söndag 23 december 2018

Investeringsstil och musiksmak?


Ingen julkrönika eller juldikt i år, men en annorlunda och mer eller mindre seriös reflektion får det bli: Att musiksmak och investeringsstil kan ha vissa likheter.

Olika investeringsstilar
Vi tar några olika stilar:
  • Många gillar att lyssna på pop, man får mest av det som gäller för tillfället och är stort för stunden. Ungefär som indexfonder. Man tar inte ställning utan lyssnar på det som spelas i radion och sjunger glatt med.
  • Andra lyssnar på mer svårsmält och klassisk musik, som opera. Man måste kunna lite italienska (redovisning?) och lyssna med båda öronen på helspänn. Kanske som värdeinvestering a-la Graham eftersom det är tidlöst men ändå svårsmält.
  • Vissa kan inte motstå att göra uppror. Punk är enkel musik (max 3 ackord) som går rakt emot normer och är ett slags uppror. Påminner om contrarian-investeringar i dess enkelhet?
  • De som gillar techno/instrumental musik utan sång (story) kan liknas vid teknisk analys. Rätt tråkigt men väldigt effektivt om man är med på noterna och har taktkänsla. Det gäller att veta när musiken tystnar och sätta sig i rätt tid som i "hela havet stormar". Själv gillar jag storys för mycket för att uppskatta denna stil till fullo.
  • En cyklisk investerare lyssnar på julmusik på julen och "Sommaren är kort" på sommaren. I teorin. Men alltför ofta slutar det med smärre panik och Last Christmas i lurarna mitt i högsommarvärmen. I alla fall för mig.

Såhär borde det ändå vara. Att man väljer investerings- och musikstil efter fritt tycke. Och så är det nog. Men vi tar en provocerande vinkel också: I praktiken är de flesta hemmablinda. Man går och lyssnar på svensk folkmusik och ABBA dagarna i ända, eftersom den breda massan bara investerar i Sverige. Möjligen utblandat med amerikansk pop från stora artister (dvs storbolag).

Min egen stil?
För egen del gillar jag små obskyra bolag från hela världen som ska vara bäst på det de gör (skickliga musiker?). Det kan liknas vid musik som spelas på Fasching. Tänk dig ett okänt nigerianskt funkband på besök. Avancerat, svårlyssnat och inget för den breda massan. Därmed inte bättre. Men jag vill att de ska ha potential att bli upptäckta och nå en bredare publik. Ok, nigeriansk funk kanske inte funkar som exempel, men ni fattar...

Min egen musikstil om vi stannar vid musik är Nick Drake, Simon & Garfunkel ett antal basister som Jaco Pastorius och Marcus Miller och varför inte Marty and Gus (dagens mest subjektiva tips!). Och möjligen har jag tagit för stort intryck av Toto's Africa när det kommer till investeringar. Som hobbymusiker har tyvärr jag svårt att lyssna på för "enkel" musik, kanske är det samma med investeringarna? Att man missar för många enkla case?

Synpunkter?
Vad har du för musiksmak? Och vad har du för investeringsstil? Har de något gemensamt? Och varför är vi inte lika internationella i vårt investerande som när det gäller vår musiksmak?

14 kommentarer:

  1. Kul inlägg!

    Jag gillar och kan uppskatta nästan all sorts musik och det tycks även gälla min investeringsstrategi då jag har många olika bolag världen över.

    Vi får hoppas att musiken inte tystar och att aktiemarknaden levererar avkastning över tiden :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Och trevligt med bred musiksmak :)
      Nästan att ditt smart-beta är förinspelat till viss grad, en bra grund för framgångsrik improvisation på många olika instrument.

      Radera
    2. Själv brukar jag från och till tvingas genomlida en Mello final eller programmet Idol.Av sociala skäl. Jag har noterat två saker. Ingen tycks bli fattig på att underskatta svenska folkets musiksmak. Vinnarna i Idol blir det ingenting av. Precis som alla dessa spännande småbolag som många har i portföljen som brukar kallas kryddor.
      Indexfonder är som musik enkelheten gör det. En författare konstaterade The simple investments are very often the best. And that goes too for the simple loans, the simple insurance.
      Musik tips lyssna gärna på Brain Bags cover av Honky Tonk Women. Kvinnan som rör sig runt de tre herrarna är kul. Avskalat och enkelt.

      Mvh

      Lars

      Radera
    3. Jo, finns något klokt, tidlöst och svårslaget i det enkla. Och jag ska lyssna in låten!

      Radera
  2. Hej, jag hittar inte hur jag kan kontakta dig, emn ville bara säga att detta inlägg gjorde att du kom in på veckans Bloggtoppen.

    Mvh
    Spara och Placera

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att höra, och tack! Nås annars enklast på Twitter men också på mejl via blogger-profilen.

      Radera
  3. Haha, roligt inlägg och metafor! Skulle säga att rock faller in med punken.

    God Jul Gustav!

    SvaraRadera
  4. de som lyssnar på mello(tunnt blask som sällan håller någon längre tid?) placerar förmodligen efter rådgivaren på banken eller tabloiderna på någon ekonomi sida?

    Är själv allätare och placerar förvirrat över globen :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, det stämmer nog! :)
      Är också allätare!

      Radera
  5. Härligt julinlägg! Trodde du skulle skriva något om karnatisk musik eller balinesiska slagverksmelodier och reflektera kring det universella i musiken som förnimmas bortom kulturella särdrag. Förstå värdet i något långt borta som färre här är insatta i. ;)

    Klassiskt och värdeinvesterare stämmer rätt bra på mig då utdelningsinvestering så som jag gör det är en slags värdeinvesteringsstrategi. Sedan är det en bit kvar innan man börsmässigt kan förnimma den implicita sjätte melodin jämte de fem parallella stämmorna i Birtwistles Earth Dances (se hur en aktie påverkas av hur fem kända parametrar rör sig). Ska sträva efter att tänka mer Schubert och göra det lite enklare men inte nödvändigtvis sämre kommande år.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Det universella i musiken (alla bolag) får bli ett annat inlägg :)

      Utdelningsinvestering kanske är modern opera eller snarare musikaler? Lätt att sjunga med, tydliga melodier, viss finess och kan gå hem bland en bredare publik. Ska googla på Birtwistles Earth Dances, tack för tips :)

      Radera
  6. Kul inlägg! Är nog allätare men försöker lyssna på både klassisk (värdeinvestering) och på såväl afrikansk som asiatisk funk (små obskyra bolag.:) De senare är ibland svåra att begripa sig på men gör det så mycket mer interssant!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Låter klokt! Fördelen med att lyssna på flera olika stilar är att man ibland kan hitta något som lyckas kombinera det mesta. I bästa fall har man lättare att avgöra vad som är unikt på riktigt.

      Radera