En titt på Ridley: Djurfoder, återvinning och fastigheter

 

Ridley Corporation är en australiensisk "kassako" som jag ägt ett tag och nyligen dubblat i, lagom till julskinkan.

Bolaget är noterat på Sydneybörsen. Courtaget blir via Avanza cirka 400 kr + växling på 0,25 procent. Går inte att köpa i Investeringssparkonto men telefonorder är ett krav. Tidsskillnaden gör att det inte blir i realtid, men omsättningen är så god att det inte blir några problem.
Hittade förresten bolaget genom diverse screeningar via Financial Times, corporateinformation, och en fantastisk fondrapport som gav mig kött på benen.

Vad gör dom?
Ridley har fyra stycken ben, varav saltbenet kommer att "slaktas".

• Produktion av många sorters djurfoder. 
• Djuråtervinning/slakteriavfall
• Fastighetsutveckling
• Utvinning av Salt (försvinner, se nedan)

Ridley har gjort en del affärer på sista tiden. Störst är att saltdelen kommer att säljas för 150 miljoner AUD. De har också köpt en återvinningscentral för djur för 75 miljoner AUD. Resten kommer att användas till förvärv, sänka skulderna, eller ge extrautdelning.

Syftet med att de "skickar saltet" är att renodla och fokusera verksamheten på djurfoderdelen. Djuråtervinningen gör att man får material till sin fodertillverkning. I stort så satsar de på en verksamhet där de har högre marginaler och där hela bolaget har större chans att bli uppköpt.

Deras verksamhet är trist och tråkig och...alldeles underbar
Djurfodret skapas genom att spannmål blandas med andra ingredienser. Foder må ha ett visst lyster över sig, men när det gäller djuråtervinningen är associationerna endast otrevligheter: Usch och fy, skvättande blod, köttkvarnar, aggressiva djurrättsaktivister, och ett illaluktande hopkok. Men, Ridley dödar inga djur, utan de tar hand om den tredjedel eller hälft som slakterierna inte vill ha.

Avskräckande bransch är ett plus. Kan inte tänka mig att slipsnissarna flockas för att besöka en återvinningscentral för djur. Klandrar dem inte för det! En varmkorv är avskräckande när man tänker på innehållet, och återvinningen avser saker som inte ens gick att göra korv av:-)

Men branschen är nödvändig och basal. Kommer människor äta kött/fisk etc? Ja, då behövs djurfoder. Kommer människor äta allt på en ko, gris eller fisk? Nej, knappast. Är det bra att ta hand om det som blir över? Ja, ska man slänga det annars? Var ska de köttbitarna ligga och ruttna? Otrevligt att ta hand, men ännu otrevligare att inte ta hand om dem.

Fastighetsutvecklingen består i att utveckla och sälja gamla saltgruvor och liknande som plötsligt fått ett högt markvärde. Ingen större spänning här heller.

Etiskt är verksamheten kanske inte snövit i alla delar (jfr rubriken ovan), men mer om det nedan.

Konkurrensfördelar?
Skrapar man på ytan har detta småtråkiga bolag riktigt spännande egenskaper. Foderdelen har sina kvarnar strategiskt utplacerade över Australiens vetebälte. Då vete är tungt gör det att transportkostnaderna hålls nere. Större uppfödare kan också välja en och samma leverantör. De har också ett starkt varumärke, lång historik och ett rykte som pålitlig leverantör. Troligen får de bra priser på spannmål eftersom de är en stor köpare.

För återvinningsdelen är fördelarna uppebara. Djurdelar är tunga och transportkostnaden gör att man inte kan frakta dem långt. En jättedjuråtervinningscentral (sorry för det långa ordet) i bra läge får då ett mini-monopol. Det är inte värt att frakta delarna till ett billigare ställe, och ingen lär bygga en större återvinningscentral när minimonopolet redan finns. Allt sammantaget känner jag mig säker på att de inte kommer att "malas ner" av sina konkurrenter. 

Värdering?
Utdelningen är nästan 7 procent. Jag räknar med att den behålls, då de har en jättestor kassa.
P/E-talet är upp mot 18, vilket är hög jämfört med 5-åriga tillväxten på 8 procent.
Skuldsättningsgraden är normalt under 30 procent, men högre innan Saltdelen är slutgiltigt såld.
Return on equity är cirka 10 procent, vilket är något lågt, men saltdelen har lägre marginaler och jag räknar med att det stiger.

Bokfört värde per aktie är strax under 1 AUD, och priset på 1.11 för tillfället. Du får alltså mycket substans för pengarna. Fastighetsdelen kan också ha övervärden jämfört med det bokförda.

Tveksamheter?

• Kan man i framtiden odla kött på biologisk väg, så hela djuruppfödningen hotas? Nja, man har bara lyckats göra någon slags köttfärs hittills, och jag tror inte det förändrar branschen under överskådlig framtid.
• Om vetepriset stiger, går det att föra vidare kostnaderna till kund? Här finns en risk för marginalpress men jag hoppas att starkt varumärke gör att de har en fördel mot konkurrenterna.
• Galna ko sjukan då? Wikipedia skriver om australiensiska marknaden: "The industry gained an advantage after the discovery of BSE (also known as mad cow disease) in Canada, Japan and the United States, as Australia is free of the disease."
• Etiska aspekter, stödjer man inte köttindustrin? Jo, men att tillhandahålla djurfoder kan jag leva med. Att sedan djuren ska ha det bra är en annan fråga. Gärna mer utrymme och humanare behandling, men de måste fortfarande äta något gott och nyttigt. Även om jag skulle vara kritisk mot skolsystemet så är skolmaten en annan fråga, för att köra en långsökt liknelse.
• Etiken för återvinningscentralen är något knepigare, men som tidigare nämnt så måste det som inte slakterierna vill ha tas hand om. Tveksamheten gäller om djurfoder för t.ex. grisar innehåller substanser från grisar (blir ju någon slags kannibalism i så fall). Gissar inte det, men har ställt några kontrollfrågor till Ridley, hittills utan svar. För övrigt kommer antagligen EU att tillåta benmjöl i djurfoder i framtiden.
• Risk för torka, översvämningar och diverse andra katastrofer (NY PUNKT).

En "grym" sammanfattning
Ridley är ett grymt bolag helt enkelt! Grymt för att det bland annat handlar om grisar (grymt sa grisen), en grym bransch om vi inkluderar slakterier, grymt tråkig verksamhet, men förhoppningsvis en grymt säker investering.

Jämför gärna med Telia. Ridley ger lika hög direktavkastning men har färre konkurrenter och starkare konkurrensfördelar. Branschen växer också, utan större risk för ny teknologi som kan ställer allt på ända. Djuruppfödning och djuråtervinning har människan hållit på med i tusentals år, mobiltelefoner något kortare. Likheten gäller väl samarbetet med "diktaturer" ifall man ser djuren som ofria varelser.

Bloggen med topplista, och några populära inlägg

Bloggen har hamnat på plats 3 i Cisions topplista för ekonomibloggar. Känns roligt, och förhoppningsvis droppar några fler läsare in!

Stort tack för alla kommentarer under året! Det är det som "gör" bloggen, och ger inspiration till att skriva. För egen del kommer eventuell uppmärksamhet inte att ändra särskilt mycket. Jag kör på med att skriva det som jag själv tycker är intressant, ibland blir det läsvärt för en större krets, och ibland inte. Det är som sagt diskussionerna som är grejen!


Bakgrund och strategi
En liten summering kan ändå vara på sin plats för eventuella nytillkomna "tittare".  Att jag är en 36-årig jurist i försäkringsbranschen är redan känt. Började blogga för ett drygt år sedan, och inriktningen är utdelningsaktier. Har hållit på med aktier i 10 år och utdelningsaktier i 4 år. Utländska aktier har blivit en särskild nisch då nästan 60 procent av mina innehav finns i utlandet.

Strategin går i korthet ut på att kvalitetsbolag så billigt som möjligt och sedan håva in stigande utdelningar. Detta låter simpelt men är svårare än man kan tro. De bolag jag är ute efter ska ha:

• En enkel verksamhet
• Bra historik
• Goda finanser
• Stigande utdelning
• Starka konkurrensfördelar

Hela portföljen ser du i denna länk. Och närmare beskrivning av strategin finns här.


Populära inlägg under 2012 

Kontotyper och avgifter
Köpa svenskt och utländsk i ISK, KF eller vanlig depå?
Denna är mest läst, gav upphov till stor diskussion och tycks ha fyllt sitt syfte.

Utlandshandel - Nordea mörkar avgifter
Att skälla på Nordea är kanske inte unikt, men i detta fall var det högst berättigat. Att få svaret: "Det finns en avgift men vi talar inte om hur stor den är..." är ett upprörande dåligt svar. Har faktiskt fortfarande efter tre månader inte fått något svar från deras kundombudsman. Dåligt!

Få tillbaka utländsk källskatt, skillnader mellan ISK och Kapitalförsäkring
Ett populärt inlägg som skrevs för att reda ut vissa skillnader.


Bolagsanalyser
Analys av Munich Re
Att ett halvtråkigt tyskt försäkringsbolag är mest lästa analysen kanske säger något om läsarna, men kanske ännu mer om mig själv:-)

Analys av Österrikiska Posten
Ett typexempel på ett bolag som jag vill äga. Tråkigt, stabilt och underskattat.

Analys av Skåne-Möllan
Jo, jag kan titta på Svenska aktier också:-)


Investeringsstrategi i stort
Tankar om att slå index och att överskatta sin förmåga
Detta inlägg är jag nog mest nöjd med tillsammans med inlägget om diversifiering nedan, även om jag nu kanske överskattar mig själv:-) Härligt med många kommentarer och diskussion.

Ett slag för diversifiering - eller så har jag svårt att fokusera?
Ja, det här var också ett ämne som ledde till intressanta diskussioner. Hur många ägg ska man lägga i korgen? Ja, bland annat beror det på hur stor korgen är.


Slutligen vill jag passa på att önska god jul och gott nytt år!

Fina utsikter för Atrium Ljungberg

Rubriken är mer mångbottnad än vad man först kan tro. Nya Slussens detaljplan har nyligen upphävts. Och Glashuset vid Slussen har därigenom ökat sina chanser att behålla sin sjöutsikt.

Så här skriver SvD i följande länk: "Vilka är vinnarna så här långt? Först och främst fastighetsbolaget Atrium Ljungberg som lyckas försvara sin sjöutsikt och värdet för Glashuset..."
Nu är frågan inte slutligt avgjord, men chanserna är högre att Glashuset får behålla sitt värde.

Atrium Ljungberg är en doldis som jag gillar:

• Som utdelningsaktie har den verkligen levererat. Aktien är med i Svenska utdelningseliten och är alltså en av de som höjt utdelningen flest år i sträck
• Atrium sköter hela kedjan, från byggrätter, projektering och byggande till förvaltning.
• De är koncentrerade till Storstäder som Stockholm och Uppsala
• Lägena är attraktiva, t.ex. PUB-huset, Sickla och Norra Stationsområdet. Särskilt Sickla kan jag tänka mig ökar i värde när Hammarby sjöstad bebyggs och kommer närmare. Marken måste bli mer värd i takt med att stadskärnan växer, och i framtiden kan Tunnelbana höja värdet ytterligare
• Relativt låg belåning
• Tråkigt namn som för tankarna till skadedrabbade fotbollsspelare (vid namn Fredrik) och diverse grundämnen (t.ex. Natrium)
• Kvinnlig VD, vilket det annars finns för få av. 

En tveksamhet i min checklista är bestående konkurrensfördelar. Sådan är svåra att applicera rakt av på ett fastighetsbolag. Möjligen är läget på fastigheterna en fördel, samt att de har hela byggkedjan, vilket i och för sig går att kopiera. Läget är ju i och för sig alltid ett slags mini-monopol (ingen annan får ju riva, eller bygga till på höjden:-) men nu börjar det bli fånigt.

Andra fastighetsbolag jag funderat på är Wallenstam och Hufvudstaden. Gillar dock inte Wallenstams satsning på vindkraft, här kan man ju tala om "motvind" när en bransch behöver subventioner för att överleva. Med tanke på myran i loggan så borde de hålla sig på marken. Eller är det möjligen en flygmyra eller en (misslyckad) geting det föreställer? Hufvudstadens går bort eftersom värderlingen är för hög i förhållande till egna kapitalet för att jag ska vara intresserad.

Hur ser du på fastighetsbranschen? Och har du några tankar om Atrium Ljungberg eller Wallenstam?

Ska för övrigt skriva ett utförligare inlägg om Ridley, men har inte blivit klar än. Kan nog bli en slags julklapp, i alla fall till de läsare som äter annat än vegetarisk julmat:-)

Sålde Betsson, köpte ett slakteri för pengarna

Jag sålde Betsson under veckan. Orsaken är de bristande konkurrensfördelar jag varit inne i på i ett tidigare inlägg. Betsson saknar en ekonomisk vallgrav vilket gör framtida vinster osäkra, och konkurrensen är mördande. Visst har Betsson lyckats historiskt men jag frågar mig, närmast poetiskt: var finns den krok som man ska hänga upp framtida vinster på?

På krokar kan man förresten hänga upp döda djur. Ingen vidare lyckad övergång... men Betsson-pengarna har faktiskt delvis gått till att öka i australiensiska Ridley. Och Ridley har nyligen köpt ett "jätteslakteri" för en halv miljard kronor, som tar till vara på de delar som inte kan ätas. En slags återvinningscentral för döda djur med andra ord. På engelska kallas det "rendering". Absurt nog ingår det som utvinns från de döda djuren som en ingrediens i djurfoder, som är Ridleys huvudsakliga verksamhet efter att Salt-delen försvinner från bolaget. Något slags kretslopp blir det alltså, även om min aptit för kött minskade när jag läste in mig på affären.

Ridley ska jag beskriva närmare i ett inlägg framöver, men låt mig säga så här. De har rejäla konkurrensfördelar, och återvinningscentralen blir i praktiken ett mini-monopol. Djur väger mycket i förhållande till sitt värde, så man tjänar inte på att frakta dem långt.

Hur sjukt är det förresten inte att investera i en sådan verksamhet? Waste management är en sak, men för djur, ja då talar vi udda verksamhet. Men branschen är faktiskt lika gammal som slakteribranschen, vilket ju är logiskt. Och att ta vara på allt är ju smart på sitt sätt. Inser dock att eventuella djurälskare kan avskräckas av temat, och vanliga läsare för den delen. Men vissa risker får man ta.

Frågan är om Ridley eller Betsson är mest oetiskt? Indirekt stödjer jag ju köttbranschen, men det gör jag ju ännu mer när jag mumsar på en köttbit. Så länge det inte är kursen som slaktas ska man kanske vara nöjd :-)

Övriga delar av Betsson-pengarna gick till en sista minuten IPS-insättning i Avanza Zero och en ytterst liten "krigskassa", dvs kontanter att slänga in vid tillfälle. Krigskassans storlek leder närmast tankarna till det Ango-Zanzibariska kriget, som är världshistoriens kortaste!

Avanza och investering utifrån kvalitetsindex

Fortsätter med temat index, men nu handlar det inte om indexfonder. Svenskt kvalitetsindex är en kul webbplats som mäter kundnöjdhet inom en rad olika områden. Senaste mätningen gäller sparande, där bland annat Avanza återfinns.

Avanzas resultat i senaste rapporten
Jag börjar med ett citat därifrån: 

"Avanza och Handelsbanken lyckas på ett bra sätt matcha sina kunders efterfrågan på sparprodukter och service. Avanzakunden bedömer bolagets produktkvalitet som mycket hög och efterfrågar en hög kvalitet på infrastruktur och teknik. Handelsbanken utmärker sig genom en hög upplevd servicekvalitet och engagerad personal."

Måste säga att det stämmer ganska bra med min egna erfarenhet, i alla fall för Avanza och Nordea. Och så här ser det ut när det kommer till en graf:

Sett ur ett investeringsperspektiv tycker jag Avanza och Handelsbanken är kloka investeringar. Varför då? Jo, nöjda och lojala kunder är som en ständigt pågående reklamkampanj. Och om kunderna inte skulle vara lojala så tyder det på att inlåsningseffekten och konkurrensfördelarna är lägre. Framtida vinster borde vara osäkrare ju fler som är faktiskt är beredda att byta bank.

Att undersöka hur bolagen ligger till i kvalitetsmätningar blir lite som att använda "Lynchning" eller investering utifrån kundupplevelse, som Aktieingenjören är inne på. Det handlar inte om att lyncha dåliga företag utan det är en referens till Peter Lynch.

Mätningar finns på fler områden
Här återfinns Axfood, som inte får något lysande resultat, utan ICA är i topp.

Här återfinns Telia, som ligger ganska bra till, även om de tappar till konkurrenterna.

Här återfinns Fortum som generellt får generellt riktigt dåligt betyg.

Som överkurs finns faktiskt mätningar i fler länder, för den som orkar.


Mer tankar om Avanza
Jag tycker att Nordnet gjort ett fynd i att anställa Günter Mårdner. Avanzas sparekonom Claes Hemberg får svårt att synas lika mycket, då Mårdner i mitt tycke lyckas förena det mesta: lugn, saklighet, aggressivitet... och allt med bra timing. De båda möttes i en duell i Svd och vem gick vinnande ur den? Båda skötte sig fint, men jag måste motvilligt säga att jag hellre skulle se Mårdner som president än Hemberg. Allt som oftast är Hembergs svar på en fråga något av följande: 1. Tillväxtfonder. X. Breda tillväxtfonder 2. Billiga tillväxtfonder.

Bild från corporate information

Funderar även på hur Avanzas utdelning kommer att bli nästa år. En oförändrad utdelning känns väldigt optimistiskt, och jag befarar en större sänkning. Det mesta tyder på det, eller vad sägs om kursras, ny VD, kraftigt sänkt vinst och förändrade vinstmål? Dock är en bibehållen utdelning åtminstone teoretisk möjlig. I senaste rapporten ser man att det maximala utrymme som finns tillgängligt för utdelning och återköp av egna aktier är 16 kr per aktie. Och förra året delades 10 kr per aktie ut.

Vad tror du? Är kvalitetsindex intressant för en investerare? Är Günter ett hot mot Avanza? Och blir det en utdelningssänkning?

Tankar om att slå index och att överskatta sin förmåga

Blir ett lite kortare inlägg, då jag haft rätt fullt upp denna vecka. Till att börja med får jag tacka för alla kommentarer på senaste inlägget. Många kommentarer är värda ett eget inlägg, men jag spinner vidare på den sista från Jonas Hedberg:

"Hej!
Jag tycker att du gör rätt som diversifierar. För min del så är jag inte så riskbenägen, plus att jag tror att det är mycket svårt att slå index över lång tid. Därför har jag gjort så att jag har 50% indexfonder (avanza zero, danske invest global index), 25% aktier (Fenix Outdoor, Sampo, Beijer Alma, Becton Dickinson, Lundbergs), och 25% räntebärande. Jag försöker hålla procentsatserna hyfsat konstanta. Det ger en avkastning som följer index ganska nära, samtidigt som jag har ett mindre antal direkta aktieinnehav (för det är ju kul att följa och analysera bolag!)"

Det fick mig att tänka såhär: Allt detta med att försöka slå index, är det att överskatta sin egen förmåga? Jämför t.ex. med att nästan 3 av 4 manliga bilförare anser sig vara en bättre förare än medel. Och 9 av 10 fonder slår inte index, så kommer du själv verkligen att göra det? Bygger du en egen fond slipper du i och för sig höga fondavgifter, så länge du inte köper Sydafrikanska aktier som jag förstås:-). Men slår du verkligen en billig indexfond sett över längre tid?

Läsvärda inlägg om att slå index...
Another Valueinvestor tar upp att det finns många exempel på förvaltare som faktiskt slår index, t.ex. Warren Buffett. Läsvärt inlägg som helhet också.

Rika tillsammans, slår ett slag för indexinvestering och lyfter fram både fördelar och nackdelar.

Seligson & Co har samlat på akademisk forskning kring frågan om att slå index. De argumenterar för att indexinvestering är en god ide. Jag har 100 procent av mina PPM-pengar i en av deras indexfonder. Gissa vilken?

Tyske professorn Torsten Hens har rätt vettiga åsikter, förutom när det gäller att välja frisyr. Läste någon pappersartikel där han till stor del investerade i tyska indexfonder. Här är en annan artikel med honom.

Funderingar
Givetvis går det att slå index, men kanske är det svårare än man tror. Kan det därför vara bra att ha en viss andel (0-100%) indexfonder, beroende på hur väl man faktiskt lyckas? Att vara intresserad av något kan vara en nackdel då det verkligen tar emot att välja en stentråkig lösning.

Syftet med utdelningsinvestering är i och för sig inte enbart att försöka slå index, utan att bygga upp en passiv inkomst. Indexfonder innehåller bolag utan utdelning och fonden ger ofta inte någon utdelning (dock återinvesteras utdelningen).

Sen måste man väl koppla avkastningen till totala portföljen också. Säg att person A väljer 25% i räntor och 75 procent i halvspännande aktier. Person B sätter däremot 100% i tråkiga utdelningsaktier, vilket blir en slags "räntesparande" det med. Då kommer B givetvis få en sämre utveckling på sin aktieandel, och det blir lite orättvist att jämföra deras aktieportföljer rakt av.

En annan självklarhet är att jämföra med rätt index. Har du t.ex. utländska aktier kan du givetvis inte bara jämföra med Stockholmsbörsens index, även om det är lätt hänt i tanken.

Hur ser du på andelen indexfonder i en total portfölj?

Ett slag för diversifiering - eller så har jag svårt att fokusera?

Har mer och mer tänkt på detta med fokusering kontra diversifiering. Har nu landat i att faktiskt diversifiera ganska friskt.

Varför, jo jag är en "fegis"...

Jag vill inte riskera att ett bolag med hög vikt förstör utvecklingen. Visserligen har jag förhoppningsvis oftare rätt än fel - annars borde jag ju köpa en indexfond - men för ofta händer det att bolag med hög vikt underpresterar.

För egen del passar diversifiering också min personlighet bäst. Jag skulle inte sova lika gott om jag bara hade de 5 största aktierna i portföljen. Varje liten kursrörelse och framtida utveckling för de bolagen skulle få för stor effekt, om det går dåligt. Har jag valt 30 bolag och 25 går bra känns det för mig säkrare än om jag valt 5 och 4 går bra. Kanske inte logiskt, men det känns tryggare.

Har satt en gräns på 36 aktier, inte fler än min egen ålder! 

4020:s artiklar om att ett oviktat index slår börsen har också påverkat, även om det inte har helt med saken att göra. D.v.s. om man tog lika andel i procent av alla svenska aktier har det gått bättre än en indexfond, där de större aktierna har högre vikt.

...och det finns så många fantastiska bolag globalt

Jag skulle inte vilja välja bort de något av de bolag jag har. Tittar du utanför Sverige och Norden finns massor med fantastiska bolag. Munich Re, Famous Brands och Coca Cola saknar motstycke. Ganska få nordiska bolag har rejäla konkurrensfördelar.

Alltså hellre

• Famous brands än NSP 
• Clarksson än Concordia Maritime,
• Munich Re än Old Mutual
• Woolworths än Axfood

...vilket också ger god spridning på branscher/underbranscher
Jag vill få en bra spridning mellan branscher och även underbranscher. Även om fokus är att hitta fantastiska bolag är det bra med branschspridning. Jag har i alla fall svårt att veta vilka branscher som kommer gå bäst i framtiden. Sen är tillverkningsindustri och transportindustri rätt olika även om de finns inom samma bransch (industri). Alla branscher måste inte finnas representerade, ifall de saknar fantastiska bolag.

Och jag tycker det är riktigt roligt att hitta utländska aktier. Kanske det viktigaste skälet av alla! Men det är inte rationellt, investering ska egentligen vara tråkig... jag vet. Men det ÄR mer spännande att äga en Zambisk gruva än en gruva i Norrbotten. För att ändå vara mer rationell så är poängen att det finns 1 Hm i Sverige men kanske 100-200 aktier som Hm i hela världen.

Så länge bolagen inte "kannibaliserar" och överlappar varandra inom samma bransch/underbransch så är det okey med många innehav.

Här är en bild på portföljfördelningen:

Lite invändningar och kommentarer på det

• Modern portföljteori. Med 15 aktier får nästa ytterligare aktie inte någon större effekt. Må vara sant, men jag ser det lite som att jag borrar olja på 25 ställen och om någon källa skulle sina (minska utdelningen) så finns de andra kvar. Och hur många aktier har aktiestinsen?

• Courtaget är ju så dyrt! Jo, hittar man något utländskt måste det vara bättre eller inte finnas i Norden, annars får man ju inget för det högre courtaget. Sen beror det hela också på portföljstorlek, vid en liten portfölj blir det alldeles för dyrt att sprida investeringarna.

• Valutaeffekter! Ok, men "skiten jämnar ut sig" om man sitter på den tillräckligt länge, eller vad det heter:-) Den starka svenska kronan har inte varit bra för min utveckling , men å andra sidan blir allt utländskt billigare. Och jag sprider på många olika utländska valutor.

• Varför köper du inte en indexfond? Ja, visst bygger jag något av en egen indexfond, men med ett härligt "filter". Bolagen har låg belåning, säker och gärna hög utdelning och är allt som oftast marknadsledande. Finns det någon sådan globalfond att köpa? Jag ser det också som att det handlar om att jag bygger upp ett kassaflöde i form av utdelningar från många olika håll. Jag har också råd att misslyckas lite grann eftersom jag inte betalar någon förvaltningsavgift.

• Meningsfulla insatser, är det värt att ha 1 % i ett visst bolag? Nja, dels handlar det om portföljstorlek. Vid en liten portfölj är det meningslöst på grund av dyrt courtage. Om insatsen är tillräckligt stor i kronor är det okey. Kan också vara smart att köpa in sig lite grann, och sedan bevaka bolaget ännu mer noggrant och sedan köpa på sig mer.

• Svårt att bevaka! Ja, men skulle själv säga "kul att bevaka" och jag lär mig genom att följa bolagen. Skulle jag inte köpt bolaget skulle jag inte vara lika intresserad av att följa det, så jag tvingar mig själv att lära:-) 

Sammantaget så beror graden av diversifiering bland annat på courtagekostnader, rimlig tidsåtgång för bevakning, riskspridning, och portföljstorlek.

Hur ser du på diversifiering?

Fonder som jag följer

För att komma på uppslag följer jag vissa fondbolag. Vilka bolag de köper (eller säljer) är intressant läsning. Likaså kan de säga några kloka ord om marknadsläget branscher som de gillar. Själv köper jag dock inga fonder eftersom förvaltningsavgifterna är för höga och jag gillar att välja själv.

De fonder jag för tillfället följer är:

Skagen 

Månadsrapporterna är spännande läsning. Gillar att de letar efter underanalyserade, undervärderade och opopulära bolag och deras Track-record är bra.

Exempel: Tesco PLC är ett bolag de köpt men också minskat i.


Labrusca

Filip Weintraubl kör sitt eget race efter framgångsrika år hos Skagen. Kikade för länge sedan på Parmalat som var deras största innehav, men slog aldrig till. Hade varit en bra affär. Sen kan man undra varför han t.ex. köpte Eniro, ett bolag jag aldrig ens skulle fundera på.

Exempel: De äger Metro, ett bolag jag har på bevakningslistan. Och då pratar jag om Tyska Metro och inte papperstidningsvarianten.


Spiltan stabil 

Ser att de nyligen sålt Ratos och ökat i Alfa Laval och en del investmentbolag. Bra fond, men ett visst frågetecken för långsiktigheten och motiveringarna då Ratos köptes q4 2011 och såldes q2 2012 med motivering att den handlas med premie jämfört med andra investmentbolag.

Exempel: Kan vara kul att se hur de hanterar investmentbolag.


Allianz European Equity dividend 

Tydlig filosofi och fokusering på kassaflöde och utdelning. Har följt Munich Re och Oesterichiche Post ett tag och såg att de var bland top 5- innehav. En sådan fond vill jag bevaka!

Exempel: Munich Re och Oesterichiche post är stora innehav. Enda svenska innehavet är HM, det gillar jag!


Jordanfonden

Egentligen igen fond, och jag undviker de bolag som nämns, men intressant läsning dock! För mig är det "nostalgi" att titta in på denna sida. Innan jag började med långsiktig utdelningsinvestering var jag en mer frekvent läsare. Här är det snabba klipp som gäller och det är inte mitt synsätt numera.

Visst har de har haft en del mångdubblare men också många usla rekar. Problemet är att de vräker ur sig tips på löpande band, och tar bort de dåliga rekarna. En annan mätare på resultat är J.F. Commodity energy fund som haft en tämligen medioker utveckling. Prickar man rätt bland alla tipsen är det säkert bra, men för mig påminner det om casino, poängen är att risken är alldeles för hög, i alla fall för mig.

Exempel: När det gäller utdelare rekade de Mart resources nyligen, Kungsleden för länge sen på 120 kr om jag minns rätt och Sino Agro Foods ungefär hela tiden.

Vilka fonder följer du?

Sälja Betsson? Hur hantera bristande konkurrensfördelar?

Betsson har en fin historik och en god utdelning. Enligt Placera så blir direktavkastningen kommande år cirka 5,6 och 7,2 procent. Själv är jag något tveksam, trots att jag äger aktien en längre tid och inkasserat fina utdelningar och tillväxt. På många sätt är Betsson en investerares dröm, snabbväxande, fin historik, bra affärsmodell, och goda utdelningar, men all min tveksamhet kokar ner i en enda fråga: 

Vad är Betssons bestående konkurrensfördelar?  
Går igenom de fyra mest populära punkterna:

1. Lågkostnadsproducent? Nej, inte lägre kostnader än konkurrenterna väl?
2. Höga byteskostnader? Nej, tar 30 sekunder att öppna konto i Unibet.
3. Varumärke/Immaterialla tillgångar. Nej, visserligen starkt varumärke, årets spelsite, bra affiliate-system och samarbete med Arsenal. Men inget av detta är väl tillräckligt starkt eller bestående.
4. Nätverksfördelar. Nej.

Svaret är väl kort och gott att de saknar "moat" eller vallgrav. Sedan är frågan vad man gör med svaret på frågan, för att uttrycka sig lite onödigt krångligt.

Är en vallgrav ett måste?
Utan en "vallgrav" som skyddar vinsterna kan konkurrenterna invadera "slottet" hur lätt som helst, och kapa åt sig av vinsterna. Med andra ord är framtida vinster är väldigt osäkra och konkurrensutsatta. Och hur långsiktig är investeringen då?

Är jag strikt mot min modell så borde jag sälja. Borde aldrig ens köpt. Men kanske är det fel att inte vara lite pragmatisk? Visst är vinsterna osäkra utan en vallgrav, men om nu värderingen är satt därefter? Och inga andra konkurrenter har ju någon vallgrav heller. Vad spelar det då egentligen för roll med en vallgrav? Det är också lite som att köpa en slit- och släng-vara på IKEA. Nog håller den där himla möbeln sannolikt inte i 20 år, men om den skulle gå sönder har jag råd att köpa en ny eftersom jag betalade mindre från början.

Men just den här synen påminner om ett spel. Och spela gör man på Betssons site, men inte med aktier? Warren Buffett skulle väl säga något i stil med att man köper en stol för livet när de säljs på rea, och sedan sitter still på den. Visserligen lätt för honom att säga nu med hans aktningsvärda ålder, men han sa det tidigare också.

Och för att gå tillbaka till huvudsyftet med sparandet, att på lång sikt få till en god utdelningstillväxt. Ja, då är bolag utan konkurrensfördelar inte något att "betta" på. Eller ja, oddsen måste i alla fall vara mycket bättre. Jag är som vanligt något kluven. 

Vad säger ni? Är det läge att vara pragmatisk, strikt eller möjligtvis något annat? Hur säker är "gamla Bettan"? Har Betsson en plats i en långsiktig utdelningsportfölj? Kan man t.ex. tänka sig att ha bolag utan "moat", men ställa högre krav på värdering och utdelning?

Ingen extrautdelning i Beijer Alma?

Beijer Alma har varit i ropet på flertalet bloggar, t.ex. Lundaluppen. Bolaget med börsens tråkigaste namn (?) är plötsligt ganska populärt. Lite som när klassens glasögonnörd oväntat och självsäkert briljerar med grymma moves på skolans disco. För att ta en något långsökt liknelse.

En sak jag tänkte fokusera nu på är nästa års utdelning, efter att ha läst om dem hos Remium. Enligt dem kommer utdelningen att "sänkas" från 7 kronor från 6 kronor. Då senaste utdelningen var 6 kr ordinarie och 1 krona extrautdelning är det inte någon egentlig "sänkning". Jag kan för övrigt rekommendera deras analyser av mindre svenska bolag. Till exempel tittade de på Vitec för en tid sen. För mig som fokuserar på bolag som höjer utdelningarna är prognoserna extra intressanta.

Historiskt så har Beijer Alma sänkt utdelningen 2002, så det är 10 år sen senast, men kanske är det dags igen? Något som talar för en "sänkning" är att det fria kassaflödet inte räcker till 7 kr i utdelning. Men det gjorde det i och för sig inte förra året heller:-)  Men de kan ju tänkas knapra lite från kassan eller höja skuldsättningen. Se länken för siffror och prognoser.

Sammanställer några källors prognoser, att jämföra med 7 kr senast (6 kr ordinarie, 1 kr extra dock):

• Remium Review: 6 kr
• 4-traders: 6.38
• Financial Times forecast: 6.38

Lägger även in en bild, som ju bekant kan säga mer än ett okänt antal siffror. Utifrån vinsten är det ingen risk för "sänkning", men utdelningen kommer ju utifrån (fritt) kassaflöde.

Hämtad från corporateinformation

Vad tror du att beijer Alma kommer dela ut nästa år? Tyvärr får vi vänta på rätt svar, ... och ifall de behåller 7 kr vore det verkligen en "fjäder i hatten" för Beijer Alma.

1. 6 kr - dvs. ingen extrautdelning
X. 7 kr  - ordinarie 6 kr + 1 kronor extra som förra året
2. 7,5 kr  - höjning (högoddsare)

Flyttlasset har gått - från kapitalförsäkring till ISK

Nu har jag flyttat över en hel del från min kapitalförsäkring till Investeringsparkontot (ISK). Fortfarande har jag allt i samma bank, Avanza. Tyvärr måste man sälja av i kapitalförsäkringen för att sedan köpa på nytt i ISK, men jag tror det är värt det ändå. 


Varför ISK istället för Kapitalförsäkring?
Allt nysparande sker redan i ISK, som jag tycker är ett mer attraktivt ägande. Jag gillar

• Direktägandet, du och inte banken äger aktierna 
• Att riskerna vid bankkonkurs är mindre eftersom investerarskydd och insättningsgaranti gäller. 

Genom flytten kommer framtida utdelningar in på ISK:n istället för Kapitalförsäkringen, så det är en del i "allt nysparande i ISK".


Några aktier blev kvar i kapitalförsäkringen
Alla fick inte hänga med. Kvar på hemmaplan blev:

• Skånemöllan - alldeles för stor spread i kurs för att sälja och köpa tillbaka
• Procter & Gamble, Coca Cola, Exxon Mobil och Tesco plc - väl högt courtage. Du måste sälja i kapitalförsäkring och köpa i ISK, alltså två courtage och två växlingsavgifter.
• Blackmores, Woolworths och Ridley - ej möjligt att äga australiensiska aktier i ISK
• Famous Brands, Discovery och Truworths - ej möjligt att äga sydafrikanska aktier i ISK

Varför flytta nu?
Det handlar om att undvika dubbla avgifter (skatter) så gott det går. Avgiften för kapitalförsäkringen är redan dragen för året ut. Investeringssparkontots närmaste mätpunkter är 1 oktober och 1 januari. Nu efter 1 oktober är det därför rätt bra att flytta. I alla fall är det dumt att flytta 30 september, eftersom man då åker på skatt för sista kvartalet.

Så här ser skatteberäkningen ut för Kapitalförsäkring
-100 % av portföljvärdet (1/1)
-100 % av Insättningar (1/1 - 30/6)
-50 % av insättningarna (1/7 – 31/12)

Och för Investeringssparkonto
-25 % av portföljvärdet (1/1)
-25 % av portföljvärdet (1/4)
-25 % av portföljvärdet (1/7)
-25 % av portföljvärdet (1/10)
-25 % av Insättningarna (1/1 - 31/12)

För vidare läsning rekommenderas 4020:s gamla inlägg. Den uppmärksamme läsaren ser att den lilla tabellen är ett rent plagiat därifrån, så den ska 4020 ha cred för. Vilket han nu fick!

Hur väljer du? Flyttar du över till ISK, eller använder du bara den för nysparande?

Utlandshandel - vilken bank är bäst, del 2

I tidigare inlägget tittade jag på Norden, och USA. Går nu vidare med några andra intressanta länder, nämligen Storbritannien, Tyskland och Australien.

Sedan del 1 har Nordea kommit med svar på sina växlingsavgifter. Skandiabanken har också bekräftat att de inte tar ut någon växlingsavgift/valutapåslag.


Brittiska aktier

Väljer köp av bolag för 20 000 kr på Londonbörsen, t.ex. RSA Insurance. Observera att oavsett bank tillkommer även landets avgifter, d.v.s. stämpelskatt på 0,5%, och minimicourtage på 8 pund.

Här är Avanza i en klass för sig, tyvärr. Men som vi ska se nedan så har de klart bäst utbud av aktier i ISK, troligen tillsammans med Skandiabanken. Nordea sticker ut med riktigt lågt courtage, men för mig åker de bort på grund av deras oerhörda "spread" i svarskvalitet och arroganta attityd. Nordnet är avsevärt billigare än Avanza.

*Aktieinvests kostnad beror på hur många aktier man köper, se del 1.

Möjliga aktier i ISK i Storbritannien

Här är Avanza klart bäst, och klarar dessutom av Irländska aktier. Att handla "fladdermöss" (Bats?) går tydligen bra:-) Men courtaget avskräcker tyvärr. Skandiabanken aspirerar på en topplats, men varför kan de inte lägga ut information på sin hemsida om utbudet? Det skulle kännas snäppet säkrare, och alla andra har gjort det. Nordea och Nordnet är inget alternativ för ISK, konstigt nog fungerar inte några brittiska aktier.

Man tänka sig att öppna en kapitalförsäkring hos Nordnet för brittiska aktier. Nackdelen är att det blir fler konton att hålla reda på, och att allt inte är samlat i en ISK.


Tyska aktier

Väljer köp av bolag för 20 000 kr på Xetrabörsen, t.ex. Munich Re. 

Nordnet vinner courtagekampen. Annars är det ganska "jämt skägg", förutom Skandia, som kommer på efterkälken. 

Ett alternativ skulle också här kunna vara att ha en kapitalförsäkring i Nordnet för tyska aktier. Möjligen skulle man kunna öppna en till ISK hos Nordnet, och shoppa sina tyska aktier där om de finns inom DAX 30. När man "handlat klart" flyttar man sedan över hela ISK:n till Avanza. Tror det är möjligt, men vinsten i courtage är nog för liten för att det ska vara värt besväret.

*Aktieinvests kostnad beror på hur många aktier man köper, se del 1.  

Möjliga aktier i ISK i Tyskland

Avanza är åter igen överlägset när det gäller utbud. Väldigt stor skillnad mellan Avanza och Nordnet som bara har 30 aktier. Observera felstavningen "Dags" hos Nordea. Texten är klippt rätt av men jag tror det är Dags (eller ska jag säga Dax) för Nordea att fixa stavningen. Strax dax i alla fall får man hoppas:-)


Australiensiska aktier

Väljer köp av bolag för 20 000 kr på Sydneybörsen, t.ex. Woolworths.

Avanza och Nordnet är enda som säkert erbjuder handel. Nordea har jag inte frågat, men jag tolkar inte deras Aktiehandel trader som att det skulle vara möjligt. Orkar inte heller fråga då jag kanske skulle behöva gå till kundombudsmannen för att få ett vettigt svar.

Möjliga aktier i ISK i Australien
Ingen erbjuder ägande inom en ISK. Undra vad problemet är? För låg efterfrågan, för höga kostnader, eller i värsta fall juridiska hinder? Tråkigt hursomhelst.

Övrigt värt att nämna
Skandia och Nordea har vissa nackdelar som bör nämnas. Skandia kräver telefonorder i väldigt
många fall. Nordeas Aktiehandel trader kostar 2 000 kr per år. 


Summering

Avanza är oftast riktigt bra, men ibland väldigt dyra, t.ex. för Storbritannien. Nordnet och Nordea har bra courtage generellt. Skandiabanken är dyr och Aktieinvest "beror på". Om man gör väldigt stora ordrar kan Skandiabanken vara något att överväga, då ingen växlingsavgift tillkommer.

Sett till utbud av aktier i ISK är Avanza överlägset. Skandiabanken skuggar, men som tidigare nämnt så har de inget dokument som verkligen säger vad man kan köpa eller inte.

För mig är Avanza vinnaren, mycket beroende på att jag väljer ISK och gillar att ha ett stort utbud av möjliga aktier. Jag har valt Avanza från början och känner mig komfortabel med det valet, även om skon klämmer lite grann vid brittiska inköp.

En viktig resa är också kundservicen. Avanza svarar alltid snabbt, professionellt, och trevligt, trots en uppsjö av frågor om obskyra växlingsavgifter och dylikt. De bevakar också bloggar på ett föredömligt sätt. Nordnet har haft bra svarstid och fina svar, och jag har fått ett mer positivt intryck av dem än innan. Nordea har verkligen gjort bort sig kapitalt, och då hade jag låga förväntningar från början. Hanteringen från deras sida är med något undantag parodisk. Men med detta inlägg avslutar jag också mitt "korståg" mot banken, så tillvida inte Kundombudsmannens kommande svar ger mig anledning att återkomma till saken.

Vad är er syn på utlandshandel? Vilka bank har du valt och är du nöjd? Och kommer ni på något annat ämne att ta upp framöver? Även om denna serie var tidsödande och mastig så gav den viss överblick, åtminstone för egen del. Hoppas den varit givande för er med!

Ser man på: Nordea svarar om växlingsavgifter

Nordea stoppade till slut upp huvudet ur sanden...

Efter 7-8 mail kom äntligen ett svar värt namnet från Nordea. Märkligt nog är det inte kundombudsmannen, utan vanliga kundservicen som svarar. Det kan vara så att någon från kundombudsmannen sett till att jag ska få ett nytt svar, för att senare lättare kunna avsluta ärendet.

Det tidigare svaret från klagomålsavdelningen var: 
"Det stämmer att det finns en växlingsavgift/valutaspread vid handel med utländska värdepapper men detta är inte något vi lämnar ut till kund."

Nu svarade kundtjänsten följande: 
"Här kommer ett kompletterande svar till din tidigare fråga rörande spread och kurssättning vid handel med utländska aktier i Nordeas handelssystem.

Nordea erbjuder handel med utländska aktier via Aktiehandel Classic/Trader. Vid handel av utländska aktier så görs en automatisk valutaväxling för kunder som saknar valutakonton.

Valutaväxlingen görs till en kurs som speglar den aktuella marknadskursen. Kursen är att se som ett helhetspris för automatväxlingstjänsten. Spreaden mellan köp- och säljkurs är inte konstant utan beror på marknadsförutsättningar, växlingsvaluta samt vilken aktiehandelstjänst som används.

För en depåkund som handlade en europeisk aktie (EUR) elektroniskt via Aktiehandel Classic/Trader kl. 12:00 fredagen 28 september var spreaden 0,70%. Inga växlingsavgifter tas ut.

Vid handel med utländska aktier presenteras alltid en indikativ valutakurs till kunden innan transaktionsuppdraget bekräftas.

Vi erbjuder även möjlighet att öppna valutakonton som möjliggör en aktiv hantering av växlingsuppdraget, exempelvis via tjänsten e-Markets."

Vad innebär svaret?
Nordeas valutaspread är oförutsägbar, men inte så uppseendeväckande. 0,35 procent i valutaavgift vid köp jämfört med Avanza och Nordnets 0,25 procent är inget att hetsa upp sig över. Det nya svaret stämmer kanske också med de fixingkurser som redovisas på deras sida. Absurt nog redovisar i så fall Nordea hur de gör, trots tidigare svar!  Men luddigt är det fortfarande, vad menas t.ex. med marknadsförutsättningar? Jag gillar inte att de kan ändra sin avgift från dag till dag och från valuta till valuta, detta känns godtyckligt. Avanzas och Nordnets raka rör är bättre.

Nordeas stora spread gör ändå att de går bort för mig. Och då menar jag inte spreaden på valutan utan i svarskvalitet! Klagomålsavdelningen och kundtjänsten är usel, med undantag av sista svaret. Jag skulle aldrig välja en bank där man måste gå till kundombudsmannen för att få svar på en hyfsat enkel fråga. Uppenbarligen finns kompetent folk, men oftast inte i första eller andra ledet. Antalet "russin i kompetenskakan" är för lågt, för att mynta ett nytt begrepp. Eller så pressas de för hårt från ledningen så att de bara hinner köra "copy and paste" utan att tänka efter. Något är det som inte stämmer i alla fall.

Utlandshandel - vilken bank är bäst, del 1?

Går nu vidare med en uppföljning av senaste inlägget. Några vanliga banker och marknader har valts ut. Förutsättningen är att du köper aktien i ISK (investeringssparkonto). Hittar dock väldigt få skillnader i courtage och växling ifall du istället köper i kapitalförsäkring eller vanlig depå.



Nordiska aktier 

Väljer inköp i en norsk aktie för 20 000 kr för att visa skillnaderna inom norden. Kanske inte helt rättvisande mot Aktieinvest att ha det exemplet, de fungerar bättre ju fler aktier man köper i samma order. Se mer nedan.

Avanza och Nordnet framstår som bästa valet. Vid större ordrar är Skandiabanken ett bra alternativ, på grund av att de inte tar någon valutaväxlingsavgift . Nordea hade kunnat vara ett alternativ ifall de uppgett vad valutaväxling kostar. Att säga "detta är inget som vi lämnar ut till kund" är pinsamt. Jag räknar med 1 procents avgift då detta var något som kom upp i kommentarerna senast, men rätt svar kan kanske uttydas i dessa svårlästa tabeller.

*Aktieinvests kostnad beror på hur många aktier som ingår i ordern. Köper du köper 1 aktie för kostar den 550 kr men t.ex. 5 olika aktier kostar då 110 kr styck. Men observera du då måste lägga en order på totalt 100 000 kr (!) för att köpa för 20 000 kr i varje aktie, vilket ju var förutsättningen i exemplet. Om jag förstått aktieinvest rätt förstås! Skulle man köpa för 20 000 kr istället sprida det på 10 aktier skulle kostnaden gå ner till 55 kr, men då har man bara köpt för 2 000 kr i den aktien, och procentuellt blir kostnaden fortfarande rätt hög, 2,7%).


Möjliga aktier i ISK inom norden
Avanza, Nordea, Nordnet, och Skandiabanken har inga begränsningar i aktier som går äga i ISK för Norden, förutom Island. Aktieinvest har däremot kraftiga begränsningar, bara ett 30-tal stora aktier går att köpa i Norge t.ex.

Märkligt nog tycks ingen av bankerna erbjuda handel av Isländska aktier, inte ens i vanlig aktie- och fonddepå.

Handelsbanken, som inte är med i jämförelsen, är den enda aktör jag hittat som klarar av Isländska aktier. De nämner även att aktier i Japan är okey i ISK, men en stor nackdel är att man verkar behöva handla via kontor.



Amerikanska aktier

Även här är exemplet att du köper för 20 000 kr.

Kommentar
Nordnet och Avanza toppar även här också. Nordeas okända växlingsavgifter gör att de kan vara dyrast. Lägger du större ordrar lär Skandiabanken bli bästa alternativet p.g.a. avsaknad av växlingsavgift.

*Aktieinvests avgifter beror på hur många aktier som ingår i ordern, se förklaringen ovan till Norgeexemplet. 
**Nordea har som enda bank ett tillägg som ser ut att avse även USA, nämligen "Utländska avgifter i % av köpeskillingen 0,1-0,3%" men de har inte besvarat frågan om det är aktuellt i USA.


Möjliga aktier i ISK i USA

Kommentar
Avanza har minst begränsningar, och Nordea framstår också som ett bra val i just denna fråga. Men ingen erbjuder direkt handel på OTC eller Pink Sheets för ISK-depån*.

Nordnet har märkligt nog ett mindre utbud än Avanza, och Aktieinvest har ett i sammanhanget dåligt utbud.

Skandiabanken sticker ut genom att de inte ens redovisar vilka aktier man kan köpa. Att New York t.ex. var okey fick jag reda på genom ett mailsvar. Har skickat följdfrågor om hela utbudet. De har visserligen en riktigt bra frågesupport, men allt känns allt ändå lite osäkert. Hur vet man t.ex. om något ändras och hur sprids infon internt utan ett "dokument"?

Länkar till ISK-utbudet:
Nordea
Avanza
Aktieinvest
Nordnet
Skandia?

* Genom Avanza kan man köpa sekundärlistade aktier i USA om primärlistningen är okey, t.ex. Tesco PLC. Vet inte hur andra banker gör.


Rättvisande bild eller inte?
Till att börja med är Nordeas fula drag att inte redovisa växlingsavgiften en försvårande faktor. En annan oklarhet är om alla banker använder samma valutakurser som utgångspunkt. Om Skandiabankens "inga avgifter" utgår från en annan valutakurs än Avanzas påslag på 0,25 procent så kan allt kastas på ända.

Skandiabankens mailsvar är dock oväntat bra och tål att lyftas fram i dagsljuset:
"Då Skandiabanken i dagsläget inte är någon valutabank så tar vi inte ut någon valutaväxlingsavgift, vi ”skär” alltså inte någonting i priset när du handlar med utländska värdepapper. Vi får kurser från vår valutabank som vi använder oss utav för handel av utländska värdepapper."

En gissning, eller kanske förhoppning, är att det finns en gemensam valutanivå (valutafixing?) som bankerna utgår från. Jämför med riksbankens info. Men jag tycker det är svår läsning och får ingen överblick över denna fråga.

Angående Avanzas och Nordnets avgifter är de kanske något "dopade" eftersom de kopplas till den för tillfället svaga dollarn (inte SEK).

Att Skandiabanken inte klart och tydligt kan redovisa möjliga börser för investeringar i ISK försvårar bilden i den delen.


Sammanfattning och fortsättning
Jag tycker att Avanza leder, följd av Nordnet. Skandiabanken hade mycket väl kunnat utmana om topplatsen ifall de kunnat redovisa sitt utbud på ett tydligt sätt. Aktieinvest är en udda fågel, och Nordea något som jag numera enbart förknippar med diverse kraftuttryck.

Tar gärna emot kommentarer på om jag är inne på rätt spår eller inte. Avser sedan att gå vidare i del 2 med några fler intressanta länder, t.ex. Tyskland, Storbrittanien och Australien.

Så, håller Avanza hela vägen? Kommer Nordea lyckas svara på frågan om växlingsavgifter? Och vilken bank är bäst för tyska aktier? Allt detta kommer i den spännande fortsättningen... to be continued...   (nej, det gick inte att få till någon vidare cliffhanger, men jag försökte i alla fall!)


Uppdatering 121007: Nordea har uppgett exempel på valutaspread, se eget inlägg. Avvaktar med ändring i tabell tills kundombudsmannen svarat. Skandiabankens courtage är 499 kr för utomnordiska ordrar.