Resultat för 2017 och flerårsresultat

2017 har gått över förväntan och portföljen är upp 25,3 procent. Som jämförelse är DJ Index upp ca 22 procent, SIX30 Return upp ca 7,7 procent och SIX Portfolio Return ca 9,5 procent. Valutaförändringar är inte inkluderade i indexen och tittar man på t.ex. SPP Aktiefond Global är den upp 11,8 procent medan Didner & Gerge Small- and microcap är upp 20,6 procent.

Portföljbolagen och förändringar

Många bolag har gått riktigt fint. Stora bidragsgivare i procentuell kursuppgång exklusive utdelning och valuta är: A2 milk (100 sen maj), Savaria (67), Discovery (61), Somero (40) och eWork (36). Tungt viktade bolag som Savaria och A2, köpt i maj, har legat kvar och verkligen gått extremt bra. Kommer inte hända varje år. Även Discovery har vaknat till liv och rusat på sluttampen.

På negativa fronten återfinns LiveChat (-30), Famous Brands (-33) och Matahari (-33). Här finns möjligen skäl till fortsatt tveksamhet. I LiveChats fall går verksamheten bra men frågan är hur Facebooks inträde påverkar. För Famous Brands och Matahari finns frågetecknen för tillväxten.

Följande bolag har kommit in: A2 Milk, Ekadharma, Ultrajaya, Sealink och LiveChat. Dessa bolag har lämnat: MTN Group, 8990 Holdings och Premier Marketing.

Flerårsresultat och ett misstag

Jag är riktigt nöjd med utvecklingen de senaste åren. Ingen Kavastu-avkastning men jag kan bjuda på såväl grafer som hyfsat gott resultat. Det jag håller på med har lönat sig jämfört med index.

Men när jag går tillbaka ser jag ett retligt misstag i statistiken. Trots att man tar ut portföljrapporten på morgonen efter sista handelsdagen är inte allt, särskilt inte utländskt, uppdaterat. Jag har trott att dagen efter alltid gett rätt resultat. Har alltså varit för het på gröten, borde såklart upptäckt detta innan, men måste justera tidigare års resultat för sista dagen. Misstaget har slagit både upp och ned.

Sen är det inte "korrekt" nu heller eftersom skatt dras direkt på Kf, men inte på vanlig depå/ISK. Och innehaven i vanlig depå borde kanske belastas med 30 % skatt på avkastningen. Men jag tänker stanna vid Avanzas portföljrapporter, som ju ger en bra helhetsbild som är lätt att få fram.

Portföljen mot SIX portfolio Return index:

2011: -7,4 mot -13,6 (tidigare -5)
2012: 9.3 mot 16.7 (korrekt)
2013: 14,3 mot 28 (tidigare 15)
2014: 24,7 mot 15,9 (tidigare 23,4)
2015: 14,2 mot 10.5 (tidigare 15,6)
2016: 26,9 mot 9,7 (tidigare 26)
2017: 25,3 mot 9,5

Det man ser är att 2014 och framåt är bra och 2016-2017 oförskämt bra. Jag inbillar mig att jag börjar lära mig. Allt sammanfaller också med en fokusering av portföljen 2014. Från 2016 är det fullt fokus på mindre tillväxtbolag vilket drivit portföljen. Förklaringen kan också vara tur, att jag tagit stor risk och goda småbolagsår. Återstår att se hur det går när "vindarna vänder" och jag har ingen allvädersportfölj. Går t.ex. trista storbolag mycket bättre i sämre tider? Vi får se!

Afrimat - ett stentrist sydafrikanskt bolag

Aktie: Afrimat
Notering: Sydafrika
Marketcap: 310 m$, smallcap
Kurs: 29 Rand
Direktavkastning: ca 2,4 procent

Courtage: Maxcourtage

Elektronisk handel: Nej, telefonorder

Möjlig att äga i: Vanlig depå, ej ISK/Kf
Äger jag: Nej.

Afrimat är ett brutalt ospännande sydafrikanskt bolag. Tänk inte Gott & Blandat utan Grus & Sandat. Vad sägs om en läcker buffé av grustag, bergkross, kalksten, cement och liknande saker? Med lite järnmalm på toppen? Produkterna används inom industri och vid bygg-och infrastrukturprojekt.

Vad lockar ändå? Jo, här har vi ett råvarubolag med tillväxt och viss stabilitet. Detta är inte råvaror i vanlig mening som handlas på internationella marknader. Sten, grus och kalksten (?) är snarare lokala varor eftersom de är tunga och inte värda att skicka långt. Därför kan du bygga lokala monopol. De har dock också breddat sig mot järnmalm, vilket jag inte är helt överförtjust i.

Info om bolaget

Här är bolagets webbplats, ett fotogalleri en presentation och senaste årsredovisning och senaste rapport. Missa inte heller denna video.

De sysslar bland annat med:

• Dagbrott
• Industrimineraler 
• Stenbrott
• Järnmalm

• Betongprodukter
• Betongblock  
• Betongmix

Presentationen gör beskrivningen mer rättvisa, se kartan till höger för överblick. Bolaget finns uteslutande i Sydafrika förutom ett litet insteg i Moçambique.

Fantastisk historik?

Ja, bara att titta på ett utdrag från årsredovisningen. Få bolag kan visa på sådan jämn och fin tillväxt.

Sen vill jag betona att de bromsat in nu senast. Här är en färsk intervju med VD om det, samt att förklaringen är (tillfälliga) kostnader för uppstartandet av järnmalmsverksamheten. De har köpt upp en järnmalmsgruva förmodat billigt och har tagit kostnader utan att få så mycket intäkter ännu. 

Goda framtidsförutsättningar?
Bolaget verkar i Sydafrika så då måste man ju tro på landet och kanske kontinenten. Och det gör jag, särskilt när Ramaphosa tar över ledartröjan i ANC efter Zuma. Men det är klart att landets skuldsättning kan sätta press på framtida infrastrukturprojekt.

Har bolaget en vallgrav?
Ett klart ja skulle jag säga. Ett starkt skäl kan vara att det handlar om lokala varor och marknader, med möjlighet till lokala monopol. Det är väl inte rationellt att importera sten och grus tänker jag. Ju tyngre varor (med lågt ekonomiskt värde) desto mer lokal marknad på grund av fraktkostnaden. Och det är inte heller lätt att t.ex. öppna nya grustag och kalkstensgruvor i ett nafs om man ens får tillstånd. Gruvorna är dagbrott vilket dessutom ger en kostnadsfördel.

Men cement/betong är något importeras (de nämner att billig kinesisk cement), och järnmalmen är såklart en commodity rakt av. De är i alla fall vertikalt integrerade och fixar fram kalksten till sin egen cement. Alltid något. En faktor att undersöka något närmare innan eventuellt köp är livslängen för gruvorna. Poängen med vallgrav är att kunna tänka 10 år framåt och om vissa t.ex. bara räcker 5 år till så kan man inte tillmäta dem långsiktigt värde!

Växer de utanför vallgraven?
Diversifieringen mot järnmalm genom detta köp må vara klok. Samtidigt är det de lokala marknaderna jag gillar med bolaget. I denna färska intervju nämner dock VD:n några skäl till att det är rationellt. För det första såklart riskspridning. en till kategori, och försäljning utanför landet. Och de kommer till skillnad från tidigare gruvägare ta hand om stenen (järn 60%, sten 40%) och ha bättre tillgång till transport och infrastruktur.

Nog kan det vara så att de har en förmåga att göra mindre lönsamma järnmalmsgruvor mer lönsamma, men det ska nog vara osagt. Är försiktigt skeptisk mot järnmalmsdelen, men har inte bestämt mig än. Det är ju i alla fall samma bransch och de kanske utnyttjar befintligt nät av kontakter/infrastruktur/kompetens, samt tar hand om resterna (berg) vilket höjer lönsamheten.

Ökar marknaden på sikt?
Här handlar det om vad man tror om Sydafrika som lands framtid. Helt klart är att befolkningen på den afrikanska kontinenten förväntas öka grymt mycket kommande 20 åren. Men kanske inte främst i Sydafrika.

Viktigaste faktorn för bolaget bör vara en ström av vägbyggen, nybyggnation och att industrin i Sydafrika går bra. En recession skulle t.ex. kunna strypa en del satsningar får man misstänka. Men utan tvekan behövs mer infrastruktur både i Afrika och Sydafrika, se artikel. Bolaget gynnas direkt av att Sydafrika ska komma ikapp ett underskott på infrastrukturfronten.

Ok värdering?
Ja, utifrån historiken är P/E 15 helt ok. Inte hög skuldsättning.

Risker
Såklart finns en hel del risker:

• Beroende av bygg- och infrastrukturprojekt, och Sydafrika är skuldsatt
• Bygg och infrastruktur kan ha sina korruptionsrisker
• Bolaget kan svänga med råvarupriser, särskilt om vi tänker på järnmalm
• Hållbarhet och miljö? Risker? Samtidigt nödvändiga produkter?
• Livslängd på stenbrotten?
• Inga respekterade fonder inne vad jag känner till, men bolaget är litet.

Sammanfattning
Bolaget vänder på det flesta fördomarna. Guldet blev inte till sand utan tvärt om. Drömmarna krossades inte, utan (sten)krossandet är en dröm.

Bolaget är ett litet kvalitetsbolag men två saker gnager. (1) Gör de diversifiering för sakens skull? Varför inte växa ännu mer inom det som gör dem unika?  (2) Hur dåligt går bolaget om Sydafrika stannar in pga sin skuldsättning? Här kan man roa sig med 2010 års rapport, sid 3, som visar att de klarade sig riktigt bra under finanskrisen.

Har du någon åsikt om Afrimat? Hur som helst är det svårt att hitta tråkigare bolag och det i sig gör mig högst intresserad av bolaget! Kan du tänka dig att äga råvarubolag? Och visst är det stor skillnad på lokala aktörer och de som riktar in sig på världsmarknaden?

En juldikt och tankar inför 2018

En juldikt
Först en bloggrelaterad juldikt med referenser till ditt och datt:

Snön lyser vit på taken
Endast Farbror Fri med familj är vaken
Orsaken är tidsskillnad och semester
Men visst smakar maten bättre än billiga rester?
z2036s portföljer har nya kluriga innehav på lur
Utdelningsjakten går långt - men har inte spårat ur
Alltid redo att dra fram en ny portfölj ur rockärmen
Med utdelningar året om är det nära till värmen
Andra satsar på så tråkiga bolag som det bara går
Framtidsinvesteringens spaltventilbolag hela vägen når
Annars är detta året när det mesta ställts på ända
Sånt som brukar gå bra har sakta börjat vända
Att utveckla bostäder blev plötsligt invecklat
”Marknaden går ju alltid uppåt!”? Jorå så att...
Oscar Properties?
Diss, på diss, på diss...
Även ett riktigt kvalitetsbolag har många börjat rata
Där kan VD:n snart nog vara Persson(a) non grata
När även Lundaluppen överväger att sälja H&M
Då ställs frågan: Vem hade kunnat ana, ja vem?

Tankar inför 2018
Här är några möjliga eller omöjliga trender som kan uppstå under 2018:

• Demografiska förändringarna kan få förnyat fokus. Tillväxt finns framförallt i den framväxande medelklassen i Emerging markets och ökat antal äldre i västvärlden.
• Åker Sverige in i dimman? Förhoppningsvis inte, men det kan komma bli en omvärdering av riskerna med att investera i Sverige. Globalt spridda investeringar är på sitt sätt säkrare än 100% svenska bolag, även om många svenska bolag är globala.
• Åker Sydafrika ut ur dimman eller ur askan in i elden? Jag tror det kan bli ett "make-or-break"-år och att det blir rejält bättre eller rejält sämre i Sydafrika - inte oförändrat. I bästa fall försvinner arvet från Zuma och de lyckas med sin nystart. 
• Kan något av Anoto eller Eniro komma att gå i konkurs? Eller båda. Obs! En ren gissning utan särskilt kunskap, insikt eller substans ska sägas.
• Utdelningsinvestering och dåliga småbolag kan komma att bli mindre heta.

Egentligen borde man inte hålla på och gissa så här, och det är verkligen rena gissningar bara för att det är "skoj". Kan få äta upp var och en av dem!

Sakta i bloggbacken... observanta läsare känner kanske igen det här? Jo, det är tankarna för 2017 som jag helt enkelt tar igen med en smärre Zuma-justering. Varför ändra på en vinnande (?) story och vi talar om fleråriga trender. Och nyttigt att slänga in ett dos utvärdering i potten också!

God jul och tack för alla kommentarer under året!

Tråkiga bolag - roliga investeringar?

Jag tror på det här med att investera i tråkiga bolag. Ju tråkigare bolag desto roligare investering! Peter Lynch gillade bolag med trista namn och verksamheter och hans bok "One up on Wall Street" är legendarisk och fortfarande aktuell.

Min sambo säger lite då och då "...det där bolaget är för roligt för dig". Senast gäller det Paradox. Såklart är man inte ensam om det här tråk-letandet och det finns till och med amerikanska fonder på temat. Men först en titt på tråkighetstrappan.

Tråkighetstrappan
Hur roliga är bolagens verksamheter? Visst är det skillnad på spel i mobilen och spaltventiler för att referera till Framtidsinvesteringen. Jag tänker mig bolagen som i en sluttande tråkighetstrappa, eller Peter-Lynch-ranking. Helst ska vara så långt ner som möjligt och i bästa fall ramlat av det sista steget.

Högst upp finns ett uppsjö av roliga verksamheter som:

• Grön teknik
• Ny teknik
• Spel
• Gaming
• IoT

I mitten finns medeltråkiga verksamheter:

• Livsmedel 
• Industri
• Banker
• Telekom
• Fastigheter

Sen i absoluta botten det tristaste du kan tänka dig:

• Betongmaskiner
• Trapphissar
• Spaltventiler
• Tegelstenar
• Tejp

Genom att vara här nere och gräva så undviker man mycket lättare heta bolag i heta sektorer. Värderingarna kan också vara lägre för en tillväxtstoryn som inte är lika rolig och upptäckt. I små, småtråkiga och bortglömda bolag kan man göra riktiga kap. Överlag är det viktigt att försöka undvika populära småbolag eftersom de statistiskt går sämst.

En konkret tveksamhet jag har till innehavet LiveChat är att de kanske är för roliga när det kommer till kritan. Nåja, så roliga är de inte och jag behåller tills vidare. Annars är det mesta av mina bolag väldigt långt ner på trappan. Eller vad sägs om trapphissar, mjölk, sjukvårdslokaler, försäkringar och slitdelar, ja ni fattar. Inofficiella förstapriset i tråkighet går till denna broschyr från Unicast som är en del av Decisive Dividend. I hård kamp med betongmaskinerna och tejpen såklart.

En amerikansk fond på temat
Fin inspiration på tråk-temat är det amerikanska fondbolaget Mawer. Jag gillar deras uttalade målsättning: Be boring - make money.  De har även en Art of boring-blogg och kör med tankeväckande artiklar om experiment med jordnötssmör och deras strategi kan förkortas med HQCRBEMTPDV. Ska kanske nämna att man inte kan köpa fonden härifrån utan att detta skrivs i inspirationssyfte. Mawer är en av de fonder jag bevakar.

Mawer är största institutionella ägare till portföljbolaget Vitec om jag är rätt påläst, vilket är lite spännande. De är också väsentligt tråkigare än mig själv eftersom de skippar ett gäng exotiska marknader i sina globalfonder. Här kan man se på sid 22 att deras globala småbolagsfond åtminstone i somras var inne i svenska bolag som Addlife, Addtech, Beier Ref, Indutrade, Loomis, Nordic Waterproofing och Vitec.

Synpunkter?
Tittar du på faktorn om ett bolag och dess verksamhet är rolig eller inte? Är tråkiga bolag att föredra framför roliga? Vilket är ditt tråkigaste innehav - sett till verksamheten?

Fram Skandinavien: Litet, exotiskt men väl tidigt?

Fram Skandinavien (ca 48 kr) är ett nystartat bolag på First North med Vietnamesisk inriktning. Jag gillar exotiska bolag eftersom jag tror mer på asiatisk tillväxt än västerländsk. Bolaget är högst intressant men också nytt och något svårbedömt. Tänkte att ämnet kan locka eftersom det berör hur man ser på nyare bolag. Och vettiga svenska bolag med asiatiskt fokus växer inte på träd.

För info om bolaget, se deras webbplats, en presentation, IPO-dokument, artikel på Redeye samt Breakit. I korta drag skapar man ett sydostasiatiskt investmentbolag. Om vi tänker matprogram: Tillsätt Kinnevik, IT och Vietnam och rör sedan om. Ett framgångsrecept?

Mer om Fram
Bolaget består av två delar. Ena benet är IT-utveckling (kallat Standing Teams) åt främst Nordiska kunder. Inte superspännande men snabbväxande. Andra benet är företagsbyggande (kallat Venture building). Där ska man bygga upp nya företag i Vietnam och det benet är hittills mycket mindre.

Sedan Redeye-analysen har bolaget visat fram-fötterna och köpt upp en annonssida för bilar som för tankarna till Blocket. De ska även bygga upp något som ska bli som en lokal variant av Moneysupermarket. Trogna läsare kanske minns att jag skrivit om Moneysupermarket tidigare. Jag gillar definitivt Frams ambitioner och de ger in sig in på områden där man kan skapa ekonomiska vallgravar och inträdesbarriärer för konkurrenter. Och IT-utvecklingen står för stabila intäkter.

Ett genomgående tema när man läser på är att vissa inläsningsbarriärer finns. Rapporteringen lider av "svengelska sjukan" med en hög frekvens av något oklara begrepp för utomstående. Men å andra sidan är det väl vad som gäller i branschen. En försvenskning, hur mycket den nu skulle underlättat, är kanske inte heller önskvärd när vi talar om ett internationellt bolag.

Min filosofi
Frågorna som dyker upp i mitt huvud är: Hur tidigt ska man gå in i bolag? Hur bedöma framtida konkurrensfördelar? Vilken historik behövs? Om vi backar tillbaka till min filosofi är det att äga:
Små marknadsledande tillväxtbolag i rätt branscher som har (1) fantastisk historik (2) goda framtidsförutsättningar och (3) en ok värdering

Fram visar vinst men har ingen längre historik och troligen oklara konkurrensfördelar. I sanningens namn uppfyller inte alla bolag jag äger dessa hårda krav med råge. Högutdelarna Northwest Healthcare och Decisive Dividend går på en annan checklista. Logistecs historik är inte fantastisk de senaste åren. A2 Milks historik är enbart fantastisk de senaste åren.

Mitt stora frågetecken för Fram är det tidiga skedet. Kan man verkligen veta om de kommer att lyckas? Kommer t.ex. den köpta webbplatsen ta och behålla förstaplatsen? Hur bevaka att andra webbplatser inte går förbi? Överhuvudtaget handlar det inte bara om affärsmodell utan mycket om personer. Här sticker de i och för sig ut i positiv mening. Kruxet är att jag föredrar företag med längre historik och ännu mer beprövade affärsmodeller.

Summering
Allt handlar om när man ska hoppa på den berömda hissen. Frams framtid kan vara fantastisk och enbart innebära en resa uppåt. Men kan man prata om bestående konkurrensfördelar när allt är nytt? Visst, kan man identifiera dem redan innan de byggts upp är det mycket värt. Men hur ska man sätta ett värde på bolaget? Och när bolagen som byggs upp säljs av, då ligger konkurrensfördelarna i "skapandet". Fram är som en ung lovande fotbollsspelare med tidigare proffs som föräldrar. Men bristande motivation eller skador kan förstöra även den mest lovande karriären.

Bolaget är helt klart spännande och vore ett extremt smidigt sätt att nå Vietnam. Men jag vågar inte när det inte passar min filosofi. Jag köper nog hellre tråkigare lokala asiatiska aktörer med bevisad verksamhet, konkurrensfördelar, och längre historik. För att äga Fram skulle jag behöva införa en ytterligare kategori av bolag, nämligen bolag i tidigare skede. Där skulle jag kunna slänga in dem och några till. Men jag vet inte...

Om jag bara var lite mer flexibel så skulle jag alltså köpa. För mig kommer de långt men inte hela vägen Fram. Hur ser du på dem? Vågar du köpa bolag med kortare historik när de passerat förhoppningsstadiet?

Swedencare - är jag överkänslig?

Swedencare är ett spännande svenskt småbolag och en kandidat till portföljen. För er som inte känner till dem så sysslar de främst med tuggprodukter, specialfoder och liknande för djur. Munhälsa för djur är möjligen nischat men å andra sidan helt rätt bransch. Fler djurägare och ökad medvetenhet kan driva hög ocyklisk tillväxt.

Bolaget handlas kring 26 kr och är på ytan högt värderat, men möjligheterna är stora. Eftersom djur mer och mer ses som människor blir bolaget i någon mening ett direkt konsumentbolag. För en positivt balanserad bild kan man kika på Placeras analys. SvD börsplus har också skrivit om dem. Och favoritfonden Grandeur Peak är inne i detta bolag.

Mina invändningar
För egen del har jag två stora och enkla invändningar. Jag kanske är överkänslig, eller allergisk med andra ord, och vet inte hur relevanta de är. Men vi bollar upp dem på ytan. Det första jag inte gillar är mäktiga fiender i form av Pedigree Pal. Det andra är några saker kring ledning och strategi.

Invändning #1 Pedigree Pal
Oavsett vart du går så stöter du på Pedigree Pal, och då är jag inte ens djurägare. Deras produkt Dentastix kan ses i närmsta butikshylla eller i valfri TV-kanal. Pedigree Pal ingår i den stora Mars-koncernen, vilket kan vara ett bekymmer för Swedencare. En större spelare bör ju ha fördelar i distribution, inköp, reklam, och samarbeten med leverantörer. Visst kan Swedencares produkter vara bättre, eller tom är bättre. Men de ska säljas och budskapet ska gå fram till både ägare och djur. Och vilka konkurrerande produkter kan Mars komma att utveckla framöver?

Ett antal motinvändningar finns ju också:

• Swedencare måste ju vara en given uppköpskandidat
• Det finns plats för många på en växande marknad
• Bästa produkten vinner, särskilt i nytt distributionslandskap

Invändning #2 Rätt fokus i alla delar?
Det här är en gäng småsaker som ändå samlar ihop sig till ett högst subjektivt frågetecken. Se det som enskilda detaljer som jag kan ha råkat fastna på och som dessutom hänger ihop med mitt måhända inbillade Pedigree Pal-spöke.

Lyfter man fram rätt saker? Titta på delårsrapportens världskarta på sid 13. Man pratar om att en praktikant (?) gjort en marknadssatsning i Ryssland. De ställde ut på en mässa i Asien. Medan mottagandet på Småbolagsdagen var lyckat, hur var mottagande på mässan i Asien? De vann också någon slags hopptävling. Ok, ok... jag kanske är för hård här, men låter det inte lite tunt?

Min milda skepsis kan också bero på att den visserligen trevliga och duktiga representant från Swedencare jag pratade med under Småbolagsdagen vad jag förstod inte kände till Zooplus eller att de själva börjat sälja via dem. Och det är Europas största nätbutik för djurtillbehör. Jag är måhända nördig men inte ska en potentiell investerare veta mer om hur produkterna når slutkunden än de?

Och här kommer vi till kärnan. En väldigt viktig del i strategin måste vara i vilka kanaler man ska sälja, relationerna med dem, och hur man ska positionera sig mot t.ex. Pedigree Pal. Ska man vara i andra kanaler? Ha högre eller lägre pris? Jag hade gärna sett ett resonemang om det, t.ex. i årsredovisningen. Men jag kan som sagt vara för kräsen, fokus är kanske mest på produkten och att distributörer säljer vidare.

Vad jag förstår är ingen i ledning eller styrelse veterinär trots att produkterna handlar om djurhälsa i alla dess olika former. En sådan specialkompetens och kontaktnät hade kanske varit bra, om inte annat för att ha koll på utvecklingen på området.

Motinvändningar:

• Det här är detaljer. Jag har inte rätt fokus. Och varför avslöja sin strategi i detalj?
• De lägger hellre fokus på verksamheten och produkterna istället för finlir i rapporter. Vad är det för fel med att vinna hopptävlingar? Det om något är väl ett tecken på laganda! 
• Presentationen och helhetsintrycket på Småbolagsdagen var mycket gott.
• Det är ett ungt bolag, även om det är mer än detaljer kan det ursäktas med det.
• Veterinärkompetens kan väl tas in om den behövs?

Sammanfattning
Är det jag tar upp två gula kort som ger ett rött kort för investeringen? Eller ska det inte ens vara någon frispark? Jag är inte säker. Kanske är jag för negativ och petig med detaljer. Uppenbarligen är välkända och erkänt duktiga investerare inne i bolaget.

Caset i sig är högintressant. Men frågan är om djurägarna och djuren bryr sig tillräckligt om Swedencare om Dentastix är närmare till hands? Bolaget kan vara ett A2 milk för djur, dvs ha en unikt nyttig produkt. Jag har övervägt dem länge och vill köpa men kan inte i dagsläget, därav detta inlägg för att komma vidare. Funderar för övrigt också på köp i tyska Zooplus!

Hur ser du på det jag tar upp. Och har du någon åsikt om om Swedencare?

Vilka portföljbolag kan bli 5-baggers?

Jag vill att mina bolag, med ett undantag, ska kunna bli 5-baggers inom 10 år. Stefans Thelenius fina kalkylator säger att 20 procents årlig totalavkastning krävs för att ge 500 procent på 10 år. Det är en mycket hög målsättning som kan nås på olika sätt, t.ex. 4 procent direktavkastning och 16 procent kursuppgång. En 5-bagger är förresten en aktie som går upp 400 procent, men 500 procent på 10 år blir tydligare. För 1000 procent på 10 år krävs ca 28 procent per år.

Man bör se 20 procent som en vision och det behöver inte gå vägen för ens något av bolagen. Men jag vill att chansen ska finnas. Jag tror det är lätt att misslyckas om man siktar lågt från början. Hos vissa bolag kan man nästan direkt att de inte kan ge 20 procent i 10 år. Om man potentiellt ska få grym tillväxt kan man inte köpa färdigvuxna Large-cap-bolag eller sega högutdelare.

Vad krävs för en 5-bagger?
För 5-baggers, men särskilt 10- och 100-baggers bör man leta efter vissa egenskaper:

• Lågt marketcap
• Riktigt stark tillväxt
• Starka konkurrensfördelar
• Hög avkastning på kapitalet
• Bra ledning

Kom ihåg att bolaget ska ju ha ett 5 gånger större marketcap om 10 år, vilket bör vara lättare för ett mindre bolag. Se även det tidigare inlägget om mångdubblare

Har portföljbolagen det som krävs?
Ett mål på totalavkastning på 20 procent kräver en stark tillväxt i försäljning och vinst. Jag vill helst att bolagen historiskt klarat av detta. Något sämre historik är också okey, men då vill man ju se en extra ljus framtid. Värdering, skuldsättning, kassaflöden är givetvis också viktiga, men här fokuserar jag på tillväxten i sig. Observera även det är gissningar, skattningar och en form av tankelek. Historisk överavkastning är ingen garanti för framtida överavkastning.

Savaria - Ja
Tillväxt: Försäljning 16,5 procent per år, vinst 14 procent per år (senaste 3 åren)
Megatrend: Demografin, fler äldre ger större behov
Möjlig avkastning. Ja, de kan nå 20 procent per år. De kan utan problem bli 5 gr större. Vinsten per aktie är upp ca 30 procent per år senaste fem åren så tillväxten finns där trots att senaste 3 åren ger svagare resultat.

a2 milk - Ja!
Tillväxt: Försäljning 70 procent per år, vinst 75 per år (senaste 3 och 5 åren)
Megatrend: Specialmjölk som ändå är mjölk, nyttighetsfokus
Möjlig avkastning. Ja, de kan definitivt ge 20 procent per år, med lyckat utfall mycket mer. Kan utan problem bli 5 gr större. Inte lika "säker" som Savaria dock. Det man är rädd för är en hype men det finns i alla fall få konkurrenter som gör samma sak. Hypen matchas av extremt bra resultat per aktie.

Northwest Healthcare - Nej, men har ett annat syfte. 
Tillväxt: Försäljningen har ökat med 22 procent per år (senaste 3 åren)
Megatrend: Mer sjukvård, fler äldre
Möjlig avkastning: Tror absolut inte de kan ge 20 procent per år. Direktavkastningens 7 plus säg 3-5 procent i kursuppgång är mer realistiska förväntningar. Fastigheter bör inte gå 500 procent på 10 år. Jag äger dem mer som ett högräntekonto än som en potentiell 5-bagger.

Discovery - Kanske
Tillväxt: Försäljning 10 procent per år, vinst 8 procent år (senaste 3 åren).
Megatrend: Försäkringar med påverkan och hälsofokus
Möjlig avkastning: Inte säker på att de kan göra 20 procent per år. De är för det första ett globalt midcap. Tillväxten senaste 3 åren har bromsat in, mycket pga kostnader för banklicens. Visst kan det gå fint, men de är mer av en "säker" 3-bagger istället för en 5-bagger. Gillar bolaget men är osäker på hur snabbt de kan växa. Måste bevisa att det är en tillfällig inbromsning och inte en permanent.

Decisive Dividend - Kanske
Tillväxt: För ryckigt för att få bra värden, men ca 30 procent i försäljning (senaste 3 åren).
Megatrend: Hållbarhet, men krystat. Effektivaste braskaminerna och slitdelarna håller längre
Möjlig avkastning: Sett till marketcap kan de lätt bli 5 gr större. Med en direktavkastning på 8 krävs "bara" 12 procent i kursuppgång. Men allt beror på hur nuvarande bolag växer och vilka fler bolag de kan köpa in. Inte någon "säkerhet" i bedömningen men jag tror de har 5-bagger-potential om man räknar in återinvesterad utdelning, dock med högre risk.

Vitec - Ja
Tillväxt: Försäljning 22 procent per år, vinst 28 per år (senaste 3 åren).
Megatrend: Nja, lite digitalisering då.
Möjlig avkastning: Hoppas att de kan göra 20 procent per år. De har det i sig historiskt men det kan bli svårare att växa. Dock fortfarande ett litet bolag, men det vill till att förvärvsstrategin fungerar på större och större, eller fler och fler bolag, samt att bra personer kommer in om gamla ledningen slutar.

Somero- Ja?
Tillväxt: Försäljning 20 procent per år, vinst 40 per år (senaste 3 åren).
Megatrend: Ja, bättre byggande.
Möjlig avkastning: De har gjort 20 procent per år med råge. Kruxet är de är inriktade mot byggande och det har varit goda tider. Men en växande nischmarknad finns där och så länge det inte blir 2008 i repris finns chansen. Men frågetecken för cykliska inslag.

Ekadharma- Kanske
Tillväxt: Försäljning 10 procent per år, vinst 30 per år (senaste 3 åren).
Megatrend: Nja, mer tejp till folket?
Möjlig avkastning: Tejpbolaget har gjort fin vinstökning med ca 25-30 procent per år senaste 3 och 5 men försäljningen är inte lika stark. Och tejp kan vara lite cykliskt. Osäkerheten är om försäljningen över tid är för svag (bland annan osäkerhet som kan finnas bland tejpbolag på andra sidan jorden). Mer ett kombinerat värde-/uppvärderings- och tillväxtcase än ett rent tillväxtcase. Har liksom inte den där starka uppfattningen om hur mycket mer tejp det säljs i Indonesien om 5-10 år.

Livechat - Kanske
Tillväxt: Försäljning 60 procent per år, vinst 63 per år (senaste 3 åren).
Megatrend: LiveChat en naturlig kundkanal på webbplatser?
Möjlig avkastning: Historiken är det inget fel på utan den är snarare bäst i världen. Osäkerheten ligger i om bolaget har (tillräckliga) konkurrensfördelar och överhuvudtaget var det är om 5-10 år. Jag vågar inte påstå att historiken fortsätter framåt men om de bara kan ta sin del av LiveChat-kakan och behålla en premium-nisch borde det gå bra. Men risken är inte alls låg, Facebook nosar kommer in på marknaden, och frågan är hur långt fram man kan kika. Bevakar bolaget noga.

Famous Brands - Kanske/Nej?
Tillväxt: Försäljning 26 procent per år, vinst 1 per år (senaste 3 åren).
Megatrend: Afrikas växande medelklass
Möjlig avkastning: De har i många år extremt bra tillväxt men har nu fått grus i maskineriet. Ett misslyckat förvärv i UK är det som spökar, vilket också dragit upp skuldsättningen. I värsta fall har bolaget hamnat i brygga där de kan ha svårt att växa. Jag kommer bevaka hur Arisaig Funds gör, och bolaget nämns i deras senaste månadsrapport. Säljer de så säljer nog även jag, även om det tar emot. Bevakar utvecklingen och kan gå mot sälj.

Logistec - Kanske
Tillväxt: Försäljning 5 procent per år, vinst -11 per år (senaste 3 åren).
Megatrend: Vatteninfrastruktur
Möjlig avkastning: De har historiskt inte så stark tillväxt i sig. Resultaten senaste 3 åren är svaga beroende på ett dåligt resultat 2016. I detta bolag är det extra mycket "framtid" jag kikar på eftersom de förhoppningsvis kan ta sin del av alla "stambyten" av vattenledningar som kommer. Tittar man på resultatet senaste kvartalet, ok väl kortsiktigt, så har de tagit fart. Bevakar utvecklingen och att starkare tillväxten verkligen kommer.

Ultrajaya - Ja
Tillväxt: Försäljning 10 procent per år, vinst 29 per år (senaste 3 åren).
Megatrend: Mer mjölk i Indonesien
Möjlig avkastning: Vinsttillväxten finns där, men likt tejpbolaget är försäljningstillväxten inte lika stark. Här finns dock en simpel megatrend, att folk blir fler och dricker mer mjölk. Delägandet i Kraft/Ost-bolaget ska inte heller förringas eftersom det gynnas av västerländsk (k)ost. Jag sticker ut hakan och säger att detta kan bli en 5-bagger, men då måste försäljningstrenden gå uppåt igen.

Sealink- Ja
Tillväxt: Försäljning 25 procent per år, vinst 33 per år (senaste 3 åren).
Megatrend: Resande i Australien
Möjlig avkastning: Här tror jag att chansen till 5-dubbling kan finnas över tid. Visst, de är inte helt skalbara och det skulle kräva många fler turer och båtar eller andra förvärv. Men mer resande är något av en megatrend och Australien står för något unikt här, liksom Sealink.

eWork- Ja
Tillväxt: Försäljning 26 procent per år, vinst 30 per år (senaste 3 åren).
Megatrend: Digitalisering? Mer IT?
Möjlig avkastning: eWork levererar en avkastning som heter duga. Att jag ändå har en mindre andel i dem är de cykliska inslagen. Det är möjligt att jag är för feg här. Jag tror nämligen att de kan bli en 5-bagger på 10 år, förutsatt att diverse finanskriser inte kommer i vägen.

Matahari Department - Kanske/Nej
Tillväxt: Försäljning 13 procent per år, vinst 20 per år (senaste 3 åren).
Megatrend: Indonesiens rikare medelklass
Möjlig avkastning: Problemet är att de stannat in en hel del och inte växer på ettårsbasis. Visst kan det bero på tillfälliga nycker och att konsumenterna några kvartal inte shoppat loss. Men det förväntad tillväxt kan också vara för låg för att de ska platsa i portföljen. Kommer ge dem tid, men inte omöjligt att säljknappen (på telefonen) kommer användas. De är också ett midcap så frågan är hur många gånger större de kan bli.


Synpunkter?
Vad tror du om det här tankarna? Vilka av dina bolag kan bli 5-baggers? Är det att spänna bågen för hårt? Men jag hoppas som sagt att ett "misslyckat" köp från 20 ner till 10-15 procent per år är ett bättre misslyckat köp än om man köper ett tråkigt storbolag som blev ännu tråkigare. Sen kan man ju inte utesluta totala magplask, men jag hoppas någon eller några vinnare då kan väga upp!

Ska jag bytta bloggnamn till 500 procent 10 år? Nej, men däremot är 4020 ett bra namn :-)

Uppdatering 171126: Ordet mål bör nog förtydligas. Det kommer inte alls att nås i sin helhet. Jag tänker mig något lika luddigt, diffust och ouppnåeligt som i detta klassiska citat om vallöften: "Det är ett löfte att det är en målsättning som vi lovar att ha som mål att arbeta för".

Sverige med andra ögon

Jag är en sann global investerare och tittar runt i många länder. Men vad finns på hemmaplan? Finns något unikt för Sverige som inte finns på andra ställen? Som ni vet gillar jag fondbolag som Grandeur Peak, Wasatch och 8i Holdings. Här är för övrigt samtliga fonder jag gillar och varför jag investerar utomlands. Men det är mycket intressant att se vad de utländska fonderna säger om Sverige!

En reserapport
Vi kollar in en reseberättelse från Grandeur Peak i deras senaste kvartalsbrev?

...We probably wouldn’t have so many high-priority companies to visit in Northern Europe (among the Nordics, particularly, where we designate more such companies per capita than anywhere else on earth) if there wasn’t a uniquely powerful set of cultures behind them. There are some circumstantial considerations, of course. In Sweden, to illustrate, the formula of a small population of highly educated labor with a large economic insurance policy produces a dynamic commercial laboratory from which globally competitive companies emerge. Furthermore, the region’s ecological facts (these civilizations have had to work harder to survive) and financial sins (lessons about the consequences of unrestrained credit were learned the hard way) have been catalysts of progress. 

Beyond mere circumstance, though, my interactions with so many Nordic management teams over the course of the trip at least supported the hypothesis of a differentiated culture. In Sweden and Norway, for example, I saw the determination associated with intense fitness cultures, consistent with what we’ve observed in Australia. The Swedes and Finns contrast the productivity-absorbing tradition of siesta in Southern Europe and Latin America with what they call fika, a quasi-institution of recharging via coffee. 

Exempel på svenska bolag de äger: Absolent, Avanza, Bufab, Collector, HiQ, Hoist, Indutrade, Moberg, Handelsbanken, Sweco, Swedencare, TF Bank och Vitec. Jag förstår det mesta men inte allt. (uppdaterad lista 171119)

En annan kul grej är att Singapore-bolaget 8I Holdings som står bakom Hidden Champions fund lovordar Wallenbergarna och Melker Schörling. Se den mastiga presentationen sid 32. För övrigt den längsta och mest faktaspäckade PowerPoint-presentationen jag sett. Men riktigt bra. Så bra att man borde kika närmare på 8I Holdings som är noterat i Australien, men det är en annan historia.

Vad är unikt med Sverige?

Ett bra avstamp kan vara att läsa Credit Suisse yearbook 2017 där Sverige figurerar på sid 43. Se även Utdelningsseglarens föredömliga sammanfattning av historisk avkastning.

Investmentbolagen är något särpräglat svenskt om jag förstått det rätt. Nog finns det liknande skapelser i andra länder, men då ofta som konglomerat och kanske inte skattegynnat på samma sätt. För inspiration kan man kika på innehaven i Spiltans svenska och globala investmentsbolagsfonder.

Småbolagskulturen är stark i Sverige. Vad jag förstått väljer många småbolag att lista sig i Sverige, även från grannländer. En nackdel med det är att småbolag kan vara extra heta även om man får ett större utbud är vanligt. Värt att komma ihåg är att även bolag på svenska Large-cap-listan kan räknas som globala mid-cap eller till och med small-cap (dvs under 3 miljarder dollar).

Innovation, kultur och låg korruption sticker också ut. Som reserapporten är inne på finns en tradition av arbetsamhet, utbildning och innovation i Sverige. Är det fikapauserna som gör susen? Inte vet jag, men klimatet och traditionen har i alla fall hittills format många framgångsrika företag.  Företagens verksamhet i Sverige bör också ha låg risk om man tänker på att Sverige är ett av världens minst korrupta länder enligt Transparency international.

Hur fånga upp det unika?
Jag har  två svenska bolag i min huvudportfölj i form av eWork och Vitec. Nog vore det inte fel att plocka in fler? Investmentbolagen är fina men jag letar främst efter småbolag. De är rätt heta och jag har inte hittat något bolag som petar portföljbolagen. Men jag är extra inspirerad att leta vidare!

Undra också vilket bolag Grandeur Peak besökte i Värnamo? Kan det vara Bufab?

Vad tror du är unikt med Sverige? Och hur fångar du upp det?

Investera i mobilmaster?

Telekombolag är skenbart defensiva eftersom det röda kortet hänger alltid i luften. Det är synd, för mer användning av data är en megatrend som kan vara värd att fånga upp. Tänk om det finns ett sätt att nå sektorn utan stora risker? Kan företag som äger mobilmaster vara något? Tror det var Hernhags blogg eller Värdepappret som väckte tanken.

En intressant bransch?

Mobilmastbolagen står för nödvändig infrastruktur och kan liknas vid skalbara fastighetsbolag. Jag är övertygad om att bolagen har en "moat". Starka konkurrensfördelar finns i byteskostnader för kunderna, telekombolagen måste ju omlokalisera, och varje mast blir ett slags geografiskt monopol. En stor aktör får också en nätverkseffekt, eller åtminstone ett bättre nät, jämfört med en liten aktör.

Risker finns givetvis. Kan ny teknik göra masterna obsoleta? Tar fiber över? Är investeringsbehoven större och större från 3G, 4G och till 5G? Kommer det matchas av betalningsförmåga från kunderna (telekombolagen)? Kan operatörer dela på egna master och klåfingriga politiker kan reglera sönder vinsterna? Visst är frågetecknen många, men sektorn kan vara intressant ändå.

Exempel på bolag

Vad finns det för bolag då? I en slags first level of thinking, eller möjligen no level of thinking, börjar vi med Sverige och Telia? Äger de egna master? Ja, i och för sig. Men de är ett telkombolag så det var inte vad vi var ute efter nu.

Så raskt vidare till världens tredje största land till folkmängd (USA). i en second level of thinking, där vi hittar bolag. Eller snarare third level of thinking på grund av att du tittar på mastbolag och inte telekombolag. American Tower Corp (kurs 150 USD) och Crown Castle (kurs 113 USD) är vad man kan hitta här. De är vettiga bolag med tillväxt och goda ägarförhållanden, men också riktigt stora och välbevakade. Även om de är högst rationella investeringar passar de inte min strategi.

Vi går vidare till världens fjärde största land till folkmängd (Indonesien) i något slags forth level of thinking (eller snarare strange level of thinking). Där har vi ett globalt mid-cap som är deras lokala motsvarighet till American Tower. Vi kikar lite närmare på det istället!

Ett indonesiskt case: Sarana Menara Nusantara

Sarana Menara Nusantara (kurs 4000 IDR) är inte bara svårt att säga tio gånger i rad. Det är också Indonesiens största oberoende mobilmastbolag. Och ett rätt intressant case! Medan American Tower handlas till EV/ebita på 20 handlas Sarana Menara till 10. Skuldsättningen är väsentligt lägre. Data i Indonesien växer från en låg nivå vilket ger starkare strukturell tillväxt. Det finns också restriktioner för utländskt ägande av mark, vilket gynnar lokala bolag. Däremot så har en ändring i regleringen gjort att operatörer har tvingats tillåta andra på sina torn, vilket såklart är negativt för bolaget.

Här är bolagets hemsida, uppgifter på 4-traders och Financial Times. För mer info kan man kika på bolagets presentation. Jag vill särskilt peka på sid 5 som går igenom ökningen av datatrafiken och sid 11 för bolagets historik. Se även en analys av bolaget. Där är tex sid 3, 4 och 18 högintressanta. Och missa inte värderingstabellen, dock ej dagsaktuell, på sid 11, där man ser att Sanara Menara har en mindre mastig värdering.

Sen vet jag inte hur jämförbart bolaget är med de amerikanska. Men mer tillväxt, lägre skuldsättning och "halva priset" är ändå spännande. Kvaliteten på bolaget kan vara hög eftersom Grandeur Peak har köpt in sig. Det är ingen garanti på något sätt (se bara på LiveChat) men ändå en kvalitetsmarkör. Anledningen till att jag inte hittat Sarana Menara tidigare är att de har en viss skuldsättning, dock låg för branschen, och jag brukar titta på små bolag. Men starka lokala aktörer är ett genomgående tema.

Synpunkter?

Är mycket intresserad av synpunkter, och det som det kan koka ner till är

• Är mobilmastbolag intressanta generellt? 
• Hur stora är teknikriskerna (och andra risker) på sikt? 
• Kan det indonesiska bolaget vara värt att att kika närmare på?

Ras i LiveChat - några tankar

LiveChat har inte varit någon lyckad investering. Särskilt inte idag, då de rasat med knappa 20%. Med största sannolikhet beror det på att Facebook annonserat att de rör sig mot LiveChat-arenan. Samtidigt har amerikanska bolag som Zendesk och LivePerson inte tagit stryk på samma sätt.

Till att börja med kan man konstatera att det var en usel affär hittills. Det jag skrev i somras, och mitt köp, var alltför optimistiskt. Men det är också hårt att kräva att alla affärer ska vara lyckade. Ibland har man otur. Ibland har man fel. Ibland är det en kombination av de båda. Sen är affären inte slut, jag har inte sålt dem utan vill nog ändå se hur allt utvecklas. Jag vill inte sälja "i panik" utan tänka igenom i lugn och ro.

Teorin är att LiveChat är i ett premiumsegment och har sin nisch. De är faktiskt väsentligt lönsammare än Zendesk, LivePerson (och tom Facebook, men det känns inte rätt att säga idag). Men risken är att konkurrensen totalt är för stor, och att moaten inte är tillräckligt stark.

Några saker kan jag nog tänka på för fortsättningen:

• Finns en psykologisk poäng i att diversifiera på fler bolag, för att smällar inte ska bli lika hårda? Samtidigt tappar man kanske uppsida.
• Är teknikbolag extra tricky? Jag gillar ju tråkiga bolag och detta är kanske för roligt?
• Hur mycket hänsyn till omvärlden ska man ta? Och hur ofta ska utvärdera? 

Summa summarum är det psykologiskt svårt att tänka långsiktigt med en kurs som rasat. Man tenderar att "vilja sälja skiten". Borde man logga ur oftare kanske? 

Hursomhelst aktiepub imorgon och lovar att vara både trevlig och glad. Oavsett ytterligare nedgångar :-)

Tankar om reklam och vidareutveckling av bloggen

Det händer att man får en del förslag om olika "samarbeten" på bloggen. I klartext kommer frågor om sponsrade inlägg. Generellt tror jag man ska vara rätt försiktig eftersom det är lätt att tappa glädje, trovärdighet och läsare. Syftet med bloggen är att få in tips och bearbeta tankar, att ha roligt och bli en bättre investerare. Det blir man genom kommentarerna och sammanstråla med andra som investerar. Från det "samarbetet" kommer den stora avkastningen!

För input i ämnet kan man gärna läsa Sparos finurliga blogg, särskilt tankar om annonsblock och lyssna på Kapitalets avsnitt hemma hos en Influenser.

Reklam på bloggen?
Jag kör ändå reklam på hobbynivå och funderar vad ni säger om den och andra "samarbeten". Man kan säga att det finns olika nivåer av reklam. Eller nivåer i Dantes Inferno för de med kritiska ögon. En enkel skala kan se ut såhär:

1. Ingen reklam
2. Lite reklam
3. Mycket reklam
4. Sponsrade inlägg + mycket reklam
5. Sponsrade inlägg + mycket reklam + skriva ganska ofta

Jag har gått från 1 till 2 och är nog inte så sugen på att gå längre. Det är ungefär som på placera.nu. Men vad säger ni? Skulle man gå längre ner på skalan skulle man ju i och för sig få större (ekonomiska) incitament att skriva oftare, dock med risk för (ännu) sämre kvalitet. Men tittar man på vanliga medier så är de ju redan på en hög nivå. Och många poddar har relativt långa reklaminslag.

En skiljelinje tycker jag är att låta reklamytorna bredvid inläggen fyllas ut eller om reklam/sponsring rör själva innehållet. Samtidigt kan det ju vara bra saker som man ändå skulle skrivit om. Men handen på hjärtat (eller plånboken)... hur ofta skulle man gjort det? Jag tror sånt kan bli en "slippery slope" och är rädd för att skrämma bort läsare och få färre kommentarer. En enda bra tappad kommentar kan vara värd mer än alla reklamintäkter (om man tänker på ränta på ränta-effekten).

Vidareutveckling - andra spår?
Och sen bör vi lyfta diskussionen bort från det rent monetära. Ska man vidareutveckla bloggen i vidare mening finns många andra spår som att föreläsa, medverka i poddar, skriva böcker etc. Här vill jag sträcka ut en försiktig hand: Sånt vore ju kul.

Och tänk att någon gång skriva en bok som börjar med "Den svåra vägen att bli rik på aktier...", "Jorden runt på 80 bolag", "Maxcourtaget blev mitt liv" eller något liknande :-) Men något säger mig att upplagan möjligen skulle bli begränsad. Liksom tiden är för bokskrivande är idag.

Aktiepubarna är något jag uppskattar extremt mycket. De kan såklart utvecklas genom att köras tätare. En dröm vore också att göra något "reserelaterat"? Investerarresor där man kikar på intressanta bolag i länder med varmare klimat? Säkert en administrativ mardröm jämfört med aktiepubarna, men i mina ögon vore det en drömresa.

Bloggen skulle kunna utvecklas med mer videoklipp, men frågan är om det kräver större tidsåtgång. Förslag om vad ni vill jag ska skriva om är förresten alltid välkommet!

Åsikter?
Tycker ni reklamen på bloggen är störande som det är idag?

Gör jag rätt som alltid avstår från sponsrade inlägg?

Borde jag hitta alternativa vägar att nå ut med budskapet och intresset?

Försäljningar och lärdomar under åren

Genom åren har det blivit en del försäljningar, och man kan ifrågasätta om de tillfört något värde. Tänkte därför gå igenom ett antal för att se efter, och dessutom plocka med mig lärdomar. Inspiration till inlägget kommer från Gannon on Investing som konstaterade att hans försäljningar inte gav något mervärde. Istället för att sälja ett innehav helt så kommer han skala ner i samtliga istället.

Låt oss också se på mina försäljningar och eventuella lärdomar! Favoritorsaken till en försäljning är att sälja på grund av för dålig tillväxt eller ändrad strategi även om riktiga felköp också finns där. I vissa fall har jag sålt för att konkurrensfördelarna minskat över tid

8990 Holdings
Orsak: Blev rädd för problem med finanserna och redovisningen. Rätt att sälja? Ja, och borde inte köpt från början utan fokuserat mer på kassaflödet. Aktien har kollapsat efter försäljningen, vilket i någon mening känns bra.

Lärdom: Håll dig inte så långt ute på riskskalan. Man bör undvika skuldsatta exotiska bolag som ännu inte fått snurr på kassaflödena, oavsett vilka superfonder som är där. Och vid minsta indikation på att något kan vara sisådär med bokföringen: Sälj direkt!

Blackmores
Orsak: Ifrågasatte att konkurrensfördelarna var tillräckligt starka. Rätt att sälja? Nej, eller i alla fall usel timing. Kursen är 2-3 gånger högre idag och var 7-8 gånger högre ett tag då den höjdes till skyarna av det australiensiska investerarkollektivet.

Lärdom: Små bolag inom konsumentvaror som tillfälligt går trögt men har ett nyttighetsfokus kan rusa om de blir populära. Jag sålde innan de blev populära. Däremot kan tesen att de inte har en stark "moat" varit riktig. A2 Milk är bättre bolag som jag hellre vill äga.

Johnson & Johnson
Orsak: Skifte mot mindre bolag (om jag minns rätt). Rätt att sälja? Nja, det är ett ruskigt fint bolag och de har varit precis så pålitliga som jag önskade. Sen tror jag generellt man tjänar mer på mindre kända bolag och det här är "top of mind" bland gemene man till och med. Men inte dåligt för det!

Lärdom: Även stora välkända bolag kan gå bra :-)

MTN Group

Orsak: Dålig tillväxt pga tidigare jättebot och rädsla för nya jätteböter. Var det rätt att sälja? Ja, och inget roligt att läsa mina positiva tongångar i efterhand. För att citera valfri politiker "Jag har varit naiv". Men politikern skulle sagt "Vi har varit naiva" för att det ska låta bättre. Bolaget var i alla fall naivt genom att inte ta Nigerianska risker på större allvar. Kursen är i trakterna av där jag sålde.

Lärdom: Telekom är inte låg risk trots stabila intäkter och naturlig tillväxt från lägre nivåer än i väst. Large-cap och stort innehav i respekterade fonder kan ändå sluta med smärre katastrof. Kombinationen av riskfylld bransch och riskfyllda länder blev för hög. Jag kommer undvika Nigeria, eller i alla fall vara extremt noga om jag investerar i bolag som gör affärer där. Famous Brands har verksamhet i Nigeria, men enbart en liten del.

Premier Marketing
Orsak: För svag försäljningstillväxt, att jag hittat bättre case, samt ett skifte från högutdelare till tillväxtbolag. Rätt att sälja? Det vete tusan. Visst gick jag ganska mycket plus om man tar hänsyn till utdelningarna men detta bolag är och förblir en högkvalitativ högutdelare. Ocykliska konsumentvaror med hög marknadsandel: I like, Men tillväxten är verkligen i svagaste laget.

Lärsom: Bolag med dålig sales-tillväxt kan fortsätta uppvärderas, inte givet att sälja bara pga det.

Ridley
Orsak: Sålde eftersom jag inte gillade förändringen där de sålde salt-delen, att nyckeltalen inte var tillräckligt bra samt att utdelningen sjönk. Rätt att sälja? Nja, djurfoder och djuråtervinningsbolaget (!) är faktiskt en australiensisk pärla. Kursen har också gått väldigt bra efter försäljningen. Bortsett från hållbarhetsaspekten (stödindustri till industriell djuruppfödning) är de inte alls dumma, En megatrend finns i att uppfödning av djur kommer att ske på mindre yta med högkvalitativt djurfoder. Att djur återvinns är högst otrevligt att tänka på men hållbart i sig. Till sist är bolaget finare än nyckeltalen indikerar eftersom marktillgångarna håller ner avkastningen på egna kapitalet.

Lärdom: Små och tråkiga bolag är en rolig kombo. Ångrar att jag inte behöll det här bolaget istället för Woolworths. Och kanske är de en kandidat nu igen. Inget hindrar att jag köper in det igen!

Saltängen
Orsak: Jag blev till slut alltför rädd för ICA-risken och kunde inte motivera en så pass hög andel som huvudportföljen kräver. Droppen var inläsningen av jämna-golv-bolaget Somero och att helautomatiserade nya lager byggs av ICA på annat håll. Någon gång, extremt oklart när och om. kanske ICA bygger nytt och det störde nattsömnen. Vem vill förresten drömma mardrömmar om ICA:s centrallager :-)

Rätt beslut? Inte kursmässigt, bolaget är ju extremt ocykliskt och Brexit märktes knappt av. Men att ens påstå att de är ett av världens 15 bästa eller mest lovande bolag, det kan jag inte! Den är ju i praktiken en börsnoterad lada ute på landet (som någon antytt). Men oj vilken stabil lada, hittills. Northwest får vara det stabila högräntekontot i portföljen.

Lärdom: Lågt omsatta ocykliska bolag kan passera Brexit-stormar oberörda.

Skånemöllan
Orsak: Besvikelse på utebliven tillväxt. Rätt beslut? Ja, bolaget har också stått och stampat. En del saker var jag rätt ute i. Här fanns ett embryo till att hitta bolag som går under radarn. Men bolagen måste ha högre kvalitet (en riktig moat) och framförallt bättre tillväxt. De saknar tillväxtstrategi men värderas som om de var ett tillväxtbolag. Ett ledningsbyte är det enda som skulle få mig att titta på denna rätt högteknologiska lada på landet.

Woolworths
Orsak: Sålde eftersom jag trodde de skulle fortsätta tappa mot Aldi/Lidl. Rätt beslut? Ja, och det är störande att jag inte såg att det som precis hänt i UK upprepades i Australien. Jag var också, mycket dumt nog, mer förtjust i denna aktie än i ICA. Visserligen var ICA inne i sin märkliga Hakon-invest-tid men ändå. Uselt och underkänt alla dagar i veckan.

Lärdom: Retail är, liksom det mesta annat, svårt. Man ska alltid se upp för tyskarna (Aldi och Lidl). Även starka retailbolag kan drabbas och vem vet om ICA och Axfood står på tur? Jag borde sålt tidigare när trenden i tappade marknadsandelar fanns där i flera kvartal. Och såklart borde jag inte köpt från början, vilket gäller de flesta bolagen på listan.

Österrikiska Posten

Orsak: Sålde Österrikiska posten pga hög värdering. Rätt beslut? Ja, med facit i hand riktigt, men jag måste säga att jag fortfarande gillar en del med bolaget. Extremt tråkigt och till skillnad från Postnord ett välskött bolag. Logistik och paket har en ljus framtid. Jag tror dock man tjänar mer på bolag som har en naturlig tillväxt i sig och de här är enbart en högutdelare.

Summering
Helt otajmade har försäljningarna inte varit och det är bara 1-2 bolag som jag önskar att jag fortfarande äger. Lista visar att jag har fel många gånger, vilket i och för sig är fullt naturligt.

Premier Marketing och Ridley är bra bolag och de skulle kunna platsa även idag, särskilt med fler bolag i portföljen. Ridley saknar jag till viss del, kanske för att de är det ultimata tråkbolaget alla kategorier. Foder och djuråtervinning är brutalt ohett och det ska mycket till för att imponera på tillresta analytiker som snarare håller för näsan (och ögonen). Peter Lynch hade älskat bolaget :-)

Vad har du lärt dig av dina försäljningar? Är det någon försäljning du ångrar särskilt, eller något köp?

När ska man sälja ett bolag?

Tänkte gå igenom några skäl till att sälja en aktie. Har snickrat på inlägget ett tag och Lundaluppens fina inlägg har aktualiserat den ständigt aktuella frågan. Man kan ha hur många skäl som helst, såväl äkta som falska. Ett exempel på en väldigt genomtänkt strategi där man tar hänsyn till kvalitet, värde och momentum i företagets resultat är den som Grandeur Peak har, se sid 20.

Så här resonerar jag om några vanliga orsaker:

1. Kursen har gått ner?
Inte ett argument i sig, men ofta fortsätter förlorare att vara förlorare... går man på rent momentum i kursen kan det vara smart att tillämpa den strategin. Jag är mer inne på att titta på värdet, och om resultatet är oförändrat men kursen lägre så finns mer värde i bolaget. Trenden i bolaget, inte kursen, är det jag tittar på.Nej säger jag.

Mitt svar: Nej, inte i sig. Tittar inte på kurs-momentum.

2. Sämre försäljning och resultat?
Ofta är det orsaken till att kursen går ner, men inte alltid. Kan vara att försäljningen eller resultatet går sämre än innan. Då måste man sälja om man tror att de inte kommer lyckas återhämta sig. Kärnfrågan är om det är tillfälligt eller strukturellt. Tex att konceptet faktiskt inte funkar längre.

Ett hack på tillväxtkurvan kan tillåtas... men inte i kombination med en allmän tveksamhet. Försämras konkurrensfördelarna och kommer nya aktörer in på marknaden? Man måste bestämma sig: Tror man på bolagets framtid? Skulle jag köpt det idag? Finns ett momentum i bolagets resultat? Konkurrensfördelarna ska vara intakta och man ska tro att tillväxten kommer tillbaka.

Mitt svar: Ja, men bara om det förändrar din syn på bolaget och är strukturellt. Jag tittar på företagets momentum i resultat och försäljning.

3. De är övervärderade?
A2 har rusat, är det ett skäl att sälja. Nej, men om inte försäljnings och vinstförutsättningar har lyfts så riskerar de att vara övervärderade. Jag har svårt att sälja på denna grund även om jag ofta blir sugen på det. Ja om väldigt övervärderade blir mitt svar, men det är lika diffust som det låter. Man kan gärna snegla på ledningens agerande, om de säljer kan det få bägaren att tippa över.

Mitt svar: Ja, men bara om väldigt övervärderade.

4. Något kan vara skumt med bokföringen?
Ja, då ska man sälja direkt om något fiffel/fuffens eller oklarheter av modell ej obetydligt.

Mitt svar: Ja, alltid.

5. Tappat förtroende för ledningen?
Kan t.ex. vara hög kompensation eller att de köper något utanför sitt kärnområde, eller agerar allmänt märkligt. Funderade faktiskt på Savarias intåg på lyftar och sjukhussängar/madrasser. Börjar de växa utanför sitt kärnområde? Nej inte i det fallet, särskilt om man kollar Handicares prospekt. Man får ge ledningen chansen, men om det blir något av "imperiebyggande" och konstiga förvärv istället för aktieägarvärde då blir det sälj. Man måste ha samma bild som ledningen.

Mitt svar: Ja, och borde vara mer observant på felsteg.

6. Bolaget blir för stort och välkänt?
Alla tänker inte så, men jag vill helst inte äga Large-cap. Ett trevligt problem som kan hända i bolag som rusar på över längre tid, Jag investerar i små bolag, och i takt med att de växer kommer de att klättra i listorna. Ska jag sälja när de når globalt Large-cap? Mid cap? Eller bevakas av fler än 10 analytiker? Inte helt lätt och jag har faktiskt inte bestämt mig.

Mitt svar: Ett positivt problem, tar ställning sen :-)

7. Du har hittat ett bättre case?
Ja, i och för sig. Om det är bolag 10 i portföljen och du hittar ett 11:e som är bättre, så varför inte byta ut? Här blir det en tidsaspekt att varje bolag kräver inläsning och bevakning så det ska vara mer än marginellt bättre bolag och potential.

Mitt svar: Ja, men man får vara försiktig och nya caset ska vara tydligt bättre.

Synpunkter?
En intressant iakttagelse är att bloggkommentatorn Lars i senaste portföljuppdateringen tyckte jag skulle sälja Matahari och Famous Brands, som underpresterat. Gissa vad: De har fortsatt underprestera! Kanske kan det vara så enkelt att man säljer de bolag som inte presterar (Oj vad jag låter som Kavastu här förresten, tänk Gustavs Trender 0.1). Men då tycker jag det handlar om verksamheten och inte alls om kursen, även om de ibland eller till och med ofta hänger ihop.

När säljer du en aktie? Vad är rätt skäl enligt dig?

Aktiepub 9 november

Nästa aktiepub blir torsdag 9 november kl 18 på Sue Ellen, Tulegatan 17.

Det var verkligen trevligt senast med många spännande diskussioner och besökare. Testar nu köra något oftare och ser om det finns intresse för det. Konceptet är som vanligt att ett gäng aktieintresserade samlas och snackar investeringar och allt möjligt annat samtidigt som man dricker öl, vin eller något alkoholfritt.

35 platser är bokade och jag hoppas de fylls. Välkommen med din anmälan genom att skriva något i kommentarsfältet.

Tre brödbolag - är något saftigt nog?

Jag gillar basala bolag och i portföljen finns t.ex. mjölk, trapphissar och tejp. Nu är det dags för ett nygammalt tema för er som minns Skåne-Möllan. Dags att frossa i brödbolag! Ett torrt ämne och inte så livat (däremot skivat). Vi tar ändå en en smärre (Skoga)holmgång för att se vem som vinner.

Det som inspirerar till att titta på så här tråkiga bolag är att ocykliska konsumentvaror historiskt är den allra bästa sektorn. Kan man i den sektorn hitta dominerande och växande bolag får man det bästa av två världar - bra sektor och bra bolag. Så nu finns ett Indonesisk, Thailändskt och Franskt bolag i brödkorgen, och vi tittar vilka som klarar dagens "rostning" bäst.

Nippon Indosari
Nippon Indosari (1270 IDR) är en Indonesisk brödjätte som ligger bakom 90 procent (!) av allt fabrikstillverkat bröd i landet. Som en jämförelse är Pågens störst i Sverige med dryga 20 procent. Japansk-klingande namn signalerar kvalitet och känns igen från Daimaru-tejpen som tejpbolaget Ekadharma säljer. Som sig bör har bolaget smått irriterande reklam och en jingel på bästa glassbils-maner.

Några utvalda nyckeltal visar på hög kvalitet i bolaget som räknas som ett globalt smallcap (600m USD). Värderingen av är dock relativt hög, P/E för 2017 ligger på 35 och direktavkastningen på en dryga 1 procent. Till 2019 förväntas P/E gå ner mot 18. Det har att göra med nedtryckt vinst pga tillfälliga (?) problem. Aktien har inte gått något vidare vilket beskrivs i en artikel. Försäljningen har minskat och kostnaderna ökat. Man har drabbats av en bojkott med starka religiösa förtecken.

Caset är ändå ganska enkelt: dominerar man en marknad så stort så följer fördelar i produktion, distribution och reklam. I landet finns en trend att man helt äter mer bröd, särskilt på bekostnad av ris. Att vinsten bromsat in senaste åren beror på problemen men också på att man är nära sin maxkapacitet och bygger 4-5 nya fabriker via nyemmision. De ska växa till fler länder som Filippinerna via ett joint-venture med ett lokalt bolag.

Se en analys av bolaget här (1) samt ännu hellre här (2). Andra analysen är suverän och som ett axplock syns tillväxten i brödsektorn i denna graf. Tolkar det som att den turkosa färgen i mitten till 90% faktiskt är Nippon Indosari. Riskerna gör mig något rädd men zoomar man ut finns ett case.

President Bakery

President Bakery (64 BHT) är Thailands mästerbagare och ligger troligen bakom 30 procent av deras fabrikstillverkade bröd. Mer än Pågens i Sverige alltså. De tycks även ha ett visst nyttighetsfokus på brödsidan, vilket inte är fel eftersom de har ett betydligt onyttigare sortiment i stort. Nyckeltalen visar på medel till hög kvalitet men bolaget tycks inte följas av någon analytiker (900m USD i marketcap men mycket låg free float). P/E ligger på 20 och direktavkastningen på 2,5 procent, så man får kanske inte så mycket "bröd för pengarna", även om de har kvalitet.

Har inte hittat presentationer eller analyser och försäljningstillväxten är i svagaste laget (lyser gult och rött i tabellen). Här finns en artikel om bolaget i närtid. Har bläddrat lite i årsredovisningen och på sid 40 och framåt beskriver konkurrenssituationen och de lyfter fram sitt fokus på kvalitet och teknologi. De lär vara en lågkostnadsproducent med vissa distributionsfördelar. Bolaget är intressant men möjligen något svårare att få grepp om än det första och med lägre marknadsandel.

Eurogerm


Var tvungen att slänga in Eurogerm (28 Euro) för att de påminner om Skåne-Möllan, men med vissa livstecken. Här pratar vi mjöl- och brödförbättring i olika former, och jag fattar hälften. Är inte heller inspirerad till vidare läsning eftersom nyckeltalen inte är så bra. Bolaget är ett äkta microcap men handlas till P/E 23 och till 1.3 % direktavkastning. Handlas är väl att ta i eftersom omsättningen är dålig, vilket inte avskräcker mig men caset ska duga.

Här skulle jag vilja ha bättre siffror (högre kvalitet) i kombination med lägre värdering för att gräva vidare. För den som vill mjöla ner händerna finns den småtråkiga hemsidan här. Bolaget är i alla fall en stabil rackare. Om de bara varit ännu bättre kunde rubriken varit "A hidden Eurogem"

Synpunkter?
Tror du något av bolagen kan vara något? Är de värda djupare analyser? Är mest intresserad av det indonesiska på grund av hög marknadsandel. Ju mer "commodity" en produkt är, desto mer måste man dominera för att få fördelar tänker jag. Och känner du till andra möjliga investeringar inom den småtråkiga bröd-sektorn? Ett annat case är brittiska Greggs.

Har varit inne på mjölk tidigare, vad tror ni förresten är bäst ur investeringssynpunkt, mjölk eller bröd? Spontant är mjölk bättre eftersom det är en mer komplicerad produkt sett till hela processen. Frågan är hur lätt det är att slå ut ett brödbolag med 30% eller 90% av marknaden. Skulle Buffett lyckas om han fick ett antal miljarder?

 Nu vet jag inte om bröd lockar till kommentarer, vi får väl se :-)

Checklista för högutdelare

Jag jobbar med tillväxtbolag och högutdelare och nu är det dags för en checklista för de senare. Vad letar jag efter hos dem? Vad är viktigt?

Grundfrågan är om man ska satsa på mer långsamt växande högutdelare eller snabbare tillväxtbolag. Jag tror att tillväxtbolag över tid ger mer. Tyngdpunkten i portföljen är därför tillväxtbolag men högutdelare kan vara ett bra komplement. De ger kassaflöde, mer motstånd vid en lågkonjunktur och möjligheten att då vikta över till billigare tillväxtbolag. De är ett alternativ till att sitta med en stor kassa och du får en slags riskspridning på "två modeller".

Modellerna krockar något eftersom det inte är svart eller vitt utan mer glidande skalor. En högutdelare kan ha hög tillväxt och det är inget magiskt som händer vid 5% direktavkastning. Men ändå. Jag äger ändå två högutdelare: Northwest Healthcare och Decisive Dividend och vi får testa.

Kraven på högutdelarna

För högutdelare letar jag efter:

Bolag med (1) hög och hållbar utdelning (2) hanterbar skuldsättning (3) ocykliska inslag (4) tillväxtmöjligheter och (5) en ok värdering

Hög och hållbar utdelning

Hög utdelning innebär att direktavkastningen är över 5 %. Annars klassas de inte som högutdelare. Hållbar utdelning innebär bland att:

• De har hyfsat jämn historik 
• Utdelningsandelen är under 100%
• Eventuella prognoser ska inte tala om en sänkning till under 5%

En del av hållbarheten kan vara att insynspersoner äger en stor aktier i bolaget.

Hanterbar skuldsättning
Egentligen en del av hållbar utdelning men frågan är större än så och blir därför en egen punkt. Med för höga skulder riskerar hela bolaget att kollapsa. Jag vill t.ex. inte att debt/equity är för hög. De ska kunna hålla emot i nedgång, för att vara bra komplement till huvudkategorin. Om skulderna är höga kan snarare bolaget drabbas ännu mer av risker.

Vad är då för hög? Varierar från bransch till bransch. Northwest Healthcare har en hög skuldsättning sett till debt/equity men fastigheterna har en "Loan to Value" på ca 50 procent. Visst är det inte kassaskåpssäkert på något sätt (priserna kan gå ner) men hanterbart i mina ögon.

Ocykliska inslag
De ocykliska inslagen är viktiga för att de ska kunna hålla emot vid nedgång. De kan t.ex. bestå av långa kontrakt, för fastighetsaktier. Verksamheten kan vara defensiv, som sjukvård eller konsumentvaror. Viktigt är att det handlar om återkommande intäkter som inte ska försvinna om världen går in i en lågkonjunktur.

Nu äger jag inte Saltängen, men intressant är hur aktien reagerade, eller snarare inte reagerade under Brexit. De var i princip opåverkade när marknaden runtomkring rasade. Den egenskapen är jag ute efter även om jag letar efter det i andra bolag.

Tillväxtmöjligheter
Hög utdelning är fint, men tillväxt, även svag sådan ska inte underskattas. Lyckas bolaget växa utdelningen (via resultatet bakom) brukar en värdefull uppvärdering ske på kursen. Ett bolag som står still tappar också lite jämfört med inflationen. Hellre något lägre direktavkastning och tillväxt i den än än superhög och stillastående.

Fokus här blir på bolagets långsiktiga marknadsposition och marknad. Kan de ta marknadsandelar? Expandera? Sänka kostnader? Finns det potential för tillväxt?  Här är det viktigt att det t.ex. finns en strukturell eller demografisk trend som drivet bolaget och att de är bäst på det de gör.

Jag har svårt att se Saltängen köpa ett centrallager till, eller Delarka gå på offensiva huvudkontorsräder. Dessa bolag, och Bonäsudden, kommer därför inte att ingå i portföljen eftersom de är, och förblir, vad de är. Bolagen är som ett högräntekonto utan tillväxtboost. Jag vill ha ett tillväxtmoment även om utdelningen i sig inte behöver ha växt historiskt (jfr Northwest Healthcare).

Ok värdering
Här kan man titta på pris mot kassaflöde, fritt kassaflöde samt direktavkastning förutsatt att den är hållbar. Massor med faktorer påverkar såklart om det är en rimlig värdering, t.ex. skuldsättning och framtidsförutsättningar. Ett ämne i sig och en viktig faktor att ta hänsyn till.

Synpunkter?
Vad tror du om dessa krav? Vad är viktigt för dig när du letar högutdelare? Har du exempel på bolag som kan passa in? Jag har själv blivit alltmer tveksam till att fylla portföljen med högutdelare, men några stycken tror jag inte är fel att ha, särskilt om de har tillväxt i sig. Vad tycker du?