söndag 9 september 2012

ADR-aktier intressanta i ISK



Avanzas ISK-utbud ännu bättre än vad jag trodde
Vilka aktier man kan ha i ISK (investeringsparkonto) är rätt begränsat sett till alla världens länder. Men Avanza har det bästa utbudet och det är till och med bättre än jag först trodde. Norden och USA/Kanada är standard hos de flesta banker, men hos Avanza tillkommer bland annat Frankrike, Storbritannien, Belgien, Holland, Grekland, Spanien, och Tyskland.

I sitt placeringsreglemente skriver Avanza att det inte är tillåtet att handla i USA på OTC Bulletin Board och Pink Sheet när det gäller ISK. Men aktier som är ADR-aktier från ett "godkänt land" går tydligen bra. Det upplyste en uppmärksam läsare mig om, se nedan.

Förresten får ni ursäkta alla trebokstavsförkortningar, här är en förklaring:

ADR = American depositary receipt. En aktie som är primärlistad i något annat land, men som också kan handlas i USA och då motsvarar ett visst antal aktier. T.ex. motsvarar tre Tesco plc ADR-aktier en vanlig Tesco plc-aktie noterad i London.

OTC/Pink Sheets = Mindre listor i USA
 
ISK = Investeringssparkonto

Läsaren Eddies konversation med Avanza - ADR-aktier går bra!

OBS!Uppdatering februari 2013. Avanza har ändrat inställning: OTC-handlade aktier går inte bra   


"Förresten frågade jag Avanza huruvida man kan ha t.ex. Tesco's ADR-aktie i en ISK och det går tydligen bra! Såhär lyder konversationen:

"Det stämmer att OTC-handlade värdepapper inte är tillåtna på ISK. Undantaget är om det är ett papper som har notering även på en annan marknad som är godkänd. Vissa ADR:s som handlas på Pinksheet har notering även på andra marknader och dessa kan då handlas även på ISK. Har du något specifikt värdepapper du är intresserad av så kan vi undersöka det närmare. Med vänliga hälsningar
Avanza Bank"


"Okej, värdepappret jag främst var intresserad av är Tesco Plc vars ADR-ticker är TSCDY och handlas på Pink Sheets. Den är ju primärnoterad i London, vilket alltså innebär att den borde vara godkänd? Även RSA Plc (RSANY), också noterad i London, vore intressant att veta. Mvh"

Det stämmer bra att både RSANY och TSCDY är primärnoterade i London, vilket innebär att de går bra att handla i ISK. Order behöver dock läggas via mäklarbordet på 08-562 250 00.

Har du fler funderingar är det bara att återkomma!
Med vänliga hälsningar
Avanza Bank"


ADR-aktier har lågt courtage, och öppnar upp fler marknader till ett rimligt pris...

Alla ADR-aktier som kommer från ett "godkänt" land kan köpas in i ISK, i alla fall hos Avanza. Fördelen med ADR-aktier är att courtaget är väsentligt lägre än t.ex. London,  Belgien, Grekland, Storbrittanien, Spanien eller Holland. Hos Avanza kostar en order på de marknaderna 750 spänn + växling. Motsvarande ADR-aktie i USA kostar dock bara 15 dollar + växling, vilket ju är överkomligt.


...men varning för för dålig omsättning
Varning för dålig omsättning och stor "spread" på vissa aktier. Förvånansvärt många mindre aktier köps eller säljs aldrig, och då skulle jag inte våga gå in med några pengar. Hyfsat god omsättning är ett krav. Enklaste sättet att kolla omsättning tycker jag är att kolla på "Financial Times Marketsdata" och sedan "Average volume" för respektive aktie.
 
Vissa ADR-aktier är noterade på stora New York-börsen, och då brukar omsättningen inte vara något problem. Här är några exempel på aktier som fungerar i ISK hos Avanza:
  • BP, (möjligt att investera även för small people alltså)
  • Unilever, (Ben & Jerry, GB-glass etc)
  • Total,  (billig fransk oljejätte)
  • Veolia (Fransk transport och utilitygigant)

Andra ADR-aktier är noterade på OTC/Pink Sheets, och då bör man undersöka omsättningen noga. Här är några exempel på aktier som jag antar fungerar i ISK hos Avanza och också verkar ha hyfsat god omsättning:
  • Tesco plc, (brittisk matkedja som faller Buffett i smaken)
  • Carrefour, (fransk matjätte)
  • GDF Suez,(fransk energijätte)
  • L'Oreal, (franskt supervarumärke)
  • Koninklijke DSM, (holländsk life-science jätte, ser rätt intressant ut)
Sen finns det såklart ADR-aktier från övriga länder som då inte går att ha i ISK, och då får köpas i vanlig depå eller Kapitalförsäkring. För en billig penning kan du t.ex. köpa ADR-aktier från Colombia, Filippinerna eller Kazakstan om man nu vill det. Kanske väl spännande och exotiskt även för mig.


En bra sökfunktion för ADR-aktier
En fullständig lista på aktier och bra sökfunktion hittar du i denna länk.

Morningstars kommentarer och betyg är trevlig läsning för de större aktier som bevakas av dem.

Hur ser du på ADR-aktier? Jag tror det kan vara ett bra sätt att få ner courtaget istället för att köpa dyrt på en europeisk marknad.

19 kommentarer:

  1. Har inte så mycket att säga utom tack men lite trist att se ett så nyttigt inkägg utan kommentarer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för kommentaren!

      Nej, jag vet inte riktigt vad som "gick fel". Kanske tråkig rubriksättning, eller ett ämne som helt enkelt inte inspirerade till kommentarer.

      Får hoppas på större debatt kommande inlägg :-)

      Radera
  2. Hej Gustav, jag tänkte kommentera detta lite ;-)
    Jag har funderat över utländska aktier (inte bara ADR) i ISK, men är tveksam, eftersom jag tror att man inte får hela utdelningen, pga att det dras en utländsk källskatt (ca 15% vanligt). Jag vet inte om det finns eller kommer finnas någon möjlighet att via Avanza få tillbaka den likviden direkt i ISK-depån. Troligen får man begära avräkning i inkomstdeklarationen, men de pengar men "får tillbaka" hamnar ju utanför ISK och kommer beskattas en gång till vid insättning till depån. Kanske det inte handlar om så stora belopp, särskilt när räntorna är så låga som nu, men det kan ändras.
    Är det då inte bättre att köpa internationella svenska bolag när de är tillfälligt lågt värderade, t.ex. när börserna backat pga allmän börsoro (som alltid kommer förr eller senare)?
    /Georg

    SvaraRadera
  3. Visst blir det så. Men samtidigt så ska du ju betala inkomst av kapital. Om du dår har betalat en del i utländsk källskatt så kvittas ju detta och du behöver inte betala in lika mycket. Om du skulle betala den skatten med pengar från ISK så blir det ingen skillnad. Men om du ska ta det från det andra sparande utanför ISK så blir det en skillnad, det har du rätt i.

    SvaraRadera
  4. Kloka tankar och svar!

    Kan lägga till att man verkar få göra avräkning i inkomstdeklarationen, se kommentarerna här:http://gustavsaktieblogg.blogspot.se/2012/07/fa-tillbaka-utlandsk-kallskatt.html#comment-form

    Visst blir det en liten effekt av att "utdelningen" eller ja, pengarna man får tillbaka ska in på ISK. Kanske inte så stor dock.

    Men sammantaget blir det en hel del avgifter vid utländskt köp:
    - Högre courtage
    - Växlingsavgifter vid köp, i form av dålig växlingskurs
    - Utländsk källskatt får man inte tillbaka direkt (ingen ränta)
    - Utländsk källskatt tillbaka till ISK blir en ny insättning
    - Även dålig växlingskurs vid utdelning? (har inte kikat på det)

    Alla dessa småavgifter gör att man måste ställa högre krav för att köpa ett utländskt bolag. Själv försöker jag bara köpa bolag som jag verkligen inte kan hitta i Sverige, sett till verksamhet, historik och konkurrensfördelar. Coca Cola, Exxon Mobil, Oesterreichische Post och Blackmores är sådana exempel.

    Ska kanske köra ett inlägg om alla småavgifter och hur mycket "överavkastning" som behövs vid utländskt köp. Eller behovet av utländska aktier generellt kanske, vad som nu kan vara intressant.

    Mvh
    Gustav

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är intresserad av småavgifterna just eftersom jag vill öka spridningen i min portfölj men är lite avskräckt av dyrare köp och annorlunda kutym på årsredovisningarna.

      Radera
    2. Ska försöka knåpa ihop ett sådant inlägg!

      Årsredovisningarna har jag svårare att skriva om, men jag håller mig i alla fall till ett visst antal länder med demokratiskt statsskick (alltid något).

      Radera
    3. Högre courtage är ju en engångsgrej och min tanke är att ha aktierna på lång sikt, då är det mer intressantare att se på exempelvis växelkursen om den kan skilja mycket

      Radera
    4. Ska ingå i inlägget jag knåpar på. Avanza lägger på 0,25 procent i form av ett valutapåslag vid köp och försäljning av aktie. Men ingen valutapåslag vid utdelningar i alla fall. Mer om dessa saker kommer i inlägget!

      Radera
    5. Hej, Gustav! Först och främst vill jag tacka för en underbar blogg, som jag ofta finner stort nöje i att läsa!

      Jag undrar dock var du får detta att Avanza m.fl. ej tar ut ett valutapåslag vid utdelningar ifrån. Jag har iofs. ej reflekterat något närmare över det hela, utan tagit för mer eller mindre givet att de gör så. Tittar jag nu tillbaka på tidigare utdelningar verkar det som om utdelningarna har växlats till en något sämre kurs än man i annat fall kunde ha förväntat sig. Det är inte stora skillnader, men ändå.

      Är det jag som har missuppfattat saken, eller vad är det som gäller?

      //Matsson

      Radera
    6. Hej Matsson!

      Jag frågade Avanza om det, och de svarade att de inte tog någon spread vid utdelningar. Så här skrev de:

      "Vid utlandshandel har du en total spread på 0,50% mellan köp/säljkursen, eller enkelt uttryckt, om en valuta har snittvärdet 1 (ett) så är våra kurser 0,9975 – 1,0025. D.v.s. +/- 25 punkter åt varje håll. Om då då har köpt aktier får du 1,0025 vid din valutaförsäljning. dvs en spread på 0,25% på snittkursen.

      Vid utdelningar tas ingen spread vid växling.

      Med vänliga hälsningar
      Avanza Bank"

      Jag vet inte riktigt vad det beror på att de ger dig en dålig kurs. Testa gärna att fråga Avanza och återkom sen, Och kul att du gillar bloggen!

      Mvh
      Gustav

      Radera
  5. Hur ser du på risken med ADR avseende företagshändelser, t.ex att man vanligtvis inte blir tilldelad några teckningsrätter vid en nyemission. Har du koll på avgiften för unsponsered vs sponsored ADR?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för bra frågor!

      Har tyvärr inte alls någon bra koll på detta, jag har missat problematiken. Har nu sökt en del men hittar inte några klockrena svar. Angående nyemissioner hoppas jag i alla fall slippa drabbas genom att välja stabila utdelare med goda finanser.

      Tacksam om du kan ge någon reflektion kring frågorna, eller tips på var man kan läsa mer. Om en avgift dras från utdelningen är det inte alls bra.

      Radera
  6. Är det inte så att bankerna som utfärdar amerikanska depåbevis försöker sälja alla rätter åt en om man inte kan tilldelas en vanlig rätt? Hur hittar man avgiften på ett depåbevis?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oh, vet inte riktigt. Minns att det på utdelningen för Tesco plc ADR kom en liten avgift i samband med utdelningen. Är det den du menar?

      Radera
    2. Se till exempel detta: http://www.adrbnymellon.com/files/AD32525.pdf

      2011 genomförde Telia Sonera ett återköpserbjudande, som innebar att Telia Sonera köpte tillbaka en del av aktierna. Aktieägarna fick därför säljrätter av Telia Sonera. ADR-innehavare kunde dock inte ta del av dessa säljrätter, så Bank of New York Mellon sålde automatiskt alla säljrätter och delade ut dem till ADR-innehavarna. Det står att varje ADR-innehavare fick c:a 10,7 cent (efter avdrag för en avgift) per ADR. En ADR motsvarar två aktier, så per aktie blev det c:a 5,4 cent. ADR-innehavare får alltså ta del av bolagshändelser, men då förklädda som extra utdelning.

      Det som oroar mig är istället de höga avgifterna. Jämför med Skatteverkets råd från 2011: http://www.skatteverket.se/privat/skatter/vardepapperforsakringar/aktiermm/teliasoneraaterkoperaktier.4.70ac421612e2a997f8580002745.html
      Där nämns en person som heter Margareta som lät sälja 100 säljrätter för totalt 41 kr. Telia Sonera lät aktieägarna sälja rätterna courtagefritt under förutsättning att man hade tilldelats färre än 15.000 säljrätter och under förutsättning att man sålde dem genom bolaget. Vi kan alltså anta att Margareta inte betalat något courtage för detta. Värde per rätt blev alltså 41 öre, eller 6,5 cent (med växelkurs 1 USD = 6,345 SEK som Riksbanken rapporterar för 2011-04-07). Jag vill minnas att värdet på rätterna svängde rätt så mycket på börsen, men det ser ändå ut som att den amerikanska banken lagt på en rätt så stor avgift på omkring 15 % jämfört med vad Margareta fick när hon sålde sina rätter. Dessa pengar knycker alltså den amerikanska banken.

      Jämför även med avgifter på vanlig utdelning. Enligt http://www.adrbnymellon.com/dr_profile.jsp?cusip=87960M205 delar Telia Soneras ADR ut 74 cent den 25 april. Har man svenska aktier eller finska depåbevis, kom pengarna redan den 10 april. Utdelning per svensk aktie var 3 kr per aktie, det vill säga 6 kr för två aktier. Enligt Riksbanken var växelkursen 1 USD = 6,5208 SEK den 10 april, vilket ger en utdelning för två aktier på 92 cent. När Bank of New York Mellon delar ut pengarna, fattas det alltså knappt 20 cent eller drygt 20 %. Det är möjligt att den amerikanska banken här redan dragit av för 15 % svensk källskatt, men det saknas ändå 5 cent eller 5 % av utdelningen.

      Jag tycker därför att man ska vara försiktig med ADR-bevis, åtminstone om de inte är sponsrade.

      Radera
    3. Ok, verkar allvarligt att 5-20 % av utdelningen saknas!

      Har inga ADR:er för tillfället och bra att du kom med denna uppmärksamma varning!

      Radera
    4. Jag skrev nog det där lite för snabbt. Anta att det finns två värdepapper:

      * Aktier, som ger utdelning och saknar avgift
      * Depåbevis, som ger utdelning men har avgift

      I detta fall är depåbeviset "sämre" än aktien. Enligt teorin måste därför denna försämring återspeglas i börskursen på depåbeviset, som därför måste vara en aning lägre än börskursen för aktien. Man kan jämföra detta med preferensaktier som finns i vissa bolag och som oftast ger högre utdelning. Dessa aktier är i regel lite dyrare än vanliga aktier. Om det inte funnes någon skillnad i kursen, skulle man tjäna på att blanka över utdelningen, vilket då skulle vara en självemotsägelse.

      Det finns en avgift till att tänka på. Om man har ett värdepapper (aktie eller depåbevis) kan man gå till den bank som har utfärdat depåbevisen och be att få växla depåbeviset till en aktie eller vice versa. Denna avgift bör inte överstiga skillnaden i börskurs mellan aktie och depåbevis, för annars skulle stora aktörer köpa upp alla depåbevis, "växla" till aktier och behålla mellanskillnaden som vinst. En sak som automatiska datoriserade aktieköpare gör är just att utjämna skillnader i börskurs på olika marknader. Om en aktie är "för dyr" på en marknad och "för billig" på en annan marknad, säljer datorn aktien där den är "för dyr" och köper den där den är "för billig".

      Jag gjorde en liten prisjämförelse. Här kan man läsa om avgifter för Statoils ADR-bevis:
      http://www.statoil.com/annualreport2011/en/shareholderinformation/marketandmarketprices/pages/statoiladrprogrammefees.aspx
      Udelningsavgift 2 cent. Vill man byta ut depåbevis mot aktie (eller vice versa) kostar det 5 cent. Växling från aktie till depåbevis ser rent ekonomiskt ut som en dålig affär, men kanske kan hjälpa amerikanska småsparare som råkat komma över några Statoil-aktier i och med att dessa då slipper hantera transaktioner i norska kronor. För småsparare kan andra fasta avgifter för internationella banktransaktioner och liknande vara större än utdelningsavgiften.

      Årets utdelning har inte ännu skett och aktien handlas utan utdelning fr.o.m. den 15 maj. Därför bör skillnaden i kurs för närvarande vara rätt så stor i och med att årets avgift på 2 cent inte ännu betalats. Jag gjorde en undersökning genom att utläsa kurs för kl. 16:00 från följande grafer:

      https://www.avanza.se/aktier/om-aktien.html/52626/statoil
      https://www.avanza.se/aktier/om-aktien.html/3571/statoil-asa
      https://www.avanza.se/index/om-indexet.html/155727/usd-nok

      Statoil (Oslo): 172:30 kr
      Statoil (New York): 28:85 dollar
      1 dollar = 5:9581 kr
      172:30 kr = 28:92 dollar

      Skillnaden är alltså 7 cent. I och med att det kostar 5 cent att växla, bör dock inte skillnaden vara mer än 5 cent. Det kanske finns någon annan avgift med i det hela (t.ex. rörligt courtage) som gör att det krävs en ännu större skillnad för att de automatiserade datasystemen ska börja reagera.

      Slutsatsen är alltså att det inte kan vara mer ekonomiskt fördelaktigt att äga aktie än att äga depåbevis (eller vice versa), utan att eventuella skillnader måste återspeglas i börskursen.

      En liten fråga: Osponsrade amerikanska depåbevis utfärdas ibland av flera olika banker. Kan dessa ta ut olika avgifter? Hur vet man i så fall vilken bank som utfärdat just de depåbevis som man själv innehar?

      Radera
    5. Bra kommentar och research, och jag håller med om slutsatsen!

      Har tyvärr inget bra svar på din fråga. Äger för tillfället ingen ADR-aktie, men nästa gång jag köper en sådan ska jag kika på din kommentar igen och försöka gräva djupare. Min spontana gissning är dock att avgifterna kan variera.

      Radera