RA International: Afrikabolag med svenskkopplingar

Aktie: RA International
Notering: London, AIM
Marketcap: 85 miljoner USD, microcap
Kurs: ca 38 Pence
Direktavkastning: utdelning kommer nog
Courtage: Hyfsat billigt
Elektronisk handel: Oftast telefonorder
Möjlig att äga i: Alla depåtyper, även kf

RA International är ett ganska ovanligt bolag, börsnoterat så sent som 2018. De jobbar med service i olika former i Afrika i det som kallas "Fragile States". Bolaget kan vara ett vettigt sätt att nå Afrika med listning i UK och stabil verksamhet trots knepiga länder. I bästa fall bidrar investeringen både till en bättre värld och Afrikansk tillväxt. Bolaget är speciellt eftersom det verkar i osäkra delar av Afrika som Sudan, Somalia och Centralafrikanska republiken.

Här är länk till hemsidan, investerarsidor, prospektet, en video och en mycket bra intervju (se från minut 21).

Vad gör de?
Vi kör ett en beskrivning från hemsidan:

RA International is Africa’s leading remote site service provider. We offer fully integrated camp services, from the construction of camp facilities to full life support services —including camp catering and camp maintenance services — for clientele operating in remote and challenging environments.

We focus on providing remote site solutions for those involved in humanitarian operations, and the oil & gas and mining industries. We have successfully executed projects in Afghanistan, Chad, South Sudan, Uganda, Kenya, Somalia and many other countries over the last twelve years. Our customers comprise NGOs, governments, and private enterprises and include the United Nations, World Bank, African Union, 14 European and North American governments, and a number of publicly listed companies.

Ett annat sätt att se på bolaget är att de är experter på att jobba i knepiga länder. De jobbar i "Fragile States" eller "Post war states". Här kan man tänka sig att kompetens och erfarenhet är viktig att ha.

Fantastisk historik? 

Jag brukar investera i bolag med fantastisk historik. Visserligen är bolaget grundat 2004 men man kan bara se tre år bakåt i prospektet. Jag kan inte avgöra om historiken är fantastisk, och skulle behöva göra ett undantag om jag ska investera i bolaget. Noterar också att bolaget har hunnit med en vinstvarning sedan det noterades.

En intressant detalj är att båda grundarna är makar, äger ca 80% tillsammans och en av dem är svensk. De tycks själv ha en bred och djup erfarenhet av området.

Goda framtidsförutsättningar?
Här tittar jag på om de har en "moat" och om de drivs framåt av en eller flera megatrendet. Jag är något tveksam till en moat på sikt, även om det nog finns en megatrend.

Har de en ekonomisk vallgrav?
Bolaget kan ha en kostnadsfördel genom att de lär upp personal på plats. En del andra faktorer ger dem vissa fördelar i upphandlingar. Samtidigt är en upphandling något som görs på pris. Hur starka konkurrensfördelar kan man ha när man själv inte "sätter priset"? Och vad går att kopiera? Jag tycker de är svårbedömda på den här punkten.

Största argumentet för, kostnadsfördel:

• Lägre löner jämfört med internationella bolag som saknar anställda på plats. Lokalanställda med tillräcklig kvalitet är billigare. Om FN ska göra jobbet själv tar de in utländska arbetare, medan RA har en pool av lokalanställda som de också flytta mellan närliggande länder. I intervjun talas om 1/10 eller 1/5 av priset pga detta. 
• En intressant aspekt är att de, genom hög andel lokalanställda, bidrar till lokal tillväxt, De har även hög andel kvinnor bland de anställda. Smart i sig (hållbart) men det skapar kanske också extra lojalitet, och möjlighet att trycka på "hållbarhet" i upphandlingar.

Andra fördelar som gör att de kan vinna kontrakt:

• Lokal kunskap och erfarenhet av att verka i regionen gör nästa uppdrag blir lättare. Detta går lite åt "efficient scale" att hur många det finns kanske inte utrymme för många Afrika-specialister som helst som kan ta FN-uppdrag.
• Generellt fokus på hållbarhet. Få bolag jobbar så aktivt och konkret med att uppfylla FN:s hållbarhetsmål. Att bolaget (delvis) är grundat av en kvinnlig entreprenör är ett plus.
• Nolltolerans mot mutor/korruption. De drog sig ur Afganistan av denna anledning. Kan stärka varumärket och löna sig i längden.
• Pålitlig aktör, om de sköter sig ökar chansen för kommande uppdrag. Allt annat lika väljer man en som levererat tidigare. Varumärket stärks i takt med att de levererar. Hantering av regelverk och rutiner för att vara med på upphandlingar?
• Listningen kan ge tillgång till kapital jämfört med mindre lokala konkurrenter. Kan de konsolidera marknaden och köpa in mindre lokala konkurrenter?
• De har historiskt fått uppdrag som underleverantör även om de inte vinner kontrakten, vilket tyder på en särskild regional kompetens.

Argument emot bestående konkurrensfördelar:

• Uppdragen sker via anbudsförfarande, Då konkurrerar man med pris och bolaget "styr inte sin framtid". De kan inte ta betalt för ett starkt varumärke. Uppdragen är också ganska korta även om de jobbar på att få längre.
• Större konkurrenter finns vilket nämns i prospektet.
• Även om de är först med många lokalanställda, hur unikt är det? Går det inte att kopiera den delen ganska lätt? Kan inte de större bolagen ha självständiga afrikanska enheter som jobbar på det sättet? Eller så är de sega jättar och detta är en kvick och nytänkande utmanare.

Drivs framåt av megatrender?
En megatrend att världens befolkning ökar i just Afrika. Det kan bli uppåt 1 miljard fler människor till 2040, se populationpyramid för kontinenten. Afrika är tudelat men nog kan detta innebära fortsatt stora hjälpbehov i vissa länder. Men kommer de "rika" länderna bidra i samma omfattning? Ett mått på bolagets marknad kan vara hur mycket biståndet ökar, här är en tabell från OECD.

Bolaget är ett spel på fortsatta problem i Sudan, Somalia, Kongo etc. Nog är det en no-brainer att det kommer vara fortsatta problem, men är de större eller mindre om 5-10 år? Behovet ökar med större befolkning men det minskar om politiker och styre verkligen ordnar till sig. Jag tror på ett mycket starkare och viktigare Afrika som reser sig. Två viktiga faktorer är Afrikanska unionen och en bättre utbildad befolkning.Men tudelningen gör att problem kommer att kvarstå länge i vissa länder och där fyller bolag som RA en viktig roll.

Går man in på andra mer svårbedömda delar kan klimatförändringar påverka behovet av insatser. En uppenbar faktor är också biståndspolitik, både i pengar men också i inriktning. Såklart hjälper man många fler på plats för samma peng jämfört om personer (dessutom mot en privat kostnad) ska förflytta sig till Europa där kostnadsläget är väsentligt högre. Därmed inte sagt att man kan göra både och, men det är högst rationellt att till stor del hjälpa på plats. Om t.ex. EU styr om mer till hjälp på plats ökar behovet av bolagets tjänster.

Slår man till sist på den stora etiska trumman kan detta vara ett sätt att både tjäna pengar och "göra gott", Jag tror att bolaget kan vinna på att "hållbart" och etiskt sparande växer. Sådana möjligheter växer inte på träd och detta är högst transparent och kvalitetskontrollerat.

Ok värdering?
Bolaget handlas till P/E 10 idag och det känns ju inte dyrt i sig, men frågan är vilket håll vinsten tar. Om de börjar vinna större kontrakt skulle det kunna vara billigt. Vad jag förstår kommer en utdelning kunna komma ganska snart (se rapporten under rubriken dividend). Värderingen är inte det som avskräcker mig.

Risker
Flertalet risker finns:

• Konkurrensen, gör de något unikt? Det naturliga om marknaden växer är att fler aktörer tar sig dit och priskonkurrensen blir större. Därför är frågan om "moat" viktig.
• Färre uppdrag om hela kontinenten faktiskt tar sig på fötter
• Stort personberoende. Två ägare äger 80%. Hur skulle bolaget påverkas om något händer dem, eller mellan dem?
• Kan lågkonjunktur innebära mindre bidragspengar även om behovet ökar?
• Kort historik och bolaget finns i Dubai, trots listning i UK.

Summering
Här har vi en afrikainvestering utan korruption och med UK-listning och stabila svenskkopplingar. Jag är intresserad av att äga detta bolag, men det unika gör dem svårbedömda. Inte heller kan jag säga om det är en investering för dig som tror på eller inte tror på Afrika. Kanske är det både och? Bolaget kan vara en hedge mot dålig Afrikautveckling, men har de tillräcklig edge?

Ett sätt att naturligt komma vidare är att ta in input från er läsare. Kom gärna med input! Ett annat sätt vore att försöka få till en intervju. Trots allt är en av grundarna svensk. Jag vill bestämma mig och vara beredd att köpa, t.ex. om UK skakar till pga Brexit. Tänk också på att jag kan ha missat något i min genomgång som är rätt ytlig.

Vad tror ni om detta bolag? Vettigt afrikacase eller för riskfyllt och konkurrensutsatt?

Tejp istället för banker?

Vi börjar med en enkel investeringsgåta: Vad är det som når många sektorer och fångar ett lands BNP-tillväxt? 99 procent av alla pålästa analytiker skulle säga: Jag har det, bank! Om du bara köper bankerna X och Y i land Z så får du del av hela ekonomins tillväxt. Sant. Men jag ser två problem med det. Minst vart tionde år smäller det till i banker och banker är i många fall småsega storbolag.

Tillåt mig introducera tejp som alternativ till banker. Nu finns givetvis problem med det också, men det är ett outforskat alternativ, möjligen av goda skäl. Men tejpbolag är verkligen häftiga på alla sätt och vis!

Fördelar med tejpbolag
Tejpbolagen har ett gäng trevliga egenskaper:

• Du får en spridning på många olika sektorer: bygg, konsument, industri, mediciner etc
• De är ett extremt konkret sätt att spela på e-handelsvågen. Paketen ska ju tejpas igen. 
• Låg teknikrisk, pga low-tech. Skulle platsa i en "gammal teknik"-fond.
• "Hackor och spadar", förbrukningsvara, business to business
• Brutalt osexig bransch. Stort tack för att du läst så här långt :)

Några tejpbolag och mitt val
Ledande tejpbolag är 3M, Beijersdorf och Henkel. Medan de första två har en relativt låg tejpandel. har Henkel uppemot 40 procent tejp av försäljningen. Breddar man sig till sår och tejp finns t.ex. brittiska Scapa. Via marketscreener kan man få fram ett härligt (nåja) gäng bolag inom tejpbranschen. Notera att en hel del bolag kategoriseras som chemicals. Intressant nog äger Odin Emerging markets just Henkel och 3M även om de nog har djupare argument och tankar än mina.

Jag har valt lilla Ekadharma i Indonesien, Givetvis finns tejprelaterade bolag överallt, du kan köpa tejp på Clas Ohlson, men här vi pratar ett bolag med tejpexponering utöver det vanliga. Få tejpbolag har ca hälften av en tillväxtmarknad. Då kan man ha konkurrensfördelar i form av långa relationer (stickiness), smidigare distribution och starka varumärken. För den som orkar finns en färsk bolagspresentation på fem minuter. Notera den mäktiga avslutningen där de tejpar igen sina egna paket med (får man förmoda) sin egen tejp.

Inlägget är nördigt japp, och jämförelsen oväntad, även om "tapering" brukar nämnas i banksammanhang. Vad tror du om tejp? Kan den bli obsolet eller är den här för att stanna? Och är teknikrisken större i banker än i tejpbolag? :)

Är med i podden Market Makers

Jag är med i favoritpodden Market Makers vilket var riktigt kul. Stort tack för inbjudan! Är inte jättevan vid poddformatet men det var roligt och jag gjorde mitt bästa. Tycker ändå att strategin kom fram på ett bra sätt och att dialogen fungerade fint!

Här är länken till avsnittet. Och nu lite kompletterande information:

• Här är min strategi, och se gärna även inlägget om demografi och Hidden Champions.
• Värderingar ändras snabbt, i aktievärden. A2 Milk har kommit med rapport, det jag sa var en ögonblicksbild och spelades in 17 november.
• De länder jag nämner som tidigare brittiska kolonier är Kanada, Australien, Nya Zeeland, Sydafrika och Singapore. Vän av historisk ordning har säkert en del att invända :)
• Den lokale indonesiske bloggaren har, uppenbarligen, en blogg. Den hittar du här, använd högerklick/översätt vid inläggen, och tejpbolaget nämns i detta inlägg. 
• Andra jag inspireras av förutom givna Framtidsinvesteringen är även z2036, Aktieingenjören, Microcapclub och ja oräkneliga bloggar och personer på Twitter och i verkligheten. Hans Roslings tankar om världen tror jag också är viktiga att ha med sig.

Håll till godo och återigen ett stort tack till Niklas och Fabian på Market Makers! Jag tog bland annat upp A2, Savaria, Discovery, Ekadharma (aka tejpbolaget), Taokaenoi och Decisive Dividend.

Har du några frågor eller funderingar om strategin, casen eller om vadsomhelst, så vore det kul att diskutera här! Hoppas ni gillar avsnittet!

Aktiepub 31 januari

Nästa aktiepub blir torsdag den 31 januari kl 18 på Sue Ellen här i Stockholm, Tulegatan 17.

Vi får hoppas på gott deltagande trots oklar konjunktur. Kvällarna brukar vara mycket trevliga och det är en "skön mix" av nyare och mer rutinerade investerare. Många olika investeringsstilar är representerade och jag hoppas alltid särskilt på nytillskott till den lilla men växande "globala hörnan" av lokalen.

35 platser är bokade och skriv något i kommentarsfältet så har du en plats. Hoppas vi ses!

Obs! Denna gång är det internationella matveckan och de har ett specialerbjudande via bookatable. De som vill ha det bokar där själva, men skriv också här i kommentarsfältet att du kommer.

Summering av 2018 - ett förlorat år

Äntligen (nja) är det dags att summera året. Under 2018 gick portföljen ner 6,4 procent. Som jämförelse är DJ Index (utan utdelning) ner 11,5 procent, SIX30 Return är ner ca 7 procent och SIX Portfolio Return är ner 4,4 procent. Valutaförändringar är inte inkluderade i indexen och tittar man på t.ex. SPP Aktiefond Global är den ner 1,45 procent och Didner & Gerge Small- and Microcap är ner 19 procent. Sammantaget är jag lätt skakad men inte rörd till tårar.

Förändringar under året
Dessa förändringar har jag gjort när det gäller bolag. Jag har även gjort justeringar av andelar i mina bolag men detta är de stora förändringarna. Tillskotten har tyvärr inte bidragit till totalen även om de visserligen köptes in innan höstens nedgång. Portföljen har gått från 14 till 15 bolag.

Nya bolag: Paradox Interactive, Micro Mechanics, Superlon och Taokaenoi

Dessa har lämnat: Matahari Department store, Northwest Healthcare och Logistec

Hur aktierna gått
Mjölk och tejp är det som gått bäst. Sjögrässnacks, LiveChat-bolag och Trapphissar har åkt åt fel håll. På totalen är det sämre än förväntat. Eller så hade jag helt enkelt för höga förväntningar. Som man enkelt ser hade alltför många bolag alltför dålig utveckling. Savaria sticker ut i kronor men LiveChat och Taokaenoi svider också. På pluskontot är A2 den klara vinnaren.

Här är ungefärliga resultat för varje bolag under 2018, kursrörelse i lokal valuta, men jag har lagt på den utdelning jag fått så det speglar totalavkastningen.

A2 milk + 40%
Ekadharma + 26%
Sealink + 7 %
Somero + 7 %
Ultrajaya + 6 %
Paradox + 6 %*
Decisive Dividend + 3 %
Famous Brands - 5%
Micro Mechanics - 5%*
Vitec - 10 %
Discovery - 13%
Superlon - 20 %*
Savaria - 26 %
LiveChat - 30%
Taokaenoi - 44%*

* = Ej ägt hela året, utveckling sedan jag köpt.

Vad jag lärt mig
Några lärdomar kan jag dra:

• Global diversifiering skyddade inte så mycket som jag hoppades detta år.
• Emerging markets och småbolag har inte varit rätt, ur det perspektivet är det ingen katastrof. 
• Tajming är inte min starka sida. När jag "sizar upp" och äger mer än 4-5 procent bar det blivit tokigt för ofta. Jfr Taokaenoi och Superlon
• 15 procent andel som max känner jag mig mer trygg med, än t.ex. 25
• Jag har tittat väl mycket på uppsida och för lite på nedsida. 
• De okända bolagen är de som kan hålla emot bäst jfr tsunamiteorin. Bolag som Ekadharma, Ultrajaya och Decisive Dividend (om man plussar på utdelningen) har levererat
• Enskild landsrisk ska inte underskattas och min diversifiering kunde varit bättre. Kanada hamnade i problem på grund av lägre oljepris och Kina-trassel. Det mesta gick under hösten ner 20 procent, även Brookfield Infrastructure, Boston pizza etc. Tanken med demografiskt gynnade Kanada-bolag som som balans till Emerging Markets höll inte under 2018. 

Flerårsresultat
Om vi lyfter blicken så är utvecklingen ändå god. Ingen Kavastu-avkastning eller något att skryta med i Finanstwitters finsalonger men jag är ändå nöjd. Och troligen är avkastningen rätt bra sett ur ett globalt perspektiv :)

Och här är utvecklingen år för år jämfört med SIX Portfolio Return index. Notera att jag korrigerat tidigare års resultat i detta inlägg på grund av att jag skapade portföljrapporten för tidigt vissa år.

2011: -7,4 mot -13,6
2012: 9.3 mot 16.7
2013: 14,3 mot 28
2014: 24,7 mot 15,9
2015: 14,2 mot 10.5
2016: 26,9 mot 9,7
2017: 25,3 mot 9,5
2018: - 6,4 mot - 4,4

Man kan diskutera jämförelseindex, men SIX portfolio Return är ett simpelt sätt att mäta och ett brett Sverige-index. Vi får se om jag underpresterar i sämre tider och om portföljen skärper till sig under 2019.

Hur gick 2018 för dig? Och har min summering väckt några tankar?