Nog finns värde i det ratade och hatade. Cigarettaktier har gått hur bra som helst historiskt och det är billiga multiplar i Igaming. Här finns en ocyklisk bransch med flera, på pappret, fina köplägen. Egentligen är det rätt mycket "Peter Lynch" och värdeinvesterarens dröm. Men varför inte min?
Ska man säga det i en mening så har jag en alltför stark motvilja mot branschen (särskilt kasino) eftersom de, åtminstone i viss utsträckning, förstör människors liv. I kombination med detta finns risker sett till bland annat hållbarhet och reglering. Jag har varit på frågan om samhällsnytta i ett tidigare inlägg men låt mig utveckla resonemanget i denna aktuella fråga.
Bakgrund: Problemspelandet är antagligen stort?
Kolla denna artikel i SvD och tänk till. Är detta något som stämmer så är det närmast upprörande. Citat: "Bland dem som spelade på onlinekasino varje månad var dock siffran problemspelare 60 procent. Och de stod totalt för 70 procent av de satsade pengarna på onlinekasino." Då håller inte det slarviga tankesättet att det är "nöje" och vilken underhållning som helst. Nej, man lever i hög grad på problemkunder. Antagligen är bakgrunden Swelogs 2018 (se särskilt sid 24). Det blir intressant att se kommande undersökning. Såklart kan Folkhälsomyndigheten ha ett visst intresse av att skruva upp siffrorna (70%), medan bolagen har ett intresse att hålla dem nere (i vissa fall säg 5%). Och såklart är bolagen olika bra i denna fråga och det skiljer sig åt mellan underbranscher och bolag.
Men nu är det inte bara en enda undersökning som går i denna riktning, se t.ex även denna artikel i Guardian. "The commission collected data on VIP schemes from nine companies that have been granted anonymity but are understood to be among the UK’s largest and best known. In one case, an operator told the commission that while only 2% of its customers are VIPs, they account for 83% of deposits made on the site. One of its rivals took 58% of its betting account deposits from a VIP cohort that made up 5% of its customer base, while a third accepted 48% of deposits from 3% of customers. The data suggests that if the regulator bans VIP schemes, the decision could deal a huge blow to the industry’s revenues."
Jag har inget facit. Men säg att problemspelarna står för gissningsvis 25-50 procent av omsättningen i ett normaldåligt casinobolag. Då kan man definitivt inte säga "nöje" och strunta i det problematiska. Om detta stämmer (obs, om!) är det också närmast vilseledande från bolag och casinoinvesterar-frälsta att fastna vid andelen problemkunder, snarare än vilken andel av omsättning och vinst de står för. Observera att det jag säger framöver i inlägget bygger på antagandet att problemspelandet är relativt stort.
Trend mot hållbarhet i kapitalförvaltning?
Jag tror att kapitalinvestering, fonder, ETF:er etc kommer att gå mer mot hållbarhet. Flummigt, javisst, särskilt när det gäller gränserna. Men ESG-kompatibel investering är en megatrend. Vissa tydligt problematiska branscher kommer med stor sannolikhet hamna på fel sida: t.ex. vapen, casino och cigaretter. Jfr gärna med det som händer i EU angående taxonomi, svanenmärkningar, utvecklingen av hållbara ETF:er, Blackrocks tankar och den möjliga framtidssynen att all investering kommer att vara hållbar investering.
Missförstå mig rätt, jag är inte någon ESG-fanatiker som hoppar på sådana tåg. Snarare ser jag dyra ESG-bolag (NIBE, Tomra etc) som en stor risk då de borde gå mot normala multiplar. Värderingar spelar alltid roll och jag tror på att leta värde snarare än "goda värderingar" i sig. Däremot är det i min mening farligt att till 100% gå emot en investerings-megatrend då institutioner, banker, kapitalförvaltare etc kan gå mot exkludering. Vissa bolag kan hamna vid plattformen. Men är det inte bara kortsiktiga trender där Igaming-bolag upplever ett tillfälligt säljtryck? Nja, det kan vara mer än så, jag tror det är en större och långsiktig förändring.
Låt oss ta ett exempel. Ryska bolag har på grund av den upplevda landsrisken en permanent låg rysslandsvärdering. Kan bolag som upplevs som ohållbara gå samma väg? Därmed inte sagt att kasinobolag, olja och Gazprom är dåliga investeringar, men jag tror att det kommer bli större värderingsskillnad mellan branscher och bolag i framtiden. Finrummet blir större och det blir mer ont om plats i fulrummet.
Regleringsrisk pga branschens natur?
Upplevt Icke-hållbara bolag har en latent mycket större regleringsrisk, då man bland annat vill skydda konsumenter. Det är klart att kasino och alkohol i sig är en magnet för reglering. Bolagen har ögonen på sig och är legitima mål för en stat som vill ha in mer pengar. Branscher som livsmedel och industri har inte alls samma hotbild. Regleringsrisken gäller verksamheten (penningtvätt etc), konsumentskydd och placering av kapital (se ovan). Normalt är tillväxt såklart bra. Men om ett bolag skapar problem för sina slutkunder, kommer 5x större försäljning innebära 5x fler problem, vilket kan trigga hårdare reglering.
Man kan välja att se reglerade kasinobolag som duktiga och fina jämfört med de helt oreglerade konkurrenterna. Men är det ett bra argument? Det är som att säga att investering i olja är okey för att oljesand är ännu värre. Mitt synsätt är att välja samhällsnyttiga bolag som bara i liten utsträckning riskerar att få reglering emot sig. Reglering är oförutsägbar till sin natur och kan i värsta fall slå hårt.
Verksamhetsrisk i "shady" branscher?
Möjligen kan det finnas en risk i verksamheten genom att den ofta är lite "shady". Är affärsidéen att "lura kunder" att spela för mer än de borde kommer en viss människotyp att trivas där. Och lurar man kunder är steget till att lura andra (som aktieägare) inte lika långt som för ett hederligt småländskt industribolag med 100% nöjda kunder. I en ljusskygg bransch och oreglerade marknader kan det också finnas mer av ljusskyggt beteende och vilda västern. Jfr sopbranschen (som jag numera undviker), vissa delar av bygg/telekombranschen och vapenbranschen där korruption förekommer oftare än i andra branscher. Oreglerade marknader, gambling och penningtvätt kan t.ex. vara förknippade med varandra.
Det är klart att man också kan skapa aktieägarvärde utan att skapa tydligt värde för sina slutkonsumenter, men jag tror (såklart subjektivt) att det är en svagare kedja som lättare kan gå sönder.
Subjektivt: Vill inte, omoraliskt, ointresse?
Jag kan inte komma ifrån att ett ägande av en aktie, i någon mening, är att stödja ett bolag. Såklart är detta subjektivt men jag ser det, som Buffett, att du köper ett helt bolag och inte en bit papper. Problemet med branschen är att den profiterar på folks beroende och problemspelande. Det är inte win-win på samma sätt som hos många andra branscher. Visst sker överkonsumtion där med, bolag kommer alltid "profitera", men säg någon mer växande bransch som i lika hög grad profiterar på beroende? Och ja, jag undviker läsk- och cigarettbolag också.
För egen del vill jag känna en stolthet, eller i alla fall inte en icke-stolthet när en utdelning kommer in på kontot. Vad kom pengarna från? Nöjda kunder? Spelberoende kunder? Folk som förstört sina liv? Nej, kasino är för mycket av blodsdiamanter för min smak. Men detta är en psykologisk spärr, en "magkänsla". Där ser det olika ut och jag säger inte att jag är rationell utan snarare emotionell.
Känslor och börsen kan vara väsensskilt. Men en bransch man får motvilja för är svår att läsa på om. Jag tycker inte det är spännande att fundera, "undra vilka nya kreativa sätt de hittat på för att få folk att spela för mycket", utan mår närmast illa i en Las-Vegas miljö och vill därifrån. En del kan såklart tycka att detta inlägg är smörja och infantila tankar. Och de kan ha en poäng. Allt är inte svart eller rött. Men jag tror på att lufta tankar, diskutera, inspirera och lära mig. Kanske kan min uppfattning ändras? Eller din? Och alla är vi olika. Man kan såklart se investering som enbart siffror. Men jag kan inte det. Kan du?
