Jaha, då är sparkontot ännu sämre som sparalternativ och Ingves sliter säkert sitt hår bakom kulisserna. Med tanke på Riksbankens beslut om negativ ränta kan den absurda situationen uppstå att man måste betala för att ha pengar på sparkontot. Jag menar, idag är det löjligt med vissa bankers "fantastiska" ränta på 0 procent på ett så kallat sparkonto. Men det kan bli ännu värre.
Hur påverkar nollräntan mitt sparande? Kanske inte så mycket, men tre tankar har jag:
1. Väljer fortsatt aktier med hög eller växande direktavkastning
Som jag varit inne på tidigare i tankarna inför 2015 så fungerar högavkastande aktier i alla lägen. Ju lägre ränta desto bättre framstår aktier med en saftig direktavkastning. Visserligen kan fallet bli stort om räntorna klättrar upp igen (då blir räntesparande ett bättre alternativ) men det lär dröja.
Lite lägre men växande direktavkastning går också bra även om hög och växande är det bästa!
Exempel på aktier jag äger med hög direktavkastning är eWork (8,5 procent ink. extreutdelning), Northwest Healthcare REIT, 8,5 procent, Woolworths, 4,5 procent och Protector (4 procent). Samtliga har betydligt bättre ränta än nollränta om man tittar på direktavkastningen!
2. Vågar gå utanför sömniga Europa för att hitta växande bolag
Det är inte bara Sverige som går trögt utan hela Europa. I Sverige finns visserligen många exportbolag (tänk H&M). Men generellt tror jag det är bra att även kika på marknader och bolag som växer på allvar oavsett Europas skuldkris och oberäknelige herr Putin.
En fördel med att gå utanför Europa är att du sprider ditt sparande i olika valutor och marknader. Visserligen tjänar t.ex. H&M in sin vinst i olika valutor men ändå. Om du heller inte tror att regeringen är "bra för Sverige" (utläses med Bildt-dialekt) så kan du göra en "förbifart Sverige" genom att investera i utlandet i valfri andel. Sen ska man väl inte investera i Kinesiska kolkraftverk bara för att retas med miljöpartiet, men jag hoppas poängen framgår.
Exempel på affär i närtid: Bytte Telia mot Afrikas största telekomoperatör (mer om det i annat inlägg). Där har vi en marknad som växer i form av ökad befolkning, större medelklass och ökad mobiltäthet. Och tänka sig, kanske tom mindre korruption också.
3. ISK och KF fortsatt billigt - i bästa fall mer än gratis!
Det här är något av det mest spännande. I valet mellan ISK/KF och vanlig depå så framstår de två första som vansinnigt billiga eftersom avgiften/skatten kopplas till ränteläget. Ja det negativa ränteläget kan till och med göra att kostnaden omvandlas till en betalning. Skulle inte tro att det blir så, men... märkligt att man inte tänkte på det hela när man utformade något så färskt som ISK. Skatteverket utreder för närvarande frågan.
Man får nog inte betalt men snorbilligt lär det bli med både kapitalförsäkring och Ingvesteringssparkonto :-)
Sammanfattningsvis investerar jag nog rätt likadant oberoende av ränteläget. Hur gör du? Gör du några förändringar? I portföljen eller i tankesättet?
frågan är hur billig skatten är i ISK och KF om några år. Men inga problem att avveckla då för att investera i vanlig depå.
SvaraRaderaPrecis, stiger räntan dramatiskt kan man byta om vanlig depå skulle vara bättre. Men satsar man på en utdelningsstrategi tappar man mycket av utdelningarna pga 30 % skatt på utdelning vid depå.
RaderaJokern är väl om skattesatsen på 30 % skulle förändras men inget hindrar att man byter då (även om courtagen skulle svida).
Nja, tror ni verkligen att en räntehöjning inte inte påverkar börskurserna neråt. Jag tror istället att när räntan går upp så kommer börsen att gå ner och då tvingas ni sälja/byta er ISK/KF till en vanlig depå. Dvs ni tvingas i så fall sälja/byta av ert innehav i av aktier då aktiekurserna är låga.
RaderaFörändringen blir stor för mig då jag passar på göra om mina portföljer till vad jag dragit i långbänk alldeles för många år.
SvaraRaderaJag har öppnat ISK:ar där jag tänkt lejonparten av mitt sparande skall ligga efter en viktad modell liknande RBS:S tidigare autopilot ("globala" aktier, råvaror, valuta/räntor, marknads neutral), för detta kommer jag använda en mix av fonder/aktier (har aldrig använt vanliga fonder utanför PPM)
I det exempel av autopilot jag läste viktades delarna efter ens marknadstro enligt 50%,35%,10%,5% det finns åtskilliga alternativ till balansera portfölj var o en är sin egen lyckas smed.
Mitt intresse ligger på FX och CFD vilket bidrar till jag passar på parkerar "pensionen" enligt ovan för att frigöra mer tid till mitt trejdande.
Jag har dock problem klura ut vad jag skall göra med likviden jag har på ett "nödkonto"(ca årsinkomst vanligt banksparande) , skall jag ligga kvar eller minska likviden? Det är vad jag undrar över då jag inte har något akut behov av pengar idag.
Ok, vilken vikt kör du idag? Och hur viktar du om.
RaderaSjälv kör jag 100 % utdelningsaktier i ISK och KF, dåligt vid börsnedgång men bra på sikt. Vikten av högutdelare och utdelningsväxare kan förändras beroende på vad som finns tillgängligt, och viss kassa bygger jag ibland när utdelningarna inte återinvesteras direkt. Men generellt är jag alltid fullinvesterad.
Håller precis på att växla över från vanliga depåer till iskarna men då ena depån saknar all form av ränta på kassa ser det ut som det startar med något i stil med 50% på ränte/obligation fond då det mesta jag vill köpa känns dyrt.
Radera35% + 10% blir en mix av global aktiefond, utdelande CEF/ETF och enskilda aktier eftersom jag får välja inom råvarurelaterade aktier för just gruppen råvaror. sista 5% blir antingen likvid eller bear/bull när läget infinner sig tills jag vet bättre är inte van vara 100% investerad (ännu) men lär mig kanske.
Det är alltså vad jag tänkt starta med tills allt är på plats sedan kan det absolut bli mindre ränte/obligation det känns dock inte lämpligt att just i övergången ösa allt in på endast aktier då flera av dagens innehav inte skall följa med till mitt nya sparande.
Är ganska positiv till börsen kan föreställa mig både 10% och något mer på uppsidan som det ser ut i dag utan alternativ så jag är på köpsidan på dippar så länge trenden är upp.
Varför är det absurt med minusränta? Om du hade kommit till mig och frågat om du fick ha 100 000 liggandes hemma hos mig på obestämd framtid så hade jag också viljat ha betalt för den tjänsten jag utför åt dig :)
SvaraRaderaSen så ser jag inte varför det är sånt tjat om minusränta precis som om det skulle bli konstigt bara för att ett tecken ändra. Steget från 0 till -0,1 är precis lika stort som det ifrån 0,1 till 0... En förlorad inkomst är ju också en utgift... Så påverkan på samhället kommer att bli ganska precis lika stor som den senaste sänkningen.
Förr användes inlåningen till att låna ut tjäna pengar på men nu när pelle printer fixar stålarna med ett knapptryck och staten via skattebetalarna är garant behövs inte sparare eller privat kapital längre vi behöver programmeras om då många av oss tror vi fortfarande lever i en kapitalistisk värld när vi i själva verket lever i fantasia
RaderaKlart att det är absurt med minusränta. Det är ju Ebberöds bank personifierat.
SvaraRaderaMen deflationen är ju ett ännu större minustal än -0,1 så pengarna på kontots köpkraft stiger ju ändå med tiden även om det är minusränta och dom minskar nominellt... Och det är ju det viktigaste...
SvaraRaderaFör att det ska bli en Ebberödsbank så måste det ju finnas någon annan som du kan låna ut pengarna (som du fått betalt för att låna) till bergsäkert som betalar dig en positiv ränta. Och det finns det ju inte.
Det absurda tycker jag ligger i att det handlar om en väldigt ovanlig situation och att Sverige hux-flux är i något slags Japan-läge. Svårt att sia om vart det fortsätter i ränteväg. Konstaterar i alla fall att stabila högutdelare är trevliga jämfört med sparkontot :-)
RaderaJa ovanliga är det.
RaderaMen är det rationellt att fästa så stor vikt vid det som det gjorts i media det senaste? Jag har inte kollat runt bland alternativen men både nordea och swedbank tar ju redan sedan tidigare betalat för att man ska få vara kund där. Så dom allra flesta hade ju redan en kostnad relaterad och till sitt lönekonto och gick således back varje månad redan vid nollränta och svagt positiv ränta.
Dessutom så har ju dom allra flesta mer lån än vad dom har sparpengar. Och dom som inte har lån har courtageavgifter och förvaltningsavgifter inbakade i sina fonder. Så jag undrar hur många medelsvenssons det var som faktiskt gick plus på sin storbank innan den senaste sänkningen? Eller den innan det... Det är ju inte så att införande av negativ ränta på sparkonton plötsligt över en natt skulle vända kapitalströmmen ifrån att gå till medelsvensson till att gå från medelsvensson...
Minusräntans inverkan på vardagen är ett hjärnspöke!
Jag tycker det redan är dyrt i Sverige. Så jag spanar in de nordiska grannarna istället. Austevoll och Small Cap Danmark finns på min radar nu.
SvaraRadera