Hur slå index? Hidden Champions är mitt försök

På senare tid har jag funderat mycket på mitt investerande och kommit fram till att jag verkligen vill äga Hidden Champions. De är till sin natur ofta mindre bolag och inte välkända. Det är såklart inget fel på storbolag, utan det handlar om att göra en sak och försöka göra det bra. 

Långsiktigt så tror jag att man ska hitta, och utveckla, den stil som passar sin personlighet. Kanske är det en psykologisk brist att jag har svårt att äga det populära, men jag tror det är rationellt att försöka maxa sina fördelar. Du kan som småsparare köpa bolag som fonderna ännu inte kan pga sämre likviditet. Detta kan man utnyttja till sin fördel. 

Det jag menar framkommer av 

• Mitt tidigare inlägg om edge. Det är helt uppenbart att egden kan vara större i mindre bolag. Du kan t.ex. köpa bolag som fonderna inte kan köpa. Du har ett större utbud av kvalitetsbolag, och växer bolagen kan de senare bli intressanta för fonderna. 
• Grandeur Peaks bild som visar att 70 procent av pengarna går in i de 5 procent största bolagen.  
• Det synsätt som Focused Compounding har, de letar uteslutande efter "overlooked" stocks. 
• Hidden Champions-begreppet, se tidigare inlägg. Notera att jag inte enbart letar efter "äkta" sådan utan accepterar de som är etta i ett land, inte kontinent. Kanske borde jag kalla dom domestic eller local champions?
• En helt fantastisk rapport om vad som statistiskt lönat sig

Förutom att gå efter tycke och smak och vilken stil som passar bäst för personligheten är det viktigt att ha koll på statistik. Om man har ambitionen att slå index är det ett viktigt att ha en idé om varför och hur man ska göra det. Låt oss bli lite vetenskapliga!

Fyra viktiga faktorer

Rapporten Liquidity as an Investment Style är extremt bra och går igenom vad som statistiskt lyckats under de senaste 40 åren. Nyheten är att låg likviditet bör jämställas med andra statistiskt säkerställda strategier för överavkastning som lägre värdering och mindre bolagsstorlek. Se gärna tabellerna på sida 25 och framåt, och detta tar jag med mig:

• Lägre likviditet är ett plus. Det är då naturligast att leta på de jaktmarkerna. I princip alla mina bolag är familjebolag, vilket i sig ger lägre likviditet. Överavkastningen vid lägre likviditet gäller för alla bolagsstorlekar, men är särskilt framträdande för små bolag. Observera att hög likviditet är livsfarligt för små bolag. Av mina 11 bolag har 10 en free-float under 50 procent och många kring 30 procent.
• Mindre bolagsstorlek är ett plus. Det är utan tvekan statistiskt säkerställt att mindre bolag går bättre än större bolag. Mitt fokus kommer att vara på nanocaps, microcaps, smallcap, och ibland midcaps. Largecaps och Megacaps är inget för mig. Av mina 11 bolag är 1 nanocap 4 microcap och 6 smallcap.
• Lägre värdering är ett plus. Bolag med låg värdering går går generellt bättre än de med hög värdering. Jag äger i princip bara rimligt värderade bolag. Av mina 11 bolag värderas 10 värderas under 15 i EV/EBITDA och majoriteten värderas till under 10 i EV/EBITDA.
• Kursuppgång föder kursuppgång. Jag har själv svårt att tillämpa den eftersom man tittar på kursen, inte bolaget. Men statistiskt finns det en förlorar- och vinnareffekt i form av att förlorare oftare fortsätter gå dåligt. Jag borde ifrågasätta förlorarbolag mer för att se om något förändrats i bolaget. Men jag kommer inte sälja på dålig kursutveckling. Det som händer i bolaget är avgörande.

Med detta i bakhuvudet blir frågan, vad ska man leta efter? Jag kommer (fortsatt) försöka leta efter mindre likvida bolag, lägre marketcap, och låg värdering. Såklart finns många viktiga faktorer förutom detta och det här är bara en av oändligt många möjliga strategier. Ett annat viktigt perspektiv är fritt kassaflöde. Fick via Twitter (tack @TheGruvfyllo) även tips om denna fantastiska tabell.

Vad är en bortglömd (overlooked) aktie? 

Jag vill att aktierna jag äger ska vara overlooked. Men för vem? Och i vilket perspektiv? I och med att kapital är globalt tycker jag man ska se det som hur välkänt och lättköpt det är för en global fond. Vilken tröskel eller hinder finns för att köpa? Noterbart är att free float ofta är lägre i just familjebolag eftersom familjen sitter på en stor andel av aktierna. Dessa frågor tror jag kan vara vägledande: 

• Vilket marketcap?
• Vilken free float? 
• Vilket land? Indonesien är mer okänt än USA.
• Vilken lista i landet? First North vs OMX
• Hur många analytiker följer? Noll eller tio?
• Är globala fonder inne i bolaget eller lokala?

Egentligen är det inte något konstigt, utan bara att vissa egenskaper är avskräckande eller jobbiga för fonderna. Nej, det där kan vi inte köpa, det går inte. Nej, i det där landet tittar vi inte, det är utanför vårt mandat. Nej, den där listan kan vi inte köpa på, etc. 

Summering

Mitt fokus blir att äga/köpa de 10-20 bästa nanocaps, microcaps eller smallcaps jag kan hitta och behålla dem så länge de är midcaps och har inslag av att vara overlooked. Fokuserad diversifiering med andra ord utifrån min strategi. Fokuserad till mindre bolag, men diversifierad på upp till 20 bolag. 

Mycket handlar om att ett stort insynsägande/familjeägande är negativt för fondbolag, som inte kan köpa in sig, medan det egentligen är något positivt. Fonder letar efter lättköpta och välbevakade bolag snarare än bortglömda och svårköpta Hidden Champions.

Vad tror ni om denna strategi? Jag fattar att det kan finnas andra skäl till att man inte vill äga bolag med lägre likviditet, men statistiskt borde man gå just åt det hållet. I det bortglömda, underanalyserade, svårköpta och billiga finns större möjligheter! Eller hur? Och sätter man krav på att bolagen ska vara champions (marknadsledare) så går man inte ner i kvalitet.