Uppdaterad strategi & checklista

Har i samband med Corona-krisen tänkt igenom hur jag investerar och vill uppdatera strategin. Mer defensivt fokus blir det även om mycket är samma som i 2017 års version. Enkelt uttryckt handlar det om mindre tillväxtbolag med riktigt hög kvalitet. Lägger upp strategin som en 10-punkters checklista eftersom det blir ännu lättare att stämma av.

Ska man säga allt i en enda mening så letar jag efter: Mindre bolag med låg skuldsättning, tvåsiffrig försäljningstillväxt, megatrender i ryggen, hög marknadsandel, konkurrensfördelar, ocykliska inslag, viss samhällsnytta, insynsägande och ok värdering. 

1. Mindre bolag, upp till globalt midcap

Helst micro och small caps men kan gå upp till globalt midcap när jag köper. Varför? Jo, jag har lättare att hitta tillväxt och möjligheter här. När ca 70% av kapitalet går in i de 5% största bolagen behöver jag inte vara där. Man har fördelar som småsparare och jag vill utnyttja dem så mycket jag kan. Mindre bolag kan lättare bli 5 gånger större på 10 år. Samtidigt kan lite större bolag ibland vara starkare. Att gå upp till midcaps kan vara en rimlig avvägning.

Sen finns det såklart storbolag som växer fint, särskilt digitala jättar, så min avgränsning handlar om fokus och investeringsstil. Jag lockas helt enkelt av att analysera bolag som färre andra tittar på och tror möjligheterna är ännu större, om man träffar rätt. Som Focused compounding letar jag till stor del efter "overlooked stocks", men går mot mindre bolag på mindre kända marknader, vilket gör att man ofta kan få lång historik på bolagen.

2. Låg skuldsättning, helst nettokassa

Detta sänker risken betydligt. Du behöver, i princip, aldrig riskera att bolaget går under. Riktvärden är max 0.2 debt to equity och framförallt max 1 gr EBITDA. Och med nettokassa kommer möjligheten att köpa upp bolag eller gasa när andra måste bromsa. Väldigt många bolag går bort på detta kriterie, tex fastighetsbolag och banker.

3. Minst 10 procents försäljningstillväxt, stödd av historik och nutid

Här tittar jag på bolagets historik, momentum i försäljningen och eventuella prognoser. Om tillväxten legat på 5 procent senaste 5 åren och 3 procent senaste året går det troligen bort. Tillväxt sker genom att sälja mer eller höja priserna, så pricing power är viktig. Ser man på denna tabell är just revenue och profit growth viktigast på lång sikt. Ofta tittar jag 5 år bakåt och minst 2 år framåt.

Jag har som mål att bolaget ska kunna ge 10-15 procent per år eller mer, över riktigt lång tid med buy and hold, och det är svårt att uppnå om försäljningen inte kommer växa tvåsiffrigt.

4. Gynnas av megatrender och ha lång runway kvar

Bolaget är viktigast och ska ha tillväxt i sig, men hur marknaden utvecklas spelar också stor roll. Till att börja med är olika marknader olika bra. Helst ska bolaget verka på en marknad med naturlig medvind, dvs strukturell tillväxt. Exempel är demografi som är rätt enkel och förutsägbar, se t.ex. populationpyramid. Andra megatrender är digitalisering, hälsoeffekter och Internet of things. Med en megatrend kan man titta 5-10 år framåt med mer tillförsikt, även om konkurrenssituationen blir allt viktigare ju hetare marknaden är. Försöker också leta efter vinnare som inte är uppenbara.

En faktor är också hur mycket mer av marknaden som finns kvar att ta. Har man redan väldigt många kunder i ett land, och aldrig växt utanför landet, kan man sätta frågetecken för den långsiktiga tillväxten. Med lång runway menas att de inte ska slå i ett tillväxttak. Både tillväxttakt och tillväxttak är viktiga saker!

5. Hög marknadsandel, helst dominera en nisch

Hög marknadsandel är ett tecken på kvalitet och den största aktören bör ha starkast fördelar. En del i att dominera en nisch är förutom bästa produkterna att kunna lägga mest på R & D. Relativ marknadsandel är mycket viktig. Att vara mångdubbelt större än närmsta konkurrenten är mycket bättre än att vara marginellt större. Hur många stora aktörer det finns och hur marknaden är uppdelad ger ett gott mått på nivån av konkurrens.

Såklart vill jag ha den som är etta, men är det ett krav? Nja, jag sneglar på begreppet ”Hidden champions” och vill ha plats 1-3. På det lägger jag momentum i försäljningen, och att de ovanför inte ska ha starkare konkurrensfördelar. Förändringen i marknadsandel är extremt intressant. Det säger ju också något om förändringarna i konkurrensfördelarna. Hellre en snabbfotad utmanare än en trött marknadsledare, men utmanaren ska minst vara 3:a, lokalt eller globalt. Globala marknadsledare är att föredra, men regionala duger fint, och allt beror på produkt och marknad. För den som inte är etta idag krävs mer för ett köp, och de ska kunna bli det framöver.

6. Konkurrensfördelar, helst en stark moat

På en attraktiv marknad kommer konkurrensen öka. Därför måste bolaget ha ett skydd mot befintlig och ökad konkurrens och helst ska det också synas i siffrorna, i form av överlönsamhet. Och man vill att den överlönsamheten (marginaler, hög ROE etc) ska bestå över lång tid. Porters 5 forces är också viktig att ha med sig.

Man brukar prata om ekonomiska vallgravar som som starka varumärken, skalfördelar i tillverkning eller distribution, patent, byteskostnader, nätverkseffekter etc. Hög marknadsandel är inte samma sak som en "moat". Helst ska den vara stark och förstärkas i takt med att bolaget blir större. Man kan skilja på "legacy moat" och "reinvestment moat". Dvs de som förstärker sin vallgrav eller de som numera växer utanför. Ibland är det svårt att avgöra moat, och man kan då ställa sig den viktigaste frågan: kan de höja priserna utan att tappa kunder till konkurrenter?

7. Ocykliska inslag, helst ocykliskt

För köp- och säljbeslut tittar jag ofta på business momentum, värdering och bolagets kvalitet. Har ett beslutsstöd i form av en matris som är kraftigt inspirerad av fondbolaget Grandeur Peak. Besluten blir mycket svårare när man har att göra med cykliska bolag. Därför föredrar jag de ocykliska. Väljer inte alltid bort de som har cykliska delar, men det måste vara mindre cykliskt än branschen. Gillar förutsägbara bolag vars produkter köps via små regelbundna köp snarare än stora engångsköp.

8. Viss samhällsnytta, åtminstone neutralt

Bolagen ska vara till nytta för sina kunder och skapa win-win situationer. Ingen ska förlora. Bolag som tex gör att människor hamnar i spelmissbruk eller enbart erbjuder skräpmat bidrar egentligen inte med något positivt (förutom för ägarna). Medan etik är ett svårt ämne och handlar om individuella val har jag fastnat för regleringsrisken. Bolag som är eller uppfattas som dåliga för samhället kan få skatter och reg(l)eringar emot sig. Varför ta den risken om man kan välja bland alla världens bolag?

Långsiktigt finns även "risken" att konsumenter blir allt mer upplysta och undviker dåliga produkter i olika former. Som kontrast är det bättre om du kan hitta bolag som i framtiden kan bli en del av ESG-flöden, vilket nästan är en megatrend i sig. Det bästa bolagen är de som löser ett problem på ett smart sätt, för alla inblandade, utan att skapa nya. Och jag letar alltid efter något så simpelt som riktigt nöjda kunder. Sådana bolag bör också ha ha lättare att växa (word of mouth).

9. Insynsägande och ledning utan prickar

Ledningen ska sitta i samma båt som dig själv och agera i aktieägarnas intressen. Helst vill jag äga familjebolag och de som styrs av en "intelligent fanatiker". Även det bästa bolaget kan gå fel med dålig ledning. Hittar man något fel i historiken eller kring personerna undviker jag nästan alltid bolaget (there is never just one cockroach). Att någon fin småbolagsfond är inne kan sänka risken, särskilt när vi pratar om bolag långt bort.

10. Ok värdering

Allt har ett pris. Vad som är rätt pris är såklart svårt att avgöra, men det ska inte vara orimligt. Politiker brukar säga att man "måste prata värderingar". Säger samma sak och vill att värderingen inte ska vara "oacceptabel". Att gå in på värdering på slutet tycker jag är en poäng. Den kan ju ändras mycket snabbare än de andra faktorerna. I värsta fall hamnar bolaget bara på bevakningslistan om det klarade allt annat.

Priset ska inte ses isolerat och jag ska alltid ställa det mot bolagets kvalitet och momentum i verksamheten. Se mitt beslutsstöd i form av en matris. Jag brukar t,ex titta på tillväxt i försäljning och vinst, P/E, pris mot kassaflöde och sales, ROE, Capex, och EV/EBITDA, som tar hänsyn till skuldsättning respektive nettokassa.

Synpunkter?
Vad tror ni om denna strategi? Ska något ändras? Kanske är jag för defensiv och kräsen? Men jag kollar på väldigt många bolag, och då måste kraven vara hårda, tänker jag. Hur tänker du? Vad skulle du ändra på i denna strategi och vad gillar du?