söndag 22 november 2015

Två asiatiska bolag inköpta


Under höstsemestern gjorde jag research på asiatiska bolag och två köptes in för några veckor sedan. Clarksons lämnade sin plats i portföljen. Inget dumt bolag, men de är inte jättebilliga eller särskilt snabbväxande (per aktie) samt något cykliska. Blir bevakningslistan istället.

De två asiatiska bolagen bör gynnas av en växande medelklass och ökad urbanisering och är riktiga tillväxtcase med utdelning.

8990 Housing 
Filippinska 8990 Housing (House, kurs 7.33 PHP) är den ledande massproducenten av billiga hus för medelklassen. Behovet av nya hus är stort och underskottet beräknas till 3 miljoner hus och växer. Se den här videon för en bra överblick.

Här är konkurrensfördelarna jag kan hitta:
  • Legala inträdesbarriärer för utländska bolag i form av begränsningar för att köpa/äga mark.  
  • Lågkostnadsproducent. Material köps in billigare och byggnadstekniken skiljer sig från konkurrenternas genom förtillverkade enheter. 
  • De har som nationell aktör möjligheten att bygga upp ett "brand" genom t.ex. reklam och god kundservice. 
  • De tycks också vara lyhörda för sin målgrupp och har olika finansieringslösningar som gör att man inte behöver lägga lika stor handpenning (dock viktigt med riskkontroll).
8990 håller på att bredda sig fler områden som köpcentrum till nybyggda områden och fiber till alla i området. På ägarlistan hittar man Malaysias investeringsfond och amerikanska TPGCivetta Capital har dem som största innehav (åtminstone i januari).

Värderingen tycker jag är ganska attraktiv och jag köpte på 6.40 PHP. För 2015 får du 4,2 procents direktavkastning och för 2017 förväntas det stiga till dryga 6 procent. Prognosen för P/E-talen är för samma år 9,5 och 6,5.

Matahari Department Store 
Matahari Department Store (LPPF, kurs 15 950 IDR) är Indonesiens lokala "H&M" och har funnits där sedan 1958. 2009 har de strukturerats om och satsar på expansion. De har ett 140-tal butiker där de säljer kläder, smink och väskor m.m. Här pratar vi om den ledande aktören i världens fjärde folkrikaste land. Tänk dig Europa minus Frankrike eller USA minus en delstat. Se den här halvfåniga videon* från 2.30 och framåt för en aktuell överblick.

*Jag länkar till den för att den är färsk. Tips: Fokusera på 2.30 - 4.20 och håll för öronen för att undvika glättig hissmusik. Strax innan minuten finns deras smått otidsenliga Matahari-marsch (en hopplös hybrid av Österrikisk Ompa-Ompa musik och Gangnam style). Inget som säljer in bolaget till utländska investerare och en kulturkrock.

De fördelar jag kan hitta är:
  • Inträdesbarriärer för utländska bolag som i praktiken kan begränsas till större städer. Se sid 29 och 64 i en rapport från Credit Suisse.
  • Starka varumärken, särskilt deras egna "Nevada".
  • Inköpsfördelar som största aktör, och de köper 90 % lokalt
  • Distribution till lågt pris som största och geografiskt mest spridda aktör
  • De ingår i Lippo-gruppen (se sid 35) vilket ger tillgång till lokaler och e-handel. Portalen för e-handel heter dessutom Mataharimall
  • Indonesierna, även de rikare, tycks föredra lokala varumärken. Se sid 9 i en rapport.
Som en jämförelse har H&M en dryga 15-tal butiker i landet. Matahari har största andelen av den totala marknaden (37 %) och tar marknadsandelar. Urbaniseringen gör att de kan expandera och är först på plats i de köpcentrum som uppstår. Och ju fler ställen de är på desto billigare distribution (särskilt i ett ö-rike).

Man kan säga att alla konkurrensfördelar är lokala och det är tesen för investeringen. Och Matahari är inte heller en direkt konkurrent till H&M eftersom de mer satsar på landsbygd och framväxande städer, inte bara storstäder. Bland ägarlistan finns förresten de som äger Synsam (!).

Värderingen är högre här och jag själv köpte dessutom kring 18 000 IDR. Nu är det P/E 25 på 2015 års vinst och en direktavkastning på 2 %. Man betalar helt klart för tillväxt. Men å andra sidan finns det tillväxt. Astolz har rankat dem som topp i lönsam tillväxt bland 5 000 asiatiska bolag. Sen vet man aldrig om det fortsätter, men förutsättningarna tycker jag ser bra ut...! Senaste rapporten visade på ett litet hack i kurvan, men kalendereffekter är en förklaring enligt ledningen, se sid 10.

Lite övrigt...
Aktiepuben i torsdags var mycket trevlig. Denna gång var vi några färre vilket kan vara en konjunkturindikator så god som någon :-)

Jag har också fått ett recensionsexemplar av Marcus Hernhags bok och vill skriva något innan det är för sent. Men många kloka recensioner finns redan, t.ex. av Stefan TheleniusGottodix och Petrusko. Har inte så mycket att tillägga utom att boken ger kloka tankar, enkla råd och handfasta tips. Tror dock inte jag skulle få grönt ljus på investeringarna ovan, men det kan jag inte anmärka på :-)

Och synpunkter?
Jag har i mitt eget tycke hittat goda kandidater för Filippinernas och Indonesiens växande medelklass. Tillsammans med Thailändska fisksnacks-bolaget börjar en Asienportfölj ta sin form. Fonden Civetta kör förresten i länderna Thailand, Indonesien, Filippinerna och Vietnam. De undviker Kina och Hong Kong. Kanske klokt?

Ska göra en ordentlig belysning av bolagen om det är av intresse. Risker finns givetvis i form av t.ex. valutarörelser, naturkatastrofer, tappade marknadsandelar eller ja vad som helst. Här är en spännande och innovativ sammanställning av landsrisker (väl värt ett eget inlägg). Men det handlar om mindre "gamblande" än man kanske kan tro. Bolagen har rejäla konkurrensfördelar, är starka aktörer på lokala marknader och bör definitivt på sikt gynnas av medelklassens framtida framfart.

Kanske inte blir så mycket input på de här bolagen men alltid kul med kommentarer ändå... :-)

söndag 15 november 2015

Smart att satsa på små bolag?


Har funderat lite på vilken typ av bolag man ska investera i. Utdelning, konkurrensfördelar och finansiell styrka tror jag är helt rätt. Däremot är storbolag och småbolag en annan fråga. Ju mer jag tänker på det, desto klokare kan det vara att gå ner i bolagsstorlek.

Ett stort bolag kan ha svårare att växa på grund av att de redan är stora. Stora bolag kan också vara mer känsliga om folk börjar sälja indexfonder (som ju innehåller mer storbolag). Utmaningen är att hitta mindre bolag med starka konkurrensfördelar. Man kan också sätta det i ett globalt perspektiv där t.ex. Sveriges börs är ganska liten men många andra börser mycket mindre. Ett sydafrikanskt mid-cap bolag kanske är ett globalt smallcap t.ex.

Input 1: Småbolag går bättre över tid.
Den här tweeten kommer från Microcap-club. Och här är själva inlägget som till stor del riktar in sig på aktiers likviditet. Tack förresten Värdepappret som retweetade (om jag minns rätt). Den säger att mindre bolag går bättre och särskilt att bolag med dålig omsättning går ännu bättre.

Den här krönikan från svenska Morningstar är också mycket läsvärd. Ett kort utdrag därifrån: Sambandet att aktier i småbolag i snitt har gett klart högre avkastning än storbolagens aktier har bekräftats av forskare i över femtio år och att det gäller globalt syns tydligt i sökningen här på Morningstar. Genomsnittet de senaste 15 åren för de USA-fonder som säljs i Sverige är 1,9 procent avkastning per år för storbolag (kategori ”mix bolag”), men hela 5,7 procent per år för småbolag fram till 31 januari.


Input 2: Portfoliovisualizer
Webbplatsen Portfoliovisualizer är ett suveränt verktyg för att testa hur olika tillgångsslag och typer av bolag har presterat över tid. Man kan också få fram värsta och bästa utfall historiskt och många andra spännande saker. Testa!

Det man ta med sig är att Large cap inte presterat så fantastiskt. Inte guld heller för den som undrar :-)


Input 3: First north index
En artikel på Placera är riktigt spännande läsning, där ser man att ett First North-index utklassar vanligt börsen. Väldigt kort mätperiod dock vilket artikeln nämner. Ett kort utdrag därifrån är särskilt läsvärt:

Om vi ska ge oss på några kvalificerade gissningar kan det vara att mikrobolagen i huvudsak är verksamma på sin lokala marknad. Bolagen har inte haft någon större exponering mot råvaror och tillväxtmarknader, något som storbolagen tagit mycket stryk av under året. Vi kan också tänka oss att mikrobolagsindexet plockar upp de mest omsatta och största småbolagen av hög kvalitet. Och det finns sannolikt några future large cap-bolag i indexet.


Så satsa på mindre bolag...?
Med det här tankegodset ovanför och också Snåljåpens inlägg om mogna bolag så har jag funderat på att satsa ännu mer på mindre bolag. Eller ja, jag gör nog redan det.

Till höger är portföljen så som den ser ut idag sett till bolagens marknadsvärde i SEK. Med reservation för att det kan vara både fel och inaktuellt. Men bilden är ändå intressant. Särskilt om man investerar globalt är det bra att sätta bolagen i sitt sammanhang.

Av 13 bolag i portföljen finns väl bara några riktiga storbolag. Bolag som Woolworths, Johnson & Johnson och tom H&M är möjligen lite "tveksamma". 

Man kan också se det som en balans utifrån tanken med portföljen som ett fotbollslag. Att bara satsa på småbolag kan vara som att enbart ställa upp med juniorer, vilket kan straffa sig vid motgång? Eller? Ja, om man tittar på Portfoliovisualizer så har storbolag historiskt klarat sig något bättre vid kraftiga nedgångar. Dock ingen jätteskillnad och de är sämre vid uppgångar. Men det är såklart viktigast att kolla på bolaget, JNJ borde t.ex. vara ännu mer motståndskraftigt än Large-cap bolag i gemen.

Viktigast är nog som sagt allt kolla på bolaget i fråga, oavsett storlek, men storbolag och småbolag tror jag är bra att ha med sig i bakhuvudet. Och att satsa mer på mindre bolag tror jag är rätt eftersom det statistiskt ger lite mer avkastning per år. Fördelarna är att bolagen kan vara mindre analyserade och gå under "radarn" hos fonder. Och tänk om de även har en stark och relativt okänd "vallgrav"?

Tittar du på bolagsstorlek när du väljer bolag? Och likviditet? Och borde man göra det?

lördag 7 november 2015

Hur påverkas börsbolagen av migrationen?


Det här är ett känsligt ämne men ändå en viktig och aktuell fundering. Man kan konstatera att det kommer 190 000 människor till Sverige i år och kanske lika många nästa år. På några års sikt kan det handla om 500 000 nya människor till Sverige. Vilket man kan tycka olika om. Själv har jag en positiv, blå och generös grundsyn. Men jag ser riktigt stora utmaningar med dagens modell*

*Utmaningen är att vi tar emot över vår nuvarande förmåga. Skolor och lärare saknas. Bostäder saknas. Enkla jobb saknas och blir färre. Lägre löner saknas. För att det här ska bli bra måste det finnas realistiska lösningar för bostäder och jobb. Annars kommer integrationen inte att fungera. Och om vi misslyckats med att integrera 25 000 per år, hur ska vi klara 190 000 per år? Antingen får man ta emot färre eller ändra förutsättningarna så att vi kan ta emot mer. Miljöpartiets favoritord är hållbarhet, tänk om man kunde få höra Romson/Fridolin säga att vi ska ha ett hållbart mottagande :-)

Migrationsdiskussionen i sig går utanför bloggens område, även om det inte är självklart. Man investerar ju i framtiden. Och då hur man ser på Sveriges framtid, dvs utmaningar, lösningar, problem eller möjligheter (välj själv) skulle kunna ingå. Men den diskussionen är svår så jag stannar vid en huvudfråga: Hur påverkas börsbolagen och dess sektorer av en en snabbt ökad befolkning på 500 000 människor?

Ökad efterfrågan på bostäder?
Fler människor innebär att fler behöver en framtida riktig bostad (tält känns lite 1800-tal). Man kan konstatera att Skanska, NCC, Peab och andra som sitter på mark och förmåga att bygga lägenheter bör ha en större och större marknad. Och bolag som Wallenstam, Bonäsudden, D Carnegie mfl bör kunna hyra ut sitt bestånd utan problem.

Men det behövs mer. Tyvärr möts man av totalt orealistiska visioner från politikerna. Jag saknar en realistisk plan och det enda jag ser är en orealistisk Kaplan. Han svamlar - se klippet själv - om att 250 000 bostäder ska byggas till 2020. Vi har bostadsbrist idag och vi blir fler. Visionen är alltså att bristen förvärras till 2020 förutsatt att vi tar emot fler än 250 000 människor tills dess. Ingen vidare vision.*

*Extraordinärt läge kräver snarare extraordinära insatser (förutsatt att man inte minskar inflödet). Var ska alla bo? Om det någon gång är dags för ett nytt men bättre miljonprogram så är det väl nu? Stöd till bostadsbolagen, bryt kommunernas seghet, bygg nya storstäder från grunden som Kina gör. Inför marknadshyror? Gör något. Det är som matadorens vädjande till tjuren i Kalle ankas julafton. Kämpa, sätt igång, kom igen då! Men nej, man får nog slita sitt hår utan resultat och konstatera att Löfven och co nog trivs bättre i en fantasivärld där man bara kan sitta och lukta på blommorna (jfr Miljöpartiets logga som just är en blomma).

Men skattehöjningar...
Idag tar det sju år innan hälften av de som flyttar hit har ett jobb. Ett lyckat resultat vore att den tiden inte förlängs eftersom många fler kommer nu. Oavsett hur det går med det får man nog räkna med många års försörjning och tyvärr lär alla inte komma ut i arbete. Det kan leda till stora skattehöjningar, särskilt vi också har en större försörjningsbörda i form av att många infödda svenskar går i pension.

Konkret kan man nog tänka sig att såväl kommunalskatt, inkomstskatt och skatt på sparande ökar. Och företagsskatten också. Den pessimistiskt lagde kanske inte heller ska satsa på ett ISK utan på en vanlig depå (svårare att skruva på den skattesatsen)?

...kan påverka bostäder och konsumtion?
Om det blir rejäla skattehöjningar som gör att folk får mindre i plånboken så kan budgivningarna klinga av. Hur räntan utvecklas påverkar givetvis också. Om Sveriges statsfinanser blir sämre pga ökat lånebehov, ja då kanske räntorna stiger och valutan sjunker (om jag tänker rätt).

Om bostadsmarknaden är en het potatis är andra branscher kanske mer lättolkade. Fler människor gör t.ex. att mer potatis och bulgur köps på ICA och Axfood. Jag har tidigare inte sett dem som tillväxtaktier, men kanske ska man tänka om? Eller så är det en tankevurpa. I den sämsta av världar kan effekten på konsumtionen bli negativ. Skattehöjningar kan göra att en del drar ner på "delikatesserna" och då blir det mindre konsumtion trots allt. Kanske är det LIDL som drar vinstlotten :-)?

Kan vissa särskilda branscher och bolag gynnas?
Små spaningar på branscher som kan påverkas:
  • Proffice och andra kan kanske växa upp som ett alternativ till arbetsförmedlingen. Området kan konkurrensutsättas mer vilket gynnar privata aktörer.
  • Homemaid kan få det motigt. Visserligen har de lätt att rekrytera men det kommer att finnas en stort utbud av människor som kan utföra samma tjänster till lägre pris.
  • Nordic camping lär väl gynnas av att campinganläggningarna beläggs.
  • eWork. Nu är det kanske inte så många IT-konsulter som kommer, men med viss vidareutbildning kanske det potentiellt kan komma fler konsulter i arbete?
  • I ett alltmer segregerat samhälle kanske marknaden för livstilsboenden (gated community) ökar, jfr Victoria Park.
  • Telia kan få fler användare på den svenska marknaden utan problem. Och det lär ju bli en del utlandssamtal också med tanke på de nya kundgrupperna (eller så finns det billigare sätt att kommunicera idag, vet inte).
  • Proctector säljer försäkringar till kommuner. Om kommunerna går på knäna, har de då mindre betalningsförmåga och försöker pressa priserna mer? Å andra sidan ett argument för att en lågkostnadsproducent som Protector kan vinna marknadsandelar.
  • Kungsleden som äger modulhusbyggaren Flexator tillsammans med Ikanogruppen (tillagt efter kommentar nedan).
  • H&M kan gynnas av tillströmningen till Sverige och Tyskland (tillagt efter kommentar på Twitter).
Synpunkter?
Hur ser du på den här frågan? Då tänker jag främst på hur bolagen påverkas. Hur migrationen och integrationen kan göras på bästa sätt är en annan (och mycket viktigare) fråga.

Ska man dra det till sin spets handlar det också om att man kanske till och med vill investera mer utanför Sverige om man inte tror på utvecklingen. Vän av ordning ser att jag gjort det sedan länge... men huvudskälet till det är att det finns så många fina bolag där ute.

Och sedan hoppas jag ingen tar illa upp. Det handlar inte om att göra profit på flyktingar. Jag tycker bara det bara är intressant att se hur samhällsförändringar, vilka de än må vara, kan påverka branscher och bolag.

söndag 1 november 2015

Trubbel för Woolworths och MTN - och dags för ekonomiprat


En finfin semester är avklarad men ingen höjdarvecka nu efter det. Tandverk, feber och vabb kryddat med portföljnedgång. Två av bolagen har haft en riktigt sur utveckling. Just sådana här veckor är det inte roligt att vara investerare och jag känner mig inte heller som någon vidare sådan just nu.

Snart är det dags för ekonomiprat i alla fall. Och ett Filippinskt och ett Indonesiskt bolag har åkt in i portföljen och Clarkson har sålts. Mer om det sen! Nu är det dags att diskutera veckans besvikelser.

Woolworths - hård konkurrens och vinstvarning

Vad har hänt?
Woolworths (24.11 AUD) kom med en vinstvarning som pekar på 28-35 procent lägre vinst för första halvåret 2016. Givetvis tråkigt och bolaget backade ca 10 procent. Det är den stora livsmedelsdelen som tappar kunder trots att de investerat i sänkta priser. I korta drag har konkurrenter som Coles och Aldi varit mycket vassare.

Vad har jag missat?
Woolworths har, även om de fortfarande är störst, haft problem en längre tid. Kanske borde jag lyssnat mer på Peter Lynch råd. Han säger väl något att om ett bolag som är en "Stalward" (typ stabilt men lågväxande) tappar marknadsandelar i mer än några kvartal ska man sälja. Själv har jag ändå sett vallgraven och marknadspositionen som en säkerhet i investeringen. Men det stämmer inte om ett bolag utmanas av starka konkurrenter och är dessutom är lite misskött.

Jag borde sett det här lite tidigare och har nog haft en övertro till den starka vallgraven. I fortsättningen måste jag skilja mer på tillväxt och vallgrav och hålla bättre koll på om konkurrenter tar marknadsandelar. Nog har jag varit naiv och tänkt "snart vänder det". Att Morningstar säger "sleep at night-investment" gör inte att jag kan lägga mig och sova. 

En dumhet är nog också att tänka att de har väldigt FÅ motståndare. Om de bara har två motståndare men de är riktigt vassa spelar antalet mindre roll. Jfr situationen med Elekta och Varian.

Vad gör jag nu?
Jag tänker behålla, för snart vänder det :-) Nej, jag är inte säker på det, och är beredd att sälja vid en eller flera positiva nyheter. Tyvärr kan det ta ett tag. Det är bara lite för surt att sälja i ett så negativt klimat son u och någon gång kommer överraskning uppåt. I allra bästa fall kan det tom bli ett bud på bolaget, men det ska man inte hoppas för mycket på.

Att positiva nyheter kan komma för hittar jag stöd för här: Citat Morningstar 28 oktober: "Despite the short-term negativity surrounding the stock, the company could be at the beginning of a series of positive news announcements including the appointment of a new CEO, and potential sales of the Big W and Masters businesses. It is also worth remembering that, despite weakness in the dominant Australian food business, the liquor division continues to grow and the New Zealand supermarkets division delivered respectable sales growth in the quarter of 3.9% in constant currency terms." 

Och över tid kan kommer nog kunderna komma tillbaka nu när de sänker priserna men de kan vara trögrörliga. Problemet är att bolaget under tiden varken är riktigt lågvärderat eller ett tillväxtcase. De är en försäljningskandidat men jag vill ha ett bättre pris.


MTN - ett jobbigt brev från Nigeria

Vad har hänt?
MTN (158 ZAR) har fått en av jätteböter från Nigeras myndigheter med snar betalning. Beloppet är hela 70 miljarder Rand, vilket motsvarar två årsvinster (a 38 miljarder). De menar att MTN inte har stängt av ett antal användare som har kontantkort. Användarna går inte att spåra vilket kan sporra ljusskygg verksamhet.

Moneyweb, Bloomberg och Financial Mail har bra beskrivningar av skeendet. Men den bästa finns nog här. En besvärande omständighet är att förre finansministern kidnappats och ett ospårbart MTN-nummer var i bruk. Den här problematiken kommer också inför licensförnyelse sommaren 2016 och sätter stor press på MTN. 10000-kronorsfrågan är om detta är förhandlingstaktik a'la Nigeria eller om de faktiskt åker på hela summan. MTN förhandlar och har kopplat in personer på högsta politiska nivå.

Som ni förstår är det svårt att säga vart det här slutar. Jag hoppas i alla fall att beloppet blir mindre, annars kan väl åtminstone någon utdelning eller två hänga i luften. I artikeln ovan sägs att : "...most analysts this week said the size of the US$5,2bn fine imposed by the commission is out of all proportion to the alleged infringement and they don’t believe the group will have to pay anywhere near the quantum being sought.

Affären har liknats vid att åka på 400-års livstid när man egentligen gjort en hastighetsöverträdelse. Och elaka tungor säger att Nigeria i värsta fall gör det här för att förstärka sin budget.

Vad har jag missat?
Jag har nog underskattat den politiska risken i bolaget. Den gör eventuellt inte bara skillnad på marginalen, något tappat tillstånd här eller där, omotiverade prishöjningar etc. I värsta fall kan det få riktigt stora konsekvenser för bolaget som helhet. Jag hade valutarisken som ett större hot än den politiska. Värt att nämna är att flera andra bolag precis nyligen fått böter, Nigeria tycks under nya ledningen vara riktigt hårda mot bolag som på något sätt gör fel.

MTN har trots sin erfarenhet tabbat sig och satt sig i en situation där de får böter emot sig. De utreds också för att ha missat att informera marknaden i tid.

Vad gör jag nu?
Jag räknar i nuläget med att behålla. I värsta fall får det bli ett år med lägre utdelning. Det här förändrar inte det långsiktiga tillväxtcaset så tillvida att MTN inte lämnar Nigera helt 2016. Ett annat nigerianskt London-noterat bolag åker dock bort från bevakningslistan (har blivit mindre sugen på Nigerianska banker).

Min förhoppning är att MTN inte åker på hela den hutlösa summan men man vet aldrig. Om de pressar till max tappar Nigera i anseende som investerarland. De kan stämma i bäcken för att skrämmas och visa allvaret men sen backa lite. En viktig del är att MTN har förmåga att betala hela beloppet enligt Moodys. Hade bolaget kunnat gå under... ja då hade sålt illa kvickt. Kursreaktionen tyder på att det är illa men i alla fall inte är en hot mot hela bolaget.

Jag ska också bevaka hur Carnegies Afrikafond gör. Om de skulle sälja av, ja då kanske jag också gör det men utgångspunkten är att behålla.

Synpunkter?
Hur hade du gjort? Sälja en seg livsmedelsgigant i motvind och ja, hur rädd ska man vara i MTN månntro? Jag beklagar förresten den dåliga utvecklingen för er som sitter i samma läckande båt som jag.

Nästa ekonomiprat 19 november
Nästa ekonomiprat/aktiepub blir torsdag 19 november kl 18 på Sue Ellen, Tulegatan 17. Börsutvecklingen gör kanske att intresset är lägre, men då finns det ju egentligen bara mer frågor att diskutera!

Välkommen att anmäla dig. Alltid trevligt att snacka aktier och ekonomi över en öl och en bit mat. Brukar vara riktigt givande och roliga kvällar! 25 platser bokade.

söndag 11 oktober 2015

Rese- och renoveringsfonden


Min långsiktiga portfölj har en lång sparhorisont och är ett slags "pensionssparande". Även om jag byter bolag lite då och då (d.v.s. för ofta!) så är sparhorisonten lång. Förutom den bygger vi upp en rese- och renoveringsfond. Tanken är att placera pengar som ska kunna konsumeras inom 1-3 år, till låg risk men med bättre ränta än sparkontot.

Grundfrågan är om man ska ha dem på börsen överhuvudtaget. Tänk om man bara kan måla halva rummet eller om man får välja billigare semestermål? Börsen är ändå okey, om man tar väldigt låg risk tänker jag. En sådan rese- och renoveringsfond ska ju kanske inte heller tömmas utan förhoppningsvis vara en växande buffert. I praktiken kanske sparhorisonten då är längre (säg 5 år) om man lyckas få insättningarna större än uttagen och pengarna att rotera långsammare.

Bolagen ska vara stabila, tråkiga och gärna ge en hög direktavkastning. Kompletterar även med två fonder.

Portföljen
Ok, dessa bolag har jag börjat bygga med. Synpunkter? Finns det bättre kandidater? Och hur mycket mer riskfyllt än räntor är detta?
  • Telia 44 kr, ca 7 % . Hög direktavkastning till våren då 3 kr är utlovad. Köpte in mig innan ryktena om skadeståndskraven, vilket tyvärr höjer risken lite grann. Men det ska mycket till för att Telia inte ska komma med en saftig utdelning varje vår.
  • Delarka 112,5, ca 7 %. Långt kontrakt (2026) ger väldigt låg risk. Extra lockad av postrelaterade investeringar (jfr Österrikiska posten) även om byggnaden är vanligt kontor. 
  • Northwest Healthcare, 8.54 CAD,  9.5 %. Köpte in mig billigt så enda som är rejält på plus.
  • Bonäsudden 99 kr*, ca 7,5 % (lite oklart). En riktig outsider, men ett 20-tal fastigheter i Linköping behöver inte vara fel. Efterfrågan på hyresrätter kan ökas av migrationen och sjukvårdslokalerna av en åldrad befolkning. Och järnvägsprojektet Ostlänken kan gynna hela orten.
Fonderna i portföljen är två Cat-fonder som jag hoppas har nio liv:
  • Entropics Cat bond. Här är en indirekt orsak till att jag sålde Munich Re. Återförsäkringsmarknaden är mer av mer av en "commodity" när kapitalet söker nya vägar, t.ex. via sådana här fonder. 
  • Catella hedgefond. En klassisk hedgefond fick chansen att visa vad den går för...
Sammantaget är det många fastighetsaktier. Vid en fastighetskrasch så kan väl Delarka och Bonäsudden påverkas trots stabiliteten. Och en global fastighetskrasch drar ner Northwest. Men samtidigt är det väl logiskt på sitt sätt att en rese- och renoveringsfond har just fastigheter i sig. Telia och fonderna balanserar upp det hela också.

Eventuella komplement till portföljen är t.ex. HCP (ligger närmast köp), Saltängen (men har dem redan i vanliga portföljen), Boston Pizza (har redan ett bolag i CAD) och Whistler (har redan ett bolag i CAD).

*Ett icke-skäl till att köpa Bonäsudden är att de är lätta att skämta om. Har du fått en bonusutdelning? Nej, men en Bonäsutdelning :-)

Ett kortare reseavbrott
Räkna med en lägre bloggaktivitet de närmsta veckorna. Lägre aktivitet överhuvudtaget till och med. En semester står nämligen för dörren (men vi tar oss ut ändå). Kommer däremot att försöka vara lite mer aktiv på Twitter.

Egentligen borde man väl stänga av telefonen, men... Twitter är ett forum som är rätt trevligt. Och trots sol och pool och familjetid så kommer vissa tankar ägnas åt börsen.

Bloggen återkommer med förnyad kraft efter det.

På återseende då!

söndag 4 oktober 2015

Investera i korrupta länder? Och lite Saltängen


Affärer under veckan
Under veckan minskade jag i Saltängen kring 103 kronor. I takt med att de har behållit sitt värde och annat gått ner har portföljandelen blivit lite för hög. Det finns ändå en risk i form av att ICA bygger nytt, vilket skulle slå mot dem. Även om jag själv inte bedömer risken som så stor så finns den där. 

Däremot tycker jag fortfarande konkurrensfördelar finns och jag har som sagt kvar bolaget. ICA kan ju inte direkt flytta till ett annat centrallager utan måste i princip bygga nytt (om jag förstått rätt) och kontraktet är långt. Det är bara ett bolag där 6 procents portföljandel passar bättre än nästan 10 procent som tidigare. Positivt nog så har de gjort sitt jobb och stått emot nedgången ganska bra.


Sitter nu med en större kassa än vanligt och funderar på mer exotiska bolag än vanligt. Återkommer om det. Nu till dagens egentliga ämne, korruption.


Hur hantera korrupta länder?
När man investerar globalt är korruption något att beakta, fråga bara Telia. Transparensy.org har en mycket bra genomgång av korruptionen i världens länder. En simpel idé kan vara att välja bort bolag med säte och/eller största verksamhet i alltför korrupta länder. Se länken här för en interaktiv karta, samt listor lite längre ner. Korruption är farligt på så sätt att risken höjs, och man vill kanske inte heller "stödja" en diktatur.

Man kan förhålla sig till det här på olika sätt:
  • Att undvika länder under t.ex. värde 40 gör att t.ex. Nordkorea (8), Indonesien (34) och Kina (36) går bort. Däremot är Singapore (84) och Malaysia (52) goda alternativ. Som en jämförelse har Sverige 87.
  • Man kan även tänka sig att ta hänsyn till trenden. Om ett land ändå blir bättre, som Filippinerna, kanske det är okey att investera. Men Kina blir inte bättre, i alla fall de senaste 3 åren!
  • Eller så kan man enbart titta på bolagen i fråga. Ett snacksbolag i Thailand har väl ganska lite med det politiska styret att göra? Snarare bör kopplingen vara att bolaget inte på något sätt riskerar att vara insyltat med en diktatur eller en korrupt regim.
  • Branschen kan i högsta grad påverka. Korruptionen borde vara större för bolag där politiska beslut har stor påverkan som elbolag, infrastrukturbolag, telekombolag, oljebolag (går nog bort) och vapenbolag (går definitivt bort). 
Det här blir närmast filosofiska frågor, och lite som att i bästa Åsa Romson-stil snurra in sig i om enpartistater är diktaturer eller inte. Jag tycker ändå det mest rättvisa är att titta på bolagen i fråga, men om landet som helhet är helkorrupt så går det bort. Som en tumregel: De länder jag kan tänka mig att åka på semester till, de borde gå bra att investera i :-)

Beslut: Helkorrupta länder som Nordkorea går bort (som om det gick att investera där). Bolag i halvkorrupta länder är okey så länge bolaget i fråga inte är känsligt för politiska beslut. Ett konsumentbolag i t.ex. Indonesien eller Kina kan alltså köpas. Bolag där korruptionsrisken är lite högre, som telekom, kan tillåtas om de är riktigt diversifierade och de flesta länderna är ok (som MTN).

Kina som exempel
Världens största land sett till folkmängd kan vara ett bra exempel att fundera närmare på. För det tar ju ändå emot att investera i något som är en diktatur. Några konkreta argument finns för att avstå:
  • Hög Korruption som vi var inne på innan. Jämför med att Skanska undviker Kina och Ryssland. Numera undviker de väl även Latinamerika
  • Osäkra börsförhållanden. Det är lite suspekt att en regering går in och försöker hindra börsras. Ok, aktieägarvänligt på något sätt men ändå en misstro mot den fria marknaden. Och köper man något riskerar det väl att handelstoppas.
  • Politisk regleringsrisk även i "säkra" bolag. Morningstar ger en vallgrav åt de allra flesta järnvägsbolagen i världen, men inte i Kina pga politisk styrning och riktat stöd till nya (snabba) järnvägsnät.

Samtidigt är Kina en jättemakt som bara blir starkare och starkare. Tänker vi 5-10 år framåt så kanske Svenska pensionsfonder sitter med Alibaba-aktier som största innehav istället för Apple som nu i Ap7. Vem vet? Men man får tänka på att Kina och Hong-Kong är olika saker. Många aktier är noterade i Hong Kong, som inte är korrupt, men däremot finns verksamheten i Kina. Lyssnar man på fondpoddens intervju målas dock en ljus bild upp på sikt.

Beslut: Jag kan tänka mig att investera i Kina, men undviker branscher där korruptionsrisken är hög.

Synpunkter?
Vilka länder kan du tänka dig att investera i? Hur ser du på korruption? Undviker du vissa branscher? Och kan du tänka dig att köpa bolag i Kina? Att kika på transparencys världskarta är förresten väldigt intressant i sig och kan väcka mängder av funderingar. I alla fall hos mig :-)

söndag 27 september 2015

Våga (vägra) Sino Agro?


Spaningen efter mega-trender gjorde det tydligt att min egen portfölj är lite underviktad mot asiatiska bolag. Sen kan du få exponering på många sätt, t.ex. Unilever, H&M, Alfa Laval, men också genom.... Sino Agro Food (SIAF). De står i september 2015 (omräknat) i 8.8 USD på i USA (OTC-listan).

SIAF är ett bolag som jag kikat lite löst på i flera år och varit något skeptisk till, bland annat för att Jordanfonden haussat dem starkt. Om de rekar ett bolag brukar risken vara mycket hög. Visst kan det slå in men det finns många exempel på riktiga jordfräsar också.

Det som gjorde mig intresserad av att ta en titt är Sparpoddens specialavsnitt. En timmes mangling med en insider som tror på bolaget är gratisreklam men av den pålitligare sorten. Och siffrorna kan göra vem som helst intresserad. P/E tal under 3 och möjlighet till utdelning i ett bolag med tillväxt inom en intressant nisch. Utdelningspolicyn tycker jag dock verkar lite oklar, eller i alla fall vilken direktavkastning man kan räkna med.

I korta drag sysslar de med ekologisk matproduktion i Kina av bland annat jätteräkor. Här är en presentationsenaste rapporten och en analys av bolaget.

Några frågetecken
Innan jag kollar på bolaget i detalj har jag några stora frågetecken. Vore spännande med input, såväl från reguljära läsare som Sino-Agro-food fanatiker :-)

Är det en fraud? 
Siffrorna ser nästan för bra ut för att vara sant. Handlas på OTC i USA vilket inte har bästa ryktet.
Min gissning: Nej, Sparpoddenavsnittet ger ändå en stabil bild av verksamheten.

Finns bestående konkurrensfördelar? 
Ekologiskt är en fördel och en del patent och licenser finns. Men vad hindrar andra från att starta ekologiska odlingar? Visst kan de vara en "first-mover", men vilken fördel ger det på sikt?

Tittar man på en av konkurrenterna, Tyson Food enligt analysen ovan, så går det att vaska fram Morningstars rapport om dem. Ett utdrag därifrån:
...most of the remaining industry participants have imitated each other’s best practices, and made significant investments in sophisticated, vertically integrated supply chains. The majority of the cost structure lies within the local production facility, and we believe smaller firms (operating only a few regional facilities) can remain competitive by maintaining high capacity utilization levels at modern production plants. We believe Tyson still benefits from modest cost advantages over the majority of the remaining industry participants (from national supply chain efficiencies, greater leverage over research and corporate expenses, and more attractive facility locations that are located closer to crop and livestock farmers, minimizing transportation expense), but not enough to drive sustainable competitive advantages
Ok, Tyson-bolaget är något annat men om en större konkurrent inte har bestående konkurrensfördelar så är det ytterst tveksamt om en liten spelare har det. Hittills nej alltså.

Men tillbaks till det ekologiska för där är en skillnad. Och då har vi personen, patenten och licenserna. Jag kan inte undgå att en del tycks sitta i personen och då tänker jag på Salomon Lee. Och han är ändå 72 år gammal. Vad händer om, eller snarare när, han ätit sin sista jätteräka? Det gör mig osäker. Jag köper bolag på 5-10 års sikt och ja, då är det tyvärr en relevant fråga (särskilt som medellivslängden i Kina är lägre).

Återstår patent och licenser som ju inte knutna till personen. Men skulle patent och licenser hindra andra från att odla ekologiskt. Det låter svårt, men låt gå. Då står vi ändå där med den politiska risken. Vågar man lita på att det är hållbart och att något liknande inte kan göras? Vet ej. Läs även en sammanfattning av risker i den andra analysen på sid 10.

Min gissning: Nej, tyvärr ser jag inte tillräckliga konkurrensfördelar på sikt. Större spelare har inte starka konkurrensfördelar. Visserligen finns patent/licenser men de kommer med en politisk risk i Kina. Här är jag dock väldigt osäker i min bedömning.

Uppdatering 151002! Av kommentarsfältet framgår att SIAF mycket väl kan vara en lågkostnadsproducent genom deras kommande jätteanläggningar. 

Är Kina ett land att investera i?
Politiska risken finns ständigt närvarande. Hur många regeringar försöker hindra börsras? Och i hur många andra länder har järnvägsbolag inte en ekonomisk vallgrav (pga politisk risk och stöd till nya linjer). Har ett eget inlägg på gång om den saken. Den enkla synen jag har är att delvis korrupta länder ändå kan vara okey så länge inte bolaget självt är korrupt.

Två andra exempel
Lyckas man i Kina som en mindre aktör kan det gå enormt bra, både för bolaget och aktien. Bellamy's organic sysslar med ekologisk barnmat och jag tror kursen 3-4 dubblats senaste året. Jag tittade på bolaget vid 1.7 AUD, tyckte det var för dyrt - möjligen också svaga konkurrensfördelar -och nu är kursen kring 7 AUD. Ändå ett tecken på att organiskt kan gå hem i Kina... eller att ett bolag i Australien är rejält övervärderat, vad vet jag :-)

Lyckas man inte i Kina kanske man heter Hakui Seefood. Tysk/Kineserna har en gjort en kräftgång som heter duga. Här är en presentation, se sid 3 för en genomgång av problemen: Konsumenterna vill inte betala högre priser, Ökat antal konkurrenter, ökade löner, kreditrisker och valutarisker. Säger jag att det här kommer att drabba SIAF? Nej, men fortsatt lågt P/E och de nämnda problemen är potentiella risker.

Slutsats
Jag avstår eftersom jag inte är övertygad om de bestående konkurrensfördelarna. Andra kan odla ekologiskt. Ändå finns det något som gör att jag - mot min egen filosofi - vill köpa. Extremt låg värdering, intressant nisch och en potentiell men osäker utdelning som kan bli saftig på sikt. Skulle inte förvåna om aktien om några år står i 10 dollar och ger en god utdelning (= extrem Yield on cost). Men skulle heller inte förvåna om bolaget drabbas av något av problemen i Hakui Seefood och har försvunnit eller visat sig vara en talang som aldrig slog igenom.

Kan inte gå emot min investeringsfilosofi och avstår därför SIAF. Hur gör du?

Slutligen några ord innan eventuella kommentarer. Jag inte inte någon expert på aktier, Sino Agro Food, räkor eller typ något som helst annat. Jag kan ha helfel i allt jag säger, men är intresserad av input och diskussion. Frågan är om det här passar min konservativa investeringsfilosofi, rent allmänt kan risk/reward se bra ut och ett inhopp i aktien vara mycket lyckosamt. Eller inte. Upp till var och en att bedöma!

söndag 20 september 2015

Säljer Protector - ökar i DIscovery och MTN


För en dryg vecka sedan gjorde jag en mindre rockad i portföljen. Jag sålde Protector på 66.75 NOK. Ser inget egentligt fel på bolaget men det finns bättre försäkringsbolag!

Viket försäkringsbolag har kommit med på Fortunes lista på bolag som förändrar världen? Vilka samarbetar med Apple? Tja, Discovery är svaret. Ökade i dem på dryga 13 000 ZAR. Jag fyllde också på i MTN Group på ca 17 200 ZAR. De har tagit mycket stryk och såg billiga ut.

Varför sälja Protector?
För Protector är det några saker som gjort mig mer och mer tveksam:
  • Investeringstillgångarnas utveckling slår hårt på resultatet. På grund av den här egenskapen försvinner en del av det ocykliska som försäkring annars står för. Jag ser en risk för ryckig utdelning (det säger oss historien i Protector)
  • Växer de verkligen växer "innanför vallgraven" när de invaderar England? Om man kan starta från ingenstans och snabbt bli lönsamma, varför gör ingen annan det? Inträdesbarriärerna borde vara låga. Ok, de är en lågkostnadsproducent och har fina samarbeten och troligen en vallgrav i Norge (i dolda-fel försäkringarna). Men vari ligger det unika utanför Norge?
  • De försäkringar som kommunen köper styrs väl i Sverige ofta av lagar. Risken är att det blir väldigt mycket av en "commodity". Ok, visst har lågkostnadsproducenten högst marginal och kan lägga lägst bud, men risken för prispress finns väl när man riktar sig till offentlig verksamhet som ska vända på skattekronorna?
  • Marknaden i Norge på dolda-fel försäkringar kan vara mättad.

Varför köpa Discovery?
Sydafrikanska Discovery Ltd har däremot något speciellt. Går det att hitta ett bolag som har en liknande modell och samma historiska tillväxt? Och de marknaderna är inte är mättade.
  • De har en smått världsunik affärsmodell och är disruptiva, lite som Apple inom försäkring. De skapar en win-win-situation genom att aktivt belöna positiva förändringar hos kunderna. För ekonomiintresserande klingar kanske Michael Porter bekant, gurun som tagit fram femkraftsmodellen. Han har skrivit en rapport om just Discovery. Se även presentationen här där IKEA nämns på sid 14 och Discovery på sid 17!
  • De har en kundbas som den kan kringförsälja annat på. De sitter på all statistik och en modell som fungerar i hela världen. Även om någon annan skulle försöka göra samma sak saknar de statistiken.
  • Rabatterna och samarbetena med t.ex. Apple erbjuder ger en "nätverkseffekt". Ju fler kunder desto större rabatter borde de kunna förhandla fram. Poängsystemen skapar också, förutom förändring hos kunden, en inlåsningseffekt eftersom du inte vill gå miste om dina poäng.
  • Discovery är ett mer stabilt bolag historiskt. Titta på utvecklingen på 1, 3, 5 och 10 år. De ökar sitt värde från år till år. Och tittar vi framåt så rider de på många megatrender: Tillväxt i medelklassen, fokus på hälsosamma produkter, ny teknik och användandet av big data.
Det som talar emot är att de är väldigt tunga i Sydafrika som står för 80% av dagens vinst. Men de investerar i andra delar av världen och är t.ex. verksamma i UK, Kina (med Ping An), Asien (med AIA) och USA (med John Hancock). Över tid kommer dessa verksamheter stå för en allt större andel av vinsten.

Ökat i MTN Group
Har också ökat i MTN Group som haft en tung utveckling. Vinsterna från deras största marknad Nigeria har pressats en fallande valuta (pga oljepriset). MTN har också tappat lite marknadsandelar, misslyckats med att lösa ett lån i förtid och drabbats av en strejk i Sydafrika.

MTN är inte disruptiva utan en first-mover i många Afrikanska länder. Jag tror helt enkelt det kan vara läge att öka efter ett motigt år. Värderingen är nere på låga nivåer (men kan ju bli lägre). Du förväntas få över 7 % direktavkastning för 2015 och 8,5 procent för 2017.

Jag gillar särskilt att de har en progressiv utdelningspolicy. Se även en positiv analys på Seeking Alpha.

Ska man se negativt på det så kan Nigeria och dess valuta pressas ännu hårdare om oljan går ner ytterligare. En positiv trigger är att de förr eller senare kan få loss pengar från Iran när relationerna med omvärlden tinar upp.

Synpunkter?
Vad tycker du om skiftet från Protector till Discovery? Förtjänar de sin topplats i portföljen? Och lockas du av MTN efter nedgången?

söndag 13 september 2015

Samsonite - investera i ökat resande?

Aktie: Samsonite International
Notering: Hong Kong, ticker 1910:HKG 
(även USA och Tyskland men med dålig omsättning)
Kurs: 24,6 Hong-Kongdollar
Direktavkastning: ca 2,2 procent förväntad
Courtage hos Avanza: 750 kr + växlingsavgift

Resandet i världen förväntas öka. Folk får det bättre ställt, pensionärer får mer tid och medelklassen ökar. Och vad behövs då (trumvirvel) jo, en bra resväska. Samsonite är välkänt och står för kvalitet. Tanken är simpel. Istället för att köpa in sig i reseanläggningar, flygbolag, kryssningsbolag så kan man handgripligen gå på världens typ mest kända resväskebolag.

Som exempel är 200 miljoner tillkommande resande kineser är en ganska god marknadsmöjlighet. Här är en annan titt på bolaget, se särskilt sid 17 för världsmarknaden. Samsonite är tre gånger större än närmsta konkurrent. Se också denna rapport, särskilt sid 49 samt bolagets senaste presentation.

Hur köper man aktien? Var?
Lika känt som bolaget är lika okänd är noteringen. De är noterade i Hong-Kong trots den amerikanska klangen. Hade de funnits listade tillsammans med Nike (USA), Adidas (Tyskland) eller Unilever (Holland) så kan man gissa att fler hade fingrat på aktien. De finns sekundärnoterade i USA (Pink Sheet) och Tyskland men mycket dålig omsättning tyvärr.

Checklistan
1. Funnits i 10 år och delat ut de senaste 2 åren
Grundat 1910 men listat i Hong-Kong sedan 2011.

2. Utdelningsväxare eller högutdelare?
Fyra års historik ser bra ut, helt klart en utdelningsväxare. Aktuell direktavkastning dock låga 2,2 procent. Historiken finns inte riktigt där men bra så här långt.

3. Enkel verksamhet som man förstår sig på och gillar
Ja, ganska simpelt. Väskor av olika varumärken och kvaliteter. Resväskor, datorväskor, ryggsäckar etc.

4. Starka konkurrensfördelar, gärna en "vallgrav"
Har du 10 % av världsmarknaden kan det ge vissa fördelar. Lägre tillverkningskostnad, R & D och reklamkostnad per såld enhet. Varumärket kan också göra att du betalar extra. Som stor aktör har de också samarbeten med Samsung om "smarta väskor" och Disney med figurer mm. Sådana avtal tror jag en mindre spelare har svårare att få till.

Invändningar:
  • Finns det ett grundläggande fel i affärsmodellen? Om du köper en bra produkt behöver du inte återanskaffa? Om en väska håller i 20 år... ja då får du inte återkommande kunder. ECCO lär ha det enklare eftersom även bra skor slits.
  • Är de i händerna på stora butiker? Nja, de har egna konceptbutiker och det kan väl fungera fint och varumärket borde hålla för t.ex. köp över nätet. Däremot är väl ICA-väskor, och Rusta-väskor ett hot. 
  • Man kan argumentera för att de saknar en vallgrav överhuvudtaget eftersom det är låga inträdesbarriärer för att producera resväskor. Men då tycker jag ändå man bortser från mode/reklam/R&D-kostnaden.
Jag skulle ändå säga att de har bestående konkurrensfördelar men kanske inte så jättestarka. Så länge du kan köpa billiga väskor på Rusta (= för alltid) så kommer det finnas en prispress. 

5. Måttlig skuldsättning
I princip skuldfritt

6. Pålitlig ledning med egna innehav
Svårt att bedöma pålitligheten. Har inte kollat än men måste göra innan ett ev köp.

7. Tillväxtmöjligheter
Goda. Resande ökar globalt, medelklassen växer, och de kan bredda sig ännu mer till vanliga väskor och resetillbehör. Med smarta väskors intåg kanske en resväska blir mer av en mobiltelefon, dvs något du byter lite tätare eftersom ny teknik kommer till?

Och lite kuriosa...
Vet ni varför de heter Samsonite? Tja, det kommer från bibelns figur Simson (Samson) som var så stark så att han rasade ett tempel på sina fiender och sig själv. Inte helt klockrent, för även om resväskor ska vara starka kan jag inte tänka mig att en reklamfilm på det här temat skulle slå. Men det är nog inte så många alls som förknippar varumärket med ursprunget.

Värderingen då?
Här är problemet. I dagsläget avstår jag köp men har dem på bevakningslistan. Trots listningen i Hong-Kong värderas de i stil med andra amerikanska jättar. Du betalar 20 gånger 2015 års vinst och 15 gånger 2017 års förväntade vinst. Med mina amatörmässiga formler får jag det till att bolaget, när man tar hänsyn till nyckeltal som ROE, skuldsättning etc är ganska korrekt värderat.

Då man praktiskt talat beger sig över halva jordklotet vill jag gärna att bolaget är undervärderat. Samtidigt är det här ett bolag som "känns" nära precis som t.ex. Apple.

Synpunkter?
Jag tycker ändå det här bolaget är tillräckligt intressant för att köpa om värderingen kryper ner. Framtida tillväxten är något som lockar. Men frågan är också om konkurrensfördelarna är tillräckligt stora. Vad säger du?

Vad säger du om Samsonite? Vilken väska/resväska köpte du senast? Jag kan vara färgad av att det faktiskt för egen del var en Rusta-väska :-)

Ps) För övrigt har jag sålt Protector och ökat i Discovery och MTN Group, men mer om det i nästa inlägg. 

söndag 6 september 2015

Sambons pensionsportfölj

Blandar upp Asien-serien med ett för mig och min sambo aktuellt ämne. Under veckan så har jag och sambon diskuterat aktier. Ja, det gör vi nog andra veckor också men nu har vi landat i hur hennes framtida privata pensionsportfölj skulle kunna byggas upp. Syftet är att köpa och glömma bort, och fylla på allt eftersom.

Inte lika krånglig och exotisk portfölj som min utan enklare och rakt på sak. Alla bolag handlas elektroniskt och kan köpas i mindre poster utan större problem.

Sambons portfölj
De här bolagen föll min sambo i smaken:

  • H&M, 25 %, ISK
    Välkänt, och bör ha god tillväxt i vinst och utdelning i många år. Lätt att bevaka men behöver inte bevakas :-)

  • Lundbergföretagen, 25%, ISK
    Något man också kan köpa och glömma bort i 5 år. Eller mer. Ingen kioskvältare men många fina bolag under ett enda paraply. Ingen hög utdelning men det kompenseras av låg risk och diversifiering.

  • JNJ, 25 %, Kapitalförsäkring
    Stark position inom läkemedel och pålitlig utdelning. Som en läkemedelsfond med inslag av konsumentvaror.

  • Unilever PLC, 25 % Kapitalförsäkring
    Lite som en konsument- och emerging-markets-fond. Via en twitterdiskusion så visade det sig att Unilever PLC via New York-börsen var bästa alternativet. Förhoppningsvis ingen källskatt, och lägre avgifter jämfört med att handla i London.

Övrigt
Några övriga frågeställningar är värda att nämna:
  • På sidlinjen hamnade: Vitec, Famous Brands eller Discovery (courtaget!) och Northwest. I takt med att portföljen växer kan fler bolag köpas in.
  • Månadssparande i Avanza Zero och Danske Global som "Slaskfonder", som sedan när större summa uppnåtts säljs av för att direktköpa någon av aktierna.
  • Svenska bolagen köptes i ISK och utländska i kapitalförsäkring. Allt för att slippa strul med utländsk källskatt.
  • Smakar inte Ben & Jerry-glassen ännu godare som aktieägare i Unilever :-)

Synpunkter?
Hur sparar din eventuella sambo/flickvän/pojkvän?

Om man skulle välja några få bolag, kan det här vara bra val? Bättre än indexfonder? Eller bara roligare :-)? Det enda jag saknar är ett småbolag men å andra sidan är Vitec och något mindre Sydafrikanskt bolag på väntelistan.

Själv skulle jag inte bli helt förvånad om den här portföljen gick bättre än min egen portfölj, Enkelhet kan ju slå engagemang - åtminstone när det gäller börsen. Vi får se!

söndag 30 augusti 2015

Hur få en asiatisk touch på portföljen?


I tidigare inlägget om megatrender fanns en jätterörelse från väst till öst. Sparar man på lång sikt kan det vara bra att fånga upp den rörelsen. Tänkte mig därför bitvis en asiatisk höst.

Ok, kanske inte jättespännande för alla på grund av högt courtage (i många fall). Men jag måste skriva om det som engagerar. Jag tror också det finns riktiga guldklimpar som kan vara värda det högre priset. Och en del bolag är sekundärnoterade.

Hur få en Asiatisk touch?
Ett enkelt sätt att uppnå asiatisk exponering är att köpa t.ex. Unilever som har en hög andel emerging markets, idag 60 procent och 2020 kanske 75 procent. Ett annat sätt är att köpa H&M som ju öppnar butiker i Kina på löpande band. Problemet här är att de har en låg andel, typ 5 procent Kina idag. Men på sikt ökar det ju i och för sig. ABB, Hexagon, Alfa Laval och många andra vanliga svenska bolag har också en växande asien-andel.

Duger inte de alternativen och varför göra det svårt för sig? Jag kan tycka att det är lite för "uppenbart" i många fall. Jag har fokus på konkurrensfördelar och lokala bolag är inte lika genomlysta och de är också först på plats. Det borde gå att hitta pärlor där färre letar, t.ex. mindre bolag och bolag utanför Kina. Och att investerare letar efter "vallgravar" har nog inte fått samma genomslag där. Exempel på eventuella fina bolag som kan missas är Premier Marketing (fisksnacks), Matahari Putra Prima (Indonesiska mataffärer) och Samsonite (Hong Kong).

Fonder och ETF:er är givetvis ett annat alternativ men då får du ofta storbolag och inte alltid en så defensiv prägel. Mindre bolag med starka konkurrensfördelar och defensiv verksamhet tror jag ger bättre risk/reward än de uppenbara valen, om man träffar rätt vill säga. Fler bolagsanalyser kommer, men man får ha respekt för informationsunderläge och högt courtage.

Min inriktning: Asiatiska underanalyserade bolag i första hand, men svenska bolag och storbolag ska givetvis inte räknas bort.

Möjliga Asiatiska marknader hos Avanza
Öppna marknader: Malaysia, Singapore, Indonesien, Filippinerna, Hong Kong, Thailand, Japan
Stängda marknader: Indien, Shanghai, Vietnam

För de öppna marknaderna gäller telefonorder och maxcourtage (749 kr). En del bolag kan också finnas sekundärnoterade, t.ex. i USA och då blir det billigare. Men ofta är omsättningen så dålig att det går bort. Australien (billigare!) och Nya Zeeland är också alternativ om man vidgar Asien-perspektivet.

Malaysia är ett smakprov på en intressant marknad. Andelen av befolkningen som har tillgång till bredband växte t.ex. från 1/3 till 2/3 mellan 2009 och 2014. Utvecklingen går snabbt. Och Indonesien är världens fjärde folkrikaste land. Och Matahari Putra Prima är som sagt deras ledande livsmedelskedja. Men vissa kulturkrockar finns. Hur tänkte de med namnet? Och i ett annat Matahari-bolag (Matahari Department Store) sjunger de anställda en sång varje morgon som start på arbetsdagen. Noterna stod tom i årsredovisningen. Något för H&M att ta efter? :-)

Synpunkter?
Är det här något som lockar dig? Ok, jag ska inte köpa Matahari Putra Prima imorn, men det beror också på hur man framställer det. Om man frågar såhär: Vilket är världens tredje folkrikaste land? Näee...kanske USA. Rätt! Kan du tänka dig att investera i deras ledande livsmedelskedja. Tja, kör till då. Ok - du har nu köpt Walmart! Och om du svarar ja på nästa land så köper du faktiskt... ja nu vet du vilket bolag. Och vilket bolag har gissningsvis bäst tillväxtmöjligheter?

Jag har under sommaren vaskat fram en del spännande kandidater jag ska gå igenom. Något jag ska ta upp i ett annat inlägg är också om man ska undvika korrupta länder eller inte. Men asiatiskt sidospår eller steg i rätt riktning...vad säger ni? Hoppas ni är med på resan!

söndag 23 augusti 2015

Premier Marketing - nyttiga snacks i Thailand


Aktie: Premier Marketing PCL
Notering: Thailand, ticker PM
Kurs: 10 THB
Direktavkastning: Dryga 6 procent förväntad
Courtage hos Avanza: 749 kr + valutaväxling

Premier Marketing är ett fint litet Thailändskt småbolag som sysslar med matproduktion och distribution. Deras främsta produkt är Taro-fisksnacks, som faktiskt är hälsosamma. På så sätt har de inte hälsotrenden emot sig. Marknadsandelen är 70 % i Thailand, så de är den ledande aktören i fisk-nischen.  De distribuerar också snacks/livsmedel till 30 000 butiker. 

Verksamheten består av flera ben: Fisksnacks, tillverkning av egen mat, tillverkning av annan mat (OEM) och distribution till butiker/småbutiker. Se analysen sid 6 och framåt för närmare beskrivning. Fisksnackset är den största delen av bolaget och stod för ca 60 % av distributionen och 43 % av vinsten för något år sedan, se sid 2

Här är en  annan analys av bolaget, en till,  en rapport samt en video. I rapporten, se särskilt sid 9 som visar hur fisk-snacksen vinner marknadsandelar pga att folk äter mer hälsosamt.

Fonder som äger bolaget
Ett utdrag från Kayne Anderson Rudnick beskriver fördelarna väldigt bra här. I korta drag: Starkt varumärke, hög marknadsandel, hög ROE, 6 % utdelning. Snacks äts i alla lägen och du har en hög andel återkommande konsumenter. En annan ägare är den mer udda men spännande fonden Pangolin. Här är en intervju med mannen bakom fonden.

Hur köper man aktien? Var?
Telefonorder via Avanza, där Thailand är en möjlig marknad. Man får dock räkna med saftigt courtage, 25 procents avdrag för källskatt och köp i en Kapitalförsäkring (ej möjlig marknad för ISK) Skulle i och för sig ändå inte köpt i ISK pga problem med att få tillbaka källskatt. Finns även noterad i USA (grey market) men typ ingen omsättning så jag skulle inte rekommendera köp där. Jag rekommenderar förresten ingenting eftersom alla affärer är ens eget ansvar :-)

Checklistan

1. Funnits i 10 år och delat ut de senaste 2 åren
Grundat 1977 och börsnoterat 2008. Aldrig sänkt utdelningen, se sid 4 för utdelningshöjningar.

2. Utdelningsväxare eller högutdelare?
Utdelningen växer stadigt och är över 6 procent. Både och alltså :-)

3. Enkel verksamhet som man förstår sig på och gillar
Snacks, mat, livsmedel och distribution går att förstå sig på. Att snacksen är nyttiga är ett plus.

4. Starka konkurrensfördelar, gärna en "vallgrav"
För snacksen som har 70 % marknadsandel skulle jag säga ja. Det blir lite av en vana (habit) med en sådan marknadsandel, jfr med att en Cola-drickare fortsätter dricka Cola. Även om några "droppar av" pga hälsotrenden... Framförallt är varumärket något som du antagligen väljer i första hand eller betalar extra för. Du bör även ha lite billigare tillverkningskostnader pga volymerna. Definitivt lär du ha billigare distribution.

Distributionen mot alla småbutikerna är också en verksamhet med en potentiell vallgrav. Det är väl antagligen lite jobbigt att byta distributör och så värst många andra finns nog inte (även om jag inte är någon lokal expert). De har specialiserat sig på småbutiker som inte har samma förhandlingsstyrka som stora butiker.

Mattillverkningen i egna varumärken och OEM-maten, dvs tillverkning för andra är väl ingen fantastisk verksamhet utifrån vallgravsperspektivet. Mat som mat. Men när du tillverkar det som du distribuerar så antar jag att det leder till en viss marginal i alla fall. 

Sammantaget skulle jag säga en "narrow" moat. Snackset bidrar med sitt varumärke och sina lojala köpare, och distributionen till många butiker har någon slags nätverkseffekt. Ska du tillverka och köra ut mat till 100 butiker bör det vara mycket dyrare per enhet än för 10 000 butiker.

5. Måttlig skuldsättning
Japp, nettokassa.

6. Pålitlig ledning med egna innehav
Grundaren äger 50%, och är idag 58 år och grundade bolaget som 20-åring. En detalj är att 5 procent (!) av vinsten går till välgörenhet. Hur många bolag gör så? Kan inte se samma resonemang hos H&M :-)

7. Tillväxtmöjligheter
Borde kunna växa i takt med att Thailand växer. 65 % av intäkterna är från Bangkok. Hälsotrenden spelar dem i rätt riktning. Det roliga med bolaget är att de på något sätt är immuna mot politiska kriser, vi pratar ju snacks och mat. Visst, om Bangkok drabbas av uppror, bomber (tyvärr aktuellt) och utegångsförbud så är det inte bra för bolaget. Men i stora drag är det ett "spel" mot Thailand, Bangkok och den växande fisk-snacksande medelklassen. Med mer pengar över köper du mer snacks. Thailand som land bör kunna ha framtiden framför sig eller vad man säger, se sid 17.

Det jag inte helt gillar är att de är starkast inom småhandlare även om andelen traditionell och modern handel är 50/50. Om de stora kedjorna (Tesco, Carrefour etc) tar över så finns det färre att köra ut till och de kan också pressa fisk-snacks-priserna? Men likt förbannat bör de väl erbjuda en produkt med 70 % marknadsandel, så man kan ju se det som ytterligare en försäljningskanal.

En tanke är också att försäljningen kan öka av internethandel, både till Thailändare i landet och alla som bor och jobbar utomlands.

Värderingen då?
Jag tycker det ser aptitligt ut. Går vi på 2015 års siffror så betalar du 13 gånger vinsten och du får över 6 % direktavkastning. Avkastningen på egna kapitalet är 28 procent och bolaget är skuldfritt. Ok, du har en valutarisk i Thailand och också en politisk risk. Men ändå, jag tycker det här är för billigt. För mig framstår den som en "pärla" och när jag räknar på den tycker jag kursen borde vara typ 15 THB (idag 10).

Något man får ta med i beaktande är valutakänsligheten. Men valutan har på lång sikt stärkts mot SEK, så där är jag inte särskilt orolig. Det här kan vara Thailands svar på Cloetta, men med hög nyttighetsfaktor. Snacks är en utmärkt investering när du har lojala kunder och en hög marknadsandel, inte köper du t.ex. Eldorodo-snickersen när du kan få tag på en vanlig?

Köpte bolaget tidigare i somras, funderar snarast på att öka om något. Vad tror du om en sådan här investering? Galet exotiskt kanske, men inte galet enligt mig i alla fall :-)

torsdag 13 augusti 2015

Ekonomiprat, fisksnacks och Northwest


Tillbaka efter semestern nu och bjuder direkt in till nästa ekonomiprat onsdag 2 september kl 18.

Platsen blir Sue Ellen, Tulegatan 17 kl 18. Upp till 30 platser har vi i baren, det ska också finnas bord så att det går att äta i baren. Testar alltså ett nytt ställe och hoppas att det blir bra. Fick ett gott intryck av dem per telefon och stället har varit uppe som alternativ förut. Anmäl dig enklast här i kommentarerna. Gissar att det finns en hel del att prata om den här gången (också!).

Pitchers fungerar tyvärr inte längre då de numera vill ha förbeställning av all mat vilket blir bökigt att hålla ihop. Belgobaren är också ett alternativ men det kan ju vara kul att testa något nytt.

Sommaren har annars varit ganska ganska lugn på ekonomifronten. Men ett Thailändskt inköp har det blivit. För att få loss pengar minskade jag lite i Clarksons (kursrusning), H&M (halvhög värdering) och eWork (hög andel).  Nu lite kort om det nya bolaget samt om Northwest.

Thailändska fisksnacks till portföljen
Jag har inte blivit galet exotisk för sakens skull utan det handlar om ett marknadsledande småbolag med hyfsat låg värdering vid namn Premier Marketing PCL (ticker PM). Deras paradnummer är det i Thailand välkända Taro snacks.

Det som lockar mig är att deras drygt 70-procentiga marknadsandel inom fisk-snacks nischen. Produkten är nyttig vilket gör att dem smått unika bland världens snacksbolag. Nyttighetstrenden gör att de bör kunna ta, eller i varje fall inte tappa marknadsandelar på en marknad som växer. Bolaget är en högutdelare med dryga 6 % yield och utdelningsstabilitet, har hög ROE en nettokassa och handlas till P/E 14.

Jämför man med bolag som Cloetta och Mondelez så är prissättningen i mitt tycke låg. Snacksbolag är härligt ocykliska och bör "tugga på" oavsett vad som händer i omvärlden.

Bolaget kommer snart få ett eget inlägg men det här var korta fakta att knapra på tillsvidare. Överhuvudtaget ska jag gå igenom ett flertal spännande asiatiska bolag. När Afrikaspåret tillfälligt kallnat med tre långsiktiga innehav (Famous Brands, Discovery och MTN Group) så har jag vänt blicken lite mot öst. Mer om det framöver!

Rapport från Northwest 
Den som följt bloggen vet att det Kanadensiska Northwest Healthcare REIT ligger varmt om hjärtat och portföljen. Tyvärr är knappast kärleken besvarad sett till kursutvecklingen. Kursen ligger i alla fall nu kring 7.80 CAD och är svagt upp på dagens rapport.

Northwest Q2 rapport är den första rapporten för den sammanslagna enheten. Här är presentationen, rapportentelefonkonferensen samt ett debattforum om aktien.

Några axplock från presentationen
Av presentationen kan man säga följande:
  • Utdelningsandelen 95 %, AFFO (typ vinst) ligger på 0,21 per enhet
  • Utdelningspolicyn består och fortsatt dryga 10% direktavkastning. (sid 3)
  • Skuldsättningen minskar från 60 till 56 procent (LTV).
  • Undervärderat mot bokfört värd (NAV) som är 9,64 CAD.
Går man 12-18 månader framåt har ledningen en plan. De siktar på att genom omförhandling av lån, färdigställande av expansioner, samt eventuella förvärv, kunna komma fram till följande (sid 21):
  • AFFO på 0,90 - 0.95 per enhet mot dagens 0.85
  • Skuldsättning på 50 procent mot dagens 56
  • NAV på 10 mot dagens 9.64 CAD.
Jag gillar att utdelningsandelen förväntas krypa nedåt. Då finns mer pengar över för fler förvärv, utbyggnader och räntekänsligheten kan på sikt bli lägre. Rätt fokus är också att AFFO ska börja växa. Och på sikt vill de ha en 50/50 fördelning mellan Kanada och utlandet (sid 15). 17 byggnader i Kanada ska säljas och de lär gissningsvis gå till nya köp i Tyskland (se nedan).

Telefonkonferensen
I telefonkonferensen framkom bland annat att byggnaderna i Kanada (sid 15) säljs pga sämre uthyrningsgrad och högre capex. Den marknad som verkade hetast för förvärv var Tyskland. Brasilien lät inte aktuellt. Det nämndes också att de befann sig enligt plan, eller något över, jämfört med det som sades innan vid sammangåendet. En del frågor handlade om inflationssäkringarna.

Paul sa uttryckligen att de var "focused on maintaining distribution" så någon sänkning av utdelningen låter inte trolig. Positivt.

Vad tror du om Northwest?