söndag 23 juni 2013

Vad räknas som en "utility" och vad ska de kallas?



Har i dagsläget ingen renodlad "Utility" i portföljen men funderar på öka andelen. Klassiska utilitys är elbolag, gasbolag och vattenbolag och man kan säga att de kännetecknas av:
  • Monopolsituation, mer eller mindre
  • Höga uppstartskostnader
  • Riktigt stabil efterfrågan på varorna
    Kännetecknande är att det handlar om produkter/tjänster som är basala och ständigt behövs. Det lönar sig knappast heller att bygga ett till kraftverk bredvid det gamla eller köra med paralella elnät. Stora investeringar krävs vilket skapar inträdesbarriärer för nya företag. Bolagen brukar vara rejält stabila och tråkiga och ofta är det utdelningen och säkerheten som gör dem attraktiva. I och med monopolsituationen bör man se upp med regleringar från politiskt håll.

    Elverk och vattenverk känner man igen från spelet Monopol. Men det är här jag börjar fundera en vända. Ofta hamnar man på norra, södra, västra och östra station, och hur räknas de? Och kan till och med fängelset vara en utility:-)


    Andra tänkbara utilitys
    Några typer av bolag skulle möjligen kunna ha samma egenskaper
    • Telefonbolag har ju fasta nät, och här krävs stora investeringar. Även fiber-delen skulle kunna vara en utility? Men jag antar att det är för mycket annat "krafs" hos telebolagen som drar ner monopoldelen och i det stora gör dem känsliga för konkurrens.
    • Järnvägar borde väl ha samma egenskaper som utilitys. Dyrt att bygga och ingen i sina sinnes fulla bruk lägger ett spår precis brevid! Men är grejen att kanske att de är mer cykliska, i en högkonjuktur ska fler saker fraktas än i en lågkonjunktur. Men passagerartåg då? Hmm...har tyvärr inte hittat något sådant renodlat investeringscase.
    • Postbolag då? Ja, personalen är nog den största kostnaden, men stora sorteringsapparater, frankeringsmaskiner etc lär ju kosta multum. Dock så är marknaden ofta öppen för konkurrens.
    • Microsoft Word? Kan man tänka sig något mer essentiellt? Stora utvecklingskostnader men inga fasta tillgångar och öppet för konkurrens.
    • Fängelsebolag. Fick ett skönt tips om en fängelseaktie, och nu måste jag bara säga "Gå i fängelse utan att passera gå". För interna finns en uppenbar inlåsning men fängelsebolag är väl mer eller mindre öppna för konkurrens sinsemellan. Trots att de har murar så riktas de mot "kunderna" och inte konkurrenterna.
    • Tobaksbolag? Konsumentvaror som stagnerat och blivit mer av en utlity. I och för sig inte särskilt nyttig, jfr ordet utility.
    • Oljeproducenter som Exxon Mobil. Nej, produkten olja är extremt konkurrensutsatt. Raffinaderier och andra sådana nödvändigheter kan kanske kvala in, men renodlade sådana bolag finns väl inte skulle jag tro?
    • Hamnar och flygplatser? Dyrt att bygga och naturliga monopol. Ja, varför är dessa inte utilitys?

    Och vad ska man kalla dem?
    Har nyligen varit på en språkkurs så jag vet att det är fel att kalla dem utilitys. Men vad ska man säga istället?
    • Utiliteter?
    • Basala bolag 
    • Servicebolag
    • Nyttigheter
    • Nödvändiga bolag
    • Monopolbolag?
    • El gas och vatten (jfr sol vind och vatten)
    • Samhällskritiska bolag 
    • Samhällsnyttiga bolag
    • Samhällsviktiga bolag (nytt)
    • Förnödenheter (nytt)
    • Försörjningsbolag (nytt)
    • Allmännyttiga bolag (nytt
    • Infrabolag (nytt)
    Nej, det här är svårt. Vad säger ni?

    40 kommentarer:

    1. Svar
      1. Tackar, lagt till som alternativ!

        Radera
    2. Basala bolag eller Bas bolag tycker jag passar bra då det är grundpelarna i samhällsbygget.

      Samhällsviktiga kan kanske funka. Känns bättre än samhällsnyttiga mtp att bolagen är "onyttiga" miljöbovar oftast.

      Stora livsmedels kedjor som wal-mart, tesco, woolworths, ica och axfood tycker jag uppfyller kriterierna. Det saknas matutgifter i monopolspelet dock, möjligen kan man se det som en "take away" avgift varje gång man passerar gå för orka runt ett varv till.

      /Andreas

      SvaraRadera
      Svar
      1. Hmm... ja livsmedelsbolag kan kanske kvala in, men det finns ju så många av dem. Woolworths och Coles (Wesfarmers) är kanske närmast "utilitystatus" eftersom konkurrenterna är färre där.

        Försökte även göra något av spelpjäserna i Monopol men tyvärr var alla långt ifrån att vara en utility:-)

        Radera
    3. Diskussionen var uppe hos Lundaluppen för nåt år sedan och då blev slutsatsen "försörjningsbolag". På text-tv sid 200 kallas de annars "allmännyttiga bolag", så det är mina två förslag.

      SvaraRadera
      Svar
      1. Tack för tipset, hade missat det!

        Försörjningsbolag är tillagt. Allmännyttiga bolag är bra, men tankarna går i alla fall osökt till "allmännyttan" och då pratar vi ju bostäder. Men inte helt fel ändå.

        Gjorde en snabb sökning utan att hitta Lundaluppens inlägg, men ska leta mer...

        Radera
      2. Försörjningsföretag är ett begrepp som förekommer ibland och även i en del lagstiftning, så jag använder det begreppet. Allmännyttiga företag förekommer ofta, men har en tendens att vara offentligt ägda.

        Radera
      3. Precis, mina tankar gick ganska snabbt till offentligt ägande och en aning åt Wallenstam-hållet som ett sidospår.

        Radera
    4. Här är första inlägget där han använde termen och tackar kommentatorn Kristian för tipset: http://lundaluppen.blogspot.se/2012/07/analysskola-tele2.html

      Men det är ingen stor grej och jag tycker att det här inlägget är mer intressant http://lundaluppen.blogspot.se/2013/04/vilka-foretag-ar-bast-att-aga.html

      Personligen är jag däremot ganska skeptisk till traditionella försörjningsbolag. Eftersom det saknas en fri marknad så är det lättare för politiker att reglera marknaden vilket minskar lönsamheten. Dessutom handlas aktierna i allmänhet med högt premium och begränsade tillväxtmöjligheter.

      Om man däremot vidgar begreppet och även tar med ny teknik som annonsering online (Google), systemkritisk programvara (SAP, Addnode, Vitec, Oracle o.s.v.) blir det däremot lite mer intressant. Inte officiella monopol men är programvaran tillräckligt nischad och avancerad blir det ett de facto monopol.

      SvaraRadera
      Svar
      1. Tackar, du hittade snabbare än jag gjorde ;-)

        Radera
      2. ... och Kristians kommentar hittar du under det här inlägget.

        Radera
      3. Tack, min Google-fu sträcker sig inte tillräckligt långt för att få fram saker i kommentatorsfälten =).

        Radera
      4. Tackar för infon!

        Själv tycker jag traditionella försörjningsbolag (se jag hakar på!) kan fungera som risksänkare och obligationsliknande inslag i en aktieportfölj. I en portfölj med hög andel aktier kan de vara ett slags ränteinslag.

        Har svårt att placera in Vitec och SAP etc. Ser dem främst som IT-bolag, men de går kanske att placera i flera fack?

        Monopolsituation? Ja, i praktiken
        Höga uppstartskostnader? Nja...ganska höga men varierar?
        Riktigt stabil efterfrågan? Ja, ur ett 5-10 årsperspektiv, men hur är det om 20 år...?

        Kruxet är väl detta med inträdesbarriärer och IT-bolag. Ett kraftverk kostar massor med pengar och är så basic, och barriärerna lär inte ändras helt och hållet. Inom IT-branschen är inträdesbarriärerna ofta lägre (?) och ibland kan väl något ersättas av en sofistikerad app eller helt ny teknik.

        Ska kanske läggas till att jag inte är orolig för Vitec:s del. Men jag har generellt mycket svårare att avgöra hur hållbara monopolen är inom IT-området.

        Radera
      5. Tanken var just att provocera med IT-bolagen ;-).

        Min tanke här är att moderna IT-system har blivit lika nödvändiga som el eller järnvägar för att både styra produktion och se till att rätt produkt når rätt ställe.

        När man nu har övergått till "Software as a service" har övergången slutförts och jag har svårt att se hur till exempel antalet användarlicenser skulle kunna minska snabbare än elpriserna vid en kraftig lågkonjunktur.

        På 20-30 år kan programvaran säkert bytas ut. Men på 20-30 finns även en allvarlig risk för kärnkraftsomröstningar, övergångar till IP-telefoni och galna tyska energiprojekt =).

        Radera
      6. Sent svar här men bra provokation måste jag säga:-)
        Gick rakt i fällan men klarade mig ur den hyfsat?

        Hmm... ja jag ska nog vara försiktig med att kika alltför långt fram, men vissa verksamheter är enklare än andra. H&M lär t.ex finnas kvar (om det inte köpts ut från börsen). Ett bolag som Telia kan nog ha transformerats en eller flera gånger. För Fortum är både fusion och fission aktuell:-)

        Svårt det där med framtiden, man vill ju inte sitta med 100% av portföljen i hästskotillverkare precis innan bilen får sitt genombrott.

        Fokus på bolag som har en extremt enkel affärsmodell (typ H&M) och utan stora politiska risker låter säkrast. Lägg till starka konkurrensfördelar och du har en fin kombo.

        Radera
      7. Jag tänkte det mer som en oväntad och tänkvärd vinkel än en fälla så undvikande var väl inte direkt i klass med Peter den stores fredsfördrag i Pruth ;-).

        Radera
    5. Har kollat en del på CEZ som ett alternativ till Fortum.
      Har inte slutfört analysen än, men skulle gärna höra vad bloggvärlden tycker om framtidsutsikterna.

      Må gott
      Vat

      SvaraRadera
      Svar
      1. Aktiefokus genomgång tycker jag är bra:
        http://www.aktiefokus.se/2013/05/jamforelse-mellan-europeiska-kraftbolag-2012/

        Även många matnyttiga kommentarer (syftar inte på min egen:-)

        Radera
    6. Hej! På Torontobörsen finns i alla fall Canadian National Railway Company (TSE:CNR) samt Canadian Pacific Railway Limited (TSE:CP). Jag har inte analyserat något av dem så det lämnas som övning till den intresserade investeraren.

      SvaraRadera
      Svar
      1. Jag kollade på dem nyligen men jag tror Canadian National är värd en ännu närmare titt. Canadian Pacific är konkurrenten som har ett lite sämre järnvägsnät.

        http://gustavsaktieblogg.blogspot.se/2013/06/tre-jarnvagsbolag-att-fundera-pa.html

        Radera
    7. Tack för ett trevligt inlägg! Blev lite nyfiken på fängelseaktien, vad har den för namn? :) Vore intressant att läsa en årsredovisning för ett fängelsebolag.

      SvaraRadera
      Svar
      1. Kolla in GEO Group Ink., NYSE GEO, så får du en fängslande lässtund!! Dessutom blir saldobeskedet även det munter läsning över tid, rekommenderas!

        Radera
      2. Kan nog bli en långrandig läsning, men allt är inte svart och vitt:-)

        Radera
    8. Varför inte bara kalla dom för utilities?

      SvaraRadera
      Svar
      1. Ja, jo det går ju faktiskt. Något anglosaxiskt men mig stör det inte så mycket.

        Språkläraren på kursen nyligen menade att det i princip alltid förr eller senare dyker upp bra svenska alternativ, men jag gissar att "utilitys" (eller vad det nu heter) inte är tillräckligt använt i Sverige ännu. Finns nog för få sådana bolag i Sverige!

        Radera
      2. Tycker det är väldigt tramsigt med sådant tänkande. Vi pratar så otroligt bra engelska här så förstår inte problemet. Varför går du till en språklärare btw?

        Utiliteter då?

        Radera
      3. Ja problemet är inte särskilt stort, det håller jag med om:-)

        Språkkursen var bara några korta föreläsningar via jobbet och handlade om att skriva enklare, viktigaste först etc. Främst inriktad på jobbsituationer men vi kom även in på språk allmänt.

        Utiliteter kan funka:-)

        Radera
    9. Grattis Gustav, > 20 kommntarer på 4 h! Äntligen, mina kära utilities!
      Lägger min röst på alternativet samhällsnyttiga bolag eftersom jag tycker det beskriver funktionen bäst och .ger en möjighet till framtida expansion.
      Är en anhängare av tråkigheter såsom el, vatten och avfall, men världen förändras och ser det som en självklarhet att tex datasäkerhet och lagring tex CHKP och EMC kan bli utilities då de bidrar till samhällsnyttan.

      Tycker även att fängelser är samhällsnyttiga, men ser dem mest som fastighetsbolag med 100% uthyrning och garanterad framtid.
      Min nya favorit bland utilities är dock begravningsbolagen som vi diskuterade i ett tidigare ämne, var kanske järnvägsinlägget, blir inte tråkigare, men näst efter fängelserna en dödsäker placering!!

      Tack för väl av ämne, hoppas många fler bidrar och kommentetar!!

      SvaraRadera
      Svar
      1. Ja, utilities lockar faktiskt!

        Begravningsbolagen förtjänar nog ett eget inlägg, även om jag inte ska gräva ner mig för mycket i dem.

        Tror att etiken bör diskuteras i samband med en placering, på något sätt känns det inte ok att tjäna pengar på folks död. Men om man uttrycker det som så att alla har rätt till en värdig och professionell begravning, då kan man undra varför inte fler begravningsbyråer är noterade.

        Fängelsebolagen är något svårare att få till något positivt...de kan ju t.ex. knappast fungera i något reklamsammanhang. Fast i USA vet man aldrig, skulle ändå inte förvåna?

        Radera
      2. Etik och moral ingår förhoppningsvis i varje placerares grunduppsättning och visst finns det verksamheter som blir känsligare än andra. Jag tror att det blir väldigt personligt hur mycket man låter detta påverka ens investeringar.
        För mig är tex döden inget jag förhåller mig till på något speciellt sätt utan det är lika naturligt som att äta, sova och andas - en naturlig del av att vara människa.

        Fängelser, vapen, sprit och cigaretter blir det lite värre med. Alla representerar egenskaper i det mänskliga beteendet som är eller blivit "naturliga" inslag som en följd av hur vi lever våra liv.Följden blir att deras existens inte är hotad så länge människan fortsötter sin framfart på inslagen bana. Att många av dessa bolag dessutom är finansiellt starka och högavkastande gör saken än mer komplicerad - här blir det upp till bevis gällande de egna värderingarna.

        Att det inte finns fler begravningsbolag att gräva ner sig i beror på att marknaden är både lokal och väldigt splittrad, åtmnistone i USA. Service Corp. International som är överlägset störst har en marknadsandel på endast 13-14% vilket ger fina möjligheter till uppköp och en konsolidering kommer att ske. Detta är speciellt bra för SCI som har en stark kassa och ledande position.

        Ha en fortsatt bra dag!

        P.

        Radera
    10. De heter utilities och inget annat ;)

      SvaraRadera
      Svar
      1. Ja, det kan nog funka det med...

        Radera
    11. Facebook? Höga infrastruktur kostnader med datacenter och monopolställningen är positiv från användarnas perspektiv eftersom det är önskvärt att det bara finns ett sociala nätverk som alla använder.

      SvaraRadera
      Svar
      1. Med tanke på att de yngre går till andra sidor kanske Facebook slutar som telefonkatalogen.

        Låter jag gammal? Ja, ser nu dessutom att jag missat uppdatera min ålder i denna blogg. 37 år numera:-)

        http://nyheter24.se/nyheter/internet/746513-tonaringar-lamnar-facebook-pa-grund-av-pinsamma-foraldrar

        Radera
    12. Har jobbat med att skriva system för hantering av el, fiber, koppar, vatten och gasnät. I den branchen kallas allt detta för nyttigheter.

      SvaraRadera
      Svar
      1. Ah, det kan också fungera, tack för tipset.

        Radera