Två asiatiska bolag inköpta

Under höstsemestern gjorde jag research på asiatiska bolag och två köptes in för några veckor sedan. Clarksons lämnade sin plats i portföljen. Inget dumt bolag, men de är inte jättebilliga eller särskilt snabbväxande (per aktie) samt något cykliska. Blir bevakningslistan istället.

De två asiatiska bolagen bör gynnas av en växande medelklass och ökad urbanisering och är riktiga tillväxtcase med utdelning.

8990 Housing 
Filippinska 8990 Housing (House, kurs 7.33 PHP) är den ledande massproducenten av billiga hus för medelklassen. Behovet av nya hus är stort och underskottet beräknas till 3 miljoner hus och växer. Se den här videon för en bra överblick.

Här är konkurrensfördelarna jag kan hitta:

• Legala inträdesbarriärer för utländska bolag i form av begränsningar för att köpa/äga mark.  
• Lågkostnadsproducent. Material köps in billigare och byggnadstekniken skiljer sig från konkurrenternas genom förtillverkade enheter. 
• De har som nationell aktör möjligheten att bygga upp ett "brand" genom t.ex. reklam och god kundservice. 
• De tycks också vara lyhörda för sin målgrupp och har olika finansieringslösningar som gör att man inte behöver lägga lika stor handpenning (dock viktigt med riskkontroll).

8990 håller på att bredda sig fler områden som köpcentrum till nybyggda områden och fiber till alla i området. På ägarlistan hittar man Malaysias investeringsfond och amerikanska TPG. Civetta Capital har dem som största innehav (åtminstone i januari).

Värderingen tycker jag är ganska attraktiv och jag köpte på 6.40 PHP. För 2015 får du 4,2 procents direktavkastning och för 2017 förväntas det stiga till dryga 6 procent. Prognosen för P/E-talen är för samma år 9,5 och 6,5.

Matahari Department Store 
Matahari Department Store (LPPF, kurs 15 950 IDR) är Indonesiens lokala "H&M" och har funnits där sedan 1958. 2009 har de strukturerats om och satsar på expansion. De har ett 140-tal butiker där de säljer kläder, smink och väskor m.m. Här pratar vi om den ledande aktören i världens fjärde folkrikaste land. Tänk dig Europa minus Frankrike eller USA minus en delstat. Se den här halvfåniga videon* från 2.30 och framåt för en aktuell överblick.

*Jag länkar till den för att den är färsk. Tips: Fokusera på 2.30 - 4.20 och håll för öronen för att undvika glättig hissmusik. Strax innan minuten finns deras smått otidsenliga Matahari-marsch (en hopplös hybrid av Österrikisk Ompa-Ompa musik och Gangnam style). Inget som säljer in bolaget till utländska investerare och en kulturkrock.

De fördelar jag kan hitta är:

• Inträdesbarriärer för utländska bolag som i praktiken kan begränsas till större städer. Se sid 29 och 64 i en rapport från Credit Suisse.
• Starka varumärken, särskilt deras egna "Nevada".
• Inköpsfördelar som största aktör, och de köper 90 % lokalt
• Distribution till lågt pris som största och geografiskt mest spridda aktör
• De ingår i Lippo-gruppen (se sid 35) vilket ger tillgång till lokaler och e-handel. Portalen för e-handel heter dessutom Mataharimall
• Indonesierna, även de rikare, tycks föredra lokala varumärken. Se sid 9 i en rapport.

Som en jämförelse har H&M en dryga 15-tal butiker i landet. Matahari har största andelen av den totala marknaden (37 %) och tar marknadsandelar. Urbaniseringen gör att de kan expandera och är först på plats i de köpcentrum som uppstår. Och ju fler ställen de är på desto billigare distribution (särskilt i ett ö-rike).

Man kan säga att alla konkurrensfördelar är lokala och det är tesen för investeringen. Och Matahari är inte heller en direkt konkurrent till H&M eftersom de mer satsar på landsbygd och framväxande städer, inte bara storstäder. Bland ägarlistan finns förresten de som äger Synsam (!).

Värderingen är högre här och jag själv köpte dessutom kring 18 000 IDR. Nu är det P/E 25 på 2015 års vinst och en direktavkastning på 2 %. Man betalar helt klart för tillväxt. Men å andra sidan finns det tillväxt. Astolz har rankat dem som topp i lönsam tillväxt bland 5 000 asiatiska bolag. Sen vet man aldrig om det fortsätter, men förutsättningarna tycker jag ser bra ut...! Senaste rapporten visade på ett litet hack i kurvan, men kalendereffekter är en förklaring enligt ledningen, se sid 10.

Lite övrigt...
Aktiepuben i torsdags var mycket trevlig. Denna gång var vi några färre vilket kan vara en konjunkturindikator så god som någon :-)

Jag har också fått ett recensionsexemplar av Marcus Hernhags bok och vill skriva något innan det är för sent. Men många kloka recensioner finns redan, t.ex. av Stefan Thelenius, Gottodix och Petrusko. Har inte så mycket att tillägga utom att boken ger kloka tankar, enkla råd och handfasta tips. Tror dock inte jag skulle få grönt ljus på investeringarna ovan, men det kan jag inte anmärka på :-)

Och synpunkter?
Jag har i mitt eget tycke hittat goda kandidater för Filippinernas och Indonesiens växande medelklass. Tillsammans med Thailändska fisksnacks-bolaget börjar en Asienportfölj ta sin form. Fonden Civetta kör förresten i länderna Thailand, Indonesien, Filippinerna och Vietnam. De undviker Kina och Hong Kong. Kanske klokt?

Ska göra en ordentlig belysning av bolagen om det är av intresse. Risker finns givetvis i form av t.ex. valutarörelser, naturkatastrofer, tappade marknadsandelar eller ja vad som helst. Här är en spännande och innovativ sammanställning av landsrisker (väl värt ett eget inlägg). Men det handlar om mindre "gamblande" än man kanske kan tro. Bolagen har rejäla konkurrensfördelar, är starka aktörer på lokala marknader och bör definitivt på sikt gynnas av medelklassens framtida framfart.

Kanske inte blir så mycket input på de här bolagen men alltid kul med kommentarer ändå... :-)

Smart att satsa på små bolag?

Har funderat lite på vilken typ av bolag man ska investera i. Utdelning, konkurrensfördelar och finansiell styrka tror jag är helt rätt. Däremot är storbolag och småbolag en annan fråga. Ju mer jag tänker på det, desto klokare kan det vara att gå ner i bolagsstorlek.

Ett stort bolag kan ha svårare att växa på grund av att de redan är stora. Stora bolag kan också vara mer känsliga om folk börjar sälja indexfonder (som ju innehåller mer storbolag). Utmaningen är att hitta mindre bolag med starka konkurrensfördelar. Man kan också sätta det i ett globalt perspektiv där t.ex. Sveriges börs är ganska liten men många andra börser mycket mindre. Ett sydafrikanskt mid-cap bolag kanske är ett globalt smallcap t.ex.

Input 1: Småbolag går bättre över tid.

Den här tweeten kommer från Microcap-club. Och här är själva inlägget som till stor del riktar in sig på aktiers likviditet. Tack förresten Värdepappret som retweetade (om jag minns rätt). Den säger att mindre bolag går bättre och särskilt att bolag med dålig omsättning går ännu bättre.

Den här krönikan från svenska Morningstar är också mycket läsvärd. Ett kort utdrag därifrån: Sambandet att aktier i småbolag i snitt har gett klart högre avkastning än storbolagens aktier har bekräftats av forskare i över femtio år och att det gäller globalt syns tydligt i sökningen här på Morningstar. Genomsnittet de senaste 15 åren för de USA-fonder som säljs i Sverige är 1,9 procent avkastning per år för storbolag (kategori ”mix bolag”), men hela 5,7 procent per år för småbolag fram till 31 januari.


Input 2: Portfoliovisualizer

Webbplatsen Portfoliovisualizer är ett suveränt verktyg för att testa hur olika tillgångsslag och typer av bolag har presterat över tid. Man kan också få fram värsta och bästa utfall historiskt och många andra spännande saker. Testa!

Det man ta med sig är att Large cap inte presterat så fantastiskt. Inte guld heller för den som undrar :-)


Input 3: First north index

En artikel på Placera är riktigt spännande läsning, där ser man att ett First North-index utklassar vanligt börsen. Väldigt kort mätperiod dock vilket artikeln nämner. Ett kort utdrag därifrån är särskilt läsvärt:

Om vi ska ge oss på några kvalificerade gissningar kan det vara att mikrobolagen i huvudsak är verksamma på sin lokala marknad. Bolagen har inte haft någon större exponering mot råvaror och tillväxtmarknader, något som storbolagen tagit mycket stryk av under året. Vi kan också tänka oss att mikrobolagsindexet plockar upp de mest omsatta och största småbolagen av hög kvalitet. Och det finns sannolikt några future large cap-bolag i indexet.


Så satsa på mindre bolag...?

Med det här tankegodset ovanför och också Snåljåpens inlägg om mogna bolag så har jag funderat på att satsa ännu mer på mindre bolag. Eller ja, jag gör nog redan det.

Till höger är portföljen så som den ser ut idag sett till bolagens marknadsvärde i SEK. Med reservation för att det kan vara både fel och inaktuellt. Men bilden är ändå intressant. Särskilt om man investerar globalt är det bra att sätta bolagen i sitt sammanhang.

Av 13 bolag i portföljen finns väl bara några riktiga storbolag. Bolag som Woolworths, Johnson & Johnson och tom H&M är möjligen lite "tveksamma". 

Man kan också se det som en balans utifrån tanken med portföljen som ett fotbollslag. Att bara satsa på småbolag kan vara som att enbart ställa upp med juniorer, vilket kan straffa sig vid motgång? Eller? Ja, om man tittar på Portfoliovisualizer så har storbolag historiskt klarat sig något bättre vid kraftiga nedgångar. Dock ingen jätteskillnad och de är sämre vid uppgångar. Men det är såklart viktigast att kolla på bolaget, JNJ borde t.ex. vara ännu mer motståndskraftigt än Large-cap bolag i gemen.

Viktigast är nog som sagt allt kolla på bolaget i fråga, oavsett storlek, men storbolag och småbolag tror jag är bra att ha med sig i bakhuvudet. Och att satsa mer på mindre bolag tror jag är rätt eftersom det statistiskt ger lite mer avkastning per år. Fördelarna är att bolagen kan vara mindre analyserade och gå under "radarn" hos fonder. Och tänk om de även har en stark och relativt okänd "vallgrav"?

Tittar du på bolagsstorlek när du väljer bolag? Och likviditet? Och borde man göra det?

Hur påverkas börsbolagen av migrationen?

Det här är ett känsligt ämne men ändå en viktig och aktuell fundering. Man kan konstatera att det kommer 190 000 människor till Sverige i år och kanske lika många nästa år. På några års sikt kan det handla om 500 000 nya människor till Sverige. Vilket man kan tycka olika om. Själv har jag en positiv, blå och generös grundsyn. Men jag ser riktigt stora utmaningar med dagens modell*

*Utmaningen är att vi tar emot över vår nuvarande förmåga. Skolor och lärare saknas. Bostäder saknas. Enkla jobb saknas och blir färre. Lägre löner saknas. För att det här ska bli bra måste det finnas realistiska lösningar för bostäder och jobb. Annars kommer integrationen inte att fungera. Och om vi misslyckats med att integrera 25 000 per år, hur ska vi klara 190 000 per år? Antingen får man ta emot färre eller ändra förutsättningarna så att vi kan ta emot mer. Miljöpartiets favoritord är hållbarhet, tänk om man kunde få höra Romson/Fridolin säga att vi ska ha ett hållbart mottagande :-)

Migrationsdiskussionen i sig går utanför bloggens område, även om det inte är självklart. Man investerar ju i framtiden. Och då hur man ser på Sveriges framtid, dvs utmaningar, lösningar, problem eller möjligheter (välj själv) skulle kunna ingå. Men den diskussionen är svår så jag stannar vid en huvudfråga: Hur påverkas börsbolagen och dess sektorer av en en snabbt ökad befolkning på 500 000 människor?

Ökad efterfrågan på bostäder?
Fler människor innebär att fler behöver en framtida riktig bostad (tält känns lite 1800-tal). Man kan konstatera att Skanska, NCC, Peab och andra som sitter på mark och förmåga att bygga lägenheter bör ha en större och större marknad. Och bolag som Wallenstam, Bonäsudden, D Carnegie mfl bör kunna hyra ut sitt bestånd utan problem.

Men det behövs mer. Tyvärr möts man av totalt orealistiska visioner från politikerna. Jag saknar en realistisk plan och det enda jag ser är en orealistisk Kaplan. Han svamlar - se klippet själv - om att 250 000 bostäder ska byggas till 2020. Vi har bostadsbrist idag och vi blir fler. Visionen är alltså att bristen förvärras till 2020 förutsatt att vi tar emot fler än 250 000 människor tills dess. Ingen vidare vision.*

*Extraordinärt läge kräver snarare extraordinära insatser (förutsatt att man inte minskar inflödet). Var ska alla bo? Om det någon gång är dags för ett nytt men bättre miljonprogram så är det väl nu? Stöd till bostadsbolagen, bryt kommunernas seghet, bygg nya storstäder från grunden som Kina gör. Inför marknadshyror? Gör något. Det är som matadorens vädjande till tjuren i Kalle ankas julafton. Kämpa, sätt igång, kom igen då! Men nej, man får nog slita sitt hår utan resultat och konstatera att Löfven och co nog trivs bättre i en fantasivärld där man bara kan sitta och lukta på blommorna (jfr Miljöpartiets logga som just är en blomma).

Men skattehöjningar...
Idag tar det sju år innan hälften av de som flyttar hit har ett jobb. Ett lyckat resultat vore att den tiden inte förlängs eftersom många fler kommer nu. Oavsett hur det går med det får man nog räkna med många års försörjning och tyvärr lär alla inte komma ut i arbete. Det kan leda till stora skattehöjningar, särskilt vi också har en större försörjningsbörda i form av att många infödda svenskar går i pension.

Konkret kan man nog tänka sig att såväl kommunalskatt, inkomstskatt och skatt på sparande ökar. Och företagsskatten också. Den pessimistiskt lagde kanske inte heller ska satsa på ett ISK utan på en vanlig depå (svårare att skruva på den skattesatsen)?

...kan påverka bostäder och konsumtion?
Om det blir rejäla skattehöjningar som gör att folk får mindre i plånboken så kan budgivningarna klinga av. Hur räntan utvecklas påverkar givetvis också. Om Sveriges statsfinanser blir sämre pga ökat lånebehov, ja då kanske räntorna stiger och valutan sjunker (om jag tänker rätt).

Om bostadsmarknaden är en het potatis är andra branscher kanske mer lättolkade. Fler människor gör t.ex. att mer potatis och bulgur köps på ICA och Axfood. Jag har tidigare inte sett dem som tillväxtaktier, men kanske ska man tänka om? Eller så är det en tankevurpa. I den sämsta av världar kan effekten på konsumtionen bli negativ. Skattehöjningar kan göra att en del drar ner på "delikatesserna" och då blir det mindre konsumtion trots allt. Kanske är det LIDL som drar vinstlotten :-)?

Kan vissa särskilda branscher och bolag gynnas?
Små spaningar på branscher som kan påverkas:

• Proffice och andra kan kanske växa upp som ett alternativ till arbetsförmedlingen. Området kan konkurrensutsättas mer vilket gynnar privata aktörer.
• Homemaid kan få det motigt. Visserligen har de lätt att rekrytera men det kommer att finnas en stort utbud av människor som kan utföra samma tjänster till lägre pris.
• Nordic camping lär väl gynnas av att campinganläggningarna beläggs.
• eWork. Nu är det kanske inte så många IT-konsulter som kommer, men med viss vidareutbildning kanske det potentiellt kan komma fler konsulter i arbete?
• I ett alltmer segregerat samhälle kanske marknaden för livstilsboenden (gated community) ökar, jfr Victoria Park.
• Telia kan få fler användare på den svenska marknaden utan problem. Och det lär ju bli en del utlandssamtal också med tanke på de nya kundgrupperna (eller så finns det billigare sätt att kommunicera idag, vet inte).
• Proctector säljer försäkringar till kommuner. Om kommunerna går på knäna, har de då mindre betalningsförmåga och försöker pressa priserna mer? Å andra sidan ett argument för att en lågkostnadsproducent som Protector kan vinna marknadsandelar.
• Kungsleden som äger modulhusbyggaren Flexator tillsammans med Ikanogruppen (tillagt efter kommentar nedan).
• H&M kan gynnas av tillströmningen till Sverige och Tyskland (tillagt efter kommentar på Twitter).

Synpunkter?
Hur ser du på den här frågan? Då tänker jag främst på hur bolagen påverkas. Hur migrationen och integrationen kan göras på bästa sätt är en annan (och mycket viktigare) fråga.

Ska man dra det till sin spets handlar det också om att man kanske till och med vill investera mer utanför Sverige om man inte tror på utvecklingen. Vän av ordning ser att jag gjort det sedan länge... men huvudskälet till det är att det finns så många fina bolag där ute.

Och sedan hoppas jag ingen tar illa upp. Det handlar inte om att göra profit på flyktingar. Jag tycker bara det bara är intressant att se hur samhällsförändringar, vilka de än må vara, kan påverka branscher och bolag.

Trubbel för Woolworths och MTN - och dags för ekonomiprat

En finfin semester är avklarad men ingen höjdarvecka nu efter det. Tandverk, feber och vabb kryddat med portföljnedgång. Två av bolagen har haft en riktigt sur utveckling. Just sådana här veckor är det inte roligt att vara investerare och jag känner mig inte heller som någon vidare sådan just nu.

Snart är det dags för ekonomiprat i alla fall. Och ett Filippinskt och ett Indonesiskt bolag har åkt in i portföljen och Clarkson har sålts. Mer om det sen! Nu är det dags att diskutera veckans besvikelser.

Woolworths - hård konkurrens och vinstvarning

Vad har hänt?
Woolworths (24.11 AUD) kom med en vinstvarning som pekar på 28-35 procent lägre vinst för första halvåret 2016. Givetvis tråkigt och bolaget backade ca 10 procent. Det är den stora livsmedelsdelen som tappar kunder trots att de investerat i sänkta priser. I korta drag har konkurrenter som Coles och Aldi varit mycket vassare.

Vad har jag missat?
Woolworths har, även om de fortfarande är störst, haft problem en längre tid. Kanske borde jag lyssnat mer på Peter Lynch råd. Han säger väl något att om ett bolag som är en "Stalward" (typ stabilt men lågväxande) tappar marknadsandelar i mer än några kvartal ska man sälja. Själv har jag ändå sett vallgraven och marknadspositionen som en säkerhet i investeringen. Men det stämmer inte om ett bolag utmanas av starka konkurrenter och är dessutom är lite misskött.

Jag borde sett det här lite tidigare och har nog haft en övertro till den starka vallgraven. I fortsättningen måste jag skilja mer på tillväxt och vallgrav och hålla bättre koll på om konkurrenter tar marknadsandelar. Nog har jag varit naiv och tänkt "snart vänder det". Att Morningstar säger "sleep at night-investment" gör inte att jag kan lägga mig och sova. 

En dumhet är nog också att tänka att de har väldigt FÅ motståndare. Om de bara har två motståndare men de är riktigt vassa spelar antalet mindre roll. Jfr situationen med Elekta och Varian.

Vad gör jag nu?

Jag tänker behålla, för snart vänder det :-) Nej, jag är inte säker på det, och är beredd att sälja vid en eller flera positiva nyheter. Tyvärr kan det ta ett tag. Det är bara lite för surt att sälja i ett så negativt klimat son u och någon gång kommer överraskning uppåt. I allra bästa fall kan det tom bli ett bud på bolaget, men det ska man inte hoppas för mycket på.

Att positiva nyheter kan komma för hittar jag stöd för här: Citat Morningstar 28 oktober: "Despite the short-term negativity surrounding the stock, the company could be at the beginning of a series of positive news announcements including the appointment of a new CEO, and potential sales of the Big W and Masters businesses. It is also worth remembering that, despite weakness in the dominant Australian food business, the liquor division continues to grow and the New Zealand supermarkets division delivered respectable sales growth in the quarter of 3.9% in constant currency terms." 

Och över tid kan kommer nog kunderna komma tillbaka nu när de sänker priserna men de kan vara trögrörliga. Problemet är att bolaget under tiden varken är riktigt lågvärderat eller ett tillväxtcase. De är en försäljningskandidat men jag vill ha ett bättre pris.


MTN - ett jobbigt brev från Nigeria

Vad har hänt?
MTN (158 ZAR) har fått en av jätteböter från Nigeras myndigheter med snar betalning. Beloppet är hela 70 miljarder Rand, vilket motsvarar två årsvinster (a 38 miljarder). De menar att MTN inte har stängt av ett antal användare som har kontantkort. Användarna går inte att spåra vilket kan sporra ljusskygg verksamhet.

Moneyweb, Bloomberg och Financial Mail har bra beskrivningar av skeendet. Men den bästa finns nog här. En besvärande omständighet är att förre finansministern kidnappats och ett ospårbart MTN-nummer var i bruk. Den här problematiken kommer också inför licensförnyelse sommaren 2016 och sätter stor press på MTN. 10000-kronorsfrågan är om detta är förhandlingstaktik a'la Nigeria eller om de faktiskt åker på hela summan. MTN förhandlar och har kopplat in personer på högsta politiska nivå.

Som ni förstår är det svårt att säga vart det här slutar. Jag hoppas i alla fall att beloppet blir mindre, annars kan väl åtminstone någon utdelning eller två hänga i luften. I artikeln ovan sägs att : "...most analysts this week said the size of the US$5,2bn fine imposed by the commission is out of all proportion to the alleged infringement and they don’t believe the group will have to pay anywhere near the quantum being sought.

Affären har liknats vid att åka på 400-års livstid när man egentligen gjort en hastighetsöverträdelse. Och elaka tungor säger att Nigeria i värsta fall gör det här för att förstärka sin budget.

Vad har jag missat?
Jag har nog underskattat den politiska risken i bolaget. Den gör eventuellt inte bara skillnad på marginalen, något tappat tillstånd här eller där, omotiverade prishöjningar etc. I värsta fall kan det få riktigt stora konsekvenser för bolaget som helhet. Jag hade valutarisken som ett större hot än den politiska. Värt att nämna är att flera andra bolag precis nyligen fått böter, Nigeria tycks under nya ledningen vara riktigt hårda mot bolag som på något sätt gör fel.

MTN har trots sin erfarenhet tabbat sig och satt sig i en situation där de får böter emot sig. De utreds också för att ha missat att informera marknaden i tid.

Vad gör jag nu?
Jag räknar i nuläget med att behålla. I värsta fall får det bli ett år med lägre utdelning. Det här förändrar inte det långsiktiga tillväxtcaset så tillvida att MTN inte lämnar Nigera helt 2016. Ett annat nigerianskt London-noterat bolag åker dock bort från bevakningslistan (har blivit mindre sugen på Nigerianska banker).

Min förhoppning är att MTN inte åker på hela den hutlösa summan men man vet aldrig. Om de pressar till max tappar Nigera i anseende som investerarland. De kan stämma i bäcken för att skrämmas och visa allvaret men sen backa lite. En viktig del är att MTN har förmåga att betala hela beloppet enligt Moodys. Hade bolaget kunnat gå under... ja då hade sålt illa kvickt. Kursreaktionen tyder på att det är illa men i alla fall inte är en hot mot hela bolaget.

Jag ska också bevaka hur Carnegies Afrikafond gör. Om de skulle sälja av, ja då kanske jag också gör det men utgångspunkten är att behålla.

Synpunkter?
Hur hade du gjort? Sälja en seg livsmedelsgigant i motvind och ja, hur rädd ska man vara i MTN månntro? Jag beklagar förresten den dåliga utvecklingen för er som sitter i samma läckande båt som jag.

Nästa ekonomiprat 19 november
Nästa ekonomiprat/aktiepub blir torsdag 19 november kl 18 på Sue Ellen, Tulegatan 17. Börsutvecklingen gör kanske att intresset är lägre, men då finns det ju egentligen bara mer frågor att diskutera!

Välkommen att anmäla dig. Alltid trevligt att snacka aktier och ekonomi över en öl och en bit mat. Brukar vara riktigt givande och roliga kvällar! 25 platser bokade.