Utlandshandel - Nordea mörkar avgifter?

Håller på att skriva ihop ett mastigt inlägg om vilken bank som är bäst på utlandshandel. Researchen har lett till detta kortare inlägg som belyser växlingsavgifter, en okänd avgift som är lätt att missa.

Själv har jag Avanza och är nöjd, men jag vill vara säker på att det inte finns något bättre alternativ för utlandshandel sett till courtage, avgifter och utbud av aktier. Ett likadant mail gick därför ut till fem intressanta banker, Aktieinvest, Avanza, Nordnet, Nordea och Skandiabanken. En av dem har jag blivit närmast förbannad på. Av rubriken så kan ni kanske gissa vilken.

Passar på att nämna lite om kundservice också, då det kan vara intressant i sammanhanget.

 
The good guys

Aktieinvest
"Växlingsavgift på 1 % vid köp av utländska aktier."
Snabbt och tydligt svar i första mailet.

Hög avgift, men man kan köpa flera utländska aktier i samma order.

Avanza 
"Vid utlandshandel har du en total spread på 0,50% mellan köp/säljkursen" Snabbt och tydligt svar i första mailet. Detta innebär en valutaavgift på 0,25% vid köp eller försäljning (uppdatering).

Nordnet
"Växlingen sker till en spread om 0,5% mellan köpkurs och säljkurs"
Snabbt och tydligt svar i första mailet. Detta innebär en valutaavgift på 0,25% vid köp eller försäljning (uppdatering).


The semi-good guy

Skandiabanken
Extremt snabbt svarstid. Jag mailar på kvällen och får svar... på kvällen.Väntar dock fortfarande efter 5 dagar på hela svaret eftersom vissa saker skulle kollas upp med berörda avdelningar,

Däremot lämnar hemsidan en del att önska. Vilka aktier kan man ha i ISK hos Skandia? Ja, det står faktiskt inte någonstans (förutom att Nasdaq OMX går bra).

Tack vare webservicens snabba svarstid och trevliga bemötande tänker jag dock inte klumpa ihop dem med Nordea.


The bad guy

Nordea
Samma mail som de andra förstod utan problem kräver minst 6-7 mail för att komma halvvägs. Det hela är något av parodi. Alltid är en ny person som svarar och aldrig får man något vettigt svar. Förstår kundservicen väsentligt mindre än de andra bankerna? Saknar de intern information? Försöker de dölja något? Jag börjar luta åt det sista.

Svar 1: "Eftersom man handlar i en utlänsk valuta blir det även en valutaväxling, vad den blir går inte att säga då den följer valutakursena och ändras hela tiden."

Jaha...? Att valutakurser ändras visste jag...
Varpå jag förtydligar och säger hur de andra bankerna gör och undrar hur Nordea gör

Svar 2: Meningslös länk och "klipp och klistra svar" som ännu mindre svarar på frågan. Inte värt att citera något därifrån.

Varpå jag förtydligar igen

Svar 3: "En spread kan också vara vid köp och säljkurs på en valuta, då tar bankerna alltid ut en avgift"

Jag vill inte veta om bankerna generellt tar ut en avgift, jag vill veta vad NORDEA tar ut för avgift.
När jag sagt att det är Nordeas avgift som är intressant för mig just nu och betonat att avgifterna faktiskt skiljer sig åt så kommer ytterligare ett svar....

Svar 4: "När man köper ett värdepapper i annan valuta sätts valutakursen när affären går igenom, men närmare information om spread finns inte."

Nähä, det finns tydligen en spread, men ingen närmare information om den. Låter inte så logiskt?

Varpå jag skickar följande mail:

"Hej igen,
Ok, om vi tar ett konkret exempel:
Om jag köper jag McDonaldsaktien på New York-börsen idag via Internet genom
er. Vad blir valutaspreaden då? Och vilken utländsk avgift tillkommer?

Det kan väl inte vara så att ni har en valutaspread men inte vill säga vad
den är? Avanza, Nordnet och Aktieinvest har uppgett en spread, men inte ni.
Då blir jag såklart misstänksam och och inte särskilt sugen på att öppna ISK
hos er.

Mvh Gustav ..."

Har inte fått något svar på detta och vet inte om jag kommer att få det.

Det Nordea säger sammanfattat i en mening är: Vi har en valutaspread, men vi tänker inte tala om hur stor den är. Eller möjligen för att vara snäll: Vi har antagligen en spread, för det har ju alla banker, men jag orkar inte förklara trots att en potentiell kund vill veta. Sånt gör mig förbannad.

Eller är jag ute och cyklar? Går det inte att på förhand säga hur stor avgift Nordea har? Men det var ju himla märkligt att de andra kunde svara i så fall.

Uppdatering 120924, Nordea har nu via klagomålsfunktionen svarat: "Det stämmer att det finns en växlingsavgift/valutaspread vid handel med utländska värdepapper men detta är inte något vi lämnar ut till kund." Ok, vad säger man, Nordea mörkar avgifter så mycket att jag blir mörkrädd. Får man göra såhär? ALDRIG Nordea för min del.

Snabbinlägg: Det händer grejer i Skåne-Möllan

Idag kom ett spännande pressmeddelande från Skåne-möllan. Inte något man direkt är bortskämd med, så det förtjänar ett eget inlägg.

Norgesmøllene, en norsk "kvarn" föreslås teckna nya aktier samt förvärva aktieposter. Den kombinerade affären innebär att Skåne-möllan gör en riktad nyemission om 36 miljoner kronor (100 000 aktier) till Norgesmøllene AS. Samtidigt förvärvar Norgesmøllene tre aktieposter från Skåne-möllans största befintliga ägare. En extra bolagsstämma är utsatt för att behandla frågorna.


Så här kommenteras affären i pressmeddelandet 
"Genom att Skåne-möllan tillförs 36 miljoner kronor i kapital får bolaget en stark finansiell plattform för framtiden. Med denna plattform möjliggörs fortsatta offensiva investeringar i specialprodukter för vår hemmamarknad och för exportmarknader. Med Norgesmøllene som ny delägare i Skåne-möllan tillförs styrelsen ytterligare kompetens inom den nordiska kvarnbranschen, säger Skåne-möllans VD Anders Persson.
 
Norgesmøllene ser investeringen i Skåne-möllan som långsiktig och industriell. Detta görs också för att utveckla nya produkter och teknologier, och vi ser Skåne-möllans satsning på sin nya Havremölla som speciellt intressant. Med den goda utvecklingen som bolaget har haft på senare år kommer vi tillsammans också utveckla våra nordiska relationer, samt utveckla marknadssidan vidare, säger Norgesmøllenes VD Björn Gjethammer."


Är det här bra eller dåligt?

Jag har inte tänkt igenom saken noga och har ingen stark åsikt. Spontant tycker jag nog att pluskontot överväger något, även om utspädning aldrig är trevligt.

På pluskontot:

• Ny stark storägare
• Ökad kompetens in i ledningen, t.ex. för marknadsföring 
• Chans att sälja produkter från nya kvarnen direkt till Norgesmöllene och sälja stort på norska marknaden?
• Ökad omsättning i aktien med större antal aktier

På minuskontot:

• Aktieägarna rundas och det blir utspädning på 10 procent.
• Priset som betalas är lågt sett till kursen de senaste 1-3 åren
• Skånemöllan har något unikt i form av sin kvarn. Vad bidrar Norgesmöllene med som är unikt? Innebär affären att Skåne-möllans unika egenskaper "späds ut"? 

Hur ser du på sådana här typer av transaktioner? När är det t.ex. okey att gå förbi aktieägarna och göra en riktad nyemission?

Köpa utländska aktier - den verkliga kostnaden?

 

Själv är jag ganska inriktad på utländska aktier som står för hälften av portföljen. En ganska grundläggande fråga är hur mycket ett utlandsköp kostar, och då menar jag alla kostnader och avgifter av olika slag. Kan nog vara värt att kika närmare på... hur dyrt är det att dra utomlands med aktieportföljen?

Förutsättningen är att du i ISK köper en svensk och en utländsk aktie som har 3 procents direktavkastning och du behåller denna 1 år och får en utdelning.

Exempel 1: Köp för 10 000 kr i Hm
Courtage: 39 kr, om man kör med Avanza bas
Totala avgifter: 39 kr
Avgiftsnivå: 0,4 %

Sammantaget ganska låg avgift. Courtaget varierar beroende på vilken förmånsnivå man har hos Avanza och jag fördrar bas, annars är courtaget 99 kr.
  
Exempel 2: Köp för 10 000 kr i McDonalds
Courtage: 14,95 dollar, = 100 kr
Växlingsavgift: 0,25 % = 25kr
Källskatt på utdelningen, utebliven ränta = 45*0,03=1,35 kr*
Insättning av "källskatten" till ISK = 1,35*0,01 = 0,0135 kr*
Total avgift: 126
Avgiftsnivå: 1,26 %

Courtaget är givetvis högre. Avanza tar även ut en växlingsavgift genom en valutaspread på 0,25 % vid köp och försäljning. Lite fult då den inte är så synlig, men kanske att andra banker gör på samma sätt? Som tur är dras ingen växlingsavgift vid utdelning i alla fall.

I och med att 15 procent källskatt dras på utdelningen missar du ränta på de pengarna. Däremot begär du och får tillbaka pengarna senare av skatteverket. Om utdelningen är 300 kr innebär det att du får tillbaka 45 kr cirka 1 år senare. Uteblivna räntan sätter jag till 3 procent, ungefär som ett bra sparkonto. I och med att du får tillbaka det som dragits i källskatten genom deklarationen (dvs utanför ISK:kontot) så ska de även sättas in på ISK:n. Alla nya insättningar till ISK:n beskattas, så detta blir en merkostnad. Jag yxar till med en avgift på 1 %, men vad det blir det aktuella året beror på statslåneräntan. (*uppdatering: här tänkte jag lite tokigt, men effekten är fortfarande försumbar, se kommentarsfältet nedan).

Totalt är avgifterna högre, men inte så farligt mycket ändå. Courtaget och växlingen är engångsavgifter, medan "källskatteffekterna" uppstår varje år. Dock är de inte så höga (handlar om 0,01 procent) så jag kan inte tänka mig att de får någon större effekt ens på längre sikt.

Köper du för cirka 15 000 kommer du ner under 1 procents avgift vilket kan vara ok.

Exempel 3: Köp för 10 000 kr i Rolls-Royce

Courtage: 750 kr (!) på Londonbörsen
Växlingsavgift: 0,25 % = 25kr
Brittisk Stämpelskatt 0,5 % = 50 kr
Minimicourtage London = 8 pund = 90 kr (uppdatering)
Källskatt på utdelningen, utebliven ränta = 45*0,03=1,35 kr*
Insättning av "källskatten" till ISK = 1,35*0,01=0,0135 kr*
Total avgift: 916
Avgiftsnivå: 9,2 %

Det här är bara galet. Ska du köpa på Londonbörsen via Avanza krävs större summor. Alternativa listningar ska undersökas. Avgifterna befinner sig här helt klart i yttersta lyxklassen. Och bilen Rolls-Royce ingår förresten i BMW-koncernen, men roligare att visa en bil än en flygmotor :-) (*uppdatering: här tänkte jag lite tokigt, men effekten är fortfarande försumbar, se kommentarsfältet nedan).

Har jag inte glömt något?

Jo, faktiskt. Är det någon som kan gissa? Börjar på s... nämligen "Spread". Spreaden (skillnaden mellan köp- och säljkurs) kan vara minst lika viktig att titta på som courtaget.

Köper du ett storbolag som Hm är "spreaden" försumbar (köpkurs 241.3 säljkurs 241.4). Men går du ned i bolagsstorlek till t.ex. Atrium Ljungberg så är spreaden mycket större (köp 82.2, sälj 83). Det motsvarar en "köpavgift" på 0,9 %.

Så att köpa Atrium Ljungberg med dagens "spread" blir då ungefär lika dyrt som att köpa McDonalds. Fördelen med större utländska bolag är just att de nästan alltid har en bra spread. Detta resonemang kastar om avgiftsnivån en del om man ser spreaden som en slags "köpavgift".

Så sammanfattningsvis kan man nog säga att:

• Utländska storbolag är dyrare än svenska storbolag, men
• Amerikanska storbolag är i praktiken lika dyra som många svenska mellan- och småbolag med relativt stor spread.
  

Poängen med utländska aktier, varför köpa när det ofta kostar mer?
För att få ner avgifterna bör du alltså endast välja svenska storbolag, eller köra en indexfond. Problemet för mig är att jag bara vill ha bolag med superstabil utdelningshistorik (inga sänkningar!), starka konkurrensfördelar, och spridning på många branscher. Detta gör att många svenska storbolag går bort. Slarvigt uttryckt så finns det bara ett Hm i Sverige, men globalt kan det finnas hundratals "Hm"...

Jag väljer utländska aktier av olika skäl:

• När bolaget har starkare konkurrensfördelar än de svenska. Hellre McD istället för NSP och Johnson & Johnson än Getinge.
• När svenska alternativ saknas inom branschen. Försök köpa någon motsvarighet till Oesteriechische Post, Munich Re eller Blackmores? Omöjligt!
• Bolag med fantastisk historik av av höjda utdelningar. Ta Coca Cola som exempel, risken för sänkning är obefintlig. Hur många sådana svenska bolag finns som höjt utdelningen 50 år i sträck?

Valutarisker och andra risker
Förutom avgifter ska nog valutarisken också nämnas. Sjunker dollarn går t.ex. alla amerikanska innehav ner i värde. Men de blir ju såklart billigare att köpa in också, ifall man tänkt köpa mer. Sett över tid tror jag att valutorna jämnar ut sig, särskilt vid regelbundna inköp. Jag ser också till att sprida på många olika länder och valutor.

För USA så försöker jag välja bolag som har stor del av sina intäkter utanför USA. Visst går kursen går ner om dollarn rasar, men bolagets vinst ökar eftersom eftersom de utländska intäkterna omvandlas till (fler) dollar.

Andra risker kan vara annan redovisningsstandard (t.ex. årsredovisningar) och att länderna inte är lika politiskt stabila som Sverige. Militärkupper eller nationalisering av tillgångarna är inte så trevligt ur ett investeringsperspektiv (inte ur andra perspektiv heller kanske, men låt vara). För t.ex. USA eller Österrike är jag helsäker, men i Sydafrika är riskerna kanske något högre.

Hur ser du på dessa frågor? Går det t.ex. att se "spreaden" som en avgift och håller du med om mina tankar? Avgifterna är rätt konkreta, men när det gäller utländska aktier i stort så handlar det kanske mer om tycke och smak. Ifall inlägget väcker intresse kan jag köra en "del två" med fler marknader och inköpssummor, det här var tänkt för att visa huvuddragen, och få ordning på mina diversifierade tankar:-)

ADR-aktier intressanta i ISK

Avanzas ISK-utbud ännu bättre än vad jag trodde
Vilka aktier man kan ha i ISK (investeringsparkonto) är rätt begränsat sett till alla världens länder. Men Avanza har det bästa utbudet och det är till och med bättre än jag först trodde. Norden och USA/Kanada är standard hos de flesta banker, men hos Avanza tillkommer bland annat Frankrike, Storbritannien, Belgien, Holland, Grekland, Spanien, och Tyskland.

I sitt placeringsreglemente skriver Avanza att det inte är tillåtet att handla i USA på OTC Bulletin Board och Pink Sheet när det gäller ISK. Men aktier som är ADR-aktier från ett "godkänt land" går tydligen bra. Det upplyste en uppmärksam läsare mig om, se nedan.

Förresten får ni ursäkta alla trebokstavsförkortningar, här är en förklaring:

ADR = American depositary receipt. En aktie som är primärlistad i något annat land, men som också kan handlas i USA och då motsvarar ett visst antal aktier. T.ex. motsvarar tre Tesco plc ADR-aktier en vanlig Tesco plc-aktie noterad i London.

OTC/Pink Sheets = Mindre listor i USA
 
ISK = Investeringssparkonto

Läsaren Eddies konversation med Avanza - ADR-aktier går bra!

OBS!Uppdatering februari 2013. Avanza har ändrat inställning: OTC-handlade aktier går inte bra   

"Förresten frågade jag Avanza huruvida man kan ha t.ex. Tesco's ADR-aktie i en ISK och det går tydligen bra! Såhär lyder konversationen:

"Det stämmer att OTC-handlade värdepapper inte är tillåtna på ISK. Undantaget är om det är ett papper som har notering även på en annan marknad som är godkänd. Vissa ADR:s som handlas på Pinksheet har notering även på andra marknader och dessa kan då handlas även på ISK. Har du något specifikt värdepapper du är intresserad av så kan vi undersöka det närmare. Med vänliga hälsningar
Avanza Bank"

"Okej, värdepappret jag främst var intresserad av är Tesco Plc vars ADR-ticker är TSCDY och handlas på Pink Sheets. Den är ju primärnoterad i London, vilket alltså innebär att den borde vara godkänd? Även RSA Plc (RSANY), också noterad i London, vore intressant att veta. Mvh"

Det stämmer bra att både RSANY och TSCDY är primärnoterade i London, vilket innebär att de går bra att handla i ISK. Order behöver dock läggas via mäklarbordet på 08-562 250 00.

Har du fler funderingar är det bara att återkomma!
Med vänliga hälsningar
Avanza Bank"

ADR-aktier har lågt courtage, och öppnar upp fler marknader till ett rimligt pris...

Alla ADR-aktier som kommer från ett "godkänt" land kan köpas in i ISK, i alla fall hos Avanza. Fördelen med ADR-aktier är att courtaget är väsentligt lägre än t.ex. London,  Belgien, Grekland, Storbrittanien, Spanien eller Holland. Hos Avanza kostar en order på de marknaderna 750 spänn + växling. Motsvarande ADR-aktie i USA kostar dock bara 15 dollar + växling, vilket ju är överkomligt.


...men varning för för dålig omsättning
Varning för dålig omsättning och stor "spread" på vissa aktier. Förvånansvärt många mindre aktier köps eller säljs aldrig, och då skulle jag inte våga gå in med några pengar. Hyfsat god omsättning är ett krav. Enklaste sättet att kolla omsättning tycker jag är att kolla på "Financial Times Marketsdata" och sedan "Average volume" för respektive aktie.
 
Vissa ADR-aktier är noterade på stora New York-börsen, och då brukar omsättningen inte vara något problem. Här är några exempel på aktier som fungerar i ISK hos Avanza:

• BP, (möjligt att investera även för small people alltså)
• Unilever, (Ben & Jerry, GB-glass etc)
• Total,  (billig fransk oljejätte)
• Veolia (Fransk transport och utilitygigant)

Andra ADR-aktier är noterade på OTC/Pink Sheets, och då bör man undersöka omsättningen noga. Här är några exempel på aktier som jag antar fungerar i ISK hos Avanza och också verkar ha hyfsat god omsättning:

• Tesco plc, (brittisk matkedja som faller Buffett i smaken)
• Carrefour, (fransk matjätte)
• GDF Suez,(fransk energijätte)
• L'Oreal, (franskt supervarumärke)
• Koninklijke DSM, (holländsk life-science jätte, ser rätt intressant ut)

Sen finns det såklart ADR-aktier från övriga länder som då inte går att ha i ISK, och då får köpas i vanlig depå eller Kapitalförsäkring. För en billig penning kan du t.ex. köpa ADR-aktier från Colombia, Filippinerna eller Kazakstan om man nu vill det. Kanske väl spännande och exotiskt även för mig.


En bra sökfunktion för ADR-aktier
En fullständig lista på aktier och bra sökfunktion hittar du i denna länk.

Morningstars kommentarer och betyg är trevlig läsning för de större aktier som bevakas av dem.

Hur ser du på ADR-aktier? Jag tror det kan vara ett bra sätt att få ner courtaget istället för att köpa dyrt på en europeisk marknad.

Inköp: Österrikiska posten!

Bakgrund till investeringen - screening och en superfond...
Ett bolag som dök upp i min jakt på transportbolag var Österrikiska posten, noterat på Wienbörsen (Post:Vie). Genom diverse screeningar framstod det som en stabil utdelare med god ordning på finanserna. Alltså hamnade bolaget på min bevakningslista.

Senare hittade jag en fantastisk fond i samband med sökningar på Munich Re. Fonden heter Allianz European Equity och har lite av samma modell som jag försöker tillämpa. Enda svenska innehavet är HM, vilket är förtroendeingivande i sig och lite kul!

Tydligen är Munich Re och Oestereichische Post deras kärninnehav, och de enda bolag som beskrivs närmare i presentationen.

Så här skriver de om Oesterreichische Post:

The mail business in Austria remains the cash cow. While the monopoly in Austria has legally been abolished, the regulatory framework as such guarantees a quasi-monopoly status. Whilst letter mail is a structurally declining business, cost-cutting and innovative pricing schemes thus far look promising to keep generating the required returns. The growth portion of the company is the parcel and logistics division, which mainly benefits from a move toward online shopping.

Dividend

The management team is highly focused on (and incentivized according to) cash flow generation. The company is aware of the dividend investors focus on gradually growing dividends backed by good generation of free cash flow, rather than extraordinary payouts or share buybacks. Looking to gradually increase dividend

Visst låter det intressant! Aktien borde kunna vara kandidat till vilken utdelningsportfölj som helst...  Därför klev de in på intresselistan. Efter att ha klarat mina kriterier och värderingen bedömdes vara rimlig letade den sig hela vägen in i portföljen också. Courtaget är ganska ok, 40 Euro via Avanza vilket går att hantera vid köp av en större post (!) aktier.

Källskatten på utdelningarna räknar jag med är 10 procent i Österrike, jämfört med 15 procent som brukar vara standard.


Kort om verksamheten
Bildades 1999 genom en split från Österrikes Post och telebolag. Börsnoterat sedan 2006.
 

Österrike är förstås kärnverksamheten. Brev, paket, frimärken, logistik, ja det hela är ganska okomplicerat. Tänk er svenska posten så är man nästan där. De köper in sig i diverse postverksamheter i Europa, närmare bestämt 12 olika länder och särskilt i Östeuropa.

Investeringar görs också för att minska kostnader, t.ex. mer automatisk sortering.


Finns nordiska eller andra alternativ?
Svenska posten går inte att investera i. En aktie som såg rätt intressant ut var Tyska posten, som är börsnoterad (Deutsche post). De äger också DHL, som ju är väl bekant. Däremot är de inte en riktigt lika stabil utdelare och har inte samma monopolställning vad jag kan se.


Min Checklista

1. Funnits i minst 10 år
Ja, 1999 bildades själva bolaget, börsnoterat sedan 2006. Rötterna är dock djupare än så, redan 1490 fanns en postrutt mellan Innsbruck och Mechelen (står i årsredovisningen). Sedan dess har verksamheten växt.

2. Haft utdelning i minst 5 år
Ja, utdelning sedan börsnoteringen 2006, och på väg uppåt.

3. Har en enkel verksamhet som man förstår sig på
Ja, utan tvekan!

4. Har en bestående konkurrensfördel
Ja, det anser jag. I praktiken har de ett slags monopol i Österrike, åtminstone när det gäller brev. Varumärket lär vara extremt välkänt i Österrike och kontoren finns lite överallt. En konkurrent lär ha en stor uppförsbacke (sådana är det gott om i Österrike förresten).

En nackdel med statliga historiken är att bolaget enligt lag tvingas ha ett visst antal postkontor och noggrant måste redogöra för en eventuell minskning.

5. Jämn vinst och intäktsökning
Ja, inga konstigheter.

6. Minst 3,5 procent utdelning 2 år framåt och ingen sänkning
Ja, idag ger de 6,5 procent och minskningar är inte att vänta .

7. Inte har sänkt sin utdelning 5 år bakåt
Ja, har höjt varje år sedan 2006.

8. Har return on equity på minst 10
Ja, 14, 20 och 21 de senaste åren. 

9. Har låg skuldsättning
Ja, 4 procent i debt/equity är mycket bra.

10. Pålitlig ledning med stora egna innehav
Gillar att de fokuserar på fritt kassaflöde. Finns ett incitamentprogram där de belönas efter vinst per aktie, fritt kassaflöde och total shareholder return. Har inte kunnat hitta hur stora innehav de har själva (konstigt nog) men jag avskräcks inte ändå.

Österrikes privatiseringsbyrå (eller vad de kallas) äger över hälften av aktierna i bolaget.

Värdering och framtidsutsikter
Vi har att göra med en i mitt tycke rätt lågt värderad transportjätte.

Aktuellt P/E-tal är 13 men P/CF (pris/kassaflöde) är 7. Utdelningen 6,5 procent. Vinsten per aktie är 1,8 Euro för 2011 och utdelningen 1,7 Euro. Är utdelningen hotad eller osäker? Nej inte alls, eftersom fritt kassaflöde per aktie var 2,41 Euro. Skuldsättningen är också minimal.

Och själva verksamheten då...

Ok, jag fattar att brev- och frimärksdelen inte kommer att blomstra utan går en långsam död till mötes. För brevverksamheten är det väl Titanicvarning, men det kommer ta ett långt tag innan båten sjunker. Österrike är också möjligen ett konservativt land (?) och folk kommer inte att sluta skicka brev över en dag, inte företag heller. Men nog kommer marginalerna vara lägre när brev- och frimärksdelen tynar bort.

Jag kan inte tänka mig att konkurrenterna står på kö för att bryta ner det monopol som de har, i en marknad som minskar. Tiden efter avregleringen (post-avreglering alltså:-) kommer nog inte skilja sig nämnvärt från tiden före, om jag får gissa vilt.

Paketdelen av företaget ger mer känslan av julafton. I takt med att Österrikarna (hur konservativa de nu är) går över till internetshopping så kan den delen blomstra. Blunda och du ser Österrikare köa för att hämta ut sina paket från de populära postkontoren. Eller titta på bilden brevid.

Men svenska posten går inte bra säger någon...? Nja, Postnord som de numera ingår i (Sverige och Danmark) lämnar rikliga utdelningar till staten. Så illa går det inte, och mycket beror på hur mycket verksamheten kan automatiseras och anpassas efter behoven.

Köpen av verksamheter andra länder blir intressanta att följa. Kan de t.ex. få monopol i (mono)Polen? Nej, nu får jag verkligen ge mig med ordvitsarna.


Kuriosa
Efter detta köp kan nästa investering helt logiskt göras i "Austria Email", noterat på Wienbörsen. Men vad tror ni de gör? Tja, någon slags värmepannor tydligen...som ett Österrikiskt Nibe eller Alfa Laval. Märkligaste namnet på ett bolag jag hört, undrar hur de tänkte? En check visar dock att de hetat så sedan 1972, så de var nog ofrivilligt före sin tid. Men aldrig riktigt i samklang med tiden.

Angående "frimärksaktier" kan brittiska nörd-aktien Stanley Gibbons kan vara värt en titt, även om jag gick loss och sågade deras verksamhet rejält i ett tidigare inlägg.

Den "stämpelskatt" eller transaktionsskatt som diskuteras i Europa borde inte drabba Oestereichische Post hårdare än andra bolag, som tur är :-)


Oestereichische post i en mening
Jag köper Oestereichische Post för deras höga fria kassaflöde, extremt basala verksamhet, monopolsituation och bergsäkra utdelning (och då pratar jag inte bara om utdelning av brev).

Inköp: Vitec Software Group

Köpte under veckan Vitec Software Group till portföljen, noterad på Stockholmsbörsen (Small-cap).

Vitec erbjuder specifika affärssystem till bland annat fastighetsförvaltare, fastighetsmäklare, och energibolag. För en presentation och analys av bolaget rekommenderas Aktieingenjörens blogg.

Började med inköp av en mindre post för att läsa in mig mera och eventuellt köpa mer. Visst har jag redan många aktier, men inga IT-aktier, vilket den noggranne läsaren redan noterat.

Det jag gillar med bolaget är följande:

• Svenskt, därför ganska lätt läsa in sig, och billigt courtage.
• Konkurrensfördelar/monopolsituation trots att de är ett IT-bolag. Ganska ovanligt.
• Utdelningen höjd 10 år i sträck.
• Fin tillväxt.
• Har god erfarenhet av dem genom mitt jobb, Capitex-delen.

Det enda jag inte gillar hittills är namnet, som för övrigt påminner om Jitex - ett klassiskt fotbollslag i damallsvenskan. Inget ont om dem, men både Jitex och Vitec låter som något städmedel som skulle kunna ingå i Reckitt-Benckisers portfölj tillsammans med produkter som Vanish, Lysol, Noxon, Cillit Bang och Vivid.

En fullt naturlig dialog skulle ju kunna vara... vad använder du när du städar: Vitec, jaha, jag kör på Jitex :-)

Vad är din syn på Vitec? Eller ja, får nog lägga till din syn på IT-bolag och städprodukter för att bredda diskussionen :-)

Trustbuddy - ett oetiskt alternativ till räntebevis?

Fick syn på ett svenskt bolag som heter Trustbuddy och som är noterat på First North. Ingen utdelningsaktie men intressant ur ett annat perspektiv. Ska också säga att jag inte läst in mig i detalj på bolaget, så det här är ganska spontana och subjektiva åsikter.

Kort om verksamheten
Deras verksamhet är ganska ovanlig. De är en mellanhand för privatpersoner som lånar mindre belopp av varandra. Det spännande är att man kan få 12 procents årsränta på sitt kapital om man blir långivare. Jämför det  med räntebevis (lån till företag) som brukar ge kanske 4 till 8 procent beroende på företag.

Beloppen som lånas ut är ganska små, 500 till 5000 kr, och många lån återbetalas antagligen ganska snabbt. Någon beloppsgräns för långivare kan jag inte hitta. Kreditprövning görs både av den som sätter lånar in och lånar ut.

Mina invändningar - framförallt etiska
Ur ett snävt investerarperspektiv lät det hela rätt först intressant... 12 procent per år är inte illa, men sen började jag tänka efter vad det hela handlar om. De har nog en av de "fulare verksamheter" jag kan hitta bland bolag på hela svenska börsen. Här är mina invändningar:

• Vem lockas av dessa lån, jo antagligen personer som inte borde låna (typ, shopaholics, spelberoende eller andra). Varför gynna en sådan ockerbransch som SMS-lån och likande?
• Hur i hela friden kan det vara en bra idé för någon att ta ett lån på 5 000 kr, och betala igen efter 30 dagar med en årsränta på över 700 procent. Det är en dålig produkt! Kostnaderna hittar du här.
• Sett till att förmedlaren tar över 700 procent i årsränta vid betalning efter 30 dagar och 12 procent per år går tillbaks till den som lånade ut pengarna är fördelningen närmast skrattretande. Om räntan t.ex. hade varit 24 procent konstant och 12 procent gått tillbaka till långivarna och 12 procent till Trustbuddy hade det varit något helt annat.
• Vem står risken för att personen inte kan betala tillbaka, jo såklart de som lånat ut pengar. Vilken risk tar Trustbuddy egentligen? Ingen vad ja kan se (ganska smart upplägg måste jag säga).
• När de tog över en gammal lånestock så skickade de ut SMS som kostade 30 kr att öppna. Inte särskilt mycket kundfokus där. Även om de backat från det så har de inte ändrat villkoren, så möjligheten finns alltså kvar, se diskussion här.
• Några av ledningen har bakgrund från Acta-koncernen, bara det är ett skäl att avstå för mig.

De ska möjligen ha cred för att de gjort något rent siffermässigt komplicerat och antagligen smart. Men för att ta en simpel liknelse har de lyckats skapa en betaltjänst där halvfulla personer kan få hjälp att köpa ut från systemet när de skulle nekas själva.


Slutsats och kort diskussion
Det här är inget bolag för mig. Även om siffrorna kan se bra ut, såväl för bolaget som för inlåning, så tar det emot. Det här är inget som jag vill stödja på något sätt, snarare tvärtom.

Ok, gränsdragningen är sällan klockren, vapenbolag dödar, sockerproducenter skapar fetma och spelbolag skapar spelberoende. Men just detta bolags verksamhet tycks till stor del handla om att utnyttja människor i knipa, och det ord jag tänker på är ocker. Och det är raffinerat ocker. De som bidrar med pengarna blir också "lurade" i alla fall sett till fördelningen av vinsterna.

Och ränta och ockerränta som begrepp kan också vara värt reflektioner. En kompis nämnde t.ex. att ockerränta är en historiskt ny företeelse. Under en väldigt lång tid ska ränta i sig ha varit något förbjudet, såväl inom Kristendomen och Islam. Men ränta på lån till t.ex. grisar var okey eftersom de skapade en garanterad avkastning i form av kultingar:-) 

Slutligen, vad är din syn på Trustbuddy? Fågel, fisk eller mitt emellan? Själv skulle jag säga fågel, men likna den vid en gökunge.

Analys av Clarksons - en brittisk pärla?

Tillbaka från semestern och har nu laddat batterierna!

Köpte in Clarksons (CKN:LSE) på Londonbörsen för några veckor sedan. Aktien finns även noterad på OTC i USA men det är alldeles för dålig omsättning för att köpa där.

Beskrivning av bolaget

Clarksons är världens största skeppsmäklare och ett klassiskt brittiskt bolag.

Jag har letat en del efter bolag i branscher som jag inte har och gjorde därför en djupdykning i transportbranschen.Verksamheten är så simpel och basal och lär inte förändras särskilt mycket i framtiden. Här var det svårt att hitta fina bolag, men Clarksons sticker ut som ett av få bolag med stabil utdelning, stor nettokassa, ökande vinster, och en klockren marknadsposition. Lite som en pigg gammelgädda som lurar i vassen.

Jag gillar att de verkar i en konjunkturkänslig bransch i motvind, men att bolaget själv har "vind i seglen" och är mycket mindre konjukturkänsligt än vad man kan tro. De äger inte några skepp utan fungerar som skeppsmäklare (för samman skeppsägare och transportörer) vilket 80% av inkomsterna kommer ifrån. Om t.ex. firma X ska skeppa järnmalm från afrika till sydamerika och firma Y har båtar så kan Clarkson (mot en avgift) sammanföra dessa. Andra mäklartjänster är till exempel försäljning av fartyg. Överallt där det i skeppsbranschen krävs en mäklande roll kan Clarkson ha en roll att spela. Citat från hemsidan:  

We play a vital intermediary role between shipowners and ship charterers across every sector of maritime trade. Our network of offices spans five continents and our services and expertise help ensure the smooth and efficient functioning of global seaborne trade.

Clarkson påverkas inte lika mycket som transportörerna av sjunkande fraktrater och överutbud av skepp. För en skeppsmäklare är storlek och erfarenhet av hög vikt och det kan inte finnas hur många mäklare som helst. Inträdesbarriärerna är nog ganska stora, och de konkurrerar inte bara med pris. En annan fördel är att rörelsen har låga kostnader och binder litet kapital. Hur högt Capex bolagen har kan tjäna som en enkel jämförelse över hur stora skillnaderna är: Concordia Maritimes Capex är 75 procent av försäljningen, Maersk 15 procent, och Clarksons 1,4 procent.

Konkurrenter och nordiska alternativ

Clarkson är störst i världen. En mindre brittisk konkurrent är Braemar, som jag valde bort på grund av avsaknad av "moat" och mindre andel intäkt från stabila källor.

Maersk är ett danskt alternativ, men de är inte lika stabila utdelare och har en del skulder.

I Sverige finns Concordia Maritime som är en högutdelare. Jag avstår från dem på grund av avsaknad av "moat" och en ganska hög skuldsättning. Stora skulder och en bransch i motvind kan i värsta fall göra att ett helt bolag kapsejsar. Då måste det dock blåsa ännu snålare än vad det gör nu. Se för övrigt Lundaluppens fina analys.

Pengarna kom från Famous Brands och HM

Jag minskade mitt innehav i sydafrikanska Famous Brands. Visserligen är det ett fantastiskt bolag, men värderingen var ganska hög. När kursen rusade till 6500 sålde jag 1/3 av mitt innehav. Med P/E närmare 25 och en avstannande ökning i kassaflöde kändes bolaget väl saftigt värderat. Om kursen går ner eller tillväxten och kassaflödet tar fart utan kursökning så kan jag tänka mig att öka igen, det är ett otroligt fint bolag.

Sålde även en del i HM, då närmare 250 kr knappast kan vara billigt, även om bolaget är fantastiskt.

Ett annat skäl till försäljningarna var att andelen cykliska konsumentvaror var väldigt hög, och transport obefintlig.

Min checklista

 

1. Funnits i minst 10 år
Ja, grundat 1852.

2. Haft utdelning i minst 5 år
Ja, åtminstone sedan 2001 (finns inte mer historik på deras sida).

3. Har en enkel verksamhet som man förstår sig på
Hyfsat, de är skeppsmäklare, lite som försäkringsmäklare fast inom transportbranschen.

4. Har en bestående konkurrensfördel
Ja, om man ska köpa någon skeppsmäklare (det är ju en fråga i sig) så är Clarksons störst. Storleken borde vara en konkurrensfördel, de har en global räckvidd och gedigen erfarenhet. Mycket av kompetensen sitter hos personerna och deras researchavdelning. Som den mäklare med mest störst flöden så antar jag att deras statistik är vägledande och betrodd.

5. Jämn vinst och intäktsökning
Ja, påverkades visserligen av finanskrisen, men inte i samma grad somvanliga transportbolag. De höjde till och med utdelningen.

6. Minst 3,5 procent utdelning 2 år framåt och ingen sänkning
Ja, idag ger de cirka 4 procent och 4-traders räknar med 5 procent om två år. Likaså är uppgiften hos Financial Times "forecast" att utdelningen höjs.

7. Inte har sänkt sin utdelning 5 år bakåt
Ja, stabila höjningar sedan 2001

8. Har return on equity på minst 10
Ligger kring 20-strecket, vilket är bra.

9. Har låg skuldsättning
Ja, nettokassa!

10. Pålitlig ledning med stora egna innehav
De anställda äger 23 procent av bolaget. Ledningen har stora egna innehav. Möjligen finns en bonuskultur och bonus betalas ut i efterskott även om tiderna blivit sämre. Dock inget anmärkningsvärt vad jag kan se och när ledningen har stora egna ägarintressen får jag hoppas att de gör saker som gynnar samtliga aktieägare. Har inte hittat några skandaler eller andra lik i lasten.

Värdering och framtidsutsikter

Utifrån kursen 1300 betalar du cirka 10 gånger årets vinst (P/E 10). Senaste 5 åren har vinsten växt årligen med 9 procent i snitt. Senaste 10 åren har vinsten växt årligen med 12 procent i snitt.

Du betalar 9 gånger kassaflödet (P/CF 9). Har inte gått till botten med detta och gjort så mycket beräkningar på fritt kassaflöde. Men det är verkligen ingen verksamhet som kräver stora investeringar, Capex är ju väldigt lågt. En titt på andra nyckeltal säger att du betalar två gånger bokfört värde och return on equity ligger på 18 procent per år senaste 5 åren.

Sammantaget tycker jag det ser hyfsat billigt ut för ett sådant kvalitetsbolag som Clarksons är.

Branschen lär behövas även framöver, och några genomgripande förändringar som påverkar Clarksons är antaligen inte att vänta. Clarkson är också väl diversifierat genom att de verkar inom samtliga segment, inte bara olje- eller gastransport. Clarkson har alltså väldigt många "strängar på sin lyra" (därav bilden).



Clarksons roll i branschen är att vara en mellanman eller förmedlare/mäklare. Kan man tänka sig att den rollen blir överflödig? Nja, knappast vad jag kan se.

En simpel tanke är att ju fler människor det blir på planeten, desto mer saker behövs det transporteras, vilket gynnar mäklarna och då särskilt Clarksons. Sen spelar det säkert roll hur människorna fördelas över jordklotet, och ju mer spridda de är desto mer transport krävs (eller är det kanske viktigare hur produktionen är spridd?)*. Hmm... ja just sådana resonemang är nog att att gå alldeles för för långt för mitt eget och framförallt eventuella läsares bästa. Jag håller mig till enkelheten, skeppsmäklare lär behövas och Clarkson framstår som bästa valet!

*Ett sånt där hypotetiskt exempel som då och då nämns är att hela jordens människor skulle kunna få plats på Gotlands yta. Skulle behovet av transporter öka eller minska då? Nåja, det har inte riktigt med saken att göra... :-)

Clarkson i en mening
Jag köper dem för deras fina historik, pålitliga utdelning och framstående ställning som ett relativt ocykliskt bolag i en cyklisk bransch.

Övriga länkar
Annan analys av Clarksons
Ytterligare analys av Clarksons    

Sommaruppehåll

Tar nu några veckors uppehåll på grund av resor. Men i början av augusti kommer bloggandet igång igen.

Nästa inlägg handlar om Clarkson Plc eller möjligen ett österrikiskt (!) bolag.

Tack förresten för alla kommentarer och reflektioner. Jag lär mig mycket själv och hoppas även kunna bidra med ett eller annat tips!

Glad sommar och på återseende! /Gustav

Analys av Munich Re

Har under förra veckan gjort ett första köp i Munich Re på tyska Xetra-börsen. Investeringen gjordes i Investeringssparkonto och källskatten räknar jag med blir 15 procent, vilket jag ska begära att få tillbaka i efterhand.

Ska nu gå igenom bolaget, men kan avslöja att det framför allt var fyra punkter jag fastnade för.

• Warren Buffett är största ägare i bolaget med cirka 10 procent.
• Värderingen är låg! Köps under eget kapital och till låga P/E-tal
• Utdelning har betalats sedan 1952 och den har bara sänkts en gång på 60-talet. Nu är yielden på knappa 6 procent och väntas öka de kommande åren enligt en färsk analys av JP Morgan.
• Branschen och bolaget är fantastiskt ospännande, inget hett bolag i en het bransch direkt. Verkligen ingen "rolig" investering.

Jag anser inte heller att det finns något fullgott svenskt eller nordiskt alternativ till aktien, försäkringsbolag finns men inte återförsäkringsbolag.

Warren Buffett

Munich Re är Warren Buffets enda innehav utanför USA förutom Tesco och Sanofi. Buffet äger cirka 10 procent procent av bolaget och har köpt till högre kurser än dagens.

I årsredovisningen står följande: 

Our largest shareholder at the end of 2011 continued to be Warren E. Buffett who, according to the voting rights notification of October 2010, holds a stake of around 10.2% in Munich Reinsurance Company via several companies in his group, Berkshire Hathaway Inc., OBH Inc., National Indemnity Co. Warren E. Buffett and the aforementioned companies in his group also informed us in October 2010 that the objective of their investment is to generate trading profits, not to implement strategic objectives. They do not seek to exercise an influence on the composition of Munich Re’s management or supervisory boards or to fundamentally change the Company’s capital structure. Second-largest shareholder is asset manager BlackRock with around 6.2%, followed by the People’s Bank of China/SA FE, China, with around 3%.

Verksamheten

Munich Re är framförallt världens största återförsäkringsbolag, där 60% av premieintäkterna kommer ifrån. Återförsäkring används av försäkringsbolag för att försäkra sig mot alltför stora skadekostnader.

Till skillnad från andra återförsäkringsbolag sysslar de också med direkt försäkring genom framförallt ERGO och Munich HEALTH. Det här gör att "hela kompetensen" inom försäkring finns samlat i ett enda bolag. Liksom storlek kan detta vara en konkurrensfördel.

 

Men någonstans här börjar de 312-sidorna i årsredovisningen och sommarvärmen göra att tankarna vandrar iväg från de fula och välfyllda sidorna. Texten andas för mycket försäkring, direktöversättningar från tyska, seriositet och överambition för att jag ska hålla fokus... Försäkring är en sak men återförsäkring är snäppet tråkigare, allra helst när det beskrivs av tyska gubbar.

Ja, vad annat kan man förvänta sig? Bilderna på ledningsgruppen avslöjar att närmare hälften ser ut som tyska kloner av Tomas Östros och Björn Walhroos, givetvis uppklädda i fina kostymer som sig bör. Alla utom en stackare i ledningsgruppen har också titeln Doktor (undra om han får luncha själv?) Bilden som ges av bolaget är i alla fall ett lika välskött som tråkigt bolag, vilket nog stämmer, se dock checklistan punkt 10.

För att återgå till en mer seriös ton så är ett av försäkringsbolagen som de äger Europeiska Reseförsäkringar, eller ERV som de numera heter.

Min checklista

1. Funnits i minst 10 år
Ja, grundat 1880.

2. Haft utdelning i minst 5 år
Ja, utdelning sedan 1952.

3. Har en enkel verksamhet som man förstår sig på
Ja, återförsäkring är försäkring för försäkringsbolag. Har också vanlig försäkring.

4. Har en bestående konkurrensfördel
Ja, vad jag bedömer. Storleken gör att de kan ta på sig uppdrag som andra inte kan. Att vanlig försäkring finns i samma bolag gör att de har en gedigen kompetens inom hela försäkringsområdet. De särskiljer sig alltså bland återförsäkringsbolag.

5. Jämn vinst och intäktsökning
Ja, stabilt över tid precis som man kan förvänta sig av försäkring. Dock får katastrofer stor påverkan på vissa år, men sett över längre tid ok.

6. Minst 3,5 procent utdelning 2 år framåt och ingen sänkning
Ja, idag ger de knappt 6 procent och JP Morgan, 4-traders och de andra källor jag kan hitta talar om höjning. Senaste sänkningen var på 60-talet så en sänkning gör de inte i första taget kan jag gissa.

7. Inte har sänkt sin utdelning 5 år bakåt
Ja!

8. Har return on equity på minst 10
Nja, här ser det lite sämre ut. Under 2011 låg den på 3,3 procent, men mycket beror ju på lågräntenivån, och det var inte något normalår. Under 2012 har den dock gått upp till 13 procent så jag sätter okey med viss tvekan.

9. Har låg skuldsättning
Ja, helt ok med 26 procent i debt/equity

10. Pålitlig ledning med stora egna innehav
Stora egna innehav, men moralen har förhoppningsvis blivit bättre sedan 2007. Då uppdagades en skandal där framstående säljare belönades med prostituerade på en fest. Kanske därför de ägnar så många sidor åt företagsansvar i sin årsredovisning? Och visst har alla inblandade har sparkats, men ändå ett frågetecken för företagskulturen. Sett ur ett snävt aktieägarintresse så är dock risken för framtida skandaler ganska liten, i och med att de har ögonen på sig.

Värdering och framtidsutsikter

Bilder från 4-traders

Värderingen ser trevlig ut, låga PE-tal kring 7-8 och en direktavkastning på knappa 6 procent som stiger. Bokförda värdet är 136 Euro och kursen 112-113 euro i skrivande stund. Angående kassaflödet finns beskrivning på sid 106 i årsredovisningen. Jag tycker ändå det ser ok ut med tanke på att de mäktat med stora återköp.

JP Morgan har en analys av Munich Re från början av juli i år där de räknar med stigande utdelning åtminstone kommande två åren.

Sedan kan ju givetvis katastrofer inträffa. 2011 var ett väldigt händelserikt år med bland annat med japanska tsunamin. Återförsäkringsbolagen hör till de som får ta smällen. 

Utmaningarna för framtiden är lågräntemiljön och just naturkatastrofer. Katastrofer kan dock leda till att många fler skaffar fler försäkringar året efter eller höjer beloppen och att man kan ta ut ett prispåslag.

Då bolaget noteras i Euro är valutans utveckling också intressant.

Munich Re i en mening

Jag köper dem för deras robusta och tråkiga verksamhet, höga utdelning och låga värdering, och gör även sällskap med Buffett som är storägare.

Övriga länkar

Analys från Gurofocus

Ytterligare analys från Gurufocus

JP Morgans analys av bolaget, tillsammans med köplista på andra europeiska bolag.

Portföljuppdatering och branschfördelning

Vid halvårsskiftet kan en portföljuppdatering vara på sin plats. Senaste förändringarna under perioder är att jag minskat något i Hm och Betsson. Nyinköp har gjorts i RSA och Tesco. Utvecklingen har varit hyfsat god, Stockholmsbörsen ink utdelningar är upp dryga 6 procent och min portfölj dryga 8 procent.

Branschfördelning
Nytt för i år, eller snarare halvår, är en fördelning efter bransch. Har använt mig av den fördelning som finns hos Businessweek.

Jämfört med Sverige-index och globalindex är andelen konsumentvaror högre, och vissa branscher är inte alls representerade. Tanken är att bygga på med underrepresenterade branscher förutsatt att jag hittar intressanta bolag. Telekombolag, Transportbolag och Utiliteter (finns det något bättre ord?) är särskilt på radarn.

Så här ser portföljen ut fördelat på branscher. Inget estetiskt mästerverk då det är klippt från Excel, men den är lika tydlig som tråkig (ungefär som Thomas Östros för att köra en politisk referens så här i Almedalstider).

Hur ser din portfölj ut när det gäller branscher? Är det någon bransch du tycker jag borde öka eller minska i?

Bolaget ändå viktigare än branschen
Har läst en del i en gammal rapport om konkurrensfördelar, Measuring the moat från 2002.

Fastnade för ett citat där som kan vara viktigt för hur man bygger upp en bra portfölj:

Hur ser ni på det hela, hur mycket ska man titta på branschen och hur mycket på bolagen?


Geografisk fördelning
Så här ser den geografiska fördelningen ut. Övriga länder är Storbritannien där RSA och Tesco har sin hemvist.

Bild från Financial Times portföljfunktion

Händelser efter periodens slut...
Under veckan har jag minskat i Hm och Famous Brands. Andelen cykliska konsumentvaror har därmed sjunkit något (till 28% av portföljen). Nyinköp har istället gjorts i ett brittisk transportbolag och ett tyskt försäkringsbolag. Mer om detta kommer senare med närmare beskrivning!

Få tillbaka utländsk källskatt - skillnader mellan ISK och kapitalförsäkring

OBS Uppdatering! Ytterligare faktorer kan påverkar valet ISK/Kapitalförsäkring. I praktiken får du ofta bara tillbaka 500 kr i utländsk källskatt när det gäller ISK. Läs mer i inlägg från 140405.

Följer nu upp tidigare inlägget med en fördjupning i just frågan om utländsk källskatt. Källskatten är en källa till huvudbry, särskilt när man som jag inte är så duktig i skattefrågor. Ger mig ändå på en beskrivning och hoppas att andra läsare kan fylla på där det brister.

Källskatten innebär att vid 1000 kr i utdelning från utlandet får du från början bara 850 kr eftersom det utländska landet ska ha sina 150 kr (vid 15 % källskatt). Vilka möjligheter som sedan finns att få tillbaka detta belopp skiljer sig åt mellan investeringssparkonto och kapitalförsäkring.


Investeringssparkontot hanteras individuellt
- Maxbelopp att få tillbaka beror på vilka aktier du har i ISK-portföljen

• Du kan få tillbaka källskatten du betalt
• Du begär avdraget och får tillbaka 1 år efteråt.
• Ett ”spärrbelopp” finns i form av din avgift för ISK. Du får inte tillbaka mer i källskatt än vad du betalat i avgift under året. Får du inte full täckning kan du skjuta vidare beloppet för framtiden, och eventuellt få avdraget senare.

I praktiken blir det ett problem vid låg avgift för ISK och många högutdelande utlandsbolag i din portfölj. Då riskerar du att inte få tillbaka källskatten, åtminstone inte året efter.


Kapitalförsäkringarna hanteras kollektivt av banken 
- Maxbelopp att få tillbaka beror på vilka aktier samtliga utlandskunder har

• Du kan få tillbaka källskatten du betalt
• Avanza begär avdraget och du får tillbaka pengarna 2-3 år efteråt.
• Ett ”spärrbelopp” finns men här hanteras alla kunder som betalat källskatt som ett kollektiv. Vad du högst får tillbaka är inte kopplat till din avgift för kapitalförsäkringen utan alla kunders (som betalat källskatt) avgifter som hanteras gemensamt.

Om du exempelvis skulle proppa din portfölj full enbart med brittiska RSA-aktier med 10 % utdelning så skulle du ändå få god täckning för källskatten, men det skulle drabba kollektivet i en eventuell generellt lägre återbetalningsgrad.


Ett enkelt exempel visar på skillnaden - ISK och Kapitalförsäkring 
Investeringssparkonto
Du äger 100 000 kr i aktier i RSA i Investeringsparkonto
Utdelning 10 000 kr per år, källskatt 1500 kr
Avgift för investeringssparkonto 1000 kr.

Du söker avdrag men maximal källskatt att få tillbaka är 1000 kr. Avdraget kan du få efter 1 år, men du får inte full täckning. De 500 kr som saknas kan du ”rulla vidare” och eventuellt få i framtiden. (OBS! att man får "rulla vidare" kan vara en missuppfattning från min sida, se sista kommentaren)

Kapitalförsäkring
Du äger 100 000 kr i aktier i RSA i Kapitalförsäkring
Utdelning 10 000 kr per år, källskatt 1500 kr
Avgift för kapitalförsäkring 1000 kr.

Avanza söker avdrag, och det du får tillbaka blir exempelvis 1425 kr (vid 95 % täckning).  Du får avdraget 2-3 år i efterhand när Avanza sökt och fått svar från Skatteverket.



Svaret från Avanza angående kapitalförsäkring
Här redogör jag för ett telefonsamtal vilket kan vara lite vanskligt ifall jag missförstått.

Avanza ser alla kunder som betalat källskatt som en klump. Söker gemensamt för dessa hos Skatteverket. Spärrbelopp gäller för Avanza inte för privatpersonerna. Historiskt har kunderna fått full betalning eller åtminstone ”det mesta” återbetalt. Vi vill inte gå ut med exakta siffror då de kräver närmare förklaring. Vissa konton har t.ex. avslutats, och då har Avanza spridit ut beloppen på resterande kunder. Hur mycket du får tillbaka beror alltså inte på ditt konto enbart utan hur hela stocken av källskattskunder ser ut. 

Se också utdrag ur skriftligt svar från Avanza i kommentarsfältet tidigare inlägget:
Vid avräkning på en kapitalförsäkring för utländsk källskatt så kan detta endast ske upp till ett spärrbelopp. Spärrbeloppet räknas fram beroende av den avkastningsskatt som betalats in och kan inte bli större än vad vi som bolag har betalat in i avkastningsskatt.

Avräkningen delas sedan ut till de kunder som är berättigade och har vi fått en avräkning som täcker samtliga kunders utländska källskatt så kommer man få tillbaka detta, oavsett vad man betalat i avkastningsskatt. 

Sammanfattning och reflektioner
Att ha stor andel utländska utdelningbolag i ISK kan vara dumt. Blandar du upp med svenska bolag så är det lättare att få tillbaka källskatten, eftersom du får en högre avgift att kvitta den utländska källskatten mot.

Vill du ändå ha stor andel högutdelande utländska bolag verkar kapitalförsäkringen kunna ge mer pengar tillbaka, eftersom alla källskattekunder klumpas ihop. Dock lite oklart vad som gäller i detalj.

Det kan bli märkligt om du har säg 99 % svenskt och 1% utländskt i portföljen t.ex. Exxon Mobil. För ISK är det inget problem att få tillbaka källskatten (stor avgift att kvitta källskatten mot). För kapitalförsäkringen beror det dock på hur alla andra kunder i kollektivet gjort. Så om brittiska RSA blir en av de mest köpta aktierna hos Avanzakundernas kapitalförsäkringar så får jag kanske mindre tillbaka på min Exxon-utdelning i kapitalförsäkring i framtiden?


Kan tyckas konstigt att det blir skillnad mellan ISK och Kapitalförsäkring, men å andra sidan är det väl naturligt att ETT spärrbelopp gäller för Avanza som ju äger kundernas aktier?

Sen undrar man om alla banker gör på samma sätt. Som kund är det svårt att veta. En ännu mer rättvis fördelning hade kanske varit att jämföra med varje kunds enskilda avkastningsskatt vid kapitalförsäkring, men jag gissar att administrationen redan i dagsläget är tillräckligt bökig.