A Swedish private, global, deep-value investor. My focus is small family companies with low valuations, competitive advantages, and no debt. I look all over the world but only invest in democracies. I own companies from South Africa, Indonesia, the Philippines, Singapore and Greece. Found my basic investing style in 2021, going for a more concentrated deep-value approach in 2025. NOTE: I have moved to Substack (https://aktieblogg.substack.com/)
söndag 31 mars 2013
Är min 2-åriga son bättre än aktieanalytikerna? Och kort om Atrium
Ibland förundras jag över den dåliga träffsäkerheten hos analytikerna, och även hos mig själv.
Körde på skoj en liten test med några bolag på min 2-åriga son. Hur reagerar han när han hör vissa företagsnamn? Är han till och med lika "bra" på gissningar som en genomsnittlig analytiker? Tänkte det kunde vara en kul grej att testa, även om det är lite tramsigt.
Här kommer testen, med mina kommentarer. Ska utvärderas om någon månad och om ett halvår.
2-åringens små mini-analyser!
Kungsleden
- Sova
Tolkar det som att aktien kommer att ligga ganska still. Eller så var min son för tillfället trött.
HM
- där uppe
Oklart, men troligen kommer kursen vara hög, eller drivas ännu högre.
Ratos
- akta!
Ett mycket tydligt budskap. Trots SF Bio-köp så verkar Ratos inte falla i smaken.
Vitec
- halv
Hoppsan! Kan kursen halveras? Eller så finns utrymme för en kursdubbling. Oklart!
Loomis
- Ta Loomis
En mycket tydlig rekommendation.
Clas Ohlson
- Inte!
Stay out alltså
Ericson
-Inte!
Stay out här med
SCA
-Inte!
Här sågas det på löpande band, han börjar få upp ångan...
Atrium Ljungberg
-Inte....blä!
Testets tydligaste förlorare. Inget att ha enligt den lilla analytikern.
Atrium, Stockholms stad och vallgravar?
Angående Atrium har tvisten med Stockholms stad löst sig. Jag har faktiskt ökat med en försiktig liten post aktier, då jag tycker att framtiden ser ljusare ut, även om den inte är "glasklar".
Att vara på "speaking terms" med Stockholms stad måste vara positivt. Sett till vallgravar borde också många fastighetsbolag ha en sådan. För hyresgästen kostar det ju åtminstone tid (och därigenom pengar) att flytta. På samma sätt som en konsument inte gärna byter bank så byter ett företag väl inte kontor eller affärslokal så lätt? Man riskerar t.ex. att tappa medarbetare som får länge reseväg, och i affärslokalens fall tappar man en uppbyggd kundkrets.
Ta bara en skandalvärd som Boultbee, som var allmänt dålig och även chockhöjde hyror om jag minns rätt, visst tappade de några hyresgäster men långt i från alla. Kunderna/hyresgästerna är enligt mina amatörmässiga tankar ganska trögrörliga. Tänker jag rätt? Buffett investerar väl inte i fastigheter har jag för mig, så ja, mothugg är på sin plats.
Här går jag alltså i full klinch med min son. Undrar vem som får rätt? Vem kastar sten i glashuset?
söndag 24 mars 2013
Ny förbättrad checklista - synpunkter?
Jag har funderat ett tag och tänker bli lite mer flexibel. Ska inte längre sälja vid minsta utdelningssänkning och har sett över min investeringsmodell i stort. Jag sätter fortfarande ner foten, men något mer försiktigt, angående bilden!
Sammanfattat i en mening så söker jag bolag med: Växande eller hög utdelning, starka konkurrensfördelar och goda finanser. Syftet är att spara till en god och tidig pension, och då bör det vara mer fokus på bolagens långsiktiga kvalitet. Till och med utdelningssänkningar bör kunna tolereras om trenden är uppåt på sikt, eller om utdelningen är hög. Jag vill hitta fantastiska bolag, köpa dem till rimligt pris, behålla dem, och i framtiden kunna leva på utdelningar. Buy and hold.
Problemet med gamla checklistan
Min gamla checklista var lite för strikt. Jag vill ha ”one
list to rule them all”, eller ja, samma lista ska funka oavsett köp eller sälj.
Om ett bolag inte uppfyller alla kriterier vill jag sälja dem. Minsta
utdelningssänkning har då genererat ett säljbeslut. Problemet blev att jag sålde för ofta och blev kortsiktig. Och om man ska vara så himla strikt (vilket jag inte tycker längre)
så borde jag varit ännu striktare i valet av bolag. Och då hade jag suttit där
med H&M, Johnson & Johnson och möjligtvis några till. Inte så många
snabbväxare, så portföljen skulle bli väl tråkig, och avkastningen bli lidande.
Inte ens Coca Cola skulle platsa vid en strikt tillämpning eftersom de höjt sin
skuldsättning. Och då har det nog gått för långt!
Synpunkter emottages tacksamt!
Likt centerpartiet körde sitt nya program på remiss lägger jag ut checklistan här innan jag ”antar” den. Många kloka synpunkter brukar ju infinna sig i kommentarsfältet! I och med att jag varken föreslår månggifte eller slopad arvsrätt så förväntar jag mig inte heller någon kritikstorm. Men likt Annie Lööv så har mina förtroendesiffror kanske dalat på grund av senaste utdelningssänkningarna och därtill hörande försäljningar.
Hursomhelst, här är listan:
1. Funnits i minst 10 år delat ut de senaste 2 åren. För utländska bolag krävs 5 år.
Orsaken till högre krav för utländska bolag är att det finns ett enormt utbud, därför kan jag ha snäppet hårdare krav. Men varför inte köpa bolag som inte delar ut idag, men som kan dela ut stort i framtiden (typ SBC eller danska banker)? Jo, bolag som inte delar ut tycker jag är för hög risk, sett till min investeringsfilosofi. Att börja dela ut kan vara ett stort steg, man vet inte om de kommer att göra det, eller vilken utdelningspolicy de antar. Under tiden "tappar" du också pengar.
2. Utdelningsväxare eller högutdelare (eller både och:-)
Kan tänka mig två olika typer av bolag. Här tittar jag dels på historiska siffror men även prognoser på 4-traders, där man kan se 2-3 år framåt.
För utdelningsväxaren krävs minst 1,5 procents utdelning idag, och en god
tillväxt sett över 5 år. Prognoserna på 4-traders bör vara minst 2,5-3
procents utdelning inom några år. För en utdelningsväxare är inte enstaka sänkningar
avgörande, även om trenden ska vara uppåt. Som en riktlinje är 2
sänkningar under 5 år för mycket. Ju lägre direktavkastning är desto högre krav på
tillväxt eller säkerhet i utdelningen.En högutdelare på 5 procent eller mer behandlas på ett annat sätt. Den kräver inte samma tillväxt och kan till och med ha sänkt utdelningen under flera år. Orsaken är att hög utdelning ger en ränta-på-ränta effekt. Trenden behöver inte ens vara upp så länge direktavkastningen förväntas vara minst 5 procent. Jag tänker t.ex. på ett bolag som France Telecom. Skulle direktavkastningen sjunka under 5 procent, t.ex. p.g.a. kursrusning eller utdelningssänkning ser jag dem som en utdelningsväxare, och ställer i det fallet krav på framtida tillväxt. Viss försiktighet ska man ha när det gäller högutdelare, en väldigt hög direktavkastning ska ifrågasättas starkt, särskilt om de har en del skulder.
För båda kategorierna tittar jag på direktavkastning, utdelningstillväxt och utdelningsandel.
3. Enkel verksamhet som man förstår sig på
Behöver inte förstå alla detaljer, men något hum om produkterna och hur bolaget tjänar pengar är ju att önska. H&M eller Österrikiska Posten är exempel på lätta bolag. Men hur är det t.ex. egentligen med Alfa Laval och Munich Re? Kanske ska jag blir lite noggrannare.
4. Starka konkurrensfördelar, gärna en "vallgrav"
Det jag tittar på är a) Jämn vinst och intäktsökning? Annars är väl vinsterna inte särskilt inlåsta eller skyddade? b) Höga marginaler, gärna minst 10 procent rörelsemarginal. Annars konkurrerar de för mycket om pris?
c) Hög avkastning på eget kapital? Minst 15 procent som riktlinje. Undantag om förändring verkligen är på gång. Typ Ridley?
d) Vilka konkurrensfördelar talar vi om? Flera samtidigt är bonus? Kan referera till denna artikel.
e) Var är bolaget om 5-10 år? Finns det utrymme att växa?
Alla punkter ger ett underlag för att bedöma hur starka konkurrensfördelarna är. Jag vill att bolagen ska ha starka konkurrensfördelar, eller ännu hellre en "vallgrav". Morningstar anser att "Narrow moat" indikerar en bra avkastning på eget kapital i 10 år, och "Wide moat", detsamma i 20 år. Om syftet är långsiktiga köp så är långsiktiga konkurrensfördelar viktiga.
För utländska bolag kräver jag i normalfallet en vallgrav, medan det kan räcka med starka konkurrensfördelar för svenska bolag. I vissa fall accepteras även utländska bolag utan "moat", men de ska åtminstone ha starka konkurrensfördelar och gärna vara på väg att bygga en moat (t.ex. Essanelle och Ridley).
Ett problem är hur man ser på fastighetsbolag och investmentbolag. Jag lutar åt att fastighetsbolag kan ha en "moat", iform av att det är en hel del byteskostnader (både i tid och pengar) för hyresgästerna. Investementbolag får man bedöma genom att titta på enskilda bolagen som ingår.
5. Måttlig skuldsättning
Helst bara upp till 0,5 debt/Eqity, det är bra. Beroende på företag så kan dock 1 debt/equity accepteras. Helst inte mer än så för då har bolaget mer skulder än aktiekapital, och är i händerna på bankerna mer än aktieägarna. Risk för sänkt utdelning, högre räntekostnader och i värsta fall konkurs har ökat.
För fastighetsbolag, pipelinebolag och andra bolag med reala tillgångar kan skuldsättning på upp till 1,5 accepteras i undantagsfall.
6. Pålitlig ledning med egna aktieinnehav
Egna innehav gör att de har ett aktieägarintresse. Och hur våga investera om inte ens ledningen gör det?
7. Köpa till rimlig värdering
Det här med värdering är en stor fråga i sig, som förtjänar ett eget framtida inlägg. I korta drag tänker jag ändå fokusera mer på bolagens kvalitet än kring att bedöma den exakta värderingen. Säg att det finns tre kategorier av bolag: undervärderade, rätt värderade och övervärderade. Målet med denna punkt är att åtminstone undvika att köpa ett övervärderat bolag. Men mer om värdering senare alltså, men det är givetvis något som platsar i en checklista.
Vad anser du? Är det en bra checklista eller möjligtvis motsatsen? Har jag missat något väsentligt? Vilken checklista använder du dig av, om någon?
onsdag 20 mars 2013
Ökat i Vitec
Har under förra veckan och början av denna ökat i Vitec. Min timing har för en gång skull varit ganska god.
Med senaste köpen och kursuppgången är nu Vitec bland topp-5 i portföljen. Känner mig bekväm med det. Också skönt att säljandet inte eskalerar, jag har till och med behållit RSA Insurance, och med nya checklistan ska en ännu större långsiktighet garanteras! Försäljningar och ständiga omallokeringar ska undvikas.
Har något tidigare även ökat i Johnson & Johnson, vilket jag också är väldigt bekväm med (uppdatering).
Varför Vitec?
Hursomhelst förtjänar Vitec några ord! Utdelningen är i toppklass, de är ett av få bolag i Sverige som inte sänkt på 10 år (se topplistan för några inlägg sedan). Bolagets kvaliteter är dock det som jag främst fastnat för. Trots sin litenhet så har de tydliga konkurrensfördelar. De ger sig in i nischer som är för små för de stora spelarna, och blir marknadsledande. Därigenom skapas inträdesbarriärer för andra aktörer, eftersom marknaden är för att rymma många aktörer. De påminner om en pigg gammelgädda i en mindre sjö, som får agera relativt ostört, och i lugn och ro skrämma bort eller äta upp mindre konkurrenter.
För Vitecs kunder finns förr eller senare kanske inte så värst många andra kvalificerade alternativ att välja på, varvid också byteskostnader (i tid och pengar) uppstår.
Jag gillar att de i årsredovisningen tydligt talar om strategi och konkurrensfördelar i form av ökade inträdesbarriärer för andra. Inte så värst vanligt! Har också någon slags egen erfarenhet av Vitec då min arbetsgivare anlitar Capitex, så jag vet att företaget verkligen existerar och gör ett hyfsat gott jobb. Dock är Capitex en ganska liten del av Vitecs totala verksamhet.
En bra grej med Vitec är att de ökar småbolagsandelen, och andelen IT-bolag i portföljen. Starka konkurrensfördelar är väl också relativt ovanligt inom den branschen.
Och växlar över till några ord om Telia...
Ett annat bolag som jag har indirekt erfarenhet av via min arbetsgivare är Telia. Vi har nämligen vår fasta telefonväxel via dem. Inte särskilt nära att vi ska byta där tror jag, och ett nytt system kostar väl en del åtminstone i tid, om inte i pengar. Är långtifrån någon telefonexpert, men jag antar att det inte är något man byter i ett nafs. Kanske en stabil men liten del av Telia som är värd att kika närmare på? Men lite för tråkigt för att ägna en onsdagskväll åt, det kan erkännas. Just därför kan den delen vara underanalyserad?För att avrunda detta korta inlägg: Vilka företag har du direkt eller indirekt erfarenhet av via din arbetsgivare? Och vad tror du om Vitec?
söndag 17 mars 2013
Investera på väg till jobbet - kylskåp och näthandel
Morgonen brukar fortsätta med att jag så sakteliga trippar ner till köket, och öppnar kylskåpet. Vi får nog stanna till där...om vi bara ska ta två bolag i taget.
Kylen/frysen ifråga är en Electrolux och är något som jag tagit över av tidigare ägare. Är inte alls säker på att jag skulle köpa en av samma märke nästa gång ifall den lägger av. Den enkla slutsatsen gör att jag inte är särskilt lockad av Elektrolux som bolag. Det är inte tillräcklig stor skillnad på produkterna, eller tillräckligt starka varumärken för att jag ska vara intresserad. Har också för mig att VD:n har en rätt saftig lön också, och det är något som stör. Den dag han hamnar i frysboxen kommer han säkert kvittera ut några årslöner.
Hursomhelst skulle nog titta väldigt mycket på pris, funktioner och kvalitet. Nog skulle någon som enkelt och snabbt hjälper mig i valet av kylskåp kunna tjäna en hacka. Det jag tänker på är sidor som testfakta.se. Tror ni de gör det? Tydligen så tjänar de en del pengar, i alla fall om man gör en sökning på allabolag.se. Inte genom konsumenter, så jag gissar att företag betalar för att få vara med i testerna? Eller? Jag har inte riktigt förstått hur det fungerar, för företag som får dåliga testresultat borde väl inte betala för att vara med? Reklamintäkterna kan väl inte heller uppväga besväret. Inte möjligt att investera i dem dock.
Är dock ganska säker på var jag kommer att handla nästa kylskåp. Är nämligen en gammal aktieägare i Tretti, och det sitter i. Tretti köptes upp av CDON, och är för mig lite som Avanza, dvs snabba och pålitliga. En kollega till mig använde t.ex. dem en ganska panikartad julafton och de var de enda som kunde leverera snabbt nog.
Namnen på dessa bolag tycker jag är sådär. Tretti...procent...år? Nja, ska nog inte funderas på utan bara fastna, vilket det gjort. Men CDON? Nog borde man förstått att CD-skivorna en dag inte skulle vara så heta. Bättre än VHS-ON eller VinylON i alla fall:-) Nog finns det nackdelar med att slå igenom en viss tid, fråga bara Robert Wells som ju måste vara långhårig eftersom han slog igenom på 80-talet. CDON ger ingen utdelning så de går bort för mig, även om nämnda Tretti och Gymgrossisten är fina innehav.Hur ser du på kylskåp och näthandlare? Bryr du dig om märke, och var skulle du göra ditt inköp?
söndag 10 mars 2013
Att investera på väg till jobbet - ny serie
Startar en ny serie, en något nördig sådan, men förhoppningsvis intressant ändå. Tanken är simpel: Från det att jag vaknar tills jag är på jobbet, vilka företag har jag då omedvetet kommit i kontakt med?
Kör med två bolag åt gången för att få lite snurr på det hela.
Jobbar förresten med en ny checklista men den tar lite längre tid än beräknat, så det här inlägget fick gå före...
Vaknar upp i en Svanesäng...
Starten är såklart att jag vaknar, och där börjar vi. Vaknar nämligen upp i en Svane-säng. Bolaget som tillverkar dem är Norskt och heter Ekornes. Bolaget har beskrivits förtjänstfullt av andra bloggare som Defensiven och Spartacus.
Själv är jag inte övertygad om bolagets storhet, då t.ex. andra aktörer är starka på området. IKEA kan t.ex. snart göra bättre sängar och i senaste testen hos testfakta fick de inte med någon säng. Jag ifrågasätter att de kan ta ut ett premiumpris, är de verkligen tillräckligt kända? Själv köpte jag dock en och sover gott. Dock köpte jag den hos MIO och deras nya egna sängar fick bra betyg så det skulle nog bli en sån om jag köpte idag.
Sett till min gamla checklista så uppfyller Ekornes en del men inte alla kriterier. Faller främst grund av på utdelningssäkningarna i närtid, men med min nya checklista kan det gå bra ändå (men bestående konkurrensfördelar är dock fortfarande tveksamt). Måste för övrigt tipsa om www.corporateinformation.com som är en fantastisk sida. En snabb grafisk överblick är värd mycket.
![]() |
| Bild från corporateinformation |
...och väcks av liten krabat i randiga kläder
Uppvaknande sker i form av en hoppande och skrikande krabat i randiga kläder. Som ni gissar kommer kläderna från Polarn och Pyret. Sett till produkterna är det ett känt varumärke, hög kvalitet och bra på alla sätt. Dock är det inte alls det typ av bolag som jag vill äga eftersom de inte lämnar någon utdelning. Appropå lämna så lämnar senaste årens utveckling också mycket övrigt att önska. Kursen har gått från nästan 70 kr till nästan 0. Att äga aktier kan vara farligt.
![]() |
| Bild från corporateinformation |
Hur ser du på dessa bolag? Själv skulle jag inte köpa någon av dem i dagsläget, men det kan ju vara bra investeringar ändå.
söndag 3 mars 2013
Stabila svenska utdelningsaktier - två topplistor!
Tänkte göra ett omtag i Sverige för att gå igenom att jag inte missar några intressanta aktier. Skulle behöva fylla på och letar efter nya kandidater.
Att då gå igenom vilka som inte sänkt utdelningen på 5 och 10 år kan vara en bra start. Är dock öppen för att investera i bolag som faktiskt gjort någon enstaka sänkning, så länge de har en bra utdelningstillväxt ändå (mer om det framöver). Dessa listor är dock "gräddan" av utdelare, de som aldrig sänker.
Detta är ett utkast!
En kraftig friskrivning kan vara på sin plats. Listan ska ses som ett utkast, som jag ändå tänkte kunde vara intressant för andra att se. Om det står utdelning från 2003 så kan de ändå ha delat ut längre än så. Dock ganska bökigt att gå längre tillbaka än vad utmärkta sidan börsdata har uppgifter för, men jag gjort det för vissa bolag. Ordinarie utdelning är det som räknas. Har försökt justera för extrautdelningar, t.ex. hade Axis, Skanska och Skånska-Energi annars inte funnits med.
Kan också nämna att det här inte är några nya tankar utan en slags uppdatering av 4020:s gamla inlägg svenska utdelningseliten.
Är det något bolag du saknar, eller om uppgifter är fel, hojta till! De är till för att kompletteras.
Nåja, nu är det dags för listorna...
Superstabila svenska utdelare - ej sänkt på 10 år
Kommentar: Att mindre bolag som Vitec, BTS group och Skåne-Möllan har hittat hit känns otippat på förhand. Annars mycket storbolag och fastigheter. Notera att inga bankaktier eller skogsbolag återfinns här.
*För Beijer blir det ingen sänkning 2001 om man räknar med en avknoppning, samma med Securitas för 2009 som faktiskt delade ut Loomis.
Stabila svenska utdelare - ej sänkt på 5 år
Kommentar: Att två stycken Bio-bolag tar sig till listan hade jag inte trott. Itab, Skånska Energi och Softronic är också exempel på bolag som inte är så kända för mig. Och oj vad många IT-bolag som tagit sig hit.
Finanskrisen gjorde att många bolag sänkte sin utdelning 2008. Till nästa år så blir det nog comeback för Axfood, Ericson, Handelsbanken, Investor, Lundbergs, NCC, SCA och SEB bland andra.
Fortsättning följer...
Att titta på utdelning kan vara en god start. Jag vill också att bolaget har konkurrensfördelar och goda finanser. Det blir nästa steg att undersöka. Kommer ett inlägg om att bedöma konkurrensfördelar generellt, men lägger ut listorna så länge. Jobbar också med en uppdaterad strategi, och planerar ett inlägg om det inom en hyfsat snar framtid.
Men för att återgå till detta inlägg: Vad säger ni? Har ni några favoriter? Vilka har goda finanser och bestående konkurrensfördelar?
Slutligen får jag önska trevlig söndag!
söndag 24 februari 2013
Säljer nog RSA - men ska bli mer flexibel
Är inte inne i något "utdelningsflyt" för tillfället. RSA är nästa bolag att sänka utdelningen vilket kom som en överraskning. Ambitionen med RSA var att ha en hög men stabil utdelning, som gav ett fint kassaflöde att investera i andra aktier. Jag själv, och experter och analytiker är förvånade. Prognoserna på Morningstar, uppgifterna på 4-traders och allt annat allt var frid och fröjd. Men kan det vara så enkelt att en utdelning på 8-9 % sällan är hållbar? Jfr med Ratos senaste sänkning.
Nåja, nu ser jag några olika vägar att gå vidare:
1. Alltid sälja vid sänkning? Nja...jag börjar tänka omSka jag sälja RSA enbart för att de sänkte utdelningen, kombinerat med att den nu är under 5 procent? Känns inte så lockande p.g.a. courtaget. Lärdomen blir att vara extra noggrann vid köp av utländska aktier med högre courtage.
Se t.ex. artikel från dividendgrowthinvestor, som argumenterar för att det oftast är bäst att sälja när en aktie sänker utdelningen. Men det kan ju gå hursomhelst efter en sänkning. T.ex. gick ju Swedbank rätt hyfsat. Den som studerar Firefly ser att utdelningen numera är helt borta.
Åtgärd: Sälj RSA vid lämpligt tillfälle. Risken är stor att det går dåligt i framtiden? Nja, jag tycker inte länge att detta inte är det tyngst vägande skälet...
2. Anta ett mer flexibelt synsätt på utdelningssänkningar?
Är rätt trött på att sälja vid minsta sänkning och det börjar kännas ganska dumt. Ett enskilt år ska kanske inte få så stort genomslag. Att aldrig sänka är givetvis bäst, men ett bolag med en god 5-årstrend, trots en sänkning, bör väl också kunna accepteras?
Åtgärd: Bli inte stressad över denna sänkning. Hur ser det ut på 5 års sikt? Om de sänker igen, ja DÅ kanske utdelningstillväxten är för dålig. De hade alltså kunnat klara sig men...
3. Bara äga bolag med en "vallgrav"? Och pålitlig ledning?
Att företaget har en stark "vallgrav" är viktigt, särskilt för utländska bolag med dyrare courtage. Utan starka konkurrensfördelar är framtiden mer osäker. Med det synsättet skulle RSA aldrig ha köpts, i alla fall om man kör på Morningstars syn på saken. Tyvärr hittade jag Morningstars research lite för sent. De verkar inte direkt imponerade:
"RSA is a United Kingdom-based insurer that has a substantial
international presence. Though it has significant scale, including
strong positions in a number of profitable and growing markets, we do
not believe the firm benefits from an economic moat. Its scale is
dispersed across a number of geographies and business lines, which
limits the amount of costs that can be scaled and mutes potential cost
advantages. The insurance industry is subject to very intense
competition and we do not believe the firm will generate returns that
outpace its cost of capital, on average." Sen kan man tycka att Morningstar är lite snäva. Det är ju inte helt enkelt att starta ett försäkringsbolag, och nog påminner det till viss del om en oligopolmarknad likt bankerna. Men det är ju i och för sig mycket lättare för konsumenter att byta försäkringsbolag än bank. Men företag tror jag inte byter försäkring lika ofta, det är svårare, tar mer tid, och här finns inga jämförelsesiter. Kanske finns ändå skäl att anse att tillräckliga konkurrensfördelar finns, även om inte Morningstar anser det? För företagsförsäkringar och en viss del av konsumentkåren blir ju försäkring en "vana". Inte lika stark som att alltid dricka Cola, eller röka ett visst cigarettmärke, men ändå (Uppdatering: Många företagsförsäkringar upphandlas via mäklare, och då finns knappast någon vallgrav).
Nu till en annan fråga. Ägamintid slår verkligen huvudet på spiken när han konstaterar att ledningen agerat under all kritik. Kan man verkligen ha förtroende för dem, och lita på uttalanden om framtiden, t.ex. att utdelningen ska växa från och med nästa år? Mycket tveksamt! Vet inte hur stora växlar man ska dra på just en sådan här sak, men flera "storägare" är förvånade och har tappat en stor del av förtroendet.
Åtgärd: Sälj på grund av att vallgraven är tveksam och att de har en opålitlig ledning. Dessa två punkter i checklistan är viktiga och stora tveksamheter finns kring båda, särskilt den senare.
Ny förbättrad checklista kommer...
Efter de senaste inläggen har jag sakta men säkert börjat ifrågasätta den högst enkelspåriga syn jag haft kring utdelningssänkningar. Om syftet är att långt i framtiden kunna leva på utdelningar, spelar då ett års utdelningssänkning verkligen så stor roll? Nej, lite längre horisont och mer fokus på bolagets inneboende kvalitet är viktigare.Håller på att arbeta om checklistan, och ska köra ett särskilt inlägg kring det.
Andra lärdomar
Oavsett vilken linje man går på så finns det lärdomar att ta med sig. En hög utdelningsandel är farlig. Likaså kan en hög utdelning i sig vara farlig. Marknaden har prisat in en sänkning, som kanske kommer för eller senare? Sen ska man som sagt inte lita på analytiker. Eller sig själv för den delen! Lite nyttig tillbakaläsning visar att varningssignaler fanns i kommentarerna kring mitt inlägg kring RSA i somras. Antagligen förblindades jag av den höga utdelningen och att Skagen hade köpt.
Nä, nu måste jag höja mitt självförtroende något. Essanelle har i alla fall gått uppåt sedan jag köpte!
Hursomhelst så funderar jag starkt på att sälja RSA, men det ska vara av rätt skäl:-)
lördag 16 februari 2013
Sålde Mekonomen och diverse tankar
Börjar bli lite löjligt och det känns som jag säljer aktier hela tiden. Denna gång har turen kommit till Mekonomen. Något oförväntat (?) så sänkte de sin utdelning från 8 till 7 kr per aktie. Direktavkastningen landar på beskedliga 3 procent. Det gör att jag tar mina pengar och går, och söker lyckan annanstans. Hade direktavkastningen trots sänkningen varit 5 procent så hade jag behållit dem, åtminstone ett tag.
Om vi summerar hittills så har jag sålt dessa..och jag tycker det är lite oflyt faktiskt.
- Ratos. Sänkte för första gången sedan 1990-talet. Trots att de hade pengar i kassan.
- Avanza. Har tidigare aldrig sänkt utdelningen sedan de började dela ut 2003. Denna sänkning var dock väntad.
- Mekonomen. Hade en sänkning 2000, men jag såg den som preskriberad. För mig var denna nya sänkning oväntad.
Varför sänkte Mekonomen utdelningen?
Vet inte! Kan det vara så att skulderna tickat iväg lite väl högt? Ska jag vara petig så kunde jag sålt dem redan på grund av hög skuldsättning, men låt gå.
Med ett resultat per aktie för 2012 på nästan 11 kr och kassaflöde på nästan 15 kr per aktie så hade de kunnat upprätthålla utdelningen på 8 kr. Har inte räknat närmare på fritt kassaflöde, men det ser inte ut som någon omöjlighet direkt.
Vad jag lär mig av detta?
Inte bara förmågan att dela ut är viktig, utan man bör titta en extra vända på skuldsättningen. Policyn är också viktig. Bolag som har en tydligare utdelningspolicy, eller ligger på en låg utdelningsandel passar kanske mig bättre. Alltså, inte bara förmågan att dela ut, utan också viljan räknas bland annat.Ska jag fortsätta med min strategi att sälja utdelningssänkare får jag köra ännu säkrare
Har tänkt göra en lista som visar vilka bolag i Sverige som inte sänkt utdelningen de senaste 5 åren. Om det kan finnas intresse.
Vart ska pengarna gå?
Sitter med en viss kassa även om en del investerades i Johnson & Johnson. Den utdelningen lär inte sänkas under en överskådlig framtid och de har rejäla konkurrensfördelar och en superstabil verksamhet. Hade inte heller så värst mycket läkemedel i portföljen. En mindre post H&M och Telia- aktier kunde jag heller inte motstå att köpa.
Sedan funderar jag vidare och har inte lyckats klura ut något klockrent köp. Är inne på att öka i något befintligt, men det gör inte saken särskilt mycket enklare. Kan det vara utdelningssmällarna som gör mig lite mosig och extra rådvill?
Vad tror ni om:
- Coca Cola? Warren Buffets största innehav.
- Oesterischiche Post? Kan knappast blir tråkigare. Därmed en bra investering:-)?
- Discovery Holdings? Försäkring men riktigt innovativ sådan.
- Woolworths? Australiens ICA äger jag mycket hellre än Hakon Invest.
- Sysco? (en nykomling)
Inget av dem är superbillig, men de har rejäl kvalitet.
söndag 10 februari 2013
Ridley bryter ny mark
På fastighetssidan har det kommit oväntat positiva besked från Ridley. Ett existerande saltfält vid namn Dry Creek nära Adelaide verkar bli tillgänglig för bostadsprojekt eller försäljning. Saltfältet var bundet genom ett kontrakt till 2019 där salt skulle levereras till en närliggande industri. Nu kommer industrin bryta avtalet. Mycket positivt eftersom Ridley borde kompenseras ekonomiskt för avtalsbrott (blir nog en slags förhandling), men framförallt blir marken tillgänglig i förtid.
Saltfältet ingår inte i försäljningen av Ridleys saltdel, tillsammans med några andra saltfält, framförallt icke-producerande.
Området omfattar 5 000 hektar, och ligger ganska nära Adelaides stadskärna. Och vid vattnet! En studie från 2008-2009 kom fram till att man kunde göra om det hela till 10 000 bostäder (man valde dock att inte gå vidare pga att de var bundna av kontraktet). Ridley har också goda kontakter inom fastighetsbranschen. Frågan är om de kommer att sälja marken eller utveckla bostadsområdet själv? En försäljning kan leda till en saftigt "köttben" i form av extrautdelning, men utvecklandet skulle göra att "fastighetsbenet" av Ridley växer. Undra vilken ben de väljer...
Om ni tycker jag låter ohämmat positiv så är det inget mot den bild som ges på ett Australiensiskt chattforum. Lite "DI börssnack-varning" över det hela, men jag tyckte denna kommentar var bra. Som parantes är Olympic Dam en stor råvarusatsning i närheten av Adelaide som skjutits upp. Delfin Land Lease var de som gjorde förstudien 2008-09.
"I agree about the value proposition on the land. I live in Adelaide and let me tell you this is a significant plot of land 12 Km from CBD and also short distance to port adelaide australian submarine corp and where air warfare destroyers to be built. There are few opportunities like this in Adelaide anymore. Too bad the Olympic Dam development is not underway- the value would be unbelievable.
Delfin Lend Lease will be on the phone to RIC management upon seeing this announcment Im sure.
I recall speaking to a land surveyer a few years back and was told that the undeveloped plot with rezoning and approvals would be worth about 2/3 of RIC's entire market capitalisation today.
I like this company."
Vet inte hur intressant ett Ridley-inlägg är för läsare i allmänhet, antalet svenska aktieägare lär ju vara minst sagt begränsat. Så jag stannar där. Men åtminstone jag gillar kombinationen av stabil verksamhet, hög utdelning och fastighetsutveckling/försäljningar som bonus.
Etiketter:
Australiensiska bolag,
Ridley,
Utländska bolag
söndag 3 februari 2013
Har H&M en ekonomisk vallgrav?
H&M är ett ganska välanalyserat bolag, men just detta skrivs det inte så mycket om. Tanken med en "vallgrav" är, som tidigare nämnts, att det finns något som skyddar framtida vinster. Med andra ord en bestående fördel som håller konkurrenterna borta från "slottet" eller i alla fall gör en erövring svårare. Håller H&M måttet i detta avseende? Och hur står de sig mot konkurrenten Inditex (Zara-butiker mfl.)
En ovanligt bra och grundläggande artikel från placera.nu om ekonomiska vallgravar hittar du här.
Min spontana syn på H&M:s konkurrensfördelar
Varumärket är en uppenbar fördel, H&M rankas ju bland de starkaste i världen och före Zara. Nackdelen med konkurrensfördelar på "konsumentsidan" är att de måste underhållas och anpassas med tiden. Dagens tonåringar handlar på H&M, men kommer morgondagens tonåringar att göra det? Konsumenterna måste vinnas på nytt. Men nog finns det dragkraft och en suverän organisation så jag är inte orolig i den frågan.
Stordriftsfördelar finns också, men större är inte alltid bättre eller vad man nu säger. Karlssons kläder som köper in 100 st T-shirts kommer dock att få betala mer per tröja än H&M som beställer 1 000 000 tröjor.
Samarbeten med kända modeskapare är också en fördel, men kanske inte bestående och ganska lätt att kopiera. Logistiken, och IT-system är också viktiga. Men knappast något som är unikt för H&M. Eller? Så varumärket är det viktigaste... eller?
Morningstar om H&M
Morningstar är en bra källa till information i dessa frågor, och nu har jag lyckats hitta deras syn. Roligt och utvecklande att se vad de skriver. De anser för övrigt att H&M har en "narrow moat", dvs en smal vallgrav till skillnad från en bred.
Vad saknas jämfört med mina amatörmässiga tankar? Jo, de betonar inte varumärket särskilt mycket! Är varumärket kanske överskattat som konkurrensfördel?"H&M has established relationships with 700 suppliers of products, which differentiates it from its competitors.
H&M is one of the largest global apparel retailers, with the broadest reach across a wide demographic base. The company prides itself on offering fashion and quality at the best price faster than most retailers, with lead times ranging from a few weeks to a few months due to the flexibility its 700 sourcing relationships provides. Although H&M has more than 2,700 locations, we believe international growth can continue at a double-digit pace through at least 2015. Opportunities abound for location expansion in Asia and the Americas, relative to Europe and the Nordic regions, where more than 70% of company sales are currently generated. Overall, we think location growth along with manufacturing relationships will be key to strengthening H&M s scale benefits and protecting its narrow economic moat. We remain concerned that a weak European consumer could affect the full earnings potential of H&M in the near term"
Morningstar om Inditex
Så här säger de om Inditex. De anser, liksom för HM, att bolaget har en "Narrow moat".
"Inditex's overseas growth and impressive manufacturing capabilities set it apart from competitors.Ganska liknande beskrivning väl? Skillnaden är väl att de pratar om "vertically integrated structure", se nedan. Inditex är mycket större men Morningstar anser inte att de har "Wide moat" för det, eller bred vallgrav med andra ord.
Inditex is one of the largest global specialty apparel retailers, highly differentiated by its vertically integrated model. Manufacturing capabilities are the key difference for the firm, which allow it to bring designs to stores at a faster pace than its competitors (two weeks versus an industry average of six months) and at lower acquisition costs. Although Inditex already has more than 5,000 locations, we believe international growth will continue at a decent clip in years ahead. Opportunities for location expansion abound in Asia and the Americas, relative to Europe, where nearly 70% of company sales are currently generated. Overall, we think pragmatic location growth, a vertically integrated structure and scale benefits will protect Inditex s narrow economic moat. We remain concerned, however, that weakness in the European consumer could affect the company s full earnings potential in the near term."
En stor skillnad mellan H&M och Inditex
H&M:s modell bygger på att det finns låglöneländer där kläderna tillverkas. Löneinflation förekommer, och det är ju i och för sig bra att arbetarna tjänar med (det är de värda). Inditex tillverkar kläderna i Spanien. På så sätt har de "tjänat" på krisen eftersom Spanska arbetare finns i överflöd och knappast kan begära några saftiga löneökningar.
Är det möjligen en större konkurrensfördel att tillverka kläderna själva? Ifall man satsar på högre kvalitet måste det vara en fördel att ha hela kedjan antar jag. Men H&M satsar ju mer på rent lågpris, och kvaliteten är väl ofta si sådär.Som Lena Philipson säger... "Jag syr mina egna kläder...". Vilket är mest hållbart på sikt?
söndag 27 januari 2013
Behåller Avanza, men de är på säljlistan
Ratos fick mig att fundera en extra vända på säljstrategier. Inte särskilt oväntat har nu Avanza sänkt sin utdelning. Fortsatt god utdelning och Smålänningen gissade rätt med 8 kr. Min strategi går dock ut på att bara ha bolag som inte sänker sin utdelning de senaste 5 åren, därför hamnar de på säljlistan.
Men ska man sälja bara för att de sänker sin utdelning? Nej, inte ifall de fortsatt har en god utdelning. Har här satt kravet till 5 procents direktavkastning.
Ska också nämna att man kan se detta med försäljning på många sätt. Att titta på företaget är viktigt, och en utdelningssänkare kan ju vara en bra aktie oavsett om utdelningen råkar vara, 0, 5 eller 10 procent efter sänkningen. Tror dock ända att det är bra att ha en enkel strategi att hålla sig vid, och jag är, på gott och ont, fokuserad på utdelning. Och enkel ska strategin vara men inte dum. Att sälja ENBART på grund av en sänkt utdelning kan vara dumt, ifall utdelningen är så hög så att man inte får bättre avkastning på annat håll.
5-procentsregeln tillämpad i Avanzas fall...
Jag behåller aktien så länge jag får 5 procents direktavkastning. Räknat med utdelning på 8 kr så säljer jag om kursen går upp till 161 kr (då är direktavkastningen lägre än 5 procent). Visserligen kanske jag "byter ner mig" och köper en 4-procentare i stil med HM, men det uppvägs av en högre trygghet i den utdelningen.
Och skulle Avanza sänka nästa år också så ryker de, oavsett.Målet är att undvika att köpa utdelningssänkare. Men skulle ett bolag sänka kan de klänga sig fast i min portfölj, åtminstone ett tag. Kraven är då 5 procents direktavkastning och inga fortsatta sänkningar.
Eller så skulle man vara ännu mer pragmatisk: Vad spelar det egentligen för roll om utdelningen är 1,3, 5, 4, 6 kr under 5 år, eller 1, 2, 3, 4, 5 kr under 5 år? Viktigast är kanske att utdelningen sett över längre tid går uppåt? Må vara sant, men så pragmatisk har jag inte blivit än. Att de är beredda att sänka ökar risken för framtida sänkningar, och det ligger något psykologiskt i det hela för mig. Dels får jag rent faktiskt mindre pengar (det gillar jag inte), och de borde kunnat hushålla lite bättre och inte dela ut "för mycket" innan i så fall. En utdelningssänkning kan också vara ett tecken på en sämre framtid för företaget.
Tycker fortfarande att det finns en poäng med att bara välja bolag som undviker att sänka utdelningen. I Sverige finns kanske bara ett 30-tal sådana (beroende på hur lång historik man kräver), men globalt finns ett stort utbud. Och sen kan en utdelningssänkare göra comeback. Har de skött sig i 5 år, så är de välkomna tillbaka i värmen igen.
Bra, dumt eller mittemellan?
Hur ser ni på denna strategi? Är medveten om att ett väl stort fokus är på utdelning, men den här strategin kan åtminstone jag köpa. Knappast genialt på något sätt, men i alla fall inte dumt? Eller ja, det kan kanske diskuteras.
söndag 20 januari 2013
Essanelle - ett framtida klipp?
Har som bekant köpt in en mindre post aktier i Essanelle. De är noterade bland annat i Frankfurt med ticker EHX:FRA.
Vad gör dom?
De driver frisörsalonger med några olika varumärken och koncept. Det ovanliga är att frisörerna är anställda. Inriktningen är såväl lågpris, som mer sofistikerade salonger. Antalet salonger är närmare 700 och de förväntas öppna ett 30-tal per år. I nära anslutning till salongerna finns också försäljning av hårvårdsprodukter.
Några ord om branchen
I Sverige liksom i Tyskland är det väldigt mycket egenföretagare. Sveriges största frisörkedja heter Nikita, har 27 salonger och ägs av Norrmän.
Vissa trender kan man urskilja, i alla fall i USA:
- Fler franchise och företagsägda salonger blir vanligare
- Män besöker hårsalonger i ökad omfattning
- Äldre lägger mer pengar på att hålla sig yngre.
Jag gillar att det är en härligt basal bransch. Såtillvida världen (eller Tyskland ifråga) inte drabbas av en skallighetsexplosion så kommer folk att fortsätta behöva klippa sig. Inte bara en gång, utan gång på gång, det är det fina. Ett växande och återkommande behov alltså. Ett sådant bolag skulle kunna vara "klippt och skuren" för Warren Buffett, då det påminner om Gillette och rakhyvlar. Inte heller är konkurrens från internet att tänka på, så marknaden är och förblir lokal.Möjligen kan behovet minska i takt med att antalet hårstrån minskar, något som undertecknad själv drabbats av. För egen del klipper jag mig med hårmaskin men jag har blivit sugen på att besöka en frisör i rent studiesyfte!
Bolaget skulle kunna platsa i någon slags "Särimer-portfölj" (jfr Grisen Särimer som ständigt slaktas) där övriga kandidater ännu inte är klara.
Checklistan
De uppfyller alla 10 punkterna enligt mig. Går inte igenom alla utan tänkte rikta in mig på två möjliga tveksamheter.
Pålitlig huvudägare?
Begreppet huvudägare är kanske extra viktigt när hela verksamheten kretsar kring huvuden, och att klippa dem. Nej, men allvarligt talat så är det deras främsta konkurrent som äger 90% av aktierna. Lite märkligt kanske, men ska nog tolkas som ett löst samgående och som att man samarbetar istället för att motverka varandra.
Ifall man ska investera i en frisörkedja får man inte vara så kräsen, de fyra andra såg sämre ut:-) Jag väljer att inte "slita mitt hår" på denna punkt.
Starka konkurrensfördelar?
Det spontana intrycket är väl att prispress råder. Små konkurrenter kan också pressa priset genom att använda illegal arbetskraft (något som nämns i årsredovisningen). Generellt så går samhället mot minskande möjligheter till fusk? I alla fall svenska skatteverket tycks bli bättre på att sätta åt folk, använda kassaregister och liknande.
Dessa konkurrensfördelar har jag kunnat hitta, och några förklaras närmare i dokumentet här:
- En större aktör kan ha ett etablerat samarbete med fastighetsbolag och få hitta fina lägen. Bra lägen är en konkurrensfördel som är mycket viktig.
- Lättare att vidareutbilda personalen i t.ex. trender och försäljningsteknik. En mindre kedja har antagligen svårare att hålla sig uppdaterad. Essanelle är mer "cutting edge" om man kan säga så.
- Bättre inköpspriser på hårvårdsprodukter, vilket ger högre marginaler per såld produkt.
- Karriärvägar för de anställda. I princip alla Essanelles mellanchefer har varit på golvet själva.
- Anställda behöver lägga mindre tid på administration och deklaration, ett centralt HR-system sparar tid.
- Kan driva akademier och fånga upp lovande ny personal.
Och är det så att frisörer vill vara just fria, och inte tillhöra (eller sitta fast i) en kedja? Många frisörer kanske lockas av just det? Samtidigt finns det väl frisörer som bara vill klippa och ägna minimal tid åt administration och skattegrejer.
En sak jag inte förstår är att de bara tycks köra med Wella och L'Oreal när det kommer till hårvårdsprodukter. Hade det inte varit läge att köra ett eget varumärke och tjäna en extra hacka? Men tanken är kanske att nå de kunder som inte är priskänsliga och då är sådant utbud ett måste antar jag.
Argumentera gärna emot! Kanske finns orsaker till att så många är egenföretagare även om branschen kan komma att omformas på sikt. Och inträdesbarriärerna är inte särskilt höga, det är ju bara att hyra en lokal och börja klippa, typ.
Värdering?
P/E 10, utdelning på 5 procent, och låg skuldsättning. Kassaflödet ser bra ut, och tittar man på 4-traders prognoser för kassaflödet är utvecklingen god. Tycker dock att det är svårare och svårare att värdera bolag, vilket förhoppningsvis beror på att jag kan mer. Anser i alla fall att den inte är övervärderad, även om jag inte har någon klar uppfattning om dess exakta värde.
Några rader i årsredovisningen väckte mitt intresse. Där står att de amorterar goodwill 2013 och 2014. Efter det hoppas jag att vinsten går upp (vilket gör att P/E-talet sjunker), varpå aktien blir snäppet lägre värderad utifrån P/E, och utdelningen kanske också höjs.
Några sista ord...
Omsättningen är ganska dålig vilket är en risk. Själv köpte jag aktien på Frankfurtbörsen och var tvungen att lägga en telefonorder via Avanza. Man får vara noggrann och lägga en rimlig order, och vänta och se ifall den går inom. Att bara köpa första bästa kan bli dyrt. Den finns noterat på flera tyska börser och jag tror det är en gemensam orderläggning om jag förstod Avanza rätt.Hade förresten tänkt få in några skämt om klippkort, och att att man kan hår-dra det hela. Men det gick inte. Eller ja, tror jag sa "cut". Men den som läst bloggen anar ett inte alltför långsökt tema. För en tid sen skrev jag om tyske professorn Torsten Hens. Att sedan tänka på frisörer är ju ganska självklart. Och hoppas han inte klipper sig hos Essanelle!
Hur ser du på Essanelle och branschen? Är aktien ett klipp? Bör den ha en permanent(ad) plats i en portfölj?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)



















