Tankar om att slå index och att överskatta sin förmåga

Blir ett lite kortare inlägg, då jag haft rätt fullt upp denna vecka. Till att börja med får jag tacka för alla kommentarer på senaste inlägget. Många kommentarer är värda ett eget inlägg, men jag spinner vidare på den sista från Jonas Hedberg:

"Hej!
Jag tycker att du gör rätt som diversifierar. För min del så är jag inte så riskbenägen, plus att jag tror att det är mycket svårt att slå index över lång tid. Därför har jag gjort så att jag har 50% indexfonder (avanza zero, danske invest global index), 25% aktier (Fenix Outdoor, Sampo, Beijer Alma, Becton Dickinson, Lundbergs), och 25% räntebärande. Jag försöker hålla procentsatserna hyfsat konstanta. Det ger en avkastning som följer index ganska nära, samtidigt som jag har ett mindre antal direkta aktieinnehav (för det är ju kul att följa och analysera bolag!)"

Det fick mig att tänka såhär: Allt detta med att försöka slå index, är det att överskatta sin egen förmåga? Jämför t.ex. med att nästan 3 av 4 manliga bilförare anser sig vara en bättre förare än medel. Och 9 av 10 fonder slår inte index, så kommer du själv verkligen att göra det? Bygger du en egen fond slipper du i och för sig höga fondavgifter, så länge du inte köper Sydafrikanska aktier som jag förstås:-). Men slår du verkligen en billig indexfond sett över längre tid?

Läsvärda inlägg om att slå index...
Another Valueinvestor tar upp att det finns många exempel på förvaltare som faktiskt slår index, t.ex. Warren Buffett. Läsvärt inlägg som helhet också.

Rika tillsammans, slår ett slag för indexinvestering och lyfter fram både fördelar och nackdelar.

Seligson & Co har samlat på akademisk forskning kring frågan om att slå index. De argumenterar för att indexinvestering är en god ide. Jag har 100 procent av mina PPM-pengar i en av deras indexfonder. Gissa vilken?

Tyske professorn Torsten Hens har rätt vettiga åsikter, förutom när det gäller att välja frisyr. Läste någon pappersartikel där han till stor del investerade i tyska indexfonder. Här är en annan artikel med honom.

Funderingar
Givetvis går det att slå index, men kanske är det svårare än man tror. Kan det därför vara bra att ha en viss andel (0-100%) indexfonder, beroende på hur väl man faktiskt lyckas? Att vara intresserad av något kan vara en nackdel då det verkligen tar emot att välja en stentråkig lösning.

Syftet med utdelningsinvestering är i och för sig inte enbart att försöka slå index, utan att bygga upp en passiv inkomst. Indexfonder innehåller bolag utan utdelning och fonden ger ofta inte någon utdelning (dock återinvesteras utdelningen).

Sen måste man väl koppla avkastningen till totala portföljen också. Säg att person A väljer 25% i räntor och 75 procent i halvspännande aktier. Person B sätter däremot 100% i tråkiga utdelningsaktier, vilket blir en slags "räntesparande" det med. Då kommer B givetvis få en sämre utveckling på sin aktieandel, och det blir lite orättvist att jämföra deras aktieportföljer rakt av.

En annan självklarhet är att jämföra med rätt index. Har du t.ex. utländska aktier kan du givetvis inte bara jämföra med Stockholmsbörsens index, även om det är lätt hänt i tanken.

Hur ser du på andelen indexfonder i en total portfölj?

Ett slag för diversifiering - eller så har jag svårt att fokusera?

Har mer och mer tänkt på detta med fokusering kontra diversifiering. Har nu landat i att faktiskt diversifiera ganska friskt.

Varför, jo jag är en "fegis"...

Jag vill inte riskera att ett bolag med hög vikt förstör utvecklingen. Visserligen har jag förhoppningsvis oftare rätt än fel - annars borde jag ju köpa en indexfond - men för ofta händer det att bolag med hög vikt underpresterar.

För egen del passar diversifiering också min personlighet bäst. Jag skulle inte sova lika gott om jag bara hade de 5 största aktierna i portföljen. Varje liten kursrörelse och framtida utveckling för de bolagen skulle få för stor effekt, om det går dåligt. Har jag valt 30 bolag och 25 går bra känns det för mig säkrare än om jag valt 5 och 4 går bra. Kanske inte logiskt, men det känns tryggare.

Har satt en gräns på 36 aktier, inte fler än min egen ålder! 

4020:s artiklar om att ett oviktat index slår börsen har också påverkat, även om det inte har helt med saken att göra. D.v.s. om man tog lika andel i procent av alla svenska aktier har det gått bättre än en indexfond, där de större aktierna har högre vikt.

...och det finns så många fantastiska bolag globalt

Jag skulle inte vilja välja bort de något av de bolag jag har. Tittar du utanför Sverige och Norden finns massor med fantastiska bolag. Munich Re, Famous Brands och Coca Cola saknar motstycke. Ganska få nordiska bolag har rejäla konkurrensfördelar.

Alltså hellre

• Famous brands än NSP 
• Clarksson än Concordia Maritime,
• Munich Re än Old Mutual
• Woolworths än Axfood

...vilket också ger god spridning på branscher/underbranscher
Jag vill få en bra spridning mellan branscher och även underbranscher. Även om fokus är att hitta fantastiska bolag är det bra med branschspridning. Jag har i alla fall svårt att veta vilka branscher som kommer gå bäst i framtiden. Sen är tillverkningsindustri och transportindustri rätt olika även om de finns inom samma bransch (industri). Alla branscher måste inte finnas representerade, ifall de saknar fantastiska bolag.

Och jag tycker det är riktigt roligt att hitta utländska aktier. Kanske det viktigaste skälet av alla! Men det är inte rationellt, investering ska egentligen vara tråkig... jag vet. Men det ÄR mer spännande att äga en Zambisk gruva än en gruva i Norrbotten. För att ändå vara mer rationell så är poängen att det finns 1 Hm i Sverige men kanske 100-200 aktier som Hm i hela världen.

Så länge bolagen inte "kannibaliserar" och överlappar varandra inom samma bransch/underbransch så är det okey med många innehav.

Här är en bild på portföljfördelningen:

Lite invändningar och kommentarer på det

• Modern portföljteori. Med 15 aktier får nästa ytterligare aktie inte någon större effekt. Må vara sant, men jag ser det lite som att jag borrar olja på 25 ställen och om någon källa skulle sina (minska utdelningen) så finns de andra kvar. Och hur många aktier har aktiestinsen?

• Courtaget är ju så dyrt! Jo, hittar man något utländskt måste det vara bättre eller inte finnas i Norden, annars får man ju inget för det högre courtaget. Sen beror det hela också på portföljstorlek, vid en liten portfölj blir det alldeles för dyrt att sprida investeringarna.

• Valutaeffekter! Ok, men "skiten jämnar ut sig" om man sitter på den tillräckligt länge, eller vad det heter:-) Den starka svenska kronan har inte varit bra för min utveckling , men å andra sidan blir allt utländskt billigare. Och jag sprider på många olika utländska valutor.

• Varför köper du inte en indexfond? Ja, visst bygger jag något av en egen indexfond, men med ett härligt "filter". Bolagen har låg belåning, säker och gärna hög utdelning och är allt som oftast marknadsledande. Finns det någon sådan globalfond att köpa? Jag ser det också som att det handlar om att jag bygger upp ett kassaflöde i form av utdelningar från många olika håll. Jag har också råd att misslyckas lite grann eftersom jag inte betalar någon förvaltningsavgift.

• Meningsfulla insatser, är det värt att ha 1 % i ett visst bolag? Nja, dels handlar det om portföljstorlek. Vid en liten portfölj är det meningslöst på grund av dyrt courtage. Om insatsen är tillräckligt stor i kronor är det okey. Kan också vara smart att köpa in sig lite grann, och sedan bevaka bolaget ännu mer noggrant och sedan köpa på sig mer.

• Svårt att bevaka! Ja, men skulle själv säga "kul att bevaka" och jag lär mig genom att följa bolagen. Skulle jag inte köpt bolaget skulle jag inte vara lika intresserad av att följa det, så jag tvingar mig själv att lära:-) 

Sammantaget så beror graden av diversifiering bland annat på courtagekostnader, rimlig tidsåtgång för bevakning, riskspridning, och portföljstorlek.

Hur ser du på diversifiering?

Fonder som jag följer

För att komma på uppslag följer jag vissa fondbolag. Vilka bolag de köper (eller säljer) är intressant läsning. Likaså kan de säga några kloka ord om marknadsläget branscher som de gillar. Själv köper jag dock inga fonder eftersom förvaltningsavgifterna är för höga och jag gillar att välja själv.

De fonder jag för tillfället följer är:

Skagen 

Månadsrapporterna är spännande läsning. Gillar att de letar efter underanalyserade, undervärderade och opopulära bolag och deras Track-record är bra.

Exempel: Tesco PLC är ett bolag de köpt men också minskat i.


Labrusca

Filip Weintraubl kör sitt eget race efter framgångsrika år hos Skagen. Kikade för länge sedan på Parmalat som var deras största innehav, men slog aldrig till. Hade varit en bra affär. Sen kan man undra varför han t.ex. köpte Eniro, ett bolag jag aldrig ens skulle fundera på.

Exempel: De äger Metro, ett bolag jag har på bevakningslistan. Och då pratar jag om Tyska Metro och inte papperstidningsvarianten.


Spiltan stabil 

Ser att de nyligen sålt Ratos och ökat i Alfa Laval och en del investmentbolag. Bra fond, men ett visst frågetecken för långsiktigheten och motiveringarna då Ratos köptes q4 2011 och såldes q2 2012 med motivering att den handlas med premie jämfört med andra investmentbolag.

Exempel: Kan vara kul att se hur de hanterar investmentbolag.


Allianz European Equity dividend 

Tydlig filosofi och fokusering på kassaflöde och utdelning. Har följt Munich Re och Oesterichiche Post ett tag och såg att de var bland top 5- innehav. En sådan fond vill jag bevaka!

Exempel: Munich Re och Oesterichiche post är stora innehav. Enda svenska innehavet är HM, det gillar jag!


Jordanfonden

Egentligen igen fond, och jag undviker de bolag som nämns, men intressant läsning dock! För mig är det "nostalgi" att titta in på denna sida. Innan jag började med långsiktig utdelningsinvestering var jag en mer frekvent läsare. Här är det snabba klipp som gäller och det är inte mitt synsätt numera.

Visst har de har haft en del mångdubblare men också många usla rekar. Problemet är att de vräker ur sig tips på löpande band, och tar bort de dåliga rekarna. En annan mätare på resultat är J.F. Commodity energy fund som haft en tämligen medioker utveckling. Prickar man rätt bland alla tipsen är det säkert bra, men för mig påminner det om casino, poängen är att risken är alldeles för hög, i alla fall för mig.

Exempel: När det gäller utdelare rekade de Mart resources nyligen, Kungsleden för länge sen på 120 kr om jag minns rätt och Sino Agro Foods ungefär hela tiden.

Vilka fonder följer du?

Sälja Betsson? Hur hantera bristande konkurrensfördelar?

Betsson har en fin historik och en god utdelning. Enligt Placera så blir direktavkastningen kommande år cirka 5,6 och 7,2 procent. Själv är jag något tveksam, trots att jag äger aktien en längre tid och inkasserat fina utdelningar och tillväxt. På många sätt är Betsson en investerares dröm, snabbväxande, fin historik, bra affärsmodell, och goda utdelningar, men all min tveksamhet kokar ner i en enda fråga: 

Vad är Betssons bestående konkurrensfördelar?  
Går igenom de fyra mest populära punkterna:

1. Lågkostnadsproducent? Nej, inte lägre kostnader än konkurrenterna väl?
2. Höga byteskostnader? Nej, tar 30 sekunder att öppna konto i Unibet.
3. Varumärke/Immaterialla tillgångar. Nej, visserligen starkt varumärke, årets spelsite, bra affiliate-system och samarbete med Arsenal. Men inget av detta är väl tillräckligt starkt eller bestående.
4. Nätverksfördelar. Nej.

Svaret är väl kort och gott att de saknar "moat" eller vallgrav. Sedan är frågan vad man gör med svaret på frågan, för att uttrycka sig lite onödigt krångligt.

Är en vallgrav ett måste?
Utan en "vallgrav" som skyddar vinsterna kan konkurrenterna invadera "slottet" hur lätt som helst, och kapa åt sig av vinsterna. Med andra ord är framtida vinster är väldigt osäkra och konkurrensutsatta. Och hur långsiktig är investeringen då?

Är jag strikt mot min modell så borde jag sälja. Borde aldrig ens köpt. Men kanske är det fel att inte vara lite pragmatisk? Visst är vinsterna osäkra utan en vallgrav, men om nu värderingen är satt därefter? Och inga andra konkurrenter har ju någon vallgrav heller. Vad spelar det då egentligen för roll med en vallgrav? Det är också lite som att köpa en slit- och släng-vara på IKEA. Nog håller den där himla möbeln sannolikt inte i 20 år, men om den skulle gå sönder har jag råd att köpa en ny eftersom jag betalade mindre från början.

Men just den här synen påminner om ett spel. Och spela gör man på Betssons site, men inte med aktier? Warren Buffett skulle väl säga något i stil med att man köper en stol för livet när de säljs på rea, och sedan sitter still på den. Visserligen lätt för honom att säga nu med hans aktningsvärda ålder, men han sa det tidigare också.

Och för att gå tillbaka till huvudsyftet med sparandet, att på lång sikt få till en god utdelningstillväxt. Ja, då är bolag utan konkurrensfördelar inte något att "betta" på. Eller ja, oddsen måste i alla fall vara mycket bättre. Jag är som vanligt något kluven. 

Vad säger ni? Är det läge att vara pragmatisk, strikt eller möjligtvis något annat? Hur säker är "gamla Bettan"? Har Betsson en plats i en långsiktig utdelningsportfölj? Kan man t.ex. tänka sig att ha bolag utan "moat", men ställa högre krav på värdering och utdelning?

Ingen extrautdelning i Beijer Alma?

Beijer Alma har varit i ropet på flertalet bloggar, t.ex. Lundaluppen. Bolaget med börsens tråkigaste namn (?) är plötsligt ganska populärt. Lite som när klassens glasögonnörd oväntat och självsäkert briljerar med grymma moves på skolans disco. För att ta en något långsökt liknelse.

En sak jag tänkte fokusera nu på är nästa års utdelning, efter att ha läst om dem hos Remium. Enligt dem kommer utdelningen att "sänkas" från 7 kronor från 6 kronor. Då senaste utdelningen var 6 kr ordinarie och 1 krona extrautdelning är det inte någon egentlig "sänkning". Jag kan för övrigt rekommendera deras analyser av mindre svenska bolag. Till exempel tittade de på Vitec för en tid sen. För mig som fokuserar på bolag som höjer utdelningarna är prognoserna extra intressanta.

Historiskt så har Beijer Alma sänkt utdelningen 2002, så det är 10 år sen senast, men kanske är det dags igen? Något som talar för en "sänkning" är att det fria kassaflödet inte räcker till 7 kr i utdelning. Men det gjorde det i och för sig inte förra året heller:-)  Men de kan ju tänkas knapra lite från kassan eller höja skuldsättningen. Se länken för siffror och prognoser.

Sammanställer några källors prognoser, att jämföra med 7 kr senast (6 kr ordinarie, 1 kr extra dock):

• Remium Review: 6 kr
• 4-traders: 6.38
• Financial Times forecast: 6.38

Lägger även in en bild, som ju bekant kan säga mer än ett okänt antal siffror. Utifrån vinsten är det ingen risk för "sänkning", men utdelningen kommer ju utifrån (fritt) kassaflöde.

Hämtad från corporateinformation

Vad tror du att beijer Alma kommer dela ut nästa år? Tyvärr får vi vänta på rätt svar, ... och ifall de behåller 7 kr vore det verkligen en "fjäder i hatten" för Beijer Alma.

1. 6 kr - dvs. ingen extrautdelning
X. 7 kr  - ordinarie 6 kr + 1 kronor extra som förra året
2. 7,5 kr  - höjning (högoddsare)

Flyttlasset har gått - från kapitalförsäkring till ISK

Nu har jag flyttat över en hel del från min kapitalförsäkring till Investeringsparkontot (ISK). Fortfarande har jag allt i samma bank, Avanza. Tyvärr måste man sälja av i kapitalförsäkringen för att sedan köpa på nytt i ISK, men jag tror det är värt det ändå. 


Varför ISK istället för Kapitalförsäkring?
Allt nysparande sker redan i ISK, som jag tycker är ett mer attraktivt ägande. Jag gillar

• Direktägandet, du och inte banken äger aktierna 
• Att riskerna vid bankkonkurs är mindre eftersom investerarskydd och insättningsgaranti gäller. 

Genom flytten kommer framtida utdelningar in på ISK:n istället för Kapitalförsäkringen, så det är en del i "allt nysparande i ISK".


Några aktier blev kvar i kapitalförsäkringen
Alla fick inte hänga med. Kvar på hemmaplan blev:

• Skånemöllan - alldeles för stor spread i kurs för att sälja och köpa tillbaka
• Procter & Gamble, Coca Cola, Exxon Mobil och Tesco plc - väl högt courtage. Du måste sälja i kapitalförsäkring och köpa i ISK, alltså två courtage och två växlingsavgifter.
• Blackmores, Woolworths och Ridley - ej möjligt att äga australiensiska aktier i ISK
• Famous Brands, Discovery och Truworths - ej möjligt att äga sydafrikanska aktier i ISK

Varför flytta nu?
Det handlar om att undvika dubbla avgifter (skatter) så gott det går. Avgiften för kapitalförsäkringen är redan dragen för året ut. Investeringssparkontots närmaste mätpunkter är 1 oktober och 1 januari. Nu efter 1 oktober är det därför rätt bra att flytta. I alla fall är det dumt att flytta 30 september, eftersom man då åker på skatt för sista kvartalet.

Så här ser skatteberäkningen ut för Kapitalförsäkring
-100 % av portföljvärdet (1/1)
-100 % av Insättningar (1/1 - 30/6)
-50 % av insättningarna (1/7 – 31/12)

Och för Investeringssparkonto
-25 % av portföljvärdet (1/1)
-25 % av portföljvärdet (1/4)
-25 % av portföljvärdet (1/7)
-25 % av portföljvärdet (1/10)
-25 % av Insättningarna (1/1 - 31/12)

För vidare läsning rekommenderas 4020:s gamla inlägg. Den uppmärksamme läsaren ser att den lilla tabellen är ett rent plagiat därifrån, så den ska 4020 ha cred för. Vilket han nu fick!

Hur väljer du? Flyttar du över till ISK, eller använder du bara den för nysparande?

Utlandshandel - vilken bank är bäst, del 2

I tidigare inlägget tittade jag på Norden, och USA. Går nu vidare med några andra intressanta länder, nämligen Storbritannien, Tyskland och Australien.

Sedan del 1 har Nordea kommit med svar på sina växlingsavgifter. Skandiabanken har också bekräftat att de inte tar ut någon växlingsavgift/valutapåslag.


Brittiska aktier

Väljer köp av bolag för 20 000 kr på Londonbörsen, t.ex. RSA Insurance. Observera att oavsett bank tillkommer även landets avgifter, d.v.s. stämpelskatt på 0,5%, och minimicourtage på 8 pund.

Här är Avanza i en klass för sig, tyvärr. Men som vi ska se nedan så har de klart bäst utbud av aktier i ISK, troligen tillsammans med Skandiabanken. Nordea sticker ut med riktigt lågt courtage, men för mig åker de bort på grund av deras oerhörda "spread" i svarskvalitet och arroganta attityd. Nordnet är avsevärt billigare än Avanza.

*Aktieinvests kostnad beror på hur många aktier man köper, se del 1.

Möjliga aktier i ISK i Storbritannien

Här är Avanza klart bäst, och klarar dessutom av Irländska aktier. Att handla "fladdermöss" (Bats?) går tydligen bra:-) Men courtaget avskräcker tyvärr. Skandiabanken aspirerar på en topplats, men varför kan de inte lägga ut information på sin hemsida om utbudet? Det skulle kännas snäppet säkrare, och alla andra har gjort det. Nordea och Nordnet är inget alternativ för ISK, konstigt nog fungerar inte några brittiska aktier.

Man tänka sig att öppna en kapitalförsäkring hos Nordnet för brittiska aktier. Nackdelen är att det blir fler konton att hålla reda på, och att allt inte är samlat i en ISK.


Tyska aktier

Väljer köp av bolag för 20 000 kr på Xetrabörsen, t.ex. Munich Re. 

Nordnet vinner courtagekampen. Annars är det ganska "jämt skägg", förutom Skandia, som kommer på efterkälken. 

Ett alternativ skulle också här kunna vara att ha en kapitalförsäkring i Nordnet för tyska aktier. Möjligen skulle man kunna öppna en till ISK hos Nordnet, och shoppa sina tyska aktier där om de finns inom DAX 30. När man "handlat klart" flyttar man sedan över hela ISK:n till Avanza. Tror det är möjligt, men vinsten i courtage är nog för liten för att det ska vara värt besväret.

*Aktieinvests kostnad beror på hur många aktier man köper, se del 1.  

Möjliga aktier i ISK i Tyskland

Avanza är åter igen överlägset när det gäller utbud. Väldigt stor skillnad mellan Avanza och Nordnet som bara har 30 aktier. Observera felstavningen "Dags" hos Nordea. Texten är klippt rätt av men jag tror det är Dags (eller ska jag säga Dax) för Nordea att fixa stavningen. Strax dax i alla fall får man hoppas:-)


Australiensiska aktier

Väljer köp av bolag för 20 000 kr på Sydneybörsen, t.ex. Woolworths.

Avanza och Nordnet är enda som säkert erbjuder handel. Nordea har jag inte frågat, men jag tolkar inte deras Aktiehandel trader som att det skulle vara möjligt. Orkar inte heller fråga då jag kanske skulle behöva gå till kundombudsmannen för att få ett vettigt svar.

Möjliga aktier i ISK i Australien
Ingen erbjuder ägande inom en ISK. Undra vad problemet är? För låg efterfrågan, för höga kostnader, eller i värsta fall juridiska hinder? Tråkigt hursomhelst.

Övrigt värt att nämna
Skandia och Nordea har vissa nackdelar som bör nämnas. Skandia kräver telefonorder i väldigt
många fall. Nordeas Aktiehandel trader kostar 2 000 kr per år. 


Summering

Avanza är oftast riktigt bra, men ibland väldigt dyra, t.ex. för Storbritannien. Nordnet och Nordea har bra courtage generellt. Skandiabanken är dyr och Aktieinvest "beror på". Om man gör väldigt stora ordrar kan Skandiabanken vara något att överväga, då ingen växlingsavgift tillkommer.

Sett till utbud av aktier i ISK är Avanza överlägset. Skandiabanken skuggar, men som tidigare nämnt så har de inget dokument som verkligen säger vad man kan köpa eller inte.

För mig är Avanza vinnaren, mycket beroende på att jag väljer ISK och gillar att ha ett stort utbud av möjliga aktier. Jag har valt Avanza från början och känner mig komfortabel med det valet, även om skon klämmer lite grann vid brittiska inköp.

En viktig resa är också kundservicen. Avanza svarar alltid snabbt, professionellt, och trevligt, trots en uppsjö av frågor om obskyra växlingsavgifter och dylikt. De bevakar också bloggar på ett föredömligt sätt. Nordnet har haft bra svarstid och fina svar, och jag har fått ett mer positivt intryck av dem än innan. Nordea har verkligen gjort bort sig kapitalt, och då hade jag låga förväntningar från början. Hanteringen från deras sida är med något undantag parodisk. Men med detta inlägg avslutar jag också mitt "korståg" mot banken, så tillvida inte Kundombudsmannens kommande svar ger mig anledning att återkomma till saken.

Vad är er syn på utlandshandel? Vilka bank har du valt och är du nöjd? Och kommer ni på något annat ämne att ta upp framöver? Även om denna serie var tidsödande och mastig så gav den viss överblick, åtminstone för egen del. Hoppas den varit givande för er med!

Ser man på: Nordea svarar om växlingsavgifter

Nordea stoppade till slut upp huvudet ur sanden...

Efter 7-8 mail kom äntligen ett svar värt namnet från Nordea. Märkligt nog är det inte kundombudsmannen, utan vanliga kundservicen som svarar. Det kan vara så att någon från kundombudsmannen sett till att jag ska få ett nytt svar, för att senare lättare kunna avsluta ärendet.

Det tidigare svaret från klagomålsavdelningen var: 
"Det stämmer att det finns en växlingsavgift/valutaspread vid handel med utländska värdepapper men detta är inte något vi lämnar ut till kund."

Nu svarade kundtjänsten följande: 
"Här kommer ett kompletterande svar till din tidigare fråga rörande spread och kurssättning vid handel med utländska aktier i Nordeas handelssystem.

Nordea erbjuder handel med utländska aktier via Aktiehandel Classic/Trader. Vid handel av utländska aktier så görs en automatisk valutaväxling för kunder som saknar valutakonton.

Valutaväxlingen görs till en kurs som speglar den aktuella marknadskursen. Kursen är att se som ett helhetspris för automatväxlingstjänsten. Spreaden mellan köp- och säljkurs är inte konstant utan beror på marknadsförutsättningar, växlingsvaluta samt vilken aktiehandelstjänst som används.

För en depåkund som handlade en europeisk aktie (EUR) elektroniskt via Aktiehandel Classic/Trader kl. 12:00 fredagen 28 september var spreaden 0,70%. Inga växlingsavgifter tas ut.

Vid handel med utländska aktier presenteras alltid en indikativ valutakurs till kunden innan transaktionsuppdraget bekräftas.

Vi erbjuder även möjlighet att öppna valutakonton som möjliggör en aktiv hantering av växlingsuppdraget, exempelvis via tjänsten e-Markets."

Vad innebär svaret?
Nordeas valutaspread är oförutsägbar, men inte så uppseendeväckande. 0,35 procent i valutaavgift vid köp jämfört med Avanza och Nordnets 0,25 procent är inget att hetsa upp sig över. Det nya svaret stämmer kanske också med de fixingkurser som redovisas på deras sida. Absurt nog redovisar i så fall Nordea hur de gör, trots tidigare svar!  Men luddigt är det fortfarande, vad menas t.ex. med marknadsförutsättningar? Jag gillar inte att de kan ändra sin avgift från dag till dag och från valuta till valuta, detta känns godtyckligt. Avanzas och Nordnets raka rör är bättre.

Nordeas stora spread gör ändå att de går bort för mig. Och då menar jag inte spreaden på valutan utan i svarskvalitet! Klagomålsavdelningen och kundtjänsten är usel, med undantag av sista svaret. Jag skulle aldrig välja en bank där man måste gå till kundombudsmannen för att få svar på en hyfsat enkel fråga. Uppenbarligen finns kompetent folk, men oftast inte i första eller andra ledet. Antalet "russin i kompetenskakan" är för lågt, för att mynta ett nytt begrepp. Eller så pressas de för hårt från ledningen så att de bara hinner köra "copy and paste" utan att tänka efter. Något är det som inte stämmer i alla fall.

Utlandshandel - vilken bank är bäst, del 1?

Går nu vidare med en uppföljning av senaste inlägget. Några vanliga banker och marknader har valts ut. Förutsättningen är att du köper aktien i ISK (investeringssparkonto). Hittar dock väldigt få skillnader i courtage och växling ifall du istället köper i kapitalförsäkring eller vanlig depå.



Nordiska aktier 

Väljer inköp i en norsk aktie för 20 000 kr för att visa skillnaderna inom norden. Kanske inte helt rättvisande mot Aktieinvest att ha det exemplet, de fungerar bättre ju fler aktier man köper i samma order. Se mer nedan.

Avanza och Nordnet framstår som bästa valet. Vid större ordrar är Skandiabanken ett bra alternativ, på grund av att de inte tar någon valutaväxlingsavgift . Nordea hade kunnat vara ett alternativ ifall de uppgett vad valutaväxling kostar. Att säga "detta är inget som vi lämnar ut till kund" är pinsamt. Jag räknar med 1 procents avgift då detta var något som kom upp i kommentarerna senast, men rätt svar kan kanske uttydas i dessa svårlästa tabeller.

*Aktieinvests kostnad beror på hur många aktier som ingår i ordern. Köper du köper 1 aktie för kostar den 550 kr men t.ex. 5 olika aktier kostar då 110 kr styck. Men observera du då måste lägga en order på totalt 100 000 kr (!) för att köpa för 20 000 kr i varje aktie, vilket ju var förutsättningen i exemplet. Om jag förstått aktieinvest rätt förstås! Skulle man köpa för 20 000 kr istället sprida det på 10 aktier skulle kostnaden gå ner till 55 kr, men då har man bara köpt för 2 000 kr i den aktien, och procentuellt blir kostnaden fortfarande rätt hög, 2,7%).


Möjliga aktier i ISK inom norden
Avanza, Nordea, Nordnet, och Skandiabanken har inga begränsningar i aktier som går äga i ISK för Norden, förutom Island. Aktieinvest har däremot kraftiga begränsningar, bara ett 30-tal stora aktier går att köpa i Norge t.ex.

Märkligt nog tycks ingen av bankerna erbjuda handel av Isländska aktier, inte ens i vanlig aktie- och fonddepå.

Handelsbanken, som inte är med i jämförelsen, är den enda aktör jag hittat som klarar av Isländska aktier. De nämner även att aktier i Japan är okey i ISK, men en stor nackdel är att man verkar behöva handla via kontor.



Amerikanska aktier

Även här är exemplet att du köper för 20 000 kr.

Kommentar
Nordnet och Avanza toppar även här också. Nordeas okända växlingsavgifter gör att de kan vara dyrast. Lägger du större ordrar lär Skandiabanken bli bästa alternativet p.g.a. avsaknad av växlingsavgift.

*Aktieinvests avgifter beror på hur många aktier som ingår i ordern, se förklaringen ovan till Norgeexemplet. 
**Nordea har som enda bank ett tillägg som ser ut att avse även USA, nämligen "Utländska avgifter i % av köpeskillingen 0,1-0,3%" men de har inte besvarat frågan om det är aktuellt i USA.


Möjliga aktier i ISK i USA

Kommentar
Avanza har minst begränsningar, och Nordea framstår också som ett bra val i just denna fråga. Men ingen erbjuder direkt handel på OTC eller Pink Sheets för ISK-depån*.

Nordnet har märkligt nog ett mindre utbud än Avanza, och Aktieinvest har ett i sammanhanget dåligt utbud.

Skandiabanken sticker ut genom att de inte ens redovisar vilka aktier man kan köpa. Att New York t.ex. var okey fick jag reda på genom ett mailsvar. Har skickat följdfrågor om hela utbudet. De har visserligen en riktigt bra frågesupport, men allt känns allt ändå lite osäkert. Hur vet man t.ex. om något ändras och hur sprids infon internt utan ett "dokument"?

Länkar till ISK-utbudet:
Nordea
Avanza
Aktieinvest
Nordnet
Skandia?

* Genom Avanza kan man köpa sekundärlistade aktier i USA om primärlistningen är okey, t.ex. Tesco PLC. Vet inte hur andra banker gör.


Rättvisande bild eller inte?
Till att börja med är Nordeas fula drag att inte redovisa växlingsavgiften en försvårande faktor. En annan oklarhet är om alla banker använder samma valutakurser som utgångspunkt. Om Skandiabankens "inga avgifter" utgår från en annan valutakurs än Avanzas påslag på 0,25 procent så kan allt kastas på ända.

Skandiabankens mailsvar är dock oväntat bra och tål att lyftas fram i dagsljuset:
"Då Skandiabanken i dagsläget inte är någon valutabank så tar vi inte ut någon valutaväxlingsavgift, vi ”skär” alltså inte någonting i priset när du handlar med utländska värdepapper. Vi får kurser från vår valutabank som vi använder oss utav för handel av utländska värdepapper."

En gissning, eller kanske förhoppning, är att det finns en gemensam valutanivå (valutafixing?) som bankerna utgår från. Jämför med riksbankens info. Men jag tycker det är svår läsning och får ingen överblick över denna fråga.

Angående Avanzas och Nordnets avgifter är de kanske något "dopade" eftersom de kopplas till den för tillfället svaga dollarn (inte SEK).

Att Skandiabanken inte klart och tydligt kan redovisa möjliga börser för investeringar i ISK försvårar bilden i den delen.


Sammanfattning och fortsättning
Jag tycker att Avanza leder, följd av Nordnet. Skandiabanken hade mycket väl kunnat utmana om topplatsen ifall de kunnat redovisa sitt utbud på ett tydligt sätt. Aktieinvest är en udda fågel, och Nordea något som jag numera enbart förknippar med diverse kraftuttryck.

Tar gärna emot kommentarer på om jag är inne på rätt spår eller inte. Avser sedan att gå vidare i del 2 med några fler intressanta länder, t.ex. Tyskland, Storbrittanien och Australien.

Så, håller Avanza hela vägen? Kommer Nordea lyckas svara på frågan om växlingsavgifter? Och vilken bank är bäst för tyska aktier? Allt detta kommer i den spännande fortsättningen... to be continued...   (nej, det gick inte att få till någon vidare cliffhanger, men jag försökte i alla fall!)


Uppdatering 121007: Nordea har uppgett exempel på valutaspread, se eget inlägg. Avvaktar med ändring i tabell tills kundombudsmannen svarat. Skandiabankens courtage är 499 kr för utomnordiska ordrar.

Utlandshandel - Nordea mörkar avgifter?

Håller på att skriva ihop ett mastigt inlägg om vilken bank som är bäst på utlandshandel. Researchen har lett till detta kortare inlägg som belyser växlingsavgifter, en okänd avgift som är lätt att missa.

Själv har jag Avanza och är nöjd, men jag vill vara säker på att det inte finns något bättre alternativ för utlandshandel sett till courtage, avgifter och utbud av aktier. Ett likadant mail gick därför ut till fem intressanta banker, Aktieinvest, Avanza, Nordnet, Nordea och Skandiabanken. En av dem har jag blivit närmast förbannad på. Av rubriken så kan ni kanske gissa vilken.

Passar på att nämna lite om kundservice också, då det kan vara intressant i sammanhanget.

 
The good guys

Aktieinvest
"Växlingsavgift på 1 % vid köp av utländska aktier."
Snabbt och tydligt svar i första mailet.

Hög avgift, men man kan köpa flera utländska aktier i samma order.

Avanza 
"Vid utlandshandel har du en total spread på 0,50% mellan köp/säljkursen" Snabbt och tydligt svar i första mailet. Detta innebär en valutaavgift på 0,25% vid köp eller försäljning (uppdatering).

Nordnet
"Växlingen sker till en spread om 0,5% mellan köpkurs och säljkurs"
Snabbt och tydligt svar i första mailet. Detta innebär en valutaavgift på 0,25% vid köp eller försäljning (uppdatering).


The semi-good guy

Skandiabanken
Extremt snabbt svarstid. Jag mailar på kvällen och får svar... på kvällen.Väntar dock fortfarande efter 5 dagar på hela svaret eftersom vissa saker skulle kollas upp med berörda avdelningar,

Däremot lämnar hemsidan en del att önska. Vilka aktier kan man ha i ISK hos Skandia? Ja, det står faktiskt inte någonstans (förutom att Nasdaq OMX går bra).

Tack vare webservicens snabba svarstid och trevliga bemötande tänker jag dock inte klumpa ihop dem med Nordea.


The bad guy

Nordea
Samma mail som de andra förstod utan problem kräver minst 6-7 mail för att komma halvvägs. Det hela är något av parodi. Alltid är en ny person som svarar och aldrig får man något vettigt svar. Förstår kundservicen väsentligt mindre än de andra bankerna? Saknar de intern information? Försöker de dölja något? Jag börjar luta åt det sista.

Svar 1: "Eftersom man handlar i en utlänsk valuta blir det även en valutaväxling, vad den blir går inte att säga då den följer valutakursena och ändras hela tiden."

Jaha...? Att valutakurser ändras visste jag...
Varpå jag förtydligar och säger hur de andra bankerna gör och undrar hur Nordea gör

Svar 2: Meningslös länk och "klipp och klistra svar" som ännu mindre svarar på frågan. Inte värt att citera något därifrån.

Varpå jag förtydligar igen

Svar 3: "En spread kan också vara vid köp och säljkurs på en valuta, då tar bankerna alltid ut en avgift"

Jag vill inte veta om bankerna generellt tar ut en avgift, jag vill veta vad NORDEA tar ut för avgift.
När jag sagt att det är Nordeas avgift som är intressant för mig just nu och betonat att avgifterna faktiskt skiljer sig åt så kommer ytterligare ett svar....

Svar 4: "När man köper ett värdepapper i annan valuta sätts valutakursen när affären går igenom, men närmare information om spread finns inte."

Nähä, det finns tydligen en spread, men ingen närmare information om den. Låter inte så logiskt?

Varpå jag skickar följande mail:

"Hej igen,
Ok, om vi tar ett konkret exempel:
Om jag köper jag McDonaldsaktien på New York-börsen idag via Internet genom
er. Vad blir valutaspreaden då? Och vilken utländsk avgift tillkommer?

Det kan väl inte vara så att ni har en valutaspread men inte vill säga vad
den är? Avanza, Nordnet och Aktieinvest har uppgett en spread, men inte ni.
Då blir jag såklart misstänksam och och inte särskilt sugen på att öppna ISK
hos er.

Mvh Gustav ..."

Har inte fått något svar på detta och vet inte om jag kommer att få det.

Det Nordea säger sammanfattat i en mening är: Vi har en valutaspread, men vi tänker inte tala om hur stor den är. Eller möjligen för att vara snäll: Vi har antagligen en spread, för det har ju alla banker, men jag orkar inte förklara trots att en potentiell kund vill veta. Sånt gör mig förbannad.

Eller är jag ute och cyklar? Går det inte att på förhand säga hur stor avgift Nordea har? Men det var ju himla märkligt att de andra kunde svara i så fall.

Uppdatering 120924, Nordea har nu via klagomålsfunktionen svarat: "Det stämmer att det finns en växlingsavgift/valutaspread vid handel med utländska värdepapper men detta är inte något vi lämnar ut till kund." Ok, vad säger man, Nordea mörkar avgifter så mycket att jag blir mörkrädd. Får man göra såhär? ALDRIG Nordea för min del.

Snabbinlägg: Det händer grejer i Skåne-Möllan

Idag kom ett spännande pressmeddelande från Skåne-möllan. Inte något man direkt är bortskämd med, så det förtjänar ett eget inlägg.

Norgesmøllene, en norsk "kvarn" föreslås teckna nya aktier samt förvärva aktieposter. Den kombinerade affären innebär att Skåne-möllan gör en riktad nyemission om 36 miljoner kronor (100 000 aktier) till Norgesmøllene AS. Samtidigt förvärvar Norgesmøllene tre aktieposter från Skåne-möllans största befintliga ägare. En extra bolagsstämma är utsatt för att behandla frågorna.


Så här kommenteras affären i pressmeddelandet 
"Genom att Skåne-möllan tillförs 36 miljoner kronor i kapital får bolaget en stark finansiell plattform för framtiden. Med denna plattform möjliggörs fortsatta offensiva investeringar i specialprodukter för vår hemmamarknad och för exportmarknader. Med Norgesmøllene som ny delägare i Skåne-möllan tillförs styrelsen ytterligare kompetens inom den nordiska kvarnbranschen, säger Skåne-möllans VD Anders Persson.
 
Norgesmøllene ser investeringen i Skåne-möllan som långsiktig och industriell. Detta görs också för att utveckla nya produkter och teknologier, och vi ser Skåne-möllans satsning på sin nya Havremölla som speciellt intressant. Med den goda utvecklingen som bolaget har haft på senare år kommer vi tillsammans också utveckla våra nordiska relationer, samt utveckla marknadssidan vidare, säger Norgesmøllenes VD Björn Gjethammer."


Är det här bra eller dåligt?

Jag har inte tänkt igenom saken noga och har ingen stark åsikt. Spontant tycker jag nog att pluskontot överväger något, även om utspädning aldrig är trevligt.

På pluskontot:

• Ny stark storägare
• Ökad kompetens in i ledningen, t.ex. för marknadsföring 
• Chans att sälja produkter från nya kvarnen direkt till Norgesmöllene och sälja stort på norska marknaden?
• Ökad omsättning i aktien med större antal aktier

På minuskontot:

• Aktieägarna rundas och det blir utspädning på 10 procent.
• Priset som betalas är lågt sett till kursen de senaste 1-3 åren
• Skånemöllan har något unikt i form av sin kvarn. Vad bidrar Norgesmöllene med som är unikt? Innebär affären att Skåne-möllans unika egenskaper "späds ut"? 

Hur ser du på sådana här typer av transaktioner? När är det t.ex. okey att gå förbi aktieägarna och göra en riktad nyemission?

Köpa utländska aktier - den verkliga kostnaden?

 

Själv är jag ganska inriktad på utländska aktier som står för hälften av portföljen. En ganska grundläggande fråga är hur mycket ett utlandsköp kostar, och då menar jag alla kostnader och avgifter av olika slag. Kan nog vara värt att kika närmare på... hur dyrt är det att dra utomlands med aktieportföljen?

Förutsättningen är att du i ISK köper en svensk och en utländsk aktie som har 3 procents direktavkastning och du behåller denna 1 år och får en utdelning.

Exempel 1: Köp för 10 000 kr i Hm
Courtage: 39 kr, om man kör med Avanza bas
Totala avgifter: 39 kr
Avgiftsnivå: 0,4 %

Sammantaget ganska låg avgift. Courtaget varierar beroende på vilken förmånsnivå man har hos Avanza och jag fördrar bas, annars är courtaget 99 kr.
  
Exempel 2: Köp för 10 000 kr i McDonalds
Courtage: 14,95 dollar, = 100 kr
Växlingsavgift: 0,25 % = 25kr
Källskatt på utdelningen, utebliven ränta = 45*0,03=1,35 kr*
Insättning av "källskatten" till ISK = 1,35*0,01 = 0,0135 kr*
Total avgift: 126
Avgiftsnivå: 1,26 %

Courtaget är givetvis högre. Avanza tar även ut en växlingsavgift genom en valutaspread på 0,25 % vid köp och försäljning. Lite fult då den inte är så synlig, men kanske att andra banker gör på samma sätt? Som tur är dras ingen växlingsavgift vid utdelning i alla fall.

I och med att 15 procent källskatt dras på utdelningen missar du ränta på de pengarna. Däremot begär du och får tillbaka pengarna senare av skatteverket. Om utdelningen är 300 kr innebär det att du får tillbaka 45 kr cirka 1 år senare. Uteblivna räntan sätter jag till 3 procent, ungefär som ett bra sparkonto. I och med att du får tillbaka det som dragits i källskatten genom deklarationen (dvs utanför ISK:kontot) så ska de även sättas in på ISK:n. Alla nya insättningar till ISK:n beskattas, så detta blir en merkostnad. Jag yxar till med en avgift på 1 %, men vad det blir det aktuella året beror på statslåneräntan. (*uppdatering: här tänkte jag lite tokigt, men effekten är fortfarande försumbar, se kommentarsfältet nedan).

Totalt är avgifterna högre, men inte så farligt mycket ändå. Courtaget och växlingen är engångsavgifter, medan "källskatteffekterna" uppstår varje år. Dock är de inte så höga (handlar om 0,01 procent) så jag kan inte tänka mig att de får någon större effekt ens på längre sikt.

Köper du för cirka 15 000 kommer du ner under 1 procents avgift vilket kan vara ok.

Exempel 3: Köp för 10 000 kr i Rolls-Royce

Courtage: 750 kr (!) på Londonbörsen
Växlingsavgift: 0,25 % = 25kr
Brittisk Stämpelskatt 0,5 % = 50 kr
Minimicourtage London = 8 pund = 90 kr (uppdatering)
Källskatt på utdelningen, utebliven ränta = 45*0,03=1,35 kr*
Insättning av "källskatten" till ISK = 1,35*0,01=0,0135 kr*
Total avgift: 916
Avgiftsnivå: 9,2 %

Det här är bara galet. Ska du köpa på Londonbörsen via Avanza krävs större summor. Alternativa listningar ska undersökas. Avgifterna befinner sig här helt klart i yttersta lyxklassen. Och bilen Rolls-Royce ingår förresten i BMW-koncernen, men roligare att visa en bil än en flygmotor :-) (*uppdatering: här tänkte jag lite tokigt, men effekten är fortfarande försumbar, se kommentarsfältet nedan).

Har jag inte glömt något?

Jo, faktiskt. Är det någon som kan gissa? Börjar på s... nämligen "Spread". Spreaden (skillnaden mellan köp- och säljkurs) kan vara minst lika viktig att titta på som courtaget.

Köper du ett storbolag som Hm är "spreaden" försumbar (köpkurs 241.3 säljkurs 241.4). Men går du ned i bolagsstorlek till t.ex. Atrium Ljungberg så är spreaden mycket större (köp 82.2, sälj 83). Det motsvarar en "köpavgift" på 0,9 %.

Så att köpa Atrium Ljungberg med dagens "spread" blir då ungefär lika dyrt som att köpa McDonalds. Fördelen med större utländska bolag är just att de nästan alltid har en bra spread. Detta resonemang kastar om avgiftsnivån en del om man ser spreaden som en slags "köpavgift".

Så sammanfattningsvis kan man nog säga att:

• Utländska storbolag är dyrare än svenska storbolag, men
• Amerikanska storbolag är i praktiken lika dyra som många svenska mellan- och småbolag med relativt stor spread.
  

Poängen med utländska aktier, varför köpa när det ofta kostar mer?
För att få ner avgifterna bör du alltså endast välja svenska storbolag, eller köra en indexfond. Problemet för mig är att jag bara vill ha bolag med superstabil utdelningshistorik (inga sänkningar!), starka konkurrensfördelar, och spridning på många branscher. Detta gör att många svenska storbolag går bort. Slarvigt uttryckt så finns det bara ett Hm i Sverige, men globalt kan det finnas hundratals "Hm"...

Jag väljer utländska aktier av olika skäl:

• När bolaget har starkare konkurrensfördelar än de svenska. Hellre McD istället för NSP och Johnson & Johnson än Getinge.
• När svenska alternativ saknas inom branschen. Försök köpa någon motsvarighet till Oesteriechische Post, Munich Re eller Blackmores? Omöjligt!
• Bolag med fantastisk historik av av höjda utdelningar. Ta Coca Cola som exempel, risken för sänkning är obefintlig. Hur många sådana svenska bolag finns som höjt utdelningen 50 år i sträck?

Valutarisker och andra risker
Förutom avgifter ska nog valutarisken också nämnas. Sjunker dollarn går t.ex. alla amerikanska innehav ner i värde. Men de blir ju såklart billigare att köpa in också, ifall man tänkt köpa mer. Sett över tid tror jag att valutorna jämnar ut sig, särskilt vid regelbundna inköp. Jag ser också till att sprida på många olika länder och valutor.

För USA så försöker jag välja bolag som har stor del av sina intäkter utanför USA. Visst går kursen går ner om dollarn rasar, men bolagets vinst ökar eftersom eftersom de utländska intäkterna omvandlas till (fler) dollar.

Andra risker kan vara annan redovisningsstandard (t.ex. årsredovisningar) och att länderna inte är lika politiskt stabila som Sverige. Militärkupper eller nationalisering av tillgångarna är inte så trevligt ur ett investeringsperspektiv (inte ur andra perspektiv heller kanske, men låt vara). För t.ex. USA eller Österrike är jag helsäker, men i Sydafrika är riskerna kanske något högre.

Hur ser du på dessa frågor? Går det t.ex. att se "spreaden" som en avgift och håller du med om mina tankar? Avgifterna är rätt konkreta, men när det gäller utländska aktier i stort så handlar det kanske mer om tycke och smak. Ifall inlägget väcker intresse kan jag köra en "del två" med fler marknader och inköpssummor, det här var tänkt för att visa huvuddragen, och få ordning på mina diversifierade tankar:-)