söndag 24 mars 2013

Ny förbättrad checklista - synpunkter?


Jag har funderat ett tag och tänker bli lite mer flexibel. Ska inte längre sälja vid minsta utdelningssänkning och har sett över min investeringsmodell i stort. Jag sätter fortfarande ner foten, men något mer försiktigt, angående bilden!

Sammanfattat i en mening så söker jag bolag med: Växande eller hög utdelning, starka konkurrensfördelar och goda finanser. Syftet är att spara till en god och tidig pension, och då bör det vara mer fokus på bolagens långsiktiga kvalitet. Till och med utdelningssänkningar bör kunna tolereras om trenden är uppåt på sikt, eller om utdelningen är hög. Jag vill hitta fantastiska bolag, köpa dem till rimligt pris, behålla dem, och i framtiden kunna leva på utdelningar. Buy and hold.

Problemet med gamla checklistan
Min gamla checklista var lite för strikt. Jag vill ha ”one list to rule them all”, eller ja, samma lista ska funka oavsett köp eller sälj. Om ett bolag inte uppfyller alla kriterier vill jag sälja dem. Minsta utdelningssänkning har då genererat ett säljbeslut. Problemet blev att jag sålde för ofta och blev kortsiktig. Och om man ska vara så himla strikt (vilket jag inte tycker längre) så borde jag varit ännu striktare i valet av bolag. Och då hade jag suttit där med H&M, Johnson & Johnson och möjligtvis några till. Inte så många snabbväxare, så portföljen skulle bli väl tråkig, och avkastningen bli lidande. Inte ens Coca Cola skulle platsa vid en strikt tillämpning eftersom de höjt sin skuldsättning. Och då har det nog gått för långt!

Synpunkter emottages tacksamt!
Likt centerpartiet körde sitt nya program på remiss lägger jag ut checklistan här innan jag ”antar” den. Många kloka synpunkter brukar ju infinna sig i kommentarsfältet! I och med att jag varken föreslår månggifte eller slopad arvsrätt så förväntar jag mig inte heller någon kritikstorm. Men likt Annie Lööv så har mina förtroendesiffror kanske dalat på grund av senaste utdelningssänkningarna och därtill hörande försäljningar.

Hursomhelst, här är listan: 

1. Funnits i minst 10 år delat ut de senaste 2 åren. För utländska bolag krävs 5 år. 
Orsaken till högre krav för utländska bolag är att det finns ett enormt utbud, därför kan jag ha snäppet hårdare krav. Men varför inte köpa bolag som inte delar ut idag, men som kan dela ut stort i framtiden (typ SBC eller danska banker)? Jo, bolag som inte delar ut tycker jag är för hög risk, sett till min investeringsfilosofi. Att börja dela ut kan vara ett stort steg, man vet inte om de kommer att göra det, eller vilken utdelningspolicy de antar. Under tiden "tappar" du också pengar. 


2. Utdelningsväxare eller högutdelare (eller både och:-)
Kan tänka mig två olika typer av bolag. Här tittar jag dels på historiska siffror men även prognoser på 4-traders, där man kan se 2-3 år framåt.

För utdelningsväxaren krävs minst 1,5 procents utdelning idag, och en god tillväxt sett över 5 år. Prognoserna på 4-traders bör vara minst 2,5-3 procents utdelning inom några år. För en utdelningsväxare är inte enstaka sänkningar avgörande, även om trenden ska vara uppåt. Som en riktlinje är 2 sänkningar under 5 år för mycket. Ju lägre direktavkastning är desto högre krav på tillväxt eller säkerhet i utdelningen.

En högutdelare på 5 procent eller mer behandlas på ett annat sätt. Den kräver inte samma tillväxt och kan till och med ha sänkt utdelningen under flera år. Orsaken är att hög utdelning ger en ränta-på-ränta effekt. Trenden behöver inte ens vara upp så länge direktavkastningen förväntas vara minst 5 procent. Jag tänker t.ex. på ett bolag som France Telecom. Skulle direktavkastningen sjunka under 5 procent, t.ex. p.g.a. kursrusning eller utdelningssänkning ser jag dem som en utdelningsväxare, och ställer i det fallet krav på framtida tillväxt. Viss försiktighet ska man ha när det gäller högutdelare, en väldigt hög direktavkastning ska ifrågasättas starkt, särskilt om de har en del skulder. 

För båda kategorierna tittar jag på direktavkastning, utdelningstillväxt och utdelningsandel. 


3. Enkel verksamhet som man förstår sig på
Behöver inte förstå alla detaljer, men något hum om produkterna och hur bolaget tjänar pengar är ju att önska. H&M eller Österrikiska Posten är exempel på lätta bolag. Men hur är det t.ex. egentligen med Alfa Laval och Munich Re? Kanske ska jag blir lite noggrannare.


4. Starka konkurrensfördelar, gärna en "vallgrav"
Det jag tittar på är
a) Jämn vinst och intäktsökning? Annars är väl vinsterna inte särskilt inlåsta eller skyddade? b) Höga marginaler, gärna minst 10 procent rörelsemarginal. Annars konkurrerar de för mycket om pris?
c) Hög avkastning på eget kapital? Minst 15 procent som riktlinje. Undantag om förändring verkligen är på gång. Typ Ridley?
d) Vilka konkurrensfördelar talar vi om? Flera samtidigt är bonus? Kan referera till denna artikel.
e) Var är bolaget om 5-10 år? Finns det utrymme att växa?
 
Alla punkter ger ett underlag för att bedöma hur starka konkurrensfördelarna är. Jag vill att bolagen ska ha starka konkurrensfördelar, eller ännu hellre en "vallgrav". Morningstar anser att "Narrow moat" indikerar en bra avkastning på eget kapital i 10 år, och "Wide moat", detsamma i 20 år. Om syftet är långsiktiga köp så är långsiktiga konkurrensfördelar viktiga.

För utndska bolag kräver jag i normalfallet en vallgrav, medan det kan räcka med starka konkurrensfördelar för svenska bolag. I vissa fall accepteras även utländska bolag utan "moat", men de ska åtminstone ha starka konkurrensfördelar och gärna vara på väg att bygga en moat (t.ex. Essanelle och Ridley).

Ett problem är hur man ser på fastighetsbolag och investmentbolag. Jag lutar åt att fastighetsbolag kan ha en "moat", iform av att det är en hel del byteskostnader (både i tid och pengar) för hyresgästerna. Investementbolag får man bedöma genom att titta på enskilda bolagen som ingår.


5. Måttlig skuldsättning  
Helst bara upp till 0,5 debt/Eqity, det är bra. Beroende på företag så kan dock 1 debt/equity accepteras. Helst inte mer än så för då har bolaget mer skulder än aktiekapital, och är i händerna på bankerna mer än aktieägarna. Risk för sänkt utdelning, högre räntekostnader och i värsta fall konkurs har ökat. 

För fastighetsbolag, pipelinebolag och andra bolag med reala tillgångar kan skuldsättning på upp till 1,5 accepteras i undantagsfall.


6. Pålitlig ledning med egna aktieinnehav
Egna innehav gör att de har ett aktieägarintresse. Och hur våga investera om inte ens ledningen gör det?


7. Köpa till rimlig värdering 
Det här med värdering är en stor fråga i sig, som förtjänar ett eget framtida inlägg. I korta drag tänker jag ändå fokusera mer på bolagens kvalitet än kring att bedöma den exakta värderingen. Säg att det finns tre kategorier av bolag: undervärderade, rätt värderade och övervärderade. Målet med denna punkt är att åtminstone undvika att köpa ett övervärderat bolag. Men mer om värdering senare alltså, men det är givetvis något som platsar i en checklista.

Vad anser du? Är det en bra checklista eller möjligtvis motsatsen? Har jag missat något väsentligt? Vilken checklista använder du dig av, om någon?

16 kommentarer:

  1. Låter som en sund lista.

    Möjligtvis kan jag tycka att du kan tänka över punkt 5 igen eller i alla fall utveckla den.

    Debt/Equity är ett smidigt sätt att sålla bland bolag, men jag tror att på samma sätt som man bör ha en basal förståelse för affärsverksamheten kan det vara bra att ha en basal förståelse för balansräkningen. Vad består balansräkningen av? Inbegriper den massvis av korta krediter, räntebärandelån, goodwill, immateriella tillgångar, reala tillgångar? Debt/Equity är ju som sagt smidigt för att se "hävstången" man använder sig utav men vad består hävstången utav? Personligen kan jag tycka att det är skillnad på en hävstång som består av leverantörskrediter och hävstång som består av räntebärande lån. Min uppfattning är att det är större risk för otrevliga överraskningar när det är kopplat till räntebärande lån.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, skönt att höra! Och tack för synpunkterna.

      Punkt 5 skulle helt klart kunna utvecklas. Visserligen smidigt att dra alla över en kam, men massor med goodwill i balansräkningen blir t.ex. missvisande. Att titta på vad hävstången består av är ju också en klok tanke.

      Ett problem jag stöter på är att det inte finns så värst många nyckeltal för skuldsättning via Financial Times, 4-traders och investing.businesweek (de källor jag brukar använda mig av).

      Debt/EBITDA finns via 4-traders, men jag antar att det inte är ett bättre mått.

      Man kommer nog inte runt det hela, utan måste göra en djupdykning in i årsredovisningen för varje bolag antar jag? Och titta på vad skulderna består av?

      Skulle vilja lära mig lite mer om de saker de tar upp. Har du något tips om något inlägg eller nyttig läsning i bokform, dela gärna med dig:-)

      Radera
  2. Verkar vara en vettig lista och det är alltid intressant med en utveckling baserat på egna slutsatser och erfarenheter! Själv har jag ingen spikad lista för aktier (är i princip nöjd om priset är lägre än värdet samtidigt som kvalitén är "tillräcklig") men kanske borde utveckla en. Jag har dock portföljregler som jag tidigare har skrivit om och som på sistone har utvecklats mindre och mindre, vilket känns bra eftersom bitarna då börjar falla på plats.

    Mina funderingar kring dina kriterier:

    - Konjunkturberoende bolag (eller bolag med andra tydliga cykliska variationer) ryker på kriterium 4 a) då resultatet kommer att variera över en cykel även om bolaget besitter konkurrensfördelar. En stigande sinuskurva med både stigande toppar och bottnar borde vara OK?

    - Eftersom du nämner danska banker i kriterium 1) så kan det vara intressant att nämna att många danska banker (för all del säkert grekiska banker också) hade klarat kriteriet om man hade utvärderat under säg 2007 innan finanskrisen bröt ut, med en utdelningshistorik på minst tio år...

    - ...vilket för oss vidare till kriteriet om skuldsättning, 5). D/E-måttet funkar inte för finansbolag. Jag vet, det är förbannat svårt med finansiell styrka för finansbolag :-)

    - Mer om finansiell styrka, kriterium 5), som är viktigt om man söker defensiva bolag.Debt/equity visar hävstången, men det är svårt att dra alla branscher över en kam (och goodwill-problematiken tvekar jag också om hur man ska hantera). En tillräckligt hög räntetäckningsgrad skulle kunna vara ett bra komplement här. Vad som är "tillräckligt hög" räntetäckning beror på bransch, stabilitet i intjäning osv.

    - Kriterium 2). Prognoser är livsfarliga om man dessutom baserar vad som är en "rimlig värdering" (kriterium 7) på samma prognos. När P/E sticker över 15 börjar jag känna mig obekväm.

    - Hur ser du på valuta? Säg att ett bolag som bara verkar i ett land, som Österrikiska posten, ökar sin vinst stadigt i en valuta som sjunker som ett skepp jämfört med svenska kronan så att vinsten och likaså utdelningarna istället stadigt minskar i din portfölj. Borde du också ha ett skydd mot att bolag inte är för fokuserade, eller löser det problemet "sig självt" genom diversifiering i portföljen?

    - Jag funderar på hur du ser på ägarbilden i koppling till kriterium 6). Är det OK att ett bolag saknar en tydlig huvudägare?

    - Spänningen är olidlig inför kriterium 7)! Men jag får uppfattningen om att du inte tummar på kvalitet även om priset är det rätta.

    Hoppas tankarna tillför något :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Konjunkturberoende bolag har jag nog ändå inte tänkt rata helt, däremot blir det svårare för dem att platsa. Ett cykliskt bolag som svänger mindre än andra cykliska bolag skulle nog ändå kunna accepteras. Jag tänker på bolag som Beijer Alma (fjädrar till eftermarknad) och möjligen Gentex (bilspeglar). Går bort mig något bland sinuskurvorna, men är något i stil med det du menar?

      Ja, Danska banker hade jag kunnat ladda portföljen med 2007, det är en risk! Undra hur man kommer åt den?

      Finansbolag får för övrigt bedömas på något annat sätt än det klassiska debt/equity, men har inte kommit på hur. Har inte så värst många sådana bolag dock i portföljen.

      Räntetäckningsgrad kan vara ett smart sätt att kombinera debt/equity med. Inte kommer man hela vägen, men en bit längre i alla fall:)

      Valutarisken försöker jag diversifiera bort, genom att sprida på många länder. Är dock ändå ganska känslig för en kronförstärkning som ju sänker alla mina utländska bolag. Kan skruva upp andelen svenska aktier något. Gillar även t.ex. när amerikanska bolag har mesta delen av sina intäkter i andra valutor, om dollarn sjunker går kursen ned i kronor räknat, men vinsten lär i alla fall öka (när den räknas om till dollar).

      Angående tydlig huvudägare så får ju bolagen det när jag investerar:-) Nej, skämt åsido, det är önskvärt med en tydlig huvudägare men inget krav.

      Tack som sagt för nyttiga tankar!

      Radera
    2. Hej igen,

      Jag har funderat en del kring det här med checklista nu och inser att det är en mycket bra idé att ha en. Jag har som sagt själv ingen checklista, men ska börja knåpa på en nu på en gång. Även jag lär ventilera mina tankar så småningom.

      Fördelar med en checklista är att man kan sammanställa alla aktier man någon gång har tittat lite närmare på och dokumentera deras kvalitéer respektive brister på ett överskådligt sätt. Jag själv har kollat på mängder med bolag nu men dokumenterat allt för lite och har inte riktigt koll på varför jag har avfärdat vissa.

      I mitt eget fall ser jag en nytta med att ha alla bolag (även de jag har ratat) sammanställda för att få en tydlig överblick samt att se vilka bolag jag har som "eviga innehav" (kvalitetsbolag) i kontrast till turn-aroung cases eller liknande, som jag har köpt i förhoppning om uppvärdering (danska banker ;-)).

      ---

      Apropå att undvika bolag som riskerar att gå på nitar. Jag tror att man i många fall måste göra en djupare analys för att hitta något som talar för att bolaget går hårda år till mötes. I bankernas fall var det nog huvudsakligen en ohållbar utlåningsökning under nästan en tioårsperiod som fick dem på fall. Frågan är om man hade identifierat det i förväg. Om man hade gjort det så hade det ändå varit omöjligt att förutse när i tiden det slutligen skulle brista.

      Radera
    3. Hej igen!

      Dela gärna med dig av checklistan när du knåpat ihop en, alltid kul och nyttigt att utbyta tankar!

      Tror förresten att Spartacus någon gång skrev om Mohnish Pabrai, att han jobbade mycket med checklistor. Något att kolla upp?

      Kan också tipsa om ett gammalt inlägg från aktiefokus, angående att dela upp i turn-around etc: http://www.aktiefokus.se/2010/05/peter-lynchs-investeringsfilosofi/

      Mycket svårt att undvika nitar som sagt. Tror nog helt enkelt man får försöka diversifiera bort bolags- och branschrisker så gott det går.

      Radera
    4. Jadå, det kommer nog ett inlägg om det så småningom. Martins gamla inlägg om Lynchs filosofi har jag också funderat kring. Jag är inte helsåld på Lynch (som f.ö. hade sålt H&M enligt en av hans checklistor) men det finns en del intressant i hans filosofi också.

      Efter att ha funderat en stund i vad jag egentligen tittar på så landar jag i ungefär följande parametrar som jag inser att jag på olika sätt fäster stort värde vid.

      1. Storlek
      2. Finansiell styrka
      3. Vinsthistorik
      4. Utdelningshistorik
      5. Vinsttillväxt

      (Än så länge är det bara Grahams kriterier, i princip! Jag tänker dock inte följa dem strikt utan vara lite friare i bedömningen)

      6. Konkurrensfördelar - vallgravar etc., precis som du har i din lista
      7. Trovärdig ledning
      8. Gynnsam ägarbild

      7 och 8 har Lundaluppen med i sin lista. 7 är svår att värdera, men en del i bedömningen kan vara det du skriver om aktieinnehav hos ledningen.

      För punkt 1-8 tänker jag mig att gradera i tre nivåer ("JA", "NJA" eller "NEJ" och för storlekskriteriet så blir det litet, medel eller stort)

      Slutligen vill jag i min lista notera aktiens värdering vid analystillfället (låg, normal, hög) och även lägga till en mycket kort bedömning (kvalitativt företag, turn around-case, skitbolag etc.).

      Jag ska sova lite på saken och sedan skriva om det men nu har du förstatjing på att återreflektera ;-)

      Radera
    5. Ser spontant väldigt bra ut! Några reflektioner:

      1. Att rata samtliga mindre bolag kan vara att gå för hårt fram, åtminstone för svenska bolag. Tänker t.ex. på Vitec, Skåne-Möllan, och Tretti (när den var noterad). En mildare variant skulle vara att rata de med stor spread.

      2. Bra, ingen synpunkt

      3. Bra. Frågan är om man ska orka räkna fram fritt kassaflöde (den riktiga vinsten, eller vad man säger), men på börsdata finns ju mycket uppgifter tillgängliga.

      4. Bra, ingen synpunkt

      5. Lägga ihop med punkt 3?

      6. Låter klockrent:-) Finns dock många sätt att försöka avgöra om de har det eller inte. Och hur långsiktiga ska de vara? Ett bolag som Betsson har t.ex. konkurrensfördelar nu, men mycket kan sitta i ledningen och att de är effektiva, hur lång sikt ska man ha?

      7. Ja, jag tror på egna innehav som måttstock. Bedömde t.ex. G & L Beijer i gynnsam riktning pga det.

      8. Möjligen något för mig att lägga till, avstår tills vidare.

      Tre nivåer kan vara bra, själv jobbar jag med att allt ska vara uppfyllt, men det är nog lite av en smaksak.

      Jobba vidare, ska kommentera mer när ditt inlägg kommer, passade i alla fall på att vara först:-) Ett mindre hjärnsläpp av mig förresten att referera till Martins text, antar att ni har rätt god koll på vad den andra skriver.

      Ha det gott hursomhelst!

      Radera
    6. Än så länge har jag/vi nog hyfsad koll, men det börjar bli några inlägg nu :-)

      Tack för kommentarer, jag ska utveckla lite i mitt inlägg vad syftet är också. Jag tror att mitt syfte med checklistan inte är identiskt med ditt. Bland annat därav tre nivåer. Ibland blir det lite väl grovt med bara "ja" eller "nej". Om bolagen ser tillräckligt bra ut i checklistan så kan de tåla en djupare analys där fritt kassaflöde eller annat kan granskas och om det visar sig att något är knasigt så kan jag tänka mig att baka in det i till exempel vinsthistoriken och skriva av bolaget.

      Vi hörs i inlägget sedan då ;-)

      Radera
    7. Det stämmer att Mohnish Pabrai jobbar med checklistor och anser att mycket kan bli vunnet med det. Jag anser att han ofta har mycket intressant att förmedla. Googla runt lite på honom och döm själva. :)

      En annan intressant tanke jag också anammat är att "gradera" bolag. Yacktman har en del tankar om det.

      Radera
  3. Jag tycker att det låter lite som att du borde köpa Didner & Gerges globalfond. Efter den reklamsnutten så skulle jag vilja kommentera arbetet kring checklistan, Kenny och du verkar nämligen sköta nyckeltalen bättre än vad jag gör ;-):

    Som jag ser det så finns det två sätt att skapa en rationell grund för att sköta sina egna investeringar.

    1) Gå igenom fler bolag än alla andra.

    2) Värdera bolag på ett sätt som skapar ett mervärde.

    Som jag ser det har du en bra grund. Men för att öka din utväxling tror jag att du bör titta mer på arbetsflödet runt själva checklistan.

    Det naturliga flödet för dig verkar vara:
    Screener-->Kvalitativ utvärdering-->Prisvärdering.

    Som det ser ut nu är checklistan väldigt blandad i flödet och det kostar nog en hel del onödig tid att gå mellan snabbscreenad information och mer djuplodande undersökningar.

    Om jag var du skulle jag därför försöka dela upp checklistan i tre steg.


    Steg 1
    Med en bra screener borde du kunna rensa ut alla bolag som inte uppfyller:
    Utdelningshistorik
    Tillväxt
    Måttlig skuldsättning

    Därefter får du ta och identifiera de mest intressanta bolagen (på Börsdata brukar jag sortera på direktavkastning och sedan välja bolag med hög direktavkastning men låg utdelningandel och/eller P/E). På så sätt kan du själv välja hur många bolag du bör titta på under en kväll. Ett alternativ är så klart att välja roliga namn eller branscher vilket är en metod jag ofta gillar.

    Nästa steg borde vara att kolla de punkter på checklistan som du kan ordna via Google, d.v.s verifiera att du förstå verksamheten och att tidigare påståenden från ledningen varit sanna.

    Då kan vi bocka av
    Enkel verksamhet
    Pålitlig ledning

    Utifrån din lista bör alltså 5 av 7 punkter gå väldigt snabbt att kolla om du arbetar efter en standardiserad process. Sedan kan du som avslutande steg titta på om bolagen har en stabil verksamhet och hur mycket du är villig att betala för bolaget.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Smart, tack för bra reflektion! Du har hjälpt mig att få ordning på tankarna. Listan är ju inte alls i arbetsordning, så jag kanske skulle kasta om den lite?

      Arbetsgången brukar annars vara en grov screener på Financial Times för att söka fram bolag utifrån utdelning, tillväxt, skuldsättning, ROE, marginaler m.m. Kollar även utdelningsprognoser på 4-traders.

      Sen brukar knäckfrågan vara om de har konkurrensfördelar, och då går jag direkt till Morningstar eller hemsidan och många kan då försvinna ganska snabbt.

      Övriga punkter brukar jag undersöka först om jag är riktigt intresserad av bolaget.

      Med ett förnyat svenskt fokus ska jag kika mer på börsdata än jag gjort hittills.

      Några små saker jag upptäckt är att brittiska morningstar ger öppna kommentarer till vissa stora svenska, nordiska och europeiska aktier (och även sätter stjärnor utifrån värdering). Financial Times är också lite klurig då en del bolag har ett "streck" för vissa uppgifter, t.ex. H&Ms skuldsättning. Ganska lätt att filtrera bort fina bolag i onödan alltså.

      Ska fundera vidare och tack för bra synpunkter!

      Radera
    2. Och jo, tack för tipset angående Globalfonden. Kollade igenom alla deras innehav och såg att vi tyvärr inte hade något bolag gemensamt (antagligen mest tyvärr för min del). Hade varit kul om något bolag överlappade!

      Radera
    3. Ja, mitt överlapp är främst med småbolagsfonden och jag lurar just nu på att köpa aktier i den eftersom jag tycker att de är väldigt duktiga och ger en tidseffektiv diversifiering.

      Radera
  4. Hej! Intressant checklista, får mig dock en grov funderare: "Här tittar jag dels på historiska siffror men även prognoser på 4-traders, där man kan se 2-3 år framåt. ". Det är ren spekulation, och dels inte ens dina egna tankar! Vågar du lite tillräckligt på dem för att använda det i ett utav dina kriterier? Ingen kan se 2-3 år in i framtiden!
    Tack för en bra blogg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack själv, och bra kommentar.

      Ja, man ska inte lita på de siffrorna helt, de är ett genomsnitt av analytikernas prognoser (oklart hur många). Tycker ändå de är intressanta, t.ex. för att hitta lågutdelare som förväntas öka sin utdelning hyfsat snabbt. Annars skulle man missa ett sådant bolag.

      Enligt min uppfattning har uppgifterna från 4-traders hittills varit tillräckligt rättvisande för att de ska vara värda att ta med i beräkningen. Du har dock en poäng i att det blir till att lita på andra, men jag inte hittat något bättre alternativ, och det är tidseffektivt. Givetvis får man försöka stämma av rimligheten i prognoserna, särskilt inför en större investering.

      Radera