söndag 28 augusti 2022

Diversifiering och geopolitik


Idag blir det en fundering om diversifiering och geopolitiska risker. Se det som en slags uppdatering av det jag funderade på inför 2022, att detta möjligen kunde vara geopolitikens år. Sen, och det vill jag betona, är jag ungefär 0% Nostradamus och jag vet att tankarna är amatörmässiga. Men ämnet är intressant och i värsta fall också viktigt. Låt oss idag fokusera på diversifiering ur lite olika perspektiv!

Bolagsrisken en utgångspunkt

Jag har kommit till slutsatsen att det är väldigt svårt att veta vad som kan drabba ett bolag oavsett hur mycket du läser på. Något oväntat kan alltid hända, som du inte kan läsa dig till. Detta bör man vara ödmjuk inför och jag tror det är bättre att äga några fler bolag - särskilt när vi talar om nischade småbolag, som ibland är åt det exotiska hållet. Jag har nyligen köpt två värdecase och upp till 15-20 bolag tror jag mig kunna bevaka tillräckligt. 

I osäkrare tider tror jag det är extra viktigt att inte sitta med alltför riskfyllda bolag, för stora bolagsvikter eller exponeringar till ett enda farligt land eller region. Diversifiering kan också vara mentalt smart genom minska risken för confirmation bias. Nog är det svårt att hålla sig neutral med 2-3 bolag som du lägger all tid på. Många misslyckas, och det är definitivt inget jag skulle klara av. 

Visst är det alltid de enskilda bolagen som räknas, men jag har även börjat tänka totalportfölj och snittbolag, t.ex. att de senaste förändringarna sänkt snittvärderingen i portföljen. Jag ska försöka få till ett inlägg om hur mitt snittbolag ser ut! Sen måste man se diversifiering i ett större perspektiv. Är utbudet 30 000 aktier är vare sig 10 eller 20 småbolag överdrivet diversifierat, eller ett indexkramande. Poängen är att jag nog gärna vill ha lite lägre bolagsrisker i dessa ovanligt osäkra tider. Allt kan hända. 

Geopolitikens år(tionde) - undvik diktaturer?

2022 har verkligen varit geopolitikens år, och det är inte slut än. Jag tror att det fortsatt är viktigt att undvika större Kina-exponering och innehav i andra diktaturer. Överlag kan det bli en större uppdelning av världen, och även om det inte landar i WWIII så kan ett fullskaligt ekonomiskt krig med Kina och Ryssland i allians inte uteslutas. Taiwan är fortsatt en fråga att bevaka, t.ex. via detta Twitterkonto (även om det är alarmistiskt) och SR:s konflikt. Jag ör orolig att Kina inte ger sig utan förr eller senare kör en blockad, invasion eller något annat heljobbigt. Nu kanske jag överdriver, men 2020-talet är inte helt olikt 1930-talet med auktoritära regimer på frammarsch. Det är viktigt att investeringarna görs på rätt sida av den framtida historien när världen går åt en tudelning. 

Precis som jag inte köper aktier i Ryssland skulle jag, åtminstone som västerlänning, vara väldigt försiktig med kinesiska bolag och aktier i Hong-Kong. Att undvika diktaturer är ett enkelt sätt att sänka risken. Sen är det inte 100% svart eller vitt. Jag investerar t.ex. själv i demokratier med anmärkningar, som Filippinerna, och Indonesien, och det finns givetvis saker att kritisera dem för. 

Europa, och Sverige, kan ha hög risk?

Jag tror att de som har en mycket hög nordisk eller europeisk andel i sin portfölj möjligen tar en större risk än de tänker på. I alla fall i korta perspektivet och om särskilt om man äger cykliskt. Tyskland, och fler länder, kan stanna upp helt på grund av energibrist, höga energipriser och inflation (höga räntor). Kostnaden för idiotiska beslut, som att lägga ner kärnkraft och göra sig beroende av diktaturer för sin energiförsörjning, kan visa sig vara mycket hög. Energikriser och lågkonjunkturer går ofta hand i hand. 

Sett till Sverige är nog tyvärr de punkter jag tog upp i inlägget om att Sverige går i riktning Sydafrika knappast mindre aktuella idag. Elbristen och otryggheten har accelererat, och det finns inga snabba lösningar. Stora elstöd kan t.ex. driva på inflationen. Viktigt att komma ihåg är också valutarisker. Om Europa, Sverige inkluderat, backar finns inget som hindrar att USD t.ex. kostar 15 kronor framöver. Valutor är inte automatiskt ett nollsummespel och Sverige är inte automatiskt säkert. Och vi har inte sett en klassisk lågkonjunktur på länge. Ser man en fin 10-årsgraf i börsdata, och köper cykliskt eller dyrt finns risken att framtiden inte alls är lika fin som grafen. 

Allt detta hänger ihop med den ovan nämnda diversifieringen. Jag tror det är smart, viktigt och framförallt riskminimerande att inte bara hålla sig till den snäva svenska och europeiska spelplanen. Bara det att inkludera energiproducerande länder som Kanada och USA är en väg att gå. Men om man gör det till höga värderingar får man värderingsrisken istället. För egen del tror vissa länder och regioner "under radarn" kan klara sig bättre, jag har t.ex. en hel del i Indonesien och Sydafrika. Såklart är det för att jag hittat billiga, starka och hyfsat ocykliska bolag där, men det ger också en välkommen riskspridning bort från ett ovanligt riskfyllt Europa och ett populärt USA med höga värderingar. 

Allt kokar ändå ner till värdering...?

Sen kanske man inte ska fundera så mycket på det man inte kan göra något åt, och fokusera på bolagen istället, såklart, och vara lite mer optimist än domedagsprofet. Att lägga tid på makro och oro är sällan konstruktivt. Men jag tror ändå det är nyttigt att ha med sig "worst case" för de bolag man äger, och att tänka att regioner, länder och valutor kan drabbas olika hårt. Men ja, det kan mycket väl vara att göra det onödigt svårt för sig :) Köper man bra och billiga bolag brukar det mesta lösa sig. Och ja, en del svenska bolag har globala intäkter även om de oftast är nordiska/europeiska.

Det finns hur mycket som helst att säga om ämnet, men sett till börsen tror jag ändå på detta medskick: Välj billiga, starka, lågt skuldsatta småbolag, med stort insynsägande, i rätt länder, och sprid riskerna. Tänk globalt och handla inte bara lokalt. Var bolagen har sina intäkter kan spela mycket större roll nu än vad det gjort historiskt. 

10 kommentarer:

  1. Framför klimatets altare är alla regimer auktoritära. Att äga ett oljebolag i Nigeria eller Gabon, där staten får runt 90% av inkomsterna, är långt mer säkert än att äga bolag i Storbritannien (windfall tax redan införd) eller Kanada (med Trudeau).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nog är det komplext och frågan hur viktigt (och beskattningsbart) bolaget är för landet är något att tänka på. Visst finns värde i bolag som t.ex. Seplat, men jag skulle ändå vara osäker på vad regimen hittar på (har också en gammal erfarenhet i MTN som kan spöka). Men du har rätt, särskilt för energibolag kan "säkert" tolkas på helt olika sätt.

      Radera
    2. Det handlar inte om någon "tolkning" utan enkel logik. En stat som får 90% av ett oljebolags intäkter har mycket liten vinning av att ta resten. Det vore som att döda slaven för att utföra arbetet själv...

      Radera
    3. Skrev lite otydligt, men jag håller med dig, det borde vara säkert.

      Radera
  2. I slutändan handlar alla investeringar om att köpa bolag till vad som är ett lågt pris i förhållande till framtida diskonterade kassaflöden. Att förutspå intäkterna för svenska företag känns just nu svårare än någonsin av de skäl du beskriver.

    Min egen portfölj har fått en rejäl slagsida gentemot olja och gas eftersom Nordsjön har gått från att vara något politikerna vill lägga ned till att vara en nyckel till europeisk enegisäkerhet. Så nu när jag kan köpa välskötta bolag till priser som är bra i jämförelse med vad de tjänade 2016-2019 tror jag det kan bli bra ändå.

    Ett stort problem som jag ser det just nu är att Europa är så välskött att det spiller över på resten av världen. Det är inte bara så att vi kan driva motsvarighet till 30-talets depression utan när t.ex. Tyskland köper LNG i stora mängder blir fattigare länder utan och de ekonomiska konsekvenserna av det vågar jag knappt tänka på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis, vilket framtida kassaflöden kommer man få från bolaget, och till vilken risk/värdering? Det är det centrala.
      Olja och gas och energi, där har jag möjligen för lite (= ingenting) och det är något jag funderar på. Äger i alla fall ofta tillgångar i länder som är energiproducerande och inte alltför importberoende.
      Och ja, ett misskött Europa kan spilla över på fler regioner då världen på något sätt är mer sammankopplad än tidigare (även om jag tror på viss uppdelning). Vilket också talar för att man mest bör fokusera på bolagen/kassaflödena.

      Radera
  3. Jadå, är inte allt för positiv i min syn på "omvärlden" just nu heller.

    Europa var ju redan innan sin självinförda misär den världsdel med sämst utsikter på längre sikt (världsledande inom byråkrati samt högmedelålder), nu är man på väg mot avindustralisering då man glatt lät en fascistisk diktator guida dem åter igen... Jag är rädd att Europa återigen kommer stå i brand, exakt vad som utlöser detta och när är mindre enkelt att svara på. Som du säger så känns det som 1930-talet i repris.

    Sverige är väl på väg att avskriva sig själv som land. I detta val vet jag inte ens om jag skall rösta, ser inget parti som något som kan föra landet bort från den destruktiva väg som valt. Enda anledningen skulle vara att rösta mot något... demokrati-kris?!

    Har själv sålt bort en del "tillväxtländer-fonder" (innehåller en hel del Kina) då jag precis som du ser ett nytt kallt krig, USA vs China, i framtågande (har väl redan börjat). Frågan är även hur det kommer påverka Sveriges och Europas säkerhet? Vad som är klart är att USA redan ser Asien som viktare område än Europa för sin säkerhetspolitik.

    En sista fundering är ju hur detta kalla krig kommer påverka oss. Idag är vi beroende av mycket från Kina, vilka länder kommer förstå att de en dag kommer stänga ute oss planera för detta? Även här tror jag Europa sitter på läktaren medan exempelvis USA investerar mycket i halvledare på hemmaplan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Europa ser inte ut som någon höjdare, precis som i fallet Sverige självförvållat när det kommer till energiförsörjning, och då var demografin inte den bästa till att börja med. Och det jobba är att man slentrianköper något valfritt Svenskt bolag är väl typ 85% Europeiska intäkter. Och som du säger kan Europa hamna på läktaren.

      Tillväxtmarknader tror jag mer på i grunden, de har den demografiska fördelen av en yngre befolkning och ökande medelklass, och i flera fall lågt energiberoende. Men man bör vara selektiv (=bort med rena diktaturer som Kina). Billigt och en hel del emerging markets, det är vad jag tror på.

      Viktigt är den totala Kina-exponeringen i ett bolag - både försäljning och tillverkning. Om ett bolag lagt all sin tillverkning i Kina, ja då har du en rejäl risk där.

      Vi får se hur detta går, just nu är jag verkligen inte positiv till Europa eller Sverige för den delen, och som vanligt hoppas jag att jag får fel!

      Radera
  4. Du är helt inne på rätt linje här gällande risk. Geo-politisk risk fanns inte på min radar innan Ukraina kriget. Jag ägde Gazprom aktier för en större summa pengar; P/E på 4 och visst tänkte jag att det fanns bolagsrisk men ett dito bolag med så lågt P/E, direktavkastning på 5-7% så tänkte jag att detta är en "free lunch". Ack så fel jag hade... Jag tror också att man ska akta sig för kinesiska aktier. Ägde China Telecom via New York börsen. Bolaget fick inte vara listat kvar i USA men jag hade tur och fick tillbaka betalt caset i USD.

    Vet nån känd råvaru investerare som bara investerar i "Engelsktalande" länder. Tror det ligger mycket i det tänket då den politiska risken är avsevärt lägre. Ja, visst kan det komma windfall taxes och annat skräp i tex UK/Canada men bolaget tas inte över av en korrupt regim bara sådär.

    Jag minns i mitt gamla jobb (jag jobbade +15 år i diverse olika roller inom olje och gas industrin) så nämnde en kollega till mig att hans gamla arbetsgivare bara investerade i FPSO i Afrika, cash break even 3 eller 4 år. Då visste man från bolaget att man kunde bara segla därifrån om det skulle bli oroligare tider.

    Mvh Emigrantinvesteraren

    PS. Och ja, jag är stor investor i olja och gas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där med engelsktalande tror jag sänker risken, finns oftast en fungerande samhällsordning och institutioner. För egen del kör jag bara brittiska och holländska kolonier + Europa.

      FPSO, var tvungen att googla, men håller med! Alltså bolaget kan ta sina skepp och segla därifrån. Tittar förresten på ett råvaruorienterat bolag, kommer nog inte köpa, men Orca Energy kan i bästa fall vara en sådan där kassaflödesmaskin. Om man kan köpa Tanzania-risk.

      Lycka till med dina investeringar och tack för input!

      Radera