Ingen extrautdelning i Beijer Alma?

Beijer Alma har varit i ropet på flertalet bloggar, t.ex. Lundaluppen. Bolaget med börsens tråkigaste namn (?) är plötsligt ganska populärt. Lite som när klassens glasögonnörd oväntat och självsäkert briljerar med grymma moves på skolans disco. För att ta en något långsökt liknelse.

En sak jag tänkte fokusera nu på är nästa års utdelning, efter att ha läst om dem hos Remium. Enligt dem kommer utdelningen att "sänkas" från 7 kronor från 6 kronor. Då senaste utdelningen var 6 kr ordinarie och 1 krona extrautdelning är det inte någon egentlig "sänkning". Jag kan för övrigt rekommendera deras analyser av mindre svenska bolag. Till exempel tittade de på Vitec för en tid sen. För mig som fokuserar på bolag som höjer utdelningarna är prognoserna extra intressanta.

Historiskt så har Beijer Alma sänkt utdelningen 2002, så det är 10 år sen senast, men kanske är det dags igen? Något som talar för en "sänkning" är att det fria kassaflödet inte räcker till 7 kr i utdelning. Men det gjorde det i och för sig inte förra året heller:-)  Men de kan ju tänkas knapra lite från kassan eller höja skuldsättningen. Se länken för siffror och prognoser.

Sammanställer några källors prognoser, att jämföra med 7 kr senast (6 kr ordinarie, 1 kr extra dock):

• Remium Review: 6 kr
• 4-traders: 6.38
• Financial Times forecast: 6.38

Lägger även in en bild, som ju bekant kan säga mer än ett okänt antal siffror. Utifrån vinsten är det ingen risk för "sänkning", men utdelningen kommer ju utifrån (fritt) kassaflöde.

Hämtad från corporateinformation

Vad tror du att beijer Alma kommer dela ut nästa år? Tyvärr får vi vänta på rätt svar, ... och ifall de behåller 7 kr vore det verkligen en "fjäder i hatten" för Beijer Alma.

1. 6 kr - dvs. ingen extrautdelning
X. 7 kr  - ordinarie 6 kr + 1 kronor extra som förra året
2. 7,5 kr  - höjning (högoddsare)

Flyttlasset har gått - från kapitalförsäkring till ISK

Nu har jag flyttat över en hel del från min kapitalförsäkring till Investeringsparkontot (ISK). Fortfarande har jag allt i samma bank, Avanza. Tyvärr måste man sälja av i kapitalförsäkringen för att sedan köpa på nytt i ISK, men jag tror det är värt det ändå. 


Varför ISK istället för Kapitalförsäkring?
Allt nysparande sker redan i ISK, som jag tycker är ett mer attraktivt ägande. Jag gillar

• Direktägandet, du och inte banken äger aktierna 
• Att riskerna vid bankkonkurs är mindre eftersom investerarskydd och insättningsgaranti gäller. 

Genom flytten kommer framtida utdelningar in på ISK:n istället för Kapitalförsäkringen, så det är en del i "allt nysparande i ISK".


Några aktier blev kvar i kapitalförsäkringen
Alla fick inte hänga med. Kvar på hemmaplan blev:

• Skånemöllan - alldeles för stor spread i kurs för att sälja och köpa tillbaka
• Procter & Gamble, Coca Cola, Exxon Mobil och Tesco plc - väl högt courtage. Du måste sälja i kapitalförsäkring och köpa i ISK, alltså två courtage och två växlingsavgifter.
• Blackmores, Woolworths och Ridley - ej möjligt att äga australiensiska aktier i ISK
• Famous Brands, Discovery och Truworths - ej möjligt att äga sydafrikanska aktier i ISK

Varför flytta nu?
Det handlar om att undvika dubbla avgifter (skatter) så gott det går. Avgiften för kapitalförsäkringen är redan dragen för året ut. Investeringssparkontots närmaste mätpunkter är 1 oktober och 1 januari. Nu efter 1 oktober är det därför rätt bra att flytta. I alla fall är det dumt att flytta 30 september, eftersom man då åker på skatt för sista kvartalet.

Så här ser skatteberäkningen ut för Kapitalförsäkring
-100 % av portföljvärdet (1/1)
-100 % av Insättningar (1/1 - 30/6)
-50 % av insättningarna (1/7 – 31/12)

Och för Investeringssparkonto
-25 % av portföljvärdet (1/1)
-25 % av portföljvärdet (1/4)
-25 % av portföljvärdet (1/7)
-25 % av portföljvärdet (1/10)
-25 % av Insättningarna (1/1 - 31/12)

För vidare läsning rekommenderas 4020:s gamla inlägg. Den uppmärksamme läsaren ser att den lilla tabellen är ett rent plagiat därifrån, så den ska 4020 ha cred för. Vilket han nu fick!

Hur väljer du? Flyttar du över till ISK, eller använder du bara den för nysparande?

Utlandshandel - vilken bank är bäst, del 2

I tidigare inlägget tittade jag på Norden, och USA. Går nu vidare med några andra intressanta länder, nämligen Storbritannien, Tyskland och Australien.

Sedan del 1 har Nordea kommit med svar på sina växlingsavgifter. Skandiabanken har också bekräftat att de inte tar ut någon växlingsavgift/valutapåslag.


Brittiska aktier

Väljer köp av bolag för 20 000 kr på Londonbörsen, t.ex. RSA Insurance. Observera att oavsett bank tillkommer även landets avgifter, d.v.s. stämpelskatt på 0,5%, och minimicourtage på 8 pund.

Här är Avanza i en klass för sig, tyvärr. Men som vi ska se nedan så har de klart bäst utbud av aktier i ISK, troligen tillsammans med Skandiabanken. Nordea sticker ut med riktigt lågt courtage, men för mig åker de bort på grund av deras oerhörda "spread" i svarskvalitet och arroganta attityd. Nordnet är avsevärt billigare än Avanza.

*Aktieinvests kostnad beror på hur många aktier man köper, se del 1.

Möjliga aktier i ISK i Storbritannien

Här är Avanza klart bäst, och klarar dessutom av Irländska aktier. Att handla "fladdermöss" (Bats?) går tydligen bra:-) Men courtaget avskräcker tyvärr. Skandiabanken aspirerar på en topplats, men varför kan de inte lägga ut information på sin hemsida om utbudet? Det skulle kännas snäppet säkrare, och alla andra har gjort det. Nordea och Nordnet är inget alternativ för ISK, konstigt nog fungerar inte några brittiska aktier.

Man tänka sig att öppna en kapitalförsäkring hos Nordnet för brittiska aktier. Nackdelen är att det blir fler konton att hålla reda på, och att allt inte är samlat i en ISK.


Tyska aktier

Väljer köp av bolag för 20 000 kr på Xetrabörsen, t.ex. Munich Re. 

Nordnet vinner courtagekampen. Annars är det ganska "jämt skägg", förutom Skandia, som kommer på efterkälken. 

Ett alternativ skulle också här kunna vara att ha en kapitalförsäkring i Nordnet för tyska aktier. Möjligen skulle man kunna öppna en till ISK hos Nordnet, och shoppa sina tyska aktier där om de finns inom DAX 30. När man "handlat klart" flyttar man sedan över hela ISK:n till Avanza. Tror det är möjligt, men vinsten i courtage är nog för liten för att det ska vara värt besväret.

*Aktieinvests kostnad beror på hur många aktier man köper, se del 1.  

Möjliga aktier i ISK i Tyskland

Avanza är åter igen överlägset när det gäller utbud. Väldigt stor skillnad mellan Avanza och Nordnet som bara har 30 aktier. Observera felstavningen "Dags" hos Nordea. Texten är klippt rätt av men jag tror det är Dags (eller ska jag säga Dax) för Nordea att fixa stavningen. Strax dax i alla fall får man hoppas:-)


Australiensiska aktier

Väljer köp av bolag för 20 000 kr på Sydneybörsen, t.ex. Woolworths.

Avanza och Nordnet är enda som säkert erbjuder handel. Nordea har jag inte frågat, men jag tolkar inte deras Aktiehandel trader som att det skulle vara möjligt. Orkar inte heller fråga då jag kanske skulle behöva gå till kundombudsmannen för att få ett vettigt svar.

Möjliga aktier i ISK i Australien
Ingen erbjuder ägande inom en ISK. Undra vad problemet är? För låg efterfrågan, för höga kostnader, eller i värsta fall juridiska hinder? Tråkigt hursomhelst.

Övrigt värt att nämna
Skandia och Nordea har vissa nackdelar som bör nämnas. Skandia kräver telefonorder i väldigt
många fall. Nordeas Aktiehandel trader kostar 2 000 kr per år. 


Summering

Avanza är oftast riktigt bra, men ibland väldigt dyra, t.ex. för Storbritannien. Nordnet och Nordea har bra courtage generellt. Skandiabanken är dyr och Aktieinvest "beror på". Om man gör väldigt stora ordrar kan Skandiabanken vara något att överväga, då ingen växlingsavgift tillkommer.

Sett till utbud av aktier i ISK är Avanza överlägset. Skandiabanken skuggar, men som tidigare nämnt så har de inget dokument som verkligen säger vad man kan köpa eller inte.

För mig är Avanza vinnaren, mycket beroende på att jag väljer ISK och gillar att ha ett stort utbud av möjliga aktier. Jag har valt Avanza från början och känner mig komfortabel med det valet, även om skon klämmer lite grann vid brittiska inköp.

En viktig resa är också kundservicen. Avanza svarar alltid snabbt, professionellt, och trevligt, trots en uppsjö av frågor om obskyra växlingsavgifter och dylikt. De bevakar också bloggar på ett föredömligt sätt. Nordnet har haft bra svarstid och fina svar, och jag har fått ett mer positivt intryck av dem än innan. Nordea har verkligen gjort bort sig kapitalt, och då hade jag låga förväntningar från början. Hanteringen från deras sida är med något undantag parodisk. Men med detta inlägg avslutar jag också mitt "korståg" mot banken, så tillvida inte Kundombudsmannens kommande svar ger mig anledning att återkomma till saken.

Vad är er syn på utlandshandel? Vilka bank har du valt och är du nöjd? Och kommer ni på något annat ämne att ta upp framöver? Även om denna serie var tidsödande och mastig så gav den viss överblick, åtminstone för egen del. Hoppas den varit givande för er med!

Ser man på: Nordea svarar om växlingsavgifter

Nordea stoppade till slut upp huvudet ur sanden...

Efter 7-8 mail kom äntligen ett svar värt namnet från Nordea. Märkligt nog är det inte kundombudsmannen, utan vanliga kundservicen som svarar. Det kan vara så att någon från kundombudsmannen sett till att jag ska få ett nytt svar, för att senare lättare kunna avsluta ärendet.

Det tidigare svaret från klagomålsavdelningen var: 
"Det stämmer att det finns en växlingsavgift/valutaspread vid handel med utländska värdepapper men detta är inte något vi lämnar ut till kund."

Nu svarade kundtjänsten följande: 
"Här kommer ett kompletterande svar till din tidigare fråga rörande spread och kurssättning vid handel med utländska aktier i Nordeas handelssystem.

Nordea erbjuder handel med utländska aktier via Aktiehandel Classic/Trader. Vid handel av utländska aktier så görs en automatisk valutaväxling för kunder som saknar valutakonton.

Valutaväxlingen görs till en kurs som speglar den aktuella marknadskursen. Kursen är att se som ett helhetspris för automatväxlingstjänsten. Spreaden mellan köp- och säljkurs är inte konstant utan beror på marknadsförutsättningar, växlingsvaluta samt vilken aktiehandelstjänst som används.

För en depåkund som handlade en europeisk aktie (EUR) elektroniskt via Aktiehandel Classic/Trader kl. 12:00 fredagen 28 september var spreaden 0,70%. Inga växlingsavgifter tas ut.

Vid handel med utländska aktier presenteras alltid en indikativ valutakurs till kunden innan transaktionsuppdraget bekräftas.

Vi erbjuder även möjlighet att öppna valutakonton som möjliggör en aktiv hantering av växlingsuppdraget, exempelvis via tjänsten e-Markets."

Vad innebär svaret?
Nordeas valutaspread är oförutsägbar, men inte så uppseendeväckande. 0,35 procent i valutaavgift vid köp jämfört med Avanza och Nordnets 0,25 procent är inget att hetsa upp sig över. Det nya svaret stämmer kanske också med de fixingkurser som redovisas på deras sida. Absurt nog redovisar i så fall Nordea hur de gör, trots tidigare svar!  Men luddigt är det fortfarande, vad menas t.ex. med marknadsförutsättningar? Jag gillar inte att de kan ändra sin avgift från dag till dag och från valuta till valuta, detta känns godtyckligt. Avanzas och Nordnets raka rör är bättre.

Nordeas stora spread gör ändå att de går bort för mig. Och då menar jag inte spreaden på valutan utan i svarskvalitet! Klagomålsavdelningen och kundtjänsten är usel, med undantag av sista svaret. Jag skulle aldrig välja en bank där man måste gå till kundombudsmannen för att få svar på en hyfsat enkel fråga. Uppenbarligen finns kompetent folk, men oftast inte i första eller andra ledet. Antalet "russin i kompetenskakan" är för lågt, för att mynta ett nytt begrepp. Eller så pressas de för hårt från ledningen så att de bara hinner köra "copy and paste" utan att tänka efter. Något är det som inte stämmer i alla fall.

Utlandshandel - vilken bank är bäst, del 1?

Går nu vidare med en uppföljning av senaste inlägget. Några vanliga banker och marknader har valts ut. Förutsättningen är att du köper aktien i ISK (investeringssparkonto). Hittar dock väldigt få skillnader i courtage och växling ifall du istället köper i kapitalförsäkring eller vanlig depå.



Nordiska aktier 

Väljer inköp i en norsk aktie för 20 000 kr för att visa skillnaderna inom norden. Kanske inte helt rättvisande mot Aktieinvest att ha det exemplet, de fungerar bättre ju fler aktier man köper i samma order. Se mer nedan.

Avanza och Nordnet framstår som bästa valet. Vid större ordrar är Skandiabanken ett bra alternativ, på grund av att de inte tar någon valutaväxlingsavgift . Nordea hade kunnat vara ett alternativ ifall de uppgett vad valutaväxling kostar. Att säga "detta är inget som vi lämnar ut till kund" är pinsamt. Jag räknar med 1 procents avgift då detta var något som kom upp i kommentarerna senast, men rätt svar kan kanske uttydas i dessa svårlästa tabeller.

*Aktieinvests kostnad beror på hur många aktier som ingår i ordern. Köper du köper 1 aktie för kostar den 550 kr men t.ex. 5 olika aktier kostar då 110 kr styck. Men observera du då måste lägga en order på totalt 100 000 kr (!) för att köpa för 20 000 kr i varje aktie, vilket ju var förutsättningen i exemplet. Om jag förstått aktieinvest rätt förstås! Skulle man köpa för 20 000 kr istället sprida det på 10 aktier skulle kostnaden gå ner till 55 kr, men då har man bara köpt för 2 000 kr i den aktien, och procentuellt blir kostnaden fortfarande rätt hög, 2,7%).


Möjliga aktier i ISK inom norden
Avanza, Nordea, Nordnet, och Skandiabanken har inga begränsningar i aktier som går äga i ISK för Norden, förutom Island. Aktieinvest har däremot kraftiga begränsningar, bara ett 30-tal stora aktier går att köpa i Norge t.ex.

Märkligt nog tycks ingen av bankerna erbjuda handel av Isländska aktier, inte ens i vanlig aktie- och fonddepå.

Handelsbanken, som inte är med i jämförelsen, är den enda aktör jag hittat som klarar av Isländska aktier. De nämner även att aktier i Japan är okey i ISK, men en stor nackdel är att man verkar behöva handla via kontor.



Amerikanska aktier

Även här är exemplet att du köper för 20 000 kr.

Kommentar
Nordnet och Avanza toppar även här också. Nordeas okända växlingsavgifter gör att de kan vara dyrast. Lägger du större ordrar lär Skandiabanken bli bästa alternativet p.g.a. avsaknad av växlingsavgift.

*Aktieinvests avgifter beror på hur många aktier som ingår i ordern, se förklaringen ovan till Norgeexemplet. 
**Nordea har som enda bank ett tillägg som ser ut att avse även USA, nämligen "Utländska avgifter i % av köpeskillingen 0,1-0,3%" men de har inte besvarat frågan om det är aktuellt i USA.


Möjliga aktier i ISK i USA

Kommentar
Avanza har minst begränsningar, och Nordea framstår också som ett bra val i just denna fråga. Men ingen erbjuder direkt handel på OTC eller Pink Sheets för ISK-depån*.

Nordnet har märkligt nog ett mindre utbud än Avanza, och Aktieinvest har ett i sammanhanget dåligt utbud.

Skandiabanken sticker ut genom att de inte ens redovisar vilka aktier man kan köpa. Att New York t.ex. var okey fick jag reda på genom ett mailsvar. Har skickat följdfrågor om hela utbudet. De har visserligen en riktigt bra frågesupport, men allt känns allt ändå lite osäkert. Hur vet man t.ex. om något ändras och hur sprids infon internt utan ett "dokument"?

Länkar till ISK-utbudet:
Nordea
Avanza
Aktieinvest
Nordnet
Skandia?

* Genom Avanza kan man köpa sekundärlistade aktier i USA om primärlistningen är okey, t.ex. Tesco PLC. Vet inte hur andra banker gör.


Rättvisande bild eller inte?
Till att börja med är Nordeas fula drag att inte redovisa växlingsavgiften en försvårande faktor. En annan oklarhet är om alla banker använder samma valutakurser som utgångspunkt. Om Skandiabankens "inga avgifter" utgår från en annan valutakurs än Avanzas påslag på 0,25 procent så kan allt kastas på ända.

Skandiabankens mailsvar är dock oväntat bra och tål att lyftas fram i dagsljuset:
"Då Skandiabanken i dagsläget inte är någon valutabank så tar vi inte ut någon valutaväxlingsavgift, vi ”skär” alltså inte någonting i priset när du handlar med utländska värdepapper. Vi får kurser från vår valutabank som vi använder oss utav för handel av utländska värdepapper."

En gissning, eller kanske förhoppning, är att det finns en gemensam valutanivå (valutafixing?) som bankerna utgår från. Jämför med riksbankens info. Men jag tycker det är svår läsning och får ingen överblick över denna fråga.

Angående Avanzas och Nordnets avgifter är de kanske något "dopade" eftersom de kopplas till den för tillfället svaga dollarn (inte SEK).

Att Skandiabanken inte klart och tydligt kan redovisa möjliga börser för investeringar i ISK försvårar bilden i den delen.


Sammanfattning och fortsättning
Jag tycker att Avanza leder, följd av Nordnet. Skandiabanken hade mycket väl kunnat utmana om topplatsen ifall de kunnat redovisa sitt utbud på ett tydligt sätt. Aktieinvest är en udda fågel, och Nordea något som jag numera enbart förknippar med diverse kraftuttryck.

Tar gärna emot kommentarer på om jag är inne på rätt spår eller inte. Avser sedan att gå vidare i del 2 med några fler intressanta länder, t.ex. Tyskland, Storbrittanien och Australien.

Så, håller Avanza hela vägen? Kommer Nordea lyckas svara på frågan om växlingsavgifter? Och vilken bank är bäst för tyska aktier? Allt detta kommer i den spännande fortsättningen... to be continued...   (nej, det gick inte att få till någon vidare cliffhanger, men jag försökte i alla fall!)


Uppdatering 121007: Nordea har uppgett exempel på valutaspread, se eget inlägg. Avvaktar med ändring i tabell tills kundombudsmannen svarat. Skandiabankens courtage är 499 kr för utomnordiska ordrar.

Utlandshandel - Nordea mörkar avgifter?

Håller på att skriva ihop ett mastigt inlägg om vilken bank som är bäst på utlandshandel. Researchen har lett till detta kortare inlägg som belyser växlingsavgifter, en okänd avgift som är lätt att missa.

Själv har jag Avanza och är nöjd, men jag vill vara säker på att det inte finns något bättre alternativ för utlandshandel sett till courtage, avgifter och utbud av aktier. Ett likadant mail gick därför ut till fem intressanta banker, Aktieinvest, Avanza, Nordnet, Nordea och Skandiabanken. En av dem har jag blivit närmast förbannad på. Av rubriken så kan ni kanske gissa vilken.

Passar på att nämna lite om kundservice också, då det kan vara intressant i sammanhanget.

 
The good guys

Aktieinvest
"Växlingsavgift på 1 % vid köp av utländska aktier."
Snabbt och tydligt svar i första mailet.

Hög avgift, men man kan köpa flera utländska aktier i samma order.

Avanza 
"Vid utlandshandel har du en total spread på 0,50% mellan köp/säljkursen" Snabbt och tydligt svar i första mailet. Detta innebär en valutaavgift på 0,25% vid köp eller försäljning (uppdatering).

Nordnet
"Växlingen sker till en spread om 0,5% mellan köpkurs och säljkurs"
Snabbt och tydligt svar i första mailet. Detta innebär en valutaavgift på 0,25% vid köp eller försäljning (uppdatering).


The semi-good guy

Skandiabanken
Extremt snabbt svarstid. Jag mailar på kvällen och får svar... på kvällen.Väntar dock fortfarande efter 5 dagar på hela svaret eftersom vissa saker skulle kollas upp med berörda avdelningar,

Däremot lämnar hemsidan en del att önska. Vilka aktier kan man ha i ISK hos Skandia? Ja, det står faktiskt inte någonstans (förutom att Nasdaq OMX går bra).

Tack vare webservicens snabba svarstid och trevliga bemötande tänker jag dock inte klumpa ihop dem med Nordea.


The bad guy

Nordea
Samma mail som de andra förstod utan problem kräver minst 6-7 mail för att komma halvvägs. Det hela är något av parodi. Alltid är en ny person som svarar och aldrig får man något vettigt svar. Förstår kundservicen väsentligt mindre än de andra bankerna? Saknar de intern information? Försöker de dölja något? Jag börjar luta åt det sista.

Svar 1: "Eftersom man handlar i en utlänsk valuta blir det även en valutaväxling, vad den blir går inte att säga då den följer valutakursena och ändras hela tiden."

Jaha...? Att valutakurser ändras visste jag...
Varpå jag förtydligar och säger hur de andra bankerna gör och undrar hur Nordea gör

Svar 2: Meningslös länk och "klipp och klistra svar" som ännu mindre svarar på frågan. Inte värt att citera något därifrån.

Varpå jag förtydligar igen

Svar 3: "En spread kan också vara vid köp och säljkurs på en valuta, då tar bankerna alltid ut en avgift"

Jag vill inte veta om bankerna generellt tar ut en avgift, jag vill veta vad NORDEA tar ut för avgift.
När jag sagt att det är Nordeas avgift som är intressant för mig just nu och betonat att avgifterna faktiskt skiljer sig åt så kommer ytterligare ett svar....

Svar 4: "När man köper ett värdepapper i annan valuta sätts valutakursen när affären går igenom, men närmare information om spread finns inte."

Nähä, det finns tydligen en spread, men ingen närmare information om den. Låter inte så logiskt?

Varpå jag skickar följande mail:

"Hej igen,
Ok, om vi tar ett konkret exempel:
Om jag köper jag McDonaldsaktien på New York-börsen idag via Internet genom
er. Vad blir valutaspreaden då? Och vilken utländsk avgift tillkommer?

Det kan väl inte vara så att ni har en valutaspread men inte vill säga vad
den är? Avanza, Nordnet och Aktieinvest har uppgett en spread, men inte ni.
Då blir jag såklart misstänksam och och inte särskilt sugen på att öppna ISK
hos er.

Mvh Gustav ..."

Har inte fått något svar på detta och vet inte om jag kommer att få det.

Det Nordea säger sammanfattat i en mening är: Vi har en valutaspread, men vi tänker inte tala om hur stor den är. Eller möjligen för att vara snäll: Vi har antagligen en spread, för det har ju alla banker, men jag orkar inte förklara trots att en potentiell kund vill veta. Sånt gör mig förbannad.

Eller är jag ute och cyklar? Går det inte att på förhand säga hur stor avgift Nordea har? Men det var ju himla märkligt att de andra kunde svara i så fall.

Uppdatering 120924, Nordea har nu via klagomålsfunktionen svarat: "Det stämmer att det finns en växlingsavgift/valutaspread vid handel med utländska värdepapper men detta är inte något vi lämnar ut till kund." Ok, vad säger man, Nordea mörkar avgifter så mycket att jag blir mörkrädd. Får man göra såhär? ALDRIG Nordea för min del.

Snabbinlägg: Det händer grejer i Skåne-Möllan

Idag kom ett spännande pressmeddelande från Skåne-möllan. Inte något man direkt är bortskämd med, så det förtjänar ett eget inlägg.

Norgesmøllene, en norsk "kvarn" föreslås teckna nya aktier samt förvärva aktieposter. Den kombinerade affären innebär att Skåne-möllan gör en riktad nyemission om 36 miljoner kronor (100 000 aktier) till Norgesmøllene AS. Samtidigt förvärvar Norgesmøllene tre aktieposter från Skåne-möllans största befintliga ägare. En extra bolagsstämma är utsatt för att behandla frågorna.


Så här kommenteras affären i pressmeddelandet 
"Genom att Skåne-möllan tillförs 36 miljoner kronor i kapital får bolaget en stark finansiell plattform för framtiden. Med denna plattform möjliggörs fortsatta offensiva investeringar i specialprodukter för vår hemmamarknad och för exportmarknader. Med Norgesmøllene som ny delägare i Skåne-möllan tillförs styrelsen ytterligare kompetens inom den nordiska kvarnbranschen, säger Skåne-möllans VD Anders Persson.
 
Norgesmøllene ser investeringen i Skåne-möllan som långsiktig och industriell. Detta görs också för att utveckla nya produkter och teknologier, och vi ser Skåne-möllans satsning på sin nya Havremölla som speciellt intressant. Med den goda utvecklingen som bolaget har haft på senare år kommer vi tillsammans också utveckla våra nordiska relationer, samt utveckla marknadssidan vidare, säger Norgesmøllenes VD Björn Gjethammer."


Är det här bra eller dåligt?

Jag har inte tänkt igenom saken noga och har ingen stark åsikt. Spontant tycker jag nog att pluskontot överväger något, även om utspädning aldrig är trevligt.

På pluskontot:

• Ny stark storägare
• Ökad kompetens in i ledningen, t.ex. för marknadsföring 
• Chans att sälja produkter från nya kvarnen direkt till Norgesmöllene och sälja stort på norska marknaden?
• Ökad omsättning i aktien med större antal aktier

På minuskontot:

• Aktieägarna rundas och det blir utspädning på 10 procent.
• Priset som betalas är lågt sett till kursen de senaste 1-3 åren
• Skånemöllan har något unikt i form av sin kvarn. Vad bidrar Norgesmöllene med som är unikt? Innebär affären att Skåne-möllans unika egenskaper "späds ut"? 

Hur ser du på sådana här typer av transaktioner? När är det t.ex. okey att gå förbi aktieägarna och göra en riktad nyemission?

Köpa utländska aktier - den verkliga kostnaden?

 

Själv är jag ganska inriktad på utländska aktier som står för hälften av portföljen. En ganska grundläggande fråga är hur mycket ett utlandsköp kostar, och då menar jag alla kostnader och avgifter av olika slag. Kan nog vara värt att kika närmare på... hur dyrt är det att dra utomlands med aktieportföljen?

Förutsättningen är att du i ISK köper en svensk och en utländsk aktie som har 3 procents direktavkastning och du behåller denna 1 år och får en utdelning.

Exempel 1: Köp för 10 000 kr i Hm
Courtage: 39 kr, om man kör med Avanza bas
Totala avgifter: 39 kr
Avgiftsnivå: 0,4 %

Sammantaget ganska låg avgift. Courtaget varierar beroende på vilken förmånsnivå man har hos Avanza och jag fördrar bas, annars är courtaget 99 kr.
  
Exempel 2: Köp för 10 000 kr i McDonalds
Courtage: 14,95 dollar, = 100 kr
Växlingsavgift: 0,25 % = 25kr
Källskatt på utdelningen, utebliven ränta = 45*0,03=1,35 kr*
Insättning av "källskatten" till ISK = 1,35*0,01 = 0,0135 kr*
Total avgift: 126
Avgiftsnivå: 1,26 %

Courtaget är givetvis högre. Avanza tar även ut en växlingsavgift genom en valutaspread på 0,25 % vid köp och försäljning. Lite fult då den inte är så synlig, men kanske att andra banker gör på samma sätt? Som tur är dras ingen växlingsavgift vid utdelning i alla fall.

I och med att 15 procent källskatt dras på utdelningen missar du ränta på de pengarna. Däremot begär du och får tillbaka pengarna senare av skatteverket. Om utdelningen är 300 kr innebär det att du får tillbaka 45 kr cirka 1 år senare. Uteblivna räntan sätter jag till 3 procent, ungefär som ett bra sparkonto. I och med att du får tillbaka det som dragits i källskatten genom deklarationen (dvs utanför ISK:kontot) så ska de även sättas in på ISK:n. Alla nya insättningar till ISK:n beskattas, så detta blir en merkostnad. Jag yxar till med en avgift på 1 %, men vad det blir det aktuella året beror på statslåneräntan. (*uppdatering: här tänkte jag lite tokigt, men effekten är fortfarande försumbar, se kommentarsfältet nedan).

Totalt är avgifterna högre, men inte så farligt mycket ändå. Courtaget och växlingen är engångsavgifter, medan "källskatteffekterna" uppstår varje år. Dock är de inte så höga (handlar om 0,01 procent) så jag kan inte tänka mig att de får någon större effekt ens på längre sikt.

Köper du för cirka 15 000 kommer du ner under 1 procents avgift vilket kan vara ok.

Exempel 3: Köp för 10 000 kr i Rolls-Royce

Courtage: 750 kr (!) på Londonbörsen
Växlingsavgift: 0,25 % = 25kr
Brittisk Stämpelskatt 0,5 % = 50 kr
Minimicourtage London = 8 pund = 90 kr (uppdatering)
Källskatt på utdelningen, utebliven ränta = 45*0,03=1,35 kr*
Insättning av "källskatten" till ISK = 1,35*0,01=0,0135 kr*
Total avgift: 916
Avgiftsnivå: 9,2 %

Det här är bara galet. Ska du köpa på Londonbörsen via Avanza krävs större summor. Alternativa listningar ska undersökas. Avgifterna befinner sig här helt klart i yttersta lyxklassen. Och bilen Rolls-Royce ingår förresten i BMW-koncernen, men roligare att visa en bil än en flygmotor :-) (*uppdatering: här tänkte jag lite tokigt, men effekten är fortfarande försumbar, se kommentarsfältet nedan).

Har jag inte glömt något?

Jo, faktiskt. Är det någon som kan gissa? Börjar på s... nämligen "Spread". Spreaden (skillnaden mellan köp- och säljkurs) kan vara minst lika viktig att titta på som courtaget.

Köper du ett storbolag som Hm är "spreaden" försumbar (köpkurs 241.3 säljkurs 241.4). Men går du ned i bolagsstorlek till t.ex. Atrium Ljungberg så är spreaden mycket större (köp 82.2, sälj 83). Det motsvarar en "köpavgift" på 0,9 %.

Så att köpa Atrium Ljungberg med dagens "spread" blir då ungefär lika dyrt som att köpa McDonalds. Fördelen med större utländska bolag är just att de nästan alltid har en bra spread. Detta resonemang kastar om avgiftsnivån en del om man ser spreaden som en slags "köpavgift".

Så sammanfattningsvis kan man nog säga att:

• Utländska storbolag är dyrare än svenska storbolag, men
• Amerikanska storbolag är i praktiken lika dyra som många svenska mellan- och småbolag med relativt stor spread.
  

Poängen med utländska aktier, varför köpa när det ofta kostar mer?
För att få ner avgifterna bör du alltså endast välja svenska storbolag, eller köra en indexfond. Problemet för mig är att jag bara vill ha bolag med superstabil utdelningshistorik (inga sänkningar!), starka konkurrensfördelar, och spridning på många branscher. Detta gör att många svenska storbolag går bort. Slarvigt uttryckt så finns det bara ett Hm i Sverige, men globalt kan det finnas hundratals "Hm"...

Jag väljer utländska aktier av olika skäl:

• När bolaget har starkare konkurrensfördelar än de svenska. Hellre McD istället för NSP och Johnson & Johnson än Getinge.
• När svenska alternativ saknas inom branschen. Försök köpa någon motsvarighet till Oesteriechische Post, Munich Re eller Blackmores? Omöjligt!
• Bolag med fantastisk historik av av höjda utdelningar. Ta Coca Cola som exempel, risken för sänkning är obefintlig. Hur många sådana svenska bolag finns som höjt utdelningen 50 år i sträck?

Valutarisker och andra risker
Förutom avgifter ska nog valutarisken också nämnas. Sjunker dollarn går t.ex. alla amerikanska innehav ner i värde. Men de blir ju såklart billigare att köpa in också, ifall man tänkt köpa mer. Sett över tid tror jag att valutorna jämnar ut sig, särskilt vid regelbundna inköp. Jag ser också till att sprida på många olika länder och valutor.

För USA så försöker jag välja bolag som har stor del av sina intäkter utanför USA. Visst går kursen går ner om dollarn rasar, men bolagets vinst ökar eftersom eftersom de utländska intäkterna omvandlas till (fler) dollar.

Andra risker kan vara annan redovisningsstandard (t.ex. årsredovisningar) och att länderna inte är lika politiskt stabila som Sverige. Militärkupper eller nationalisering av tillgångarna är inte så trevligt ur ett investeringsperspektiv (inte ur andra perspektiv heller kanske, men låt vara). För t.ex. USA eller Österrike är jag helsäker, men i Sydafrika är riskerna kanske något högre.

Hur ser du på dessa frågor? Går det t.ex. att se "spreaden" som en avgift och håller du med om mina tankar? Avgifterna är rätt konkreta, men när det gäller utländska aktier i stort så handlar det kanske mer om tycke och smak. Ifall inlägget väcker intresse kan jag köra en "del två" med fler marknader och inköpssummor, det här var tänkt för att visa huvuddragen, och få ordning på mina diversifierade tankar:-)

ADR-aktier intressanta i ISK

Avanzas ISK-utbud ännu bättre än vad jag trodde
Vilka aktier man kan ha i ISK (investeringsparkonto) är rätt begränsat sett till alla världens länder. Men Avanza har det bästa utbudet och det är till och med bättre än jag först trodde. Norden och USA/Kanada är standard hos de flesta banker, men hos Avanza tillkommer bland annat Frankrike, Storbritannien, Belgien, Holland, Grekland, Spanien, och Tyskland.

I sitt placeringsreglemente skriver Avanza att det inte är tillåtet att handla i USA på OTC Bulletin Board och Pink Sheet när det gäller ISK. Men aktier som är ADR-aktier från ett "godkänt land" går tydligen bra. Det upplyste en uppmärksam läsare mig om, se nedan.

Förresten får ni ursäkta alla trebokstavsförkortningar, här är en förklaring:

ADR = American depositary receipt. En aktie som är primärlistad i något annat land, men som också kan handlas i USA och då motsvarar ett visst antal aktier. T.ex. motsvarar tre Tesco plc ADR-aktier en vanlig Tesco plc-aktie noterad i London.

OTC/Pink Sheets = Mindre listor i USA
 
ISK = Investeringssparkonto

Läsaren Eddies konversation med Avanza - ADR-aktier går bra!

OBS!Uppdatering februari 2013. Avanza har ändrat inställning: OTC-handlade aktier går inte bra   

"Förresten frågade jag Avanza huruvida man kan ha t.ex. Tesco's ADR-aktie i en ISK och det går tydligen bra! Såhär lyder konversationen:

"Det stämmer att OTC-handlade värdepapper inte är tillåtna på ISK. Undantaget är om det är ett papper som har notering även på en annan marknad som är godkänd. Vissa ADR:s som handlas på Pinksheet har notering även på andra marknader och dessa kan då handlas även på ISK. Har du något specifikt värdepapper du är intresserad av så kan vi undersöka det närmare. Med vänliga hälsningar
Avanza Bank"

"Okej, värdepappret jag främst var intresserad av är Tesco Plc vars ADR-ticker är TSCDY och handlas på Pink Sheets. Den är ju primärnoterad i London, vilket alltså innebär att den borde vara godkänd? Även RSA Plc (RSANY), också noterad i London, vore intressant att veta. Mvh"

Det stämmer bra att både RSANY och TSCDY är primärnoterade i London, vilket innebär att de går bra att handla i ISK. Order behöver dock läggas via mäklarbordet på 08-562 250 00.

Har du fler funderingar är det bara att återkomma!
Med vänliga hälsningar
Avanza Bank"

ADR-aktier har lågt courtage, och öppnar upp fler marknader till ett rimligt pris...

Alla ADR-aktier som kommer från ett "godkänt" land kan köpas in i ISK, i alla fall hos Avanza. Fördelen med ADR-aktier är att courtaget är väsentligt lägre än t.ex. London,  Belgien, Grekland, Storbrittanien, Spanien eller Holland. Hos Avanza kostar en order på de marknaderna 750 spänn + växling. Motsvarande ADR-aktie i USA kostar dock bara 15 dollar + växling, vilket ju är överkomligt.


...men varning för för dålig omsättning
Varning för dålig omsättning och stor "spread" på vissa aktier. Förvånansvärt många mindre aktier köps eller säljs aldrig, och då skulle jag inte våga gå in med några pengar. Hyfsat god omsättning är ett krav. Enklaste sättet att kolla omsättning tycker jag är att kolla på "Financial Times Marketsdata" och sedan "Average volume" för respektive aktie.
 
Vissa ADR-aktier är noterade på stora New York-börsen, och då brukar omsättningen inte vara något problem. Här är några exempel på aktier som fungerar i ISK hos Avanza:

• BP, (möjligt att investera även för small people alltså)
• Unilever, (Ben & Jerry, GB-glass etc)
• Total,  (billig fransk oljejätte)
• Veolia (Fransk transport och utilitygigant)

Andra ADR-aktier är noterade på OTC/Pink Sheets, och då bör man undersöka omsättningen noga. Här är några exempel på aktier som jag antar fungerar i ISK hos Avanza och också verkar ha hyfsat god omsättning:

• Tesco plc, (brittisk matkedja som faller Buffett i smaken)
• Carrefour, (fransk matjätte)
• GDF Suez,(fransk energijätte)
• L'Oreal, (franskt supervarumärke)
• Koninklijke DSM, (holländsk life-science jätte, ser rätt intressant ut)

Sen finns det såklart ADR-aktier från övriga länder som då inte går att ha i ISK, och då får köpas i vanlig depå eller Kapitalförsäkring. För en billig penning kan du t.ex. köpa ADR-aktier från Colombia, Filippinerna eller Kazakstan om man nu vill det. Kanske väl spännande och exotiskt även för mig.


En bra sökfunktion för ADR-aktier
En fullständig lista på aktier och bra sökfunktion hittar du i denna länk.

Morningstars kommentarer och betyg är trevlig läsning för de större aktier som bevakas av dem.

Hur ser du på ADR-aktier? Jag tror det kan vara ett bra sätt att få ner courtaget istället för att köpa dyrt på en europeisk marknad.

Inköp: Österrikiska posten!

Bakgrund till investeringen - screening och en superfond...
Ett bolag som dök upp i min jakt på transportbolag var Österrikiska posten, noterat på Wienbörsen (Post:Vie). Genom diverse screeningar framstod det som en stabil utdelare med god ordning på finanserna. Alltså hamnade bolaget på min bevakningslista.

Senare hittade jag en fantastisk fond i samband med sökningar på Munich Re. Fonden heter Allianz European Equity och har lite av samma modell som jag försöker tillämpa. Enda svenska innehavet är HM, vilket är förtroendeingivande i sig och lite kul!

Tydligen är Munich Re och Oestereichische Post deras kärninnehav, och de enda bolag som beskrivs närmare i presentationen.

Så här skriver de om Oesterreichische Post:

The mail business in Austria remains the cash cow. While the monopoly in Austria has legally been abolished, the regulatory framework as such guarantees a quasi-monopoly status. Whilst letter mail is a structurally declining business, cost-cutting and innovative pricing schemes thus far look promising to keep generating the required returns. The growth portion of the company is the parcel and logistics division, which mainly benefits from a move toward online shopping.

Dividend

The management team is highly focused on (and incentivized according to) cash flow generation. The company is aware of the dividend investors focus on gradually growing dividends backed by good generation of free cash flow, rather than extraordinary payouts or share buybacks. Looking to gradually increase dividend

Visst låter det intressant! Aktien borde kunna vara kandidat till vilken utdelningsportfölj som helst...  Därför klev de in på intresselistan. Efter att ha klarat mina kriterier och värderingen bedömdes vara rimlig letade den sig hela vägen in i portföljen också. Courtaget är ganska ok, 40 Euro via Avanza vilket går att hantera vid köp av en större post (!) aktier.

Källskatten på utdelningarna räknar jag med är 10 procent i Österrike, jämfört med 15 procent som brukar vara standard.


Kort om verksamheten
Bildades 1999 genom en split från Österrikes Post och telebolag. Börsnoterat sedan 2006.
 

Österrike är förstås kärnverksamheten. Brev, paket, frimärken, logistik, ja det hela är ganska okomplicerat. Tänk er svenska posten så är man nästan där. De köper in sig i diverse postverksamheter i Europa, närmare bestämt 12 olika länder och särskilt i Östeuropa.

Investeringar görs också för att minska kostnader, t.ex. mer automatisk sortering.


Finns nordiska eller andra alternativ?
Svenska posten går inte att investera i. En aktie som såg rätt intressant ut var Tyska posten, som är börsnoterad (Deutsche post). De äger också DHL, som ju är väl bekant. Däremot är de inte en riktigt lika stabil utdelare och har inte samma monopolställning vad jag kan se.


Min Checklista

1. Funnits i minst 10 år
Ja, 1999 bildades själva bolaget, börsnoterat sedan 2006. Rötterna är dock djupare än så, redan 1490 fanns en postrutt mellan Innsbruck och Mechelen (står i årsredovisningen). Sedan dess har verksamheten växt.

2. Haft utdelning i minst 5 år
Ja, utdelning sedan börsnoteringen 2006, och på väg uppåt.

3. Har en enkel verksamhet som man förstår sig på
Ja, utan tvekan!

4. Har en bestående konkurrensfördel
Ja, det anser jag. I praktiken har de ett slags monopol i Österrike, åtminstone när det gäller brev. Varumärket lär vara extremt välkänt i Österrike och kontoren finns lite överallt. En konkurrent lär ha en stor uppförsbacke (sådana är det gott om i Österrike förresten).

En nackdel med statliga historiken är att bolaget enligt lag tvingas ha ett visst antal postkontor och noggrant måste redogöra för en eventuell minskning.

5. Jämn vinst och intäktsökning
Ja, inga konstigheter.

6. Minst 3,5 procent utdelning 2 år framåt och ingen sänkning
Ja, idag ger de 6,5 procent och minskningar är inte att vänta .

7. Inte har sänkt sin utdelning 5 år bakåt
Ja, har höjt varje år sedan 2006.

8. Har return on equity på minst 10
Ja, 14, 20 och 21 de senaste åren. 

9. Har låg skuldsättning
Ja, 4 procent i debt/equity är mycket bra.

10. Pålitlig ledning med stora egna innehav
Gillar att de fokuserar på fritt kassaflöde. Finns ett incitamentprogram där de belönas efter vinst per aktie, fritt kassaflöde och total shareholder return. Har inte kunnat hitta hur stora innehav de har själva (konstigt nog) men jag avskräcks inte ändå.

Österrikes privatiseringsbyrå (eller vad de kallas) äger över hälften av aktierna i bolaget.

Värdering och framtidsutsikter
Vi har att göra med en i mitt tycke rätt lågt värderad transportjätte.

Aktuellt P/E-tal är 13 men P/CF (pris/kassaflöde) är 7. Utdelningen 6,5 procent. Vinsten per aktie är 1,8 Euro för 2011 och utdelningen 1,7 Euro. Är utdelningen hotad eller osäker? Nej inte alls, eftersom fritt kassaflöde per aktie var 2,41 Euro. Skuldsättningen är också minimal.

Och själva verksamheten då...

Ok, jag fattar att brev- och frimärksdelen inte kommer att blomstra utan går en långsam död till mötes. För brevverksamheten är det väl Titanicvarning, men det kommer ta ett långt tag innan båten sjunker. Österrike är också möjligen ett konservativt land (?) och folk kommer inte att sluta skicka brev över en dag, inte företag heller. Men nog kommer marginalerna vara lägre när brev- och frimärksdelen tynar bort.

Jag kan inte tänka mig att konkurrenterna står på kö för att bryta ner det monopol som de har, i en marknad som minskar. Tiden efter avregleringen (post-avreglering alltså:-) kommer nog inte skilja sig nämnvärt från tiden före, om jag får gissa vilt.

Paketdelen av företaget ger mer känslan av julafton. I takt med att Österrikarna (hur konservativa de nu är) går över till internetshopping så kan den delen blomstra. Blunda och du ser Österrikare köa för att hämta ut sina paket från de populära postkontoren. Eller titta på bilden brevid.

Men svenska posten går inte bra säger någon...? Nja, Postnord som de numera ingår i (Sverige och Danmark) lämnar rikliga utdelningar till staten. Så illa går det inte, och mycket beror på hur mycket verksamheten kan automatiseras och anpassas efter behoven.

Köpen av verksamheter andra länder blir intressanta att följa. Kan de t.ex. få monopol i (mono)Polen? Nej, nu får jag verkligen ge mig med ordvitsarna.


Kuriosa
Efter detta köp kan nästa investering helt logiskt göras i "Austria Email", noterat på Wienbörsen. Men vad tror ni de gör? Tja, någon slags värmepannor tydligen...som ett Österrikiskt Nibe eller Alfa Laval. Märkligaste namnet på ett bolag jag hört, undrar hur de tänkte? En check visar dock att de hetat så sedan 1972, så de var nog ofrivilligt före sin tid. Men aldrig riktigt i samklang med tiden.

Angående "frimärksaktier" kan brittiska nörd-aktien Stanley Gibbons kan vara värt en titt, även om jag gick loss och sågade deras verksamhet rejält i ett tidigare inlägg.

Den "stämpelskatt" eller transaktionsskatt som diskuteras i Europa borde inte drabba Oestereichische Post hårdare än andra bolag, som tur är :-)


Oestereichische post i en mening
Jag köper Oestereichische Post för deras höga fria kassaflöde, extremt basala verksamhet, monopolsituation och bergsäkra utdelning (och då pratar jag inte bara om utdelning av brev).