söndag 25 juni 2017

Hur hantera risker i små okända bolag?


Lyssnade på Value Investing Podcast som hade ett högintressant avsnitt som berörde asiatiska småbolag. Av okänd anledning (teknikstrul?) går det inte att hitta nya avsnitt längre, men ämnet går att diskutera ändå. För nog finns det möjligheter i Asien och andra nyare marknader. Man kan säga att marknaden inte är lika effektiv, påminner om USA på 1950-talet och att du kan verkligen hitta fynd. Liksom bottennapp.

För även om du hittar ett riktigt billigt bolag i en screening så är du långt ifrån hemma. Såklart kan det finnas goda skäl till billigheten. Rådet i podden är att noga undersöka ledningens kvalitet och lägga mycket fokus på det. Ett korg-tänk, dvs flera bolag med lägre vikt, kan också vara något att överväga. Frågor som tipsades om att fundera på var:
  • Är ledningen pålitlig? 
  • Stämmer det som de sagt tidigare?
  • Vill de aktieägarnas bästa? 
  • Har de integritet? 
  • Finns det risk att uppgifterna i årsredovisningen inte stämmer?
Medan jag lyssnade på podden dök givetvis det indonesiska tejpbolaget upp i tankarna gång på gång. Där har vi ett extremt billigt bolag i Asien som jag hittade via en screening. Men låt oss börja med att summera ett case där det gick fel. Inte illa, men fel ändå, och där jag misslyckades i dessa frågor.

Sålt 8990 Holdings där risken blev för stor
Jag har sålt av mitt innehav i Filippinska 8990 holdings på 6.06 för ett antal veckor sen. Orsaken är att en Filippinsk bloggare nyligen, och även en annan bloggare tidigare, varnat för att redovisningen är tveksam eller felaktig. Bolaget är inte heller något jag skulle köpa idag och jag hoppas ha blivit noggrannare nu jämfört med 2015 när jag köpte dem. Så psykologiskt kanske jag höll caset för hårt.

Felet är att skulderna var lite för stora från början, sedan ökade för snabbt, och att kassaflödet inte tog fart så som jag räknat med. En jättemarknad finns där för bolaget, men jag är inte övertygad om att detta bolag kommer stå som vinnare. Skuldsituationen, redovisningen och det svaga kassaflödet gör caset för osäkert vilket jag givetvis borde reagerat på tidigare. Det hela var ett misstag, för trots respekterade ägare som TPG Capital är osäkerheten för stor. Jag säger inte att det blir en dålig utveckling framöver, men risken för rejäla bakslag skrämmer mig. Nu fokuserar jag också i regionen mest på bolag från Indonesien, Thailand, NZ och Australien och framförallt på de som har låg skuldsättning och starka kassaflöden.

Kursmässigt har det varit ett nollsummespel de knappa två år jag ägt bolaget, vilket är något av en förlust när jag tittar på vilka bolag pengarna kunde gått in i annars. Nåja, jag har lärt mig något.

Kriterier för att minska riskerna
Finns risken för att jag t.ex. kommer åka på en nit i tejpbolaget? Svagheten i caset är att jag inte har möjlighet att träffa eller intervjua "bröderna tejp" så lätt. Det kryllar inte av intervjuer där ute och de två grundarbröderna äger 75% av bolaget.

Så här tänker jag om riskhantering när ledningen är svår att få kläm på eller andra osäkerhetsfaktorer finns som att ingen fond är inne. För det första får de en låg portföljandel, ett "korgtänk" är inte fel. Och tittar vi på bolagen vill jag ha:
  • Lång och god historik
  • Dominans av en marknad
  • Låg skuldsättning
  • Starka kassaflöden
  • Gärna utdelning
  • Gärna ägande av någon fond 
  • Gärna någon lokal analytikerrapport 
Egentligen är det ganska enkelt: att den totala risken inte får bli för stor. Finns det en stor risk (eller snarare osäkerhetsfaktor) pga anonyma storägare eller mycket lågt fondägande, ja då får det inte finnas andra större risker.

Tejpbolaget som exempel
Eftersom tejpbolaget Ekadharma varit noterat sedan 1990-talet är det inte ett nystartat bluffbolag. Historiken är jämn och god. De har under många år delat ut pengar till aktieägarna så kassaflödena finns där. Via externa källor ser man att de dominerar en marknad, vilket ett (riktigt) fuffensbolag skulle få svårare att göra. Framförallt är bolaget skuldfritt vilket får bort många incitament till att "fiffla" med redovisningen. Skulder är något som ofta återfinns bland fifflande bolag.

Osäkerhetsmomentet är att tejpbolaget, vad jag kan se, inte har en enda fond som ägare samt en anonym ledning tillika huvudägare. Visst finns fondresan kvar då, men varför har inte någon köpt? Jo, förhoppningsvis för att bolaget är väldigt litet. Spaningen av vilka bolag som fondbolagen Wasatch och Grandeur Peak äger är spännande eftersom det i mina ögon är en riktig kvalitetsstämpel om de är inne. Om någon av dem köper in sig i Ekadharma lovar jag att stå för en frirunda på nästa aktiepub, så länge vi skålar för tejp :-)

Via Twitter passade jag på att fråga om tejpbolaget och kul att mitt alternativ (5 procents portföljandel) inte sågades vid fotknölarna.

Hur ser man förresten vilka fonder som äger ett bolag?
Och så ett praktiskt tips hur man kan se vilka fonder som äger ett bolag. Sök på bolagets namn och morningstar.com och gå sedan till fliken "Owner". Där kan du se vilka fonder och institutioner som är inne och deras förändringar. Uppgifter finns även på små och exotiska bolag.

Synpunkter?
Hur tänker du? Investerar du i bolag där du inte till 100% känner till ledningen? Påverkar det vikten, eller avstår du helt? Hur minskar du risken när/om du köper långt bort eller med mer risk och osäkerhet? Tror du mina punkter är tillräckliga?

Visst hade det varit enklare att gå mot större bolag, i det här avseendet, eftersom ledningen är mer lättillgänglig och lättbedömd. Men det kan smälla till där med. Och jag tror man kan få fram mycket genom historiken i bolaget. En bra ledning syns väl åtminstone delvis i siffrorna och vice versa? Eller hur? Ledningens handlingar är det man ska bedöma och inte deras (fina) ord vilket annars är lätt hänt.

19 kommentarer:

  1. Att ledningen känns vettig är nog en viktig datapunkt men får väl erkänna att jag nog slarvar på den punkten. Förvisso kanske den risken kompenseras med extrem diversifiering.

    Vilka bolag som aktivt förvaltade fonder äger tycker jag är en bra inspirationskälla och även om man givetvis ska göra en egen bedömning så känns det bra om ett par duktiga förvaltare har "godkänt" bolaget.

    SvaraRadera
    Svar
    1. För dig är det nog inte så farligt att slarva på den punkten, pga diversifieringen, för mig är det värre :-)

      Håller med, fonder är en bra inspirationskälla!

      Radera
  2. Jag kan mycket väl förstå att man vill ha koll på ledningen men det är nog den delen som är svårast att få bäring på. Hur ska man kunna lära känna vd eller ordförande i ett börsbolag som exempelvis disney eller det nyzeeländska Animal health improvement utan att ha möjlighet att gå på bolagsstämman. Det anser jag vara en omöjlighet och därför blir det också en blind fläck som man får kompensera genom att titta extra noga på andra analyspunkter. Med det sagt så gillar jag själv bolag som har en ledning som jag har en koppling till via att man faktiskt har pratat med dem, antingen via telefon eller på någon bolagsstämma.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helst vill man väl ha utomstående artiklar och att man tydligt vet vad de vill med bolaget, särskilt om årsredovisningarna är knapphändiga. Men full koll är omöjligt och då kan man undra om ledningen fokuserar för mycket externt.

      Jag tror man kommer långt bara med årsredovisningar och studera deras handlingar. Tejpbolaget är inte helt långt från Kopparbergs där infon ibland är knapphändig, även om vd:n nyligen i och för sig varit med i poddar.

      Radera
  3. Hej Gustav.
    Jag tänker på samma sätt när jag investerar i branscher med högre risk. Jag bryr mig inte lika mycket om ledning i defensiva konsument bolag såsom Unilever, Reckitt Benckiser etc eftersom det är svårt för en dålig ledning att förstöra så mycket akteägarvärde i denna typ av bransch på begränsad tid. Varningsklockor är dyra förvärv vilket är tecken på imperiebyggande och kortsiktigt tänkande(tänk Teva, Valeant eller Mondelez etc). Andra varningsklockor är att ledningen inte är aktieägarvänlig och inte ger utdelning trots att det är befogat. Det är särskilt viktigt för mig att ledning och/eller styrelse är storägare för att öka sannolikhet att deras intressen överensstämmer med minoritets ägarna. Sedan avslutningsvis är erfarenhet och ett bra track record väsentligt. Uppfylls ovanstånde samt en stark balansräkning så finns goda möjlighet att man kommer våga spara långsiktigt och även köpa när det blåser upp till storm på marknaden. Håller också med att vissa typer av fonder med långsiktiga strategier kan vara bra att kika på, men inte alla. Mvh Per

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med, och bra punkter du tar upp! Skulle jag tex köpa Unilever Indonesia skulle jag inte kolla lika mycket på ledningen som annars. Utdelning till varje pris finns en del bolag som kan drabbas av, och här tror jag småbolag utan strålkastarljuset på sig många gånger kan ha det lättare att vara mer rationella.

      Radera
  4. Absolut OT! Jag har en annan fråga till dig om Logistec. Vilken utdelningsfrekvens har dem?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kvartalsutdelare, men yielden är låg:
      http://www.logistec.com/shareholders-faq/#dividends

      Radera
  5. Intressant inlägg! Helt rätt att sälja 8990, inte stabilt finansiellt får man säga. Tejpen däremot ser ju riktigt stabil ut. Den enda risk jag kan se är att tillgångar i balansräkningen skulle vara felvärderade. Och inte mkt som talar för det med det låga p/e-talet. Och kassaflöde är kassaflöde! Hade jag inte redan legat så tungt i Indonesien hade jag köpt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, den aktien sticker ut eftersom man får allt man vill ha i ett bolag, till ett väldigt billigt pris. Nöstan för bra för att vara sant, men jag sätter mina slantar på att det är för litet för att vara upptäckt :-)

      Radera
  6. Jag ser det som tillräckligt med arbete att få grepp om lokalt nordiska bolag, där jag redan känner till redovisningsdetaljer, kultur etc. När jag investerar utanför norden blir det mest i större bolag med god historik. Mvh http://investera-pengar.blogspot.se/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ser poängen i det, men tycker potentaten är ännu större om man köper mindre tillväxtbolag som fonderna inte kan köpa in sig i nu (utan snarare kommer att köpa senare när bolagen vuxit sig större).

      Radera
  7. Tillsammans med bra produkt så klart och stark balansräkning tycker jag ledningen/VD är bland det viktigaste med ett bolag. Jag bör nog själv sätta upp som krav också att VDn ska äga relativt stor mängd aktier i företag han också opererar i. Nästan alla människor är själviska och speciellt inom företagstoppen. Krävs en och annan armbåge att ta sig fram till VD stolen. Har man då ett personligt/egoistiskt intresse i ett företaget så är sannolikheten större att han/hon även verkar för att hans egen förmögenhet kommer öka. Hur bedömer man då om en VD är bra? Det är ju nästan helt omöjligt utan att lära känna någon. Jag brukar dock googla runt och försöka hitta intervjuer med personen i fråga. Om jag somnar av tristess efter 5 minuter så brukar det vara ett gott tecken. Sitter jag som klistrad framför skärmen och tycker att att det här är en intressant story. Då brukar jag bli mer vaksam. Majoriteten av alla som är duktiga på att snacka är inte lika bra på att leverera siffror. Det är givetvis grova penseldrag men någonstans måste man börja och att bedöma en VD på distans är nästan omöjligt. Ännu värre om personen snackar kinesiska....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Huvudägande är en viktig faktor. Och du har rätt i att man på samma sätt som man ska undvika heta bolag ska undvika heta försäljare på VD-posten.

      En del i oupptäckta case kan vara att ledningen jobbar på och inte fokuserar på det externa. Blir också vaksam mot de som säljer in sitt bolag i välproducerade intervjuer med självporträtt bakom skrivbordet.

      Nej, det här med att gå på deras handlingar tror jag på!

      Radera
  8. Tjena Gustav! Spännande bolag. Ser att mini-courtaget går på 749 kr. Det tillsammans med att man måste köpa i vanlig aktiedepå gör det hela mindre roligt för en småsparare som mig själv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tyvärr lite knepigt att köpa av dessa skäl som småsparare. Elektronisk handel, eller i alla billigare handel, vore välkommet!

      Radera
  9. Det är inte bara 8990 innehav som har svårigheter med sina fordringar på fastigheter. Ayala Land, en av de största fastighetsbolagen i landet och ägare till en stor del av Makati Central Business District i Manila, har också svårt att samla in sina fastighetsfordringar. Runt 11 miljarder Php (över 218 miljoner US-dollar) är förfallit. Av detta har över 6.43 miljarder dollar (128 miljoner US-dollar) förflutit i över 120 dagar.

    http://systemisbroken.blogspot.com/2017/06/ayala-lands-real-estate-receivables.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sant! Tack för info, är nog lika bra att avstå sektorn då något pyr. Ayala Land finns i många fonder, kommer följa utvecklingen men bara på avstånd.

      Radera