Nästa ekonomiprat och politisk klåfingrighet

Nästa ekonomiprat blir torsdagen den 7 maj kl 18. Stället är inte helt bestämt. Är lite sugen på något annat och öppen för tips som passar lite större sällskap. Nog borde det gå att hitta ett lugnare ställe med ännu godare mat och service? Belgobaren visserligen fyller sin funktion väl...men kom gärna med tips på alternativa lokaler!

Dagen är i alla fall spikad så välkommen med din anmälan här på webben. Har preliminärbokat 30 platser på Belgobaren men eventuellt testar vi något annat.

Höjd skatt på sparande
Har inte kommenterat det tidigare men ISK och Kapitalförsäkring (Kf) har åkt på en rejäl skattehöjning även om det är från låga nivåer. Läs mer om förändringarna på bloggen Långsiktig investering. I korta drag innebär det att schablonintäkten blir statslåneräntan + 0,75% och att det sätts ett golv på 1,25%. så att schablonskatten aldrig kan bli lägre än 0,375% (0,125*0,3). En gammal hederlig aktiedepå är nu attraktiv i dess förutsägbarhet, men jag vägrar skatta bort 30 procent av utdelningen.

Jag väljer alltså fortsatt ISK för svenska aktier och Kf för utländska. Svensk utdelning är fortfarande skattefri, och en liten långsökt positiv effekt finns: Den utländska källskatten (normalt 15 procent) blir nu lättare att få tillbaka när det alltid finns en avgift att kvitta emot i Kf. Bra, även om negativa med förändringarna givetvis överväger.

Politisk klåfingrighet ett otyg
Skattenivåer kan diskuteras men tre saker har jag fastnat för:

1. Varför röra om i förutsättningarna för det långsiktiga sparandet? För ISK och Kf finns en utredning vid införande och den har inte fått gälla i ens tre år. Kom också ihåg att avdragsrätten för pensionssparandet stryptes utan utredning. Det är problematiskt att man inte uppmuntrar långsiktigt eget sparande och att de politiska fingrarna sträcker sig allt snabbare och längre ner i spararnas surt förvärvade syltburkar.
2. Förändringen skapar ännu mer asymmetri i skattesystemet. Schablonintäkterna för privata pensionsförsäkringar (dock i princip stängda för nysparande) och tjänstepensionen föreslås ju inte ändras. Varför är det upprörande att just en kapitalförsäkring/ISK blir "gratis" men inte en tjänstepension? Och plötsligt blir löneväxling relativt sätt mer attraktivt jämfört med ISK och Kf. Och även om ladorna är tomma, är det självklart att man ska gå hårdare på just de som tar eget ansvar för sin pension med redan skattade pengar? Vilka signaler sänder det? Signalvärdet i att beskatta sparande hårdare men inte lånande (ränteavdrag) bör inte underskattas.
3. Politiker bör inte devalvera sin egen trovärdighet. Som Günter Mårder förtjänstfullt påpekade i senaste Sparpodden sa den ansvariga politikern för typ en månad sedan på ett Nordnet-event att ingen förändring var aktuell. Och utan att bli (alltför) politisk kan man ju säga att även Löfven har varit pålitlig när det gäller att bryta vallöften. Grönröda skattefingrar är något man får acceptera, men jag gillar dem inte när de är av den både klåfingriga och opålitliga sorten.

Nåja, skadorna ska väl inte överdrivas, men jag gillar inte de här tendenserna alls. Man kan väl lite elakt kalla det rikemansproblem men jag ser det här som samhällsproblem. Är detta till och med ett skäl till att investera mer i utlandet? Jag kan väl inte sticka under stol med att jag inte gillar det politiska isberg som vi sparare krockar med, även om sparandet inte kapsejsar pga det här.

Åter till Ekonomiprat...
Välkommen med din anmälan till Ekonomiprat! Via Twitter så är 9 platser redan bokade. Och har du tips på ännu bättre ställe? Kanske man skulle hyra en lagerlokal i Västerås? :-) Nej, kanske inte, men välkommen som sagt!