Gör en paus i semesteruppehållet efter lyssning i hängmattan. Jag fick med en fråga om "Home Bias" i senaste avsnittet i Kvalitetsaktiepodden. Den är en riktig favoritpodd och lyssning rekommenderas varmt. Såklart hedrande att frågan kom med och dessutom med ett bra svar och resonemang.
Svaret är väl i korthet att kvalitetsbolag visserligen finns överallt men att man inte kan förstå sig på utländska bolag lika lätt. Och därför avstår de. Men de ska börja kika och överväga engelskspråkiga länder som UK och USA.
Kan bara flika in några lösa tankar om hur jag själv resonerar:
- Jag väljer nästan alltid bolag där rapporter/nyheter finns på engelska. Annars är tröskeln stor.
- Brittiska "kolonier" är en favorit: Australien, NZ, Kanada, Sydafrika, Singapore och Malaysia etc. Där finns en samhällsstruktur och tradition. Och de länderna ger mer Asiatisk/afrikansk tillväxt än om man går mot UK/USA. Hellre öst och syd än väst :-)
- Om få bolag, små bolag, med enkel verksamhet och lång historik går det att förstå!
- Skulle det finnas bra små västnoterade bolag med hög andel Asien/afrika skulle jag gärna köpa dem. Men oftast är andelen högst säg 25% vilket då är en stor skillnad mot lokala bolag.
- Riskspridning på länder, valutor och branscher är värdefull. Det får du om du köper små kvalitetsbolag världen över.
Jag tycker bolagsstorlek och verksamhet gör mer för förståelsen än var bolaget är listat. Sen kommer du inte "hela vägen" som med ett svenskt bolag. Du tappar kringinformation, vilket är minus. Men du får plus som inte ska förringas. Du är i mindre bevakade länder där inte lika många rutinerade kollar. Och framförallt är du i marknader där du har en annan naturlig tillväxt. Europa är mycket sämre som bas om man ska nå världens växande medelklass (jfr Fundsmith, sid 5). Bara du går till säkra. stabila och engelskspråkiga AU/NZ går det att hitta genvägar in i Asiatisk tillväxt!
Till sist en utmaning. Måste man "känna till" bolagen personligen? Här är ett bra blogginlägg som utmanar den tanken och lyfter fram risken att drabbas av "bias". Kanske är det lättare förhålla sig neutral och objektiv om man läser på och ser på bolaget som en outsider? Till sist vill jag bara upprepa att svaret i podden var bra, jag ville bara ge lite extra input i frågan!
Jag är oxå begränsad till Engelska när det gäller utländska bolag men å andra sidan är ju siffror globala.
SvaraRaderaBrukar inte fördjupa mig allt för mycket i bolagen jag köper nöjer mig med enklare översikt.
Kan inte proffs hålla koll på underlaget p.g.a all finansakrobatik och allmänt bonnfångeri utan det behövs utredningar från finansinspekterande organisation varför skall jag då lägga dagar/veckor för att i slutänden hoppas jag tittat på ett ärligt underlag?
Man tror man är ganska skyddad när man handlar USA börsen men de där ADR:n verkar de inte alltid ha koll på?
Tycker det är lika mycket skojeri på svenska börsen därmed inte sagt det inte finns seriösa bolag här.
Med tanke på dagens värderingar känns FA närmast överspelad enklast är klassiska köp det som stiger sälj det som faller. ;)
Engelska underlättar helt klart. Har kikat på några små japanska bolag men med enbart Japanska blir google-translate-steget alltför långt. Och jag gillar generellt andra delar av Asien bättre pga demografin.
RaderaFinansiella konstigheter finns överallt, men kanske ska man se upp mer i vissa länder. Jag tror man kan få ner risken på några olika sätt oavsett land om väljer bolag med: Lång historik, högt insynsägande, respekterade fonder inne i bolaget samt låg skuldsättning. Man kan gärna också undvika mer "korrupta" branscher som telekom och infrastruktur.
ADR:er har jag inte tittat så mycket på. Oftast är det större bolag som finns där, medan mindre bolag handlas lokalt. För USA kan man få bra input via Seeking Alpha.