Jag har funderat ett tag och tänker bli lite mer flexibel. Ska inte längre sälja vid minsta utdelningssänkning och har sett över min investeringsmodell i stort. Jag sätter fortfarande ner foten, men något mer försiktigt, angående bilden!
Sammanfattat i en mening så söker jag bolag med: Växande eller hög utdelning, starka konkurrensfördelar och goda finanser. Syftet är att spara till en god och tidig pension, och då bör det vara mer fokus på bolagens långsiktiga kvalitet. Till och med utdelningssänkningar bör kunna tolereras om trenden är uppåt på sikt, eller om utdelningen är hög. Jag vill hitta fantastiska bolag, köpa dem till rimligt pris, behålla dem, och i framtiden kunna leva på utdelningar. Buy and hold.
Problemet med gamla checklistan
Min gamla checklista var lite för strikt. Jag vill ha ”one
list to rule them all”, eller ja, samma lista ska funka oavsett köp eller sälj.
Om ett bolag inte uppfyller alla kriterier vill jag sälja dem. Minsta
utdelningssänkning har då genererat ett säljbeslut. Problemet blev att jag sålde för ofta och blev kortsiktig. Och om man ska vara så himla strikt (vilket jag inte tycker längre)
så borde jag varit ännu striktare i valet av bolag. Och då hade jag suttit där
med H&M, Johnson & Johnson och möjligtvis några till. Inte så många
snabbväxare, så portföljen skulle bli väl tråkig, och avkastningen bli lidande.
Inte ens Coca Cola skulle platsa vid en strikt tillämpning eftersom de höjt sin
skuldsättning. Och då har det nog gått för långt!
Synpunkter emottages tacksamt!
Likt centerpartiet körde sitt nya program på remiss lägger jag ut checklistan här innan jag ”antar” den. Många kloka synpunkter brukar ju infinna sig i kommentarsfältet! I och med att jag varken föreslår månggifte eller slopad arvsrätt så förväntar jag mig inte heller någon kritikstorm. Men likt Annie Lööv så har mina förtroendesiffror kanske dalat på grund av senaste utdelningssänkningarna och därtill hörande försäljningar.
Hursomhelst, här är listan:
1. Funnits i minst 10 år delat ut de senaste 2 åren. För utländska bolag krävs 5 år.
Orsaken till högre krav för utländska bolag är att det finns ett enormt utbud, därför kan jag ha snäppet hårdare krav. Men varför inte köpa bolag som inte delar ut idag, men som kan dela ut stort i framtiden (typ SBC eller danska banker)? Jo, bolag som inte delar ut tycker jag är för hög risk, sett till min investeringsfilosofi. Att börja dela ut kan vara ett stort steg, man vet inte om de kommer att göra det, eller vilken utdelningspolicy de antar. Under tiden "tappar" du också pengar.
2. Utdelningsväxare eller högutdelare (eller både och:-)
Kan tänka mig två olika typer av bolag. Här tittar jag dels på historiska siffror men även prognoser på 4-traders, där man kan se 2-3 år framåt.
För utdelningsväxaren krävs minst 1,5 procents utdelning idag, och en god
tillväxt sett över 5 år. Prognoserna på 4-traders bör vara minst 2,5-3
procents utdelning inom några år. För en utdelningsväxare är inte enstaka sänkningar
avgörande, även om trenden ska vara uppåt. Som en riktlinje är 2
sänkningar under 5 år för mycket. Ju lägre direktavkastning är desto högre krav på
tillväxt eller säkerhet i utdelningen.En högutdelare på 5 procent eller mer behandlas på ett annat sätt. Den kräver inte samma tillväxt och kan till och med ha sänkt utdelningen under flera år. Orsaken är att hög utdelning ger en ränta-på-ränta effekt. Trenden behöver inte ens vara upp så länge direktavkastningen förväntas vara minst 5 procent. Jag tänker t.ex. på ett bolag som France Telecom. Skulle direktavkastningen sjunka under 5 procent, t.ex. p.g.a. kursrusning eller utdelningssänkning ser jag dem som en utdelningsväxare, och ställer i det fallet krav på framtida tillväxt. Viss försiktighet ska man ha när det gäller högutdelare, en väldigt hög direktavkastning ska ifrågasättas starkt, särskilt om de har en del skulder.
För båda kategorierna tittar jag på direktavkastning, utdelningstillväxt och utdelningsandel.
3. Enkel verksamhet som man förstår sig på
Behöver inte förstå alla detaljer, men något hum om produkterna och hur bolaget tjänar pengar är ju att önska. H&M eller Österrikiska Posten är exempel på lätta bolag. Men hur är det t.ex. egentligen med Alfa Laval och Munich Re? Kanske ska jag blir lite noggrannare.
4. Starka konkurrensfördelar, gärna en "vallgrav"
Det jag tittar på är a) Jämn vinst och intäktsökning? Annars är väl vinsterna inte särskilt inlåsta eller skyddade? b) Höga marginaler, gärna minst 10 procent rörelsemarginal. Annars konkurrerar de för mycket om pris?
c) Hög avkastning på eget kapital? Minst 15 procent som riktlinje. Undantag om förändring verkligen är på gång. Typ Ridley?
d) Vilka konkurrensfördelar talar vi om? Flera samtidigt är bonus? Kan referera till denna artikel.
e) Var är bolaget om 5-10 år? Finns det utrymme att växa?
Alla punkter ger ett underlag för att bedöma hur starka konkurrensfördelarna är. Jag vill att bolagen ska ha starka konkurrensfördelar, eller ännu hellre en "vallgrav". Morningstar anser att "Narrow moat" indikerar en bra avkastning på eget kapital i 10 år, och "Wide moat", detsamma i 20 år. Om syftet är långsiktiga köp så är långsiktiga konkurrensfördelar viktiga.
För utländska bolag kräver jag i normalfallet en vallgrav, medan det kan räcka med starka konkurrensfördelar för svenska bolag. I vissa fall accepteras även utländska bolag utan "moat", men de ska åtminstone ha starka konkurrensfördelar och gärna vara på väg att bygga en moat (t.ex. Essanelle och Ridley).
Ett problem är hur man ser på fastighetsbolag och investmentbolag. Jag lutar åt att fastighetsbolag kan ha en "moat", iform av att det är en hel del byteskostnader (både i tid och pengar) för hyresgästerna. Investementbolag får man bedöma genom att titta på enskilda bolagen som ingår.
5. Måttlig skuldsättning
Helst bara upp till 0,5 debt/Eqity, det är bra. Beroende på företag så kan dock 1 debt/equity accepteras. Helst inte mer än så för då har bolaget mer skulder än aktiekapital, och är i händerna på bankerna mer än aktieägarna. Risk för sänkt utdelning, högre räntekostnader och i värsta fall konkurs har ökat.
För fastighetsbolag, pipelinebolag och andra bolag med reala tillgångar kan skuldsättning på upp till 1,5 accepteras i undantagsfall.
6. Pålitlig ledning med egna aktieinnehav
Egna innehav gör att de har ett aktieägarintresse. Och hur våga investera om inte ens ledningen gör det?
7. Köpa till rimlig värdering
Det här med värdering är en stor fråga i sig, som förtjänar ett eget framtida inlägg. I korta drag tänker jag ändå fokusera mer på bolagens kvalitet än kring att bedöma den exakta värderingen. Säg att det finns tre kategorier av bolag: undervärderade, rätt värderade och övervärderade. Målet med denna punkt är att åtminstone undvika att köpa ett övervärderat bolag. Men mer om värdering senare alltså, men det är givetvis något som platsar i en checklista.
Vad anser du? Är det en bra checklista eller möjligtvis motsatsen? Har jag missat något väsentligt? Vilken checklista använder du dig av, om någon?

































