Under 2021 gick portföljen upp 16 procent. Det är inte fantastiskt men utvecklingen sedan min strategiförändring (som blev klar i maj 2021) är riktigt stark. Jag har t.ex. inte hängt med Stockholmsbörsen sett till helår, men denna gång vågar jag till skillnad från tidigare år påstå att jag är på rätt väg. Fokus är uteslutande på finansiellt starka marknadsledare med Hidden Champions-egenskaper.
Bilden ovanför visar hur portföljen ser ut den 1 januari 2022. Senaste genomgången från augusti är fortfarande aktuell. Intressant nog har alla bolag gemensamma egenskaper i form av
- låg eller rimlig värdering,
- låg free float,
- ocykliska egenskaper eller inslag,
- hög marknadsandel i de nischer bolagen verkar i,
- någon typ av megatrend,
- riktigt starka ägare, nästan alltid en familj,
- viss tillväxt, inte stillastående bolag.
Bolagen är speciella och många gånger svårköpta för fonder eftersom en familj eller grundare sitter på en stor andel av aktierna i bolaget (= låg free float). Free float, dvs hur mycket aktier som är ute på marknaden är mellan 21 och 58% i portföljbolagen. I stort är det alltså en "familjebolagsportfölj". Strategin beskrivs
ganska tydligt här.
Bolag och förändringar
Resultatet för varje bolag på helårsbasis är (exklusive utdelning och valutaförändringar)
- Century Pacific 69%
- Kri-Kri Milk 30%
- Micro-Mechanics 26%
- Arwana 18%
- Italtile 17% (exklusive extrautdelning)
- Ekadharma 15%
- Ultrajaya - 2%
- Uni-Charm Indonesia -1%
Försäljningar är
- Mo-bruk - jag såg corporate governance-risker.
- Netbay - eftersom Thailändska marknaden stängde.
- Taokaenoi - sålde innan marknaden stängde, blev för osäker på ledning, strategi & värdering.
- Altium, Kahoot, Embracer och A2 Milk på grund av min strategiförändring i våras. Jag vill äga mindre bolag som är mer av Hidden Champions och där värderingen alltid "makes sense".
Målet är färre transaktioner än detta år och att portföljen har satt sig.
Framtidsutsikter
Jag har ingen aning om hur börserna går 2022. Men jag har bolag som är ocykliska, finansiellt starka och med tydliga ägare. Ska man säga något är jag lite orolig för geopolitik i olika former, kanske inte bara vad Ryssland kan hitta på utan framförallt Kina. Jag tror att skillnaden i att investera i diktaturer och demokratiska länder kommer framstå än tydligare. Och fortsatt tror jag att
aktievärderingar spelar stor roll. Tillväxt utan vinst är svår materia och det tråkiga passar mig bättre.
Viktigt är att ingen risk i portföljbolagen ska vara för stor (värdering, verksamhet, skuldsättning eller vilket land de verkar i). Planen är att behålla varje bolag i många år förutsett att inget allvarligt negativt händer, att jag tänkt fel, eller att bolaget blir alldeles för dyrt. Även om jag investerar exotiskt är det faktiskt rätt defensivt som helhet, och jag har under senaste året blivit en försiktigare investerare som tittar mycket på nedsidan. Liten nedsida är alltid ett plus!