söndag 19 maj 2013

Hur tänka när en större summa ska placeras?


I lite olika sammanhang har jag fått frågan hur ett större kapital bör placeras, eller vad man ska tänka på. Exempelvis kan ju en lägenhetsförsäljning eller ett arv göra att man sitter på en större pott pengar. I första hand hamnar de då på ett (låg)räntekonto hos någon storbank, men vad ska man göra istället? Risken ska vara relativt låg.

Så här skulle jag tänka, men det finns ju massor att säga. Vad säger ni, är detta kloka tankar? Vad skulle ni gett för råd?

Sparhorisont och riskprofil?

  1. Se till att få en bättre ränta oavsett hur du gör. Kolla på www.konsumenternas.se eller www.compricer.se och jämför. Välj konton med insättningsgaranti.
  2. Fundera på när du behöver pengarna. Om du t.ex. inom 1-2 år behöver dem bör allt vara på ett räntekonto. Inte värt att ha dem på börsen som kan svänga mycket. Så hur är det med bil, hus, större resor etc.? Ju längre sikt du ska lämna pengarna orörda, desto större skäl att välja aktier.
  3. Fundera också på din riskprofil. Kan du leva med att tappa 40 % av kapitalet ett år utan att ge upp och sälja? Börsen kan svänga så mycket enskilda år. Nackdelen med ett säkert räntekonto är att du knappast får så mycket mer avkastning än inflationen (ifall du inte binder på flera år). Du skyddar bara pengarna, men de växer egentligen inte. Historiskt har aktier gått bättre än räntor, och gett typ 7-10 procent per år, och utdelningen har stått för en stor del av totalavkastningen.
  4. Beroende på punkt 2 och 3 väljer du andel räntor och aktier. T.ex. är 20 procent aktier och 80 procent räntor defensivt, och det omvända hyfsat offensivt. Själv kör jag 95 procent aktier, men det är ett kapital som jag inte behöver konsumera. Och aktierna är ganska defensiva till sin natur. Aktier med utdelning påminner till viss del om ett räntekonto, men med en högre och förhoppningsvis växande "ränta" i form av utdelning.

Tips för aktiedelen
För de flesta personer passar indexfonder väldigt bra. De är billiga och sprider risken på många aktier. Globalfonder eller Sverigefonder bör vara en bas, Avanza Zero är ett bra sverigealternativ hos Avanza. Fonder som slår index är också ett alternativ, typ Didner & Gerge, Skagen, etc. Observera att typ 8 av 10 fonder tar betalt för att slå index, men misslyckas med uppgiften! (bland annat beroende på höga avgifter).

För att välja enskilda aktier krävs mer tid och engagemang. Du måste ha någon slags strategi som sänker risken. För egen del kör jag med bolag som ger växande eller hög utdelning, har starka konkurrensfördelar och goda finanser. Bara genom att välja bort bolag som går med förlust så har man nog kommit en bit på vägen. Att välja områden och bolag där man själv har en ”edge” är viktigt. Jobbar du i försäkringsbranschen kanske du kan plocka in några försäkringsbolag i portföljen, och inom transport kanske du har bra koll på t.ex. DHL, och därigenom Deutsche Post.

Ett alternativ kan vara om du t.ex. vill ha 50 procent aktier att köra 40 procent fonder och 10 procent välja själv, för att sedan öka andelen om det går bra.

Investeringssparkonto (ISK) är ett bra alternativ eftersom du slipper reavinstskatt, skatt på utdelning och deklaration för varje affär.

Ett jätteviktigt råd är att gå in stegvis om du ska ha aktier. En börskrasch kan komma när som helst. Gå t.ex. in med 1/24-del under 24 månader, eller 1/12 under 12 månader.

Och för räntedelen
Välj konton som har insättningsgaranti. Inte värt risken att välja något utan. Fundera på att låsa pengarna något eller några år för att få bättre ränta, men se till att du har en lättåtkomlig buffert såklart.

En fundering är att insättningsgarantin bara gäller till ett visst belopp, 100 000 Euro. Är beloppet högre kan du för säkerhets skull dela upp kapitalet på flera banker. Det som hänt i Cypern visar att det kan finnas en reell risk för belopp som överstiger bankgarantin, och den står du för själv. Vissa hävdar tom att inga kontanter längre är säkra (möjligen är då aktier mer skyddade mot “konfiskation”), men detta är nog överkurs.

Kommentarer?
Vad säger ni? Är detta kloka tankar. Finns det andra bättre sätt, t.ex. att satsa på investmentbolag, räntebevis, obligationer eller möjligtvis något annat. Kan räntefonder vara bättre än räntekonto?

Allt beror i och för sig på vad man är ute efter, men låg risk för att förlora pengarna ska vara uppfyllt.

34 kommentarer:

  1. Fick jag en stor klumpsumma så skulle jag nog sätta det mesta i en hedgefond typ Brummer Multi-Strategy 2xL (då direkt hos Brummer, inte via Avanza/Nordnet som lägger på avgifter), Excalibur eller Nordic - European Absolute Return Fund. Sedan kan man i princip bara låta dem vara där utan att få magsår när olika världpolitiska situationer äntrar löpsedlarna, typ Grekland, Cypern, Italien, Nordkorea, Fiscal Cliff, etc.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för tipset!

      Hedgefonder är jag spontant inte så positiv till själv, men jag är inte alls påläst ska jag säga.

      Generellt så är dessa typer av fonder ofta ganska dyra. Här är en hyfsat läsvärd länk: http://thejoyfulinvestor.blogspot.se/2013/05/hedgefunds-and-how-fund-managers-think.html#links

      Radera
    2. Glömde säga att avkastningen för t.ex. Brummer Multi-Strategy 2xL i och för sig ser väldigt jämn ut. I dåliga tider verkar den slå index. Testade jämföra mot SIXPRX (index inkl utdelningar) för några olika tidsperioder.

      Länk: https://www.avanza.se/aza/fonder/fondguiden.jsp?orderbookId=172928

      Radera
    3. Just för att börsen just nu är på All-Time-High på många håll så känns det inte vettigt att gå in med en stor klumpsumma i aktier/aktiefonder i dagsläget. Det lämpar sig bättre för kontinuerligt sparande. Därför skulle jag själv föredra hedgefonder för en klumpsumma. "Nordic - European Absolute Return Fund" har lite högre risk+avkastning än Brummer MS och Excalibur så det kan vara ett bra alternativ om man vill ha ett mellanting:
      https://www.avanza.se/aza/fonder/fondguiden.jsp?orderbookId=26727

      Om man vill ha ännu lägre risk så finns Atlant Stability, Cicero Avkastningsfond och Catella Avkastningsfond som är utmärkta alternativ till sparkontot.

      Radera
  2. En del kan ju sättas i t ex Balders eller Klöverns preferensaktier. Ingen värdestegring men bra utdelning. Risken är mindre än för vanliga aktier (fast liksom vanliga aktier finns det en risk).

    En av dina blogkolleger har skrivit en hel del bra om ämnet http://aktieingenjoren.blogspot.se/2012/09/bade-balder-och-klovern-emitterar.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra tips det med. Kanske funderar som en räntedel, men med högre ränta? Ska läsa in mig lite mer, tackar för länken.

      Radera
    2. Hej Gustav!
      Tack för en trevlig blogg.
      Undrar om du läst in dig något mer på preferensaktier och hur du isf ställer dig till dessa?

      Mvh Sebbe

      Radera
  3. Det sägs att de enda som blir rika på hedgefonder är hedgefondsförvaltare. Men oaktat det dök dessa fonder upp som ett alternativ även när jag nyligen ställde mig samma fråga som du, Gustav, ställer i detta blogginlägg. Följande steg såg jag framför mig, och de sammanfaller i mycket med Gustavs.

    1. Först in med allt på flera högräntekonton med insättningsgaranti (utan bindningstid). Inte mer på varje konto än att man har viss marginal upp till gränsen för garantin.

    2. I steg 2 öka risken något med en viss andel av pengarna genom att placera i hedgefonder med låg risk som uppfyller vissa kriterier (se längre ned vilka). Tre fonder klarade detta urval - Brummmer & Partners Multi-Strategy, Excalibur och Alcur - varav en, Alcur, kräver en första minsta insättning på 500 000 kr.

    3. I steg 3 öka risken ytterligare ett snäpp med en viss andel av pengarna genom att placera i aktiva blandfonder (dvs. fonden ska ändra tillgångsfördelningen i portföljen efter marknadsläget) som uppfyller snarlika kriterier som de för hedgefonder. Bara en fond klarade detta urval (med risknivå medel, dvs. standardavvikelse 5-10 %) och kunde samtidigt visa upp en rimlig avgift, nämligen AMF Balansfond (avgift: 0,40 %).

    4. Nu bör pengarna vara inflationsskyddade och även kunna avkasta någon eller några procent realt. Nu börjar arbetet med att successivt söka sig in på aktiemarknaden i mindre steg. Vilken väg man väljer beror nog mycket på intresse och sinnelag. Själv skulle jag nog sträva efter att skapa en portfölj som mixar tillväxtbolag och stabila utdelare. Ger mer potential än en ren utdelningsportfölj men inte så mycket sväng som en ren tillväxtportfölj. Har vägt för och emot ISK men kan efter att ha läst bl.a. många kloka blogginlägg inte dra annan slutsats än att ISK är att föredra framför aktiedepå.

    Kriterier för urval
    1. Fonden ska ha en låg risk, dvs. standardavvikelse <5%.
    Se: https://www.avanza.se/aza/press/press_article.jsp?article=227167

    2. Ska inte vara fond-i fond, undantaget Brummer Multi-Strategy.
    Se: http://www.morningstar.se/Articles/Chronicle.aspx?title=folj-proffsen-hedgefonder-gratis-tips

    3. Fonden ska ha high watermark, dvs. inte ta ut prestationsbaserad avgift om fonden inte har passerat högsta nivå under fondens hela livstid.

    4. Fonden ska ha mer än 1 miljard i förvaltat kapital, för att vara attraktiva för institutionella placerare och kunna bekosta team av kompetenta förvaltare. Detta gäller för fem fristående svenskregistrerade hedgefonder utanför bankerna och Brummer:
    http://www.morningstar.se//Articles/Chronicle.aspx?title=bara-5-fria-svenska-hedgefonder-lyckats

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra lista! Har själv dålig koll på hedgefonder, och det här ger bra grund för att läsa in sig.

      Radera
  4. "Ett jätteviktigt råd är att gå in stegvis om du ska ha aktier. En börskrasch kan komma när som helst."
    Att gå in stegvis är alltid viktig tycker jag. Men en börskrasch kommer inte riktigt när som helst, att se när börsen är på en allmän låg punkt eller hög punkt är inte så svårt. Man kan i alla fall gardera sig lite och köper när den dippar.

    "Kan räntefonder vara bättre än räntekonto?" Jo, om man har fonden i en ISK, då slipper man skatt vid försäljning som man inte gör med en räntekonto.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst kanske en krasch inte kommer som en blixt från klar himmel. Nog går det att märka när det mulnar till, men om molnen tilltar eller minskar och när det börjar regna på allvar är för mig omöjligt att säga:-)

      Radera
    2. Fast på en ISK betalar du skatt varje år ändå, via schablonskatten. För att den ska vara lönsam jämfört med att betala 30 procent på räntan (eller vinsten) så behöver avkastningen vara högre än statslåneräntan som är ca 2,5 procent idag. De flesta korta räntefonder ger inte så "hög" avkastning idag.

      Radera
  5. Några fasträntekonto har för tiden mycket bra ränta jämförd med obligationer och med insättningsgarantin er en säker investering. Räntebevis mm har högre ränta men också högre risk.

    Jag har flera fasträntekonto med bindningstider på mellan 1 och 3 år hos HoistSpar och Sevenday. När ett av fasträntekonton avslutas investeras dom i ett nytt fasträntekonto.

    Inflationen er låg i Sverige, och efter skatt har jag en positiv realränta på fasträntekonton.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så länge insättningsgarantin finns tycker jag de allra flesta alternativ är intressanta.

      Kan vara läge att köra olika bindningstider precis som man gör med stora bolån.

      Radera
  6. Bra blogginlägg och bra kommentarer. Ibland blir man så lycklig när man läser ett blogginlägg där goda råd delas ut och vettiga synpunkter läggs till. Att gå in stegvis på börsen är för de allra flesta en bra strategi precis som Bobban säger. Att försöka pricka botten är bara ett slöseri av energi och en stressfaktor. Dessutom kommer du troligen inte lyckas trots dina ansträngningar.

    mvh / Håkan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tackar, kul att höra!

      Verkligen kul med alla kommentarer!

      Radera
  7. Att gå inte stegvis är oftast inte ett bra råd om man tittar på avkastningen, eftersom börsens långsiktiga trend brukar vara uppåt. Däremot slipper man risken att gå "all in" precis innan en krasch. Kraschen kan dock lika gärna komma när man väl är fullinvesterad och det finns inga garantier att man då har en stor upparbetad vinst som kudde. Hur man än gör så finns det alltid en risk för att aktierna kan börja falla plötsligt.

    Man kan ha en grundportfölj som är långsiktig buy-and-hold, och sen har man en del som man är beredd att sälja om kurvorna börjar gå åt fel håll.

    Med tanke på hur låga transaktionskostnaderna är idag och de fördelar ISK innebär (slippa deklarera varje försäljning) kan en alternativ metod vara att placera ganska mycket i aktier (om man är positiv till marknaden) men vara beredd att sälja om marknadsbilden förändras. Man får dock se upp så att man inte kliver in och ut alldeles för ofta och tappar en bit i avkastning varenda gång.

    Mvh
    Mattias

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja själv är jag ju väldigt mycket all in. Tror man ska ha med sig nyinvesteringar i kalkylen för att den ska bli komplett. Jag kommer (om inget oförutsett inträffar) kunna månadsspara samt återinvestera utdelningar i allt större takt. Hade jag inte haft den möjligheten så skulle jag valt en lägre aktieandel tror jag.

      Vid en stor nedgång kommer jag i alla fall att kunna nyspara och återinvestera utdelningar och det sänker på något sätt risken i att vara fullinvesterad. Om jag nu tänker rätt.

      Grundportföljen och en mer lättrörlig del är ett tänkvärt upplägg. För egen del skulle jag nog bli för fokuserad på köp och sälj. Men med mer distans och klara riktlinjer skulle det kanske fungera. Utdelningstillväxten skulle dock inte bli lika hög på den delen i och med att man går in och ur, och timing är alltid svårt.

      Mvh
      Gustav

      Radera
  8. Intressant inlägg! Ett alternativ till Avanza Zero kan vara fonden SBAB Fri https://www.sbab.se/2/privat/spara/fond/fondutbud/sbab_fri.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra tips, fonden verkar vara likvärdig med Avanza Zero. Avanza var först men produkten är lättkopierad.

      Till Avanzas fördel är riktigt bra kundservice (se mätningar av svenskt kvalitetsindex) men också ett mycket större fondutbud.

      Radera
  9. Insättningsgarantin gällde inte på Cypern. Även de med mindre än 100 000 euro fick betala. En liten fakta miss. Sen är jag ganska emot högränte konton där du måste binda. Skräpavkastning som knappt täcker inflationen. Ska man ha någorlunda trygg avkastning skulle jag antingen köpa räntepapper i ett stabilt storbolag eller dess aktier och vänta på utdelning på några procent. Aktien har ju dubbelfördel med aktiestegrings möjlighet och det som väldigt få verkar räkna med är ju att i och med inflation stiger aktien i samma takt eftersom det är en handlad vara.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Räntepapper i stabilt storbolag, är det samma som räntebevis? Eller något annat? Tror själv att aktier är bästa alternativet på lång sikt.

      Angående insättningsgarantin skrev jag nog lite kryptiskt...

      Radera
    2. Räntebevis är en en credit default swap (CDS) som ges ut av Nordea.

      Enkelt uttryckt fungerar den så här:

      Företag A lånar pengar av B.
      B vill ha skydd mot att förlora sina pengar.
      B släpper därför ett nytt papper (en CDS) som kan köpas.

      CDS:en har en löptid på 5 år, ränta + fast riskpremie och ett nominellt värde på 10 000 kr. CDS:en förfaller om företag A inte kan betala sin skuld till B och pengarna tillfaller då B.

      För B är värdet alltså att man inte kommer att förlora sina pengar.
      För C är värdet att man får en årlig avkastning och det nominella beloppet när löptiden går ut. Man kan även köpa/sälja CDS:en till marknadspris vilket kan öka eller minska avkastningen.

      En bättre förklaring finns på min blogg i ett inlägg som du till och med kommenterat ;-)
      http://aktieingenjoren.blogspot.se/2012/09/jamforelse-mellan-sparkonto-rantebevis.html

      Radera
    3. Aktieingenjören:

      Det är inte riktigt så det fungerar men det är inte särskilt långt ifrån sanningen. I ditt exempel skulle faktiskt B vara köparen av CDS-kontraktet (det är köparen som "swappar" kreditrisken över till utställaren). Utställaren (säljaren) kan exempelvis vara Nordea. För att vara helt korrekt så behöver faktiskt inte B ens ha lånat pengar till företag A för att köpa en CDS, man kanske bara vill spekulera i att företag A:s kreditvärdighet sjunker (vilket ökar värdet på CDS-kontraktet), det är just detta som har givit upphov till stor debatt om det ska vara lagligt med nakna CDS:er eftersom en innehavd CDS ger företag B ett incitament att försämra kreditvärdigheten för företag A (jämför det med att köpa en brandförsäkring på grannens hus).

      I fallet med räntebevis så är det en strukturerad produkt som Nordea hedgar med uställda CDS:er på underliggande företag.

      Radera
    4. Japp Gustav räntepapper=räntebevis.
      Cypern hade insättningsgaranti men de sket i den när de skulle göra sin bankskatt. Garantin blev alltså värdelös.

      Radera
  10. Väldigt intressant läsning! Har med glädje läst flera av dina inlägg!

    Jag är en ny "investerare" och tänkte be om tips för var man bäst kan hitta, eller rättare sagt ladda ner finansiell information till exempelvis excel?

    Jag skulle vilja få in bokslutsrapporter direkt på datorn och helst inte behöva betala för det. Svårt att motivera en allt för stor kostnad för det i det här läget..

    SvaraRadera
    Svar
    1. @rimbo rapporter finns i princip alltid på bolagens hemsidor under Investor relations.

      Radera
    2. På börsdata finns nog den mesta information du kan tänkas behöva, särskilt om du abonnerar. Samma person som ligger bakom populära bloggen 4020 också.

      Kul att du gillar bloggen!

      Länk:
      http://www.borsdata.se/

      Radera
  11. Jag går på din linje Gustav :) All in är ett bra inflationsskydd brasklappen ligger i att välja rätt bolag och invänta rätt pris...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hmm... ja all in känns ju lite riskfyllt egentligen men jag har i alla fall kompenserat det med defensiva val av aktier. Alternativet hade varit en större räntedel och sedan skruva upp risken i aktierna, men jag är ganska bekväm som det är.

      Radera
  12. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Gustav!

      Intressanta och bra inlägg på bloggen. Man är ju rätt ny som aktieinvesterare och det har dykt upp en del frågetecken.

      Jag tänkte fråga dig om din syn på utdelningar och på totalavkastning. Jag har inte förstått poängen med hög direktavkastning kontra totalavkastning på sikt.

      Totalavkastning = aktiekursuppgång + direktavkastning.

      En aktiekurs sjunker ju med motsvarande värde som direktavkastningen är på, och om jag återinvesterar den så har totalavkastningen inte förändrats. Mot scenariot om aktien inte hade delat ut alls.

      Vet du om aktier med högre direktavkastning tenderar att ha en högre efterfrågan, och då driver upp kursen mer, och på så sätt får en högre totalavkastning, än snittet? Skulle det bero på att folk generellt inte känner till att aktiekursen sänks av utdelningar?

      Jag kan ju förstå att när man i framtiden vill börja plocka en viss % varje år att man då viktar om till aktier med högre direktavkastning, för att slippa sälja och då undvika courtaget. Men jag kan inte se att en högre direktavkastning skulle ge en högre totalavkastning på sikt, genom en bättre ränta på ränta effekt eller nått.

      Folk bruka prata om att man ska välja aktier med högre direktavkastning när börsen förväntas gå sämre, för att få en dämpande effekt mot nedgång. Men skulle aktien inte delat ut så hade aktiekursen gått motsvarande % bättre.

      Har jag missuppfattat det?

      /Robban

      Radera
    2. Du har nog inte missuppfattat utan man kan ha olika syn på detta med utdelning. Warren Buffett har t.ex. sitt senaste brev till aktiägarna (Berkshire Hathaway) tagit upp att sälja själv är bättre än att ta emot utdelning (när företaget har hög avkastning på kapitalet). Se sid 18 i länken: http://www.berkshirehathaway.com/letters/2012ltr.pdf

      Skälet till att ändå fokusera på utdelningsaktier är att det är en helt passiv inkomst. Du får ett skydd för inflationen i form av utdelningen, annars är du beroende av kursuppgång. Utdelningsaktier tenderar också att inte gå ner lika mycket vid en kraftig nedgång, se länken: http://www.allianzgi-funds.com/Documents/EuropeanEquityDividend/DividendStrategy_FinancialRepression.pdf

      Sen tror jag inte man ska fokusera enbart på utdelningen i sig utan bolaget i stort. Även värsta skräpbolaget kan ta lån och dela ut, och vad har man vunnit på det?

      Se även lite faktablad nere till höger på denna sida för input: http://www.allianzgi-funds.com/AllianzEuropeanEquityDividend/Pages/default.aspx

      /Gustav

      Radera
  13. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera