Försäljningar och lärdomar under åren

Genom åren har det blivit en del försäljningar, och man kan ifrågasätta om de tillfört något värde. Tänkte därför gå igenom ett antal för att se efter, och dessutom plocka med mig lärdomar. Inspiration till inlägget kommer från Gannon on Investing som konstaterade att hans försäljningar inte gav något mervärde. Istället för att sälja ett innehav helt så kommer han skala ner i samtliga istället.

Låt oss också se på mina försäljningar och eventuella lärdomar! Favoritorsaken till en försäljning är att sälja på grund av för dålig tillväxt eller ändrad strategi även om riktiga felköp också finns där. I vissa fall har jag sålt för att konkurrensfördelarna minskat över tid

8990 Holdings
Orsak: Blev rädd för problem med finanserna och redovisningen. Rätt att sälja? Ja, och borde inte köpt från början utan fokuserat mer på kassaflödet. Aktien har kollapsat efter försäljningen, vilket i någon mening känns bra.

Lärdom: Håll dig inte så långt ute på riskskalan. Man bör undvika skuldsatta exotiska bolag som ännu inte fått snurr på kassaflödena, oavsett vilka superfonder som är där. Och vid minsta indikation på att något kan vara sisådär med bokföringen: Sälj direkt!

Blackmores
Orsak: Ifrågasatte att konkurrensfördelarna var tillräckligt starka. Rätt att sälja? Nej, eller i alla fall usel timing. Kursen är 2-3 gånger högre idag och var 7-8 gånger högre ett tag då den höjdes till skyarna av det australiensiska investerarkollektivet.

Lärdom: Små bolag inom konsumentvaror som tillfälligt går trögt men har ett nyttighetsfokus kan rusa om de blir populära. Jag sålde innan de blev populära. Däremot kan tesen att de inte har en stark "moat" varit riktig. A2 Milk är bättre bolag som jag hellre vill äga.

Johnson & Johnson
Orsak: Skifte mot mindre bolag (om jag minns rätt). Rätt att sälja? Nja, det är ett ruskigt fint bolag och de har varit precis så pålitliga som jag önskade. Sen tror jag generellt man tjänar mer på mindre kända bolag och det här är "top of mind" bland gemene man till och med. Men inte dåligt för det!

Lärdom: Även stora välkända bolag kan gå bra :-)

MTN Group

Orsak: Dålig tillväxt pga tidigare jättebot och rädsla för nya jätteböter. Var det rätt att sälja? Ja, och inget roligt att läsa mina positiva tongångar i efterhand. För att citera valfri politiker "Jag har varit naiv". Men politikern skulle sagt "Vi har varit naiva" för att det ska låta bättre. Bolaget var i alla fall naivt genom att inte ta Nigerianska risker på större allvar. Kursen är i trakterna av där jag sålde.

Lärdom: Telekom är inte låg risk trots stabila intäkter och naturlig tillväxt från lägre nivåer än i väst. Large-cap och stort innehav i respekterade fonder kan ändå sluta med smärre katastrof. Kombinationen av riskfylld bransch och riskfyllda länder blev för hög. Jag kommer undvika Nigeria, eller i alla fall vara extremt noga om jag investerar i bolag som gör affärer där. Famous Brands har verksamhet i Nigeria, men enbart en liten del.

Premier Marketing
Orsak: För svag försäljningstillväxt, att jag hittat bättre case, samt ett skifte från högutdelare till tillväxtbolag. Rätt att sälja? Det vete tusan. Visst gick jag ganska mycket plus om man tar hänsyn till utdelningarna men detta bolag är och förblir en högkvalitativ högutdelare. Ocykliska konsumentvaror med hög marknadsandel: I like, Men tillväxten är verkligen i svagaste laget.

Lärsom: Bolag med dålig sales-tillväxt kan fortsätta uppvärderas, inte givet att sälja bara pga det.

Ridley
Orsak: Sålde eftersom jag inte gillade förändringen där de sålde salt-delen, att nyckeltalen inte var tillräckligt bra samt att utdelningen sjönk. Rätt att sälja? Nja, djurfoder och djuråtervinningsbolaget (!) är faktiskt en australiensisk pärla. Kursen har också gått väldigt bra efter försäljningen. Bortsett från hållbarhetsaspekten (stödindustri till industriell djuruppfödning) är de inte alls dumma, En megatrend finns i att uppfödning av djur kommer att ske på mindre yta med högkvalitativt djurfoder. Att djur återvinns är högst otrevligt att tänka på men hållbart i sig. Till sist är bolaget finare än nyckeltalen indikerar eftersom marktillgångarna håller ner avkastningen på egna kapitalet.

Lärdom: Små och tråkiga bolag är en rolig kombo. Ångrar att jag inte behöll det här bolaget istället för Woolworths. Och kanske är de en kandidat nu igen. Inget hindrar att jag köper in det igen!

Saltängen
Orsak: Jag blev till slut alltför rädd för ICA-risken och kunde inte motivera en så pass hög andel som huvudportföljen kräver. Droppen var inläsningen av jämna-golv-bolaget Somero och att helautomatiserade nya lager byggs av ICA på annat håll. Någon gång, extremt oklart när och om. kanske ICA bygger nytt och det störde nattsömnen. Vem vill förresten drömma mardrömmar om ICA:s centrallager :-)

Rätt beslut? Inte kursmässigt, bolaget är ju extremt ocykliskt och Brexit märktes knappt av. Men att ens påstå att de är ett av världens 15 bästa eller mest lovande bolag, det kan jag inte! Den är ju i praktiken en börsnoterad lada ute på landet (som någon antytt). Men oj vilken stabil lada, hittills. Northwest får vara det stabila högräntekontot i portföljen.

Lärdom: Lågt omsatta ocykliska bolag kan passera Brexit-stormar oberörda.

Skånemöllan
Orsak: Besvikelse på utebliven tillväxt. Rätt beslut? Ja, bolaget har också stått och stampat. En del saker var jag rätt ute i. Här fanns ett embryo till att hitta bolag som går under radarn. Men bolagen måste ha högre kvalitet (en riktig moat) och framförallt bättre tillväxt. De saknar tillväxtstrategi men värderas som om de var ett tillväxtbolag. Ett ledningsbyte är det enda som skulle få mig att titta på denna rätt högteknologiska lada på landet.

Woolworths
Orsak: Sålde eftersom jag trodde de skulle fortsätta tappa mot Aldi/Lidl. Rätt beslut? Ja, och det är störande att jag inte såg att det som precis hänt i UK upprepades i Australien. Jag var också, mycket dumt nog, mer förtjust i denna aktie än i ICA. Visserligen var ICA inne i sin märkliga Hakon-invest-tid men ändå. Uselt och underkänt alla dagar i veckan.

Lärdom: Retail är, liksom det mesta annat, svårt. Man ska alltid se upp för tyskarna (Aldi och Lidl). Även starka retailbolag kan drabbas och vem vet om ICA och Axfood står på tur? Jag borde sålt tidigare när trenden i tappade marknadsandelar fanns där i flera kvartal. Och såklart borde jag inte köpt från början, vilket gäller de flesta bolagen på listan.

Österrikiska Posten

Orsak: Sålde Österrikiska posten pga hög värdering. Rätt beslut? Ja, med facit i hand riktigt, men jag måste säga att jag fortfarande gillar en del med bolaget. Extremt tråkigt och till skillnad från Postnord ett välskött bolag. Logistik och paket har en ljus framtid. Jag tror dock man tjänar mer på bolag som har en naturlig tillväxt i sig och de här är enbart en högutdelare.

Summering
Helt otajmade har försäljningarna inte varit och det är bara 1-2 bolag som jag önskar att jag fortfarande äger. Lista visar att jag har fel många gånger, vilket i och för sig är fullt naturligt.

Premier Marketing och Ridley är bra bolag och de skulle kunna platsa även idag, särskilt med fler bolag i portföljen. Ridley saknar jag till viss del, kanske för att de är det ultimata tråkbolaget alla kategorier. Foder och djuråtervinning är brutalt ohett och det ska mycket till för att imponera på tillresta analytiker som snarare håller för näsan (och ögonen). Peter Lynch hade älskat bolaget :-)

Vad har du lärt dig av dina försäljningar? Är det någon försäljning du ångrar särskilt, eller något köp?

När ska man sälja ett bolag?

Tänkte gå igenom några skäl till att sälja en aktie. Har snickrat på inlägget ett tag och Lundaluppens fina inlägg har aktualiserat den ständigt aktuella frågan. Man kan ha hur många skäl som helst, såväl äkta som falska. Ett exempel på en väldigt genomtänkt strategi där man tar hänsyn till kvalitet, värde och momentum i företagets resultat är den som Grandeur Peak har, se sid 20.

Så här resonerar jag om några vanliga orsaker:

1. Kursen har gått ner?
Inte ett argument i sig, men ofta fortsätter förlorare att vara förlorare... går man på rent momentum i kursen kan det vara smart att tillämpa den strategin. Jag är mer inne på att titta på värdet, och om resultatet är oförändrat men kursen lägre så finns mer värde i bolaget. Trenden i bolaget, inte kursen, är det jag tittar på.Nej säger jag.

Mitt svar: Nej, inte i sig. Tittar inte på kurs-momentum.

2. Sämre försäljning och resultat?
Ofta är det orsaken till att kursen går ner, men inte alltid. Kan vara att försäljningen eller resultatet går sämre än innan. Då måste man sälja om man tror att de inte kommer lyckas återhämta sig. Kärnfrågan är om det är tillfälligt eller strukturellt. Tex att konceptet faktiskt inte funkar längre.

Ett hack på tillväxtkurvan kan tillåtas... men inte i kombination med en allmän tveksamhet. Försämras konkurrensfördelarna och kommer nya aktörer in på marknaden? Man måste bestämma sig: Tror man på bolagets framtid? Skulle jag köpt det idag? Finns ett momentum i bolagets resultat? Konkurrensfördelarna ska vara intakta och man ska tro att tillväxten kommer tillbaka.

Mitt svar: Ja, men bara om det förändrar din syn på bolaget och är strukturellt. Jag tittar på företagets momentum i resultat och försäljning.

3. De är övervärderade?
A2 har rusat, är det ett skäl att sälja. Nej, men om inte försäljnings och vinstförutsättningar har lyfts så riskerar de att vara övervärderade. Jag har svårt att sälja på denna grund även om jag ofta blir sugen på det. Ja om väldigt övervärderade blir mitt svar, men det är lika diffust som det låter. Man kan gärna snegla på ledningens agerande, om de säljer kan det få bägaren att tippa över.

Mitt svar: Ja, men bara om väldigt övervärderade.

4. Något kan vara skumt med bokföringen?
Ja, då ska man sälja direkt om något fiffel/fuffens eller oklarheter av modell ej obetydligt.

Mitt svar: Ja, alltid.

5. Tappat förtroende för ledningen?
Kan t.ex. vara hög kompensation eller att de köper något utanför sitt kärnområde, eller agerar allmänt märkligt. Funderade faktiskt på Savarias intåg på lyftar och sjukhussängar/madrasser. Börjar de växa utanför sitt kärnområde? Nej inte i det fallet, särskilt om man kollar Handicares prospekt. Man får ge ledningen chansen, men om det blir något av "imperiebyggande" och konstiga förvärv istället för aktieägarvärde då blir det sälj. Man måste ha samma bild som ledningen.

Mitt svar: Ja, och borde vara mer observant på felsteg.

6. Bolaget blir för stort och välkänt?
Alla tänker inte så, men jag vill helst inte äga Large-cap. Ett trevligt problem som kan hända i bolag som rusar på över längre tid, Jag investerar i små bolag, och i takt med att de växer kommer de att klättra i listorna. Ska jag sälja när de når globalt Large-cap? Mid cap? Eller bevakas av fler än 10 analytiker? Inte helt lätt och jag har faktiskt inte bestämt mig.

Mitt svar: Ett positivt problem, tar ställning sen :-)

7. Du har hittat ett bättre case?
Ja, i och för sig. Om det är bolag 10 i portföljen och du hittar ett 11:e som är bättre, så varför inte byta ut? Här blir det en tidsaspekt att varje bolag kräver inläsning och bevakning så det ska vara mer än marginellt bättre bolag och potential.

Mitt svar: Ja, men man får vara försiktig och nya caset ska vara tydligt bättre.

Synpunkter?
En intressant iakttagelse är att bloggkommentatorn Lars i senaste portföljuppdateringen tyckte jag skulle sälja Matahari och Famous Brands, som underpresterat. Gissa vad: De har fortsatt underprestera! Kanske kan det vara så enkelt att man säljer de bolag som inte presterar (Oj vad jag låter som Kavastu här förresten, tänk Gustavs Trender 0.1). Men då tycker jag det handlar om verksamheten och inte alls om kursen, även om de ibland eller till och med ofta hänger ihop.

När säljer du en aktie? Vad är rätt skäl enligt dig?

Aktiepub 9 november

Nästa aktiepub blir torsdag 9 november kl 18 på Sue Ellen, Tulegatan 17.

Det var verkligen trevligt senast med många spännande diskussioner och besökare. Testar nu köra något oftare och ser om det finns intresse för det. Konceptet är som vanligt att ett gäng aktieintresserade samlas och snackar investeringar och allt möjligt annat samtidigt som man dricker öl, vin eller något alkoholfritt.

35 platser är bokade och jag hoppas de fylls. Välkommen med din anmälan genom att skriva något i kommentarsfältet.

Tre brödbolag - är något saftigt nog?

Jag gillar basala bolag och i portföljen finns t.ex. mjölk, trapphissar och tejp. Nu är det dags för ett nygammalt tema för er som minns Skåne-Möllan. Dags att frossa i brödbolag! Ett torrt ämne och inte så livat (däremot skivat). Vi tar ändå en en smärre (Skoga)holmgång för att se vem som vinner.

Det som inspirerar till att titta på så här tråkiga bolag är att ocykliska konsumentvaror historiskt är den allra bästa sektorn. Kan man i den sektorn hitta dominerande och växande bolag får man det bästa av två världar - bra sektor och bra bolag. Så nu finns ett Indonesisk, Thailändskt och Franskt bolag i brödkorgen, och vi tittar vilka som klarar dagens "rostning" bäst.

Nippon Indosari
Nippon Indosari (1270 IDR) är en Indonesisk brödjätte som ligger bakom 90 procent (!) av allt fabrikstillverkat bröd i landet. Som en jämförelse är Pågens störst i Sverige med dryga 20 procent. Japansk-klingande namn signalerar kvalitet och känns igen från Daimaru-tejpen som tejpbolaget Ekadharma säljer. Som sig bör har bolaget smått irriterande reklam och en jingel på bästa glassbils-maner.

Några utvalda nyckeltal visar på hög kvalitet i bolaget som räknas som ett globalt smallcap (600m USD). Värderingen av är dock relativt hög, P/E för 2017 ligger på 35 och direktavkastningen på en dryga 1 procent. Till 2019 förväntas P/E gå ner mot 18. Det har att göra med nedtryckt vinst pga tillfälliga (?) problem. Aktien har inte gått något vidare vilket beskrivs i en artikel. Försäljningen har minskat och kostnaderna ökat. Man har drabbats av en bojkott med starka religiösa förtecken.

Caset är ändå ganska enkelt: dominerar man en marknad så stort så följer fördelar i produktion, distribution och reklam. I landet finns en trend att man helt äter mer bröd, särskilt på bekostnad av ris. Att vinsten bromsat in senaste åren beror på problemen men också på att man är nära sin maxkapacitet och bygger 4-5 nya fabriker via nyemmision. De ska växa till fler länder som Filippinerna via ett joint-venture med ett lokalt bolag.

Se en analys av bolaget här (1) samt ännu hellre här (2). Andra analysen är suverän och som ett axplock syns tillväxten i brödsektorn i denna graf. Tolkar det som att den turkosa färgen i mitten till 90% faktiskt är Nippon Indosari. Riskerna gör mig något rädd men zoomar man ut finns ett case.

President Bakery

President Bakery (64 BHT) är Thailands mästerbagare och ligger troligen bakom 30 procent av deras fabrikstillverkade bröd. Mer än Pågens i Sverige alltså. De tycks även ha ett visst nyttighetsfokus på brödsidan, vilket inte är fel eftersom de har ett betydligt onyttigare sortiment i stort. Nyckeltalen visar på medel till hög kvalitet men bolaget tycks inte följas av någon analytiker (900m USD i marketcap men mycket låg free float). P/E ligger på 20 och direktavkastningen på 2,5 procent, så man får kanske inte så mycket "bröd för pengarna", även om de har kvalitet.

Har inte hittat presentationer eller analyser och försäljningstillväxten är i svagaste laget (lyser gult och rött i tabellen). Här finns en artikel om bolaget i närtid. Har bläddrat lite i årsredovisningen och på sid 40 och framåt beskriver konkurrenssituationen och de lyfter fram sitt fokus på kvalitet och teknologi. De lär vara en lågkostnadsproducent med vissa distributionsfördelar. Bolaget är intressant men möjligen något svårare att få grepp om än det första och med lägre marknadsandel.

Eurogerm


Var tvungen att slänga in Eurogerm (28 Euro) för att de påminner om Skåne-Möllan, men med vissa livstecken. Här pratar vi mjöl- och brödförbättring i olika former, och jag fattar hälften. Är inte heller inspirerad till vidare läsning eftersom nyckeltalen inte är så bra. Bolaget är ett äkta microcap men handlas till P/E 23 och till 1.3 % direktavkastning. Handlas är väl att ta i eftersom omsättningen är dålig, vilket inte avskräcker mig men caset ska duga.

Här skulle jag vilja ha bättre siffror (högre kvalitet) i kombination med lägre värdering för att gräva vidare. För den som vill mjöla ner händerna finns den småtråkiga hemsidan här. Bolaget är i alla fall en stabil rackare. Om de bara varit ännu bättre kunde rubriken varit "A hidden Eurogem"

Synpunkter?
Tror du något av bolagen kan vara något? Är de värda djupare analyser? Är mest intresserad av det indonesiska på grund av hög marknadsandel. Ju mer "commodity" en produkt är, desto mer måste man dominera för att få fördelar tänker jag. Och känner du till andra möjliga investeringar inom den småtråkiga bröd-sektorn? Ett annat case är brittiska Greggs.

Har varit inne på mjölk tidigare, vad tror ni förresten är bäst ur investeringssynpunkt, mjölk eller bröd? Spontant är mjölk bättre eftersom det är en mer komplicerad produkt sett till hela processen. Frågan är hur lätt det är att slå ut ett brödbolag med 30% eller 90% av marknaden. Skulle Buffett lyckas om han fick ett antal miljarder?

 Nu vet jag inte om bröd lockar till kommentarer, vi får väl se :-)

Checklista för högutdelare

Jag jobbar med tillväxtbolag och högutdelare och nu är det dags för en checklista för de senare. Vad letar jag efter hos dem? Vad är viktigt?

Grundfrågan är om man ska satsa på mer långsamt växande högutdelare eller snabbare tillväxtbolag. Jag tror att tillväxtbolag över tid ger mer. Tyngdpunkten i portföljen är därför tillväxtbolag men högutdelare kan vara ett bra komplement. De ger kassaflöde, mer motstånd vid en lågkonjunktur och möjligheten att då vikta över till billigare tillväxtbolag. De är ett alternativ till att sitta med en stor kassa och du får en slags riskspridning på "två modeller".

Modellerna krockar något eftersom det inte är svart eller vitt utan mer glidande skalor. En högutdelare kan ha hög tillväxt och det är inget magiskt som händer vid 5% direktavkastning. Men ändå. Jag äger ändå två högutdelare: Northwest Healthcare och Decisive Dividend och vi får testa.

Kraven på högutdelarna

För högutdelare letar jag efter:

Bolag med (1) hög och hållbar utdelning (2) hanterbar skuldsättning (3) ocykliska inslag (4) tillväxtmöjligheter och (5) en ok värdering

Hög och hållbar utdelning

Hög utdelning innebär att direktavkastningen är över 5 %. Annars klassas de inte som högutdelare. Hållbar utdelning innebär bland att:

• De har hyfsat jämn historik 
• Utdelningsandelen är under 100%
• Eventuella prognoser ska inte tala om en sänkning till under 5%

En del av hållbarheten kan vara att insynspersoner äger en stor aktier i bolaget.

Hanterbar skuldsättning
Egentligen en del av hållbar utdelning men frågan är större än så och blir därför en egen punkt. Med för höga skulder riskerar hela bolaget att kollapsa. Jag vill t.ex. inte att debt/equity är för hög. De ska kunna hålla emot i nedgång, för att vara bra komplement till huvudkategorin. Om skulderna är höga kan snarare bolaget drabbas ännu mer av risker.

Vad är då för hög? Varierar från bransch till bransch. Northwest Healthcare har en hög skuldsättning sett till debt/equity men fastigheterna har en "Loan to Value" på ca 50 procent. Visst är det inte kassaskåpssäkert på något sätt (priserna kan gå ner) men hanterbart i mina ögon.

Ocykliska inslag
De ocykliska inslagen är viktiga för att de ska kunna hålla emot vid nedgång. De kan t.ex. bestå av långa kontrakt, för fastighetsaktier. Verksamheten kan vara defensiv, som sjukvård eller konsumentvaror. Viktigt är att det handlar om återkommande intäkter som inte ska försvinna om världen går in i en lågkonjunktur.

Nu äger jag inte Saltängen, men intressant är hur aktien reagerade, eller snarare inte reagerade under Brexit. De var i princip opåverkade när marknaden runtomkring rasade. Den egenskapen är jag ute efter även om jag letar efter det i andra bolag.

Tillväxtmöjligheter
Hög utdelning är fint, men tillväxt, även svag sådan ska inte underskattas. Lyckas bolaget växa utdelningen (via resultatet bakom) brukar en värdefull uppvärdering ske på kursen. Ett bolag som står still tappar också lite jämfört med inflationen. Hellre något lägre direktavkastning och tillväxt i den än än superhög och stillastående.

Fokus här blir på bolagets långsiktiga marknadsposition och marknad. Kan de ta marknadsandelar? Expandera? Sänka kostnader? Finns det potential för tillväxt?  Här är det viktigt att det t.ex. finns en strukturell eller demografisk trend som drivet bolaget och att de är bäst på det de gör.

Jag har svårt att se Saltängen köpa ett centrallager till, eller Delarka gå på offensiva huvudkontorsräder. Dessa bolag, och Bonäsudden, kommer därför inte att ingå i portföljen eftersom de är, och förblir, vad de är. Bolagen är som ett högräntekonto utan tillväxtboost. Jag vill ha ett tillväxtmoment även om utdelningen i sig inte behöver ha växt historiskt (jfr Northwest Healthcare).

Ok värdering
Här kan man titta på pris mot kassaflöde, fritt kassaflöde samt direktavkastning förutsatt att den är hållbar. Massor med faktorer påverkar såklart om det är en rimlig värdering, t.ex. skuldsättning och framtidsförutsättningar. Ett ämne i sig och en viktig faktor att ta hänsyn till.

Synpunkter?
Vad tror du om dessa krav? Vad är viktigt för dig när du letar högutdelare? Har du exempel på bolag som kan passa in? Jag har själv blivit alltmer tveksam till att fylla portföljen med högutdelare, men några stycken tror jag inte är fel att ha, särskilt om de har tillväxt i sig. Vad tycker du?

Portföljuppdatering och nyheter i bolagen

Efter ett antal affärer är det läge att summera portföljen på höstkanten. Ni får stå ut med viss upprepning men kolla gärna de stycken som börjar med "nyheter". Portföljen består av femton bolag med stor global spridning.

Savaria (15 procent)

Trapphissar, villahissar, ramper och bilanpassning är så osexig verksamhet man kan tänka sig. Ett kärninnehav där värderingen är det enda som gör mig tveksam. Annars har den allt: Lågt marketcap, snabb tillväxt, stigande utdelning, inga skulder, familjeägt, ocykliskt och en megatrend i ryggen.

Caset är simpelt: 10 000 personer fyller 65 år i Nordamerika varje dag. Marginalen ökar genom vertikal integration där de äger tillverkning, försäljning och installation. Jag har inte hittat ett bättre spel mot "grå tillväxt" i väst med en liten fot inne i Kina som bonus.

Nyheter sedan sist är utdelningshöjning, månadsutdelning och att den Kina-baserade sonen tagit plats i ledningen. Det luktar byte på VD-posten framöver. Man har också rekryterat en person med stor affärserfarenhet i Asien, så jag tror de kan skruva upp aktiviteten där framöver. I Sverige så kommer en konkurrent att noteras, Handicare. Är inte lika sugen på att äga dem pga sämre siffror, något svagare marknadsandelar och fokus på Europa som är "sämre" i sammanhanget. Men obligatorisk läsning i prospektet om branschen (sök t.ex. på Savaria). Noterbart är att Savaria och Handicare tycks vara de enda sätten att investera i sektorn som annars domineras av icke-börsnoterade familjebolag.

Kanada, 13.9 CAD, yield 2,6 %, P/E ttm 40 
Inköpsår 2016, 76 ägare hos Avanza, marketcap 460 M$
Bra fonder som äger: Ingen särskild


Northwest Healthcare REIT (10 procent)
Stabil högutdelare som äger sjukvårdslokaler i Kanada, Tyskland, Brasilien och Australien/NZ. På grund av diversifieringen börjar bolaget bli som en nischad globalfond inom sjukvårdsfastigheter. Gynnas av demografiska förändringar och en "first mover" som sluter avtal med sjukvårdskedjor världen över. Ett kärninnehav som genererar fint "kassaflöde" genom sin månadsutdelning.

Nyheter? Inte mycket, men de tuggar på fint. Utdelningsandelen sjunker och jag skulle inte bli överraskad om de höjer utdelningen framöver. Bolaget börjar också få en storlek som gör att de rikta in sig mot institutionellt kapital, vilket de pratat om i presentationerna (oklart exakt vad det innebär).

Kanada, 11.33 CAD, Yield 7,1 % (högutdelare) 
Inköpsår 2014, 1 218 ägare hos Avanza, marketcap 800 M$
Bra fonder som äger: Ingen särskild

Discovery Ltd (9 procent)
Discovery ett av världens mest innovativa försäkringsbolag, som genom belöningar och beteendevetenskap minskar kundernas skadefrekvens. Många försäkringsbolag jobbar med att sätta rätt pris och bedöma risk, men få arbetar så aktivt med att förändra risken. Vitality-modellen håller på att rullas ut världen över och de är etta i Kinas premium-marknad genom samarbete med Ping An. Risken ligger i att de är ett sydafrikanskt bolag men de har ökande andel utländska inkomster vilket ger en valutahedge. Räknar med att investeringarna kommer bära frukt, de söker bl.a banklicens.

Nyheter? Jag valde att minska mitt innehav något för att få ner vikten mot Sydafrika.

Sydafrika, 142 ZAR, Yield 1,3 % P/E ttm 20 
Inköpsår 2010, oklart ägande hos Avanza, marketcap 6 700 M$
Bra fonder som äger: Wasatch

A2 milk (9 procent)

Nyzeeländskt mjölkbolag som har något unikt, nämligen mjölk som man inte får ont i magen av. Har tittat på en hel del mjölk- och sojamjölksbolag men fastnat för detta. Mycket stark tillväxt de senaste åren, Australien är basen men de växer i UK, USA och Kina. Produktegenskaperna gör att bolaget bör ha högre potential i länder där vanliga mjölkbolag lättare går bet och de är en "disruptör" i en klassisk bransch. Däremot är de ett populärt bolag (i NZ) och VD:n har en tråkig tendens att sälja aktier, vilket tillsammans med värderingen är negativa faktorer.

Nyheter? Ja, kursen har fullkomligt rusat vilket visserligen är trevligt men skapar fallhöjd. Dyrt, men väljer nog att sitta kvar då jag tror att produkterna kommer accepteras av fler och fler och att de har något unikt och en lång resa kvar. De har också fått det där efterlängtade tillståndet att sälja i Kina från 2018. Något att hålla utkik på är om insynspersoner säljer (ännu) mer aktier.

Nya Zeeland (AU), 5,86 AUD, yield 0 % P/E ttm 52 
Inköpsår 2017, oklart ägande hos Avanza, marketcap 3 380 M$
Bra fonder som äger: Ingen särskild

Decisive Dividend (8 procent)

Kanadensiskt investmentbolag som i dagsläget bara äger två bolag: Blaze King (braskaminer) och Unicast (slitdelar). Men båda bolagen växer, har starka kassaflöden och goda marginaler. Tveksamheten gäller ledningens kompensation/optioner som är väl tilltagen. Ett litet bolag är också extra känsligt och Braskaminsbolaget är inblandat i en process. Allt sammantaget är ändå tesen att hålla i aktierna, få utdelning och höjningar (av starkare kassaflöden) samt att fler bolag kommer köpas upp. Extremt hög potential, men inte utan risker.

Nyheter? Händer inte så mycket, senaste rapporten var helt okey och den stora frågan är när/om de köper ett ytterligare bolag. Känslan är att de har tålamod och inte kommer köpa för dyrt.

Kanada, 4.42 CAD, yield 8.1% (högutdelare) 

Inköpsår 2016, 57 ägare hos Avanza, marketcap 22 M$

Bra fonder som äger: Ingen särskild

Vitec (8 procent)

Äger och utvecklar affärssystem vilket är en stabil verksamhet med hög andel återkommande intäkter. Ett av de få svenska bolag som tydligt lyckas förklara sina konkurrensfördelar. De gör mängder av förvärv vilket möjligen är en risk. Har ändå god förvärvshistorik och lär fortsätta vad de gör i många år. Däremot undrar man hur återväxten i ledningen ser ut till den dag Lars-Olov vill dra sig tillbaka.

Sverige, 82 SEK, yield 1,2%, P/E ttm 32
Inköpsår 2012, 1564 ägare hos Avanza, marketcap 265 M$
Bra fonder som äger: Grandeur Peak

Somero (7 procent)

Lasermaskiner som fixar ytterst jämna betonggolv för t.ex. affärslokaler, parkeringsplatser och industribyggnader. Deras roll är att bygga, sälja och "supporta" maskiner till byggentreprenörer. USA är den överlägset största marknaden, men de de växer i hela världen. Gynnas av högre byggkrav och nya byggnader för automation och e-handel. Risken är att bolaget är kopplat till nybyggnation och därigenom något cykliskt.

Nyheter sedan sist är att de som tur var inte drabbades av orkanen i Florida, där huvudkontoret ligger. Jag har valt att minska positionen något eftersom bolaget ändå är rätt cykliskt och USA-fokuserat. Samtidigt är de en kassako som slår till med extrautdelningar då och då, senast i somras.

USA/GB, 275 GBX , yield 3,1%, P/E ttm 12
Inköpsår 2016, oklart ägande hos Avanza, Marketcap 208 M$
Bra fonder som äger: Ingen särskild

Famous Brands (6 procent)

Afrikas ledande snabbmats/cafeföretag med svårslagen historik. Nästan 30 procents årlig totalavkastning sedan 1994. De äger hela kedjan: tillverkning, logistik, franchise, och har ett 30-tal varumärken. Hela Afrika återstår att växa i men en risken är att Sydafrika går trögt. Konkurrensfördelarna är också svagare utanför Sydafrika, men de byggs upp. En fjärdedel av verksamheten finns i UK. Just nu ingen utdelare pga ett skuldfinansierat jätteköp i UK, men historiskt har de varit skuldfria och utdelningen lär kunna återupptas om något år. 

Sydafrika, 117 ZAR, yield 0 % P/E ttm 28 
Inköpsår 2010, oklart ägare hos Avanza, marketcap 860 M$
Bra fonder som äger: Arisaig, Wasatch, Fundsmith

Livechat Software (6 procent) NYTT

Polsk IT-bolag som är att se som en global spelare i LiveChat-branschen. Ett spel på ökade kontaktytor mot kunder och förbättrad kundservice. De har ett särskilt fokus mot e-handel och premiumsegmentet av LiveChat-branschen. Senaste rapporten var nog hyfsad, men mottogs inte väl av marknaden. Valutaeffekter var en stor förklaring till sämre tillväxt. Tyvärr har ledningen minskat sitt innehav. Aldrig bra, men jag tror på caset och de äger fortfarande mycket aktier. En rolig sak är att LiveChat kommit igång med funktionen Botengine, som vid en första titt verkar lovande.

Plolen, 48 Zloty, yield 3 %, P/E ttm 27
Inköpsår 2017, oklart ägare hos Avanza, marketcap 336 M$
Bra fonder som äger: Grandeur Peak

Ekadharma (4 procent)

Indonesiskt tråk-tejpbolag som kan vara mest undervärderat av alla bolagen i portföljen. Handlas under bokfört värde, har god historik, utdelning och är verksamma i ett tillväxtland. Osäkerheten består i att bröderna tejp äger 75% av bolaget och man inte riktigt vet vad de vill på sikt. Låg värdering och hög marknadsandel (ca 50%) gör ändå att jag vill äga bolaget. Om allt faller på plats skulle de kunna vara en 10-bagger, men Indonesiska nanocap-bolag kan i och för sig förbli under radarn hur länge som helst. Vill ha dem i portföljen men vågar inte ha en hög andel.

Indonesien, 635 IDR, yield 2,5 %, P/E ttm 6
Inköpsår 2017, oklart ägare hos Avanza, marketcap 32 M$
Bra fonder som äger: Ingen fond i sikte än!

Logistec (4 procent)
Hamnar och vattenledning/miljö som fick mera tid och den kursmässiga svackan var tillfällig.

Nyheter är att de fått fart på verksamheten vilket syns i senaste rapporten. En spännande sak är referensprojektet i Kanada nämns i denna högst ospännande guide till branschen. Logistecs dotterbolag står också för den första re-liningen av stora vattenrör i Australien. Är man först på en kontinent har man något särskilt.

Kanada, 39.5 CAD, yield 0,9 %, P/E ttm 24 
Inköpsår 2016, 14 ägare hos Avanza, marketcap 400 M$
Bra fonder som äger: Ingen särskild

Sealink (4 procent) - NYTT

Reserelaterat bolag i Australien som kan rida på en ökad turism över tid. Som en blandning av Strömma Kanalbolaget och Gotlandsbolaget (lånat från Framtidsinvesteringen) men i en tillväxtregion. Turismen till Australien ökar stadigt, understödd av en allt rikare asiatisk medelklass. En stor inspiration till inköpet är den fantastiska Hidden Champions-fonden som har en mycket intressant presentation här. Missa inte den!

Australien, 4,28 AUD, yield 3 %, P/E ttm 18
Inköpsår 2017, oklart ägare hos Avanza, marketcap 340 M$
Bra fonder som äger: Hidden Champions fund

eWork (4 procent)
eWork lär gynnas av ett förändrat arbetsliv och digitalisering. Som starkaste konsultförmedlaren kommer de förhoppningsvis vara i förarsätet men frågan är om de har något säkerhetsbälte vid en krasch. När konsultmarknaden aldrig varit hetare är jag inte bekväm med alltför hög andel, men kan tänka fel här. De starka trenderna kanske trumfar konjunkturen. Se även aktieingenjörens tankar för en mer positiv syn.

Sverige, 106,5 SEK, yield 3,8 %, P/E ttm 23
Inköpsår 2013, 4 792 ägare hos Avanza, marketcap 226 M$
Bra fonder som äger: Ingen särskild

Ultrajaya (4 procent) - NYTT
Efter långt funderande slog jag till och köpte in Ultrajaya till portföljen. Ju mer jag funderat, desto mer har jag kommit fram till att det är ett bolag jag inte bara vill utan måste äga. Ledande konsumentbolag i tillväxtland, högst marknadsandel, strukturell tillväxt, stabil historik och diversifiering genom mjölk, te och ost (via Joint Venture med Kraft). Me like!

Indonesien, 1250 IDR, yield 0,5 %, P/E ttm 18,5
Inköpsår 2017, oklart ägare hos Avanza, marketcap 1 070 M$
Fonder som äger: Wasatch

Matahari Department Store (2 procent)
Indonesiskt klädbolag som inte levererat. Bättre siffror än H&M, och den ledande aktören i landet, men ungefär samma tråkiga kursresa. Skillnaderna är att Matahari enbart verkar i ett tillväxtland där medelklassen bör få det bättre och köpa mer. Logistik och expansion är också hanterbar på ett annat sätt när vi talar om 200-250 butiker i ett enda land som i sig också har vissa inträdesbarriärer.

Nyheter: Kursen har rasat ytterligare och investeringen är en genomusel historia. Orsaken är en slags vinstvarning i halvårsrapporten där helårsutsikterna inte bedöms som goda. Bolaget är under övervägande och har ofrivilligt blivit mer högutdelare än tillväxtbolag (inte lika trevligt!).

Indonesien, 9 200 IDR, yield 5 %, P/E ttm 12
Inköpsår 2015, oklart ägare hos Avanza, marketcap 2 000 M$
Fonder som äger: Wasatch

Tårtdiagram på andelar
Och ett klassiskt tårtdiagram på fördelningen:

Synpunkter?
Vad tror du om portföljen? Ska något bolag bort? Vilket skulle du öka eller minska i?

Som det är nu är jag relativt nöjd. Funderar på att sälja av Matahari men vill nog vänta. Överväger minskningar i A2, eWork och Somero. De två senare pga cykliska risker. Decisive har kanske också en väl stor plats sett till historiken. Skulle jag öka ligger LiveChat, Sealink och Ultrajaya nära till hands. Borde också läsa på ännu mer om Savaria nu när Handicare har sitt fina prospekt om marknaden.