söndag 30 oktober 2016

Välja bort Large-cap som växer, t.ex. Starbucks?


Jag investerar inte lägre i riktigt stora bolag. Att jag inte gör det beror delvis på de stora talens lag. De andra skälen till att jag gillar mindre bolag finns här. Men som jurist vet jag att varje lag kan ha undantag. Jag tror ändå att den finansiella tyngdlagen drabbar alla bolag. En tyngre sten blir allt svårare att rulla uppför kullen i samma takt.

Jag noterar dock att många duktiga bloggare faktiskt investerar i storbolag som Apple och Starbucks. Att välja bort sega storbolag är en sak, men ska man även välja bort de som växer?

Exempel på bolag som saktar in 
På senare tid finns en del goda exempel på stora bolag som saktar in i sin tillväxt:
  • H&M
  • Novo Nordisk
  • Woolworths
Nu stannar de av av varierande skäl, och bättre exempel kan finnas. Men enkelt uttryckt har H&M det lättare att växa från 100 butiker än från 10 000 butiker, dvs 1 extra eller 100 extra butiker. Novo-Nordiskfallet visar att det kan ske ganska plötsligt eftersom historiken ser väldigt bra ut med en vinsttillväxt på över 20% per år de senaste fem åren.

Men stora bolag som växer då?
Ett knippe amerikanska bolag kan tjäna som goda exempel på bolag som trots storleken inte visar avstannande tendenser. Facebook har växt vinsten med 50% per år senaste åren och Starbucks kring 24% per år. Exempel på bolag är:
  • Starbucks
  • Facebook, 
  • Amazon etc
Jag är ändå inte övertygad att det här är investeringar jag vill göra på lång sikt och går i försiktig polemik med Framtidsinvesteringen och Fundamentalanalysbloggen som äger Starbucks. Min tanke är helt enkelt att det kanske går finfint i 1, 2 eller 5 år till. Men vid någon tidpunkt ökar risken för en H&M eller Novo-Nordisk-effekt där historisk tillväxt blir allt svårare att uppnå. Jag investerar på 10 års sikt och vill då hellre ha en resa uppåt i börslistorna hos bolagen, än att starta från toppen. Det tror jag leder till statistisk motvind, förr eller senare.

Kan digital skalbarhet bryta mönstret?
Nu drog jag alla stora bolag över en kam och förutsätter att det blir trögare och trögare att växa. Kan t.ex. digitaliseringen ställa saker på ända? En modell som bygger på fysiska butiker är bara delvis skalbar. En modell med digitala butiker (Amazon t.ex.) är mycket mer skalbar. Kan sådana faktorer göra att storbolag med digital inriktning inte slår i tillväxttaket lika lätt? Kan digitala bolag med "nätverkeffekt" få ner kostnaden per användare så att just storlek ger lägre kostnader?

Kanske, men jag har ändå svårt att inrikta mig på annat än globalt mid-cap och nedåt. Även om stenen man ska rulla uppför är jämn som ett bowlingklot blir den ändå tyngre genom att större tal ska överträffas. Ju mindre bolag destu bättre, allt annat lika.

En historisk referens, och mycket tveksam sådan, är att det är bättre att investera i "Djingis Khan" medan han framgångsrikt byggde upp sitt rike. Att investera i mer färdiga riken ökar risken för sammanfall, eller i alla fall en mer förvaltande och försiktig inriktning framöver. Och de alla flesta fotbollsspelare blir förr eller senare långsammare i steget och mer skadebenägna.

Hur jag tänker om bolagsstorlek
Tillväxt är lättare att uppnå om du börjar från en lägre nivå. Det tal som nämns i boken 100-baggers är att snittet för 100-dubblarna var 500 miljoner dollar och att ur det perspektivet bör sikta på ett market cap under 1 000 miljoner dollar Själv har jag hittills satt en slags gräns på 10 000 dollar (globalt midcap) men rör mig helst nedåt, Se en lista på bolagsstorlek för svenska bolag här.

Mer och mer är jag en investerare som betonar tillväxt. Som portföljen är nu, och har varit en längre tid, består den av 70% tillväxtbolag och 30% högutdelare. För tillväxtbolagen tror jag storlek är en mycket viktig faktor.

Men frågan är om jag ändå är för hård mot Large-cap. Då tänker jag på dem som växer. Investerar du i storbolag? Och är du rädd för de stora talens lag och Novo-Nordisk-effekter i så fall?

söndag 23 oktober 2016

Samboportföljen - upp till kamp


För ett år sedan skrev jag om Samboportföljen, där jag startade ett sparande. Innehaven var Lundbergs, H&M, Unilever och JNJ med 25% var. Nu kommer jag köra ett annat och mer tävlingsinriktat upplägg. Jag mot Didner & Gerge!

Man kan ifrågasätta förändringen men själv har jag mer och mer blivit inriktad på mindre bolag av hög kvalitet medan sambon satt kvar med storbolag. Det kändes lite schizofrent. Jag har därför tagit ena halvan portföljen och placerat med min filosofi. På andra sidan av ringen står Didner & Gerge small & microcap och Didner & Gerge Småbolag.

Det här tycker jag är himla kul eftersom det blir ett tävlingsmoment och en köksbordssnackis! Kampen har pågått sedan början av oktober och extra roligt är att jag tagit ledningen. Det ska väl nämnas att hennes tjänstepension och PPM inte placeras i småbolag så det finns en balans mellan stora och små bolag.

De två olika portföljerna
Den portfölj som består av fonder, och som jag ska försöka slå är:
  • Didner & Gerge small & Microcap (2/3)
  • Didner & Gerge småbolag (1/3)
Mot en best of eller snarare least exotic av min portfölj som jag förvaltar. För tillfället en Sverige/Kanadaportfölj:
  • eWork
  • Vitec
  • Northwest Healthcare (CA)
  • Savaria (CA)
  • Bolag x (CA, ska skriva om det)
En detalj är att sparandet sker i två olika depåer (ISK och Kapitalförsäkring) med samma startkapital och månadssparande. Jag har min portfölj i kapitalförsäkring, för smidighets skull pga utländska innehav. Då har jag en nackdel i form av att skatten dras direkt där till skillnad från i deklarationen på ISK. För jämförbarheten ska man därför pytsa in en extra summa i Kapitalförsäkringen motsvarande skatten.

Vad är poängen?
Det här blir en tävling som är långsiktigare än aktie-SM. Lite läskigt blir det eftersom jag på kronan kan se vem som gör ett "bättre jobb" med samma summa och de är tuffa motståndare. Fonddelen sköts automatiskt medan jag för den andra är "fondförvaltare" och ska placera efter bästa förmåga.

Jag tvingas fokusera och förvalta med andra förutsättningar än annars. Förhoppningsvis tycker min sambo också det är kul, såklart något beroende på utvecklingen. Antingen så blir hon sur på mig eller på Didner & Gerge men så länge hon inte lämnar mig för en skickligare fondförvaltare så är allt ok :-) Mer realistiskt så kan det bli en jobbig redovisning om jag underpresterar rejält.

Vad tror ni om detta upplägg? Och vem skulle ni satsa pengar på? Min sambo satsar på båda och det ska bli spännande att se vilken som är den bättre hälften :)

söndag 16 oktober 2016

Depåtyp för utlandshandel


Möjligheterna till exotisk utlandshandel har försämrats under sista året. Numera är bara vanlig depå möjlig. Det är lite märkligt att investeringsmöjligheterna över tid försämras, men jag antar att det har sina förklaringar. Med exotisk menar jag förresten marknader utanför Norden, EU och USA/Kanada.

Vän av ordning, och vän av "home-bias" kan undra varför man ska ge sig ut på så långväga resor. Mitt svar är: Kolla in Famous Brands, Matahari Department Store och Bellamy's Organic. Och säg sedan att du inte vill äga åtminstone något av dem. Och Sverige står för 1% av det globala börsvärdet. Men visst kommer man en bra bit med Norden, EU och USA/Kanada också.

Exotiskt inte längre möjligt i Kapitalförsäkring eller ISK  
För exotisk handel har möjligheten att köpa i kapitalförsäkring stängts där det var möjligt. Nu har möjligheten också försvunnit i ISK, i alla fall hos Avanza men antagligen också hos Nordnet och de flesta andra aktörerna*. Se t,ex, Avanzas placeringsreglemente för ISK och för Kapitalförsäkring.

Största försämringen är givetvis redan gjord när kapitalförsäkringen begränsades. I en kapitalförsäkring går det ju att få tillbaka mer än 500 kr i källskatt. Administrationen är också smidig när landet tar ut mer skatt än de normala 15% källskatt, eftersom banken kan fixa den hanteringen, i alla fall Avanza och Nordnet om jag förstått saken rätt.

*Exotisk utlandshandel i ISK fungerar visserligen hos Degiro. Och de klarar extra marknader som Austraien, Hong-Kong, Japan och Singapore. Men jag har ännu inte vågat investera hos dem, vilket är ett särskilt ämne och ett inlägg för sig.

I vilken depå gör jag nyköp då?
För svenska aktier är det ISK som gäller. och för utländska aktier Kapitalförsäkring. När de överlappar varandra väljer jag alltid Kapitalförsäkring. Det här kan även så rutinerade och kunniga herrar som Linnala/Frick gå bort sig på så det är värt att upprepa!

Så här placerar jag efter region:
  • Sverige: ISK
  • Norden: Kapitalförsäkring
  • Europa: Kapitalförsäkring. Är osäker på om alla mindre länder fungerar.
  • USA/Kanada: Kapitalförsäkring. ADR-er kan vara ett alternativ. OTC-funkar bara i depå.
  • Exotiska länder: Vanlig depå.
De marknader som går att handla på, i alla fall via Avanza, är: Australien, Brasilien, Filippinerna, Hong-Kong, Indonesien, Japan, Malaysia, Nya Zeeland, Singapore, Sydafrika, Thailand och Turkiet. Men nu alltså i vanlig depå.

Är vanlig depå så dålig?
Nackdelar med depå
  • 30% reavinstskatt
  • 30% skatt på utdelningar (även om utländsk källskatt skulle vara 0%) 
  • Egen kontakt med utländsk myndighet om de drar mer än sina normala 15% 
  • Deklaration vid försäljningar
Fördelar med depå
  • Gratis innehav
  • Courtaget, ofta högt, räknas in i inköpspriset
  • Du kan använda schablonmetoden
  • Sänks kapitalskatten på sikt?
Effekten blir att exotiska högutdelare går bort pga hög skatt på utdelningen. Men om man satsar på de 10-dubblare jag pratar om i tidigare inlägg så behöver det inte bli så illa. Utdelningen är lägre och för en mångdubblare kan du använda schablonmetoden på reavinst. Om du ska bygga upp överskott av kapital för att komma förbi "max 500 kr tillbaka" i källskatt är det inte helt dumt att få in utdelningen på vanlig depå. Och på sikt kan kanske lägre kapitalskatt eller flytt till ISK bli möjligt.

Efter kontakt med Skatteverket har jag fått svar att återbetalningen av utländsk källskatt ska ske på samma sätt som i ISK. Det går då med automatik upp till 500 kr där det finns ett tak (om du har underskott av kapital).

Och några ord om långsiktighet
Mentalt är det kanske lättare att hålla i exotiska aktier på en vanlig depå. För exotiska aktier i depå blir det telefonsamtal, högt courtage, deklaration och reavinst. Inlåsningseffekterna kan mentalt vara bra om du bara väljer rätt bolag från början.

En extremt långsiktig sak är att innehaven i depå och ISK kan gå i arv till skillnad från Kapitalförsäkring. Kanske kommer dina framtida (barn)barnsbarn retroaktivt och indirekt att tacka dig för att du en gång köpte aktier i något okänt sydafrikanskt bolag. Eller kanske inte. Jag är i alla fall rätt säker på att den viktigaste frågan inte var om du köpte i vanlig depå eller inte.

Vad säger du? Synpunkter? Och är det dumt att handla exotiskt i depå? Och visst kör du svenskt i ISK och utländskt i kapitalförsäkring, när det går.

söndag 9 oktober 2016

Fonder jag bevakar - del 1


Att inspireras av andra bloggare och kommentarsfältet är klokt. Jag tror också man kan ta input av alla fonder som finns där ute. Jag gillar särskilt de som har en genomtänkt strategi, fokuserad portfölj och som verkligen slår index. Här är en genomgång av några fonder som försöker göra samma sak som jag, dvs satsa långsiktigt och globalt på medelstora till mindre bolag.

Man måste vara skeptisk mot slentrianmässiga påståenden som att "vi söker bolag med starka konkurrensfördelar...". Jfr med en fond som sitter på innehav i Odd Molly, HiQ och Tethys Oil. Då räddar det inte situationen att de också äger Vitec.

Det bästa kan vara när man köper bolag som fonderna inte hittat. Men å andra sidan är det en extra "check" att köpa bolag där kvalitetsfonder köpt in sig. Och fonderna jag kommer ta upp kollar generellt på lite mindre bolag.

Arisaig Partners
Arisaig Partners påverkas mycket av även om jag bara äger ett (!) av deras innehav. Hittade dem via deras ägande i Famous Brands. De satsar egentligen på stora och mellanstora bolag men deras filosofi är så klockren: bara investera i det som man kan konsumera (äta, dricka, ha på sig etc) och deras tyngdpunkt är Emerging markets.

De en flaggskeppsfond, Asia Consumer fund men även Afrika, Latinamerika, och en global. Samtliga är intressanta. Missa inte månadsrapporterna där de resonerar om bolag och branschförändringar inom livsmedel, e-handel, hållbarhet m.m. De har t.ex. besökt H&M för några år sedan och var inte imponerade utan gillade Inditex affärsmodell mer. Bara en sån sak ger perspektiv.

Innehav som jag äger: Famous Brands
Intressanta innehav: Diverse Unilever-bolag och medelstora konsumentbolag i Asien bland annat.

Ennismore European Smaller Companies
Ennismore har precis rätt strategi med underanalyserade small-caps, främst i Europa. Rejäl överavkastning mot index, stängd fond, och de väljer ofta bolag med konkurrensfördelar och utdelning. Hittade dem genom deras ägande i Somero (men de minskade nyligen). Följer deras månadsbrev om inte slaviskt så med stort intresse.

Innehav som jag äger: Somero (om de inte sålt allt)
Intressanta innehav: Många - rätt fokus!

Didner Gerge Small- and Microcap
Didner & Gerge-gänget brukar veta vad de gör. Har faktiskt gjort en Börspodden-härmning och investerat till barnen i denna fond. Väldigt många intressanta innehav och de har en filosofi jag tror på. Plockar man in någon/några av deras ca 40 bolag i portföljen får man en smidig bevakning av bolaget och en second-opinion.Har en tanke att gå igenom deras innehav och se varför, eller varför inte, jag själv vill köpa dem.

Didner & Gerge har även lanserat en US-Small and Microcap. Ska kika in den men 10 största innehav finns på webbplatsen.

Innehav som jag äger: 0 (troligen)
Intressanta innehav: Många - rätt fokus. Notera att de t.ex. äger Kopparbergs och Bahnhof.

Synpunkter?
De här tre tycker jag är obligatorisk läsning, utifrån min egen investeringsfilosofi. Har ett gäng andra fonder jag också följer så håll utkik efter fler delar i den här serien.

Vilka fonder brukar du följa?

söndag 2 oktober 2016

Fromageries Bel - välkända franska ostar


Aktie: Fromageries Bel
Notering: Frankrike, Ticker FBEL:PAR
Kurs: 504 Euro 
Direktavkastning: 1,8 procent 
Courtage: 100 kr och uppåt
Market Cap: 2 miljarder dollar (tror jag) 
Elektronisk handel: Nej, telefonorder

Det här är ett bolag som alla småbarnsföräldrar och ost-smaskare känner till. I min lilla familj är de favoritmellanmål för såväl en treåring, en femåring och ibland en 40-åring. Ringer det några små klockor om jag säger Babybel? De har också andra varumärken som Den skrattande kon och Cantadou. Sammantaget är de världsledande på framförallt mini-ostar.

Bolaget är ett noterat i Frankrike, vilket troligen inte alltför många har noterat. På grund av högt nominellt pris (500 Euro), telefonorder och dålig omsättning är det småbökigt att köpa. Jag har inte gjort det än, men är lite sugen. Ett eventuellt samgående mig dock tveksam, mer om det sedan!

Länk till webbplatsen, financial times och 4-traders samt deras nordiska webbplats för produkterna.

Checklistan

1. Funnits i 10 år och delat ut de senaste 2 åren
Grundat 1865 och har en gedigen historia, se bolagets sida.

2. Utdelningsväxare eller högutdelare?
Stabil utdelningsväxare men en direktavkastning under två procent.

3. Enkel verksamhet som man förstår sig på och gillar
Verkligen, i alla fall den nuvarande ost-delen. Nyttiga ostar och starka varumärken. Konsumentvaror är också en riktigt bra bransch.

4. Starka konkurrensfördelar, gärna en "vallgrav"
Bolaget i dess nuvarande form har starka konkurrensfördelar i form av starka varumärken. Babybel och Skrattande kon finns väl inte heller någon direkt motsvarighet till i butikerna. Med tanke på storleken bör de ha inköps/distribitions/tillverkningsfördelar mot andra ostleverantörer.

Frågan är om butikerna skulle kunna göra någon egen variant av dessa produkter? Jag är tveksam eftersom det blir för "billigt" och inte smakar som det ska. Jag kan t.ex. inte tänka mig att Eldoradosnickersen är så lyckad jämfört med en äkta Snickers och att samma sak gäller här. Dessutom krävs det väl vissa (special)maskiner och att man inte gör patentintrång och liknande.

Siffrorna ger inte vid handen att konkurrensfördelarna är så starka och ROE brukar ligga någonstans mellan 10-15 procent. Däremot finns det antagligen en moat i praktiken.

5. Måttlig skuldsättning
Debt/equity på 45% är inte jättelågt, och beroende på hur det blir med förvärvet antar jag att det kan stiga.

6. Pålitlig ledning med egna innehav
Några ostfamiljer och ostpersoner står bakom bolaget, som jag uppfattar som något av ett familjeföretag, utan att ha grävt närmare.

7. Tillväxtmöjligheter
De säljer över hela världen och har något nyttigt, roligt och ovanligt. Det här borde kunna slå lite överallt.

Några ord ett förväntat köp 
De för samtal om att köpa upp något som kallas MOM Group. Sammangående motiveras med följande ord: "The deal would enable Bel and MOM to fashion together a major global player in the healthy snacks segment, founded on strong and innovative brands, and very highly complementary product ranges and territories."

Det är lite rörigt att få fram gruppens hemsida men produkterna lär framförallt bestå av:
Min invändning är att den tydliga nyttighetsfaktorn och unika i ostarna späds ut ganska rejält. Jag ser inte hur det här gör Fromageries Bel starkare än tidigare. Ok, sylt, marmelad och dessertost går ihop. Och äppelpuregrejerna är liksom ostarna snacks. Men vilka synergier uppnår man? Säljer man dessa tillsammans, blir distributionen billigare, eller är det bara diversifiering som gäller? Diversifiering för sakens skull brukar inte vara ett framgångsrecept! Ostarna är det unika och svårkopierade!

Nej, jag hade hellre sett att de i så fall köpte upp något annat ostbolag. Ännu hellre att de satsat på fler ostsorter själva med sina varumärken som grund. När det gäller fruktprodukter tror jag att ett simpelt äpple är bäst som snack (inte lika energirikt) och efterrätterna ser rejält onyttiga ut. Man skulle nog tom behöva lite bergsklättring om man smäller i sig Mount Blanc-produkterna.

Värdering och summering
P/E på 19 och direktavkastning på ca 1,8 procent. Prognoser framåt har jag inte lyckats hitta. Vinsten har växt med 10% per år senaste fem åren och utdelningen några procent lägre. Min uppfattning är att det inte är något kap men inte heller så dyrt om man beaktar de starka varumärkena.

Jag var först ganska lockad att börja köpa in bolaget och det har varit på bevakning en längre tid. Men det förväntade förvärvet gör mig nu tveksam eftersom jag inte förstår hur ledningen tänker. Utesluter inte köp utan är väldigt nyfiken på synpunkter. Är det här något du lockas av? Och kan du se någon logik i affären?