, som ligger mycket närmare en investering.

Sett ur ett varumärkesperspektiv drar definitivt Pepsodent längsta tandborst-strået när det gäller låg risk. Vilken mardröm att heta Colgate! Minsta skandal gör att någon käck journalist kommer kalla dem Colgate.

Något som kan drabba båda dessa märken är butikernas satsning på egna varor. Givetvis väljer jag inte Willys eller ICAs tandkräm vid samma pris. Men om de kostar mycket mindre och smakar likadant då? Här finns en uppenbar risk tycker jag, och det gäller kanske även Procter & Gamble. Jag tror det är ganska farligt på sikt att inte ha några egna säljkanaler.

Blackmores är ett klassiskt Australiensiskt vitaminbolag (ungefär som Friggs i Sverige) som finns i portföljen och har drabbats en hel del. Varuhusen som ju är deras främsta säljkanal har blivit starkare förhandlare, gett dem mindre butiksplatser och dessutom börjat sälja mer egna varor. Frågan är om det är en trend som kommer att fortsätta och bli starkare och starkare? Det krävs nog riktigt starka varumärken för att stå emot och överleva med god marginal. I och för sig är det väl just sådana giganter som Pepsodent, Colgate, Yes, Pampers och liknande som klarar det. Förhoppningsvis även Blackmores.

Annars är just tandkräm en suverän produkt - tänder behövs ju borstas hela tiden, något som kan ge investerarna stort smile när de tänker det.

För att gå till ett närliggande ämne så kör jag med en eltandborste. Skulle kunna skriva några rader om Fortum men väljer istället Procter & Gamble. Min högst subjektiva uppfattning är att Oral-B varianten är något som man väljer i första hand. Skulle inte komma på idén att köpa ICAs egna eltandborste om den nu finns. Så sett till borsten tycker jag Procter & Gamble ligger bra till. En sådan sak som utbytesborsthuvuden lär marginalerna vara grymma på t.ex.

Vilken tandkräm och borste föredrar du? Och har du investerat i något bolag inom denna sektor?

Hur tänka när en större summa ska placeras?

I lite olika sammanhang har jag fått frågan hur ett större kapital bör placeras, eller vad man ska tänka på. Exempelvis kan ju en lägenhetsförsäljning eller ett arv göra att man sitter på en större pott pengar. I första hand hamnar de då på ett (låg)räntekonto hos någon storbank, men vad ska man göra istället? Risken ska vara relativt låg.

Så här skulle jag tänka, men det finns ju massor att säga. Vad säger ni, är detta kloka tankar? Vad skulle ni gett för råd?

Sparhorisont och riskprofil?

1. Se till att få en bättre ränta oavsett hur du gör. Kolla på www.konsumenternas.se eller www.compricer.se och jämför. Välj konton med insättningsgaranti.
2. Fundera på när du behöver pengarna. Om du t.ex. inom 1-2 år behöver dem bör allt vara på ett räntekonto. Inte värt att ha dem på börsen som kan svänga mycket. Så hur är det med bil, hus, större resor etc.? Ju längre sikt du ska lämna pengarna orörda, desto större skäl att välja aktier.
3. Fundera också på din riskprofil. Kan du leva med att tappa 40 % av kapitalet ett år utan att ge upp och sälja? Börsen kan svänga så mycket enskilda år. Nackdelen med ett säkert räntekonto är att du knappast får så mycket mer avkastning än inflationen (ifall du inte binder på flera år). Du skyddar bara pengarna, men de växer egentligen inte. Historiskt har aktier gått bättre än räntor, och gett typ 7-10 procent per år, och utdelningen har stått för en stor del av totalavkastningen.
4. Beroende på punkt 2 och 3 väljer du andel räntor och aktier. T.ex. är 20 procent aktier och 80 procent räntor defensivt, och det omvända hyfsat offensivt. Själv kör jag 95 procent aktier, men det är ett kapital som jag inte behöver konsumera. Och aktierna är ganska defensiva till sin natur. Aktier med utdelning påminner till viss del om ett räntekonto, men med en högre och förhoppningsvis växande "ränta" i form av utdelning.

Tips för aktiedelen

För de flesta personer passar indexfonder väldigt bra. De är billiga och sprider risken på många aktier. Globalfonder eller Sverigefonder bör vara en bas, Avanza Zero är ett bra sverigealternativ hos Avanza. Fonder som slår index är också ett alternativ, typ Didner & Gerge, Skagen, etc. Observera att typ 8 av 10 fonder tar betalt för att slå index, men misslyckas med uppgiften! (bland annat beroende på höga avgifter).

För att välja enskilda aktier krävs mer tid och engagemang. Du måste ha någon slags strategi som sänker risken. För egen del kör jag med bolag som ger växande eller hög utdelning, har starka konkurrensfördelar och goda finanser. Bara genom att välja bort bolag som går med förlust så har man nog kommit en bit på vägen. Att välja områden och bolag där man själv har en ”edge” är viktigt. Jobbar du i försäkringsbranschen kanske du kan plocka in några försäkringsbolag i portföljen, och inom transport kanske du har bra koll på t.ex. DHL, och därigenom Deutsche Post.

Ett alternativ kan vara om du t.ex. vill ha 50 procent aktier att köra 40 procent fonder och 10 procent välja själv, för att sedan öka andelen om det går bra.

Investeringssparkonto (ISK) är ett bra alternativ eftersom du slipper reavinstskatt, skatt på utdelning och deklaration för varje affär.

Ett jätteviktigt råd är att gå in stegvis om du ska ha aktier. En börskrasch kan komma när som helst. Gå t.ex. in med 1/24-del under 24 månader, eller 1/12 under 12 månader.

Och för räntedelen

Välj konton som har insättningsgaranti. Inte värt risken att välja något utan. Fundera på att låsa pengarna något eller några år för att få bättre ränta, men se till att du har en lättåtkomlig buffert såklart.

En fundering är att insättningsgarantin bara gäller till ett visst belopp, 100 000 Euro. Är beloppet högre kan du för säkerhets skull dela upp kapitalet på flera banker. Det som hänt i Cypern visar att det kan finnas en reell risk för belopp som överstiger bankgarantin, och den står du för själv. Vissa hävdar tom att inga kontanter längre är säkra (möjligen är då aktier mer skyddade mot “konfiskation”), men detta är nog överkurs.

Kommentarer?

Vad säger ni? Är detta kloka tankar. Finns det andra bättre sätt, t.ex. att satsa på investmentbolag, räntebevis, obligationer eller möjligtvis något annat. Kan räntefonder vara bättre än räntekonto?

Allt beror i och för sig på vad man är ute efter, men låg risk för att förlora pengarna ska vara uppfyllt.

Jersey Electricity - ett perfekt bolag med en viktig hake

Detta bolag väckte mitt intresse av en något rolig orsak. Har med ljus och lykta jagat efter någon "utility" med stigande utdelning, unik konkurrenssituation och goda finanser. Jag kunde ha funnit det i Jersey Electricity. Det mest imponerande är att jag vid snabbresearchen hittade en del missnöjda kunder som klagade på att det inte går att välja någon annan elleverantör. Missnöjda kunder är inte bra, men i detta fall gör det inte så mycket.

Så vad är det vi har här... jo, ett Monopol-bolag som kan ta ut vilka priser de vill. Ja faktiskt, mer eller mindre. Som hemsidan säger: "Jersey Electricity plc..., is the sole distributor of electricity on the Island of Jersey."

Och tror vi att någon annan vill bryta sig in på Jersey? Nej, det handlar om en liten marknad - typ 100 000 invånare, och då ska man lyckas förhandla med övriga kanalöar också.

Växer Jersey? Ja, befolkningen ökar även om landytan är som den är. Troligtvis vill folk ha mer och mer el, såtillvida de inte blir miljöpartister hela bunten och skaffar skägg - då syftar jag på manliga delen av befolkningen. Men även skägg ska klippas, så ström kommer att gå åt hursomhelst. För att komma till saken så är det inte ofta man ser ett sådant klockrent monopol. Men är det en bra investering?

Mer om bolaget
De har några olika ben, även om de är rätt enbenta. Energi är såklart det viktigaste och de äger elnätet och köper framförallt upp el från Frankrike genom långa avtal. Sedan har de vissa reservaggregat på Jersey som de kan puttra igång vid behov. Genom långa avtal - senast 10 år - och gemensamma inköp med de andra kanalöarna tror jag de får ett hyfsat pris. Med lite påslag till kunderna och elnätsavgifter så har de potential att vara ett ganska lönsamt bolag.

Andra verksamheter är "retail", de äger elbutiker, databutiker, hobbybutiker och leksaksbutiker t.ex. Ett bygg- och fastighetsbolag ingår också.


Men snart fastnar skägget i brevlådan...

Så långt allt väl, men det finns en viktig hake. Aktien går inte att köpa, i alla fall inte i praktiken! 

För det första är omsättningen så usel att Skåne-Möllan (Sveriges minst omsatta aktie) framstår som en dröm. Men med tålamod och timing skulle det fortfarande gå... 

Det saftiga courtaget (cirka 1000 kr allt inräknat) gör dock att man inte vill riskera att åka på ett delavslut. Så vad får man göra? Jo, till att börja med vara beredd att investera en jätteslant för att motivera courtaget. Sedan måste man bevaka att säljsidan är tillräckligt stor just när man ska handla samt ha en kontinuerlig telefonkontakt med sin bank för att justera sin order för att hela ordern ska gå igenom. Ingen aktör verkar kunna erbjuda elektroniska ordrar på Londonbörsen). Detta känns för jobbigt och riskabelt.   

Dessutom ser Return on Equity inte så särskilt imponerande ut för att vara ett monopolbolag. Varför inte? Ja, en förklaring kan vara att det krävs mycket underhåll (högt Capex) till undervattenskablar som går sönder, vilket faktiskt inträffat ganska ofta. Eller så vill majoritetsägaren Jersey hålla tillbaka priserna något för att inte skrämma bort folk från ön?

Nä, aktien är mycket svårköpt och monopolet till trots så imponerar inte siffrorna. P/E på 22, Return on equity under 5 procent, och negativ vinsttillväxt. Alltså Norrmalmstorgsläge, men knappast något hotell för att tala monopolspråk. Vad säger ni? Är bolaget värt en närmare blick trots allt?  

Andra bolag?
Finns det någon annan "utility" som är bättre, och har vissa monopoltendenser? Aktiefokus har en klockren genomgång av några bolag. Sett ur mitt perspektiv vill jag också gärna att bolaget har några bestående konkurrensfördelar för att jag ska bli el(d) och lågor över bolaget:-) Att t.ex. som Jersey äga hela elnätet och sakna konkurrenter är en stor fördel.

Vill alltså hitta något som har hög eller stigande utdelning, bestående konkurrensfördelar och goda finanser.

Elverket Vallentuna och Dala Energi har nämnts i sammanhanget. Dock så är Vallentuna till största delen elhandlare och Dala Energi lite svårköpt eftersom den handlas på alternativa listan. Fortum är ett annat närliggande val, men de har väl inte någon bestående konkurrensfördel, eller jo kanske? Elnäten är självklara men de ska nog säljas ut har jag hört. Kärnkraft har dock betydande inträdesbarriärer, mycket dyrt att bygga och ingen vill ha ett kraftverk i närheten. Kan vara värt en titt!

Andra utilitys som kan vara intressanta längre bort är t.ex. Centrica (GB), Spectra Energy partners (USA), CEZ (Tjeckien), TC Pipelines (USA), och Kogeneracja (Polen). Uppdaterad!

Pipelinebolag är naturliga monopol. Sen kan det vara magstarkt att kräva starka konkurrensfördelar på en så konkurrensutsatt marknad som elmarkanden, men i värsta fall så får jag väl skippa elbolag helt. 

Två mindre affärer under veckan

Ökade under veckan i Atrium och Vitec. Inga stora poster men ska förklara hur jag tänkte. Får se hur lyckosamma dessa små inköp blir.

Atrium Ljungberg på rätt spår...
Tvärbanan kommer att förlängas till Sickla köpcentrum. Idag stannar den bara i Sickla udde. Och gissa vilka som äger köpcentrumet och kontoren? Borde detta leda till mer besökare, högre lokalhyror och ökat markvärde. Ja visst skulle jag tro det. Tycker inte att den positiva nyheten reflekteras i kursutvecklingen.

Enligt vissa uppgifter kan generellt en spårtrafiksatsning leda till en 25-procentig höjning av fastighetsvärdet. Man skulle kunna säga att Atrium är på rätt spår:-)

Bygget beskrivs ganska bra i en moderat blogg. Jag är visserligen blå till färgen - kanske inte ovanligt bland aktieägare - men men utan att vara alltför politisk så kan jag ändå ifrågasätta samhällsnyttan. Spårvägen blir ganska dyr, 683 000 kronor per meter enligt vissa uppgifter. Ett alternativ hade varit att dra tvärbanan till Henriksdal och då kunna nå många fler bostäder. Hursomhelt, Atrium jublar och jag ler i smyg.

Och Vitec föll mig i smaken...
Föll som mest 15 procent på rapport och då kunde jag inte motstå att öka. Inte någon bra rapport, men inte så dålig som marknaden tyckte. Tänkte att det också kunde vara bra att öka dagen innan utdelning.

Kanske skulle man till och med kunna ha någon liten köpregel att faktiskt fylla på med en viss summa när ett bolag faller typ 3, 5 eller 10 procent? När andra vräker ut sina aktier brukar det väl vara läge att fylla på. Förutsatt att det handlar om tillfälliga problem och inte tecken på något permanent sämre läge såklart.

I Vitec:s fall är nog en stor förklaring att USA-delen läggs ner (vilket ju står i rapporten). Mer oroande är om Hemnet-kriget gör att deras marknadsandel minskar. Men nu börjar det blir fånigt, med typ 100 procents marknadsandel så kan det väl nästan bara gå ner? Eller? Alltid finns det något man kan oroa sig för, men i Vitecs fall är jag inte särskilt orolig. Bara att de är baserade i Umeå och inte någon hipp stockholmsadress är ett plus.

Investera på väg till jobbet - ICA och Axfood

Efter kylskåpet kommer givetvis innehållet i kylskåpet. För egen görs inköpen främst på ICA och Hemköp. Frukosten brukar bestå av juice (i bästa fall), Yogurt och någon knaprig macka med ost.

Veckohandlandet brukar göras på en ICA Maxibutik. Tidigare blev det Willys, men allt är snäppet bättre med ICA. Fler och närmare parkeringsplatser, större ytor, mer produkter och till och med en spännande kundvagn för småttingen. Willys känns sämre steg för steg, förutom att det är något billigare. Kanske beror på att det inte är bästa Willysbutiken?

Småköp körs på lokala Hemköp butiken. Den vinner enkelt kampen med COOP-butiken i samma centrum. Läget är helt enkelt bättre, likaså personalen. Många orkar nog inte gå 50 meter extra från pendeln, verkligen en lokal konkurrensfördel till Hemköps fördel. COOP verkar också köra med diverse 18-25 åringar som kommer och går, medan Hemköp har mångåriga och ännu mer professionella anställda.

Sett till aktier är ICA en del av Hakon Invest. Just det har varit ett stort skäl till att inte investera då Hakon invests övriga gökungar ätit upp största delen av vinsten som ICA genererat. Nu när ICA kommer att stå på egna ben är det mer intressant som investering. Men jag är långt ifrån redo att slå till. Enligt Lundaluppen är aktien kraftigt övervärderad, och jag är spontant böjd att hålla med. Hänger dock inte riktigt med i alla turerna, och senast jag kollade på Hakon - vilket var ett tag sen - så var utdelningen "dopad" av att alla ICA-handlare avstod från utdelning. Alltså skulle utdelningen sjunka till hälften 2016 när alla ICA-handlares aktier också skulle ha rätt att få utdelning. Vet inte vart det landat i de senaste affärerna. Har svårt att bedöma om en rimlig utdelning i nya ICA-aktien är 1 procent eller 5 procent, så jag avstår. Vill inte betalar ett max(i)pris för aktien:-)

Axfood är också möjlig att investera i. Willys och Hemköp är ju fina varumärken, särskilt Willys. Har dock svårt att se någon särskild vallgrav eller "moat". ICA har 50 procent av marknaden, COOP cirka 20, och Axfood 15. Om någon har skalfördelar etc så är det ICA och inte Axfood. Varumärket Willys är starkt, men ICA:s är väl ännu starkare.

Två bolag får nobben alltså. De jag faktiskt har investerat i är Woolworths, "Australiens ICA" om jag får säga så. Aktien ger en god utdelning och har riktigt starka konkurrensfördelar (Wide-moat enligt Morningstar!). I dagsläget för dyr för att jag ska våga öka.

Kan även tipsa om att Svenskt kvalitetsindex undersöker hur nöjda kunderna är inom bland annat detaljhandel. Bland annat Lidl sticker ut på grund av riktigt dåligt utbud. Marknadsandelarna kan du hitta denna undersökning.

Var handlar du? Och har du investerat i någon matkejda?

Ökat i Ridley - som påminner om Djurgården

Ridley har inte varit någon vidare investering, i alla fall på kort sikt. Vinstvarning, oklarheter kring utdelning och diverse nedskrivningar har slagit hårt mot kursen. Har valt att öka i dem för att jag ändå tror på det de gör, på deras konkurrensfördelar - och bedömer att problemen är tillfälliga.

Visst blir det kanske ingen utdelning under våren, men jag ska inte stirra mig blind på det. Tycker att det finns mycket värde i bolaget, i dess basala verksamhet och med fastighetsutvecklingen som en bonus.

Har nu köpt på 1.20, 1.15 och senast 0.91. Trenden är ned och kursen är 0.82 (!) för tillfället. Men jag tror att det vänder förr eller senare. Den gamla analysen av Ridley hittar du här.

Några ord om senaste beskedet
En uppdatering från 22 mars gjorde att kursen gick ner nästan 18 procent. Releasen var en slags kompott av dåliga nyheter i form av, försämrade marknadsförutsättningar, ökad konkurrens, överutbud och en fågelinfluensa som ger exportproblem. Därtill kommer att Penriceaffären inte är klar (kompensation för att de bryter avtalet).

En stor osäkerhet finns också kring utdelningen, de kanske behåller en låg skuldsättning eller gör lite tilläggsaffärer istället. Mycket beror nog på hur mycket pengar de får loss från Penriceaffären, dvs om de kompenseras fullt ut för det minskade kassaflödet. Jag skulle hoppas och önska att ett "take or pay-agreement" är tydligt, men antagligen pågår tuffa förhandlingar i och med att Ridley tjänar på affären.

Läst från andra sidan så säger Penrices VD följande:
“Penrice is confident of reaching a mutually agreeable outcome, recognising that whilst it wishes to exit the supply agreement, Ridley has already announced its reactivated plan to develop the Dry Creek salt fields for residential purposes.” 

En kul grej är att man når analyser om Ridley på följande sida. Byt till en annan ticker i webbläsaren och du kan se analyser för Blackmores, Woolworths och andra australiensiska aktier.

Framtiden?
Senaste presentationen finns här, vilket kan vara kul läsning. Bild 4 tycker jag på ett intressant sätt visar Ridleys tillväxtmöjligheter. Medelklassen växer, och markytan för djuruppfödning blir mindre. Detta ger ett större behov av djurfoder som ju ger en mer effektiv uppfödning. Man ser kan också se hur "rendering"-produkterna, alltså utvinning av slaktavfall m.m. mest går på export. 

Just angående utdelningen sägs att "One-off significant items impacting ability to pay dividends to desired level" och "The capital return quantum still to be determined".

Jag ska sluta vara så himla positiv och räknar med att ingen utdelning betalas för våren. Men ett omstrukturerat Ridley kommer i framtiden förhoppningsvis ge goda utdelningar. Gillar att de i alla fall vill betala när de talar om "dividends to desired level".

Ett tankeexperiment är att Ridley ändå senaste åren haft en hållbar utdelning på 9 procents jämfört med dagens kurs. Ok, nu är saltdelen såld, andra delar (djuråtervinning) har ersatt men kanske inte fullt ut. Transaktionskostnader, nedskrivningar och sämre marknad påverkar tillfälligt. Kanske ändå 5 procent vara en rimlig långsiktig lägstanivå, bortsett från ev extrautdelning. De kvalificerar då som en högutdelare enligt nya checklistan. I värsta fall kan den nya VD:n slopa utdelningen helt, men jag hoppas och tror att så inte blir fallet med tanke på den goda historiken.

Och kopplingen till Djurgården?
Rent faktiskt så sysslar Ridley med "Djurgårdar" i ordets mest konkreta form, men det är inte vad jag avser. Snarare tänker jag på Djurgården i allsvenskan som fått en katastrofinledning. Allt som kan gå emot har gjort det. Dåligt försvarsspel, flera skador, avbrutna matcher, och såväl domare som egna publiken tycks vara emot. Sist i allsvenskan så är förväntningarna ganska låga. Precis så är det förhoppningsvis med Ridley (given vändning, eller hur?). Flera negativa nyheter har kommit på raken, och kursen har störtdykt... men hur mycket mer kan det gå emot? Visst kan en aktie kan alltid gå i tusen bitar, men jag tycker det finns kvalitet och substans bakom de rejäla motvindarna. Och någon gång måste det vända. Ingen djupanalys detta, men ibland är det väl så enkelt?

En annan koppling är att man kanske gått in för mycket och "gift sig" med en aktie, och blundar för eventuella svagheter. Supportrar brukar ju vara ganska subjektiva. Och det är lätt att skylla på domaren (externa faktorer) när egentligen det egna laget spelar dåligt.


Till sist lite kuriosa...
Nästa gång ni är i en livsmedelsaffär, varför inte ta en snabb titt på hyllan för hund eller kattmat. I innehållsförteckningen till valfritt paket lär det stå "animaliska biprodukter" eller något liknande. "Rendering" är mycket större än man faktiskt kan tro. Min sambo undrade nog vad jag gjorde när hon hittade mig i djurfoderavdelningen, vi har faktiskt inget husdjur:-)

Den bästa investeringen inom området skulle nog vara Mars inc, som tyvärr är privatägt. Ta en produkt som Whiskas, vilken dröm! Lidl säljer en produkt som innehåller mer och bättre kött, men Whiskas tar dubbla priset för sin, antagligen utan problem. Detta hörde jag förresten av en kompis och tillika kattägare, jag brukar inte specialstudera djurfoderavdelningen särskilt ofta.

Svenska AP-fonderna har gett sig in och investerat i den australiensiska jordbrukssektorn. Får se om de köper upp Ridley snart:-)

Hoppas inlägget gav "food for thought" eller ska jag säga "foder for tought"? 

Väljer du utländska aktier i ISK så får du lägre kommunalskatt

Tittade en extra vända på deklarationen för att se att allt stämde. För min ISK (investeringssparkonto) har en utländsk källskatt betalats förra året, och det var i brittiska Clarksons. Närmare bestämt drogs 10 procent från utdelningen. Detta ska jag få tillbaka i deklarationen nu.

Som tur är finns avdraget med, och den korrekta siffran återges, vilket jag kollat via mitt Avanza-konto. Dock fanns siffran inte dragen någonstans, dvs jag kan inte se att den faktiskt minskat min skatt. Lika bra att ringa skatteverket och fråga, informationen kunde jag inte hitta på webben!

Första samtalet gick sådär. Personen förstod nog inte vad utländsk källskatt var, trots att han var inne i min deklaration och tittade. Svaret blev, efter flera dubbelkollar och riktigt lång betänketid... att jag inte hade rätt att få avdraget, på grund av att jag hade underskott av kapital (?). Jag ifrågasatte detta då det faktiskt stod att avdrag gjorts, men jag ville ju bara förstå var, och blev kopplad vidare.

Nästa person kunde svara mycket bättre. Tydligen finns ingen egen post där man ser att utländska källskatten minskar totala skatten, utan den finns inbakat i kommunalskatten. Säg att jag har 32 procents kommunalskatt så blev resultatet av den beräkningen 31.99 typ på grund av att källskatten tydligen drogs där. Inte klockrent, men nu förstod jag i alla fall var avdraget hamnade i beräkningarna.

Så alla ni som undrar var den utländska källskatten dras (kanske är det inte så många, men ändå): Dubbelkolla beräkningen av kommunalskatten, där gömmer sig nämligen avdraget!

En äggproducent med "skalfördelar"?

Så här i påsktider gjorde jag lämpligt nog en snabbtitt över möjliga investeringar i äggbranschen. Hittade tre kandidater, och funderar på att undersöka en av dem närmare.

Varför?
Ägg är en god, nyttig och ruskigt aktuell proteinkälla. Även ord som klimatsmart passar bra, se följande DN-artikel även om jag är riktigt trött på det ordet.

Skulle mycket väl kunna tänka mig att investera i en äggtillverkare, men de måste ha starka konkurrensfördelar. Visserligen har väl alla bolag i branschen per definition "skalfördelar" men det är inte vad jag menar:-)

Vill också gärna ha någon slags kvalitetssäkring att hönorna får ett hyfsat gott liv och inte lider. 

De tre kandidaterna

Cal-Maine Foods
Är en amerikansk renodlad äggtillverkare. För låg och ryckig utdelning för min smak. Bara intäkter i dollar, så de är ganska dollarkänsliga också. Gillar att de har frigående varianter. Men jag är för "chicken" för att våga investera i dem.

Astral Foods
Sydafrikansk renodlad äggtillverkare. Hög utdelning, intressant land, växande behov, stor aktör. Minus är att jag inte vid en snabb titt kan hitta någon information om hur kycklingarna behandlas, utdelningen har sänkts, även om de går in som en högutdelare.

QL Resources
Malaysisk äggtillverkare, fiskeföretag och palmoljeproducent. Vi börjar med det sista. Palmolja = Napalmolja? Nej, så illa behöver det faktiskt inte vara trots det dåliga ryktet. Se följande rapport.

Jag gillar att de inriktar sig på något så nödvändigt som bättre mat i en snabbväxande region som Asien. Möjliga konkurrensfördelar finns också i form av skalfördelar (marknadsledande) och geografiskt i form av stor tillgång till fisk. Regionen tillhör också en av de bästa för att odla palmer.

Årsredovisningen talar också om Return on Equity som ett mått på hur de lyckas. Gillar det, det är ju det första Buffett kollar på. Bolaget är inte heller någon "ungtupp" utan har funnits i 25 år. Dock lockar inte courtaget i Malaysia och ytterligare land-diversifiering, men ska nog ändå läsa in mig på detta bolag ytterligare. Kanske redo att investera till nästa påsk:-)


Äter du ägg? Och har jag missat någon bra äggproducent? Eller någon annan påsk-relaterad investering?

Och glad påsk, något försenat!

Är min 2-åriga son bättre än aktieanalytikerna? Och kort om Atrium

Ibland förundras jag över den dåliga träffsäkerheten hos analytikerna, och även hos mig själv.

Körde på skoj en liten test med några bolag på min 2-åriga son. Hur reagerar han när han hör vissa företagsnamn? Är han till och med lika "bra" på gissningar som en genomsnittlig analytiker? Tänkte det kunde vara en kul grej att testa, även om det är lite tramsigt.

Här kommer testen, med mina kommentarer. Ska utvärderas om någon månad och om ett halvår.

2-åringens små mini-analyser!

Kungsleden 
- Sova
Tolkar det som att aktien kommer att ligga ganska still. Eller så var min son för tillfället trött.

HM 
- där uppe
Oklart, men troligen kommer kursen vara hög, eller drivas ännu högre.

Ratos
- akta!
Ett mycket tydligt budskap. Trots SF Bio-köp så verkar Ratos inte falla i smaken.

Vitec 
- halv
Hoppsan! Kan kursen halveras? Eller så finns utrymme för en kursdubbling. Oklart!

Loomis 
- Ta Loomis
En mycket tydlig rekommendation.

Clas Ohlson
- Inte!
Stay out alltså

Ericson
-Inte!
Stay out här med

SCA
-Inte!
Här sågas det på löpande band, han börjar få upp ångan...

Atrium Ljungberg
-Inte....blä!
Testets tydligaste förlorare. Inget att ha enligt den lilla analytikern.


Atrium, Stockholms stad och vallgravar?

Angående Atrium har tvisten med Stockholms stad löst sig. Jag har faktiskt ökat med en försiktig liten post aktier, då jag tycker att framtiden ser ljusare ut, även om den inte är "glasklar".

Att vara på "speaking terms" med Stockholms stad måste vara positivt. Sett till vallgravar borde också många fastighetsbolag ha en sådan. För hyresgästen kostar det ju åtminstone tid (och därigenom pengar) att flytta. På samma sätt som en konsument inte gärna byter bank så byter ett företag väl inte kontor eller affärslokal så lätt? Man riskerar t.ex. att tappa medarbetare som får länge reseväg, och i affärslokalens fall tappar man en uppbyggd kundkrets.

Ta bara en skandalvärd som Boultbee, som var allmänt dålig och även chockhöjde hyror om jag minns rätt, visst tappade de några hyresgäster men långt i från alla. Kunderna/hyresgästerna är enligt mina amatörmässiga tankar ganska trögrörliga. Tänker jag rätt? Buffett investerar väl inte i fastigheter har jag för mig, så ja, mothugg är på sin plats.

Här går jag alltså i full klinch med min son. Undrar vem som får rätt? Vem kastar sten i glashuset?

Ny förbättrad checklista - synpunkter?

Jag har funderat ett tag och tänker bli lite mer flexibel. Ska inte längre sälja vid minsta utdelningssänkning och har sett över min investeringsmodell i stort. Jag sätter fortfarande ner foten, men något mer försiktigt, angående bilden!

Sammanfattat i en mening så söker jag bolag med: Växande eller hög utdelning, starka konkurrensfördelar och goda finanser. Syftet är att spara till en god och tidig pension, och då bör det vara mer fokus på bolagens långsiktiga kvalitet. Till och med utdelningssänkningar bör kunna tolereras om trenden är uppåt på sikt, eller om utdelningen är hög. Jag vill hitta fantastiska bolag, köpa dem till rimligt pris, behålla dem, och i framtiden kunna leva på utdelningar. Buy and hold.

Problemet med gamla checklistan
Min gamla checklista var lite för strikt. Jag vill ha ”one list to rule them all”, eller ja, samma lista ska funka oavsett köp eller sälj. Om ett bolag inte uppfyller alla kriterier vill jag sälja dem. Minsta utdelningssänkning har då genererat ett säljbeslut. Problemet blev att jag sålde för ofta och blev kortsiktig. Och om man ska vara så himla strikt (vilket jag inte tycker längre) så borde jag varit ännu striktare i valet av bolag. Och då hade jag suttit där med H&M, Johnson & Johnson och möjligtvis några till. Inte så många snabbväxare, så portföljen skulle bli väl tråkig, och avkastningen bli lidande. Inte ens Coca Cola skulle platsa vid en strikt tillämpning eftersom de höjt sin skuldsättning. Och då har det nog gått för långt!

Synpunkter emottages tacksamt!
Likt centerpartiet körde sitt nya program på remiss lägger jag ut checklistan här innan jag ”antar” den. Många kloka synpunkter brukar ju infinna sig i kommentarsfältet! I och med att jag varken föreslår månggifte eller slopad arvsrätt så förväntar jag mig inte heller någon kritikstorm. Men likt Annie Lööv så har mina förtroendesiffror kanske dalat på grund av senaste utdelningssänkningarna och därtill hörande försäljningar.

Hursomhelst, här är listan: 

1. Funnits i minst 10 år delat ut de senaste 2 åren. För utländska bolag krävs 5 år. 
Orsaken till högre krav för utländska bolag är att det finns ett enormt utbud, därför kan jag ha snäppet hårdare krav. Men varför inte köpa bolag som inte delar ut idag, men som kan dela ut stort i framtiden (typ SBC eller danska banker)? Jo, bolag som inte delar ut tycker jag är för hög risk, sett till min investeringsfilosofi. Att börja dela ut kan vara ett stort steg, man vet inte om de kommer att göra det, eller vilken utdelningspolicy de antar. Under tiden "tappar" du också pengar. 


2. Utdelningsväxare eller högutdelare (eller både och:-)
Kan tänka mig två olika typer av bolag. Här tittar jag dels på historiska siffror men även prognoser på 4-traders, där man kan se 2-3 år framåt.

För utdelningsväxaren krävs minst 1,5 procents utdelning idag, och en god tillväxt sett över 5 år. Prognoserna på 4-traders bör vara minst 2,5-3 procents utdelning inom några år. För en utdelningsväxare är inte enstaka sänkningar avgörande, även om trenden ska vara uppåt. Som en riktlinje är 2 sänkningar under 5 år för mycket. Ju lägre direktavkastning är desto högre krav på tillväxt eller säkerhet i utdelningen.

En högutdelare på 5 procent eller mer behandlas på ett annat sätt. Den kräver inte samma tillväxt och kan till och med ha sänkt utdelningen under flera år. Orsaken är att hög utdelning ger en ränta-på-ränta effekt. Trenden behöver inte ens vara upp så länge direktavkastningen förväntas vara minst 5 procent. Jag tänker t.ex. på ett bolag som France Telecom. Skulle direktavkastningen sjunka under 5 procent, t.ex. p.g.a. kursrusning eller utdelningssänkning ser jag dem som en utdelningsväxare, och ställer i det fallet krav på framtida tillväxt. Viss försiktighet ska man ha när det gäller högutdelare, en väldigt hög direktavkastning ska ifrågasättas starkt, särskilt om de har en del skulder. 

För båda kategorierna tittar jag på direktavkastning, utdelningstillväxt och utdelningsandel. 


3. Enkel verksamhet som man förstår sig på

Behöver inte förstå alla detaljer, men något hum om produkterna och hur bolaget tjänar pengar är ju att önska. H&M eller Österrikiska Posten är exempel på lätta bolag. Men hur är det t.ex. egentligen med Alfa Laval och Munich Re? Kanske ska jag blir lite noggrannare.

4. Starka konkurrensfördelar, gärna en "vallgrav"
Det jag tittar på är
a) Jämn vinst och intäktsökning? Annars är väl vinsterna inte särskilt inlåsta eller skyddade? b) Höga marginaler, gärna minst 10 procent rörelsemarginal. Annars konkurrerar de för mycket om pris?
c) Hög avkastning på eget kapital? Minst 15 procent som riktlinje. Undantag om förändring verkligen är på gång. Typ Ridley?
d) Vilka konkurrensfördelar talar vi om? Flera samtidigt är bonus? Kan referera till denna artikel.
e) Var är bolaget om 5-10 år? Finns det utrymme att växa?
 
Alla punkter ger ett underlag för att bedöma hur starka konkurrensfördelarna är. Jag vill att bolagen ska ha starka konkurrensfördelar, eller ännu hellre en "vallgrav". Morningstar anser att "Narrow moat" indikerar en bra avkastning på eget kapital i 10 år, och "Wide moat", detsamma i 20 år. Om syftet är långsiktiga köp så är långsiktiga konkurrensfördelar viktiga.

För utländska bolag kräver jag i normalfallet en vallgrav, medan det kan räcka med starka konkurrensfördelar för svenska bolag. I vissa fall accepteras även utländska bolag utan "moat", men de ska åtminstone ha starka konkurrensfördelar och gärna vara på väg att bygga en moat (t.ex. Essanelle och Ridley).

Ett problem är hur man ser på fastighetsbolag och investmentbolag. Jag lutar åt att fastighetsbolag kan ha en "moat", iform av att det är en hel del byteskostnader (både i tid och pengar) för hyresgästerna. Investementbolag får man bedöma genom att titta på enskilda bolagen som ingår.


5. Måttlig skuldsättning  
Helst bara upp till 0,5 debt/Eqity, det är bra. Beroende på företag så kan dock 1 debt/equity accepteras. Helst inte mer än så för då har bolaget mer skulder än aktiekapital, och är i händerna på bankerna mer än aktieägarna. Risk för sänkt utdelning, högre räntekostnader och i värsta fall konkurs har ökat. 

För fastighetsbolag, pipelinebolag och andra bolag med reala tillgångar kan skuldsättning på upp till 1,5 accepteras i undantagsfall.


6. Pålitlig ledning med egna aktieinnehav
Egna innehav gör att de har ett aktieägarintresse. Och hur våga investera om inte ens ledningen gör det?


7. Köpa till rimlig värdering 
Det här med värdering är en stor fråga i sig, som förtjänar ett eget framtida inlägg. I korta drag tänker jag ändå fokusera mer på bolagens kvalitet än kring att bedöma den exakta värderingen. Säg att det finns tre kategorier av bolag: undervärderade, rätt värderade och övervärderade. Målet med denna punkt är att åtminstone undvika att köpa ett övervärderat bolag. Men mer om värdering senare alltså, men det är givetvis något som platsar i en checklista.

Vad anser du? Är det en bra checklista eller möjligtvis motsatsen? Har jag missat något väsentligt? Vilken checklista använder du dig av, om någon?