söndag 25 november 2012

Tankar om att slå index och att överskatta sin förmåga



Blir ett lite kortare inlägg, då jag haft rätt fullt upp denna vecka. Till att börja med får jag tacka för alla kommentarer på senaste inlägget. Många kommentarer är värda ett eget inlägg, men jag spinner vidare på den sista från Jonas Hedberg:

"Hej!
Jag tycker att du gör rätt som diversifierar. För min del så är jag inte så riskbenägen, plus att jag tror att det är mycket svårt att slå index över lång tid. Därför har jag gjort så att jag har 50% indexfonder (avanza zero, danske invest global index), 25% aktier (Fenix Outdoor, Sampo, Beijer Alma, Becton Dickinson, Lundbergs), och 25% räntebärande. Jag försöker hålla procentsatserna hyfsat konstanta. Det ger en avkastning som följer index ganska nära, samtidigt som jag har ett mindre antal direkta aktieinnehav (för det är ju kul att följa och analysera bolag!)"


Det fick mig att tänka såhär: Allt detta med att försöka slå index, är det att överskatta sin egen förmåga? Jämför t.ex. med att nästan 3 av 4 manliga bilförare anser sig vara en bättre förare än medel. Och 9 av 10 fonder slår inte index, så kommer du själv verkligen att göra det? Bygger du en egen fond slipper du i och för sig höga fondavgifter, så länge du inte köper Sydafrikanska aktier som jag förstås:-). Men slår du verkligen en billig indexfond sett över längre tid?

Läsvärda inlägg om att slå index...
Another Valueinvestor tar upp att det finns många exempel på förvaltare som faktiskt slår index, t.ex. Warren Buffett. Läsvärt inlägg som helhet också.

Rika tillsammans, slår ett slag för indexinvestering och lyfter fram både fördelar och nackdelar.

Seligson & Co har samlat på akademisk forskning kring frågan om att slå index. De argumenterar för att indexinvestering är en god ide. Jag har 100 procent av mina PPM-pengar i en av deras indexfonder. Gissa vilken?

Tyske professorn Torsten Hens har rätt vettiga åsikter, förutom när det gäller att välja frisyr. Läste någon pappersartikel där han till stor del investerade i tyska indexfonder. Här är en annan artikel med honom.

Funderingar
Givetvis går det att slå index, men kanske är det svårare än man tror. Kan det därför vara bra att ha en viss andel (0-100%) indexfonder, beroende på hur väl man faktiskt lyckas? Att vara intresserad av något kan vara en nackdel då det verkligen tar emot att välja en stentråkig lösning.

Syftet med utdelningsinvestering är i och för sig inte enbart att försöka slå index, utan att bygga upp en passiv inkomst. Indexfonder innehåller bolag utan utdelning och fonden ger ofta inte någon utdelning (dock återinvesteras utdelningen).

Sen måste man väl koppla avkastningen till totala portföljen också. Säg att person A väljer 25% i räntor och 75 procent i halvspännande aktier. Person B sätter däremot 100% i tråkiga utdelningsaktier, vilket blir en slags "räntesparande" det med. Då kommer B givetvis få en sämre utveckling på sin aktieandel, och det blir lite orättvist att jämföra deras aktieportföljer rakt av.

En annan självklarhet är att jämföra med rätt index. Har du t.ex. utländska aktier kan du givetvis inte bara jämföra med Stockholmsbörsens index, även om det är lätt hänt i tanken.

Hur ser du på andelen indexfonder i en total portfölj?

25 kommentarer:

  1. Åter igen väldigt bra artikel. Tycker du börjar bli bland de bästa aktiebloggarna nu. Är nog mest 40/20 som har egen nivå.

    Min syn på indexfonder är att det är tråkigt men att det stämmer som det står i Intelligent Investor nyuppdaterad version. Det är bäst för de flesta.

    Om vi tar Sverigefonder är det endast Didner/Gerge som uppvisar kraftiga överresultat över längre tidshorisont dvs. så säkert att Buffett skulle vara nära att slänga in dem i kategorin förvaltare med känsla.

    I övrigt så slår några fonder index varje år och några under. Men det kommer bli färre och färre som slår index på sikt. Dessutom med interna policys som Peter Lynch beskriver. En av hans krav för Magellan var ju faktiskt att få jobba extremt fritt oavsett kapitalmängd. Ingen standardlista man fick välja ifrån och ha 3 chefers godkännande.

    Index Asien med fondavg kring 0,5 eller samma sak med USA kan definitivt vara intressant om man vill ha bred spridning också och inte betala 1,5 eller mer i fondavgifter.

    Med andra ord index är aldrig dåligt. I USA är det mycket större än här. Nu har det ju kommit börshandlade fonder men det är ju en del avgifter vid köp och sälj och annat samt att man måste veta att går att avyttra säkert om man vill osv.

    Därför har det inte intresserat mig. Ska man månadsspara är fonder det bästa för 95 % av alla. Spridning över året också viktigt.

    Det med bilförarna har jag hört innan. Dock ska man tänka på att ge sig själv en period på 7-10 år för att se om man är lämpad för att vara "hobbyförvaltare". Är man inte det så ska man för sitt eget bästa gå över till fonder och inte skämmas för det.

    De flesta jag känner som sparat i aktier har slutat. De har varit för kaxiga, för okunniga, för riskbenägna m.m. de har trott det varit något lotteri och i högkonj har de trott de varit Einstein medans i lågkonj har de inte fattat någonting.

    Är bara i lågkonj man hittar de stora aktieplacerarna.

    Svaret blev väl inte kort eller klart men viktigt att diskutera sammanhang och då kan det bli långt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för berömmet:-)

      Verkar som att indexfonder är på gång i Sverige också, även om det går lite trögt.

      De som slutat spara hoppas jag mer var mer åt spekulationshållet. De som jag känner som börjat med utdelningsinvestering verkar i alla fall bli "fast".

      Mvh
      Gustav

      Radera
  2. Jag vet inte om jag köper det där ständiga hänvisningen till Warren Buffett som bevis för att det går att slå index. Han är ju trots allt ingen vanlig placerare. Han kontrollerar en egen koncern (ungefär som Fredrik Lundberg i Sverige) och får genom sin status och storlek tillgång till erbjudanden som inte vanliga placerare får, t.ex. under finanskrisen.

    Det man får komma ihåg är att det är betydligt vanligare att små fonder slår index i början och sen attraherar fler sparare/placerare och därefter blir en helt vanlig fond när det gäller utvecklingen. Denna tidiga "outperformance" kan man dock leva gott på genom att alltid jämföra sig med index från fondens uppstart (alltid en varningssignal enligt min mening). En betydligt mer rättvisande bild är att presentera avkastningen per år jämfört med index i staplar. Då försvinner mycket av magin hos de flesta som lyckats slå index över en längre period. Jag har sett statistik på att det totala spararkollektivet i många "indexbesegrande" fonder har en ganska medioker avkastning.

    Den stora svagheten med indextänkandet som jag ser det är dock att den skapar ett följa-john-beteende som kan bli ganska osunt, som under IT-bubblan. Dessutom är det ju en klen tröst att slå index när marknaden faller som en sten. Det är ju trots allt den totala avkastningen över tid som är intressant.

    Mvh
    Mattias

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra tankar! Tittar man t.ex. på Skagen Kon-Tiki så ser du att den största överavkastningen kom 2003. Fina stapeldiagram finns på morningstar.se

      Se länken för Kon-Tiki: http://www.morningstar.se/Funds/Quicktake/History.aspx?perfid=0P00008WHN&programid=0000000000

      Just IT-bubblan är ett av de starkaste argumenten mot ren indexinvestering, jag håller med.

      Mvh
      Gustav

      Radera
  3. Index är ju diversifiering när man drar det till sin spets. Därför har jag själv valt mellan att antingen köra

    1) indexfond+några få utvalda aktier, eller
    2) utforma aktieportföljen så att den är diversifierad

    Mitt eget val har fallit på 2) med målsättningen 10-15 aktier i lite olika branscher och länder.

    Att ha både en diversifierad aktieportfölj och därtill ha indexfonder ser jag som lite overkill och det måste bli dyrare sett till avgifter.

    Sedan tror jag heller inte att det är något självändamål att slå eller följa ett index. Ett index är egentligen bara ett alternativ som är lätt att investera i men man kanske själv vill ha högre eller lägre risk i sin portfölj och ha bara gruvjuniorer eller 90 % räntor i sin portfölj. Man kommer kanske slå index eller bli slagen av index, men det är nog sällan det viktigaste. Vill man ha en trygg avkastning kan visserligen en del räntor och en del index vara en bra kombination. Det är framförallt fonder som vill profilera sig med att de slår index men det skadar förstås inte om man själv gör det också, speciellt inte om index går bra :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Pedagogiskt exempel! Jag har kört på 2) men valt lite fler aktier, bland annat beroende på att jag valt fler länder.

      Som du och flera andra är inne på: Att jämföra med index är lite trubbigt. Att välja risknivå och fokusera på absolut avkastning är nog bättre.

      Mvh
      Gustav

      Radera
  4. I avdelningen "Funderingar" kanske ett sätt att jämföra A och B är att beräkna Sharpe-kvoten, s.k. riskjusterad avkastning för hela portföljen (alternativt samtliga tillgångar)

    Ett enkelt sätt att förbättra sin avkastning är att fortsätta tanken som återfinns i Intelligent Investor, dvs att bibehålla tex 60% aktier och 40% räntebärande över hela konjunkturcykler, dvs omfördela (sälja aktier) under aktieuppgångar och vid nedgångar (köpa aktier). Detta leder ju även till att Sharpekvoten blir bättre för portföljen......

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den där strategin med mer eller mindre konstant 60% aktier och 40% räntebärande har jag funderat på någon gång. Känns ju väldigt enkel! Det som Seligson och många andra är inne på är att fördelningen av tillgångar (allokering) är det viktigast beslutet.

      Någon borde ha utvärderat, hur har det t.ex. fungerat under de senaste 10 åren? För egen del blir det skulle det bli en hel del köpande och säljande, vilket rimmar illa med långsiktigt ägande. Men funkar det så vore det bra!

      Sharpe-kvoten är jag inte så skarp på ännu tyvärr. Men som vanligt är morningstar en bra källa: http://www.morningstar.se/Help/Morningstar/Dictionary.aspx

      Mvh
      Gustav

      Radera
  5. "Sen måste man väl koppla avkastningen till totala portföljen också. Säg att person A väljer 25% i räntor och 75 procent i halvspännande aktier. Person B sätter däremot 100% i tråkiga utdelningsaktier, vilket blir en slags "räntesparande" det med. Då kommer B givetvis få en sämre utveckling på sin aktieandel, och det blir lite orättvist att jämföra deras aktieportföljer rakt av."

    Varför kommer "B givetvis få en sämre utveckling på sin aktieandel"? Om så var fallet så skulle ju ingen investera i tråkiga utdelningsaktier (förrän värderingen gick ner igen så att avkastningen blev ungefär likvärdig).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte helt genomtänkt från min sida. Menade mest att man måste ta hänsyn till hela portföljen, och att även räntesparande på annat håll bör räknas, t.ex. bankkonto.

      Eller lite omformulerat, att välja 100% aktier kan vara helt okey, men då kanske man ska ha en högre andel tråkigare och stabilare aktier vilket då påminner om ett "räntesparande" ifall de ger utdelning.

      Visst kan tråkiga utdelningsaktier ge en god avkastning. Jag tänkte mest på riktigt tråkiga, närmast obligationsliknande, som ger utdelning, men inte så mycket mer.

      Mvh
      Gustav

      Radera
  6. För, säg, 95 procent av befolkningen är en indexfond med låg förvaltningsavgift sannolikt bästa valet.

    För resterande del, dvs den som både är villig och har kunskapen att analysera och värdera bolag samt att i övrigt agera rationellt, är jag övertygad att denna sorts investering slår index över tid.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om 95% investerar i index och 5% slår index...

      Radera
  7. Tack för alla bra kommentarer hittills! Har lite fullt upp men ska försöka mig på några svar imorgon.

    Mvh
    Gustav

    SvaraRadera
  8. Hej Gustav! Har läst en hel del på din blogg och blivit betydligt klokare. Jag får den uppfattningen om att du vill dela med dig av dina kunskaper så självklart passar jag på att fråga. Kan du ge en liten mer detaljerad beskrivning om skillnaden mellan investeringssparkonto och kapitalförsäkring? Jag läste också om punkterna för att hitta ett intressant bolag. Du kanske kan ge ett tips på hur man går tillväga för att kunna besvara punkterna som inte är lika självklara som de andra? Och sista frågan, har det någon betydelse om man köper aktier regelbundet (en gång i månaden) eller om man väntar 2-3 månader och köper mer då? Tacksam för svar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att du gillar bloggen!

      1)Investeringssparkonto eller kapitalförsäkring?

      Fördelen med investeringssparkonto är att det är du och inte banken som äger aktierna. Det ger dig rätt att gå på bolagsstämmor. Desto viktigare är dock att investerarskydd och insättningsgaranti gäller, till skillnad från kapitalförsäkringen.

      Se även mer beskrivning här: http://gustavsaktieblogg.blogspot.se/search/label/ISK
      http://40procent20ar.blogspot.se/2011/12/isk-varfor-berattar-ni-inte-hela.html


      2) Hur få svar på checklistan för intressanta bolag?

      För att gå igenom stegen i checklistan använder dessa källor:

      Först en snabb grafisk överblick för skojs skull genom
      http://www.corporateinformation.com/

      1-3 brukar stå på bolagets hemsida.

      4 är svår att hitta info om. Se tankarna här: http://www.aktiefokus.se/2011/09/grahams-defensiva-investeringsfilosofi-och-buffetts-vallgravar/

      5-6 kan Financial Times och 4-traders ge svar på

      7 enklast med corporateinformation + årsredovisningar

      8 Financial Times

      9 Financial Times och 4-traders

      10 Årsredovisning eller Finansinspektionens insynslista.

      Lite kryptiskt svar kanske, men du får fråga igen. Sen finns det massor av listor på marknaden, är inte säker på att min är bäst att följa:-)


      3) Det viktiga är man får en rimlig nivå på courtaget. Om ordern är på 5 000 kr blir courtaget 0,78 procent (om Avanza tar 39 kr). Lägger du istället en order för 10 000 kr sjunker courtaget till 0,39 procent. Försöker hålla mig under 0,5 procent i courtage, men det är en smaksak.

      Mvh
      Gustav

      Radera
  9. Jag har aldrig förstått fixeringen vid rättvisa jämförelser med olika index. Som privatsparare har jag ett antal alternativ att välja på när jag ska investera mina pengar.

    Rimligtvis tycker jag att för mig är det absolut mest intressanta att jämföra de avkastning jag får med andra investeringsformer som t.ex. index, räntesparande och Didner & Gerge. Ibland kan jag rättfärdiga en underavkastning med att min risk har varit lägre. Men i i slutändan är det den faktiska avkastningen som betyder något. Index kan vara intressant om man utvärderar fonder eftersom de har begränsad handlingsfrihet, men för oss privatinvesterare så anser jag att man ska jämföra olika sparalternativ istället.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klokt sagt! Absolut avkastning och val av risknivå är det som räknas!

      Nog är det lätt att vara för fokuserad på index, tror jag gjorde mig skyldig till det i inlägget ovan:-)

      Mvh
      Gustav

      Radera
    2. När/om det lugnar ner sig på jobbet så ska jag nog ta en titt på den här frågan.

      Radera
  10. Hej Gustav!

    Tack för en mycket intressant blogg! Hittade detta på Skagen:

    Ett annat nytt, men betydligt mindre, amerikanskt
    finansbolag i portföljen är kapitalförvaltaren
    Fortress Investment Group vars
    aktiekurs i dagsläget bara speglar värdet på
    de löpande förvaltningsavgifterna. Men med
    flera fonder som kan ge god relativ avkastning
    är utsikterna ljusa för de rörliga resultatrelaterade
    avgifterna. Därför anser vi att
    företaget är ordentligt undervärderat.

    /Fredrik

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra tips!

      Känner inte till bolaget alls, men en snabb titt ger intressant info, både positiv och negativ:

      Enligt 4-traders ökar utdelningen från 1,2 procent för 2011 till nästan 11 procent för 2014 (!). Om det skulle stämma är det nästan världsrekord i utdelningsökning:-)

      Morningstar är dock inte så värst positiva. De skriver bland annat: "While we are impressed with what Fortress has been able to accomplish in the years following the financial crisis, we continue to stay cautious on the firm... We continue to believe that Fortress faces far more headwinds than tailwinds in the current market environment."

      Själv har jag något svårt att bedöma vad de gör (är inte någon hejare på hedgefonder)och kan inte bedöma moat eller liknande. Vore intressant om någon gjorde en närmare titt på bolaget! Vissa analyser finns på Seeking Alpha.

      Länkar:
      http://www.4-traders.com/FORTRESS-INVESTMENT-GROUP-42554/financials/
      http://quote.morningstar.com/stock/s.aspx?t=FIG
      http://seekingalpha.com/symbol/fig?source=search_general&s=fig

      Mvh
      Gustav

      Radera
  11. Fonder i vanlig depå (ej ISK eller kapitalförsäkring) borde väl numera skattemässigt vara fördelaktigt för den mycket långsiktiga investeraren? Ingen skatt på utdelningar och en avkastningsskatt som är lägre än på ISK om jag förstått saken rätt.

    Det blir dock bisarrt om alla väljer att investera i indexfonder istället för enskilda aktier. :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sent svar här... men på en vanlig depå blir det väl 30 % skatt på eventuella utdelningar, och 30 % skatt på vinsten? Men man kan spekulera i att skattesatsen sänks (långt) i framtiden då den är hög i Sverige.

      Och om alla investerar i indexfonder...ja det skulle bli lite konstigt, eller i alla fall omöjligt att slå index:-)

      Mvh
      Gustav

      Radera
    2. Fonder kan numera välja att inte dela ut den utdelning som företagen ger och istället obeskattat återinvestera dem. Den som investerar i fonder måste däremot betala en schablonskatt på 0,12% av värdet och 30% i reavinstskatt. Genom att tex investera i Avanza Zero kan man därför indirekt investera i företag med utdelning men enbart betala 0,12% i skatt varje år vilket normalt sätt borde vara lägre än 30% på utdelningen eller den schablonbeskattning som sker av ISK.

      Tanken är att man på detta sätt kan uppnå en högre "ränta på ränta"-effekt. Denna effekt bör dock inte överskattas och nackdelen med att betala 30% i reavinstskatt bör inte underskattas, inte ens på riktigt långsiktiga investeringar. Ett annat problem är att fondens avgift kan ändras med tiden eller staten kan ändra skattesaterna, och då kan man tvingas sälja fonderna och åka på reavinstskatten i förtid.

      Så egentligen är det kanske klokast ändå att investera i ISK...vad tycker du?

      Radera
    3. Ah, då förstår jag. Missade detta med att utdelningen återinvesteras obeskattat.

      Är själv ändå inne på ISK, men då placerar jag i och för sig uteslutande i aktier och inte fonder. Men satsar man på fonder ska man nog räkna noga på det hela. I praktiken blir det då 30% skatt på reavinst skattefri utdelning i vanlig depå när fonden återinvesterar utdelningen.

      Hur lönsamt det är jämfört med ISK beror väl på ränteläget som ju avgiften är kopplad till. Som det är nu är ISK billigt. Men om räntorna stiger, till normala eller höga...att då enbart betala reavinst, ja det låter ganska bra i så fall.

      Mvh
      Gustav

      Radera
  12. Your Post is very useful, I am truly to this blog which is specially design about the indexfonder, It helped me with ocean of awareness so I really appreciate your blog.
    indexfonder

    SvaraRadera