söndag 26 april 2020

Uppdaterad strategi & checklista



Har i samband med Corona-krisen tänkt igenom hur jag investerar och vill uppdatera strategin. Mer defensivt fokus blir det även om mycket är samma som i 2017 års version. Enkelt uttryckt handlar det om mindre tillväxtbolag med riktigt hög kvalitet. Lägger upp strategin som en 10-punkters checklista eftersom det blir ännu lättare att stämma av.

Ska man säga allt i en enda mening så letar jag efter: Mindre bolag med låg skuldsättning, tvåsiffrig försäljningstillväxt, megatrender i ryggen, hög marknadsandel, konkurrensfördelar, ocykliska inslag, viss samhällsnytta, insynsägande och ok värdering. 

1. Mindre bolag, upp till globalt midcap

Helst micro och small caps men kan gå upp till globalt midcap när jag köper. Varför? Jo, jag har lättare att hitta tillväxt och möjligheter här. När ca 70% av kapitalet går in i de 5% största bolagen behöver jag inte vara där. Man har fördelar som småsparare och jag vill utnyttja dem så mycket jag kan. Mindre bolag kan lättare bli 5 gånger större på 10 år. Samtidigt kan lite större bolag ibland vara starkare. Att gå upp till midcaps kan vara en rimlig avvägning.

Sen finns det såklart storbolag som växer fint, särskilt digitala jättar, så min avgränsning handlar om fokus och investeringsstil. Jag lockas helt enkelt av att analysera bolag som färre andra tittar på och tror möjligheterna är ännu större, om man träffar rätt. Som Focused compounding letar jag till stor del efter "overlooked stocks", men går mot mindre bolag på mindre kända marknader, vilket gör att man ofta kan få lång historik på bolagen.

2. Låg skuldsättning, helst nettokassa

Detta sänker risken betydligt. Du behöver, i princip, aldrig riskera att bolaget går under. Riktvärden är max 0.2 debt to equity och framförallt max 1 gr EBITDA. Och med nettokassa kommer möjligheten att köpa upp bolag eller gasa när andra måste bromsa. Väldigt många bolag går bort på detta kriterie, tex fastighetsbolag och banker.

3. Minst 10 procents försäljningstillväxt, stödd av historik och nutid

Här tittar jag på bolagets historik, momentum i försäljningen och eventuella prognoser. Om tillväxten legat på 5 procent senaste 5 åren och 3 procent senaste året går det troligen bort. Tillväxt sker genom att sälja mer eller höja priserna, så pricing power är viktig. Ser man på denna tabell är just revenue och profit growth viktigast på lång sikt. Ofta tittar jag 5 år bakåt och minst 2 år framåt.

Jag har som mål att bolaget ska kunna ge 10-15 procent per år eller mer, över riktigt lång tid med buy and hold, och det är svårt att uppnå om försäljningen inte kommer växa tvåsiffrigt.

4. Gynnas av megatrender och ha lång runway kvar

Bolaget är viktigast och ska ha tillväxt i sig, men hur marknaden utvecklas spelar också stor roll. Till att börja med är olika marknader olika bra. Helst ska bolaget verka på en marknad med naturlig medvind, dvs strukturell tillväxt. Exempel är demografi som är rätt enkel och förutsägbar, se t.ex. populationpyramid. Andra megatrender är digitalisering, hälsoeffekter och Internet of things. Med en megatrend kan man titta 5-10 år framåt med mer tillförsikt, även om konkurrenssituationen blir allt viktigare ju hetare marknaden är. Försöker också leta efter vinnare som inte är uppenbara.

En faktor är också hur mycket mer av marknaden som finns kvar att ta. Har man redan väldigt många kunder i ett land, och aldrig växt utanför landet, kan man sätta frågetecken för den långsiktiga tillväxten. Med lång runway menas att de inte ska slå i ett tillväxttak. Både tillväxttakt och tillväxttak är viktiga saker!

5. Hög marknadsandel, helst dominera en nisch

Hög marknadsandel är ett tecken på kvalitet och den största aktören bör ha starkast fördelar. En del i att dominera en nisch är förutom bästa produkterna att kunna lägga mest på R & D. Relativ marknadsandel är mycket viktig. Att vara mångdubbelt större än närmsta konkurrenten är mycket bättre än att vara marginellt större. Hur många stora aktörer det finns och hur marknaden är uppdelad ger ett gott mått på nivån av konkurrens.

Såklart vill jag ha den som är etta, men är det ett krav? Nja, jag sneglar på begreppet ”Hidden champions” och vill ha plats 1-3. På det lägger jag momentum i försäljningen, och att de ovanför inte ska ha starkare konkurrensfördelar. Förändringen i marknadsandel är extremt intressant. Det säger ju också något om förändringarna i konkurrensfördelarna. Hellre en snabbfotad utmanare än en trött marknadsledare, men utmanaren ska minst vara 3:a, lokalt eller globalt. Globala marknadsledare är att föredra, men regionala duger fint, och allt beror på produkt och marknad. För den som inte är etta idag krävs mer för ett köp, och de ska kunna bli det framöver.

6. Konkurrensfördelar, helst en stark moat

På en attraktiv marknad kommer konkurrensen öka. Därför måste bolaget ha ett skydd mot befintlig och ökad konkurrens och helst ska det också synas i siffrorna, i form av överlönsamhet. Och man vill att den överlönsamheten (marginaler, hög ROE etc) ska bestå över lång tid. Porters 5 forces är också viktig att ha med sig.

Man brukar prata om ekonomiska vallgravar som som starka varumärken, skalfördelar i tillverkning eller distribution, patent, byteskostnader, nätverkseffekter etc. Hög marknadsandel är inte samma sak som en "moat". Helst ska den vara stark och förstärkas i takt med att bolaget blir större. Man kan skilja på "legacy moat" och "reinvestment moat". Dvs de som förstärker sin vallgrav eller de som numera växer utanför. Ibland är det svårt att avgöra moat, och man kan då ställa sig den viktigaste frågan: kan de höja priserna utan att tappa kunder till konkurrenter?

7. Ocykliska inslag, helst ocykliskt

För köp- och säljbeslut tittar jag ofta på business momentum, värdering och bolagets kvalitet. Har ett beslutsstöd i form av en matris som är kraftigt inspirerad av fondbolaget Grandeur Peak. Besluten blir mycket svårare när man har att göra med cykliska bolag. Därför föredrar jag de ocykliska. Väljer inte alltid bort de som har cykliska delar, men det måste vara mindre cykliskt än branschen. Gillar förutsägbara bolag vars produkter köps via små regelbundna köp snarare än stora engångsköp.

8. Viss samhällsnytta, åtminstone neutralt

Bolagen ska vara till nytta för sina kunder och skapa win-win situationer. Ingen ska förlora. Bolag som tex gör att människor hamnar i spelmissbruk eller enbart erbjuder skräpmat bidrar egentligen inte med något positivt (förutom för ägarna). Medan etik är ett svårt ämne och handlar om individuella val har jag fastnat för regleringsrisken. Bolag som är eller uppfattas som dåliga för samhället kan få skatter och reg(l)eringar emot sig. Varför ta den risken om man kan välja bland alla världens bolag?

Långsiktigt finns även "risken" att konsumenter blir allt mer upplysta och undviker dåliga produkter i olika former. Som kontrast är det bättre om du kan hitta bolag som i framtiden kan bli en del av ESG-flöden, vilket nästan är en megatrend i sig. Det bästa bolagen är de som löser ett problem på ett smart sätt, för alla inblandade, utan att skapa nya. Och jag letar alltid efter något så simpelt som riktigt nöjda kunder. Sådana bolag bör också ha ha lättare att växa (word of mouth).

9. Insynsägande och ledning utan prickar

Ledningen ska sitta i samma båt som dig själv och agera i aktieägarnas intressen. Helst vill jag äga familjebolag och de som styrs av en "intelligent fanatiker". Även det bästa bolaget kan gå fel med dålig ledning. Hittar man något fel i historiken eller kring personerna undviker jag nästan alltid bolaget (there is never just one cockroach). Att någon fin småbolagsfond är inne kan sänka risken, särskilt när vi pratar om bolag långt bort.

10. Ok värdering

Allt har ett pris. Vad som är rätt pris är såklart svårt att avgöra, men det ska inte vara orimligt. Politiker brukar säga att man "måste prata värderingar". Säger samma sak och vill att värderingen inte ska vara "oacceptabel". Att gå in på värdering på slutet tycker jag är en poäng. Den kan ju ändras mycket snabbare än de andra faktorerna. I värsta fall hamnar bolaget bara på bevakningslistan om det klarade allt annat.

Priset ska inte ses isolerat och jag ska alltid ställa det mot bolagets kvalitet och momentum i verksamheten. Se mitt beslutsstöd i form av en matris. Jag brukar t,ex titta på tillväxt i försäljning och vinst, P/E, pris mot kassaflöde och sales, ROE, Capex, och EV/EBITDA, som tar hänsyn till skuldsättning respektive nettokassa.

Synpunkter?
Vad tror ni om denna strategi? Ska något ändras? Kanske är jag för defensiv och kräsen? Men jag kollar på väldigt många bolag, och då måste kraven vara hårda, tänker jag. Hur tänker du? Vad skulle du ändra på i denna strategi och vad gillar du?

17 kommentarer:

  1. Tjena,
    Snyggt. Det är en väldigt tydlig och specifik inriktning/strategi. Du fångar tillväxt och defensivt bla. Blir nog bra det där.

    Mvh petrusko

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Petrusko, jag hoppas det blir bra!

      Radera
  2. Så ska vi ha det men var skall vi ta det! Hittar man en aktie som uppfyller dessa kriterier är den inte billig! Fallstudie: Bloggaren har ägt SIS. Aktien handlas nu runt p/e tal 20 och ger en direktavkastning runt 4%. Är det köpvärt??

    Mvh

    Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. Priset kan vara ett problem om man skruvar upp kraven för hårt, så är det. Men generellt tror jag okända marknadsledare kan vara mer undervärderade än kända.

      För Savaria var jag redan innan Corona lite tveksam till ledningen och integreringen av förvärven. Jag sålde av eftersom jag trodde att åtminstone Europa skulle gå dåligt och jag var för osäker på kvaliteten. Men Mawer äger vilket är positivt.

      Ser man till momentum i verksamheten kom de med en uppdatering 20 april som var bättre än jag hade trott, och på helåret förväntas samma försäljning som 2019. Slutsats: Kan vara köpvärt men har ingen bestämd uppfattning just nu (är för osäker på både kvalitet och momentum).

      Radera
  3. Jag har alltid varit kritisk till ditt tänk men istället för att utdela kritik blev jag bara nyfiken. Hur har det gått egentligen? Vad har du för performance? Kanske finns något blogginlägg om det?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nyfikenheten kan stillas om du går till etiketten resultat: http://gustavsaktieblogg.blogspot.com/search/label/Resultat

      I senaste av de inläggen hittar du för 2019 samt flerårsresultat sedan 2011. Borde göra om layouten så sånt blir tydligare att hitta.

      I år är det lite svårare att sammanställa men Avanza-delen är minus 15-16 procent och Paretodelen minus 8-9 procent. Inte dubbelkollade siffror, vet inte om de tas fram på samma sätt etc.

      Radera
  4. Vill bara säga att som inte detta var nog ligger det en massa psykologisk drivved och flyter. De flesta investerare vill inte köpa aktier när dessa är "billiga". Ser att Gustav är 25% likvid. Har läst ekonomibloggar ett antal år och formulerat Lars första lag. När jag läser att ett antal bloggare är 30% likvida finns det massor av köpvärda aktier att tillgå. Blir precis som en förvaltare av en aktiefond konstaterat. När börsen står i zenit strömmar pengarna in i fonden. Förvaltaren tvingas nu köpa till allt högre priser. När börsen faller kraftigt startar panikförsäljningarna. Det är nu det skall investeras men nu måste det säljas. Investerarna vill ta ut sina pengar. Det säljs billigt och köps dyrt så har det alltid varit. När tror du som läser dessa rader att investeraren funderar på om han skall belåna sin portfölj? När börsen står i zenit eller när den rasat? Du gissade rätt.

    Mvh

    Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är ett svårt ämne och värt ett (eller snarare många) inlägg i sig. Lätt att gå bort sig om mycket av psykologi här.

      För egen del sålde jag det som jag redan varit osäker på och det som jag blev osäker på just pga Corona. Omfördelade däremot inte direkt till befintliga eller nya case, därav hög kassa. Rätt eller fel? Återstår att se. Tycker ändå den här krisen är något extra (men det brukar man i och för sig alltid tycka).

      Enklast är väl att vara fullinvesterad hela tiden, eller om man t.ex. har 10% kassa hela tiden. Då slipper man i alla fall fundera.

      Radera
    2. Tack! Verkar ju fungera okej i alla fall 😊

      Radera
  5. Det är inget fel på någon av de enskilda punkterna men jag lutar åt att kraven är så höga att man fastnar på bolag som har svagheter utanför listan eller att man lurar sig själv.

    Jag skulle nog vända på det och fråga mig själv vilka risker jag är villig att få betalt för att ta. Att investera på exotiska börser är en sådan risk, att åsidosätta moats (konsultbolag) eller investera i aggressivt belånade bolag som Kopparbergs bryggeri 2011 kan vara andra.

    Ska nog göra en sådan här utvärdering själv, får se om jag hinner till nästa vecka.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant! Ja, ett sätt att se på det är att man alltid måste måste kompromissa med något, t.ex. genom att man hamnar i dyra bolag eller sämre marknader.

      Är mycket intresserad av om det är så att listan missar någon svaghet. Annars är risken att många bolag har "svagheter utanför listan". Och med listan missar man t.ex. uppenbara Kopparbergs-tillfällen. Men jag tror ändå inte jag kommer köpa aggressivt belånade bolag framöver (lämnar det till andra med starkare psyke). Och vissa börser säger jag definitivt nej till, som Ryssland, Turkiet och troligen Kina.

      Med mycket höga krav blir det mycket få bolag kvar. För få? Nja, jag skulle påstå (med risk för övermod + confirmation bias) att åtminstone 7 av 9 bolag i portföljen med råge uppfyller kraven. Och om man t.ex. väljer ett i Nya Zeeland, ett i Sydafrika, inget i Sverige etc, så har man valt bort extremt många. Inte för att man kommer lyckas pin-pointa 10-baggers världen över, men man får förhoppnings sånt som verkligen passar ens strategi.

      Rätt väg att gå? Mycket är en smaksak och jag tror i alla fall att detta kan passa mig. Men är högst intresserad av input och tar med stor nyfikenhet del av din egen kommande utvärdering!

      Radera
  6. Många av de länder du investerar i tycks ha en högre korruptionsandel. Det borde du väl kompensera för via högre riskpremie i värderingen, eller? Annars skulle jag personligen aldrig ta den typen av högre och tämligen farlig risk.
    Mvh investera-pengar.blogspot.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, det är en faktor att ta hänsyn till, liksom valutarisker, vilket påverkar helheten i en investering. Till att börja med så är tidigare brittiska kolonier favoriter, länder som Australien, Nya Zeeland, Singapore, Kanada och Sydafrika (även om de är skakigare).

      Sen väljer jag också att äga bolag i länder som Indonesien. Men då är det viktigt med lång historik (båda mina Indonesiska noterades 1990) och att bolaget gör något enkelt utan koppling till det politiska. Att duktiga småbolagsfonder är inne är också viktigt, liksom att bolagen är familjebolag (som inte lurar sig själva), ger utdelning och har låga skulder. Att länder utvecklas och går åt rätt håll också viktigt.

      Till syvende och sist är det ändå bolag jag investerar i, mer än börser och länder, för att köra en uttjatad floskel. Men allt annat lika väljer jag hellre en "väst-notering" med verksamhet i öst. A2 är ett klockrent exempel med NZ/AU-listning men stor verksamhet i Kina. Ausnutria är t.ex. en HK-konkurrent som anklagats för flera felaktigheter, men hittills har A2 en god historik på den fronten (också).

      Radera
  7. Hej Gustav,
    Jag vill minnas, att du i din vinjett tidigare hade med något om att du på sikt skulle vilja ägna dig åt aktiägande på heltid. Då har du enligt min uppfattning kommit ett gott stycke på vägen. Du har utvecklat en strategi som förfaller väl genomtänkt och som det skall bli intressant att följa. Lika intressant skall det bli att se om du lyckas praktisera den och verkligen hålla fast vid den - det senare är det verkligt svåra! Det är ack så lätt att förledas och falla för de många frestelserna varav spontanitet och kortsikthet är de farligaste. Ursäkta den lite faderliga tonen och lycka till!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, och jag uppskattar den faderliga tonen! Har inget uttalat mål om aktier på heltid (och det är långt dit...) men jag vill verkligen bli en bättre investerare och ha kul på vägen.

      Nog är det en utmaning att hålla sig till sin strategi. Så lätt att kolla på techbolag som rusar och bolag där vinsterna är långt borta, men potentialen är enorm. Därför är det en fördel att skriva ner strategin så att man alltid stämmer av. Rätt tillämpad borde (peppar peppar) nedsidan vara låg. Och håller inte strategin får jag utvärdera den igen, men jag börjar med att försöka tillämpa den!

      Radera
  8. Tuffa krav. Det borde verkligen filtrera ut de flesta minorna. Klarar alla dina innehav detta?

    Själv tenderar jag att handla stora bolag när det är utanför norden, tyvärr.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svårt att veta om man går på minor, men tanken är att det här ska minska risken.

      I princip klarar alla bolagen alla kriterier. Tveksamheterna är skuldsättningen i Taokaenoi (men ska uppfyllas med råge sett till 2020 års vinst). Superlons moat kan ifrågasättas, då den delvis bygger på transportkostnader för konkurrenter, men de har stark marknadsandel, Tillväxten i Ekadharma har varit svag de senaste åren och där vill jag se bättring.

      Håller på med en genomgång av innehaven men 7 av 10 uppfyller utan tvekan allt, så som jag tänker nu. Det viktigaste i att undvika minor är nog låg skuldsättning/nettokassa samt att ledningen inte har prickar.

      Radera